Innehållsförteckning:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning:"

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning: Förord... 3 Kontaktuppgifter... 3 Mottagningstider... 4 Anmälan... 4 Studierna... 4 Kombistuderande vid Svenska yrkesinstitutet... 4 Kombistuderande vid Vasa yrkesinstitut... 4 Övriga kurser vid Aftis... 4 First class... 5 Studieprestationer... 5 Studentexamen...6 Övrigt... 7 Egen studieplan... 7 Ämnesdel... 8 Modersmålet... 8 Finska Engelska Matematik, kort Matematik, lång Historia Samhällslära Evangelisk-luthersk religion Filosofi Biologi Geografi Kemi Fysik Psykologi

3 Förord Studerande vid Vasa yrkesinstitut, Svenska yrkesinstitutet och Fria kristliga folkhögskolan kan avlägga studentexamen vid Vasa svenska aftonläroverk. Kombistuderandena läser gymnasiekurser vid sidan av sina yrkesstudier och får således på examensdagen en kombiexamen. Studeranden kan avlägga gymnasiekurserna i studentexamensämnena (de fyra obligatoriska ämnena) som en del av den yrkesinriktade grundexamen, delta i studentskrivningarna och få studentexamensbetyg. I allmänhet är de obligatoriska gymnasiekurserna modersmålet, det andra inhemska språket, engelska, kort/lång matematik eller realprovet. En kombiexamen ökar möjligheterna att komma in till universitet och högskola eftersom studentbetyget kan höja inträdespoängen. Få fakulteter tar hänsyn till gymnasiets avgångsbetyg, inträdespoängen baseras istället på studentexamensbetyget. Den som avlagt kombistudier uppmanas i allmänhet söka in som studenter. I vissa fall kan sökande som avlagt studentexamen få tilläggspoäng för en avlagd yrkesexamen. Inom några få områden finns det även särskilda kvoter för dem som avlagt dubbelexamen eller kombinerade studier. Kombistudier är till för dig som vill ha en yrkesexamen, men också värdesätter studentexamen. Eftersom du avlägger två examina samtidigt är studierna rätt så krävande. För att underlätta dina studier får du byta ut yrkesutbildningens ordinarie kurser i gemensamma ämnen mot gymnasiekurser i respektive ämne samt valfria studier mot kurser i gymnasieämnen. Heidi Valli Studiesekreterare, Aftis Kontaktuppgifter Vasa svenska aftonläroverk Handelsesplanaden 4, VASA Tfn: (rektor) (studiesekreterare) (lärarrum) Fax:

4 Mottagningstider Rektorn och studiesekreteraren är anträffbara dagtid samt en kväll var i veckan. Närmare information finns på Aftis anslagstavla, på periodläseordningen och på hemsidan. E-post använder vi varje dag och ringer du får du lätt tag på oss. Anmälan I och med att du är anmäld som kombistuderande vid SYI eller VYI är du också anmäld i Aftis register. Skolorna sköter om detta. Så för dig är det fritt fram att delta i kurser vid Aftis, kostnadsfritt. Studierna En kombistuderande rekommenderas avlägga minst 24 gymnasiekurser. Beroende på om du studerar vid Vasa yrkesinstitut eller Svenska yrkesinstitutet sker undervisningen av de 24 gymnasiekurserna på olika sätt. Kombistuderande vid Svenska yrkesinstitutet Vid Svenska yrkesinstitutet erbjuds gymnasiekurserna i eget hus. Kurserna undervisas till viss del av Vasa gymnasiums och Vasa svenska aftonläroverks lärare. För att kombistudierna ska fungera så smidigt som möjligt rekommenderas att du vid SYI läser de gymnasiekurser i modersmål, finska, engelska samt matematik eller realämnen som erbjuds där.vid Svenska yrkesinstitutets enheter i Vasa erbjuds gymnasiets obligatoriska kurser i modersmål, finska, engelska, kort matematik, lång matematik (erbjuds bara vid enheten i Brändö) samt realämnena fysik, kemi (erbjuds även de i Brändö), biologi, psykologi, samhällslära och hälsokunskap (erbjuds vid enheten i Gamla Vasa). Realämnena går vartannat år och årskurs 1 och 2 läser ämnena tillsammans. Övriga kurser kan läsas vid Vasa svenska aftonläroverk. Observera att du som kombistuderande också måste läsa övriga obligatoriska gemensamma studier som hör till grundexamen. Kombistuderande vid Vasa yrkesinstitut Som Vasa yrkesinstituts studerande läser du dina gymnasiekurser dagtid en period per läsår vid Vasa gymnasium/vasa svenska aftonläroverk. Du undervisas av Vasa gymnasiums och Vasa svenska aftonläroverks lärare. De schemalagda kurserna är de obligatoriska kurserna i modersmål, finska och engelska. Beroende på studerandenas intresse erbjuds också sex kurser i realämnen. Du som är intresserad av att läsa matematik och övriga kurser kan komma till Aftis kvällstid. Övriga kurser vid Aftis Läsåret vid Aftis är indelat i sex perioder, var och en med en ny läsordning. De kurser du väljer att läsa kvällstid går i sexveckors perioder. De flesta kurserna är distanskurser som Du avlägger via e-post och konferenssystem. Distanskurserna har ett frivilligt närstudietillfälle i veckan. En del av kurserna erbjuds enbart som närstudiekurser. Dessa är lång matematik, korta språken tyska och franska, samt fördjupade kurser i fysik och två av de fördjupade kurserna i kemi. I närstudiekurserna ges undervisning två dubbelpass i veckan under perioden. 4

5 Du som deltar i distanskurser får tillgång till First Class, d.v.s. tillträde till e-postsystemet och konferenssystemet. Skolans datorer står kvällstid (måndag-torsdag, kl ) till förfogande för alla studeranden. Distansstudierna bygger delvis på självstudier. Du tillägnar dig kursmaterialet och gör anvisade uppgifter. Kursen avslutas vanligen med en tentamen som bör avläggas genast efter kursens slut. Underkänd kurs får tenteras om två gånger under ett års tid. Om kursen efter det fortfarande är underkänd måste du gå om kursen. Godkänd kurs får höjas en gång. Anmäl Dig till ett omtagningstillfälle genom att fylla i ett tentkuvert vid anslagstavlan (andra våningen vid Aftis). Meddela ämnesläraren i god tid, senast en vecka i förväg. Anmälan till tentamen räknas som ett förbrukat tenttillfälle såvida inte giltig orsak till annullering finns. Anki Sandvik fungerar som distanssekreterare. Vid frågor rörande distansstudier, kontakta henne på e-postadressen: eller per telefon: First class Då du första gången går en distanskurs får du ett användarnamn. Då du har ditt användarnamn kan du logga in på Nettis. Detta gör du på Dusörs hemsida: På Nettis finns du insatt på den kurs du är anmäld till. Du kan kommunicera med läraren och lämna in inlämningsuppgifter. På Dusörs hemsida hittar du också alla distanskurser och vad som ingår i kursen. Dessa sidor kan också, som ett tips, användas när du förbereder dig inför studentskrivningarna. Viktigt att komma ihåg angående distanskurserna är att man inte kan gå dem när som helst, trots att de finns tillgängliga på Dusörs hemsida, utan endast då de finns insatta på läsordningen. Studieprestationer PRIMUS är ett dataregister över studieprestationer. Efter avslutade kurser inför läraren prestationerna i studieregistret. VYI: s studerande får ett studieboksutdrag efter varje periods slut. SYI-studerandenas prestationer skickas till SYI och registreras där. Gymnasiets vitsordsskala är 4-10 medan yrkesskolornas är 1-5. På följande sätt omräknas vitsorden: Gymnasiets skala Skalan

6 Studentexamen Efter 1,5 års yrkesstudier får du delta i studentskrivningarna. Du satsar naturligtvis på ett bra vitsord och har därför läst åtminstone de obligatoriska kurserna i ämnet du tänker skriva. Skrivningarna bygger på både obligatoriska och fördjupade kurser så för att få ett fint resultat behöver du kunskaperna från så många kurser som möjligt. Examen består av 4-6 prov (eller flera). Från och med våren 1996 kan studentskrivningarna delas upp i tre på varandra följande skrivningstillfällen. Fyra obligatoriska prov bör ingå i examen. Enbart provet i modersmål och litteratur är obligatoriskt för alla. De tre andra obligatoriska proven väljer examinanden av en grupp som består av provet i finska, provet i det främmande språket, provet i matematik och provet i realämnena. Du måste välja minst ett ämne på A-nivå. Utöver de obligatoriska proven får du delta i ett eller flera frivilliga prov. Ett underkänt prov får skrivas om två gånger under de tre närmaste provtillfällena. Ett godkänt prov får tas om en gång, utan tidsbegränsning. Realprovet fick en ny utformning våren Du kan välja att skriva bara ett prov i ett realämne, eller flera prov om Du så önskar. Vart och ett av följande läroämnen har sitt eget prov: evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. Vid ett och samma examenstillfälle arrangeras två provdagar i realämnena. Under en och samma dag är det möjligt att skriva prov i bara ett realämne. Om du är intresserad av att skriva exempelvis biologi och psykologi, som skrivs samma dag, kan du anmäla dig till psykologi vid ett skrivningstillfälle (höst) och biologi vid ett annat (vår). Dag 1 psykologi, filosofi, historia, fysik och biologi. Dag 2 evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi och hälsokunskap. En preliminär bedömning av dina studentprov görs av lärarna vid Aftis men den slutliga bedömningen utförs av studentexamensnämndens censorer. Vitsorden är laudatur (L), eximia cum laude approbatur (E), magna cum laude approbatur (M), cum laude approbatur (C), lubenter approbatur (B) och approbatur (A) samt improbatur (I). Du kan få ett studentexamensbetyg även om Du blivit underkänd i ett obligatoriskt prov om Dina övriga prestationer kompenserar det underkända resultatet. Kompensationen fungerar på följande sätt: Det finns 4 underkända vitsord: i +, i, i -, i - - Får du ett underkänt vitsord kan det kompenseras med din övriga vitsord. Vitsorden ger följande poäng: 6

7 L = 7 p E = 6 p M= 5 p C = 4 p B = 3 p A = 2 p De olika underkända vitsorden kompenseras på följande sätt: i + i i - i p 14 p 16 p 18 p Ex. Du skriver i+ i engelska, får M i finska, E i matematik, C i realen. Du behöver 12 kompensationspoäng och har 5 (M), 6 (E), 4 (C). Du har tillsammans15 kompensationspoäng. Du blir student. Studerande med läs- och skrivsvårigheter uppmanas kontakta en specialläkare för ett officiellt intyg över dyslexi med tanke på studentproven. Läs- och skrivsårigheterna kan beaktas i bedömningen. Du gör en skriftlig och bindande anmälan till studentskrivningarna. Till vårens studentskrivningar bör anmälan göras senast i mitten av november och till höstens skrivningar inom maj månad. Anmälan gör skriftligen på en särskild blankett vid Aftis. Du får inte ut ditt studentbetyg förrän du får din yrkesexamen. Mer info om studentexamensproven på samt på Aftis hemsida: Övrigt Då du har funderingar kring dina studier kontaktar du i första hand din studiehandledare på SYI/VYI. På Aftis svarar vi gärna på dina frågor kring gymnasiestudier, studentskrivningar m.m. På andra våningen hittar du studiesekreteraren, rektorn och lärarnas arbetsrum. Egen studieplan K U R S E R S T U D E N T S K R I V N I N G AR (vår åk 2) höst åk 3 vår åk 3 Modersmål Finska Engelska Matematik Realämne 7

8 Kom ihåg att ju fler kurser du har i studentskrivningsämnet desto bättre resultat. Ämnesdel Modersmålet Vi rekommenderar att du läser åtminstone 6 kurser i modersmålet. 1. En värld av texter Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer olika textgenrer och deras funktion i samhället reflektion kring det egna läsandet introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa olika sätt att analysera skönlitterära texter grundprinciperna för materialbaserat skrivande grundprinciperna för gruppkommunikation 2. Epik och medietexter Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter tidningstexter och andra medietexter bild- och filmanalys källkritik analys av språkets strukturer romanen som litterär genre gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt recensioner 3. Texter, kultur och identitet (MO 3) Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter analys av text-, sats- och ordstrukturer den finlandssvenska litteraturen och dess historia 8

9 förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet 4. Moderna texter (MO 4) (kurs 5/Gymnasieutbildning för unga) Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. lyrikanalys: stil, struktur, reception produktion av reflekterande och analyserande texter och 2000-talets litteratur och litterära ismer litterära diskussioner inför publik 5. Textens makt (MO 5) (Kurs 6/Gymnasieutbildning för unga) Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. argumentationsanalys analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning reklamanalys källkritik skillnader mellan kvinnligt och manligt språk äldre och nyare tendenslitteratur teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt 6. Texter i Norden Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. de nordiska språkens gemensamma bakgrund skillnader och likheter mellan de nordiska språken samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen dramatikanalys och teaterbesök läsning, dramatisering och gestaltning av texter 7. Muntlig kommunikation Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. typiska drag i olika interaktionssituationer verbal och nonverbal kommunikation olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation 9

10 Finska Vi rekommenderar att du läser åtminstone 6 kurser i finskan om du skriver ämnet i skrivningarna. 1. Människans vardag och fritid Kursinnehåll: familjen och hemmet alldagliga servicesituationer fritidsintressen matvanor och hälsa intressanta händelser verbböjning grundläggande objektsregler Kurslitteratur: Saarukka: Kasvotusten Natur och miljö Kursinnehåll: naturen och olika miljöer i Finland sevärdheter utdrag ur någon litterär rese- eller naturskildring nomenböjning subjektet unipersonella uttryck Kurslitteratur: Kasvotusten Handel, teknik och kommunikation Kursinnehåll: trafik och trafikregler kommunikationsmedel vardagsteknik konsumtionsvanor particip participkonstruktion Kurslitteratur; Kasvotusten Samhället och massmedia Kursinnehåll: Finlands samhällsskick nyhetsreportage och aktualitetsprogram dagstidningar infinitiver finalkonstruktion temporalkonstruktion 10

11 Kurslitteratur: Kasvotusten Utbildning, yrkes- och näringsliv Kursinnehåll: utbildningsmöjligheter framtidsplaner yrkesliv Finlands näringsliv objektet adverbial Kurslitteratur: Kasvotusten Finsk kultur och litteratur Kursinnehåll: kulturområden och konstarter kända författare och konstnärer noveller och utdrag ur finsk litteratur filmanalys attribut stil- och variationsfrågor Kurslitteratur: Kasvotusten Skriv och tala finska bättre! Kursinnehåll: skrivövningar av olika slag muntliga övningar repetition och fördjupning av grammatiken enligt de studerandes behov och önskemål 8. Världen och vi Kursinnehåll: texter inom olika temaområden, t.ex. EU, religioner, krig och fred, katastrofer och konflikter aktuella ämnen skönlitterära textutdrag diskussion kring det lästa skrivuppgifter av varierande slag Engelska Vi rekommenderar att du läser åtminstone 6 kurser i engelskan om du skriver ämnet i skrivningarna. 1. De unga och deras värld Kursbok: English Update 1 11

12 det dagliga livet, personligt umgänge och människorelationer, hälsa och trygghet familjärt och informellt språk ordförråd och grundstrukturer enligt de studerandes behov viktiga strategier vid muntlig kommunikation, förmåga att uttrycka åsikter kommunikativa övningar, diskussioner, uttalsövningar samt förberedande skrivövningar grammatik: frågesatser, frågepåhäng, tempus i aktiv form, ordföljd 2. Kommunikation och fritid Kursbok: English Update 2 fritid och intressen samt tjänster i samband med dem, med det lokala samhället i fokus, hälsa och trygghet samt informations- och mediekunskap muntliga förmågan övas mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter strategier vid muntlig kommunikation, säkerhet att uttrycka sig bokrapport med presentation i klass/grupp grammatik: artikelanvändning och substantiv, personliga, reflexiva, possessiva, demonstrativa och indefinita pronomen, genitiv, it och there som formella subjekt 3. Studier och arbete Kursbok: English Update 3 studier och arbetsliv, aktivt medborgarskap och entreprenörskap studiestaden Vasa och dess näringsliv utgör referensram muntlig och skriftlig kommunikation som är typisk för arbets- och studieliv övningar i att förstå och använda språket i formella situationer grammatik: interrogativa pronomen, indirekt anföring, komparation av adjektiv och adverb, passiv, motsvarigheter till svenskans man 4. Samhället och omvärlden Kursbok: English Update 4 muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå texter om samhället i Finland och i respektive främmande länder, aktivt medborgarskap och entreprenörskap olika strategier för läsförståelse textproduktion för olika ändamål bokrapport med presentation i klass/grupp grammatik: nationalitetsord och interpunktion, relativa satser och pronomen, modala hjälpverb, kvantitetsord 5. Kultur Kursbok: English Update 6 (Obs!) kultur i bred bemärkelse kulturell identitet och kulturkännedom samt informations- och mediekunskap 12

13 ett större arbete om ett självvalt ämne med presentation i klass. (Djupare, personlig analys av ett kulturellt fenomen inom området för litteratur, bildkonst, film och musik.) bokanalys grammatik: artikelanvändning, räkneord, interpunktion samt frasverb 6. Vetenskap, ekonomi och teknik Kursbok: English Update 5 (Obs!) förmågan att förstå också krävande språkligt stoff betonas teknologi och samhälle, olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet övningar i lässtrategier skriftliga uttrycksförmågan slipas genom att skriva texter för olika ändamål grammatik: användning av infinitiv och ing-form, satsmotsvarigheter, pluralisböjning av lånord och sammansatta ord 7. Naturen och en hållbar utveckling Kursbok: Datelines1-2,( del 1) både textbok och arbetsbok mångsidiga färdigheter att förstå och använda språket naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling muntliga presentationer i klass, diskussioner kring kursens tema grammatik: Repetition av strukturer som own, people, användning av ing-form, indirekt anföring, kvantitetsord, objekt och infinitiv, substantiverade adjektiv, räkneord och ordföljd, frasverb och modala hjälpverb, do/make. 8. Globalisering och internationalisering Kursbok: Datelines1-2,( del 2) både textbok och arbetsbok globala utvecklingslinjer, aktuella händelser och olika världsbilder. allsidig utveckling av språkförmågan förståelse av svårare saktexter intensiv träning inför studentskrivningarna läs- och hörförståelse uppsatsskrivning med förberedande teorigenomgång grammatikrepetition och strukturövningar Matematik, kort Vi rekommenderar att du läser åtminstone 6 kurser i matematik om du skriver ämnet i skrivningarna. Läroböcker: Söderströms bokserie i kort matematik 0. Introduktion till matematiken 13

14 Repetition och komplettering av det centrala stoffet i grundskolans lärokurs. förenkling av uttryck ekvationslösning samband mellan storheter 1. Uttryck och ekvationer Bok: "Matematisk problemlösning" linjära samband och proportionalitet mellan storheter uppställning av ekvationer grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem tolkning och prövning av lösningar polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer 2. Geometri Bok: "Geometri" Förkunskap: kurs 1 figurers likformighet en rätvinklig triangels trigonometri Pythagoras sats area och volym hos figurer och kroppar bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet 3. Matematiska modeller I Bok: "Matematiska modeller" Förkunskap: kurs 1 tillämpning av linjära och exponentiella modeller potensekvationer lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer 4. Matematisk analys Bok: "Matematisk analys" Förkunskap: kurs 1, 2 och 3. derivatan för en polynomfunktion analys av polynomfunktioners tecken och förlopp det största och minsta värdet för en polynomfunktion grafiska och numeriska metoder 5. Statistik och sannolikhet Bok: "Sannolikhetslära och statisktik" karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar normalfördelningen och normeringen av den kombinatorik 14

15 sannolikhetsbegreppet formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem 6. Matematiska modeller II Bok: "Matematiska forskningsmetoder" Förkunskap: kurs 1 och 3 linjära ekvationer med två variabler linjära ekvationssystem grafisk lösning av olikheter med två variabler linjär optimering talföljder 7. Ekonomisk matematik Bok: Henrik Nyman "Ekonomisk matematik för gymnasiet" index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar investeringar räntor på lån, räntor på depositioner 8. Matematiska modeller III trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln radianbegreppet trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer 9. Repetition Bok: "Repetition" Kusens mål är att repetera centrala delar av gymnasiets korta matematik. Matematik, lång Vi rekommenderar att du läser åtminstone 10 kurser i matematik om du skriver ämnet i skrivningarna. 15

16 1. Funktioner och ekvationer potensfunktioner potensekvationer rotuttryck och potenser med rationell exponent exponentialfunktioner 2. Polynomfunktioner Förkunskap: kurs 1 produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna polynomfunktioner polynomekvationer av andra graden och av högre grader undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer faktorisering av polynom av andra graden lösning av polynomolikheter 3. Geometri Förkunskap: kurs 2 likformighet hos figurer och kroppar sinus- och cosinussatserna geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar 4. Analytisk geometri Förkunskap: kurs 3 räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer ekvationer och olikheter med absoluta belopp lösning av ekvationssystem en punkts avstånd från en linje 5. Vektorer Förkunskap: kurs 4 vektorernas primära egenskaper addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor skaläraprodukten av vektorer i koordinatsystemet räta linjer och plan i rymden 6. Sannolikhet och statistik Förkunskap: kurs 2 diskret och kontinuerlig statistisk fördelning 16

17 fördelningens karakteristikor klassisk och statistisk sannolikhet kombinatorik reglerna för beräkning av sannolikheter diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning väntevärde för diskret fördelning normalfördelning 7. Derivatan Förkunskap: kurs 5 rationella ekvationer och olikheter gränsvärden, kontinuitet och derivata derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens gränsvärden 8. Rot- och logaritmfunktioner Förkunskap: kurs 7 rotfunktioner och rotekvationer exponentialfunktioner och exponentialekvationer logaritmfunktioner och logaritmekvationer derivatan av sammansatta funktioner inversafunktioner derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner 9. Trigonometriska funktioner och talföljder Förkunskap: kurs 8 riktade vinklar och radianer trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper trigonometriska ekvationer derivatorna av trigonometriska funktioner talföljder rekursiva talföljder aritmetiska talföljder och summor geometriska talföljder och summor 10. Integralkalkyl Förkunskap: kurs 9 primitiva funktioner primitiva funktioner till elementära funktioner integral beräkning av areor och volymer 17

18 11. Talteori och logik Förkunskap: kurs 5 formalisering av satser sanningsvärden hos satser öppna satser kvantorer direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer Euklides algoritm primtal aritmetikens grundsats kongruens hos hela tal 12. Numeriska och algebraiska metoder Förkunskap: kurs 10 absoluta och relativa fel Newtons metod och iterering delbarhetsalgoritmer för polynom delbarhetsekvationer för polynom förändringshastigheter och ytor REALÄMNEN Läs så många kurser som möjligt i det realämne du ska skriva i studentskrivningarna! Historia 1. Den europeiska människan (kurs 2 i daggymnasiet) Centrala delar av den europeiska kulturen Förändringar i världsbilden 2. Internationella relationer (kurs 3 i daggymnasiet) Internationell politik från och med slutet av 1800-talet till idag Krig och samarbete 3. Vändpunkter i Finlands historia (kurs 4 i daggymnasiet) Finlands historia från 1809 till idag Förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia 4. Människan, miljön och kulturen (kurs 1 i daggymnasiet) Världshistoria från förhistorisk tid till idag Växelverkan mellan människan och naturen 5. Finland från förhistorien till autonomin Utvecklingslinjerna i Finlands historia före

19 Det finländska kuturarvet 6. Kulturmöten Särdrag och nuläge i någon eller några kulturkretsar samt kulturell växelverkan. Kulturer utanför Europa 7. Förberedelsekurs för ämnesrealen Skriva essäsvar Analysera statistik, dokument och bilder Längdsnitt kring olika teman Aktuella samhälleliga frågor Samhällslära 1. Samhällskunskap Politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska samhället Samhällets grundstrukturer, makt och inflytande Medborgarnas rättigheter, skyldigheter samt påverkningsmöjligheter 2. Ekonomisk kunskap Näringslivets verksamhetsprinciper Nationalekonomins grunder Internationell handel 3. Medborgarens lagkunskap Finlands rättsordning Brott och straff Rättsförmåga och rättshandlingsförmåga 4. Europeiskhet och Europeiska unionen Europeiska unionens historia Europeiska unionens verksamhet och institutioner Påverkan och inflytande inom EU 5. Förberedelsekurs för ämnesrealen Skriva essä-svar Analysera statistik, dokument och bilder Längdsnitt kring olika teman Aktuella samhälleliga frågor Evangelisk-luthersk religion 1. Religionens natur och betydelse Religionen som företeelse Religionens globala natur och religiösa föreställningar Bibelkunskap 19

20 2. Kyrkan kulturen och samhället Den kristna kyrkans uppkomst, dess kulturtradition och utveckling fram till idag 3. Människans liv samt etik Etik och världsåskådning Kristen etik De centrala livsfrågorna Filosofi 1. Introduktion i filosofiskt tänkande Kursen ger en grund i filosofiskt tänkande och presenterar filosofins delområden, bl.a: vad är filosofi? förhållandet mellan ande och materia, frihet och tvång uppfattningar om kunskap och vetande förhållandet mellan individen och samhället, det goda och det rätta uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka. 2. Filosofisk etik Kursen behandlar moral och etik ur ett filosofiskt perspektiv, ex: olika moraliska värderingar och normer moralens förhållande till rätt och religion objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar fakta i etiska grundfrågor, etiska sanningar grunderna i dygdetiken, konsekvens- och pliktetiken frågan om ett gott liv 3. Kunskap och verklighet i filosofin Kursen tar upp filosofiska frågor kring kunskaps- och vetenskapsteori, bl.a: olika uppfattningar om verkligheten sanningsteorier kunskapens möjligheter och gränser den vetenskapliga forskningen grunderna i argumentation och härledning Biologi 1. Organismernas värld Biologin som vetenskap Biodiversitet naturens mångfald Evolution livets utveckling Ekologi 2. Cellen och ärftligheten 20

21 Cellens som grundenhet för livet Cellernas energihushållning Reglering av cellfunktionerna Cellförökning Ärftlighetens grunder Populationsgenetik och syntetisk evolutionsteori 3. Miljöekologi Ekologisk forskning Biodiversiteten och dess betydelse De ekologiska miljöproblemen Den finländska naturens ömtålighet En hållbar framtid 4. Människans biologi Särdragen hos människans celler och vävnader Organismens byggnad, funktion och betydelse Reglering av livsfunktionerna Människans förökning Människans livscykel och sociala natur Genotypens betydelse Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer 5. Bioteknologi Cellerna som proteintillverkare Genfunktionerna Genteknologin och dess möjligheter Mikroberna och deras betydelse Biotekniken i industrin Växt- och djurförädling Etik och lagstiftning inom gentekniken Geografi Obligatorisk kurs: 1 (enligt den gamla läroplanen 1) Fördjupade kurser: 2-4 (enligt den gamla läroplanen 2V-3V) 1. Den blå planeten (GE 1) Begreppet geografi och geografin som naturvetenskap Geografiska forskningsmetoder Jordens planetariska karaktär Atmosfären i rörelse Hydrosfären i rörelse Vädret och klimatet 21

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms)

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms) Läroböcker vid Kimitoöns gymnasium för läsåret 2014-2015 (uppdaterad 03.06.2014) Modersmål Finska Engelska A2-8 -2-4 Bokskogen (Schildts & Söderströms) Språkets värld (Schildts & Söderströms) Knixar med

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! Mo 1 En värld av

Läs mer

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser:

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser: MODERSMÅLET MO 1 En värld av texter MO 2 Epik och medietexter MO 3 Texter, kultur och identitet MO 4 Texter i norden MO 5 Moderna texter MO 6 Textens makt MO 7 Muntlig kommunikation MO 8 Fördjupad skriv-

Läs mer

REKTORS HÄLSNING 1 KONTAKTUPPGIFTER 1 PERSONALEN LÄSÅRET 2014-2015 2

REKTORS HÄLSNING 1 KONTAKTUPPGIFTER 1 PERSONALEN LÄSÅRET 2014-2015 2 Innehåll REKTORS HÄLSNING 1 KONTAKTUPPGIFTER 1 PERSONALEN LÄSÅRET 2014-2015 2 KURSBRICKA LÄSÅRET 2014-2015 5 VI7-KURSBRICKA LÄSÅRET 14-15 6 PERIODINDELNING OCH LOVDAGAR 14-15 7 LÄSÅRETS VIKTIGA DAGAR 8

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Föräldramöte Studentskrivningsinfo

Föräldramöte Studentskrivningsinfo Föräldramöte Studentskrivningsinfo 3.3.2016 Aktuellt Ny läroplan 1.8.2016 Digitala studentprov from hösten 2016 6.4 övningsprov tyska och geografi Gymnasiestudier och målsättning Bred allmänbildning Goda

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X MODERSMÅLET LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2013 2014 MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA BILAGA 16.6.2016 ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA 3.1.1.1 Modersmålet, svenska Nuvarande text obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En

Läs mer

5.6 Matematik. Bedömning

5.6 Matematik. Bedömning 5.6 Matematik På grund av matematikens ställning i vår kultur behöver vi kompetens att förstå, använda och producera information i matematisk form. Matematiken spelar en viktig eller rent av avgörande

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Föräldramöte information om studentexamen

Föräldramöte information om studentexamen Föräldramöte 2.11.2016 - information om studentexamen Studentexamen arrangeras två gånger om året, på våren och på hösten får spridas ut över högst tre på varandra följande examenstillfällen (t.ex. vår-höst-vår)

Läs mer

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv

Läs mer

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms)

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 o En värld av texter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MO 2 o Epik och medietexter Lärobok

Läs mer

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

5.10 Kemi. Mål för undervisningen 5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande

Läs mer

Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005

Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005 1 Pedersöre gymnasium Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005 1 2 I denna kursguide har kurserna för Pedersöre gymnasium och deras innehåll sammanställts. Kursguiden utgår från den läroplan

Läs mer

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2016 Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Ersättning för behörighetskursen Engelska B En del utbildningar anger Engelska B

Läs mer

samt tre av följande fyra ämnen (och minst ett av språkproven eller matematik skall avläggas på A-nivå (lång)):

samt tre av följande fyra ämnen (och minst ett av språkproven eller matematik skall avläggas på A-nivå (lång)): ALLMÄN INFORMATION Abiturienten är själv ansvarig för att han/hon känner till bestämmelserna gällande studentexamen. Mer information hittar du på studentexamensnämndens hemsida på adressen www.ylioppilastutkinto.fi/sv

Läs mer

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen

Läs mer

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR

KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR 2005 Innehållsförteckning Gymnasiets uppgift och mål 3 Uppläggningen av studierna 3 Samarbete med andra läroanstalter 3 Självständiga studier 3 Bedömningen 3 Bedömningen

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Topeliusgymnasiet i Nykarleby Topeliusgymnasiet i Nykarleby 2016-2017 OBS ettor! Kolla vilka böcker som gäller i och med att den nya läroplanen tas i bruk i höst! KODKNÄCKAREN DELAS UT I SKOLAN (Kronholm-Cederberg och Virtanen-Stormåns

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION STUDENTEXAMEN. Studentexamen består av fyra obligatoriska prov: provet i modersmål. samt tre av följande fyra ämnen:

ALLMÄN INFORMATION STUDENTEXAMEN. Studentexamen består av fyra obligatoriska prov: provet i modersmål. samt tre av följande fyra ämnen: ALLMÄN INFORMATION Abiturienten är själv ansvarig för att han/hon känner till bestämmelserna gällande studentexamen. Mer information hittar du på studentexamensnämndens hemsida på adressen www.ylioppilastutkinto.fi

Läs mer

2. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften.

2. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. MODERSMÅLET OCH LITTERATUR OBLIGATORISKA KURSER Mål och centralt innehåll preciseras närmare i läroplanen. 1. En värld av texter (MO 1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk,

Läs mer

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE 2016 2017 Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ Innehållsförteckning Viktig information 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar:

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av

Läs mer

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 Att identifiera och erkänna kunskap Ammatillinen koulutus Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 1 Att identifiera och erkänna kunskap

Läs mer

Förändringstryck på den finska studentexamen statiska data och annan bakgrund

Förändringstryck på den finska studentexamen statiska data och annan bakgrund Förändringstryck på den finska studentexamen statiska data och annan bakgrund Alex Hellsten Studentexamensnämnden Finland Nordiskt examensnätverk, Tórshavn 2012 Vad förändras? Över tid har stora förändringar

Läs mer

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER E826 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) Att studeranden skall tillägna sig grundläggande färdigheter att på ett framgångsrikt sätt studera vid fakulteten och tillägna

Läs mer

Ny bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794

Ny bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794 Observera, att för alla böcker anges ISBN-nummer, ofta även tryckår. När du beställer en bok är just ISBN-numret det som verkligen garanterar att du får tag i rätt bok. Böckerna utkommer på Schildts &

Läs mer

MODERSMÅL OCH LITTERATUR

MODERSMÅL OCH LITTERATUR MODERSMÅL OCH LITTERATUR De obligatoriska kurserna 1-6 läses i rätt ordning. Kurs 7 kan läsas tidigast efter kurs 3. Kurs 8 och 9 kan läsas tidigast efter kurs 6. Kurs 10 kan läsas utan förkunskaper. Kurs

Läs mer

KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING

KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING dbi 1 o Organismens värld - Biologin som vetenskap: livets egenskaper och grundförutsättningar, biologiska vetenskaper och forskningsmetoder - Biodiversitetens uttryck:

Läs mer

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik 2011-06-10 Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik Likheter och skillnader jämfört med den gamla kursplanen Ämnesplanen i gymnasieskola 2011 (Gy 2011) har en ny struktur jämfört

Läs mer

Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11

Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11 Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11 I ämnesplanen för grundskolans matematik har tidigare ering markerats om det är Matematik eller en högre kurs eller momentet

Läs mer

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal -  -  -  -  - -  -  -  -  - År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.

Läs mer

Tekniskt basår (Helsingborg) Pre-University Course in Technical Sciences

Tekniskt basår (Helsingborg) Pre-University Course in Technical Sciences Kursplan för Tekniskt basår (Helsingborg) Pre-University Course in Technical Sciences TBÅ040, 60 högskolepoäng, G1 (Grundnivå) Gäller för: Läsåret 2012/13 Beslutad av: Utbildningsnämnd 4 Beslutsdatum:

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Modersmål och litteratur. Matematik lång. Religion Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära

Modersmål och litteratur. Matematik lång. Religion Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Kyrkslätts gymnasium Gesterbybågen 3 02400 Kyrkslätt Tel. 09-2967 2461/040-834 9377 rektor jani.karlsson@kyrkslatt.fi www.kyrkslatt.fi/gymnasium INNEHÅLLSFÖRTECKNING Modersmål och litteratur Finska Engelska

Läs mer

KURSLITTERATUR 2015-2016

KURSLITTERATUR 2015-2016 KURSLITTERATUR 2015-2016 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kurslitteraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 6 Ritamäki-Johansson m.fl: Bokskogen Abrahamsson m.fl.: Språkets värld FINSKA

Läs mer

BOKLISTA 2014-2015. Tankar-filosofi för gymnasiet (Fäldt & Fäldt), Studentlitteratur ELLER Öppna frågor 1-4, Söderströms Bok inte nödvändig för kurs 1

BOKLISTA 2014-2015. Tankar-filosofi för gymnasiet (Fäldt & Fäldt), Studentlitteratur ELLER Öppna frågor 1-4, Söderströms Bok inte nödvändig för kurs 1 BOKLISTA 014-015 FILOSOFI Tankar-filosofi för gymnasiet (Fäldt & Fäldt), Studentlitteratur ELLER Öppna frågor 1-4, Söderströms Bok inte nödvändig för kurs 1 SAMHÄLLSLÄRA Sl 1 Sl Samhället / s Ekonomikunskap

Läs mer

Studiehandboken. Rudolf Steiner skolan i Helsingfors. Steiner Gymnasiet

Studiehandboken. Rudolf Steiner skolan i Helsingfors. Steiner Gymnasiet Studiehandboken Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Steiner Gymnasiet Om studiehandboken Du har i denna bok en översikt över alla Steinerskolans kurser i klasserna 10 12 och påbyggnadsåret (klass 13).

Läs mer

Studentexamen Studentexamensnämnden

Studentexamen Studentexamensnämnden Studentexamen 2009 S tat i s t i k ö v e r s t u d e n t e x a m e n Studentexamen 2009 S TAT I S T I K Ö V E R S T U D E N T E X A M E N Studentexamensnämnden 2 S T U D E N T E X A M E N 2 0 0 9 Utgivare:

Läs mer

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 SPANSKA Syftet med spanskaundervisningen i Kyrkslätts gymnasium är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation. De studerande ska få kunskaper och färdigheter i det spanska språket

Läs mer

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår BML131 ht 2013 1 BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår Syfte och organisation Matematiken på basåret läses i två obligatoriska kurser; under första halvan av hösten BML131 (Matematik

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 1.1 TALMÄNGDER 2 1.2 NEGATIVA TAL 3 FORTS. 1.2 NEGATIVA TAL 4 1.3 POTENSER 5 1.4 RÄKNA MED POTENSER 6 TALUPPFATTNING + RESONERA 7

Läs mer

Mera information om studentproven i de enskilda ämnena får du av ämnesläraren eller på studentexamensnämndens hemsida

Mera information om studentproven i de enskilda ämnena får du av ämnesläraren eller på studentexamensnämndens hemsida ALLMÄN INFORMATION Abiturienten är själv ansvarig för att han/hon känner till bestämmelserna gällande studentexamen. Mer information hittar du på studentexamensnämndens hemsida på adressen www.ylioppilastutkinto.fi

Läs mer

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

Läroplan för Närpes gymnasium

Läroplan för Närpes gymnasium Läroplan för Närpes gymnasium 2005 Innehållsförteckning 1 LÄROPLANEN 1.3 Timfördelningen... 4 1.4 Språkprogram för Närpes gymnasium... 5 2 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPGIFT OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR...

Läs mer

Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.

Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5. Avsnitt 1, Inledning ( Adams P1,P3,P4, P5) Genomgång och repetition av grundläggande begrepp. Funktion, definitionsmängd, värdemängd. Intervall. Olikheter. Absolutbelopp. Styckvis definierade funktioner.

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Boksamtal i gymnasiet

Boksamtal i gymnasiet Sandra Holmgård Sandra.holmgard@helsinki.fi Våren 2014 Boksamtal i gymnasiet Under min studietid har jag reflekterat en del över litteraturundervisningen i skolan. Då jag tänker tillbaka på min egen skoltid

Läs mer

Karis-Billnäs gymnasium STUDIEHANDBOK 2014-2015. www.karisbillnas.fi

Karis-Billnäs gymnasium STUDIEHANDBOK 2014-2015. www.karisbillnas.fi Karis-Billnäs gymnasium STUDIEHANDBOK 2014-2015 www.karisbillnas.fi 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gymnasiestudier... 4 Studentexamen... 5 Projekt... 8 Studiehelheten nationell och internationell ekonomi... 8

Läs mer

Studentexamen 2006 A B I

Studentexamen 2006 A B I Studentexamen 2006 S tat i s t i k ö v e r s t u d e n t e x a m e n A B I M C E L Studentexamen 2006 S tat i s t i k ö v e r s t u d e n t e x a m e n Studentexamensnämnden ISSN 1795-892X Grafisk design:

Läs mer

Kurskatalog Lärling11. Individuellt val VT 2012

Kurskatalog Lärling11. Individuellt val VT 2012 Kurskatalog Lärling11 Individuellt val VT 2012 2012 03 06 Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska erbjudas som

Läs mer

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 1 Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 Kurs Innehåll Poäng Period/åk 450 p Läsåret År 2 och 3 Musikprofilen, omfattar totalt 450 poäng, dvs hela utrymmet för det individuella

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik D Kurskod Ma 104 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Muntligt prov Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Övrigt Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik D t.ex.

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2017/2018

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2017/2018 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2017/2018 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Fotografisk bild 1: 100 poäng...

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer

Karis-Billnäs gymnasium STUDIEHANDBOK 2015-2016. www.karisbillnas.fi

Karis-Billnäs gymnasium STUDIEHANDBOK 2015-2016. www.karisbillnas.fi Karis-Billnäs gymnasium STUDIEHANDBOK 2015-2016 www.karisbillnas.fi 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gymnasiestudier... 4 Studentexamen... 5 Projekt... 6 Studiehelheten nationell och internationell ekonomi... 7

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Matematik och statistik NV1, 10 poäng

Matematik och statistik NV1, 10 poäng UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 2006 Matematik och statistik NV1, 10 poäng Välkommen till Matematiska institutionen och kursen Matematik och statistik NV1, 10p. Kursen består

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM

FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I ELEKTRONISK FORM 6.9.2016 Dessa föreskrifter kompletteras senare i fråga om hur det elektroniska provet genomförs i detalj. Föreskrifterna för proven i realämnena

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016. MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016. MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016 MODERSMÅLET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Kurskatalog Lärling12. Individuellt val LÅ12-13

Kurskatalog Lärling12. Individuellt val LÅ12-13 Kurskatalog Lärling12 Individuellt val LÅ12-13 2013 01 08 Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska erbjudas som

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK NBAF00 Naturvetenskapligt basår, Fysik, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Science: Physics, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2015-07-30

Läs mer

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR!

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! Information inför läsåret 2015 2016 + Kursbeskrivningar + + Ämnesvalsblanketten + + Utbytesperioder/Gemensamt kursutbud för gymnasienätverket Team Nord + + Internationella

Läs mer

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Grupp 1: Matematik och naturvetenskap GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Statsrådets förordning 942/2014 (13.11.2014) Matematik: 1 gemensam kurs

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2015/2016 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Film- och tv-kunskap:

Läs mer

Matematik D (MA1204)

Matematik D (MA1204) Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och

Läs mer

Läroplan för gymnasieutbildningen i Karleby stad. Den ämnesvisa delen. Innehåll

Läroplan för gymnasieutbildningen i Karleby stad. Den ämnesvisa delen. Innehåll 24 Läroplan för gymnasieutbildningen i Karleby stad Den ämnesvisa delen Innehåll 5 OCH CENTRALT LÄROINNEHÅLL 25 5.1 Allmänna mål för undervisningen 25 5.2 Temaområden 25 5.3 Modersmål och litteratur 31

Läs mer

Handbok. För anmälan till studentskrivningarna inför hösten 2016

Handbok. För anmälan till studentskrivningarna inför hösten 2016 Handbok För anmälan till studentskrivningarna inför hösten 2016 20.4 2016 Informationsmaterial om spridd examen för studerande Spridd examen innebär att man skriver studentprov under flera på varandra

Läs mer

Tekniskt basår Pre-University Course in Technical Sciences

Tekniskt basår Pre-University Course in Technical Sciences Kursplan för Tekniskt basår Pre-University Course in Technical Sciences TBAA01, 60 högskolepoäng, G1 (Grundnivå) Gäller för: Läsåret 2016/17 Beslutad av: Utbildningsnämnd D Beslutsdatum: 2016-04-08 Allmänna

Läs mer

Slutförande av studierna i gymnasiet

Slutförande av studierna i gymnasiet Slutförande av studierna i gymnasiet Rektor Marianne Pärnänen 9.11.2016 För att bli dimitterad krävs Avgångsbetyg från gymnasiet minst 75 kurser 48-52 obligatoriska kurser minst 10 riksomfattande fördjupade

Läs mer

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79

DEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79 1 DEL B, BILAGA 2 DEL B GYMNASIER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. 4 04 04 01 7 Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning

Läs mer

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR!

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! Information inför läsåret 2014 2015 + Kursbeskrivningar + + Ämnesvalsblanketten + + Utbytesperioder/Gemensamt kursutbud för gymnasienätverket Team Nord + + Internationella

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Matematik 2b 1 Uttryck och ekvationer

Matematik 2b 1 Uttryck och ekvationer Matematik 2b 1 Uttryck och ekvationer Repetera grunderna i ekvationslösning Lära dig parentesmultiplikation, kvadreringsreglerna och konjugatregeln Lära dig lösa fullständiga andragradsekvationer Få en

Läs mer