Kvalitetsredovisning 2013

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Kulturskolan Luleå Ansvarig verksamhetschef: Joakim Hellgren 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdraget Sammanfattning av läsåret Ledning och organisation Verksamhetsstöd Åtgärder under läsåret Kompetensutveckling för Kulturskolans lärare Process Projekt Projektsammanställning Valbara ämneskurser Musik Bild Dans Media Musikterapi Orkestrar, ensembler, teatergrupper, dansgrupper och bildgrupper Föreställningar, konserter och arrangemang Kulturinköp Kompetensutveckling för personal inom för- grund- och gymnasieskola Verksamhetsförlagd utbildning Resultat Flygande mattan Klassens egen låtbok Bleckblås och CD-inspelningsprojekt i Bensbyn Utanför ramarna Statistik Sammanfattning och analys Utvecklingsområden läsåret

3 1.1 Uppdraget Avsiktsförklaring Luleå Kulturskola November 2009 Kommunfullmäktige beslutade om ett långsiktigt säkerställande av volym och verksamhet vid Luleå Kulturskola. Beslutet omfattar budget- och planperiod, , med möjlighet till förlängning. Beslutet tar sin utgångspunkt i 2009-års verksamhetsnivå vad gäller budgetram och antal tjänster. Luleå Kulturskola är en strategisk satsning för Luleå Kommun och strävar efter att vara en föregångare för utveckling av kulturskoleverksamhet i landet. Ett långsiktigt säkerställande av verksamheten bidrar till kommunens attraktionskraft och tillväxt. Kulturskolan fungerar som motor och viktig länk i regionala satsningar för barn och ungdom, såväl inom kultur som inom utbildning. Luleå Kulturskola erbjuder meningsfulla sammanhang och berikar kulturlivet i Luleå Kommun. Detta är en bidragande faktor till ökad livskvalitet för Luleå Kommuns innevånare och ett öppet och kreativt samhälle som präglas av tolerans och fördomsfrihet. Luleå Kulturskola verkar för att alla barn och ungdomar i Luleå Kommun ska få ta del av och delta i kulturell verksamhet. De ges möjlighet att utvecklas som människor och utveckla sina uttryckssätt och förmågor i ett livslångt lärande. Kulturskolans uppdrag Kulturskolans uppdrag är brett och skall ses ur såväl ett lärande som ett kulturellt perspektiv. Kulturskolans målgrupp är bred och omfattar Luleås alla elever i för-, grund, sär- och gymnasieskolan. Kulturskolans utbud innefattar de estetiska uttrycken: musik, dans, drama/teater samt bildkonst/media. Kulturskolans verksamhet är avgiftsfri för alla elever. Kulturskolans verksamhet bedrivs, huvudsakligen, i skolan på dagtid. Kulturskolan samverkar med andra aktörer i syfte att synliggöra barn och unga och att ge en positiv bild av skolan i Luleå. 3

4 Kulturskolan bidrar till ökad måluppfyllelse genom att: använda estetiska ämnen för att skapa delaktighet och sammanhang, där barns och ungas rätt att uttrycka sig prioriteras. erbjuda färdighetsträning och fördjupning inom de olika estetiska uttrycksformerna i syfte att främja individens identitetsskapande och lärande. befrämja lärandet genom att stödja kreativt skapande arbetsformer som en naturlig del i skolvardagen. verka för ökad pedagogisk dokumentation och bidra till fortsatt utvecklingsarbete genom att arbeta forskningsanknutet. 1.2 Sammanfattning av läsåret Kulturskolans verksamhet Luleå Kulturskola har 43 pedagoger, skolassistent (tom ), instrumenttekniker, produktionsassistent och chef. Alla samverkar, i olika verksamheter och arbetslag, för att möta barn och ungdomars behov att uttrycka sig genom de estetiska uttrycken. Verksamheten är baserad på flera delar: Valbara ämneskurser är den frivilliga undervisningen i musik, bild, drama, dans som barn och ungdomar själva kan välja att delta i. Undervisningen sker i mindre grupper och individuellt vanligtvis under skoldagen då de kan gå ifrån annan undervisning men även på fritiden. I den frivilliga verksamheten har det deltagit ca 1700 elever från kommunens alla skolformer och skolområden. Då barnet väljer detta själv bidrar verksamheten till ett medskapande förhållningssätt där eleven, som skolans värdegrund säger, kan finna sin unika egenart. Kultur i Skolan. En verksamhet där Kulturskolans olika arbetslag möter ca 7000 barn i samarbete och dialog med respektive skola. Arbetet bedrivs med utgångspunkt från skolans värdegrund och läroplanens mål - på så sätt bidrar projekten till ökad måluppfyllelse. Enligt BUN:s verksamhetsplan är en lustfylld miljö för lärande en framgångsfaktor för skolorna. Man har även ett mål att eleverna ska utveckla sin entreprenöriella förmåga vilket de estetiska lärprocesserna i denna typ av projekt kan bidra till. Orkester och ensemble. Många av de som deltar i de valbara kurserna är även med i någon form av ensemble eller orkester en verksamhet som är ett viktigt inslag i Luleås kulturliv. Vi ser samspelet och lärandet tillsammans som en viktig del i de estetiska uttrycken - för delaktighet och gemenskap. 4

5 Kulturinköp. Minst 5000 barn får uppleva professionella konserter och dansföreställningar som Kulturskolans kulturinköpare köper in och bjuder in till. Förutom detta har Kulturskolan medverkat i, eller arrangerat, utbildning, konserter, föreställningar och konferenser. 1.3 Ledning och organisation Organisation för Kulturskolan Organisationen på Kulturskolan bygger på ett ledarskap fördelat på de olika rollerna; verksamhetschef, ledningsgrupp, verksamhetsstöd, arbetslag, ämneslag och uppdragsansvariga. Kulturskolans 43 pedagoger är indelade i fem arbetslag. Fyra av arbetslagen är geografiska med ansvar för varsitt område i kommunen. Det femte arbetslaget tar i huvudsak emot elever i Kulturskolans lokaler men åker även ut till skolor med hela kommunen som arbetsområde. Inom varje geografiskt arbetslag har enskilda pedagoger ansvar för en eller flera hemskolor. Det är Kulturskolans kontaktperson för respektive skola som ansvarar för kontakt med skolans personal, rektor och föräldrar. Kulturskolans personal är även indelad i ämnesvisa arbetslag som möts några gånger per år. Dessa ingår även i regionala nätverk för fortbildning med övriga kulturskolor i Norrbotten. Kulturskolans lokaler är placerade i Kvarteret Midskogs, Bergviken. Där finns arbetsrum för lärare, danssal, dramasal, bildateljé, orkestersal samt olika lektionsrum. Lokalerna är speciellt anpassade för verksamheten med avseende på akustik och olika golvtyper. Verksamhetschef Pedagogisk ledare Chef Ledningsgrupp (lgr) verksamhetschef och lagledare Skapar/samordnar en organisation som stödjer utvecklingsarbetet i Kulturskolan och ansvarar för gemensamma verksamhetsfrågor för hela Kulturskolan. Grupper och mötesorganisation Leder och planerar planeringsdagar Värdegrundsfrågor- förhållningssätt Deltar i personalträffar 5

6 1.3.1 Verksamhetsstöd Kulturskolan verksamhetsstöd bestod under läsåret av produktionsassistent, instrumenttekniker och fram till 31/ en skolassistent. Produktionsassistent Produktionsassistenten ansvarar för all kostym och rekvisita som används i Kulturskolans föreställningar och projekt. Produktionsassistenten arbetar i Syateljén och fungerar som stöd, rådgivare och inspiratör för Kulturskolans lärare och elever inför föreställningar. Med ny teknik och nya språk blandas olika uttryck då scenbilden blir en allt viktigare del i föreställningar som produceras idag. Många vill förstärka sitt uttryck genom att arbeta med de visuella delarna. Exempel på arbetsuppgifter Instrumenttekniker En väl fungerande instrumentpark är en grundförutsättning för att kunna bedriva spelundervisning i olika instrument. Detta gäller även övrig teknik som kopplas till vår undervisning. Vår instrumenttekniker byter slitagedelar, justerar, installerar, uppgraderar, reparerar och rengör. Ett fräscht och ändamålsenligt justerat instrument håller längre och är både roligare och lättare att lära sig spela på. Instrumentteknikern ser också till att det finns fungerande instrument ute på skolorna och har en viktig roll i uthyrningen av instrument till spelande elever. Han deltog under läsåret i en översyn av instrumentuthyrningsorganisationen som resulterade i en rad rutinförbättringar. Vårt administrativa system för registrering av instrument/inventarier och fakturering av instrumenthyror byttes ut under Problem i konverteringsprocessen medförde att vår instrumenttekniker på manuell väg fick överföra aktuella data till det nya systemet. Som inköpsansvarig för instrument, reservdelar, verktyg och tillbehör är vår instrumenttekniker en viktig del i kvalitetssäkringsarbetet gällande rutiner för inköp och omhändertagande av nyanskaffningar. På marknaden finns ett stort utbud av musikrelaterad kringutrustning och elektriska/akustiska instrument av mycket skiftande kvalitet. Med sin gedigna produktkännedom kan denne sålla bort produkter av låg kvalité i förhållande till kostnad och göra behovsanpassade inköp. 6

7 1.4 Åtgärder under läsåret Ny hemsida för ökad tillgänglighet och information till elever och föräldrar. Åtgärdat september Instrumentuthyrning fortsatt arbete av rutiner för instrumentuthyrning. Åtgärdat december 2012 Viljeinriktning förskola formulering av text för utvidgat arbete inom förskola på uppdrag av Barn- och Utbildningsförvaltningen. Åtgärdat december 2012 Avsiktsförklaring I samråd med kommunalråden och barn- och utbildningsnämndens ordförande formulera en ny avsiktsförklaring gällande perioden Åtgärdat maj 2013 Notbiblioteket - införande av nytt registreringssystem samt upprustning av lokalen och förvaring. Pågående arbete Miljöarbete - iordningsställande av källsortering mm. Åtgärdat juni 2013 Ämneskurser beskrivning, kursplaner och utvärderingar av denna verksamhet. Ej åtgärdat Skapande skola utveckling av samverkan mellan Skapande skola-projekt och Kulturskolan. Ett större projekt där alla 7-9-klasser bjöds in var föreställningen Unga och internet. Denna föreställning var mycket uppskattad. Påbörjat februari Kompetensutveckling för Kulturskolans lärare Fortbildning i piano, 7.5 hp, i ackompanjemang med inriktning mot pop-rockkomp. Svenska stråklärarförbundets stråkdagar i Malmö, januari Olika seminarier om stråkundervisning. Distanskurs i Visuell kommunikation 7.5 hp. Januari januari Music Teacher Big Band (MTBB) är en storbandskurs som genomförs ungefär vart annat år. Norrbottensmusiken står som värd med Norrbotten Big Bands musiker samt en repetitör som inspiratör. Pianonätverk Pianolärare träffades under en dag i Kiruna med workshop i King of piano, en webbaserad pianoskola. Fortbildningsdag okt -12 med Stråknätverket Norrbotten/Västerbotten. Gästföreläsare: Päivikki Wirkkala-Malmqvist, lektor i violinmetodik KMH Stockholm. Flöjtfrossa - Föreläsningar och konserter samt eget spel tillsammans med Blåsarsymfonikerna på Musikaliska Akademien i Stockholm T.I.E Theater in education - Kurs med workshops med Chris Cooper från Big Brum. 2 ½ dag. 7

8 Pedagogiska nätverket - Föreläsning IT och multimedia i förskolan mm. Landstingshuset Luleå Regionträff med dansnätverket - Workshop med Titta Court i skinnerteknik. Halv dag i Kiruna. Umeå Folklorefestival - Kurs i folklig dans på scen. Två dagar Kalottspillen Kurs med Terje Fosshaug om barn med funktionshinder. En dag. Fotomässa i Stockholm med bl a ateljéfotografering RFSL Regnbågsdag. Utbildning i HBTQ frågor. En dag Gitarrclinic med Jimmy Wallsten, Uppsala gitarrfestival, Gitarrkurs 7.5 hp för Tilman Hoppstock. Fortbildning för instrumentallärare 7.5 hp i trummor Fortbildning för instrumentallärare 7.5 hp i sång Handledarmetodik Från Vygotsky till handledarsamtal, kurs i Göteborg Didaktisk handledning av Ulla Viklund Musikdata 7.5 hp Micro Marc-utbildning utbildning i datasystem för notbibliotek Metodik i Fransk dans i skolan Kulturskolan2013 SMoK-konferens i Umeå Kulturskolans chef och ledningsgrupp deltog i konferensen som arrangerades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK). Den är en del i deras pågående projekt med syfte att formulera vilken roll musik- och kulturskolan landets största barn- och ungdomskultursatsning kommer att ha år Övergripande tema var En kulturskola för alla men här fanns också valbara spår utifrån SMoKs utvecklingsprojekt inom Barn och ungas inflytande och delaktighet, Jämställdhet och Samverkan. Vi valde att under dagen koncentrera oss på spåret Kulturskola på lika villkor som fokuserade på genus och jämställdhet. Följande intressanta gästföreläsare deltog: Karin Kjellberg, ASTRID-Dialogen: Jämställdhet, genus och normkritik Josef Eriksson, IMPRA och Sundsvalls kulturskola: Genusneutral musikundervisning Åsa Johnsén, Riksorganisationen Popkollo: Popkollo varför musikläger för bara tjejer? Anna Lundqvist, IMPRA och Trollhättans kulturskola: Alla vill se en skillnad men inget händer. 8

9 Under har dessutom följande gemensamma aktiviteter genomförts - 9

10 2.1 Projekt Alla pedagoger på Kulturskolan jobbar med projekt på kommunens skolor. Inom denna arbetsform har vi möjlighet att arbeta med olika elevgrupper under tidsbestämda perioder. Här kan vi befrämja lärandet genom att använda kreativt skapande arbetsformer som en naturlig del i skolvardagen. Inför varje projekt görs en projektbeskrivning som beskriver vilka moment som ingår och vilka mål i LGR 11 som dessa kopplar till. Vi formar våra projekt utifrån kunskapen om att inlärning sker på olika sätt, att man lär sig bäst med alla sinnen aktiverade och i sammanhang som berör. Att lust och glädje underlättar för inlärning och gruppen är viktig i lärandet. Idéer till projekt kommer till i samarbete med pedagogerna på skolorna eller ett erbjudande från Kulturskolan. Klassens undervisande lärare deltar alltid genom hela projektet. Målet med projektet kan vara att: 2.2 Projektsammanställning Projekt med stjärna finns närmare beskrivet under rubriken Resultat FÖRSKOLA Bilden i förskolan Målet med projektet är att öka vårt samarbete och inspirera och fortbilda pedagoger till skapande arbete med barnen på förskolorna. Inom projektet erbjuder vi en rad olika aktiviteter för de yngre barnen och deras pedagoger. Flygande mattan på Sundets förskola Med musik och dans hjälpte vi, tillsammans med barnen, djur från olika länder (som barnen kommer if rån) som hamnat i knipa. Bygg och konstruktion/flygande mattan Då förskolegrupper från Hedskolan var på besök på Kulturskolan, i samband med projektet Flygande mattan, jobbade vi parallellt med bygg och konstruktion av återvinningsmaterial i Kulturskolans bildateljé. Förskolebarnen skapade reskamrater, farkoster och resväskor med innehåll för fantasiresor ut i världen. GRUNDSKOLA Musikkryss med blås Instrumentkännedom med musikkryss. 10

11 Klassens egen låtbok Ett musikprojekt kopplat till mål i Lgr 11 med fokus på musikens byggstenar och musikteori där eleverna i årskurs 5 och 6 har skapat egna melodier som sammanställts i en bok. Star Wars ett språkprojekt Ett projekt som genomfördes i samarbete med Hedskolans specialpedagog. Målgruppen var ca 15 barn i åldern F-3 i behov av att stärka tal och språk. Genom att utgå från stavelser och rytmer fick eleverna, gemensamt i grupp, skapa en egen rap. Projektet ingick i ett tema som sträckte sig över hela året. Sång och musik i åk 3 Sång och grundkurs i musik. Hemängsstråk Stråkensemble på skoltid inför Älvsbyturné maj Bleckblås & CD-inspelningsprojekt i Bensbyn Alla elever i åk 4 spelade brassinstrument under ht -12. De jobbade med grundläggande rytmik, komponerade egen låt och spelade in en CD. Jul och Sommar i Rutvik Musik och sång inför skolavslutningen. Saxofonlek i Rutvik Alla elever i åk 3 (23 st) spelade saxofon vt -13. Rytm/melodilek. Prova-på-kurs som förberedelse till instrumentval inför åk 4. Sju elever valde att fortsätta 2013/14. Hornprojekt på Öhemsskolan Alla elever i åk 2 och 3 (28 st) spelade valthorn. Avslutades med konsert ht Musik och rytmik Ett projekt som riktade sig till åk 3 där barnen fick lära sig att gå till musik. Att kunna känna halvnoter, fjärdedelar och åttondelar samt att sjunga tillsammans. På detta sätt tränades både motorik och koordination. Lust och Lärande Ett dansprojekt med fokus på berättande där ledorden är lek, lust, fantasi och skapande. Dansen och arbetet i klassrummet bildar en helhet och blir till ett meningsskapande sammanhang där nya berättelser tar form. Bokstavsjakt på Ormbergsskolan, förskoleklass samt år 1 Tre häxor ska koka sin bokstavssoppa men varje gång har bokstäver försvunnit. Med hjälp av b arnen finner vi åter bokstäverna med musik och dans. Poetry Music Slam, år 5 på Boskataskolan Barnen fick skriva egna poesitexter som de sedan fick framföra för andra elever tillsammans med 11

12 egen komponerad musik. Lucia på Ormbergsskolan Skärgårdstema på Ormbergsskolan, årskurs 2 och 3. Utgångspunkten för projektet var klassernas arbete med närmiljön och Luleå skärgård. Eleverna fick spela gitarr, ukulele, sjunga samt skapa stämningsmusik och danser till skärgårdsord. Tema vatten Med hjälp av olika målningstekniker bygger vi tillsammans upp en berättelse som bearbetar årstiderna och vattnets olika faser tillsammans med barnen. Tema fint och fult Ett projekt i åk 1-3 där vi lyssnar på olika typer av musik och tillsammans skapar en stor gruppmålning. Med hjälp av siktrutor letar vi efter fina och fula bildutsnitt som vi sedan bearbetar vidare. Vad är egentligen fint/ fult? Vi tycker olika och mångfald berikar. Akrylmålning Vi skapar abstrakta bilder genom att undersöka akrylfärgens möjligheter och egenskaper med hjälp av olika färgblandningsövningar. Bilderna bearbetas vidare och vi förvandlar dem till föreställande motiv. Bild och formtema Ett tema för åk 3 där eleverna får fördjupa sig i olika tekniker för bild och formskapande. Vi arbetar med keramik, gips, foto. Barnen får bland annat göra egna keramikmuggar, titta på konst och göra parafraser. Bild och forminspiration Barnen i förskoleklassen får bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker och byggbara material. Byggandet fungerar som inspiration för vidare arbete i förskolans ordinarie verksamhet. Vårfåglar Barnen i åk F-2 har lärt sig om olika vårfåglar som de sedan bygger i 3D med hjälp av olika material. Adventskalendern Med bas i skön- och facklitteratur för barn gjorde elever i åk 3 gjorde adventskalenderluckor i form av miljöer som illustrerade all världens fester. Här har vi bl.a. jobbat med det svenska samhällets internationalisering. Kalendern visades i Kulturens hus under december och januari månad. Ett samarbete med Barnbiblioteket. På Bellas bakgård En scenisk storsjungssaga riktat till alla förskoleklasser i Luleå Kommun där vi leker med rösten, rytmen och rörelsen. 12

13 Till Vildingarnas Land En musik-och danssaga för åk 1 i Luleå kommun. I dansen och musiken får barnen utforska och gestalta olika känslor och skeenden i sagan. Animationsverkstad för åk 4-6 Eleverna gör leranimationer med hjälp av dator. Här jobbar vi med delar ur det centrala innehållet för bild och svenska ämnen för åk 4-6, bl a fotografering och filmande samt redigering i datorprogram samt skapande där ord, bild och ljud samspelar. Utanför ramarna För åk 2 och 3. Målet med projektet var att väcka intresse hos barnen för konst och det kulturarv som kända konstverk bär samt att inspirera till eget skapande. Vi bjöd in eleverna till ett hemligt konstarkiv där personer i målningarna klev ut ur ramarna och berättade sin historia och om hur de hamnat i tavlan. Eleverna uppmanades att skicka i egna konstverk till ett digitalt konstarkiv som vi på Kulturskolan skapade. Djursjukhuset Vi vill ta med leken in i skapandet och vi vill uppmuntra till fortsatt lek och berättande i bildskapande och muntlig form. Här får barnen ta ansvar och ta hand om hjälplösa djur som är skadade och samtidigt lära känna leran som skapande material. Hur skall vi vara mot varandra och vad kan hända om jag lämnar en trasig flaska i skogen? Projektet erbjuds också i förskolan. Oj, vilket ös, elden är lös En brand- och olycksfallsutbildning i form av en musikteaterföreställning för alla i årskurs två. Barnen får på ett fantasifullt och lustfyllt sätt kunskap om vad som kan hända med eld och hur man ska agera för att rädda liv när faran är framme. Forumteater Med hjälp av forumteater har vi arbetat utifrån temat Jag duger som jag är. Värdegrundsfrågorna har legat till grund för arbetet i denna mellanstadieklass. Att bli respekterad för den man är. Att våga säja vad man tycker. Att få vara med i gemenskapen. HBTQ ur ett historiskt perspektiv En temadag för årskurs 9 med syfte att öka förståelsen och kunskapen om könstillhörighet utifrån diskrimineringsgrunderna. Projektet har varit ett samarbete mellan Luleå Kulturskola och Hägnans friluftsmuseum där vi valt att belysa ämnet ur ett historiskt perspektiv. Dans i skolan Barn från förskola till åk 9 dansar folklig dans ur ett internationellt perspektiv. 4R Rösten, rytmen, rörelsen och rummet. Helårsprojekt med musik, dans och drama på Hedskolan. 13

14 GYMNASIET Samhällsprogram med beteendevetenskaplig inriktning Sociala koder, grupptillhörighet och grupptryck, kommunikation och kroppsspråk, attityder och status. Med hjälp av drama har eleverna undersökt och gestaltat ovanstående begrepp 2.3 Valbara ämneskurser I Kulturskolans uppdrag ingår det att erbjuda Luleås barn och unga färdighetsträning och fördjupning i estetiska ämnen. Kulturskolans lärare arbetar till stor del ambulerande och möter elever, lärare och personal i skolan i huvudsak på dagtid. Detta ger eleverna ett sammanhang där de kan använda sina färdigheter och växa i sin dagliga miljö. Att uttrycka sig med olika konstarter är en viktig pusselbit för barns utveckling av identitet och självkänsla. Eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i estetiska sammanhang, genom att musicera, sjunga, dansa, måla, spela teater eller att komponera musik på dator. Eleverna får i de valbara ämneskurserna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över de estetiska uttrycken. Elevernas erfarenheter av ämnena musik, bild, dans, drama och media ska utmanas och fördjupas i mötet med andra estetiska och kulturella erfarenheter. På Luleå Kulturskolas hemsida ( kan man se vilket utbud vi erbjuder på respektive skola Musik Kulturskolans musikundervisning bedrivs i huvudsak dagtid ute på kommunens skolor. Utbudet ser olika ut på varje skola beroende på tillgång på lokaler, resurser m.m. Undervisningen sker oftast kontinuerligt, individuellt eller i mindre grupp. Den kan också ske i längre instrument- och skolprojekt. Ämneskurserna bidrar till elevernas måluppfyllelse i ämnet musik enligt LGR 11: Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras., LGR 11 I ämnet musik finns följande utbud oboe klarinett saxofon Träblåsinstrument blockflöjt tvärflöjt 14

15 Bleckblåsinstrument trumpet valthorn trombon tuba baryton Stråkinstrument fiol altfiol cello kontrabas Tangentinstrument piano/keyboard dragspel/ackordion Stränginstrument gitarr elgitarr elbas Sång Trumset/slagverk Komposition/arrangering/digitala verktyg En viktig del i musikundervisningen är att den ska ge möjligheter till samspel. Kulturskolans breda verksamhet gör att barnen kan välja på att spela i orkestrar samt att delta i flertalet ensembler. En närmare inblick i orkester- och ensembleverksamhet beskrivs i ett annat kapitel i kvalitetsrapporten Bild Bilden är ett av våra språk som vi använder oss av för att lära, berätta, förstå, känna och fantisera. Vi vill ge inspiration till bildskapande i skolans dagliga verksamhet. Vi jobbar inte med fint eller fult, bra eller dåligt utan vi låter forskandet, lusten och leken styra. Upplevelsen är lika viktig som resultatet och alla ska få synas och vi är nyfikna på varandra. På bildverkstaden erbjuder vi fördjupning i bildämnet. Vi jobbar både med gruppövningar och individuellt skapande och samtalar om andras och egna bilder. Eleverna får själva vara med och planera innehållet som är brett och består av övningar i olika två- och tredimensionella tekniker och med digitala verktyg Dans Traditionen att träffas och dansa tillsammans är en del av vårt kulturarv. Vi vill föra kunskaperna vidare och ge barn och ungdomar tillgång till detta sätt att mötas. Vi jobbar med allt ifrån långdanser till bugg, foxtrot, den folkliga dansens historia och andra länders musik och danstraditioner. Vi integrerar gärna vårt arbete med dansen i den dagliga undervisningen. I arbetet förmedlar vi ett demokratiskt arbetssätt där eleven är med i processen. Vi erbjuder sammanhang där eleven synliggörs i små och större föreställningar. Vår målgrupp är elever från förskoleklass till åk sex. Genom dansen som uttrycksform vill vi ge eleverna verktyg till gestaltning av känslor, tankar och idéer i dans. Arbeta med dans utifrån ett konstnärligt perspektiv med en tro på det kreativa och medskapande barnet där leken och lusten är grunden till skapandet. Målet är att ge eleverna redskap att utforska dansen som ett kommunikationsmedel. 15

16 2.3.4 Drama/teater Den drama- och teaterundervisning som bedrivs dagtid på förskolor och skolor syftar till att utveckla metoder och inspirera till eget skapande och ett kreativt lärande. Genom att arbeta med hela klassen/barngruppen i en gemensam gestaltning vidgas barnens perspektiv, fördjupas frågeställningarna och underlättas möjligheten till att alla barn får uttrycka sina egna tankar. Allt i ett syfte att synliggöra barnens bild av verkligheten med hjälp av fantasin. I en grupp som fungerar på detta plan finns även utrymme för individen att utvecklas. Kopplat till den estetiska verksamheten med barnen handleds personalen i de fall de är intresserade av en fördjupning i vårt förhållningssätt och ämne. Vi integrerar drama och teater i förskolans och skolans dagliga arbete. Teaterverksamheten bedrivs i huvudsak under kvällstid och har som målsättning att förmedla grundbegreppen inom drama/teater, förmedla ett demokratiskt arbetssätt som utgår från gruppens egna behov och önskemål, ge eleverna ett redskap att spegla och reflektera över det samhälle och den verklighet vi lever i. Upptäcka och utveckla den egna kreativiteten Media Media finns inte som ett eget ämne i Kulturskolan men ingår som en naturlig del i övriga ämnen. För dagens barn och ungdomar, från förskola till gymnasiet är det digitala berättandet och digital kommunikation en naturlig del av vardagen. Vi vill verka för att eleverna skall få möjlighet att använda sig av detta uttryck som en naturlig del i lärandeprocessen. Vi möter pedagoger och elever där de står och ger dem möjlighet att utvecklas och lära mer om hur de kan nyttja den teknik som de har tillgång till Musikterapi För barn och ungdomar med glädjebehov Enskilda musikstunder och undervisning i en positiv och accepterande atmosfär. I lokalen, som är rikt utrustad och därför kallas Himmelriket, finns elpiano, gitarr, elgitarr, trumset, elbas och sånganläggning. Intagning sker av elever som är inskrivna i någon av Luleås skolor, från dagis till och med gymnasiet. 2.4 Orkestrar, ensembler, teatergrupper, dansgrupper och bildgrupper Läsåret hade Kulturskolan två stråkorkestrar. Stråkstallet riktar sig till de yngre eleverna som har spelat sitt instrument ca 2-4 år. I Kammarorkestern spelar de äldre eleverna (högstadiet/gymnasiet). Under höstterminen 2012 hade vi även ett orkesterprojekt Nystruket för de elever som spelat 1 år, där de fick en introduktion till orkesterspel. Till vårterminen var de redo att ingå i Stråkstallet. På elevernas önskemål lade vi under året tyngdpunkten på symfonisk musik i båda orkestrarna. Gymnasieeleverna i Kammarorkestern samarbetade med en kör från Estetiska programmet i Boden och uppförde bl a en Bachkantat i Överluleå Kyrka. Vid den konserten fördjupade vi oss i musik från barocken och wienklassicismen. Kammarorkestern medverkade också i Luleå Symfoniorkesters adventskonsert. Stråkstallet gjorde en gemensam konsert tillsammans med blåsorkestern The Music Band i mars. I detta samarbete fick alltså även våra yngre elever uppleva den symfoniska klangen. 16

17 Kammarorkestern fick också en symfonisk dos i mars när de tillsammans med delar av Blåsningen bildade Kulturskolans Symfoniorkester. Vid den produktionen var temat filmmusik och i konserten medverkade även två av våra pianoelever som solister. Stråkstallet stod för årets turnéverksamhet när vi i maj gjorde ett samarbete med stråkelever i Älvsbyn och Arvidsjaur. I februari gjorde också delar ur orkestern en konsert för de äldre på Sundsgården i samband med Fyrens Torsdagscafé. Under den vecka i maj då Kulturskolan arrangerar Kulturskolan på stan ordnade vi konserten En bukett stråkar i Örnäsets Kyrka. Det blev en stråkmusikalisk helafton med orkestrar, ensembler och solister. En värdig avslutning på ett intensivt läsår för Kulturskolans stråkmusikanter! Blåsorkestrar Vid Luleå Kulturskola finns tre olika blåsorkestrar. Medlemmarna är elever från olika skolor runt om i Luleå kommun och sammanlagt medverkar ca 80 elever. Orkestrarna repeterar var för sig en gång i veckan på kvällstid. BlåsSipporna är vår nybörjarorkester. Eleverna är i åldern år. Nästa steg är The Music Band och här deltar elever som spelat några år på sitt instrument och valt att fortsätta med orkesterspel. De flesta är i högstadieåldern. Den tredje nivån i vår orkesterverksamhet är orkestern Blåsningen. Här medverkar elever som kommit lite längre på sitt instrument. Åldern är varierande och det är inte ovanligt att elever som gått ut gymnasiet väljer att fortsätta i orkestern. Under läsåret gav orkestrarna ett antal konserter, var för sig men även tillsammans. För de äldre eleverna anordnades också lägerverksamhet och resor inom och utom länet. En återkommande och populär konsert är Julblåss. Här spelar alla tre orkestrarna tillsammans på Stora scenen på Kulturens hus och alla kommunens elever i årskurs 3 och 4 inbjuds till skolföreställningen. De yngre eleverna i BlåsSipporna samarbetade i februari med en orkester i Piteå. Ett uppskattat arrangemang som avslutades med en gemensam konsert. The Music Bands elever erbjuds varje år att delta i MusT Musik Tillsammans. Det är ett orkesterläger med deltagare från hela Norrbotten. Ett unikt tillfälle för eleverna att musicera tillsammans med andra i en jätteorkester! I november genomfördes lägret i Piteå. Blåsningen ger varje år en konsert tillsammans med orkestrar från Piteå, Boden och Älvsbyn- ett uppskattat samarbete som kallas Fyrkantens Blåsorkester och som pågått i många år. Blåsningen syns och hörs ofta runt om i Luleå, exempelvis vid firandet av Första maj och Sveriges nationaldag och vid kyrkokonserter. I oktober var Blåsningen i Berlin på orkesterresa. Vi orkesterledare vet att vår verksamhet är viktig för elevernas musikaliska utveckling. Dessutom ser vi att det ger ett socialt sammanhang som för vissa elever är livslångt. Luleå Kulturskolas Gitarrensemble Ensemblen består av elever från högstadiet och gymnasiet som har spelat länge och befinner sig på en mycket hög nivå både spelmässigt och gällande notläsning. Repertoaren sträcker sig från barock till modernt, från lättlyssnat till mer krävande musik. Gitarrensemble kan jämföras med stråkensemblen och liksom i stråkensemblen finns det varierande storlekar på instrumenten för att få ett bredare register. Vi spelar oftast i fem stämmor. Ensemblen repeterar en gång i veckan på Kulturskolan. I gitarrensemblen får eleverna tillfälle att öva och utveckla samspel med betoning på bl.a. tempo, dynamik, frasering och musikalisk kommunikation. 17

18 Under läsåret brukar Luleå Kulturskolas Gitarrensemble göra ett flertal konserter - allt från äldreboenden till Kulturens Hus. Tangentensemblen Svart på Vitt På Kulturskolan finns tangentensemblen Svart på Vitt. En ensemble som ger pianoelever möjlighet att spela i orkesterform då vi anser att spel tillsammans är utvecklande både musikaliskt och socialt. Repertoaren är blandad med en del specialskrivna arrangemang av lärare på Kulturskolan. Arrangemangen är gjorda så att elever kan delta från nybörjar- till mer avancerad nivå i samma ensemble. Eleverna rekryteras från olika skolor i Luleå kommun och ensemblen repeterar en gång i veckan. Under läsåret gjorde ensemblen några konserter för föräldrarna samt deltog i Pianostafetten i Kulturens Hus. Kulturskolans teatergrupp Gruppen har arbetat under olika former och med olika mål under fyra år. Under läsåret 2012/2013 har gruppen förutom att arbeta med teaterträning varit aktörer i två olika sagovandringar ute på Hägnans friluftsmuseum. I den ena sagovandringen har de gestaltat en gråtomtefamilj, i den andra sagovandringen agerade de svartalver. Under vårterminen 2013 startades och genomfördes arbetet med föreställningen Häxprocessen som handlar om livet i en liten by på 1600-talet och hur människor påverkades av häxprocesserna. Pjäsen fokuserar på hur kyrkan använde sig av visflickor och visgossar som pekade ut häxor som sedan sattes på bål. Föreställningen spelades såväl inomhus som utomhus i Hägnans historiska miljöer, där publiken fick vandra mellan spelplatserna. Föreställningen spelades under en vecka i maj med årskurs 6 och 7 som målgrupp och publik. Focus Focus är en dansgrupp som består av elever i gymnasieåldern. De dansar modernt med improvisation och komposition och danstränar och repeterar 1-2 ggr i veckan. Gruppen har funnits i flera år och medverkat i olika sammanhang i Kulturskolans verksamhet. Vid flera tillfällen i kreativ process tillsammans med andra dans, sång -och musikelever på Kulturskolan. Under läsåret dansade de Thriller under en nationell kulturkonferens med SKL på Kulturens Hus. De medverkade också i Var det nå t med änglar? En föreställning om längtan att höra till, som hölls i Domkyrkan före jul. Den inbjudna publiken var Luleå kommuns elever i åk 4, 5 och 6 samt pensionärer och allmänheten. Focus deltog också i en manifestation för Dansen i skolan som var ett samarbete i Kulturskolans regionala dansnätverk. Där möttes ca 100 elever och vuxna i en Flashmob i foajén på Kulturens Hus. Flashmoben gick som en stafettpinne med start i Kiruna för att fortsätta i Luleå och slutligen landa i Piteå. Det var ett spännande möte mellan olika åldrar där skolklasser, lärare och Kulturskolans dansgrupper firade och dansade tillsammans. 18

19 Under vårterminen 2013 jobbade Focus fram egna koreografier till Do you wanna dance? en föreställning som gavs på Dansens Dag, 29 april 2013 i samarbete med Kulturskolans dansgrupper Cookies och Elexir. Elexir Elexir är en dansgrupp som består av elever i åldern år. De dansar 1 gång i veckan i Kulturskolans lokaler. Denna dansgrupp uppstod vid ett i ett samarbetsprojekt med deras skola och danslärare från Luleå Kulturskola. Efter avslutat samarbete ville eleverna fördjupa sina kunskaper i dans och började dansa under eftermiddagstid på Kulturskolan. Gruppen arbetar skapande där improvisation och komposition ingår, här blandas olika dansformer som Modern dans och Jazzdans. Under läsåret dansade Elexir med i Flashmoben på Kulturens Hus. De medverkade även i dansföreställningen Do you wanna dance? som uppfördes på Dansens Dag, 29 april Cookies Dansgruppen Cookies består av elever i åldern år. Gruppen träffas 1-2 gånger i veckan och dansar skapande dans med inslag av jazzdans och modern dans. Under det gångna året har de medverkat i följande föreställningar: Thriller på SKL:s nationella kulturkonferens på Kulturens hus Var det nå't med änglar i Domkyrkan Do you wanna dance? under firandet av Dansens Dag på Kulturens hus. De deltog också i en Flashmob på Kulturens hus och på Öppet Hus på Kulturskolan där de agerade tjuvar. Cookies hade också under läsåret ett dansläger på Kulturskolan. Lotusensemblen Ensemblen består av elever i åldern år. Medlemmarna är elever som tidigare genomfört fördjupningskurser i sång, dans och/ eller instrumentalmusik och deltagit i ett flertal tidigare produktioner. Det sceniska berättandet vill genom myten, sagan och poesins kraft föra publiken in i en magisk värld. Detta ställer särskilda krav på alla medverkande såväl dansare, sångare och musiker. Alla uttryck har ett delat berättaransvar på alla nivåer. Under läsåret genomförde gruppen ett större projekt när de arbetade fram föreställningen Hör du mig, ett sceniskt musikpoem som uppfördes på Lillan. Dessutom deltog ensemblen i dansföreställningen Thriller under en nationell kulturkonferens med SKL, på Kulturens hus. Bildverkstad På bildverkstaden erbjuder vi fördjupning i bildämnet. Vi jobbar både med gruppövningar och individuellt skapande och samtalar om andras och egna bilder. Eleverna får själva vara med och planera innehållet som är brett och består av övningar i olika 2- och 3-dimentionella material och med digitala verktyg. Under läsåret hölls sex bildverksgrupper med ca 15 elever per grupp. Grupperna träffades ca 12 ggr per termin och var åldersuppdelade i åk 1-2, 3-4, 5-6 samt en åldersblandad grupp i Råneå. Deltagarna kommer från hela kommunen och håller till i Kulturskolans bildateljé och på Västihällan i Råneå. 19

20 2.5 Föreställningar, konserter och arrangemang Ett av våra mål är att erbjuda meningsfulla sammanhang för våra elever, samtidig som vi berikar kulturlivet i Luleå Kommun. Det är angeläget för oss att skapa arenor där barnen i Luleå blir ett naturligt inslag i Luleås kulturliv. Det kan vara allt från mindre skolföreställningar till större arrangemang för allmänheten och resulterar i att många får ta del av delta i kulturell verksamhet. Dessa arrangemang har genomförts under läsåret: