Året i korthet. Den totala insamlingen i Sverige ökade med 12% jämfört med 2009 och insamlingsresultatet blev 8,7 miljoner kronor.

Transkript

1 Å r s r e dov i s n i n g

2 Året i korthet Den totala insamlingen i Sverige ökade med 12% jämfört med 2009 och insamlingsresultatet blev 8,7 miljoner kronor. Antalet ideellt engagerade volontärer och ambassadörer har fortsatt att öka till cirka 250 personer. Flera nya volontärteam har startats under året. För första gången har en nationell konferens genomförts för samtliga volontärer och ambassadörer. Utvecklingen av struktur och stöd till volontärkoordinatorerna och studentambassadörerna, som tillsammans bildar ledarskapsteamet, har fortsatt. Samarbetet med Forum Syd har fortsatt och vi har fått beviljad finansiering till delar av vår verksamhet i Indien, att stärka lokalt folkvalda kvinnor i Uttarakhand. Radiohjälpen beviljade en mindre summa för mikrokrediter i Etiopien. Samarbetsavtalen med Stichting AF Jochnick Foundation och Allba Holding för den storskaliga satsningen på epicenter i Ghana löpte på. Samarbetet med Akzo Nobel Decorative Coatings gick in i det tredje och sista året gällande kampanjen Världens färger. Antalet företag och stiftelser som investerar i Hungerprojektet har ökat, några exempel är Sätila Holding, KappAhl, Alfa Laval, Scandinavian Cosmetics, Talentia, Symsoft, Nobia, Procordia och Stiftelsen Rights Now. Young Investors har gjort ett flertal framgångsrika insamlingsaktiviteter under året, bland annat Young Art for a Good Cause. Antalet arrangemang för att sprida information om och samla in pengar till Hungerprojektet har ökat under året. Några exempel är golftävlingar, kampanjer i samband med Internationella Kvinnodagen och Mors Dag, löptävlingen Running for Change arrangerad av Rotaract samt seminariet Hållbart Ledarskap. När det gäller påverkansarbete deltog vi i Almedalen med kampanjen Har du testat dig?, på Rework the World samt debatterade i Svenska Dagbladet i samband med FN toppmötet i september. Svenska investerare deltog i investerarresan till Ghana i juli. Dessutom reste flera svenska investerare till New York för att delta vid organisationens årliga globala arrangemang i oktober. Fortsatt tillväxt glädjande Investeringarna i Hungerprojektet har under 2010 ökat med 12% vilket är tillfredställande i ljuset av finanskrisens kvardröjande effekter. En medveten satsning på mobilisering av investerare, ambassadörer och volontärer har givit god utdelning med ett påtagligt ökat intresse för Hungerprojektet och våra metoder i Sverige. Som ledamot även i den globala styrelsen kan jag rapportera att det i många av länderna där vårt globala nätverk bedriver insamling alltjämt varit motigt men kan glädjande nog konstatera att lokal finansiering i programländerna uppvisar en snabbt ökande trend. Globalt har dock insamlingen 2010 inte uppnått de mål som sattes upp och arbete pågår för att förstärka insamlingen under Carl-Diedric Hamilton Styrelseordförande

3 VD har ordet Matpriserna i världen är åter uppe på alarmerande hög nivå och klimatet fortsätter att förändras. De som drabbas hårdast av detta är de som redan lever i hunger och fattigdom, det vill säga de som driver familjejordbruk på landsbygden i låginkomstländer. Fastän många insatser sker går utvecklingen långsamt. Den fråga som behöver ställas är: vad saknas för att fler människor ska ha möjlighet att påverka sin egen utveckling? Vår erfarenhet är att tre kriterier behöver uppfyllas: ge människor som lever i hunger och fattigdom möjligheten att själva förändra sin vardag. Den stora utmaningen är att ha tålamod att motivera och mobilisera tills människorna som bor i området själva är redo att skapa förändring. Det finns inga snabba lösningar på långsiktigt hållbar utveckling. Men våra resultat har visat att det går. Våra storskaliga satsningar syftar till att utveckla och sprida vår metod både till andra organisationer men framförallt till ländernas egna beslutsfattare. 1. Social mobilisering: att lokalt engagerade personer verkar för att motivera och engagera befolkningen att skapa egna mål och börja agera för att driva sin egen utveckling. Därigenom går människor ifrån att tro att Jag kan inte till Jag kan! och skapar både en egen vision och tillsammans med grannarna en gemensam vision för byn. 2. Jämställdhet: att kvinnor har rätt att fatta beslut i frågor som påverkar deras liv och utveckling. 3. Decentralisering: att minska gapet mellan den lokala demokratin och befolkningen, så att offentliga tjänster och medel levereras. När människor som deltar i våra program ritar upp sin drömby innefattar de alla basbehov. De separerar inte frågor som mat, hälsa och utbildning. De arbetar med alla så kallade millenniemål samtidigt. Om vi ska lyckas vända trenden på ett långsiktigt hållbart sätt behöver vi fortsätta arbeta med alla frågor samtidigt och Under 2010 har vi märkt ett ökat intresse bland företag att utveckla sitt ansvarstagande till att omfatta både ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor samt att integrera ansvarstagandet mer i verksamheten. Genom att engagera sig i Hungerprojektet har man skapat en gemensam värdegrund som också kan inspirera i det dagliga arbetet och sättet att organisera sig. Flera har hämtat inspiration i det lokala ledarskapet i våra program och överfört dessa tankar till den egna organisationen. En positiv trend där vi också kan lära ifrån andra delar av världen. Varmt tack till våra investerare som fortsätter att vara partners med de människor som bestämt sig för att avskaffa sin egen hunger och fattigdom en gång för alla! Ni gör stor skillnad! Bästa hälsningar, Åsa Skogström Feldt 3

4 Möt några av våra partners Att det odlas mer mat, vägar byggs, sjukvårdspersonal finns tillgänglig och att familjer skapar mer inkomst är indikatorer på den verkliga förändringen - människors ökade engagemang i att avskaffa sin egen hunger. Det sker stora förändringar när kvinnor och män som lever i hunger och fattigdom på landsbygden får möjlighet att påverka sin egen framtid. Här får du möjlighet att träffa några av de eldsjälar som deltar i vår programverksamhet. Läs hela deras berättelse på vår hemsida. Barnäktenskap och våld mot kvinnor minskar Gita Rani Bormon är människorättsaktivisten som startade en organisation som lyckats minska kvinnovåld och barnäktenskap genom ökad kunskap och medvetenhet i Bangladesh. Förbättrad sjukvård och utbildning Hungerprojekts volontär Azarias Guilambo i Moçambique arbetar för att förbättra sjukvårdsutbildningen på sin hemort. Äkta par satsar efter workshops Inspirerade av VCA-workshops (Vision, Commitment, Action) i Uganda driver familjen Mugerwa nu flera egna verksamheter. Familjen har hittills lyckats bygga sig ett nytt hus och räknar med att kunna betala för alla sina barns universitetsutbildningar. Bondes succé ger andra chansen Kvinnor hjälper kvinnor till bördig mark och chansen till självförsörjning. Bassine Kanes framgång inspirerar myndigheterna att ge andra kvinnor tillgång till mer mark i Senegal. Traditionella hinder, inte längre ett hinder Kvinnliga entreprenörer i Mexiko bryter normen, blir egenföretagare och självförsörjande. Deras vision är en framtid där barnen inte behöver emigrera för arbete. Unga kvinnor ser nya möjligheter Luz Chanca är en ung peruansk kvinna som kämpar för sin rätt i samhället. Min mamma utför många aktiviteter i organisationen, men vi unga vill också delta mer aktivt säger Luz. Hungerprojektet når 35 miljoner människor De pengar du investerar i Hungerprojektet används inte till gåvor eller akut välgörenhet. Istället går pengarna till att stödja förändringar av sociala strukturer och tankegångar, undanröja byråkratiska hinder och ge människor utbildning samt praktisk starthjälp så att de själva får möjlighet att genomföra långsiktiga, hållbara förändringar. Vårt slutmål är att lägga ner verksamheten. Det går att avskaffa både hunger och fattigdom, och så snart vi är där är vårt arbete avslutat. 4 4 Programländer Insamlingsländer

5 Förvaltningsberättelse Hungerprojektet, The Hunger Project, är en internationell, ideell, politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för att avskaffa kronisk hunger och fattigdom i världen. Vi driver program i Afrika, Latinamerika, Indien och Bangladesh. Verksamheten är uppdelad i insamlings- och programländer, och av våra 340 lokalt anställda finns cirka 300 i programländerna. Under 2010 har programländerna dessutom fortsatt att utveckla direkta finansieringssamarbeten. Hungerprojektet åstadkommer stora förändringar med små medel. Arbetet bedrivs till största delen av lokala volontärer och når cirka 35 miljoner människor. Stiftelsen Hungerprojektet har som uppgift att i Sverige informera om och arbeta med insamling till programverksamheten inom vår globala organisation. Dessutom har stiftelsen som uppdrag att arbeta med utbildning, informations- och opinionsbildningsarbete i Sverige. De två verksamhetsområdena är på många sätt integrerade. När vi samlar in pengar sprider vi samtidigt kunskap om hunger och fattigdom, om millenniemålen med mera. När vi berättar om vad hunger och fattigdom är och om våra globala program, når vi nya investerare och motiverar befintliga investerare att fortsätta vara partners. Globala program I Afrika fortsätter arbetet med epicenterstrategin. Syftet är att skapa självförsörjande samhällen. Varje epicenter bygger på ett samarbete mellan byar i området och här kan man bland annat erbjuda vuxenutbildning, sjukvård, matlager och mikrokrediter. Vägen dit går via samarbete och processen beräknas ta mellan fem och sju år. Idag finns 114 epicenter varav 21 klarar sig på egen hand. Målet med mikrokreditprogrammen i epicentren är att de ska bli nationellt erkända landsbygdsbanker, som ägs av medlemmarna. Under 2010 nådde mikrokreditbankerna i Jaldu epicenter i Etiopien och i Mbarabara i Uganda denna status, vilket är ett stort steg för att nå hållbar utveckling. Under 2010 deltog cirka personer aktivt i mikrokreditprogrammen i epicentren i våra åtta afrikanska programländer. Mikrokrediterna är en integrerad del av verksamheten i epicentret och innehåller även utbildning och sparprogram. Ett officiellt nätverk för alla landsbygdsbanker inom Hungerprojektets epicenterstrategi skapades under året. Nätverket stödjer varandra med manualer, bokföringsförfaranden, mallar för affärsplaner och annat som ökar kompetensen i varje bank och ger möjlighet till att öppna upp för samarbeten med andra aktörer inom mikrofinansiering. Den storskaliga satsningen i Eastern Region i Ghana fortsätter. Två epicenter är självförsörjande, Tjugo är i fas tre, åtta i fas två och åtta i första fasen. Under det senaste halvåret har sju av åtta pågående byggnationer avslutats och Obenyemi epicenter invigdes vid investerarresan i juli, då även svenska investerare deltog. Vision Commitment & Action workshops (VCA) genomfördes med 256 grupper, totalt personer. De så kalllade WEP volontärerna (Women s Empowerment Program), som utbildar i ledarskap, civilrätt och reproduktiv hälsa nådde under senaste halvåret ut till över personer med information och utbildning och volontärer som utbildar om HIV/AIDS nådde över personer. De volontärer som är Trainer of Trainers (TOT), utbildare av utbildare inom jordbruksutbildning nådde över personer personer har hittills deltagit i HIV/Aids och jämställdhetsworkshops i epicentren i Afrika. Hungerprojektet i Indien har under 2010 fortsatt med Women s Leadership Workshops i Uttarakhand tack vare finansiering av Forum Syd. Fram till och med mars 2011 är målet inom ramen för samarbetet att utbilda ytterligare 600 kvinnor. Hungerprojektet i Indien har sedan 2001 utbildat över kvinnliga folkvalda ledare av Hungerprojektets lokala volontärer finns i Bangladesh. Under 2010 inleddes bland annat ett partnerskap med BRAC (Bangladesh Rural Advancement Committee), som är världens största frivilligorganisation. Målet är att implementera ett pilotprojekt som syftar till social mobilisering och utveckling av ansvarstagandet i den lokala demokratin och att åstadkomma en satsning för att nå millenniemålen i fyra lokala enheter (Union Parishads). Under hösten besökte Hungerprojektets landschef i Bangladesh Badiul Alam Majumdar Malmö och det arrangerades en föreläsning för allmänheten på Malmö Stadsbibliotek. Hungerprojektet i Mexiko har fått stor synlighet och stärkt profil genom att landschefen Lorena Vázquez Ordaz deltagit som medlem i den så kallade Technical Board i en historisk satsning i landet som kallas Iniciativa México. Satsningen genomfördes av de två största TV kanalerna, som uppmanade alla mexikaner att skicka in information om vilka projekt de gör med egna medel för att förbättra levnadsstandarden för befolkningen. Lorena besökte Stockholm i november och medverkade bland annat vid seminariet Hållbart Ledarskap. I Peru har vår partner Chirapaq fortsatt att arbeta med ursprungsbefolkningen och klimatfrågor. Kvinnliga ledare har bland annat medverkat vid American Indigenous Forum on Climate Change och på FNs konferens i Mexiko. Man har även arbetat med utbildningskampanjer inom mänskliga rättigheter, reproduktiv hälsa och i regionerna Ucayali and Ayacucho. Samarbetet med vår partnerorganisation ACLO i Bolivia har av finansiella skäl inte fortsatt under året. 5 5

6 Andra globala nyheter Under året anställde The Hunger Project en ny global VD, Mary Ellen McNish, till kontoret i New York. Flera svenska investerare reste till New York för att delta vid organisationens årliga globala arrangemang i oktober. Insamling Sverige Hungerprojektets verksamhet fortsatte att expandera under Den totala insamlingen i Sverige ökade med 12% jämfört med 2009 och insamlingsresultatet blev 8,7 miljoner kronor. Insamlade medel kommer ifrån privatpersoner, företag, stiftelser och organisationer. Nyckeltal De administrativa kostnaderna uppgick till 6,0% och insamlingskostnaderna till 5,9%. Av insamlade medel gick 87,4 % till ändamålet, varav kr överfördes till globala program. Tack vare stöd från bland annat Allba Holding samt Tove och Ingvar Jensen kunde våra kostnader hållas mycket låga. De riktade överförda medlen till Etiopien har använts till mikrokreditprogrammet samt den fortsatta satsningen på Enemore epicenter och de riktade överförda medlen till Indien har använts till mobilisering samt utbildning av folkvalda kvinnor i Uttarakhand (Women s Leadership Workshops). De medel som inte varit öronmärkta har överförts till Ghana, Indien och till det globala sekretariatet för program-, utvärderings- och samordningskostnader. I de afrikanska länderna har medlen använts till epicenterstrategin och i Indien till mobilisering samt utbildning av folkvalda kvinnor. Fördelning typ av investerare 2010 (tkr) Vid årets slut hade vi totalt 473 investerare (449). Vi har olika typer av investerare, privatpersoner, företag, organisationer och stiftelser. Privatpersoner som investerar mellan kronor månatligen deltar i det vi kallar för Globala Familjen (GF). 41 privatpersoner och företag investerar som Globala Partners (GP) minimum respektive kr per år, 24 privatpersoner och företag investerar som Globals investerare (GI) minimum respektive kr per år. Förutom dessa investerare har vi femton investerare som ligger på betydligt högre nivåer, varav fem över kr. Samarbetet med Radiohjälpen fortsatte under året vad gäller Enemore epicenter i Etiopien. Dessutom beviljades medel till Women s Leadership Workshops i Uttarakhand i Indien av Forum Syd. Avtalen löpte vidare med Stichting Af Jochnick Foundation, tredje året av fyra och Allba Holding, sista året av ett fyraårigt avtal, båda gällande den storskaliga satsningen på epicenter i Ghana. Samarbetet med Akzo Nobel Decorative Coatings gick in i det tredje och sista året gällande kampanjen Världens färger. Bland övriga företag och stiftelser som investerar i Hungerprojektet kan nämnas Sätila Holding, KappAhl, Alfa Laval, Scandinavian Cosmetics, Talentia, Symsoft, Nobia, Procordia och Stiftelsen Rights Now. Young Investors har gjort ett flertal framgångsrika insamlingsaktiviteter under året, bland annat Young Art for a Good Cause. Insamlingen som kommer från aktiviteter arrangerade av volontärer och ambassadörer ökar, bland aktiviteterna kan nämnas ett flertal golftävlingar, kampanjer i samband med Internationella Kvinnodagen och Mors Dag, löptävlingen Running for Change med Rotaract och seminariet Hållbart Ledarskap Insamling (tkr) Fördelning typ av investerare 2010 (tkr) Fördelning av verksamhetsintäkter 2010 Privatpersoner 45 % Insamling 5,9 %* Administration 6,0 %* Företag 33 % Stiftelser och organisationer 22 % Ändamål 87,4 %* 6 6 * Andel av kostnad = kostnad / verksamhetsintäkter

7 Kommunikation Pro bono samarbeten med Imperiet Reklambyrå, Spoon, Beepsend och Active24 har löpt vidare. Under året har ett flertal insamlingskampanjer genomförts bland annat via samt en matchnings- och en e-julkortskampanj. Fortsatt satsning har gjorts på sociala medier och bloggande från personalen, för att öka synlighet och transparens. Under året har vi fått införande av så kallade plugg-annonser i dagspress till ett värde av 2,8 miljoner kronor. Påverkansarbete Hungerprojektet fick inget Informationsbidrag från Forum Syd för 2010, men har sökt igen inför Vi medverkade under året i Almedalen och på Rework the World. Vår VD debatterade i Svenska Dagbladet i samband med FN toppmötet i september. Ambassadörer och volontärer Ett flertal praktikanter har under året arbetat såväl i Malmö som i Stockholm och hjälpt till med bland annat den löpande administrationen. Frivilliga insatser utfördes av cirka 250 (200) personer, som arbetade med insamling, evenemang, utskick av nyhetsbrev, presentationer m.m. Nätverket av volontärer och ambassadörer har fortsatt att växa under året och grupper finns nu i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Norrtälje, Lund och Köpenhamn. Flera nya volontärteam har startats under året och ett ökande antal finns bland universitetsstudenter, till exempel på Handelshögskolan, KTH och Copenhagen Business School. För första gången har en nationell konferens genomförts för samtliga volontärer och ambassadörer. Utvecklingen av struktur och stöd till ledarskapsteamet (volontärkoordinatorer och studentambassadörer) har fortsatt. Bland ambassadörerna kan nämnas Mi Ridell och Ljubo Mrnjavac. Ideella insatser har även gjorts av företag. Den löpande bokföringen sköttes under året av Allba Holdings administration genom Susanne Bergeros med Ingvar Jensen som ansvarig. Under året var Hungerprojektets personal och volontärer inbjudna att tala om verksamheten vid många seminarier och presentationer, alltifrån ledarskapsutbildningar till evenemang hos lokala företagsgrupper och nätverk, t ex Företagsakademin i Malmö. Genom ett flertal praktikanter både i Stockholm och Malmö under året har antalet utbildningsinsatser för skolungdomar och samarbeten för informationsinsatser tillsammans med andra organisationer ökat. Personal Åsa Skogström Feldt arbetar som inhyrd VD för Hungerprojektet från Ahead Academy i Malmö. Hon blev under året även invald som medlem i den globala ledningsgruppen för The Hunger Project. Caroline Trege lämnade sin anställning i Malmö under våren och Ylva Munkhammar anställdes på deltid som fundraiser/projektledare i Stockholm med speciellt fokus på institutionell insamling. Tjänsten utökades under hösten till heltid. Filippa Odevall är anställd som fundraiser/projektledare i Stockholm på heltid och under hösten har Jens Hagman arbetat deltid som fundraiser/ projektledare i Malmö. Styrelse Styrelsen har under året haft fyra ordinarie ledamöter: Carl-Diedric Hamilton, ordförande, Tove Jensen, Thomas Sundberg och Marie Wallenberg. Under året avgick Jakob Hvistendahl som suppleant och ersattes av Caroline Trege. Ytterligare suppleant är Ingvar Jensen. Styrelsen har under året haft sju protokollförda sammanträden. Carl-Diedric Hamilton har under året fortsatt att även medverka i The Hunger Projects globala styrelse. Kontor Hungerprojektet har kostnadsfritt fått nyttja kontorslokaler hos Allba Holding i Stockholm. Adress: Blasieholmsgatan 5, Stockholm. Telefon: Vi har även fått nyttja lokaler hos CoachCompanion och Nätverket Göran i Malmö på Slottsgatan 20, samt i hos Park Venue på Engelbrektsgatan Dessutom har vi tillgång till lokaler hos Republic, Kungsgatan 12, Göteborg. 90-konto I Sverige används 90-konton vid insamlingsarbetet: PG och BG PG och BG Den oberoende stiftelsen Svensk Insamlingskontroll, SFI, övervakar att pengarna används för sitt ändamål och att högst 25% används till insamlings- och administrationskostnader. Stiftelsen tillämpar FRIIs kvalitetskod och kodrapport har upprättats. Revisor För revisionen anlitades auktoriserad revisor Ulrika Granholm Dahl vid Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB som ansvarig revisor och auktoriserad revisor Birgitta Bjelkberg som hennes suppleant. Kontakt Hemsida: Global hemsida: E-post: info@hungerprojektet.se Händelser under 2011 I början av 2011 arrangerade The Hunger Project UK en gala tillsammans med Dionne Warwick & Friends, som blev en framgångsrik satsning för organisationen inte bara i England utan även för intresserade från andra länder. Under 2011 kommer Hungerprojektet Sverige att fortsätta att satsa på att öka antalet engagerade människor och företag i Sverige. Ett strategiarbete har även påbörjats för att se hur tillväxttakten kan ökas radikalt framförallt med fokus på företagssamarbeten. 7 7

8 Resultaträkning (tkr) Verksamhetsintäkter Not Ändamålskostnader Not Insamlingskostnader Not Administrationskostnader Not Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 2 3 Årets resultat Balansräkning (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Andelar Not Summa finansiella anläggningstillgångar 1 1 Summa anläggningstillgångar 1 1 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 6 1 Upplupna intäkter Not Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder (tkr) Eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 20 Övriga skulder Upplupna kostnader Not Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 8 8

9 Bokslutskommentarer Stiftelsens överskott uppgående till ,03 kronor balanseras i ny räkning. Beträffande resultatet av verksamheten under året och stiftelsens ställning vid årets utgång hänvisas i övrigt till nedan intagna resultat- och balansräkningar med kommentarer i form av noter. Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens rekommendationer och uttalanden. I årsredovisningen har även de upplysningar lämnats som krävs av SFI. Stiftelsen tillämpar FRIIs kvalitetskod och kodrapport har upprättats. Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde. Ändamålskostnader Som ändamålskostnader klassificeras sådana kostnader som har direkt samband med att uppfylla stiftelsens ändamål enligt dess stadgar. I ändamålskostnader ingår kostnad för beviljade medel för respektive ändamål. Insamlingskostnader Insamlingskostnader är de kostnader som direkt hänför sig till insamlingsarbetet och som varit nödvändiga för att generera externa intäkter. Administrationskostnader Administrationskostnader är sådana kostnader som behövs för att administrera stiftelsens kansli. Ett visst mått av allmän administration är ett led i att säkerställa en god kvalitet på stiftelsens interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt. Not 1 Verksamhetsintäkter (tkr) Företag Privatpersoner Externa fonder, stiftelser och andra organisationer Summa intäkter Not 2 Personal Löner och andra ersättningar: Styrelse och VD * 0 0 Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (13) (26) * Kostnaden för inhyrd arbetskraft, VD, 575 tkr, fördelas mellan ändamåls-, insamlings- och administrationskostnad. Under året har ca 250 ( 200 ) personer arbetat ideellt för organisationen. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen. Ingen ersättning har utgått till styrelsen. Not 3 Andelar Medlemsinsats i Ekobankens medlemsbank 1 1 Not 4 Upplupna intäkter Upplupna intäkter från företag Upplupna intäkter från organisationer

10 Not 5 Upplupna kostnader Semesterlöneskuld Sociala avgifter Upplupna arvoden 15 8 Övriga poster Summa STOCKHOLM den 15 mars 2011 Carl-Diedric Hamilton Thomas Sundberg Marie Wallenberg Tove Jensen Ordförande Åsa Skogström Feldt VD Min revisionsberättelse har avgivits den 15 mars 2011 Ulrika Granholm Dahl Auktoriserad revisor PwC 10 10

11 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Hungerprojektet Org nr Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Hungerprojektet för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Jag har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mitt uttalande nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter har enligt min bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Stockholm den 12 april 2011 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Ulrika Granholm Dahl Auktoriserad revisor 11 1

12 i n v e s t e r a d u o c k s å w w w. h u n g e r p r o j e k t e t. s e H u n g e r p r o j e k t e t a v s k a f f a r h u n g e r o c h f a t t i g d o m g e n o m a t t v ä c k a l o k a l e n t r e p r e n ö r s a n d a. D e t g e r b e s t å e n d e r e s u l t a t o c h ä k t a f r a m t i d s t r o. 2T f n , E - p o s t : i n f h u n g e r p r o j e k t e t. s e, P l u s g i r o : , B a n k g i r o :