Dag 2 (Torsdag 8/11)

Transkript

1 Dag 2 (Torsdag 8/11) INTRODUKTION: LÄRCENTRUM EN INNOVATIV UTVECKLINGSMILJÖ? Kenny Jonsson, Apel, inleder den andra dagen av Nitusstämman. Han börjar sitt anförande med att försöka definiera begreppet innovativ utvecklingsmiljö via en förenklad omvärldsanalys. Flera jobb i flera växande företag är den prioritering som gäller för närvarande. Vidare har vi en bra ekonomi och låg arbetslöshet, även om många funktionshindrade fortfarande står utanför arbetsmarknaden. För perioden finns en strategi för regional utveckling med fyra nationella prioriteringar: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Tillgänglighet Strategiskt gränsöverskridande samarbete Av budgetpropositionen framgår: Utvecklingskraft i alla delar av landet, med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Politiken ska bygga på individers handlingskraft och på ett ytterligare stärkt lokalt och regionalt inflytande och ansvar över statliga medel. Politiken ska främja: - företagande - tillgänglighet och god servicenivå - innovation och förnyelse - anpassning till lokala och regionala - kompetensförsörjning och ökat skillnader och förutsättningar arbetskraftsutbud Huvudansvaret för vuxnas utbildning ligger på kommunerna. Statliga pengar följer alltid konjunkturerna. Resursanvändningen styrs mera av utbildningsanordnarnas profil snarare än individers/näringslivets behov. Inga ytterligare resurser tillförs. 1

2 På regeringsnivå arbetas det på en strategi för ökat entreprenörskap, bl a i skolan. Områden som är föremål för utredningar är: Rätten till vuxenutbildning Fristående vuxenutbildning Yrkeshögskola Ny myndighetsstruktur, där 14 nuvarande myndigheter blir 3 med Skolverket som dominant. Vidare berättar Kenny om arbetslivets kompetensförsörjning att man omsätter ny teknik med 75 % på 10 år. 10 % av jobben försvinner årligen och behöver ersättas med 10 % nya jobb med andra kompetenskrav. De kompetensdrivande faktorerna är: Internationalisering lokalisering av verksamheter, utlandsägande Nya affärskoncept, nya marknader, nya marknadssegment Teknik, material, produktutveckling Lagar och regleringar Ledarskap Åldersstruktur Yrkesutbildningens kvalitet, tillgång till yrkeslärare Miljö- och energifrågor IT-teknik Hälsoperspektivet, och de framtida kompetensbehoven kommer att vara: Bra baskunskaper i språk och matematik Ledarskap och ledarskapsutveckling Entreprenörskap och kunskap kring företagande Ny teknik och nya material Energieffektivare processer Smarta IT-lösningar Mötet mellan människor (samarbetsmönster och kundrelationer) Interkulturell kompetens och mångfald Behålla, överföra och utveckla kompetens (särskilt inom hantverksyrken) Omvärldsanalyser och marknadsbedömningar Utveckling av nätverkssamarbete. Här menar Kenny att det råder en brist på samordning. De trender som kan iakttas är: En oerhört snabb teknologiutveckling Medvetenheten om klimat- och miljöfrågor ökar Konkurrensen ökar, både mellan länder och mellan företag Attraktiva produkter och tjänster kommer att krävas Kraven på aktuell kompetens ökar Ökad komplexitet ökar behoven av samverkan och nätverkande. När det sedan gäller villkoren och omständigheterna på lokal nivå, pekar Kenny på LUprojektet för vuxnas utbildning och lärande för lokal och regional utveckling och tillväxt. De kritiska områden som nämns här är: Visioner och strategier Syn på lärande och utbildning Gränsöverskridande samverkan Investeringar i utvecklingsarbete Operativt samarbete med näringsliv och offentlig verksamhet Samordning av aktörer, resurser och aktiviteter. 2

3 Hur ska då lärcentra kunna bli innovativa utvecklingsmiljöer? Kenny funderar kring frågeställningen och menar att goda idéer och innovationer uppstår när olika människor möts. Ett lärcentrum skulle kunna bli en gränsöverskridande mötesplats för en mångfald aktörer från både näringsliv och samhälle. Han menar vidare att de tre M (Mötesplats Mäklare Motor) som beskriver ett lärcentrum kräver ett flexibelt arbetssätt. Det gäller att kunna ordna utbildningar som det finns behov av under flexibla former och med en koppling till det regionala utvecklingsbehovet. En politisk uppbackning är här av avgörande betydelse. Lärcentra ska, avslutar Kenny, vara drivande i utvecklingsfrågor på ett bredare sätt med forskning entreprenörskap innovationer kluster nätverk och gränsöverskridande samverkan som ledstjärnor. LÄRCENTRA SOM LOKALT UTVECKLINGSCENTRUM Två representanter för Partnerskap Inland Akademi Norr presenterar sin verksamhet: verksamhetschef Jan-Olof Karlsson och utvecklingschef Johnny Högberg. Tolv kommuner Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Kramfors, Lycksele, Malå, Sollefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Vilhelmina och Åsele har gått samman i ett kommunalförbund i syfte att initiera, samordna och genomföra högre utbildning för att tillfredsställa regionens behov av både grundläggande service och innovativ tillväxt. Varje deltagande kommun har ett lärcentrum kopplat till Akademi Norr. Se PowerPoint-presentation nedan: Jan-Olof Karlsson Johnny Högberg Partnerskap Inland - Akademi Norr Målsättningar Att skapa en arena för länsövergripande samverkan kring högre utbildning för regional utveckling Öka tillgänglighet och övergångsfrekvens till högre utbildning Att identifiera, utveckla och genomföra innovativa utbildningar Att förändra attityden till högre utbildning Resultat Vi har skapat och befäst en arena för högre utbildning Gjort högre utbildning tillgänglig i vår region Nått målen med programmet Byggt upp kunskap i förvaltning av ramprogram Positiva utvärderingar av vår verksamhet Inriktning Grundläggande service utbildningar - GSU Innovativa utbildningar IU Ramprogram Akademi Norr Norra Norrland Södra Skogslänen kust Södra skogslänen inland Kompletterande aktiviteter Projekt Aktiviteter Nätverk 3

4 Akademi Norr Akademi Norr - Den lärande regionen! Strategisk plattform 4N Motorutveckling Utveckling/omställning i arbetslivet Utveckling Kraftsamling ramprogram Distanskurser/program Samordning Utvecklat samarbete mm Innan 2000 Låg utbildningsnivå Små resurser Ingen samordning Litet utbildningsutbud mm Det innovativa Den röda tråden Koppling Lissabon målprogram mm Uppställda mål Måluppfyllelse Utvärderingar Mervärden mm Förstudien Tid 3. Akademi Norr - regionen NULÄGE Avstånd Gleshet Befolkning/demografi Globalisering/Konkurrens Låg utbildningsnivå För få entreprenörer 4

5 4. Akademi Norr -regionen FRAMTID/MÖJLIGHETER/UTMANINGAR Globalisering/Konkurrens Positiv utveckling i befintligt näringsliv Basnäringar - skog och malm Turism Arbetskraftsförsörjning Kompetensutveckling på företagens villkor Livslångt lärande Entreprenörskap och innovativa miljöer 5. Slutsatser Fortsatt arbete som tidigare med målet att: Höja utbildningsnivån i regionen Öka möjligheterna till livslångt lärande i hela lokalsamhället Vidmakthålla en infrastruktur som möjliggör kompetensutveckling för alla Skapa bättre möjligheter för kunskapsdriven tillväxt i de tolv medlemskommunerna och därmed Stärka konkurrenskraften hos näringslivet i regionen Bidra till att göra regionen mera attraktiv att bo och leva i Säkra kompetensförsörjningen i AN-regionen 5

6 6. Slutsatser Men också Utveckla lärcentra till lokala utvecklingscentra och en motor för kompetensutveckling i samhället Skapa en starkare region genom samverkan mellan akademi, samhälle och näringsoch arbetsliv med utgångspunkt i den lokala miljön Verka för nyföretagande, entreprenörskap och innovation Genom att Utveckla samarbetsformer på lokal nivå mellan lärcentra, näringslivsenhet och näringsliv när det gäller kompetensförsörjning I samarbete med aktuella näringar identifiera nya utbildningsbehov för att stärka de som har en stor potential i regionen Skapa strukturer som fångar upp utbildningsinsatser som är viktiga för hela ANregionen Skapa lokala innovativa miljöer där universitet/högskola samverkar med samhället för att främja nyföretagande, entreprenörskap, samverkan och klusterutveckling Driva Triple-helix projekt med lärcentra som animatörer/klustermotorer. Genomföra aktiviteter på lärcentra för att stimulera entreprenörskap, kreativitet och nyföretagande i kommunen. Utveckla modell för starta - eget rådgivning för studenter Initiera inkubatorverksamhet på lärcentra Bygga strategiska partnerskap med internationella partners Projekt som stimulerar internationellt kunskapsutbyte för företag och offentlig verksamhet Projekt som gör lärcentra till innovativa miljöer Sedan funderar vi i grupper över två frågeställningar: Hur kan vi ordna en bättre lokal innovativ miljö för att främja företagande och entreprenörskap samt tillgodose arbetslivets behov av kompetens? Hur ser lärcentra ut om 10 år? och redovisar våra synpunkter: Vi kan ännu mindre skylla på tekniken Men hur ser den ut? Teknik som stödjer flexibiliteten, mindre grupper 6

7 Grupp 3 - SKAPA INTERNA STRUKTURER/ NÄTVERK/PARTNERSKAP MELLAN PERSONER OCH FUNKTIONER SOM ARBETAR FÖR UTVECKLING INOM OMRÅDENA ENTREPRENÖRSKAP, NYFÖRETAGANDE, KOMPETENSFÖRSÖRJNING ETC. - TYDLIGGÖRA LÄRCENTRAS ROLL (SKA DET HETA LÄRCENTRA EXTERNT?) - UTBILDNINGSFORMER SOM INTEGRERAR UTBILDNING OCH NÄRINGSLIV, T EX KY, BIDRAR TILL ATTITYDFÖRÄNDRINGAR. UTVECKLINGSCENTRA LÄRCENTRA STUDIECENTRA Grupp 4 - Företag LC: olika roller i ett reellt samarbete - Samordning av kommunens resurser - Kompetensförsörjningsavtal Ägandet av LC - Mer utbildning på arbetsplatsen - Katalysator för beforskning i företag, förvaltningar och andra organisationer. Grupp 6 - Politikerstöd - Koncentrerade satsningar större chans att lyckas ringar på vattnet legitimitet Same, same but different - Starkare position - Inga större förändringar Grupp 7 - Bättre kommunal samordning för att identifiera/definiera behoven - Besök företag och ta reda på vad de behöver - Lärcentrum som neutral verksamhet - Lärcentrum nya mål tillväxtkontor - Validering ingår som en given ingrediens - Vägledning, coachning på ett individuellt plan Grupp 8 - Politisk legitimitet - Intern samverkan - Extern samverkan - Mötesplats - Långsiktighet - - Grupp 9 Kommun ledning/beslut Näringslivet Grupp 5 - SAMARBETE - RIVA MURAR - LÄRCENTRUM ÄR EN SJÄLVKLAR DEL AV INFRASTRUKTUREN - MÄKLARFUNKTIONEN HAR STÖRRE BETYDELSE Lärcentra utbildning 7

8 Grupp 10 ETT PRAKTISKT EXEMPEL Två GIS-ingenjörsstudenter vid Umeå universitet i Lycksele, Beatrice Lidnäs och Jonas Bäckström, har startat företag och berättat om sina erfarenheter av att få stöd av ett lärcentrum i utvecklingen av sin idé. Deras företag, GisAC HB, är involverat i en inkubatorsverksamhet i Lycksele Innovation Factory där IGIS (Innovativa Geografiska Informationssystem) och Lycksele lärcentrum erbjuder inkubatorsmöjligheter för GIS-studenterna. Affärsidén är dels att utföra konsulttjänster åt andra GIS-företag i Lycksele, dels att tillhandahålla behovsanpassad programmering, 3D-visualisering, mätning, databehandling och design. Under sommaren 2007 utförde man ett flertal uppdrag på uppdrag av: IGIS (en 3D-visualisering av Vinnovas effekt på forsknings- och innovationsmiljöer i Sverige) Cartesia (en programvara för sammanställning av kartdata: Gis Aided Manager) UBICON (programmering sammanfogning av två befintliga program till ett) Lycksele kommun (en 3D-modell av Campus Lycksele ) CAMPUS LYCKSELE LUNCH Kassler Skaldjursgratäng FRÅN AKADEMISK KUNSKAP TILL KOMPETENT ENTREPRENÖRSKAP 8

9 Bengt Gustavsson från KRESAM AB och Bolagsbolaget berättar om framväxten av de företag han är involverad i samt om den ideella föreningen Klarälvdal n, the United States of Mind Bengt kåserar omkring akademiker/entreprenörbegreppen och definierar kunskap som något som är överförbart, medan kompetens snarare är verktyg som landat. Han betonar vikten av kreativitet och samarbete och exemplifierar detta med humorfyllda berättelser från sin egen verksamhet, och emellanåt interfolieras hans berättelse av gitarrackompanjerade framföranden av egna, belysande texter på kända melodier. Bengt formulerar slutligen en frågeställning som ämne för gruppdiskussioner: Hur kan akademiker och entreprenörer medelst ett s k knytkalas ha fest ihop? Grupperna kommer fram till följande innehåll i knytet : - lärcentrumsbrasa någon vågar gå utanför mönstret mod svåravhandlat - annorlunda möten kan skapa kreativitet våga misslyckas mera vi har resurserna du har modet och viljan LC akaprenörer Entreprenörsakademin Efter gruppredovisningen sjunger vi unisont sången Entreprenör, Musik: Mann Lowe Text: Bengt Gustavsson Gitarrackompanjemang: Bengt Gustavsson Mest kända inspelning: Teddy Bear med Elvis Presley Så avslutas Nitusstämman november 2007 på Hotell Lappland i Lycksele! Arrangerande: tackar alla medverkande och hoppas att alla kommit hem välbehållna och nöjda! 9