Vägen till flaggskeppet

Transkript

1 7/2013 Vägen till flaggskeppet sid 6 Studenters färdigheter Fortsatt diskussion om utmaningarna sid 4 Distansutbildning Stora skillnader i antal tagna poäng sid 10 Frankrike Ny utbildningsreform ska ge mer arbetsro sid 14

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: SULF Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind, tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Den framtida kvaliteten i undervisningen Det så kallade lärarundantaget gäller universitetslärares uppfinningar och finns reglerat i uppfinnarlagen. Lagen säger att arbetsgivaren inte kan åberopa någon rätt till universitetslärares uppfinningar, även om dessa gjorts inom ramen för anställningen. En lång praxis finns att även undervisningsmaterial omfattas av lärarundantaget. Denna praxis är en sedvänja och finns alltså inte reglerad i någon lag eller något avtal. Utgångspunkten är att upphovsrätten till ett verk alltid tillhör en fysisk upphovsman. Lärare kan inom ramen för sitt anställningsförhållande skapa immaterialrättsliga verk av olika slag föreläsningsmaterial, föreläsningar, läromedel, artiklar och forskningsresultat. Eftersom en lärare har upphovsrätten till sina verk har läraren därmed också ensamrätt till sitt material. Flera lärosäten har nu infört en policy gällande nyttjanderätten till det undervisningsmaterial som lärarna framställer och ett antal lärosäten är på gång att göra det. SULF uppfattar detta som ett ensidigt försök att förändra gällande sedvana som är lång och entydig inom högskolesektorn. En övergång av nyttjanderätten kan bara ändras genom avtal. Det räcker alltså inte att säga att man genom anställningsförhållandet har fått denna rätt som arbetsgivare. Lärosätena stödjer sin policy på den så kallade tumregeln som säger att arbetsgivaren får nyttja sådant material som tillkommer inom ramen för anställningen. Observera att detta inte är en lag. En lärare har friheten att själv utforma sin undervisning och många väljer därför att producera till exempel presentationer. Men i en lärares anställning finns ingen skyldighet att utforma visst material till föreläsningar och det är därför inget tjänsteåliggande. Huvudregeln är att denna typ av material tillhör läraren. Det är därför viktigt att man fortsätter att försvara denna sedvana eftersom den kommer att ändras om man passivt följer arbetsgivarens nya förslag till policy. Arbetsgivarna hävdar att den nya policyn ska gälla undervisningsmaterial men steget är inte långt till att det även kommer att omfatta forskningsmaterial. Problem uppstår då till exempel med material som en lärare får tillgång till under sekretess från en extern intressent. För SULF handlar det ytterst om kvalitet. För att undervisningen ska ha förutsättningar att hålla högsta kvalitet måste den enskilda läraren vara den som bestämmer över materialet och dess användning. Utan denna princip finns inte möjlighet för lärarna att säkerställa att studenterna i undervisningen ges tillgång till de senaste rönen inom det aktuella vetenskapsområdet och inte erbjuds inspelade föreläsningar som är inaktuella, presentationer, OH-bilder, kompendier och liknande som ändrats och bearbetats utan att läraren godkänt och kvalitetssäkrat det. Det är viktigt att alla fortsätter hävda sedvanan att lärarundantaget även gäller undervisningsmaterial, och att en arbetsgivare bara kan få nyttjanderätten till detta genom överlåtelse. Bara så kan kvaliteten garanteras. Håkan lindkvist 1:e vice ordförande för SULF 2 Universitetsläraren 7/2013

3 INNEHÅLL 7: Ledare: Den framtida kvaliteten i undervisningen 4 SULF:s ordförande: Högskolan kan inte bära studenterna till examen 6 Chansningen som gick hem 8 SULF uppvaktade utbildningsministern 9 tillfälliga högskoleplatser kan ge fler visstidsanställda 10 Stora skillnader i tagna poäng mellan distansutbildningarna 12 kommunsamarbete på Mälardalens högskola: Vi har funnit varandra inom skola och omsorg 14 Fransk utbildningsreform ska ge arbetsro åt universitetslärarna 16 DEBATT Studenter och lärare måste samarbeta foto: oscar mattsson 8 foto: anna trenning himmelsbach Foto: håkan lindgren /2013 På omslaget: Professor Jari Kinaret på Chalmers håller upp ett prov på materialet grafen. PÅ GÅNG: 25 SULF kalendarium 26 SULF informerar Vägen till flaggskeppet sid 6 Studenters färdigheter Distansutbildning Frankrike Fortsatt diskussion Stora skillnader Ny utbildningsreform om utmaningarna i antal tagna poäng ska ge mer arbetsro sid 4 sid 10 sid 14 foto: peter widing Universitetsläraren nr 9/2013 har manus- och annonsstopp 3 maj Universitetsläraren 7/2013 3

4 SULF:s ordförande: Högskolan kan inte bära studenterna till examen Utbildningsministern manar högskolan att inte sänka kunskapskraven samt att våga underkänna studenter. SFS anser att högskolan måste bli bättre på att möta studenternas behov, oavsett kunskapsnivå. Det är några av reaktionerna på Universitetslärarens intervju med Ebba Lisberg Jensen, om studenters bristande färdigheter. SULF:s ordförande ser hennes vittnesmål som viktigt och underlag till mer diskussion om de pedagogiska utmaningarna. text: MarieLouise Samuelsson Om universitetslärare, förutom sitt ämne, också ska arbeta med studenters språkfärdigheter, ja då måste studentpengen höjas radikalt. Det finns idag inte på den ekonomiska kartan att högskolan ska lära studenter att på grundläggande nivå bli bättre på att läsa och skriva. Det säger SULF:s ordförande Mats Ericson, och fortsätter: Vi kan inte bära studenterna ända fram till examen, det gör man inte i högskolan. Det vi ska göra är att hålla oss till examensmålen, ge en bra undervisning men inte backa på kraven. I den uppmärksammade intervjun i Universitetsläraren nr 5/2013 ställde Ebba Lisberg Jensen, universitetslektor vid Malmö högskola, bland annat frågan hur universitetslärare, utan att ge avkall på akademisk kvalitet, ska undervisa studenter som inte kan läsa, inte kan uttrycka sig begripligt i skrift och som har svårt att förstå enkla instruktioner. Vittnesmål från universitetslärare och deras vardag är viktiga och ska tas på allvar, samtidigt ska man akta sig för att alltför snabbt dra generella slutsatser och därmed riskera att ha för bråttom med att skruva på systemet, säger Mats Ericson. Av alla miljarder som går till forskning borde en del gå till forskning om universitets- och högskole systemet självt och också om hur studenterna, vår råvara, har det med sina förutsättningar för högre studier. Han varnar för politisk klåfingrighet, ryckighet, brist på långsiktighet och inte minst brist på vetenskapligt stöd, som enligt Mats Ericson tenderat att prägla skolreformerna. Och som så många relaterar han de problem som Ebba Lisberg Jensen och andra universitetslärare beskriver, till de lägre skolnivåerna. Skolans tillkortakommanden följer med ofrånkomlig logik med till högskolor och universitet och påverkar därmed högre utbildning. Jag har själv haft det jag vill kalla förmånen att undervisa studenter på olika utbildningar med väldigt olika förutsättningar, det finns en stor spännvidd. De skillnader mellan studenter som jag såg redan för för trettio år sedan har rimligen accentuerats över tiden. Jag tror att många lärare oavsett ämne tycker sig kunna märka att studenterna idag är sämre i vissa avseenden, till exempel inom matematik och skriftliga språkfärdigheter. Samtidigt är de också bättre på annat, till exempel muntlig engelska. Mats Ericson menar att det som universitetslärare idag har att hantera är symtom, men att roten till problemen ligger längre tillbaka. Vi är inte och ska inte heller vara pedagogiskt duktiga i bemärkelsen att vi ska lösa grundläggande problem med läs-och skrivsvårigheter. En lösning skulle kunna vara ett propedeutiskt år för den sortens färdigheter, på samma sätt som det finns förberedande kurser och basår för naturvetenskapliga och tekniska program. Man kan också tänka sig att duktiga språklärare ger crash-kurser för de studenter som behöver det för att klara sina högskolestudier. Han understryker flera gånger behovet av forskning, bättre kunskapsunderlag, att helt enkelt veta med större säkerhet hur det förhåller sig. De tekniska högskolorna har lagt mycket krut på propedeutiska kurser och diagnostiska prov i matematik, därför vet man att studenterna kan mindre idag än förr. Kanske borde det också finnas diagnostiska prov gällande studenters läs- och skrivkunnighet så att vi kan följa förändringar över tiden. SULF:s ordförande tror vidare att universitetslärare behöver prata mer med varandra och med studenterna, om erfarenheter och undervisning. Att vara universitetslärare är ofta ett ensamt yrke. Därför är Ebba Lisberg Jensens vittnesmål viktigt för att få igång diskussioner om pedagogiska utmaningar. Erik Arroy, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, vill betona betydelsen av högskolepedagogisk 4 Universitetsläraren 7/2013

5 foto: adam haglund foto: sfs foto: REGERINGSKANSLIET Man kan också tänka sig att duktiga språklärare ger crash-kurser för de studenter som behöver det för att klara sina högskolestudier. Universitetslärarna och akademin måste helt enkelt bli mer pedagogiskt kunniga, men också inse att kraven på högskolepedagogiska metoder förändras i takt med att samhället utvecklas. Min absoluta uppmaning till högskolan är att inte sticka huvudet i sanden, att inte sänka kraven och att våga underkänna. Mats Ericson, ordförande SULF Erik Arroy, ordförande SFS Jan Björklund, utbildningsminister forskning för att universitetslärarna ska kunna möta studenternas behov. SFS presenterar också i dagarna en rapport om högskolepedagogik. Högskolepedagogisk forskning är ett underfinansierat forskningsfält. Han påpekar vidare att pedagogisk kompetens inte belönas, utan att det istället endast är vetenskaplig skicklighet som lönar sig. Lärarna måste ges förutsättningar att både forska och undervisa och incitament att förena de båda hantverken. Den bästa utbildningen ges i en kultur där det är självklart att forskning och undervisning hör ihop. Han säger att man från SFS perspektiv inte heller kan förhålla sig till bristande kunskaper på gymnasiet, utan till att högskolan måste bli bättre på att möta studenternas behov, oavsett kunskapsnivå. Universitetslärarna och akademin måste helt enkelt bli mer pedagogiskt kunniga, men också inse att kraven på högskolepedagogiska metoder förändras i takt med att samhället utvecklas. Erik Arroy menar också att studenterna måste bli mer involverade i utbildningen. De måste få anledning att anstränga sig, inte bara nöja sig med att ta sina poäng. Att alla ska ha högre utbildning har blivit en självklarhet, men det talas sällan om varför. Både akademi och näringsliv måste bli bättre på att motivera studenterna och förklara vad som skiljer en högskoleexamen från en yrkesutbildning, vi behöver en värdeburen diskussion kring de här frågorna. Utbildningsminister Jan Björklund använder ett av politikens favorituttryck för att kommentera det Ebba Lisberg Jensen och andra beskriver: Det är oacceptabelt! Samtidigt vet vi ju om det här, att kunskaperna har sjunkit. Problemen uppstår inte i högskolan, de följer med från gymnasiet och grundskolan. Det är ointressant vems fel det är, det viktigaste är att erkänna att det ÄR så här och inte sticka huvudet i sanden. Breddad rekrytering var rätt tänkt, men det ledde tyvärr till sänkta krav. Menar du att det idag är för många studenter i högskolan? Nej, men kunskapsnivån är för låg, viljan att bredda rekryteringen har varit större än viljan att upprätthålla kunskaps kraven. Det kommer inte heller att bli fler platser i högskolan, istället vill regeringen göra kvalitetssatsningar på de platser som finns. Jan Björklund säger vidare att det är bra om många är medvetna om problemen med bristande kunskaper, men att förändring tar tid. Politiska beslut går snabbt att fatta, men det är svårare att ändra attityder och kultur. Utbildningsministern ser som bekant ett återförstatligande av skolan som vägen till en bättre skola och på sikt därmed mindre av problem för universitet och högskolor. Jag kan ju konstatera att kommunaliseringen av skolorna idag har allt färre försvarare, kommunaliseringen fungerade helt enkelt inte. Kommuner är bra på mycket, men de klarar inte av skolans utbildningsuppdrag. Vad anser du att universitet och högskolor ska göra åt de problem man identifierar i dag? Min absoluta uppmaning till högskolan är att inte sticka huvudet i sanden, att inte sänka kraven och att våga underkänna. l Universitetsläraren 7/2013 5

6 Jari Kinaret, professor i fysik på Chalmers, är direktör för flaggskeppet Graphene, som EU satsat 4,5 miljarder kronor i. Chansningen som gick hem När Europas grafenforskare, anförda av Chalmers, i januari erövrade ett av EU:s två forskningsflaggskepp var det en chansning som lyckades. Det viktigaste i ansökan var att det var oerhört duktiga medsökande, både från industrin och från akademin, bland annat två forskare som fick Nobelpriset för grafen under ansökningstiden, säger Jari Kinaret, professor i fysik på Chalmers och direktör för flaggskeppet Graphene. text: Per-Olof Eliasson foto: Oscar mattsson För Chalmers tekniska högskola startade processen i april Jari Kinaret var inbjuden till en workshop i Bryssel där man diskuterade de ansökningar om flaggskeppsprojekt som aviserats och där man också skulle presentera nya idéer. Jag kom fram till att det fanns andra områden, i synnerhet grafen, som skulle kunna bli flaggskeppsprojekt. Men i så fall var vi lite på efterkälken, de andra projekten hade jobbat ett halvår. Det var beslutsläge direkt så det blev att åka hem och besluta om att antingen lägga ned direkt eller köra. Tre månader efter workshopen presenterade Jari Kinaret grafenprojektet. Han kontaktade grafenforskare i Europa och bildade ett litet konsortium med nio partner. I december 2010 lämnade han in ansökan och i januari 2011 fick han besked om att grafen blev ett av sex pilotprojekt. Därefter jobbade Jari Kinaret med att sätta ihop det stora konsortiet för projektet. Det arbetet var klart i oktober 2012 när den slutgiltiga ansökan lämnades in. 6 Universitetsläraren 7/2013

7 Och den 28 januari i år meddelade EU-kommissionen att Chalmers grafenprojekt blev det ena flaggskeppet. Jari Kinaret menar att det var lite av en slump att han hamnade på Chalmers. Han kommer från Finland och tog dubbelexamen, fysiker och civilingen jör, på universitetet i Uleåborg och disputerade därefter på Massachusetts Institute of Technology, MIT fick han en postdok i Danmark, dit han flyttade med sin fru. I mitten av 1990-talet var det besvärligt att få akademiska jobb i både Finland och USA och 1995 fick jag ett erbjudande från Göteborgs universitet. Då var fysikinstitutionen gemensam för GU och Chalmers så det spelade ingen roll vilken sida man var på. Sedan 1998 är han anställd på Chalmers. Jari Kinaret analyserar varför grafenprojektet lyckades med ansökan. Det viktigaste i ansökan var att det var oerhört duktiga deltagare i det lilla konsortiet. Det var personer och organisationer med varierande kompetens. Både ledande akademiska forskare, industriella partner som Nokia, och European Science Foundation som kartlade vad som gjorts inom grafenforskningen i Europa. Totalt var det en bra sammansatt grupp. Och tajmningen var perfekt. Vi fick mycket draghjälp från Nobelpriset. När vi satte samman det lilla konsortiet var det inte känt att två av forskarna som ingick, Andre Geim och Konstantin Novoselov, skulle få Nobelpriset för grafen hösten Det gav mycket PR. Men när Jari Kinaret initierade projektet var det inte på något sätt givet att det skulle lyckas. Det var en oerhört stor risk, med en ansökan av 40 för att vinna ett av två projekt, det blir fem procents chans att lyckas. Han påpekar att en sådan här ansökan tar enormt mycket tid och resurser. Man måste vara i en situation som möjliggör en sådan satsning och i en organisation som accepterar risktagande och inte bestraffar ett misslyckande, med att exempelvis forskningspengar dras in. Det behövs en atmosfär som accepterar att man ibland inte lyckas. Situationen på Chalmers var gynnsam för att kunna göra den här satsningen. Man har infört styrkeområden som kan fördela medel, nanovetenskap och nanoteknologi är ett av dem. Jag kunde därför disponera fria medel som gjorde det möjligt att jobba med projektet. Det var en nödvändig förutsättning. Kortsiktigheten i svensk forskningsfinansiering gör annars att det i princip är omöjligt med en sådan här satsning. Flaggskeppet Graphene går igång till hösten, nu förhandlar man med EUkommissionen om detaljerna i projektbeskrivningen. Av de nio miljarder kronor som projektet bedöms kosta står EU-kommissionen för cirka hälften, 4,5 miljarder kronor. Resten kommer från andra källor. Exempelvis ska företag som deltar i EU-forskningsprojekt bidra med 50 procent, högskolor och universitet med 25 procent. När flaggskeppet börjar till hösten är det med en startperiod. Under 2,5 år får man bara 54 miljoner kronor från EU, 40 procent av fullskalig kostnad. Det är bra eftersom vi ska rekrytera många nya forskare och det skulle vara svårt att rekrytera upp till full skala direkt. Från Sverige deltar, förutom Chalmers, universiteten i Linköping och Umeå samt Karolinska institutet. I flaggskeppet kommer ungefär 76 partner i 17 länder att ingå. Arbetet är indelat i elva arbetspakter. I flaggskeppets vetenskapliga styrelse ingår de elva paktledarna plus representanter som väljs av alla deltagare. Styrelsens roll är att integrera projektets olika delar. Det finns också ett rådgivande organ med nio medlemmar. Sex är från akademin, varav fyra nobelpristagare, och tre från industrin, bland dem en chef på flygplanstillverkaren Airbus. Flaggskeppet Grafphene kommer efterhand att utökas i två faser. Ansökningarna ska utvärderas av en utomstående expertpanel med avseende på bland annat excellens. Vi kan alltså inte handplocka vilka som ska vara med, men vi räknar med att nya forskargrupper ska komma in i första fasen. Målet med projektet är att ta grafen och liknande material från labb till samhälle. Vi ska bidra till ekonomisk tillväxt, nya produkter och nya arbetstillfällen. Det är en stor utmaning för akademin. I Europa är vi rätt duktiga på akademisk nyfikenhetsforskning, men vi är mindre duktiga på att skörda effekterna av forskningen. Vi vill ändra på detta och återbörda resultat till skatte betalarna. Jari Kinaret säger att det inte skulle förvåna honom om Universitetsläraren får insändare som diskuterar hur klokt det är att satsa så här mycket pengar på ett forskningsområde. Men jag anser att det beror på vad man vill åstadkomma. För bra grundforskning är en treårshorisont helt okej. Men vi har en helt annan ambitionsnivå, vi vill komma hela vägen från grundforskning till samhällsnytta och då är långsiktighet viktigast. För att lyckas måste man utveckla teknologi på flera nivåer. 1. Ta fram ett nytt material. 2. Använda det till att göra nya komponenter. 3. Använda komponenterna i ett nytt system, det kan vara en ny typ av elektronik eller ett nytt flygplan, för att få en slutprodukt. Det finns inte något företag i Europa som har hela den här kedjan inom sin organisation. Det krävs ett samarbete mellan akademi och industri för att komma fram till ett slutresultat och det samarbetet måste vara långsiktigt i tid och omfattning om det ska komma i mål, säger Jari Kinaret. l fakta Grafen är ett material som består av bara ett lager kolatomer. Det är genomskinligt, böjbart, starkt, lätt och leder ström mycket bra. Flaggskeppet sysslar inte bara med grafen utan också med andra tvådimen sionella material. Man har upptäckt många sådana material och håller på att lära sig att lägga samman dem i sandwichskikt för att skapa nya artificiella material, säger Jari Kinaret. Han säger att grafen först kommer att användas för att skapa lätta och starka kompositmaterial i exempelvis tennisracketar. Sedan kommer böjbara skärmar och om några år batteriteknologi. På längre sikt kommer tillämpningar som höghastighetselektronik. Att skapa datorer där man ersätter kisel med grafen är det allra svåraste. Grafen leder el för bra, den är svår att styra, säger Jari Kinaret. Universitetsläraren 7/2013 7

8 SULF uppvaktade utbildningsministern I slutet av mars träffade SULF:s ordförande Mats Ericson och förbundsdirektör Git Claesson Pipping utbildningsminister Jan Björklund för att överlämna och påminna om SULF:s handlingsprogram för en sammanhållen högskolepolitik. text: marielouise samuelsson foto: Håkan Lindgren Att SULF-ledningen uppvaktar den minister som är ansvarig för högre utbildning och forskning är en tradition, den här gången bland annat föranledd av att SULF sedan i höstats har en ny ordförande. Den sortens möten som SULF har med utbildningsdepartementet är informella, diskussionerna behandlas som förtroliga samtal i bemärkelsen ickeoffentliga. Det är dock ingen hemlighet att SULF och utbildningsministern har olika syn på vissa högskolepolitiska frågor och just därför är det bra att kunna ventilera frågor i ett sådant här sammanhang, säger Git Claesson Pipping. Hon konstaterar vidare att Jan Björklund visar intresse för SULF:s frågor, vilket bland annat visade sig i att ministern hade anslagit en timme för mötet med ordförande och förbundsdirektör, vilket är ovanligt lång tid för den sortens möten. Det handlingsprogram som SULF-ledningen överlämnade till och diskuterade med utbildningsministern består av fem punkter rörande akademins villkor. 1) Osäkra anställningar i akademin. SULF påtalar att andelen tidsbegränsat anställda bland forskande och undervisande personal vid universitet och högskolor är drygt 34 procent och därmed mer än dubbelt så hög som på arbetsmarknaden i stort, där andelen är strax under 15 procent. SULF ser de osäkra anställningsförhållandena inom akademin inte bara som ett problem för SULF:s medlemmar, utan som ett stort kvalitetsproblem, både för forskningen och för den högre utbildningen. 2) Sambandet mellan forskning och undervisning. SULF menar att den bästa forskningen och den bästa undervisningen förutsätter att universitetslärare ges möjlighet att både undervisa och forska. Först då ges förutsättningar att undervisa på vetenskaplig grund, att utifrån aktuella kunskaper och med vetenskapliga metoder ge studenterna möjligheter att utveckla ett kritiskt tänkande, samt att bedriva forskning i aktivt samarbete med studenter på alla nivåer. 3) Jämställdhet på ledande positioner. Under de senaste decennierna har könsfördelningen blivit alltmer jämn på de lägre nivåerna av den akademiska karriären. Men bland professorerna går förändringen alltför långsamt, andelen kvinnliga professorer var 2011 bara 23 procent. SULF menar att en jämställd akademi kräver att kvinnor får lika goda karriärmöjligheter som män, inklusive tillgång till ledande poster. För att uppnå en verkligt jämställd högskola måste universitetslärarkarriären vara tillräckligt attraktiv för att både kvinnor och män ska vilja välja den. 4) Det akademiska ledarskapet. Regeringen har aviserat att man kommer att utreda det akademiska ledarskapet. Det är dock inte självklart hur lämplig organisation och kompetent ledarskap för en myndighet ska samordnas med de grundläggande akademiska behoven av frihet för individen, kollegiet och lärosätet. SULF ser därför fram emot att föra en dialog med den av regeringen utsedda utredaren. 5) Samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Inte minst för de yrkesinriktade högskoleutbildningarna är arbetsplatspraktik och arbetslivssamverkan sannolikt positivt kvalitetsdrivande. SULF vill gärna som en av arbetsmarknadens parter på olika sätt bidra till detta. l 8 Universitetsläraren 7/2013

9 foto: martin hauffman Tillfälliga högskoleplatser kan ge fler visstidsanställda Regeringen tillsätter nya utbildningsplatser inom sjuksköterske- och ingenjörsutbildningarna för 2013 och Klokt, men kortsiktigt, anser SULF:s chefsutredare Karin Åmossa. text: marielouise samuelsson Vi tycker att det är klokt att regeringen satsar på utbildning, att tillföra pengar till nya utbildningsplatser är en bra strategi när konjunkturerna är osäkra, Karin Åmossa där är den svenska regeringen bättre än många andra europeiska länder. Det säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare, om att regeringen i den så kalllade vårbudgeten aviserat en utökning av platser inom sjuksköterske- och ingenjörsutbildningarna. Samtidigt borde man eftersträva mera långsiktighet i planeringen, de nya platserna är tillfälliga, vilket sannolikt innebär fler visstidsanställda lärare. Det rör sig om platser för åren 2013 och 2014, enligt utbildningsdepartementet görs detta för att möta en stor efterfrågan på arbetsmarknaden och samtidigt motverka den svaga konjunkturutvecklingen. Karin Åmossa konstaterar att det är ungefär samma motivering som inför den utökning av platser som gjordes i höstbudgeten. Hon menar att regeringens prognoser för konjunkturen varit väl positiva, eftersom de återkommande beskeden om tillfälliga, konjunkturrelaterade platser snarast blivit ett normaltillstånd för sektorn. Allt som ökar lärosätenas osäkerhet är problematiskt, det är också svårt att överblicka nettosiffran för utbildningsplatser eftersom utökningarna sker parallellt med anslagsminskningar och omfördelning. l Sverige ska bli bäst i matematik Sverige ska återta en internationell tätposition genom att ge de bästa unga forskarna internationell erfarenhet och rekrytera såväl unga som mer erfarna matematiker till Sverige. Det är målet för en gemensam satsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Kungl. Vetenskapsakademien. Stiftelsen satsar upp till 200 miljoner kronor under en sexårsperiod för att ytterligare utveckla svensk matematisk forskning. Navet för satsningen blir Vetenskapsakademiens forskningsinstitution Institut Mittag-Leffler i Stockholm. Totalt omfattar programmet medel för 24 utresande svenska postdoktorer samt internationell rekrytering av 35 utländska postdoktorer och 25 gästprofessorer till svenska institutioner, skriver Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, i ett pressmeddelande. l Extern redovisning Boken behandlar allt från redovisningens grunder och sambandet mellan olika finansiella rapporter till beräkning av finansiella nyckeltal för interna och externa intressenter. Nu kommer boken i en fjärde upplaga reviderad mot bakgrund av förändringar i lagar och regler och innehållet har anpassats till Bokföringsnämndens K-projekt. Boken är avsedd för kurser i grundläggande redovisning på universitet och högskolor, men kan även användas inom YH-utbildning, av utbildningsföretag och vid annan kvalificerad utbildning i redovisning. Läs mer om boken på Kriskommunikation - att leda i blåsväder Andra böcker av intresse Skriva för att övertyga Ny chef Agil projektledning Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt Order/Information tel: vx: info@sanomautbildning.se Universitetsläraren 7/2013 9

10 Stora skillnader i tagna poäng mellan distansutbildningarna Vad kan lärosätena göra för att bryta den utveckling som innebär att studenternas prestationsgrad har sjunkit, särskilt inom distansutbildningarna? text: marielouise samuelsson minskade anslag och regeringens indragning av anslagsmedel med hänvisning till så kallade nollpoängare innebär ökat fokus på prestationsgrader, det vill säga studenters avklarade poäng i förhållande till registreringspoäng. En statistisk analys som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) nyligen presenterade har identifierat fristående kurser inom distansutbildning som den utbildningsform som mest bidrar till den nedåtgående trenden. Rapporten från UKÄ visar att prestationsgraden (som maximalt kan vara 100 procent) har sjunkit från 81 till 78 procent när man analyserat läsåren mellan 2004/2005 och 2009/2010 och helårsstudenternas avklarade poäng till och med höstterminen Dåvarande Högskoleverket har utvecklat metoden för att mäta prestationsgraden, så att varje individs poäng kopplas till individens registreringspoäng vilket innebär mer information på detaljnivå. Exempelvis kan man utläsa att kvinnors prestationsgrad under den analyserade perioden har minskat mer än männens, även om kvinnors genomsnittliga prestationsgrad fortfarande är högre. UKÄ:s statistik visar vidare att lärosäten med många distanskurser har sämre prestationsgrad jämfört med lärosäten där distanskurserna är färre. I analysen har man också valt att jämföra lärosätena som hade fler än 1000 helårsstudenter inom utbildningsformen fristående kurser på distans, inom juridik-samhällsvetenskap och humaniorateologi som är de områden som dominerar inom distansutbildningen. De visar en variation där Högskolan i Gävle uppnådde en prestationsgrad på 57 procent, alltså märkbart över genomsnittet som är 48 procent, medan Lunds universitet och Stockholms universitet med 42 respektive 39 procents prestationsgrad ligger lägre än genomsnittet. Vi har mångårig erfarenhet av stora utbildningar på distans och blev förstås väldigt glada över resultatet av UKÄ:s analys, som är ett kvitto på vårt utvecklingsarbete, säger Svante Brunåker, chef för Akademin för utbildning och ekonomi vid Högskolan i Gävle. Han kom till högskolan 1996 och minns när distansutbildningen var lika med uppsökande verksamhet, att lärarna, före videokonferensernas tid, åkte ut i regionen. Man etablerade då ett ännu idag fungerande samarbete med ett antal trogna kunder och medaktörer som har sett till att det blir tillströmning till distansutbildningarna. Den tekniska utvecklingen av distanskurser tog fart på allvar tidigt 2000-tal, med webbplattformarna. Utmaningarna är dels tekniska, dels pedagogiska, distansutbildning kräver en aktiv och konkret pedagogik, vi ordnar exempelvis lunchseminarier där lärare berättar för varandra om sina erfarenheter. Det gäller alltså att motivera studenterna att genomföra sin påbörjade utbildning, vid Högskolan i Gävle arbetar man därför med ökad delaktighet, som att studenterna involveras i varandras PM-skrivande. Antalet fristående kurser har numera minskats, det är programmen som prioriteras vid Högskolan i Gävle, program som också ges som distansutbildning. Det är viktigt att påpeka att det som börjat som fristående kurser också kan utvecklas till program, därmed har distanskurserna fungerat som en utvecklingsmotor. Vi vill också lyfta fram att distansutbildning är en del av lärosätenas demokratiska uppgift, det finns småbarnsföräldrar som inte skulle ha haft möjlighet att lämna exempelvis Bollnäs för att bli campusstudenter. Högskolan i Gävle genomgår det Svante Brunåker beskriver som en kraftig koncentration, men även om fristående distanskurser minskat i antal kommer nätbaserad utbildning fortsatt att utgöra en väsentlig del av högskolans verksamhet. Vi har ändrat vårt utnyttjande av lokalerna och gjort dem multimediala, vi har byggt om för att kunna använda foto: istock 10 Universitetsläraren 7/2013

11 foto: Britta collberg foto: stefan estassy en större del av lokalerna till inspelning och sändning. Men det fysiska lärosätet kommer alltid att ha relevans, det skulle vara riskabelt med enbart distansutbildning. Trots att distansutbildning efterfrågas av fler studenter finns fortfarande en tendens att det inte har samma status som campusutbildningar. Samtidigt som den internationella distansutbildningen, i form av globala onlinekurser utan kurspoäng, har seglat upp som något högintressant och som beskrivs som ett tåg som inte lärosätena får missa. Ja, det är intressant att notera vilken utbildningsform som får finnas i finrummet, vi har arbetat med distansutbildning under mycket lång tid, nu har de stora universiteten i USA börjat intressera sig för området, men i en helt annan skala, säger Svante Brunåker som tror att det är den enorma mängden potentiella studenter och själva det virala fenomenet som imponerar på exempelvis lärosätenas styrelser. Vid Lunds universitet som alltså ligger under genomsnittet när det gäller prestationsgrad vid fristående distanskurser fram till 2009/2010 har man nu mer fokus på prestationsgrad i Kristina Josefson, tvärderingschef, Lunds universitet. Men det fysiska lärosätet kommer alltid att ha relevans, det skulle vara riskabelt med enbart distansutbildning. Svante Brunåker, chef för Akademin för utbildning och ekonomi vid Högskolan i Gävle allmänhet och distansutbildning i synnerhet. Distansstudier har tidigare varit eftersatta i våra utvärderingar, men nu färdigställs en studie av distansstudier vid Lunds universitet baserad på statistik från SCB och nu finns de med i universitetets kvalitets- och utbildningsdialoger, säger Kristina Josefson, utvärderingschef vid Lunds universitet. En förklaring till att studenter hoppar av och därmed inte tar de poäng som blivit allt viktigare för lärosätenas ekonomi är, enligt Kristina Josefson, att studenter inte sällan använder distansstudier för att komplettera programstudier. När de inser att det blir för tidsödande prioriterar de programmet. Från lärosätets sida har det också varit lockande att spara mest där man har låg genomströmning, som fristående kurser på distans. Fakulteter som drar ned på platser på distanskurser har många gånger gjort det med sorg i hjärtat. Neddragningarna är begripliga ur ett ekonomiskt perspektiv då vi inte längre får pengar för nollpoängarna, men samtidigt är det en utveckling som vi vill hejda, eftersom distanskurserna är en del av det livslånga lärandet som Lunds universitet vill måna om. Det finns alltså flera skäl att öka prestationsgraden. Ett sätt för att stärka genomströmningen och att studenterna, oavsett utbildningsform, tar sina poäng är systemet Trackit som Lunds universitet infört för att följa studenternas livscykel. Vi kartlägger varifrån de kommer, valen av studier, hur det går och sedan har vi en alumnenkät för att följa upp vad de gör efter studierna. I Trackit ingår också ett early warning-system som signalerar om studenterna inte tar poäng, tanken är då att vidta åtgärder, som extra stöd till studenten. l Umeå universitet rankas som trea i Europa Umeå universitet rankas som nummer ett i Sverige och nummer tre i Europa i enkätundersökningen International Student Barometer. Enkäten är besvarad av internationella studenter från 193 lärosäten runt om i världen. Vi arbetar hårt med att öka antalet internationella studenter och för att lyckas med detta är det en förutsättning att de studenter som läser hos oss i dag verkligen är nöjda, säger Anders Fällström, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet. Lärosätena i Sverige har fått goda betyg i undersökningen. De positiva faktorer som förs fram är bland annat att Sverige är ett tryggt och säkert land att leva i, att utbildnings- och forskningskvaliteten är hög, och att människorna är trevliga. Undersökningen är gjord av International Graduate Insight Group (i-graduate) och har besvarats av både utbytesstudenter och övriga internationella studenter. Totalt medverkade drygt studenter, enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet. l foto: mattias pettersson Universitetsläraren 7/

12 Kommunsamarbete på Mälardalens högskola: Vi har funnit varandra inom skola och omsorg I snart fyra år har Mälardalens högskola samarbetat med Eskilstuna kommun och Västerås stad genom Samhällskontraktet. Man arbetar gemensamt med forskning och utveckling inom bland annat skola, äldreomsorg och hållbar stadsutveckling. Förhoppningen är att samarbetet ska fortsätta under en ny fyraårsperiod. text: Per-Olof Eliasson Samarbetet är långsiktigt, de två kommunerna satsar gemensamt 40 miljoner under fyra år på forskning och idéutveckling. Genom Samhällskontraktet åstadkommer vi ett mera professionellt samarbete med kommunerna till skillnad från tidigare när det var mera splittrat och fragmentariskt och mycket byggde på enskilda personers kontakter, säger Cecilia Vestman, processledare för Samhällskontraktet vid Mälardalens högskola. Projektet är en kraftsamling som gagnar alla parter. Vi försöker samla all samverkan med de här kommunerna inom ramen för Samhällskontraktet. Det handlar främst om kommunernas kärnverksamheter skola och omsorg och eftersom högskolan har stora lärarutbildningar och vård- och omsorgsutbildningar känns det naturligt att det är där vi har funnit varandra, säger Cecilia Vestman. Avtalet om Samhällskontraktet arbetades fram och har en speciell förhistoria. MDH är den högskola som har nästan lägst tilldelning av statliga forskningsmedel i hela landet i förhållande till vår storlek. Därför är vi mycket beroende av det omgivande samhället, både privat och offentlig sektor, för att få forskningsfinansiering. När avtalet om Samhällskontraktet kom till hade Mälardalens högskola haft kontakt med Örebro universitet och diskuterat en möjlig fusion. Men Eskilstuna kommun och Västerås stad tyckte att ett samgående mellan lärosätena var en dålig idé. De ansåg att det fanns risk att högskolan bara skulle bli en filial till Örebro universitet. Det finns alltså en historisk förklaring till det här avtalet. Dels att man ville få till ett mer professionellt samarbete, dels att kommunerna gick in och stöttade MDH för att verkligen markera att högskolan är viktig för regionen. Mälardalens högskola har sedan länge haft ett samarbete med industrin i regionen, bland annat ABB i Västerås och Volvo i Eskilstuna. Men det fanns inget större, mer formaliserat, samarbete med den offentliga sidan, om man inte räknar praktikplatser och liknande kopplat till lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Samhällskontraktet är en samverkansplattform med ett femtontal forskningsoch utvecklingsprojekt. Exempelvis inom skolans område forskas det kring hur barn ska få en bra skolstart i övergången mellan förskola och skola. Forskningsprojekten bedrivs i nära samarbete med skolans personal, exempelvis genom samtal eller forskningscirklar, så att man fångar in lärarnas synpunkter och också återkopplar till verksamheten. Det finns ett starkt tryck från kommunerna att man ska få löpande återkoppling. Högskolan har två så kallade kommundoktorander som kommunerna finansierar. En är mattelärare från Västerås stad och forskar kring matematikdidaktik. Den andra kommundoktoranden är från Eskilstuna kommun och forskar kring undervisningssituationen i mångkulturella klassrum. Kommundoktorander är ett sätt att få direkt koppling mellan praktik och forskning. De delar sin arbetstid, två tredjedelar läggs på forskarutbildningen och en tredjedel på anställningen inom kommunen. Samhällskontraktet har prövat olika sätt att samarbeta mellan kommun och högskola. Inom hälsa och välfärd, som berör både omsorg om funktionshindrade och äldreomsorgen, har vi över tio projekt Cecilia Vestman, processledare för Samhällskontraktet vid Mälardalens högskola. foto: anna-maria jonuks 12 Universitetsläraren 7/2013

13 där personal från kommunerna och forskare tillsammans utvecklar idéer utifrån en egen modell för projektutveckling som vi skapat. Projekten handlar till exempel om att utveckla samarbetsformer som gör att familjer med funktionshindrade barn inte ska hamna mellan stolarna hos skola och omsorg. Det är många personer inom kommunerna som fått chansen till samarbete med forskningen. Och i kommunerna finns ett sug efter den senaste kunskapen, vi möter den efterfrågan bland annat genom en hel del seminarie- och konferensverksamhet. Samhällskontraktet erbjuder också möjlighet för forskarna att få ingångar till kommunerna, för att fånga upp aktuella problem och frågeställningar eller samla in empiriskt material. fakta Samverkan mellan lärosäten och kommuner och regioner förekommer i många olika former och inom olika områden. I en rapport utgiven i februari i år har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), studerat fem vitt skilda exempel på formaliserad samverkan mellan lärosäten och kommuner: Lyskraft (Norrköpings kommun och Linköpings universitet), ett samarbete sedan Samhällskontraktet (Mälardalens högskola, Västerås stad och Eskilstuna kommun, se artikeln här intill). Stockholms Akademiska Forum (samarbetsorganisation för 19 av Stockholms högskolor och universitet samt Stockholms stad). Avsiktsförklaring om forskningssamarbete Nu pågår diskussioner med kommunerna i Västerås och Eskilstuna om förnyat avtal för en fyraårsperiod från 2014 till Vi för även samtal med flera kommuner, för Samhällskontraktet har väckt nyfikenhet och intresse i regionen. Kommunerna är intresserade av att samarbeta med högskolan men kan ibland ha svårigheter att hitta former för det. Nu har vi en organisation som fungerar bra och då kommer vi också att ha möjlighet att involvera fler kommuner så nästa steg är också att vidga antalet medlemskommuner i Samhällskontraktet, säger Cecilia Vestman. Styrelsen för Samhällskontraktet består bland annat av kommundirektörerna i de två kommunerna och Mälardalens högskolas rektor, Karin Röding. Hon säger att Samhällskontraktet berör viktiga områden för Mälardalen högskola. Sådana här samarbeten mellan akademi och kommuner förekommer på många håll i landet. Men de är ofta kortsiktiga och jag tror att många önskar att de hade den långsiktighet vi har med Samhällskontraktet. Jag brukar säga att det är viktigt att inte uppfattas som ett tomtebloss, säger Karin Röding. Hon poängterar betydelsen av att sådana här samarbeten också understödjer högskolans verksamhet och att samarbetet ligger i båda parters intresse. Jag tycker att det är viktigt att man tillsammans identifierar gemensamma intressen som är intressanta över tid. Verksamheten vid universitet och högskolor är långsiktig medan kommuner vill ha snabba resultat. Fyra år är inte en lång tid i högskolans verksamhet och det är viktigt att hitta sådana områden som passar för samarbetet. Vårt samarbete inom Samhällskontraktet bygger på stort förtroende mellan parterna så att det kan fungera just som ett samhällskontrakt, säger Karin Röding. l (Region Värmland och Karlstads universitet). Campus Skellefteå (Skellefteå kommun, Luleå Tekniska Universitet och Umeå universitet). I rapporten konstateras att en mycket tydlig framgångsfaktor är tillit och förtroende mellan parterna. Andra generella framgångsfaktorer som lyfts fram: Att arbeta uthålligt och långsiktigt. Att det finns pengar till projektet, och även medel för projektledning eller sekretariat. Att det finns ett ömsesidigt intresse av att samarbeta och förmåga att hitta gemensamma visioner och mål. Att det finns förankring och legitimitet på högsta nivå och att det i organisationen finns mandat att agera. Regeringen satsar på rekrytering av yngre forskare Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa minst 50 miljoner kronor 2013 för rekrytering av framstående yngre forskare. Pengarna ska användas till att finansiera anställningar och forskningsmedel för de allra främsta yngre forskarna i fasen efter deras postdoktorala forskningsperiod och efter meriteringsanställning som har gett internationell meritering. Regeringen framhåller att utgångspunkten är att anställningen ska leda till en tillsvidareanställning. SULF:s chefsutredare Karin Åmossa är positiv till att regeringen ser behovet av fler tillsvidareanställningar för yngre forskare, men hon ser problem i hur tjänsterna ska tillsättas. Jag förutsätter att detta inte leder till ytterligare visstidsanställningar, vilket i så fall innebär att Vetenskapsrådet får ett tungt inflytande på vilka som tillvidareanställs på lärosätena. Därmed tummar regeringen på deras självständighet, säger hon. l Ny professorsförening vid Södertörns högskola En lokal professorsförening som kommer att ingå i SULF har bildats vid Södertörns högskola. Syftet är att stärka den kollegiala diskussionen och samverkan vid högskolan. Vi vill bygga ett rum för akademiska möten och samtal över ämnes- och fakultetsgränser, säger Hans Ruin i föreningens interimsstyrelse. Överlag ser vi idag ett nedgraderande av kollegiala Hans Ruin organ och därmed ett åsidosättande av den erfarenhet och ansvar för hela akademin som finns, inte minst bland professorerna. Bildandet av professorsföreningar kan vara ett sätt att motverka denna tendens. l foto: annika borg Universitetsläraren 7/

14 Frankrikes högskoleminister utlovar lugnare förhållanden för landets universitetslärare, bland annat här på Université de Lorraine. Fransk utbildningsreform ska ge arbetsro åt universitetslärarna Utslagningen vid universiteten i Frankrike ska minska, och lärarna ska kunna arbeta under lugnare förhållanden. Det lovar den franska högskoleministern, som nyligen presenterade en utbildningsreform. Men hos facket Snesup är man besviken. Vi hade förväntat oss en kraftigare kursändring av vänsterregeringen. text och foto: ANNA TRENNING HIMMELSBACH Nicolas sarkozy kritiserades ofta av universitetslärarfacken, både för att vara antiintellektuell och för att drivas av en nyliberal ideologi, som skulle rasera det offentliga utbildningssystemet. När Socialistpartiets François Hollande tillträdde som president förra våren, lovade han att skolorna skulle undantas alla sparkrav, eftersom utbildningssystemet är a och o för landets framtid. Ja, förväntningarna på vänstern har varit höga, berättar Thierry Oster, lärare och forskare i biomedicin vid universitetet i Lorraine i nordöstra Frankrike. Han har titeln maître de conférence, och har precis som alla andra franska lektorer och professorer en kombinerad forskar- och lärartjänst. Vi träffas i en gammal regementsbyggnad som är ombyggd för att hysa en vetenskaplig fakultet. Fasaderna är imponerande, men innanför murarna syns tydliga tecken på ett upprustningsbehov. Apparaterna i laboratorierna är så föråldrade att jag har svårt att genomföra praktiska experiment med studenterna. Thierry Oster är lokal representant för det dominerande universitetslärarfacket Snesup-FSU, men är också ledamot i CNU, som arbetar med lärarnas karriärutveckling på nationell nivå. Att de franska universiteten dras med stora problem tycks de flesta vara överens om. Till skillnad mot en rad mer selektiva högskolor, är det lätt att komma in på universitetet. Det räcker med en gymnasiekompetens för att få Thierry Oster, lokal representant för Snesup-FSU. 14 Universitetsläraren 7/2013

15 skriva in sig på ett stort antal utbildningslinjer. Men alltför många ungdomar som påbörjar en utbildning slutar innan de har fått ett diplom och Frankrike är fortfarande långt ifrån EU:s mål om att 50 procent av en årskull ska komma upp till en kandidatexamen. En del av mina förstaårsstudenter försvinner oförklarligt. Jag misstänker att det beror på att de har börjat här i brist på annat, säger Thierry Oster. Ett annat problem är att det saknas resurser för att han ska kunna stödja studenterna individuellt. Efter att landets 77 universitet har fått ökat självstyre hotas flera av dem av konkurs på grund av kraftiga budgetunderskott. Lärarna säger att de får ägna alltmer tid och energi åt att hitta pengar för att kunna forska eller för att kunna undervisa under gynnsamma förhållanden. Men nu utlovar högskoleministern Geneviève Fioraso betydligt större arbetsro för personalen. Nyligen presenterade hon en ny universitetsreform, som ska behandlas av parlamentet före sommaren. Staten ska bland annat utarbeta en mer långsiktig strategi för forskningen, och utslagningen av studenter ska minska, säger ministern. Utbildningslinjerna ska bli tydligare genom en drastisk bantning av utbudet av olika examina på grundnivå och avancerad nivå. Gymnasier och universitet ska knytas närmare varandra, och ungdomarna ska orienteras bättre i sina studieval. Högskoleministern lovar också att universiteten ska bli mer demokratiska, genom att personalen återigen får mer inflytande. Reformen syftar till att rätta till de brister, som uppstod under den förra högerregeringen, säger hon. Under de kommande fem åren ska dessutom 5000 nya tjänster skapas, vilket innebär en brytning med åratals personalneddragningar. Men hos Snesup är man trots detta besviken. Vi hade förväntat oss en kraftigare kursändring, säger Thierry Oster. Reformen innehåller till exempel inga förbättringar av situationen för de cirka personer som är kontraktsanställda på universiteten. Men framför allt är facket missnöjt med att vänstern inte river upp högerns självständighetsreform, vilket i sin tur innebär att universiteten ska fortsätta att konkurrera med varandra, istället för att samarbeta. Thierry Oster anser att jakten på nya patent håller på att förvandlas till den starkaste drivkraften för forskningen, liksom att sysselsättningsbehovet ska styra undervisningens inriktning. Självklart vill jag att mina studenter ska få jobb. Men anpassningen till näringslivet får inte gå för långt. Vi har också ett bildningsuppdrag. Vem ska till exempel ta ansvar för undervisningen i klassisk grekiska i framtiden? På Snesups huvudkontor i Paris förbereder man nu aktioner för att få parlamentet att stoppa reformen. Regeringen har alldeles för bråttom. Alla löften om att lyssna på oss är som bortblåsta, säger Marc Neveu, lärare i datateknik och nybliven generalsekreterare för Snesup. Men i dagsläget tycks det vara svårt för facken att samla till en kraftigare opposition. Det är ofta studenterna som lyckas sätta proteströrelser i rullning i Frankrike. Den här gången har regeringen stöd av de största studentfacken. Jag märker dessutom att mina kollegor är trötta och ganska uppgivna, säger Thierry Oster. l fakta 22,95 miljarder euro (alltså 193 miljarder kronor) har det franska parlamentet budgeterat för högre utbildning och forskning under Enligt den ansvariga ministern är detta en ökning med 2,2 procent (514 miljoner euro) jämfört med Offentliga medel finansierar 72 procent av kostnaderna för de högre utbildningarna. Av totalt lärare har nästan kombinerade forskar- och lärartjänster. Drygt lärare är kontraktsanställda. Omkring 2,4 miljoner studenter är inskrivna på eftergymnasiala utbildningar. Utbildningskostnaden räknat per student är cirka euro, men skillnaderna mellan olika institutioner är stor. Utbildningarna på de 77 universiteten är betydligt billigare än på en rad mer selektiva högskolor, där lärartätheten är högre. Privat vårduniversitet utmanar monopol Privata vårdutbildningar finns snart i hela Europa. Det hävdar ledningen för ett universitet som trotsar ett franskt utbildningsmonopol. text: ANNA TRENNING HIMMELSBACH Konkurrensen för att komma in på läkar- och tandläkarutbildningarna i Frankrike är stenhård. Men nu har ett privatdrivet portugisiskt universitet öppnat en alternativ tandläkarutbildning på Rivieran, och lovar att snart också starta en läkarlinje. Skolledningen anser sig ha stöd i EU:s regler om fri rörlighet. Studenterna får en portugisisk examen, säger Bruno Ravaz i skolans styrelse. Han hävdar att liknande privata vårdutbildningar snart kommer att finnas över hela kontinenten. Men Université Fernando Pessoa har inga tillstånd och öppnandet har mötts av starka protester både från offentligt och fackligt håll. Skolledningen har polisanmälts för lurendrejeri. 60 studenter har redan betalat en årsavgift på kronor. Hos högskolefacket Snesup-FSU, tror man inte att skolledningen kommer att vinna kampen. Men historien väcker frågan hur man ska skydda de nationella vårdutbildningarna, säger Thierry Astuc, universitetslärare i Toulon. l Universitetsläraren 7/

16 TEXT: MARIELOUISE SAMUELSSON FOTO: MARTIN OLSON debatt Studenter och lärare måste samarbeta Många studenter har bristande förkunskaper och läs- och skrivfärdigheteter. Detta ger allvarliga konsekvenser för studenter, lärare och universitet och högskola. Studenter och lärare behöver göra ett gemensamt krafttag för att förbättra villkoren för högre undervisning. I Universitetsläraren 5/2013 väcker universitetslektor Ebba Lisberg Jensen frågan om högskolan behöver en ny utbildningsstrategi, för att stödja och hjälpa de studenter som är pigga, klipska och aktiva, men som när det gäller lärandets praktik närmast går att jämföra med 13-åringar. Jag känner väl igen mig i Lisberg Jensens beskrivning men är dock inte alls förvånad över att debattinlägget i Upsala Nya Tidning inte väckt mer reaktioner. De senaste tio åren har vi i media ofta kunnat läsa om studenters bristande förkunskaper och läs- och skrivfärdigheter, svårigheter med kritiskt tänkande och att acceptera kollektiva regler som till exempel inlämningstider. Det är sällan någon skuldbelägger studenterna. Det är något helt annat som uttrycks och som kan sammanfattas med Martin Ingvars ord: Det är snudd på kriminellt att inte lära barn läsa, det drabbar de mest utsatta, barn utan stöd från föräldrar, barn från resurssvaga hem (Universitetsläraren 17/2009). Även i olika utredningar har vi kunnat läsa att dagens studenter har svårare än gårdagens att uttrycka sig skriftligt. Att skillnaderna i kunskap och förmåga mellan duktiga och lågpresterande studenter har ökat och att lärare och utredare varnar för att dessa brister kan leda till sänkt akademisk nivå. Redan i Mångfald i högskolan (SOU 2000:47) påpekades vikten av att högskolan tar ansvar för studenternas introduktion till högskolan för att säkra högskolans kvalitet. Man föreslog därför obligatorisk introduktionskurs, collegetermin och inrättandet av språk- och skrivverkstäder på högskolan. I Högskoleverkets studie Förkunskaper och krav i högre utbildning (2009) diskuteras bland annat studenternas brister på förkunskaper, Studenter på 13-åringsnivå kräver nya arbetssätt 4 UNIVERSITETSLÄRAREN 5/2013 Hur ska universitetslärare, utan att ge avkall på akademisk kvalitet, undervisa de studenter som inte kan läsa, inte kan uttrycka sig begripligt i skrift och som har svårt att förstå enkla instruktioner? EBBA LISBERG JENSEN, fil. doktor i humanekologi, universitetslektor och program P1 i Sveriges Radio, för att beskriva sina mer frekventa. Jensen som därför medverkade i Obs i dantag hos enskilda studenter, blev alltkoordinator vid Malmö högskola, vill och kollegernas erfarenheter av undermåliga språk och skrivkunskaper. att underkänna två tredjedelar på en I höstas tvingades hon och kollegerna väcka frågan om högskolan behöver en ny utbildningsstrategi, ett helt nytt Hon menar att de senaste tolv årens tenta på a kursen, och då var vi ändå sätt att tänka för att stödja och hjälpa utbildningssystem resulterat i att den snälla. de studenter som är pigga, klipska och högre utbildningen nu har att hantera en Många studenter har jättesvårt att aktiva, men som när det gäller lärandets epidemisk utbredning av bristande kunskaper och färdigheter. ovana att citera och vet inte vad begrepp förstå frågor och instruktioner. De är praktik närmast går att jämföra med 13 åringar. som inledning innebär. Breddad rekrytering lyfte den svenska högskolan, men jag tror inte att vi det definitivt inte handlar om lärares ter att de ska ge tre exempel på någon LIKT HISTORIKERNA understryker hon att Om universitetslärare ber sina studen därmed tänkte oss breddad genomströmning, säger Ebba Lisberg Jensen. ler äldres traditionella missnöje med att visa att de kan (exemplen är inte hel krav på avancerat akademiskt språk elting kan det bli åtta eller femton. Inte för Vi vill ju ändå att de som kommit in ungas språkbruk. Det rör inte heller studenter med dyslexi eller de som inte har många inte klarar att begränsa sig. Eller ler givet korrekta), utan snarare för att ska uppnå våra mål. Hon känner väl igen de förutsättningar svenska som modersmål. omvänt: Man får inte ihop de fem sidor för universitetslärare som nio historiker Nej, hon beskriver något helt annat; som krävs, utan lämnar istället in två. vid Uppsala universitet och Linköpings studenter med obefintlig känsla för hur Visst ska studenter tänka fritt, men universitet beskrev i en debattartikel i skriftspråk ska se ut. Det finns de som, de måste också förmå att uttrycka resultatet inom en given eller begriplig form. Upsala Nya Tidning i januari. för att ta två av många exempel, inte vet Historikerna kallade sitt debattinlägg att en mening börjar med versal och avslutas med punkt. Läraren måste avgöra HON TOLKAR DET inte heller som att dessa ett veritabelt nödrop och skrev bland annat att studenterna inte längre har det var meningarna börjar och slutar. studenter gör något slags uppror mot, exempelvis, vetenskapliga former utan att redskap som är nödvändigt för att över Språket blir som legobitar, de har huvud taget kunna ta till sig humanistisk svårt att läsa, tänka och skriva med egna det handlar om oförmåga till inlärning. vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från Man kan tala om kognitiv apati, ett kog stör läsningen blir ofta kvar även efter ord, lärandets praktik är som bortblåst. Påtagliga textproblem som verkligen gymnasiet har en majoritet problem med nitivt glapp. Man kan inte och därför blir att läraren försökt förklara både muntligen och skriftligen. En inlämningsupp språket. det omöjligt. När jag läste det tänkte jag att det Ebba Lisberg Jensen säger att hon såg gift kan lämnas in många gånger, utan skulle väcka starkare reaktioner än vad de första tecknen för tre fyra år sedan, att studenten korrigerar det som är fel. det hittills har blivit, säger Ebba Lisberg på att de brister som varit sällsynta un Det är som om dessa studenter sak Ur Universitetsläraren nr 5/2013. UNIVERSITETSLÄRAREN 5/ förmåga att uttrycka sig skriftligt och ta ansvar för sina studier samt hur dessa brister påverkar undervisningen. Man drar slutsatsen att några av högskolans främsta utmaningar är dels att möta alltmer heterogena studentgrupper utan att anpassa undervisningen till lägstanivån, dels att lyfta alla studenter till fullgod akademisk nivå. I artiklar och utredningar har framförts flera tänkbara orsaker till dessa problem och brister: försämringar i grundskola och gymnasium, gymnasieskolor med vinstintresse, att högskolor i sin jakt på studenter accepterar allt sämre antagningsbetyg, att studenter saknar insikt om att studier kräver tid och hårt arbete, att många studenter inte tar studiemedel, att studenter studerar i brist på arbete och därmed saknar motivation med mera. Bristerna i förkunskaper, färdigheter och studieförmåga riskerar att medverka till att högskolans nivå sänks. Utöver detta tillkommer brister inom högskolorna. Två exempel: Det ena är finansieringssystemet som ger ekonomiska incitament att godkänna studenter. Risken är uppenbar att ribban sänks. Det andra är att undervisning och tentamen köps av externa konsulter utan långsiktigt intresse av kvalitet. Examinator är sedan fast anställd lärare på högskolan men med annan ämneskompetens. Som extern konsult är det inte roligt om många studenter klagar/blir underkända. Det är då inte förvånande om ribban läggs lågt. Man kan nu fråga sig vilka konsekvenser dessa olika brister kan få. För enskilda studenters självkänsla när de om och om igen blir underkända? För enskilda individer som får stora studieskulder men ingen examen? För duktiga studenter av att delta i seminarier där aktiviteten är låg på grund av kurskamraters bristande förmåga? Vad blir konsekvenserna för universitetslärare som trots idogt arbete inte lyckas engagera studenterna eller få fram acceptabla studieresultat? Vad blir den långsiktiga effekten för högskolan när det blir allt svårare att rekrytera till exempel lektorer då undervisningen blir allt mindre stimulerande? För undervisningen när moment som skriftliga uppgifter lätt stryks då de, på grund av språket, kräver en oerhörd arbetsinsats att examinera? För den allmänna kvaliteten om 16 Universitetsläraren 7/2013

17 lärare i ett utslag av uppgivenhet godkänner dåliga arbeten för att minska sin framtida arbetsbörda? Vad blir det ekonomiska resultatet för samhället när utbildningskostnaderna inte står i proportion till antalet avlagda examina med god kvalitet? Som lärare är man väl gjord av sten om man inte ständigt funderar över hur den egna förmågan bidrar till dåliga studieresultat. Samtidigt tror jag att det är viktigt att se att det nog ofta rör sig om systemfel, frågan är bara var felen ligger och vad man kan göra åt dem. Det finns många frågor att diskutera: orsaker, kosekvenser och åtgärder. Jag instämmer med Lisberg Jensen när hon efterlyser ett gemensamt ansvar för den uppkomna situationen. Jag föreslår att lärare tillsammans med studenter på sina högskolor inleder ett arbete för att belysa dessa frågor. Det är bara studenter och lärare som kan svara på varför och det är bara utifrån visioner och svar på varför-frågor som relevanta åtgärder kan formuleras. Catarina Thormark Universitetslektor i byggteknik Teknik och samhälle, Malmö högskola Debatt Vi söker Forskare för utveckling av stöd till personer med funktionsnedsättning Läs mer och ansök på Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max 5000 tecken (inkl blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. E-postadress: universitetslararen@ sulf.se Var med och utveckla forskningen för framtidens samhälle FAS Söker ny huvudsekreterare (ca 50 60% tjänstgöring) Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) stöder grundforskning och behovsstyrd forskning med hög samhällsrelevans för att möta de utmaningar vi står inför och som berör hälsa, vård och omsorg samt arbetsliv och välfärd. FAS har efter beslut av Riksdagen fått ett vidgat forskningsuppdrag och utökade medel. Forskningsbudgeten uppgår till ca 500 msek per år. FAS huvudsekreterare slutar vid årsskiftet och vi söker nu Dig som är intresserad av att arbeta med strategisk planering, utredning och finansiering av forskning för ökad välfärd i ett brett perspektiv. Tillträde till tjänsten är den 1 januari 2014 eller efter överenskommelse. Vid samma tidpunkt avser regeringen att utse en generaldirektör som myndighetschef. Uppdraget som huvudsekreterare kan med fördel kombineras med anställning som forskare vid universitet/ högskola. För mer information och ansökan hänvisas till Universitetsläraren 7/

18 254 s hårdband xxxix / SULF:S SkrIFtSerIe kokbok för jämställd akademi /Anna Gatti Historien om euron från monnet till maastricht Lars Lundberg 204: inklusive moms och frakt Mejla din beställning till: erbjudande@santerus.se för att få del av erbjudandet. Vi be höver ditt namn, adress och telefon nummer. Faktura 30 dagar. Erbjudandet gäller t.o.m. den 17 maj Kokbok för en jämställd akademi och andra skrifter ur SULF:s skriftserie finns att beställa på Nils Klim-prisen 2013: Ingvild Almås (NO) Ingvild Almås er en norsk økonom som i løpet av få år har etablert seg som en ledende forsker internasjonalt. Hun forsker på måling av ulikhet i inntekt og hva som forstås som rettferdige forskjeller når det kommer til ulikhet i inntekt. Almås tar opp tema innenfor økonomi som krever den høyeste teoretiske og metodologiske kompetanse. Samtidig viser hun vedvarende engasjement i saker av stor allmenn betydning. Tidligere prisvinnere: 2012: Sara Hobolt (DK) / 2011: Jørn Jacobsen (NO) / 2010: Johan Östling (SE) 2009: David Block (DK) / 2008: Anne Birgitta Pessi (FI) / 2007: Carina Keskitalo (SE) 2006: Linda Wedlin (SE) / 2005: Dag Trygve Truslew Haug (NO) 2004: Claes de Vreese (DK) Nominer kandidater til Nils Klim-prisen 2014: Nils Klim-prisen tildeles nordiske forskere under 35 år innen humaniora, samfunnsvitenskap, juss og teologi som har gitt fremragende bidrag, enten innenfor ett av prisens fagområder eller av tverrfaglig karakter. Nils Klim-prisen ble opprettet av det norske Stortinget i 2003, og er på norske kroner. Nominasjonsfrist er 15. juni 2013 For mer informasjon se Foto: Jan Henning Aase 2 Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Academic.Documents@yahoo.com Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: 499 kr/tim. språkgranskning. 1,75 kr/ord översättning. 1,20 kr/ord översättning av avhandlingar och böcker. 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, Besöksadress: Science Park Jönköping (eft. överenskommelse) maria@mariahedman.se PROOFREADING Success in academia is dependent on how well written ideas and research are presented. Have your thesis, article, research paper, etc. proofread by a Native English SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / California / Attorney Attorney with with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) Speaker. California attorney with experience proofreading in UK and US English. Focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, and word choice to ensure conciseness, clarity, and consistency. Meet journal requirements for reference style. Quick Turnaround. Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning 1.25 kr/ord (exkl. moms) översättning STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES Tel: meena@stromqvist.org (Information in English and Swedish) 18 Universitetsläraren 7/2013

19 Besök sulf.se Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har studenter, anställda och en omsättning på Mkr. Universitetslektor i praktisk filosofi vid Filosofiska institutionen Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats UFV-PA 2013/694. Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle söker Universitetslektor i idrottsvetenskap med inriktning idrottsdidaktik Institutionen Idrottsvetenskap mah.se Ekonomihögskolan vid Lunds universitet söker Universitetslektor I FÖRETAGSEKONOMI, SÄRSKILT MARKNADSFÖRING ANSÖK SENAST 15 MAJ 2013, REF NR PA 2013/158 Sista ansökningsdag För mer info se. Malmö högskola är en arbetsplats som präglas av ett öppet och inkluderande synsätt, där likabehandling tillför mervärde i vår verksamhet För mer information se Linnéuniversitetet söker Universitetslektor i socialt arbete med inriktning mot socialrätt till Institutionen för socialt arbete Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med studenter och anställda. Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete UNIVERSITETSLEKTOR I RÄTTSVETENSKAP med inriktning mot straffrätt Välkommen med ansökan som ska vara inkommen senast Läs fullständig annons på Aktuella platsannonser finns också på sulf.se Universitetsläraren 7/

20 Forskare för praxisnära forskning av relevans för Svenska kyrkans lärande och undervisning Kyrkokansliet i Uppsala, forskningsenheten. sista ansökningsdag är 30 april 2013 Se hela annonsen på Annonsera i Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har studenter, anställda och en omsättning på Mkr. Universitetslektor i historia UFV-PA 2013/753 Universitetslektor i historia, särskilt modern historia UFV-PA 2013/754 Universitetslektor i historia, särskilt historisk forskningsinfrastruktur UFV-PA 2013/755 Universitetslektor i historia UFV-PA 2013/756 vid Historiska institutionen Universitetsläraren och nå rätt målgrupp! Platsannonser: Lena Löwenmark ll@sulf.se Övriga annonser: Andreas Lind Display i Umeå andreas.lind@ display-umea.se Se också sulf.se/ universitetslararen Fullständiga annonser finns på Uppsala universitets webbplats Välkommen med din ansökan senast den 13 maj Universitetsläraren 7/2013

21 Nästa Nummer kommer ut 6 maj. HÖGSKOLAN I SKÖVDE SÖKEr EN Adjunkt i svenska språket Mer information finns på Ansökan senast 8 maj 2013 Ref nr HS 2013/ Fyra doktorander i ämnesdidaktik Intresserad av naturvetenskapernas eller teknikens didaktik? Doktorandsanställningarna är en del av uppbyggnaden av forskningsmiljön TekNaD (Teknik, naturvetenskap och didaktik) vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Campus Norrköping. Välkommen med din ansökan! Tre postdoktorer i ämnesdidaktik Intresserad av naturvetenskapernas eller teknikens didaktik? Postdoktoranställningarna är en del av uppbyggnaden av forskningsmiljön TekNaD (Teknik, naturvetenskap och didaktik) vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Campus Norrköping. Välkommen med din ansökan! Mer information finns på Sista ansökningsdag är 15 maj 2013 Mer information finns på Sista ansökningsdag är 8 maj 2013 LiU LiU Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Forskningen koncentreras till byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv. Högskolan erbjuder mer än 50 olika utbildningsprogram och cirka 700 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap samt teknik. Antalet studenter är omkring högskol an i g ävl e söker Professor i didaktik med allmän didaktisk inriktning Läs mer på under Lediga anställningar. Välkommen med din ansökan senast 15 maj Universitetsläraren 7/

22 MITTUNIVERSITETET SÖKER: HÄLSOHÖGSKOLAN SÖKer Vikarierande universitetsadjunkt/ universitetslektor i socialt arbete Hälsohögskolan i Jönköping söker dig som vill arbeta med undervisning och forskning i socialt arbete. Tjänsten är ett vikariat på heltid under ett år, med möjlighet till förlängning. Tillträde Läs mer på UNIVERSITETSLEKTOR/-ADJUNKT I PSYKOLOGI Ref. nr MIUN 2013/511 Tjänsten är placerad vid Avdelningen för psykologi med tjänsteort Östersund. För mer information om tjänsten och ansökan se: Sista ansökningsdag är 16 maj 2013 Professorer Institutionen för medicin och hälsa söker professorer Professor i klinisk farmakologi (dnr LiU ) Institutionen för medicin och hälsa söker professor förenad med anställning som överläkare/specialistläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping. Professor i farmakologi (dnr LiU ) Institutionen för medicin och hälsa söker professor i farmakologi. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 30 april 2013 Dnr LiU och Dnr LiU Universitetsläraren 7/2013

23 MDH kraftsamlar för att fortsätta utvecklingen av forskningsbaserad utbildning liksom utbildningsrelevant forskning till värde och nytta för samhället. LÄS MER PÅ mdh.se/jobb För att bidra till att skapa dynamik i högskolans forskning gör högskolan en strategisk satsning och söker bl.a. forskarassistenter till var och en av de etablerade forskningsinriktningarna. Högskolan söker forskarassistenter inom följande inriktningar: företagsekonomi/industriell ekonomi och organisation framtidens energi - inriktning förnybar energi framtidens energi - inriktning energieffektivisering och reduktion av utsläpp framtidens energi inriktning utveckling av nya metoder och verktyg med simuleringsmodeller för optimering och styrning didaktik med inriktning matematik innovation och produktrealisering inbyggda system personcentrerad kommunikation mellan vårdpersonal och äldre vårdtagare utvärdering av mobila team inom psykiatrisk vård i södra sörmland samt till någon av akademin för hälsa, vård och välfärds forskningsmiljöer alternativt inom hälsa- och välfärdsteknik med ett användar och/eller anhörigperspektiv Anställningen som forskarassistent är en meriteringsanställning och innebär vid MDH att minst 75 % av anställningen ska ägnas åt forskning. Universitetsläraren 7/

24 KORSORD 4/2013 KONSTRUKTÖR: GUNNEL RÅGVIK Vi behöver lösningen på SULF-korsordet nummer 4/13 senast den 15 maj Skicka till: SULF, Box 1227, Stockholm. Märk kuvertet Korsordet 4 Namn: Adress: Postnr: Postadress: Vågrätt 1 Jag vaknade en morgon och fann mig (Lord Byron)(6) 4 Att sådant som jag söp igår, är kostligt mot kärlekens sår(6)(bellman) 8 Säte för folkvalda(11) 10 Den mörka skogens dystra Vår stjärnenatt, vårt sommarljus(3) (Runeberg) 11 Längtade Birger Sjöbergs bodbiträde till(7) 14 Ett svårt år kallade drottning Elizabeth II för.. horribilis(5) 15 Vi tar en.. under vardera armen och simmar över Bottniska viken, så tar vi Finland åter(5)johan Nybom) 16 Härifrån kommer inga Rhenviner(5) 18 Vävarfink(7) 21 Och hovet skåda får en förutan like; han sitter och hon står(3)snoilsky) 22.. är icke vansinnighet, icke upphävande av själsförmögenheterna, en solförmörkelse, utan snarare en stegring av dem(11) (Tegnér) 24 Örfil(6) 25 Bo tillfälligt(6) Lodrätt 1 Hemstad för kompositören Paul Lincke(6) 2 Kung Karl den unge hjälte, han stod i och damm(3)tegnér) 3 Symboliserar lycka för kineserna(5) 5 Anser många behandlingen av papperslösa flyktingar vara(7) 6 Hon förutsade förgäves Trojas fall(9) 7 Förlåtligt fel(6) 9 Ack, om du hjärta har, flyende dröj kvar(3)(wennerberg) 12 Konstnären bakom Kattresan(9) 13 Brändes på samma bål som Balder(5) 15 Insikt(7) 16 Blev Balders bane(6) 17 Höjs av ölälskarna med välbehag (6) 19 Sägs serveras i kakform(5) 20 Girigheten är en till allt ont(3) (1 Timoteusbrevet) 23 En sådan fick snörmakare Lekholm(3) Lösning till korsord nr 3/13 där tyvärr en nyckel saknades Vågrätt 11: Härifrån simmade lord Byron till Santa Chiara via Canal Grande på mindre än fyra timmar(4) Första pris tre trisslotter: Mona Dufåker, Umeå Andra pris två trisslotter: Torsten Weimarck, Lerberget Tredje pris en trisslott: Gunvor Nilsson, Sköllersta 24 Universitetsläraren 7/2013

25 SULF KALENDARIUM SULF informerar 14/5 17/5 21/5 Stockholm SULF:s grundkurs maj på Vår Gård i Saltsjöbaden. Stockholm SULF:s Universitetslektorers och Forskares förening, ULF, har styrelsemöte på SULF:s kansli Lund SULF/Lund bjuder in till paneldebatt Universitetslärarens tal och tystnad Tid: Plats: Pufendorfsalen, Juridicum, Lilla Gråbrödersgatan 3 C, Lund. medlemsuppgifter Betalar du rätt avgift? Kontrollera dina medlemsuppgifter! Logga in på dina SULF-sidor och kontrollera att dina registerdata stämmer det är du som medlem som ansvarar för att vi har korrekta uppgifter om dig i medlemsregistret. Din medlemsavgift baseras på vilken typ av befattning du har och din sysselsättningsgrad. Kontrollera att din arbetsgivare stämmer har du fler än en arbetsgivare ange det. Stämmer din e-post? I händelse av konflikt är det nödvändigt att nå dig snabbt med information. Kontrollera också din postadess. För ärendelistor och mer information, se sulf.se/kalendariet nyheter från saco Prenumerera på nyheter från Saco Du får en samlad information om vad som händer inom Sacosfären samt en djupare insikt i frågor som är viktiga för Saco. Sacos nyhetsbrev Nyhetsbrev från Saco Studentråd Nyhetsbrev om EU Chefsnyheterna Gå in på saco.se och prenumerera på nyheter. Du kan få reducerad avgift om du är föräldraledig och enkelansluten till SULF du är heltidssjukskriven, eller heltidsarbetslös när du går i pension men du måste själv anmäla till SULF. Du når oss på kansli@sulf.se Universitetsläraren 7/

26 SULF informerar För mer information, konmmuikationsavdelningen: Ulrika Herstedt, informatör, tel: , Lisbeth Klang, förbundssekreterare, tel: , dina medlemsförmåner Medlemsförmåner Genom SULF:s medlemsjour kan du ställa dina frågor direkt till en av förbundets ombudsmän. Medlemsjouren är öppen mellan kl 9 11 och 13 15, läs mer på sulf.se/medlemsjour. Som medlem får du vägledning i frågor som bland annat rör din anställning, arbetstid, forskarutbildning, föräldraskap, semeter, lön och lönesamtal. Vi ger dig stöd och råd, du kan också få juridisk hjälp utan extra kostnad. Läs mer på sulf.se under Vägledning om. Inflytande får du genom din lokala SULFförening där kan du påverka vilka synpunkter facket för fram. Som medlem ökar du universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas inflytande. Läs mer på sulf.se/kontaktasulf. Dessutom har du tillgång till en mängd rabatterade förmåner som ingår i medlemskapet, se vilka på sulf.se/formaner. tidskriften respons Som SULFmedlem kan du nu prenumerera på tidskriften Respons till reducerat pris. Respons,som utkommer med sex nummer per år, vänder sig till alla som är intresserade av facklitteratur. Läs mer på sulf.se/ respons. telefontider till medlemsregistret och facklig service utomlands Facklig service utomlands gästmedlemskap SULF har avtal om gästmedlemskap med universitetslärarförbunden på Irland och i Storbritannien samt med systerförbunden i Kanada, USA och Finland samt Norge och Danmark om ömsesidig facklig service åt de medlemmar som tillfälligt arbetar i respektive land. Avtalen innebär att en SULF-medlem som under en period är verksam vid till exempel ett norskt universitet kan kontakta representanterna för Forskerforbundet och få råd eller stöd i saker som rör anställningsavtal, lön och andra villkor samt arbetsförhållanden och liknande fackliga frågor. Medlemmarna får status som Gästmedlem (på Irland och i Storbritannien Affiliate members). Perioden som gästmedlem kan högst uppgå till två år; därefter måste du söka fullt medlemskap i organisationen. Under tiden i det andra landet utgår ingen tilläggsavgift, utan du fortsätter att betala medlemsavgift till förbundet i hemlandet. Läs mer på sulf.se/gastmedlem Läs mer om vad som gäller när du arbetar utomlands Många universitetslärare och forskare väljer att under perioder av karriären arbeta utomlands. Oavsett om det rör sig om perioder som postdok, forskare eller gästprofessor är kunskap och planering förutsättningar för en givande utlandsvistelse och en harmonisk återkomst till Sverige. Läs mer på sulf.se/arbetautomlands. svenskar i världen Förening för svenskar i världen Som SULF-medlem får du 50 procents rabatt på medlemskap i föreningen Svenskar i världen (SVIV). SVIV representerar cirka svenskar i utlandet. Föreningen har seminarier och handböcker för de som planerar att flytta utomlands. Som medlem får du råd och stöd vid frågor gällande utflytt såväl som hemflytt, skattefrågor med mera, samt tidskriften Svenskar i Världen. Läs mer på sulf.se/sviv 26 Universitetsläraren 7/2013