En rapport från Örebro läns bildningsförbund som beskriver folkhögskolornas verksamhet och kompetens och vill synliggöra den roll som folkhögskolorna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rapport från Örebro läns bildningsförbund som beskriver folkhögskolornas verksamhet och kompetens och vill synliggöra den roll som folkhögskolorna"

Transkript

1 En rapport från Örebro läns bildningsförbund som beskriver folkhögskolornas verksamhet och kompetens och vill synliggöra den roll som folkhögskolorna kan spela i arbetet med den regionala kompetensplattformen för Örebro län. 1

2

3 FÖRORD Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi, RUS, är en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete. Strategin kommer att vara styrande för aktörer på nationell och regional nivå, stödjande för de som verkar på kommunal och lokal nivå och inspirerande för de som finns i näringslivet och den ideella sektorn. I planen lyfts fyra viktiga utvecklingsområden. Det första är Kunskap och kompetens sen följer Innovationer och entreprenörskap, Lustfyllda möten och sist Den öppna regionen. Den här rapporten skall utgöra en del av det utvecklingsområde som handlar om Kunskap och kompetens. En kompetensplattform för Örebro län skall tas fram och då behöver olika utbildningsanordnare i länet beskriva sin speciella verksamhet och kompetens. Örebro läns bildningsförbund, har på uppdrag av sina medlemmar tagit på sig att beskriva och presentera folkhögskolans möjligheter att vara en aktiv aktör för kompetensförsörjningen i Örebro län. Både i arbetet med att ta fram den regionala kompetensplattformen och senare också i det fortsatta arbetet både regionalt och lokalt. Under senhösten 2012 och början av 2013 har vi därför genomfört ett särskilt projekt med stöd av Regionförbundet Örebro med syfte att göra en beskrivning av folkhögskolorna i länet och beskriva den resurs som de är i den regionala kompetensplattformen. Genom att ta fram den här rapporten har vi gjort det synligt att folkhögskolorna i Örebro län vill vara en samverkande part i den kraftsamling för ett livslångt lärande som skall ske inom ramen för den regionala utvecklingsstrategins område Kunskap och kompetens. Detta kommer att beskrivas både utifrån det uppdrag som folkhögskolorna har av staten via folkbildningsrådet och utifrån den frihet som finns för folkhögskolorna att arbeta med olika projekt och uppdragsutbildningar. Som ledare för detta projekt har Susanne Grundström varit anställd. Hon har under en rad år varit engagerad i folkhögskolornas verksamhetsområde, främst som förtroendevald på olika nivåer. Länets folkhögskolors samtliga fem rektorer tillsammans med länsbildningskonsulenten har varit referensgrupp. Referensgruppen har haft kontinuerlig kontakt med projektledaren både i fysiska möten och digitalt. Örebro den 1 februari 2013 Katarina Hansson Ordförande Örebro läns bildningsförbund 3

4 4

5 INNEHÅLL Förord...3 Innehåll...5 Sammanfattning och förslag...6 Bakgrund...7 Folkhögskolan...8 Folkhögskolorna i örebro län Samverkan kring kompetensförsörjning Möjligheter och utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen Ur ett regionalt perspektiv Slutord

6 SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG I regionens utvecklingsstrategis avsnitt om Kunskap och kompeten beskrivs det regionala kunskapslyftet ur två perspektiv. Det ena perspektivet har fokus på barn och unga och det andra på arbetslivet. Vi skulle vilja lyfta ett tredje och kompletterande perspektiv. Vårt perspektiv har fokus på de grupper som folkhögskolorna har särskilda förutsättningar att nå och utbilda. Redan idag samverkar folkhögskolorna i regionen med kommuner, myndigheter och företag, civilsamhällets övriga organisationer och föreningslivet. Detta samarbete kan utvecklas ytterligare och därför är vi övertygade om att Folkhögskolorna är viktiga i det fortsatta arbetet med de fem utmaningarna som har identifierats (se sid 16) för Region Örebro för kompetensplattformen i Örebro län och vi föreslår att: Som kompetensutvecklare har folkhögskolan stor erfarenhet av vuxnas lärande och har ett eget system för att ge behörighet för vidare studier inom en rad olika områden. Folkhögskolan har en skolform som stöttar dem som av olika orsaker behöver få sina grund- och/ eller gymnasieskolekunskaper kompletterade eller fördjupade. Folkhögskolan är också en skola för de som vill förändra sin yrkesbana eller ändra inriktning i livet. Folkhögskolan finns på plats för företag, kommuner eller organisationer och kan stötta medarbetare i lärandet och samtidigt stötta ledningen i strukturer kring det systematiska arbetsplatslärandet. Rätten att lära på arbetsplatsen är en grundbult för att förverkliga rätten till ett livslångt lärande. Folkhögskolan har korta beslutsvägar och kan starta efterfrågade utbildningar med kort varsel. Folkhögskolan är en möjlig samarbetspartner för att ge kunskap om ett ökat internationellt samarbete i tex företag och organisationer. Det kan gälla språkliga kunskaper men också kunskaper om kultur, historia och samhällsförhållanden. Örebro läns bildningsförbund och Regionförbudet Örebro tillsammans konkretiserar hur den regionala kompetensplattformen fortsättningsvis ska kommuniceras med länets folkhögskolor och hur samverkan skall ske med övriga utbildningsaktörer. Folkhögskolorna utarbetar gemensamma principer för finansiering av utbildningar, kurser och andra aktiviteter som man erbjuder olika parter i arbetet med den regionala kompetensplattformen. Folkhögskolorna i Örebro län inbjuds till mötesplatser och nätverk för vuxnas lärande i Örebro län exempelvis REKO regionalt kompetensforum. Folkhögskolorna medverkar till att det finns mer grundläggande material och statistik tillgängligt, regionalt och lokalt, som beskriver folkhögskolans verksamhet och möjligheter. 6

7 BAKGRUND Regeringen beslutade att ge uppdraget att etablera regionala kompetensplattformar till regionerna i december Sedan 2010 arbetar regionförbundet i Örebro med detta uppdrag som en del av arbetet med den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Enligt regeringens beslut är syftet med kompetensplattformarna att de skall ge: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet i regionen. Samordning av behovsanalyser inom området. Ökad samverkan kring utbildningsplanering och kompetensförsörjning. Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer. I RUSs avsnitt om Kunskap och kompetens beskrivs det regionala kunskapslyftet ur två perspektiv. Det ena perspektivet har barn och unga och det andra har arbetslivet. Vi vill lyfta ett tredje och kompletterande perspektiv. Utifrån det perspektivet är det angeläget att lyfta de människor som varken befinner sig inom barn- och ungdomsskolan eller i arbetslivet. Det kan bero på att man misslyckats i ungdomsskolan och därför inte kommer vidare in i arbetslivet, att man har flyttat hit i vuxen ålder och saknar en relevant grundutbildning, att man har någon form av funktionsnedsättning osv. För folkhögskolan är dessa människor en prioriterad målgrupp och det finns också många goda exempel på den betydelse folkhögskolan har spelat för att skapa möjligheter att komma vidare i arbetslivet eller i utbildningssystem som på sikt leder till arbete. Regeringens uppdrag uppmärksammar bristen på samordning mellan olika aktörer inom området. Risken för suboptimering och ineffektiv resurshantering när kompetensutveckling bedrivs utan nära samverkan mellan alla de parter som är berörda är stor. En gemensam plattform skapar möjlighet till samarbete och samordning av aktiviteter med den gemensamma ambitionen att använda resurser effektivt för att tillsammans bidra till det livslånga lärandet och en förbättrad kompetens i arbetskraften. Regionförbundet i Örebro har kartlagt befintliga samverkansformer, branschråd och utbildningssamordnare och tagit fram en kompetenskarta som beskriver sysselsattas kompetensnivå samt analyserat den. Detta har kompletterat, fördjupat och förklarat varför det ser ut som det gör i länet. Under resans gång har dialogmöten och workshops hållits för utbildningsanordnare och arbetslivet. Under 2012 har Regionförbundet arbetat med att ta fram fyra lokala prognoser (norr, syd, öst, väst) för Örebro län. De ger fördjupade kunskaper om arbetslivets utveckling i de enskilda kommunerna och bygger på de lokala behov och efterfrågan på kompetens. De fyra lokala prognoserna har sammanfattats i Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning. Den här rapporten vill ge några exempel på hur folkhögskolorna i länet skulle kunna vara delaktiga i regionens fortsatta arbete med kompetensplattformen utifrån de fem utmaningarna. 7

8 FOLKHÖGSKOLAN Folkhögskolan och det livslånga lärandet Parallellt med yrkeskunskaperna inom specifika områdena och behörigheter till fortsatta studier är folkhögskolorna framgångsrika med att ge eleverna generella och sociala kompetenser såsom kreativitet, självtillit, flexibilitet etc. Erfarenheter och utvärderingar visar att folkhögskolan genom sin skolform och sitt pedagogiska arbetssätt kan medverka till att utveckla deltagarnas generella kompetenser under studietiden. Detta är viktigt eftersom arbetsmarknaden förändras i allt större takt och då behöver arbetstagare ha möjligheter att se nya sammanhang och klara av omställningar av olika slag. Rätten att lära i arbetslivet är en grundbult för att förverkliga det livslånga lärandet. Folkhögskolan kan ge medborgare behörigheter och kompetenser för vidare studier inom högskola och universitet. Flera av folkhögskolans Särskilda kurser är inriktade mot att förbereda för högre studier exempelvis inom musik och konst. Dessutom kan folkhögskolan bidra till att ge medborgarna en positiv utveckling inom många andra områden i samhället såsom föreningsliv och politik, sociala frågor och folkhälsa samt frågor om miljö bland mycket annat. Det är när människor möts, skapar och byter åsikter med varandra som grunden för den individuella utvecklingen sker. Folkhögskolan som utbildningsform Folkhögskolan är en utbildningsform och skolform som kan ses som en kompletterande och berikande möjlighet för övriga aktörer i arbetet med den regionala kompetensplattformen. Som framgår av nedanstående organisationsschema är folkhögskolan en skolform inom det gemensamma svenska utbildningssystemet, men en egen skolform med egen särart och med särskilda förutsättningar och möjligheter. En liknande beskrivning bör kunna göras för kompetensplattformen i Örebro län både på det regionala och på det lokala planet. Bilden är hämtad från Skolverket 8

9 Det finns 150 folkhögskolor i Sverige. Drygt hundra av dessa är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser eller föreningar, resterande drivs av landsting och regioner. I Örebro län finns fem folkhögskolor, två av dessa har Örebro läns landsting som huvudman och de övriga tre är s.k. rörelsedrivna folkhögskolor. De fem folkhögskolorna presenteras mer ingående längre fram i rapporten. Till skillnad från många andra skolformer är folkhögskolan inte bunden till traditionella ämnesuppdelningar eller kursplaner. Detta ger folkhögskolan möjlighet att på ett särskilt sätt anpassa kurser, utbildningar och studiesituationer för de studerande. Anpassningsmöjligheten gör att kurser hela tiden utvecklas och omformas så att lärandet och därmed utbytet av studierna blir så stort som möjligt för varje kursdeltagare. I folkhögskolans undervisning utgår man från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Man arbetar med små och mer sammanhållna studiegrupper, man studerar ofta ämnesövergripande i projektform. därför planerar lärare och kursdeltagare studierna tillsammans. Flera folkhögskolor har internat för sina deltagare och ser internatet som en del i det pedagogiska och sociala arbetet inom skolans verksamhet. Internaten möjliggör också för de studerande att välja att gå på en folkhögskola som inte ligger i deras omedelbar geografiska närhet. I folkhögskolans pedagogiska personal ingår flera yrkesgrupper. Exempel på detta är personer med utbildning i journalistik, hantverk, musik eller annat specialområde som behövs utifrån folkhögskolans profilkurser. Med en bred och djup kompetens inte bara inom sitt eget område utan också som företagare och entreprenör. Folkhögskolans utbildningar kan jämföras med andra utbildningssystems och skolformers utbildningar. Dessa jämförelser kan bl.a. ske genom de nationella eller europeiska ramverken för kvalifikationer (NQF och EQF) och gäller gentemot andra nationella utbildningar som europeiska skolformer och utbildningar. Genom folkhögskolans självständiga och lokala förankring kan man delta i lokal och regional planering kring övergripande kunskaps- och kompetensbehov. Man har också möjlighet att genomföra kurser och aktiviteter utanför folkhögskolans lokaler eller på distans. Inom folkhögskolan finns också specialkunskap för att genomföra särskilda, studie- och yrkesförberedande utbildningar. Se vidare vid presentationen för respektive skola. Alla folkhögskolor är unika, med egen profil och har sina egna identiteter. Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolans pedagogik. Det är de studerandes behov som skall styra och Folkhögskolans samhällsuppdrag Undervisningen vid folkhögskolorna finansieras genom ett statligt anslag som fördelas av Folkbildningsrådet. Skolorna erhåller också regionbidrag (landstingsbidrag). Dessutom finns olika möjligheter av förstärkningsbidrag som kan sökas med hänsyn till deltagarnas bakgrund och förutsättningar för att delta i undervisningen. Samhällets stöd till folkbildningen regleras i Folkbildningsförordningen och har till syfte att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom 9

10 t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete), bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Folkhögskolans målgrupper Det finns anledning att särskilt lyfta fram de möjligheter som folkhögskolan kan erbjuda den som behöver en komplettering av sin utbildning för att få grundläggande behörighet och kompetens. Detta gäller också den som har lämnat grundskola och gymnasieskola utan grundläggande behörighet. Behoven är omfattade när det gäller att i vuxen ålder kunna ta del av kompletterande utbildning. Personer med utländsk bakgrund och utbildning är också en viktig och betydande målgrupp som kan få introducerande information och/eller grundläggande och kompletterande kunskap och kompetens. Folkhögskolan vänder sig till vuxna studerande från arton år och uppåt. Svenska folkhögskolor kan ta emot studerande från andra länder, men då måste de uppfylla de antagningskrav som finns för kursen och de krav som Migrationsverket ställer för att få studera i Sverige. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort utbildning. Folkhögskolan strävar efter att ge mest till de som fått minst, att skapa bildning för och tillsammans med dem som är mest missgynnade. Folkhögskolan har en kompensatorisk uppgift, att utjämna genom bildning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Folkhögskolan når grupper av människor som är viktiga för att utjämna hälsoskillnader i samhället, genom att arbeta med hälsa och lärande ges kursdeltagarna ökad beredskap att hantera sin egen hälsa och sitt eget liv, livskompetens. Varje folkhögskola ansvarar för antagningen till sin skola. Det finns inga generella antagningskrav på folkhögskolornas utbildningar, till de behörighetsgivande kurserna (Allmänna kurser) ställs normalt inga formella antagningskrav. Till profilkurserna (Särskilda kurser) ställs ibland vissa antagningskrav, exempelvis krav på tidigare studier, praktikerfarenheter eller arbetsprover. Deltagare i folkhögskolans kurser har möjlighet att söka studiemedel från Centrala Studiemedelsnämnden, CSN, för att finansiera studier på grundskolenivå, gymnasienivå och på eftergymnasial nivå. Möjligheterna att få studiemedel begränsas från 46 års ålder. Folkhögskolans bedömningssystem För att uppnå behörigheten måste omfattningskravet och kunskaper motsvarande vissa specificerade gymnasiegemensamma ämnen uppfyllas. Studiernas längd på allmän kurs på folkhögskola är beroende av tidigare arbetslivserfarenhet och gymnasie- eller komvuxstudier, vilka behörigheter man önskar uppnå och hur folkhögskolan organiserar studierna. Vid slutförda studier intygar folkhögskolan att den studerande har kunskaper motsvarande godkänd nivå i de gymnasiegemensamma ämnena. Utöver det kan folkhögskolorna utfärda intyg om särskild behörighet i övriga gymnasiekurser om de studerande inhämtat kunskaper motsvarande godkänd nivå i dessa ämnen. 10

11 Folkhögskolan har ett eget bedömningssystem och ger inte betyg i enskilda ämnen. Istället kan den som studerar på allmän kurs få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan. Studieomdömet syftar till att bedöma den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Vid bedömning för studieomdöme beaktas följande faktorer: Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa. Förmåga till analys, bearbetning och överblick. Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier. Social förmåga. På de särskilda kurserna får de studerande inget studieomdöme utan ett intyg efter fullgjord kurs. Folkhögskola ger behörighet Om antalet platser på en högskoleutbildning inte räcker till för alla som söker, så måste ett urval göras. De sökande placeras då i olika urvalsgrupper beroende på vilken skolform de kommer ifrån. De som studerat vid folkhögskola utgör en egen urvalsgrupp. I denna urvalsgrupp konkurrerar man med studieomdömet från en avslutad utbildning vid folkhögskola. Ju fler sökande det är från folkhögskolan, desto fler platser går till sökande därifrån. Folkhögskolan och omvärlden Folkhögskolor har inom olika områden och på olika sätt ett omfattande internationellt utbyte. Det kan röra sig om kurser med internationell inriktning, kurser som delvis eller helt bedrivs i andra länder, utbyte med vänskolor i andra länder eller andra samarbeten över landsgränser. Folkhögskolans unika situation att lägga upp och skapa egna kurser utifrån övergripande mål har genom tiden byggt upp och fördjupat ett internationellt engagemang och arbete. Bakgrunden till detta ska ses utifrån det uppdrag folkhögskolorna har av staten, att skolorna ska verka för global rättvisa. Folac (Folkbildning-Learning for Active citizenship) är ett samarbete mellan RIO (rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) och de offentligägda folkhögskolorna. De har en egen ledningsgrupp och är folkhögskolornas kontakt med omvärlden i det nordiska folkhögskolesamarbetet, på Europanivå och på global nivå. Ett aktuellt projekt är OED, ett nätverksprojekt inom EU med ett 15-tal organisationer engagerade under ledning av EAEA (European association for the education of adults). OED står för Outreach, Empowerment, Diversity och handlar om att samla goda exempel på metoder för lärande för aktivt medborgarskap, utveckla riktlinjer och slutligen skriva rekommendationer till EU-kommissionen, som kommer att presenteras i Bryssel hösten Folkhögskolorna i Örebro län: Lockar årligen omkring 2000 personer till sina kurser, ca 60 % av dem är kvinnor Lockar varje år drygt 7800 besökare till kulturprogram Mer än hälften av deltagarna på de långa kurserna är i åldern år. Källa: 11

12 FOLKHÖGSKOLORNA I ÖREBRO LÄN Det finns fem folkhögskolor i Örebro län, de är spridda över hela regionen. De har sina huvudskolor i Hallsberg, Fellingsbro, Örebro, Karlskoga och Hällefors, men har möjlighet att förlägga kurser utanför sina huvudskolor, tillfälligt eller som stadigvarande filialer, ett ytterligare alternativ är kurser som bedrivs helt eller delvis på distans. Nedan följer en kortfattad beskrivning av länets folkhögskolor med hänvisning till respektive skolas hemsida där utförligare information kan hämtas. Fellingsbro folkhögskola Fellingsbro folkhögskola är en landstingsdriven skola som ligger i Fellingsbro, ca 2 mil norr om Örebro. Skolan har en tydlig profil då den både vänder sig till personer med funktionsnedsättning och har yrkesutbildningar inom området. För de med lindrig utvecklingsstörning och de med asperger/autism, finns kurser med målet att skapa ökad självständighet och självkännedom. Skolan har en allmän linje och yrkesutbildningar till behandlingspedagog, personlig assistent, en teckenspråkslinje, tolkutbildning och syntolk. Hällefors folkhögskola Skolan drivs av Föreningen Hällefors folkhögskola, en ideell förening. Huvudskolan ligger i Hällefors, i bostadsområdet Polstjärnan. På huvudskolan finns internat. Skolan har en filial i bostadsområdet Baronbackarna, 52:an, i Örebro. Kultur, design och konstnärligt skapande är skolans profil. Allmänna kurser med olika inriktning erbjuds samt profilkurser inom design, teater och journalistik. Karlskoga folkhögskola Huvudman är Svenska Missionskyrkan och ungdomsförbundet equmenia. Huvudsaklig inriktning är media, språk, kultur och hälsa. Skolan bedriver fritidsledarutbildning, konstlinje, danslinje, webbdesign, musik och ljuddesign. Allmänna kurser med olika inriktningar som internationellt, estetiska uttryck, budo, golf och collegeår. Skolan erbjuder SFI och den allmänna kursen Svenska språket och samhället. Övriga kurser är distanskurser, seniorkurser och samverkanskurser med huvudmannen. På skolan finns möjligheter till internatboende. Skolan erbjuder också uppdragsutbildningar samt kurs- och konferensverksamhet. 12

13 Kävesta folkhögskola Huvudman för Kävesta folkhögskola är Örebro läns landsting, skolan grundades redan 1873, och är därmed en av landets äldsta folkhögskolor. Kävesta folkhögskola har en kulturprofil och följande linjer finns att läsa på skolan; Dans, Konst- och formgivning, Musik samt Allmän linje. Inför studier på Allmän linje finns som en förberedelse för de som behöver en möjlighet att läsa språkåret, med fokus på svenska språket inom alla ämnen. Skolan har även i samarbete med Folkbildningsrådet, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Finsam, kortare kurser som vänder sig till arbetslösa och/eller långtidssjukskrivna. Örebro folkhögskola Evangeliska Frikyrkan är huvudman för skolan. Skolan är förlagd till två platser, Vivalla i Örebro med Allmän kurs, Fritidsledarutbildning och en uppdragsenhet som kan skräddarsy kurser efter behov och till Götabro utanför Kumla där det bedrivs Bibelskolor. Skolans profil är idrott, livsfrågor och ledarskap. 13

14 SAMVERKAN KRING KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH UTBILDNINGSPLANERING Ett av syftena med den regionala kompetensplattformen är att medverka till ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. I detta avsnitt presenterar vi några exempel på folkhögskolornas möjligheter i detta avseende. För samverkan gäller att folkhögskolorna har kvalitetskrav på sin verksamhet, vilket gör att det måste finnas tillräckliga resurser för att en utbildning ska kunna anordnas. Kommunerna Kommunerna har idag ansvaret för ett antal viktiga områden där folkhögskolan som utbildnings- och skolform kan medverka till att kommunerna på ett effektivt och bra sätt kan fullfölja sin uppgift. Folkhögskolor samarbetar på olika plan med de kommuner eller de kommundelar där de geografiskt befinner sig. Samarbetet är ofta baserat på utbyte genom den kommunala vuxenutbildningen men sker också med övriga kommunala sektorer. För de folkhögskolor som har ett utvecklat samarbete med närkommunen upplevs detta som positivt ur många perspektiv, för båda parter. Kommunerna har uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan men som inte fullföljt studier på gymnasieskolan. Hemkommunen ska i dessa fall kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Folkhögskolan har stora möjligheter att medverka i arbetet med dessa ungdomar och det har visat sig vara ett bra alternativ för en del av dem, även för dem under 18 år men då kan det krävas särskilda ekonomiska lösningar. Alla som bor i kommunen och som inte själva kan försörja sig på annat sätt har rätt att ansöka om försörjningsstöd. Den som varit arbetslös länge eller är under 25 år kan socialförvaltningen placera i praktik eller kompetenshöjande verksamhet. Folkhögskolan har erfarenhet att arbeta med arbetslösa och unga vuxna och har vana att anpassa sina kurser för att ta emot personer med särskilda utbildningsbehov. Den kommunala vuxenutbildningen (Komvux) och folkhögskolan är två vuxenutbildningsinstitutioner som kompletterar varandra och som ibland samverkar för att lösa kommuninnevånarnas behov av utbildning och kompetens. I vissa kommuner är Komvux och vissa folkhögskolekurser samlokaliserade. Folkhögskolorna har numer också möjlighet att bedriva SFI i egen regi efter att man ansökt och blivit godkänd av Skolverket. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Nyanlända flyktingar och vissa anhöriga som kommer till Sverige ska erbjudas minst 60 timmars samhällsorientering för att lättare integreras i vårt samhälle. Ansvaret för utbildningen ska ligga hos Arbetsförmedlingen. Folkhögskolan har möjlighet att medverka till denna samhällsorientering i en miljö som gynnar en positiv integration. Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen har skrivit samarbetsavtal avseende studier på folkhögskola för personer som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola och är registrerade som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Deltagarna ska anvisas av Arbetsförmedlingen. Utbildningens längd är 12 veckor och kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motiva- 14

15 tionshöjande karaktär som syftar till att underlätta för ungdomen att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Under 2013 har folkhögskolorna tilldelats särskilda platser för att man i direkt anslutning till att det Studiemotiverande kurserna avslutas skall kunna påbörja en Allmän kurs. Folkhögskolorna utgör en unik miljö för att genomföra aktiviteter för långtidssjuka. Ett ESF-projekt som nu genomförs på några av landets folkhögskolor är att finna former för att förbereda långtidssjuka för en fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering, s.k. förrehabilitering. Projektet använder folkhögskolans väl beprövade pedagogik och metodik. Projektet genomförs i nära samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen både i den övergripande verksamheten och i de lokala aktiviteterna. Folkhögskolorna erbjuder aktiviteter med friskvård/ hälsa, samhällsorientering och skapande verksamheter. Ett syfte med projektet är att förrehabilitering ska bli en accepterad länk i rehabiliteringskedjan och att alla landets folkhögskolor ska kunna vara aktörer i den förrehabiliterande verksamheten. Utvärdering av projektet visar att mer än 60 % av deltagarna kommer vidare till arbete, praktik eller studier och blir bättre rustade för arbetslivsinriktad rehabilitering. Civilsamhället När det gäller branschvisa överenskommelser och samarbete med enskilda företag har folkhögskolan erfarenheter från sådan samverkan inom olika områden. Exempel på detta är utbildningar för småföretagare, personlig assistentutbildning, samverkanskurser med ideella organisationer mm. De folkhögskolor som inte är landstingsdrivna har ideella organisationer som huvudmän och i det ligger att man har vana att utbilda personer för arbete inom sina respektive organisationer. Det kunnande som finns hos folkhögskolorna skulle bättre kunna tas till vara för att stötta den ideella sektorns behov av välutbildade funktionärer och verksamhetsledare. Det skulle stärka hela regionen, såväl den lokala utvecklingen som folkhälsan och andra värden. Folkhögskolor kan vid sidan av sitt ordinarie uppdrag från staten även vara anordnare av YH-utbildningar och andra uppdragsutbildningar i samarbete med samhällets aktörer. Folkhögskolan har också stora möjligheter att vara ägare eller partner i stora eller små projekt. Folkhögskolorna är en bra samarbetspartner för en rad olika aktörer. Arbetsförmedlingen kan också upphandla aktiviteter riktade till sjukskrivna t.ex. av folkhögskolor. Kursdeltagarna får stöd och inspiration att finna en ny väg i livet och att återupprätta ett socialt sammanhang. Ett genomgående tema i kurserna är kultur, eftersom forskning har påvisat att kulturellt deltagande påverkar hälsotillståndet positivt. 15

16 MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR DEN FRAMTIDA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN UR ETT REGIONALT PERSPEKTIV Under 2012 har Regionförbundet, tillsammans med andra aktörer, tagit fram prognoser för de lokala länsdelarna som beskriver de förutsättningar, möjligheter och utmaningar som Örebro län står inför. De lokala prognoserna har sedan sammanfattats i Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning. Det handlar om Den åldrande befolkningen, De som står utanför arbetsmarknaden, Den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden, Utbildning och matchning och Pendling. Nedan följer några exempel på hur folkhögskolan skulle kunna vara delaktiga i arbetet inom respektive utmaning. Den åldrande befolkningen Det här handlar om generationsväxling, att ersätta den arbetskraft som går i pension men också om att möta ett ökat behov av vård och omsorg eftersom befolkningen blir allt äldre. Ett ytterligare perspektiv på detta, ett folkhögskoleperspektiv, skulle kunna vara det faktum att den äldre befolkningen faktiskt håller sig friskare och efterfrågar stimulans, kunskap och nöje. Folkhögskolekurser för den målgruppen kan erbjudas som ett led i individens livslånga lärande men också ur ett folkhälsoperspektiv. Folkhögskolorna bedriver kontinuerlig grundutbildning för vuxna som av olika anledningar inte har slutfört sin grundutbildning, vilket är en förutsättning för fortsatt utbildning och val av yrkesinriktning. Flera av folkhögskolorna i länet arbetar sedan tidigare med utbildningar inom vård och omsorg. Då skolorna i hög grad har grupper som har svenska som andra språk på sina allmänna kurser finns möjlighet att erbjuda kurser i yrkessvenska kopplat till de yrken som har behov av arbetskraft, vård och omsorg, industrin eller dyligt. I ett nära samarbete med kommunerna skulle folkhögskolorna på ett bra satt kunna samverka kring grund- och vidareutbildningar och/eller träningsplatser inom vårdområdet för studerande som har behov av att varva studier med praktik. De som står utanför arbetsmarknaden Folkhögskolan strävar efter att ge mest till de som fått minst, att skapa bildning för och tillsammans med dem som är mest missgynnade. Folkhögskolan har en kompensatorisk uppgift, att utjämna genom bildning. Den här gruppen har hög prioritet inom folkhögskolan. Folkhögskolan är en läkande och aktiverande miljö för människor som under många år varit utanför arbetsmarknaden. Det finns exempel på samverkansprojekt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som arbetar med förrehabilitering som syftar till att aktivera och motivera människor att ta nya steg tillbaka till arbetslivet. 16

17 De särskilda Studiemotiverande folkhögskolekurserna som pågår under 12 veckor och vänder sig till personer som inte har sina behörigheter klara och som är inskrivna på Arbetaförmedlingen är ett annat exempel. I båda dessa exempel finns det utvecklingspotential, både innehållsmässigt och kvantitativt. Den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden Möjligheterna att få del av kompetenshöjande insatser har traditionellt gynnat män. Folkhögskolan har fler kvinnor än män i sina kurser. Folkhögskolorna kan mot denna bakgrund medverka till en ökad jämställdhet vad gäller kompetenshöjning. Svenskar med invandrarbakgrund ges kompetenshöjning i mindre omfattning än befolkningen i övrigt. Folkhögskolorna har en stor grupp invandrare i sina ordinarie kurser och har kunskap och vana vid integrationsarbete. Folkhögskolornas miljöer är av stor betydelse och har därför stora möjligheter att bidra till ökad integration i samband med kompetenshöjande insatser. Utbildning och matchning I den fjärde utmaningen beskrivs det samspel som måste till för att matcha arbetsgivarnas krav på kompetens med tillgången på arbetskraft med rätt utbildning. Det handlar också om att utbudet av utbildning skall matchas mot individernas intresse som styr valet av utbildning. Många av de särskilda kurserna som erbjuds på länets folkhögskolor har inriktning mot kultur, teater och musik, design och konst. De kurserna kan på ett mycket påtagligt sätt svara upp mot de behov som finns inom turism och upplevelseindustri som är en växande sektor. Genom att komplettera de rent estetiska inslagen med företagsekonomi, starta eget-kurser och marknadsföring m m skulle man kunna utveckla entreprenörskapet inom den sektorn i regionen. Matchningen på arbetsmarknaden Framför allt har folkhögskolan möjlighet att stärka alla individers självkänsla och inspirera till fortsatta studier. Källa: SCB 17

18 Det finns också idéer om att möta det behov av kompetens som en uppstart av gruvnäringen efterfrågar och som är nära förestående i den norra delen av länet. Det kan ske som yrkessvenska för deltagare som har svenska som andra språk, som mindre kurser inom allmän kurs, särskilda profilkurser eller i form av YH-utbildningar. Inom folkhögskolan utbildas personliga assistenter och under senare år har personer med annan kulturell bakgrund än den svenska utbildats. Skolan har sett att behovet av personer som har annan bakgrund ökar. Man kan säkerligen se att det inom andra delar av vård- och omsorgssektorn kommer att finnas behov av personal med annan bakgrund än den svenska. Eftersom folkhögskolorna redan idag har många invandrare bland sina deltagare kan man i ett tidigt skede introduceras i yrkessvenska och/eller förberedande vårdutbildningar. Pendling Avsnittet beskriver de pendlingsvanor som finns inom regionen och vilken betydelse pendlingen har för att underlätta för människor att kunna bo kvar i sin kommun och arbeta i någon annan. Samma resonemang kan överföras till utbildningssektorn, att det är viktigt utifrån ett tillgänglighetsperspektiv att människor har tillgång till de utbildningar som erbjuds i regionen oavsett var i regionen man bor. Inom folkhögskolan har det under senare år bedrivits många projekt kring flexibelt lärande. Dessa har i huvudsak varit inriktade på att skapa webbaserade kurser som varit tillgängliga på distans. Det vore intressant att vidga begreppet flexibelt lärande och öka utbudet av kurser genom ett ökat samarbete mellan länets utbildningsanordnare där infrastrukturen för pendlingsmöjligheter inte räcker till. Det finns idag exempel på olika projekt som bedrivs för arbetslösa där teori och praktik varvas. Inom dessa projekt finns möjlighet att stimulera till att förlägga praktikplatser inom de sektorer som har behov av arbetskraft och också individuellt anpassa de teoretiska passen mot respektive sektor. SLUTORD Vi har beskrivit folkhögskolornas verksamhet och den särställning som folkhögskolan har i utbildningssamhället. Genomgången av de olika avsnitten visar att folkhögskolan är en viktig aktör för att förverkliga syftet och uppdraget med den regionala kompetensplattformen och att det finns all anledning att utveckla och definiera vilken roll folkhögskolan skall spela i det fortsatta arbetet med kompetensplattformen och de fem utmaningarna som har identifierats för regionens framtida kompetensförsörjning. 18

19 19

20

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Folkhögskolornas roll inom Kompetensplattform för Sörmland Länsbildningsförbundet Sörmland, Eskilstuna Folkhögskola, Nyköpings Folkhögskola,

Folkhögskolornas roll inom Kompetensplattform för Sörmland Länsbildningsförbundet Sörmland, Eskilstuna Folkhögskola, Nyköpings Folkhögskola, Folkhögskolornas roll inom Kompetensplattform för Sörmland Länsbildningsförbundet Sörmland, Eskilstuna Folkhögskola, Nyköpings Folkhögskola, Stensunds Folkhögskola, Åsa Folkhögskola 2012 Innehåll 1. Förord

Läs mer

Folkhögskolornas roll inom Kompetensplattform Västra Götaland

Folkhögskolornas roll inom Kompetensplattform Västra Götaland Folkhögskolornas roll inom Kompetensplattform Västra Götaland En rapport från Västra Götalands Bildningsförbunds folkhögskoledelegation med syfte att beskriva folkhögskolornas verksamhet och kompetens

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Processen Kartläggning Dialog, april juni Kommunchefer, 20 maj RUS kompetensplattformar RUS kompetensplattformar Loka internat 2-3 september

Processen Kartläggning Dialog, april juni Kommunchefer, 20 maj RUS kompetensplattformar RUS kompetensplattformar Loka internat 2-3 september Processen Kartläggning av aktörer/etablerade samverkansformer/branscher/utbildningsanordnare Dialog, april juni Dialogmötena i syfte att diskutera vilka behov och frågor nuvarande plattformar tar hand

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg, 1849 1912 Foto: Ina Agency Press AB / Gruner&Jahr Vuxenutbildning Folkhögskolan 360 Förmågan att

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR FOLKHÖGSKOLORNAS STUDIEOMDÖMEN - att gälla fr. o. m. läsåret 2013/14

ANVISNINGAR FÖR FOLKHÖGSKOLORNAS STUDIEOMDÖMEN - att gälla fr. o. m. läsåret 2013/14 April 2013 ANVISNINGAR FÖR FOLKHÖGSKOLORNAS STUDIEOMDÖMEN - att gälla fr. o. m. läsåret 2013/14 Vad är studieomdöme? Studieomdöme är folkhögskolornas egen form för bedömning av den studerandes förmåga

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Uppsala län. Västmanland. Örebro län. Region. Sörmland. Region. Östergötland

Uppsala län. Västmanland. Örebro län. Region. Sörmland. Region. Östergötland Uppsala län Västmanland Örebro län Region Sörmland Region Östergötland Det här är #jagmed unga till utbildning och arbete Arbetet kommer att beröra c:a 2000 unga män och 1900 unga kvinnor i åldrarna 15-24

Läs mer

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM INNEHÅLL 01 Nulägesbild 02 03 04 Behov och nytta (förväntningar på resultat) Presentation - gruppdiskussion Kaffe Målgrupp 05 Form och innehåll 06

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 FOLKHÖGSKOLESTUDERANDE PÅ ALLMÄN KURS KAN BLI BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA. HÄR BERÄTTAR VI HUR DET GÅR TILL. Innehåll Folkhögskolans

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Sida 1(6) Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Uppdrag för perioden 2015-2017 har beslutats av kulturnämnden och kommer att forma delar av arbetet under 2016.

Läs mer

STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD

STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD 1 (5) STUDERANDERÄTTSLIG STANDARD Karlskoga Folkhögskola antagen 2011-08-01 senast reviderad 2 (5) Karlskoga Folkhögskola har anslutit sig till Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd (FSR). FSR är ett

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2016

Verksamhetsplan och budget 2016 Verksamhetsplan och budget Datum: 2016-04-14 Verksamhetsplan och budget 2016 Fellingsbro folkhögskola Verksamhetsplan och budget 2016 Fellingsbro folkhögskola Innehåll 1. Syfte och mål för Fellingsbro

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi

Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Regeringsuppdrag inom Sveriges Mineralstrategi Välkomna Presentation Dagens agenda Kort om Regeringsuppdraget: Länsstyrelserna i Norrbotten och Västmanland,

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Nedan följer en redovisning av vad som i dag görs för att identifiera, stödja och aktivera unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Vuxenutbildning efter reformerna

Vuxenutbildning efter reformerna Vuxenutbildning efter reformerna Lägesbeskrivning ur SKL perspektiv Gymnasieskola, gymnasiesärskola,särvux Kompetensförsörjning Regionförbundet Västerbotten, Skellefteå 24 feb 2011 mats.soderberg@skl.se

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Folkhögskoleplan 2014-2016

Folkhögskoleplan 2014-2016 Folkhögskoleplan 2014-2016 Tjänsteställe, handläggare 2014-01-21 1(8) Distribution Folkhögskoleplan 2014-2016 Folkhögskolors uppdrag Landstinget Västernorrlands folkhögskolor ska genom sina kurser, utbildningar

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Variabelförteckning fr.o.m. 2014

Variabelförteckning fr.o.m. 2014 Variabelförteckning fr.o.m. Variabel Folkhögskola, skolkod Radnummer Kursnummer Förklaring Unik kod tilldelas skolan av SCB Varje skola avgör själv i vilken löpande ordning man numrerar sina kurser. Kursnumret

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND...2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE...2 3 PEDAGOGIK...2 4 GENOMFÖRANDE...2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING...2 4.2 ÄMNEN...2 4.3

Läs mer

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE 2010 www.fritidsledare.se GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE Styrdokument för lokal utbildningsplanering 2010 Fritidsledarskolorna

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Regional kompetensplattform i Västerbottens län

Regional kompetensplattform i Västerbottens län Regional kompetensplattform i Västerbottens län Konferens om vuxnas lärande den 25 februari 2011 Disposition 1. Uppdraget att etablera en regional kompetensplattform 2. Hur vi tänker och vad vi gör just

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren

Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren 1 Lars Hanson 2008-01-24 Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren 1. En fristående vuxenutbildning (dir 2007:32, senast redovisas

Läs mer

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor KUN 2012-09-25, p 15 1 (6) Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2012-09-05 KUN 390/2012 Handläggare: Göran Rosander Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Riktlinjer för intag till kommunal. vuxenutbildning. Innehåll

Riktlinjer för intag till kommunal. vuxenutbildning. Innehåll BESLUT AV KOMMUNSTYRELSEN 2016-08-23 1 (8) Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Innehåll Innehåll... 1 1. INLEDNING... 2 1.1 Riktlinjernas syfte... 2 1.2 Lagstiftning... 2 1.3 Mål för kommunal

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO ... 3 St...3... 3... 4...4... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6...6... 6... 6... 6 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO Underlag: dokumentation från kommunen, webbplatsen, intervjuer

Läs mer

Delårsrapport. Viadidakt

Delårsrapport. Viadidakt Delårsrapport Viadidakt 2011 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse... 3 1.1 Finansiella mål och ekonomisk analys... 3 1.2 Framtiden... 3 2 Verksamhetsområden... 5 2.1 Samhällsutveckling... 5 2.2

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer