MODERSMÅL OCH LITTERATUR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MODERSMÅL OCH LITTERATUR"

Transkript

1 MODERSMÅL OCH LITTERATUR De obligatoriska kurserna 1-6 läses i rätt ordning. Kurs 7 kan läsas tidigast efter kurs 3. Kurs 8 och 9 kan läsas tidigast efter kurs 6. Kurs 10 kan läsas utan förkunskaper. Kurs 11 lämpar sig bäst för andra eller tredje studieåret. Kurs 12 kan avläggas efter kurserna 7-8. OBLIGATORISKA KURSER MO 1 En värld av texter Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. olika textgenrer och deras funktion i samhället introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen grundprinciperna för materialbaserat skrivande MO 2 Epik och medietexter Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter tidningstexter och andra medietexter bild- och filmanalys romanen som litterär genre MO 3 Texter, kultur och identitet Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland den finlandssvenska litteraturen och dess historia språkvård MO 4 Texter i Norden Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. de nordiska språkens gemensamma bakgrund skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen dramatikanalys MO 5 Moderna texter Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. lyrikanalys produktion av reflekterande och analyserande texter och 2000-talets litteratur och litterära ismer MO 6 Textens makt Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. argumentationsanalys reklamanalys litteratur som påverkat 1

2 FÖRDJUPADE KURSER MO 7 Muntlig kommunikation Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. verbal och nonverbal kommunikation olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner MO 8 Fördjupad skriv- och textkompetens Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Följande teman repeteras och fördjupas: textgenrer textanalys och textanalytiska begrepp språkstruktur och språkriktighet övningar inför studentprovet MO 9 Litteratur som glädje och kunskap Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer att skriva analytiskt om litteratur att gestalta och bearbeta litteratur TILLÄMPADE KURSER MO 10 Drama Kursen ger ökade färdigheter i konstämnet drama och ökade kunskaper om drama/teater. dramaövningar arbete med en pjäs teaterbesök MO 11 Översättningskurs Samma som FINA 9 och FIM 10. Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta text till och från finska. MO 12 Gymnasiediplom i teaterkonst Diplomet i teaterkonst är ett gymnasiediplom, som har utarbetats av Utbildningsstyrelsen. Diplomet kan avläggas efter kurserna 7 och 10. eget arbete i dramaturgi, regissörskap, skådespelarkonst eller något annat område inom teaterkonst Både processen och föreställningen bedöms med vitsord och med ett verbalt omdöme enligt Utbildningsstyrelsens kriterier. Provet i muntlig kommunikation Under sista skolåret kan man avlägga ett prov i muntlig kommunikation. Provet är landsomfattande och består av två delar: ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Över ett avlagt prov utfärdas ett diplom, som upptas som bilaga till avgångsbetyget. Diplomet kan ge 2

3 extra poäng när du söker till en högskola. Provet hålls i januari, anmälan sker i samband med anmälan för vårens studentskrivningar. Förkunskaper: kurs 7 och gärna kurs 10. FINSKA A-LÄROKURS Kurserna 1 och 2 kan läsas i valfri ordningsföljd, resten läses i rätt ordning. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt den tillämpade kursen 9 kan läsas i valfri ordningsföljd men först efter avlagda obligatoriska kurser. Den tillämpade kursen 10 kan läsas under det andra eller tredje läsåret. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt de tillämpade kurserna 9 och 10 kan inte tenteras. OBLIGATORISKA KURSER FINA 1 Människans vardag och fritid I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet. Under kursen skall de studerande hålla ett föredrag om sin skol- eller arbetsdag, sina matvanor, sitt liv, sin hälsa, sin omgivning, sina fritidsintressen eller intressanta händelser. Grammatik: verbböjning och grundläggande objektsregler FINA 2 Natur och miljö Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland. Under kursen skall de studerande på finska presentera sevärdheter på sin hemort, berätta om en resa, upplevelse i naturen eller ett väderleksfenomen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor. Grammatik: nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck FINA 3 Handel, teknik och kommunikation I denna kurs skall de studerande bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst. De studerande skall även läsa en finsk detektivroman och hålla ett föredrag om den. Grammatik: particip och participuttryck samt de satsmotsvarigheter som bygger på dem FINA 4 Samhället och massmedia Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle. I finska tidningar läses nyhetsreportage eller ledare. De studerande uppmanas under kursens gång att följa med lämpliga nyhets- och aktualitetssändningar i teve eller radio så att de kan redogöra för innehållet i dem. Grammatik: infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dem FINA 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningar och yrken i Finland. Under kursen skall de studerande både i tal och skrift kunna redogöra för sina studie- och yrkesplaner. De studerande skall även skriva en arbetsplatsansökan och en meritförteckning på finska. Grammatik: objektet och adverbial FINA 6 Finsk kultur och litteratur Under kursen genomgås viktiga kulturområden och konstarter i Finland. De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk enligt eget val och redogöra för innehållet i det. Finsk litteraturhistoria behandlas i huvuddrag. Grammatik: attribut samt stil- och variationsfrågor 3

4 FÖRDJUPADE KURSER FINA 7 Skriv och tala finska bättre! Under kursen repeteras och fördjupas efter behov finskans grammatik samt vokabulären och idiomatiska uttryckssätt på olika områden. Den muntliga språkfärdigheten uppövas. FINA 8 Världen och vi I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden. Kursen fokuserar skönlitterära textutdrag med hänsyn till författarnas intentioner och texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. TILLÄMPADE KURSER FINA 9 Prepkurs för studentprov (Kursen är samma som FIM 9) I denna kurs skall de studerande repetera grammatiken och öva de olika delarna i studentskrivningen. FINA 10 Översättningskurs (Kursen är samma som FIM 10 och MO 11) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från finska. Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. Kursen kan inte tenteras. MODERSMÅLSINRIKTAD LÄROKURS (FIM) Studieordning Kurserna 1 och 2 kan läsas i valfri ordningsföljd, resten läses i rätt ordning. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt den tillämpade kursen 9 kan läsas i valfri ordningsföljd men först efter avlagda obligatoriska kurser. Den tillämpade kursen 10 kan läsas under det andra eller tredje läsåret. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt de tillämpade kurserna 9 och 10 kan inte tenteras. OBLIGATORISKA KURSER FIM 1 Människans vardag och fritid I kursen övas förmågan att uttrycka sig korrekt i olika sammanhang. De studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan olika språkstilar. Under kursen skall de studerande hålla ett föredrag om en finsk roman, som innehåller slang eller dialekt. Grammatik: verbläran, objektet, unipersonella uttryck och subjektets och predikatets kongruens FIM 2 Natur och miljö Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. Texturvalet breddas med några skönlitterära texter, och de studerande skall även själva lära sig att skildra naturen och sina upplevelser i den. Grammatik: nomenböjningen, adjektivens och adverbens komparation, räkneord och pronomen 4

5 FIM 3 Handel, teknik och kommunikation I kursen diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik. Eleverna skall till exempel på finska kunna redogöra för någon uppfinning eller kommunikationsmedel. Som komplement läses lämpliga fiktiva texter, till exempel ur detektivromaner. Grammatik: infinitiv, particip och satsbyggnaden FIM 4 Samhället och massmedia I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. Grammatik: satsmotsvarigheterna, textens stil och byggnad, disposition, styckeindelning och interpunktion FIM 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. De studerande skall även skriva en arbetsplatsansökan och en meritförteckning. Grammatik: attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut, dessa belyses och övas även genom översättning från och till finska FIM 6 Finsk kultur och litteratur I kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, även finsk litteraturhistoria behandlas i huvuddrag. Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det samt hålla ett föredrag om någon annan finsk konstform än litteratur. FÖRDJUPADE KURSER FIM 7 Muntlig uttrycksförmåga Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och informell kommunikation. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. FIM 8 Skrivandets konst I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska och lära sig att skriva redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser, essäer med mera utifrån ett bestämt material. Syftet är att lära sig att bearbeta en text med hjälp av ordböcker och språkriktighetsguider. TILLÄMPADE KURSER FIM 9 Prepkurs för studentprov (Kursen är samma som FINA 9) I denna kurs skall de studerande repetera grammatiken och öva de olika delarna i studentskrivningen. FIM 10 Översättningskurs (Kursen är samma som FINA 10 och MO 11) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från finska. Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. Kursen kan inte tenteras. 5

6 ENGELSKA De obligatoriska kurserna 1-6 bör avläggas i nämnda ordning. Vid tentamen av någon av dessa kurser måste den studerande kunna påvisa att den muntlig övningen har erhållits på annat håll. De fördjupade kurserna 7 och 8 kan väljas fritt efter att de obligatoriska kurserna är avklarade. OBLIGATORISKA KURSER ENA 1 De unga och deras värld Det dagliga livet och situationer människor emellan. Diskussion, träning i att uttrycka åsikt vid muntlig kommunikation. Skriftlig träning av strukturer och idiomatiska uttryck. ENA 2 Kommunikation och fritid Ord och uttryck som berör fritiden och hobbyverksamheten samt turismen och resandet. Presentation av det egna landet för dem som kommer ifrån andra kulturer. Kulturella olikheter i vardagslivet i olika länder. Kommunikation och mediekunskap. Repetition och fördjupning av strukturer. ENA 3 Studier och arbete Inlärning av ett språk som är typiskt för formella situationer inom studier och arbete. Olika arbetssituationer och arbetsansökningar. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Muntlig och skriftlig kommunikation. Muntlig presentation av projektarbete om Finland. Hörförståelser och textförståelser. Träning av strukturer. ENA 4 Samhället och omvärlden Tal och textförståelse på en mera krävande nivå. Samhället i det egna landet och i andra länder. Strategier för läsförståelse. Skriftlig framställning övas genom att de studerande skriver texter för olika ändamål. Fördjupning och träning av strukturer. Hörförståelseövning. ENA 5 Kultur Ord och uttryck från litteraturens och den övriga konstens område. Förståelsen av skönlitterära alster. Litteratur från Shakespeare till modern tid, musik från klassisk till dagens musikaler, konst från medeltiden till modern konst samt olika genrer inom filmkonsten. Övning i att använda sig av information via datorn, projektarbete som presenteras inför publik, skriftlig kommunikation i form av film-, konsert- eller teaterrecensioner. Skriftlig träning av strukturer. Hörförståelseövningar. ENA 6 Vetenskap, ekonomi och teknik Olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, rymdforskning, olika former av kommunikation och näringslivet. Teknologi och samhället, framtidsvisioner, världen av idag. Diskussioner och debatter. Övningar i lässtrategier. Skriftlig framställning av texter för olika ändamål. Skriftliga strukturer. Hörförståelseövningar. 6

7 FÖRDJUPADE KURSER I dessa läggs tonvikten vid en mångsidig utveckling av språkfärdigheten. ENA 7 Naturen och en hållbar utveckling Naturen och naturvetenskaperna. Miljöfrågor, en hållbar utveckling inom miljön. Naturkatastrofer. Klimatförändringar. Textstudier, diskussioner, debatter, argumenterande skriftliga uppgifter. Repetition av strukturer. Hörförståelseövningar. ENA 8 Globalisering och internationalisering Globala utvecklingslinjer, aktuella händelser, olika världsbilder. Vår gemensamma värld och främmande kulturer. Läsning av texter och artiklar från andra länder, diskussioner och debatter kring aktuella frågor. Skriftlig övning av uppsatsskrivning. Repetition av strukturer. Hörförståelseövningar. TILLÄMPAD KURS ENA 9 Konversation Fri konversation under ledning av en engelskspråkig lärare. Kursen kan avslutas med ett test i muntlig färdighet i språket. FRANSKA B2 VALFRI LÄROKURS som påbörjats i årskurs 8 i den grundläggande utbildningen Man kan studera åtta fördjupade kurser i franska Kurserna studeras i rätt ordning, förutom konversationskursen som kan fritt väljas när som helst. FÖRDJUPADE KURSER FRB21 Fritid och intressen Inom denna kurs behandlas varierande ämnen som anknyter till de ungas vardag i Frankrike. Det handlar om studier, resor, uppköp, kafébesök, matlagning, diskussioner etc. FRB22 Världen och vi Kursen handlar om umgänge bland människor och om sevärdheter, geografi, historia och rekreationsmöjligheter i Frankrike och i Finland. FRB23 Förr och nu I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är bl.a. hälsa och välfärd. FRB24 Studier och framtidsplaner Innehållet i denna kurs handlar främst om skola, studier och de ungas framtid, både i Finland och i Frankrike. 7

8 FRB25 Kultur Inom denna kurs bekantar sig de studerande med kultur, sport och aktualiteter både i hemlandet och i den fransktalande världen. De studerande kan i mån av möjlighet delta i något franskt evenemang. FRB26 Vår gemensamma jord Texterna kan variera under denna kurs. Vid sidan om läroboken, tas med även tidningar, Internet och övrig media som berikande material. Förutom situationen i Frankrike och Finland skall även aktuella världshändelser behandlas. FRB27 Vetenskap och teknik Under kursen skall de studerande skaffa sig allmän kunskap på franska om olika vetenskapsområden och om olika former av kommunikation. FRB28 Naturen och en hållbar utveckling Under denna kurs behandlas naturen med olika naturfenomen främst i Frankrike och i Finland men även i andra fransktalande länder. FRANSKA B3 VALFRI LÄROKURS som påbörjas i gymnasiet De studerande kan välja franska som ett nybörjarspråk, så att de studerar FRB31 och FRB32 i egen nybörjargrupp, varefter de sammanslås med FB21. Alla studerande har rätt att välja FB3 för att repetera grunderna. Slutmålet d.v.s. studentexamen i kort lärokurs i franska är densamma för FRB2 och FRB3. FRB31 God dag, trevligt att träffas. De studerande lär sig att klara sig i vardagssituationer på franska. De lär sig att hälsa, ta farväl och att presentera sig på franska. De lär sig att ställa frågor och svara på enkel franska i fransk miljö. FRB32 Så ska saker och ting skötas Temat för denna kurs är de ungas vardag i enkla situationer med släkt, vänner och nya kontakter. Texterna behandlar ofta en ung finländares första besök i Frankrike. FRB33 Fritid och intressen Inom denna kurs behandlas varierande ämnen som anknyter till de ungas vardag i Frankrike. Det handlar om studier, resor, uppköp, kafébesök, matlagning, diskussioner etc. FRB34 Världen och vi Kursen handlar om umgänge bland människor och om sevärdheter, geografi, historia och rekreationsmöjligheter i Frankrike och i Finland. FRB35 Förr och nu I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är bl.a. hälsa och välfärd. FRB36 Studier och framtidsplaner Innehållet i denna kurs handlar främst om skola, studier och de ungas framtid, både i Finland och i Frankrike. 8

9 FRB37 Kultur Inom denna kurs bekantar sig de studerande med kultur, sport och aktualiteter både i hemlandet och i den fransktalande världen. De studerande kan i mån av möjlighet delta i något franskt evenemang. FRB38 Vår gemensamma jord Texterna kan variera under denna kurs. Vid sidan om läroboken, tas med även tidningar, Internet och övrig media som berikande material. Förutom situationen i Frankrike och Finland skall även aktuella världshändelser behandlas av studerande på högre nivå. TILLÄMPAD KURS FRB29/FRB39 Konversation Kursen i konversation kan väljas lika väl av studerande med elementära kunskaper i franska som studerande i FRB3. TYSKA B2 VALFRI LÄROKURS som påbörjats i åk 8 i den grundläggande utbildningen (B2) Lärokursen omfattar åtta kurser som läses i ordningsföljd. Dessutom finns en tillämpad kurs i konversation. Tentamen är möjlig endast i undantagsfall och då bör den studerande ha fått motsvarande muntlig träning på annat håll. FÖRDJUPADE KURSER TYB21 Fritid och intressen Kursen går ut på att befästa det ordförråd och de strukturer den studerande har lärt sig i den grundläggande utbildningen, att utvidga kännedomen om språkets grundstrukturer och att kunna använda språket i situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, fritidsverksamheter och hobbyer och tjänster i anslutning till dem. TYB22 Världen och vi Kursen går ut på att lära sig ord och uttryck som behövs när man berättar om mänskor, geografi, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland eller ett tysktalande land. Dessutom övas grundstrukturerna. TYB23 Förr och nu Kursen går ut på att lära sig ord och fraser som behövs för att berätta om livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel samt att befästa grundstrukturerna. TYB24 Studier och framtidsplaner Kursens mål är att lära sig uttrycka sig både i tal och skrift om skola, studier, arbetsliv och framtidsplaner, att förstå en något mer komplicerad formell text och att repetera och fördjupa strukturer. TYB25 Kultur Under kursen bekantar man sig med olika former av kultur inom det tyska språkområdet, t.ex. litteratur, bildkonst, musik, film, teater eller idrott och lär sig motsvarande ordförråd. Dessutom övas de strukturer som behövs för att förstå t.ex. litterära texter och för att kunna 9

10 behandla ämnesområdet både muntligt och skriftligt. Kulturella olikheter betonas så att förståelsen mellan folken ökar. TYB26 Vår gemensamma jord Målet är att förstå lättfattliga texter, också medietexter, om samhället i Finland och det tyska språkområdet, om jordens tillstånd och om framtiden. Dessutom repeteras och fördjupas tidigare inlärda strukturer. TYB27 Vetenskap och teknik Målet är att förstå allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation och att använda ett för ämnesområdet lämpligt språk. Strukturerna fördjupas och befästs ytterligare. TYB28 Naturen och hållbar utveckling. Efter kursen kan man förstå och använda ett språk som behandlar naturen, naturfenomen, mänskans förhållande till naturen i Finland och inom det tyska språkområdet. TYSKA B3 Lärokurs som börjar i gymnasiet (B3). TYB33-TYB310 = TYB21-TYB28 Lärokursen omfattar två kurser enligt läroplanen för B3-språket plus åtta kurser enligt B2. Tentamen är möjlig endast i undantagsfall och då bör den studerande ha fått motsvarande muntlig träning på annat håll. FÖRDJUPADE KURSER TYB31 God dag, trevligt att träffas. Under kursen lär man sig att klara sig i enkla vardagliga språksituationer som att hälsa, ta avsked, presentera sig och berätta om sig själv och familjen. Man tränar grundläggande strukturer och lär sig ett naturligt uttal. TYB32 Så ska saker och ting skötas. Målet för kursen är att kunna berätta om släkt och vänner och andra mänskliga relationer. Man skall klara sig i alldagliga situationer i vardagslivet som att göra uppköp, uträtta ärenden på posten och banken, besöka läkare, utnyttja trafikmedel och inkvarterings- och förplägnadstjänster. Dessutom inlärs och tränas flera grundstrukturer. LÅNG MATEMATIK Kurserna skall läsas i ordningsföljd, förutom MAA3, MAA6 och MAA11 som kan läsas i valfri ordning. OBLIGATORISKA KURSER MAA 1 Funktioner och ekvationer Potensfunktioner Potensekvationer Rotuttryck och potenser med rationell exponent Exponentialfunktioner 10

11 MAA 2 Polynomfunktioner Produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna Polynomfunktioner Polynomekvationer av andragraden och av högre grader Undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer Faktorisering av polynom av andra graden Lösning av polynomolikheter MAA 3 Geometri Likformighet hos figurer och kroppar Sinus- och cosinussatserna Geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den Beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar MAA 4 Analytisk geometri Punktmängdens ekvation Räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer Ekvationer och olikheter med absoluta belopp Lösning av ekvationssystem En punkts avstånd från en linje MAA 5 Vektorer Vektorernas primära egenskaper Addition och subtraktion med vektorer samt produktion av en skalär och en vektor Skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet Räta linjen och plan i rymden MAA 6 Sannolikhet och statistik Diskret och kontinuerlig statistisk fördelning Fördelningens karakteristikor Klassisk och statistisk sannolikhet Kombinatorik Regler för beräkning av sannolikheter Diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning Väntevärde för diskret fördelning Normalfördelning MAA 7 Derivatan Rationella ekvationer och olikheter Gränsvärden, kontinuitet och derivata Derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner Undersökning av polynomfunktionernas förlopp och bestämning av funktioners gränsvärden MAA 8 Rot- och logaritmfunktioner Rotfunktioner och rotekvationer Exponentialfunktioner och exponentialekvationer Logaritmfunktioner och logaritmekvationer 11

12 Derivatan av sammansatta funktioner Inversa funktioner Derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner MAA 9 Trigonometriska funktioner och talföljder Riktade vinklar och radianer Trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper Trigonometriska ekvationer Derivatorna av trigonometriska funktioner Talföljder Rekursiva talföljder Aritmetiska talföljder och summor Geometriska talföljder och summor MAA 10 Integralkalkyl Primitiva funktioner Primitiva funktioner till elementära funktioner Integral Beräkning av areor och volymer FÖRDJUPADE KURSER MAA 11 Talteori och logik Formalisering av satser Sanningsvärden hos satser Öppna satser Kvantorer Direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis Hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer Euklides algoritm Primtal Kongruens hos hela tal MAA 12 Numeriska och algebraiska metoder Absoluta och relativa fel Newtons metod och iterering Delbarhetsalgoritmer för polynom Delbarhetsekvationer för polynom Förändringshastigheter och ytor MAA 13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl Funktioners kontinuitet och deriverbarhet Allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner Gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten Generaliserade integraler 12

13 TILLÄMPAD KURS MAA 14 Repetitionskurs Repetition av den långa lärokursen i matematik. KORT MATEMATIK Kurserna läses i ordningsföljd förutom kurserna MAB2, MAB5, MAB7 som kan läsas i valfri ordning. OBLIGATORISKA KURSER MAB 1 Uttryck och ekvationer Lineära samband och proportionalitet mellan storheter Uppställning av ekvationer Grafiskt och algebraiskt lösning av ekvationer utifrån problem Tolkning och prövning av lösningar Polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer MAB 2 Geometri Figurers likformighet En rätvinklig triangels trigonometri Pythagoras sats Area och volym hos figurer och kroppar Bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet MAB 3 Matematiska modeller I Tillämpning av lineära och exponentiella modeller Potensekvationer Lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer MAB 4 Matematisk analys Derivata för en polynomfunktion Analys av polynomfunktioners tecken och förlopp Det största och det minsta värdet för en polynomfunktion Grafiska och numeriska metoder MAB 5 Statistik och sannolikhet Karakteristikor för kontinuerliga och diskreta fördelningar Normalfördelningen och normering av den kombinatorik Sannolikhetsbegreppet Formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem MAB 6 Matematiska modeller II Lineära ekvationer med två variabler Lineära ekvationspar Grafisk lösning av olikheter med två variabler Lineär optimering Talföljder Aritmetiska och geometriska talföljder och summor 13

14 FÖRDJUPADE KURSER MAB 7 Ekonomisk matematik Index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor. MAB 8 Matematiska modeller III Trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkel Radianbegrepp Trigonometriska ekvationer Grafisk framställning av funktionerna Vektorbegreppet och beräkningar med vektorer Skalära produkten, vinkelberäkningar med hjälp av vektorer Undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer TILLÄMPADE KURSER MAB 9 Integralkalkyl Primitiva funktioner, integralbegreppet, beräkning av areor och volymer, talsystem. MAB 10 Repetitionskurs Se helheter i kunskaperna, finslipa sina mekaniska färdigheter, med speciell betoning på ekvationslösning, analytisk geometri och extremvärdesproblem. BIOLOGI De obligatoriska kurserna avläggs i ordningsföljd varefter de övriga kurserna kan avläggas i valfri ordning. Den fördjupade kursen BI 3 utgör ett undantag, då den kan avläggas redan efter att kurs BI 1 är godkänd. OBLIGATORISKA KURSER BI 1 Organismernas värld Biologin som vetenskap Biodiversiteten Evolution och livets utveckling Hur naturen fungerar BI 2 Cellen och ärftligheten Cellen som grundenhet för livet Cellen energihushållning Hur cellfunktionerna styrs Cellförökning Ärftligheten 14

15 FÖRDJUPADE KURSER BI 3 Miljöekologi Ekologisk forskning Bioversiteten och dess betydelse De ekologiska miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar Den finländska naturens ömtålighet En hållbar framtid BI 4 Människans biologi Särdragen hos människans celler och vävnader Organismens byggnad, funktion och betydelse Reglering av livsfunktionerna Människans förökning Människans livscykel och sociala natur Genotypens betydelse Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer BI 5 Bioteknologi Cellens finstruktur och kommunikationen mellan celler Cellerna som proteintillverkare Genfunktionerna Genteknologin och dess möjligheter Mikroberna och deras betydelse Biotekniken i industrin Växt- och djurförädling Etik och lagstiftning inom gentekniken TILLÄMPADE KURSER BI 6 Repetitionskurs Repetitionskursen riktar sig till studerande som vill skriva biologi i ämnesrealen. I kursen ingår repetition av biologins centrala delar samt övningar i att konstruera goda realsvar. GEOGRAFI De obligatoriska kurserna avläggs först och därefter de fördjupade i valbar ordning. Den tillämpade kursen i geofysik kan dock avläggas redan då kurserna i GE 1 och Fy 1 är godkända. Repetitionskursen är mest meningsfull inför studentskrivningen. OBLIGATORISKA KURSER GE 1 Den blå planeten Det geografiska tänkesättet Jordens planetariska karaktär Atmosfären i rörelse Hydrosfären i rörelse Vädret och klimatet 15

16 Jordklotets föränderliga ytformationer Jordklotets växtzoner Tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder GE 2 En gemensam värld Kulturgeografins väsen och uppgifter Befolkningen och bosättningen Naturtillgångar Primärproduktion och miljön Industrin och energin Rörelser och växelverkan Den mänskliga verksamhetens regionala struktur Dirigering av utvecklingen och hållbar utveckling FÖRDJUPADE KURSER GE 3 Riskernas värld Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse Risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och naturen Mänsklighetens risker och riskfyllda områden Tekniska risker GE 4 Regionstudier Kartografins grunder och geografiska källor Geografiska informationssystem (GIS) En egen undersökning av ett område TILLÄMPADE KURSER GE 5 Repetitionskurs Repetitionskursen riktar sig till studerande som vill skriva geografi i ämnesrealen. Kursen bygger på repetitioner av de obligatoriska och delvis fördjupade kursernas stoff samt övningar i att konstruera goda realsvar. GE 6 Geofysik: Jordens byggnad och funktion. Kursen i geofysik är gemensam för geografin och fysiken och genomförs i samarbete med lärarna från båda ämnena. Syftet med kursen är att fördjupa bilden av jordens byggnad, fysikaliska funktion samt växelverkan mellan jordens olika delar. Vi behandlar bl.a. jordbävningar, vulkanism, magnetfält och dess förändringar, polarsken och andra fenomen i atmosfären, världshav och glaciärer. FYSIK Studieprogram: Kurserna skall läsas i ordningsföljd, förutom kurs FY 3 som kan läsas i valfri ordning. Studeranden som avklarat den obligatoriska kursen i fysik och som är intresserade av något specialområde i fysiken som t.ex. elektricitetslära kan då avlägga endast dessa kurser. 16

17 Bedömning: Kursprovet är riktgivande. Arbetsinsatsen under lektioner, experimentella arbeten, arbete i grupper har stor betydelse vid bedömningen. Samtliga kurser bedöms med siffror förutom FY 9 och FY 10 som bedöms med siffror eller en anteckning om slutförd kurs. OBLIGATORISK KURS FY 1 Fysiken som naturvetenskap Fysikens betydelse ur historisk synvinkel samt i nutid, materiens och universums grundstruktur, energi, betydelsen av experiment och modeller i fysiken, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet, krafter, grafisk framställning av rörelser. FÖRDJUPADE KURSER FY 2 Värme Gasers tillståndsekvation, tryck, hydrostatiskt tryck, uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi, mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad, värmelärans huvudsatser, energi i slutna system, energikällor. FY 3 Vågrörelse Harmoniska krafter och vibrationsrörelser, allmänt om vågrörelser, ljus, ljud. FY 4 Rörelselagarna Likformig rörelse, likformigt accelererad rörelse, Newtons lagar, olika typer av krafter, rörelsemängdens invarians och impulsprincipen, kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete. FY 5 Rotation och gravitation Kraftmoment, rotationsrörelse, rörelsemängdsmomentets invarians, rotationsrörelsens energi, cirkelrörelse, gravitation och rörelser under inverkan av denna, kaströrelse och planetrörelser, satelliter och deras användning. FY 6 Elektricitet Elström, mätning av ström och spänning, Ohms lag, Joules lag, resistans, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar, Coulombs lag, kondensatorer, kopplingar och energi, elström i halvledare, till exempel i dioder. TILLÄMPADE KURSER FY 7 Elektromagnetism Magnetisk kraft, magnetfält, laddade partiklar i homogena el- och magnetfält, induktionslagen, energitransport, svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation, elsäkerhet, energihushållning. FY 8 Materia och strålning Elektromagnetisk strålning, fotoelektrisk effekt, strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär, atommodeller, atomens energitillstånd, atomkärnans byggnad, radioaktivitet och strålsäkerhet, kärnreaktioner och kärnenergi. 17

18 FY 9 Repetitionskurs ger en bild av den klassiska fysiken som helhet, helhetsbild av materiens byggnad, invarianslagarna, problemlösning. FY 10 Arbetskurs i fysik Planerar försök och bygger upp försökssystem, känner till och kan använda mätinstrument, kan utarbeta rapporter över försök, vänjer sig vid självständigt arbete och tar ansvar för det. Lämpliga arbeten kan väljas inom mekanik, värmelära, optik, ellära, atom- och kärnfysik. FY 11 Geofysik KEMI Kurserna läses enligt KE1, KE2, KE3, KE4, KE5, KE7. KE6 kan läsas när som helst efter KE2. OBLIGATORISK KURS KE 1 Människans kemi och kemin i livsmiljön Organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar Bindningar i och polaritet hos organiska föreningar Olika slags blandningar, substansmängder och halter Organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar FÖRDJUPADE KURSER KE 2 Kemins mikrovärld Grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet Elektronhöljets struktur och atomorbitaler Bestämning av oxidationstal och föreningsformler Kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper Hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och rymdstrukturer Isomeri KE 3 Reaktioner och energi Symbolspråket för kemiska reaktioner Organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar Stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen Energiförändringar i kemiska reaktioner Reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna KE 4 Metaller och material Metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys Redoxreaktioner Metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar Biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer 18

19 KE 5 Reaktioner och jämvikt Reaktionsjämvikt Jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse Löslighet och mättad lösning Grafisk framställning av jämvikt TILLÄMPADE KURSER KE 6 Laborationskurs KE 7 Repetitionskurs i kemi RELIGION Kurserna läses i valfri ordning. OBLIGATORISKA KURSER RE 1 Religionens natur och betydelse I denna kurs får studerandena fundera på vad religion är och vilken dess plats är i olika kulturer. Under den senare delen av kursen bekantar vi oss med Bibeln. Vi sidan av skriftens uppkomst och innehåll, skall Bibelns betydelse för den västerländska kulturen granskas. RE 2 Kyrkan, kulturen och samhället Efter denna kurs bör de studerande kunna se de stora dragen i den kristna kyrkans utveckling från Jesu tid fram till idag samt känna till de stora kyrkosamfundens särdrag, verksamhet och betydelse. RE 3 Människans liv samt etik Under denna kurs kommer de studerande att stifta bekantskap med den kristna kyrkans dogmatiska lärogrund samt utgående från kristen människosyn och etik bekanta sig med andra etiska system. Med detta och vår personliga livserfarenheten i bagaget skall vi sedan fundera på och diskutera etiska och moraliska problem både i det personliga livet, i vårt samhälle och i världssamfundet. FÖRDJUPADE KURSER RE 4 Religionernas värld Kursens målsättning är att fördjupa de studerandes kunskaper om världsreligionerna. Detta mål skall vi försöka nå genom studier av olika skrifter, genom projektarbeten, genom filmer samt genom att besöka olika helgedomar. RE 5 Vad tror finländarna på? Denna kurs har som målsättning att de studerande får insikt i religionens roll i Finland under olika tider. Samtidigt ges också möjlighet att stifta bekantskap med den religiösa mångfalden som präglar dagens Finland. Detta strävar vi till bl. a. genom besök hos olika religiösa grupper. 19

20 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Kan studeras i vilken ordning som helst OBLIGATORISKA KURSER LK 1 Ett gott liv De studerande bibringas kunskap om olika värdeteorier, normer och dygder för att få begreppsliga färdigheter att lösa etiska problem, vilket befrämjar deras moraliska utveckling. Värdeteorierna, normerna och dygderna tillämpas på människans liv och på medmänskliga relationer. Modeller för människans moraliska utveckling uppställs. Olika texter genomgås och analyseras, självständigheten i arbetssättet betonas genom föredrag, diskussioner och skriftliga projekt. Audiovisuella inslag. Om studerande på olika nivåer sammanförs kan detta i varje fall de första åren leda till att ordningsföljden för kurserna blir en annan. LK 2 Världsbilden De studerande ges en insyn i kunskapens och världens natur, i avsikt att fördjupa och förstärka verklighetsuppfattningen och skapa bättre jämvikt i samhället och naturen. Kursen omfattar en genomgång av konstens och vetenskapens världsbild och dessa områdens betydelse för människan. Utöver detta behandlas världens natur. Olika texter genomgås och analyseras. Föredrag, diskussioner, skriftliga projektarbeten, audiovisuella inslag. LK 3 Individen och samhället Under kursen granskas olika uppfattningar om staten, samhället och kulturen. Vidare undersöks hur rättvisa tillämpas och mänskliga rättigheter högaktas i olika sammanhang. Centralfrågan lyder: Hur kan vi åstadkomma en hållbar samhällsutveckling? FÖRDJUPADE KURSER LK 4 Det kulturella arvet och identiteten Under kursen försöker vi bygga upp en helhetsbild av människan som kulturskapare. Vi diskuterar betydelsen av den ursprungliga finländska livsåskådningstraditionen, det kristna arvet och humanismen. Vi bekantar oss även med den naturalistiska humanismen. Väljs i åk2. LK 5 Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen Under kursen bekantar vi oss med grunderna för forskningsmetoderna i livsåskådning och vi gör jämförelser mellan livsåskådningar i olika kulturer som projektarbete. Väljs i åk 3. FILOSOFI Grundkursen väljs först, därefter kan kurserna studeras i vilken ordning som helst OBLIGATORISKA KURSER FI 1 Introduktion i filosofiskt tänkande Kursen skall ge svar på vad filosofi är och vilka frågor som filosofin behandlar. Under kursen skall de studerande lära sig att argumentera och tänka filosofiskt. De studerande får bekanta sig med den västerländska idéhistorien och med de viktigaste filosofiska inriktningarna. Kursen skall besvara några av filosofins centrala frågor. Vad är varat? Vad är människan? 20

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser:

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser: MODERSMÅLET MO 1 En värld av texter MO 2 Epik och medietexter MO 3 Texter, kultur och identitet MO 4 Texter i norden MO 5 Moderna texter MO 6 Textens makt MO 7 Muntlig kommunikation MO 8 Fördjupad skriv-

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! Mo 1 En värld av

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA BILAGA 16.6.2016 ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA 3.1.1.1 Modersmålet, svenska Nuvarande text obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En

Läs mer

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms)

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms) Läroböcker vid Kimitoöns gymnasium för läsåret 2014-2015 (uppdaterad 03.06.2014) Modersmål Finska Engelska A2-8 -2-4 Bokskogen (Schildts & Söderströms) Språkets värld (Schildts & Söderströms) Knixar med

Läs mer

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 SPANSKA Syftet med spanskaundervisningen i Kyrkslätts gymnasium är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation. De studerande ska få kunskaper och färdigheter i det spanska språket

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X MODERSMÅLET LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2013 2014 MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

Modersmål och litteratur. Matematik lång. Religion Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära

Modersmål och litteratur. Matematik lång. Religion Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Kyrkslätts gymnasium Gesterbybågen 3 02400 Kyrkslätt Tel. 09-2967 2461/040-834 9377 rektor jani.karlsson@kyrkslatt.fi www.kyrkslatt.fi/gymnasium INNEHÅLLSFÖRTECKNING Modersmål och litteratur Finska Engelska

Läs mer

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

5.10 Kemi. Mål för undervisningen 5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande

Läs mer

5.6 Matematik. Bedömning

5.6 Matematik. Bedömning 5.6 Matematik På grund av matematikens ställning i vår kultur behöver vi kompetens att förstå, använda och producera information i matematisk form. Matematiken spelar en viktig eller rent av avgörande

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005

Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005 1 Pedersöre gymnasium Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005 1 2 I denna kursguide har kurserna för Pedersöre gymnasium och deras innehåll sammanställts. Kursguiden utgår från den läroplan

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Topeliusgymnasiet i Nykarleby Topeliusgymnasiet i Nykarleby 2016-2017 OBS ettor! Kolla vilka böcker som gäller i och med att den nya läroplanen tas i bruk i höst! KODKNÄCKAREN DELAS UT I SKOLAN (Kronholm-Cederberg och Virtanen-Stormåns

Läs mer

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms)

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 o En värld av texter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MO 2 o Epik och medietexter Lärobok

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR

KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR 2005 Innehållsförteckning Gymnasiets uppgift och mål 3 Uppläggningen av studierna 3 Samarbete med andra läroanstalter 3 Självständiga studier 3 Bedömningen 3 Bedömningen

Läs mer

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

KURSLITTERATUR 2015-2016

KURSLITTERATUR 2015-2016 KURSLITTERATUR 2015-2016 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kurslitteraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 6 Ritamäki-Johansson m.fl: Bokskogen Abrahamsson m.fl.: Språkets värld FINSKA

Läs mer

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv

Läs mer

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier

Läs mer

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE 2016 2017 Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ Innehållsförteckning Viktig information 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar:

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016. MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016. MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016 MODERSMÅLET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Ny bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794

Ny bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794 Observera, att för alla böcker anges ISBN-nummer, ofta även tryckår. När du beställer en bok är just ISBN-numret det som verkligen garanterar att du får tag i rätt bok. Böckerna utkommer på Schildts &

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng

Läs mer

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2016 Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Ersättning för behörighetskursen Engelska B En del utbildningar anger Engelska B

Läs mer

2. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften.

2. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. MODERSMÅLET OCH LITTERATUR OBLIGATORISKA KURSER Mål och centralt innehåll preciseras närmare i läroplanen. 1. En värld av texter (MO 1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Studiehandboken. Rudolf Steiner skolan i Helsingfors. Steiner Gymnasiet

Studiehandboken. Rudolf Steiner skolan i Helsingfors. Steiner Gymnasiet Studiehandboken Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Steiner Gymnasiet Om studiehandboken Du har i denna bok en översikt över alla Steinerskolans kurser i klasserna 10 12 och påbyggnadsåret (klass 13).

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM 2015 2016 Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ Innehållsförteckning Allmänt 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar: Modersmål och litteratur

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Grupp 1: Matematik och naturvetenskap GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Statsrådets förordning 942/2014 (13.11.2014) Matematik: 1 gemensam kurs

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2017/2018

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2017/2018 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2017/2018 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Fotografisk bild 1: 100 poäng...

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING

KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING dbi 1 o Organismens värld - Biologin som vetenskap: livets egenskaper och grundförutsättningar, biologiska vetenskaper och forskningsmetoder - Biodiversitetens uttryck:

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 1.1 TALMÄNGDER 2 1.2 NEGATIVA TAL 3 FORTS. 1.2 NEGATIVA TAL 4 1.3 POTENSER 5 1.4 RÄKNA MED POTENSER 6 TALUPPFATTNING + RESONERA 7

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors

2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors 2015 2016 Kursguide 2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors innehåll Ämnesstigar, rekommenderad studiegång Språk och matematik 4 Realämnen 6 MO Modersmål och

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Förkortning Tölö gymn. Tölö spec. Norsen

Förkortning Tölö gymn. Tölö spec. Norsen Förkortning Tölö gymn. Tölö spec. Norsen Namn 12A 12A Grupphandledning 12 A 12 B 12 B Grupphandledning 12 B 13A 13A Grupphandledning 13 A 13B 13B Grupphandledning 13 B 13:1 13:1 Grupphandledning 13:1 13:2

Läs mer

Introduktion till tidningsprojektet

Introduktion till tidningsprojektet Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR!

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! Information inför läsåret 2014 2015 + Kursbeskrivningar + + Ämnesvalsblanketten + + Utbytesperioder/Gemensamt kursutbud för gymnasienätverket Team Nord + + Internationella

Läs mer

Dataorientering Mål för kursen

Dataorientering Mål för kursen Dataorientering Denna kurs inriktar sig i första hand till dig som är nybörjare i data. Kursen startar med en grundgenomgång i hur datorn fungerar och du får lära dig att hantera musen och tangentbordet.

Läs mer

S T U D I E G U I D E F Ö R G Y M N A S I E T. Svenska samskolan i Tammerfors. läsåret 2011-2012

S T U D I E G U I D E F Ö R G Y M N A S I E T. Svenska samskolan i Tammerfors. läsåret 2011-2012 Studieguide S T U D I E G U I D E F Ö R G Y M N A S I E T i Tammerfors läsåret 2011-2012 KONTAKTUPPGIFTER 2 LÄRARKÅREN (för gymnasiet)... 4 ARBETS- OCH LOVDAGAR LÄSÅRET 2011-2012... 4 VITSORD OCH OMTAGNINGAR...

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

KURSJÄMFÖRELSE LP LP2016. NY KOD NYTT NAMN KOD NAMN Gå om

KURSJÄMFÖRELSE LP LP2016. NY KOD NYTT NAMN KOD NAMN Gå om KURSJÄMFÖRELSE LP2005 - LP2016 LP 2016 LP 2005 MOTSVARIGHETER Uppdaterad: 8.12.2016 BIOLOGI BI01 Liv och evolutionen gbi1 Organismernas värld tent BI01 BI01 BI01 BI02 Ekologi och miljö gbi3 Miljöekologi

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

Mattlidens gymnasium

Mattlidens gymnasium Mattlidens gymnasium Modersmål och litteratur Mo 1 En värld av texter Introduktion till litteraturhistoria med fokus på novellen. Materialbaserat och kreativt skrivande. Gruppdiskussioner. Mo 2 Epik och

Läs mer

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR!

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! Information inför läsåret 2015 2016 + Kursbeskrivningar + + Ämnesvalsblanketten + + Utbytesperioder/Gemensamt kursutbud för gymnasienätverket Team Nord + + Internationella

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2015/2016 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Film- och tv-kunskap:

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.

Läs mer

Karis-Billnäs gymnasium. STUDIEHANDBOK för nior 2016-2017. www.karisbillnas.fi

Karis-Billnäs gymnasium. STUDIEHANDBOK för nior 2016-2017. www.karisbillnas.fi Karis-Billnäs gymnasium STUDIEHANDBOK för nior 2016-2017 www.karisbillnas.fi 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gymnasiestudier... 3 Studentexamen... 4 Snilleblixten... 6 Karis förr... 6 Kavarex (Karis-Varese Exchange)...

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: 1 Innehållsförteckning: Förord... 3 Kontaktuppgifter... 3 Mottagningstider... 4 Anmälan... 4 Studierna... 4 Kombistuderande vid Svenska yrkesinstitutet... 4 Kombistuderande vid Vasa yrkesinstitut... 4

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 Att identifiera och erkänna kunskap Ammatillinen koulutus Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 1 Att identifiera och erkänna kunskap

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer