TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR!"

Transkript

1 TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! Information inför läsåret Kursbeskrivningar + + Ämnesvalsblanketten + + Utbytesperioder/Gemensamt kursutbud för gymnasienätverket Team Nord + + Internationella projekt + + Distanskursbricka för gymnasienätverket Team Nord + DEADLINES Kursval I on , kursbrickan bearbetas därefter I april och maj enligt info i Wilma, InfoTV och veckosamlingar. Utbytesperioder (gemensamt kursutbud), distanskurser och Team Nords internationella projekt to KARLEBY SVENSKA GYMNASIUM Banérgatan 3 5, Karleby epost: Kansli Studiehandledare Rektor

2 Kursbeskrivning I denna förteckning hittar du de kurser som bjuds ut vid Karleby svenska gymnasium läsåret Ta en titt innan du gör ditt kursval! Ämnena presenteras i alfabetisk ordning. [OBL] = obligatorisk kurs. Rekommenderad kursordning vid varje ämne. BIOLOGI Rekommenderad kursordning: kurs 1 före kurs 3, kurs 2 före kurs 5. Kurs 4 när som helst. BI1 Organismernas värld [OBL] Biologin som vetenskap o livets egenskaper och grundförutsättningar o biologiska vetenskaper och forskningsmetoder Hur biodiversiteten kommer till synes o ekosystemens och arternas mångfald o djurens beteende som uttryck för mångfalden o den genetiska mångfalden Evolutionen livets utveckling o livets ursprung o förökningsstrategier och evolutionskrafter o arternas uppkomst och undergång o biosfären i dag Hur naturen fungerar o växelverkan mellan levande och icke levande natur o ekosystemens struktur och funktion o egenskaper i populationer o förhållanden mellan arter o organismernas anpassning till omgivningen och deras utbredning BI2 Cellen och ärftligheten [OBL] Cellen som grundenhet för livet o hur celler undersöks o olika slags celler o cellens byggnad och funktion Cellens energihushållning o bindningen av energi o frigörelse av energi Hur cellfunktionerna styrs o DNA strukturen och DNA:s funktion o proteinsyntesen Cellförökningen o mitosen och dess betydelse o cellens delning, tillväxt och differentiering Ärftlighetens grunder o gener och alleler o könscellerna och deras uppkomst genom meios o ärftlighetsmekanismerna Populationsgenetiken och den syntetiska evolutionsteorin BI3 Miljöekologi Ekologisk forskning o fördjupning av de ekologiska grundbegreppen o den ekologiska forskningens syfte o indikatorer över miljöns tillstånd o planering och genomförande av en egen undersökning Biodiversiteten och dess betydelse o biodiversiteten som en naturresurs o utrotningshotade organismarter och livsmiljöer och skyddet av dem o biodiversitetens minskning De ekologiska miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar o problem i anslutning till ämnenas kretslopp o lokala miljöproblem Den finländska naturens ömtålighet o skogarna i norr o kärren o sjöarna och vattendragen

3 o Östersjön En hållbar framtid o ekologiskt hållbar utveckling och individens val o den byggda miljön och stadsekologi o ekologiskt hållbar produktion o miljöteknikens möjligheter BI4 Människans biologi Särdragen hos människans celler och vävnader o cellernas uppkomst, tillväxt och differentiering i vävnader samt stamcellernas betydelse o hur cellerna åldras och dör o cancer Organismens byggnad, funktion och betydelse o matsmältningen och födan o andningsorganen och regleringen av andningen o blodet och blodomloppet o sekretionsorganen och den kemiska jämvikten o det muskuloskeletala systemet Regleringen av livsfunktionerna o de inresekretoriska körtlarna och hormonerna o nervsystemet och sinnena o värmeregleringen Människans förökning o könsutvecklingen och sexualiteten o befruktning, graviditet och förlossning Människans livscykel och sociala natur Genotypens betydelse o människans evolution och människan som art o ärftlighet och hälsa Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer o organismens försvarssystem o människan och mikroberna o giftiga ämnen och mutagener BI5 Bioteknologi Cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna Cellerna som proteintillverkare o strukturen hos DNA, gener och genom o enzymerna som redskap för cellen och biotekniken Genfunktionerna o hur en gen fungerar och hur dess funktion regleras o mutationer Genteknologin och dess möjligheter o gentekniska metoder och kartläggning av gener o genforskning inom medicinska vetenskaper o genforskning som ett sätt att identifiera individer Mikroberna och deras betydelse o bakteriernas och virusens struktur, funktion och förökning o bakterieodling och bakteriebehandling o mikroberna i naturen och i människans tjänst Biotekniken i industrin Växt och djurförädling Etik och lagstiftning inom gentekniken ENGELSKA Rekommenderad kursordning: kurserna 1 6 i nummerordning. Kurs 7 8 möjligen på tvåan. Kurs 9 just före man skriver. ENA1 De unga och deras värld [OBL] Kursen sammanlänkar språkundervisningen i den grundläggande utbildningen med språkundervisningen i gymnasiet och befäster ordförrådet och grundstrukturerna enligt de studerandes behov. Ämnesområdena och situationerna skall ansluta sig till det dagliga livet och till personligt umgänge och människorelationer och språket bör vara familjärt och informellt. Temaområdet "hälsa och trygghet" ger uppslag till kursinnehåll. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. ENA2 Kommunikation och fritid [OBL] I kursen övas den muntliga förmågan mångsidigt och strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena och situationerna skall beröra fritid och intressen samt tjänster i samband med dem. De allmänna temaområdena "hälsa och trygghet" samt "informations och mediekunskap" bör betonas när kursstoffet

4 behandlas. Den skriftliga färdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs och kursen fäster vikt vid de studerandes säkerhet att uttrycka sig. ENA3 Studier och arbete [OBL] Kursens ämnesområden och situationer skall anknyta till studier och arbetsliv och i kursen övas muntlig och skriftlig kommunikation som är typiska för dem. I kursen skall också ingå övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" ger uppslag till kursinnehåll. ENA4 Samhället och omvärlden [OBL] I kursen betonas muntlig språkfärdighet och textförståelse på en mera krävande nivå. Övningarna utgår från texter om samhället i Finland och i respektive främmande länder. Det allmänna temaområdet "aktivt medborgarskap och entreprenörskap" ger uppslag till kursinnehåll. I kursen övas olika strategier för läsförståelse. De studerande övar sin skriftliga färdighet genom att skriva texter för olika ändamål. ENA5 Kultur [OBL] I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse. Temaområdena "kulturell identitet och kulturkännedom" och "informations och mediekunskap" ger uppslag till kursinnehåll. De studerande skall utföra ett större arbete om ett självvalt ämne och presentera det. ENA6 Vetenskap, ekonomi och teknik [OBL] I kursen betonas de studerandes förmåga att förstå också krävande språkligt stoff. Ämnen hämtas från olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation och näringslivet. Temaområdet "teknologi och samhälle" ger uppslag till kursinnehåll. Övningarna i lässtrategier fortsätter och de studerande slipar sin skriftliga uttrycksförmåga genom att skriva texter för olika ändamål. ENA7 Naturen och en hållbar utveckling Kursen skall ge den studerande färdigheter att förstå och använda språket på ämnesområden som anknyter till naturen, naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. ENA8 Tala och förstå bättre Övning av olika strategier för att tala och använda språket muntligt och i olika situationer i enlighet med målen för språken. Muntligt språkprov som ger ett särskilt intyg vid sidan av avgångsbetyget. ENA9 Prepkurs för studentprovet Tonvikten läggs på förberedelse för studentexamen. Den centrala grammatiken repeteras. Hör och textförståelseprov, öppna frågor, uppsats, sammandrag, översättning, strukturer och övriga delar som kan komma i studentprovet övas. FILOSOFI Rekommenderad kursordning: kurs 1 väljs först. Därefter är ordningen fri. FIL1 Introduktion till filosofiskt tänkande [OBL] o vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden o filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan frihet och tvång o grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas o förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet o det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen; filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka. FIL2 Filosofisk etik o tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik o grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse

5 o objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar o grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens och pliktetiken o filosofisk etik och frågan om ett gott liv FIL3 Kunskap och verklighet i filosofin o metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap o det sannas natur och sanningsteorierna o kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande o att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap o den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp o grunderna i argumentation och härledning FIL4 Samhällsfilosofi o samhällelig rättvisa o individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff o det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier o politisk filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen samt nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem o filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA Rekommenderad kursordning: kurserna 1 6 i nummerordning. Kurs 7 abiåret eller möjligen på tvåan. Kurserna 8 9 just före man skriver. FIM1 Människans vardag och fritid [OBL] I kursen fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang Skillnaderna mellan talspråk, slang, dialekter och standarfinska klargörs I litteraturen läses fantasi, scifi eller skräcklitteratur I grammatiken repeteras och fördjupas verbläran, speciellt skillnaderna i tal och skriftspråket lyfts fram FIM2 Natur och miljö [OBL] Natur och miljöskyddsfrågor diskuteras Ordförrådet visavi natur breddas och fördjupas I kursen ingår texter och föredrag om naturen och naturvetenskaperna I litteraturen läses rese och naturskildringar I grammatiken studeras idiomatiska drag i nomenböjningen FIM3 Handel, teknik och kommunikation [OBL] I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik Reklam, annonser, artiklar och bruksanvisningar utgör textdelen av kursen Redogörelser kring varuslag, uppfinningar eller kommunikationsmedel I litteraturen läses detektivromaner I grammatiken fördjupas nominalformerna, satsbyggnaden och de icke finita strukturerna FIM4 Samhället och massmedia [OBL] I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. Vi analyserar tidningar, tidningsavdelningar, radio och teveprogram Insändare, intervjuer, reportage och artiklar övas I grammatiken behandlas olika texters stil och byggnad. Disposition, styckeindelning,

6 finskans interpunktion och satsmotsvarigheterna fördjupas Olika sätt att skapa sammanhang och variation diskuteras. FIM5 Utbildning, yrkes och näringsliv [OBL] I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras Genom artiklar eller intervjuer på finska kan eleverna fördjupa sig i något yrkesområde och öva sig att genomföra små undersökningar Anställnings eller arbetsintervjuer tränas. I anslutning till texterna I grammatiken övas attribut, adverbial, rektion, finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut, låneord och sammansatta ord FIM6 Finsk kultur och litteratur [OBL] I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det i form av en hem eller klassuppsats Skrivprocessen övas och fördjupas Under kursen behandlas gemensamt några kända finska författare Skönlitteraturen anknyts vid tillfälle till bildkonst, film och musik I kursen kan även ingå ett teater eller annat studiebesök Kursen avslutas med ett muntligt föredrag om de olika konstformerna i Finland FIM7 Muntlig uttrycksförmåga Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och informell kommunikation. De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. I kursen ingår ett muntligt prov. Detta bedöms skiljt från kursen. Man får ett intyg separat från avgångsbetyget med vitsord i det muntliga provet. FIM8 Skrivandets konst I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska Speciellt skrivandet av essäer fördjupas De vanligaste texttyperna analyseras och övas Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning genomgås med hjälp av tillgänglig datateknik och program Syftet är att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt Vid behov ges övning och handledning även i att skriva fiktiv text. FIM9 Prepkurs för studentprovet I den här kursen läggs tonvikten på förberedelse för studentexamen. Den centrala grammatiken repeteras. Hör och textförståelseprov, öppna frågor, uppsats, sammandrag, översättning, strukturer och övriga delar som kan komma i studentprovet övas. FINSKA Rekommenderad kursordning: kurserna 1 6 i nummerordning. Kurs 7 abiåret eller möjligen på tvåan. Kurserna 8 9 just före man skriver. FINA1 Människans vardag och fritid [OBL] I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges och servicesituationer Under kursen bekantar sig de studerande med olika verksamheter, situationer och tjänster i närsamhället Vid kursens slut skall de studerande även i tal kunna uttrycka sina behov, önskemål och åsikter I grammatiken repeteras och fördjupas finskans verbböjning och grundläggande objektsregler FINA2 Natur och miljö [OBL] Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland ur närings, turist och rekreationssynvinkel.

7 De studerande skall läsa några saktexter om natur och miljö samt iaktta och diskutera frågor i anslutning till dem I grammatiken repeteras och fördjupas finskans nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck. Vid kursens slut skall de studerande på finska kunna presentera sevärdheter på sin hemort, berätta om en resa eller upplevelse i naturen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor. FINA3 Handel, teknik och kommunikation [OBL] I denna kurs skall de studerande bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar I anslutning till texterna behandlas finskans particip och participuttryck samt de satsmotsvarigheter som bygger på dem Vid kursens slut skall de studerande kunna redogöra för olika konsumtionsvanor samt diskutera vardagsteknik och kommunikationsmedel. FINA4 Samhället och massmedia [OBL] Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle I finska tidningar läses nyhetsreportage eller ledare De studerande uppmanas under kursens gång att följa med lämpliga nyhets och aktualitetssändningar i medierna I grammatiken behandlas finskans infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa Vid kursens slut skall de studerande visa att de kan ta del av huvudinnehållet i en finsk dagstidning, redogöra för en aktuell fråga, föra anteckningar och skriva en kort redogörelse för dem även på finska. FINA5 Utbildning, yrkes och näringsliv [OBL] I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningsvägar och yrkesval samt näringsliv och tjänster i Finland på olika nivåer De studerande skall ta del av utbildningen och studierna på ett särskilt område I grammatiken fördjupas finskans objekt och de viktigaste adverbialen Vid kursens slut skall de studerande både i tal och skrift kunna redogöra för sina studie och yrkesplaner FINA6 Finsk kultur och litteratur [OBL] Under kursen genomgås utifrån texter, konstnärliga produkter eller studiebesök viktiga kulturområden och konstarter i Finland Några internationellt kända finska konstnärer och författare behandlas De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk och muntligt kunna redogöra för och diskutera innehållet i det Vid kursens slut skall studerandena kunna ange några kända finska konstnärer, kompositörer och författare, berätta litet om dem och nämna något av deras huvudverk I grammatiken behandlas olika slags attribut samt stil och variationsfrågor FINA7 Presentera och diskutera På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmågan att tala finska i olika situationer Övningarna ska omfatta såväl monologer som dialoger och debatter Som utgångspunkt används aktuella texter och hörförståelsematerial I kursen ingår ett muntligt prov. Detta bedöms skiljt från kursen. Man får ett intyg separat från avgångsbetyget med vitsord i det muntliga provet. FINA8 Världen och vi I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna Betydelse och stilfrågor diskuteras Speciellt skrivandet av essäer fördjupas De vanligaste texttyperna analyseras och övas FINA9 Prepkurs för studentprovet I den här kursen läggs tonvikten på förberedelse för studentexamen. Den centrala grammatiken repeteras. Hör och textförståelseprov, öppna frågor, uppsats, sammandrag, översättning, strukturer och övriga delar som kan komma i studentprovet övas.

8 FRANSKA Rekommenderad kursordning: i nummerordning. FRB1 God dag, trevligt att träffas Språket i kursen täcker grundläggande funktioner, såsom att hälsa, att ta avsked och att presentera sig. De studerande övar sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena täcker också familjen och mänskliga relationer och de studerande lär sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger alltså på muntlig kommunikation som även innefattar uttal och intonation. Bedömning: fortlöpande utvärdering av såväl muntliga som skriftliga prestationer. FRB2 Så ska saker och ting skötas Kursen handlar bl.a. om släkt, vänner och andra mänskliga relationer samt om dagliga rutiner. Inom dessa temaområden övar de studerande sig i att klara sig i olika alldagliga situationer som t.ex. att göra uppköp och uträtta enkla ärenden. Den studerande får sålunda tillfälle att reflektera över kulturella skillnader i närmiljön. I kursen betonas fortsättningsvis muntlig framställning med speciell tonvikt på talsituationer. I bedömningen beaktas den studerandes muntliga och skriftliga prestationer inom kursens temaområden, där även hörförståelse ingår. FRB3 Fritid och intressen Ämnesområden och situationer i denna kurs behandlar vardagslivet och fritiden ur den studerandes synvinkel. Den egna livsstilen jämförs med hur man lever i fransktalande länder. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala franska, bland annat hur man uttrycker åsikter. Kännedomen om franskans grundstrukturer utvidgas. Bedömningen baseras i högre grad på behärskandet av grundstrukturer och skriftliga prestationer. FRB4 Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande länder. Den studerande kan t.ex. berätta om sin egen hemort och det egna närsamhället. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs och utökas. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Vid bedömningen beaktas nu även skriftliga kommunikativa uppgifter, såsom dialoger, brev och vykort. FRB5 Förr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och strukturerna övas och förstärks. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Språkets alla delfärdigheter beaktas i bedömningen. FRB6 Studier och framtidsplaner Kursen handlar om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande övar sig i att tala och skriva kring dessa teman, lär sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden samt motivera dessa. Bedömningen innefattar även längre skriftliga arbeten. FRB7 Kultur Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i respektive främmande kulturer, delvis baserat på elevernas egna intressen. Kursen kan innehålla ett eller flera större projektarbeten som även beaktas i bedömningen. Alla områden inom språkfärdigheten övas och bedöms. FRB8 Vår gemensamma jord Kursstoffet bygger på texter också medietexter som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i franskspråkiga länder och handlar om jordens tillstånd samt framtidsfrågor. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och redogörelser i tal och skrift som samtliga utgör grund för bedömningen. Studentexamensuppgifter tränas och bedöms. FRB9 Vetenskap och teknik Innehållet i kursen bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Alla delar av studentexamensproven övas och bedöms. Strukturer repeteras enligt elevernas behov.

9 FRB10 Naturen och en hållbar utveckling Kursen handlar om naturen och naturfenomen, samt om människans förhållande till naturen i det egna landet såväl som i franskspråkiga länder. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Alla delar av studentexamensproven övas och bedöms. Strukturer repeteras enligt elevernas behov. FYSIK Rekommenderad kursordning: helst i nummerordning. Kurserna 3 och 8 kan vid behov läsas vid annan tidpunkt. FY1 Fysiken som naturvetenskap [OBL] o fysikens betydelse under olika historiska tidsperioder samt i våra dagar o materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan o energins bindning och frigörelse, speciellt strålning, i både naturliga och artificiella processer o betydelsen av experiment och modeller då fysikaliska teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet o kraft som orsak till att en rörelse förändras o de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelser samt grafisk avbildning av rörelser FY2 Värme o gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning o tryck, hydrostatiskt tryck o uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi o mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad o värmelärans huvudsatser, energi i slutna system o energikällor FY3 Vågrörelse o harmoniska krafter och vibrationsrörelser o vågrörelsers uppkomst och utbredning o vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation o reflexion, brytning och totalreflexion o ljus, speglar och linser o ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud FY4 Rörelselagarna o rörelsemodeller och Newtons lagar o distans och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse, samt lyftkraft o rörelsemängdens konstans och impulsprincipen o kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete o vibrationsrörelsens energi FY5 Rotation och gravitation o kraftmoment och rotationsjämvikt o modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse o ekvationen för rotationsrörelse o rörelsemängdsmomentets konstans o rotationsrörelsens energi o cirkelrörelse och dess acceleration o gravitation och rörelser som påverkas av gravitation o kaströrelser och planeternas rörelser o satelliter och deras användning FY6 Elektricitet o galvaniska element, elström i metalliska ledare o mätning av ström och spänning o Ohms lag o Joules lag o motstånd, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar o Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält o kondensatorer, kopplingar och energi o elström i halvledare, till exempel i dioder FY7 Elektromagnetism o magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält o laddade partiklar i homogena el och magnetfält o induktionslagen och Lenz lag o induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion o energitransport med hjälp av elström

10 o mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens frekvensberoende o svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation o elsäkerhet o energiindustrin FY8 Materia och strålning o elektromagnetisk strålning o röntgenstrålning o svarta kroppars strålning o den fotoelektriska effekten o strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär o atommodeller med Bohrs atommodell som exempel o kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram o atomkärnans byggnad o radioaktivitet och strålsäkerhet o ekvivalensen mellan massa och energi o kärnreaktioner och kärnenergi o materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem FY9 Repetition GEOGRAFI Rekommenderad kursordning: i nummerordning. GE1 Den blå planeten [OBL] Det geografiska tänkesättet o begreppet geografi o geografin som naturvetenskap o geografiskt kunskapsstoff, geografiska forskningsmetoder och undersökningsförlopp o förändringar i världsbilden och kartbildens utveckling Jordens planetariska karaktär o solsystemets uppkomst och grundläggande struktur o solen och dess inverkan på jordklotet o jordens planetariska rörelser och de fenomen som beror på dem Atmosfären i rörelse o atmosfärens struktur och betydelse o vindarna och deras uppkomst, planetariska och regionala vindar samt lokala vindfenomen Hydrosfären i rörelse o vattnets kretslopp i naturen o regnens uppkomst och spridning o havsvattnets rörelser och rörelsernas betydelse Vädret och klimatet o väder och väderprognostisering o värme och klimatzoner o väderförändringar Jordklotets föränderliga ytformationer o jordens struktur o endogena och exogena processer som bearbetar jordens yta Jordklotets växtzoner o växtzonernas läge och avbildningar av dem o förutsättningarna för mänsklig verksamhet och verksamhetens inverkan i olika växtzoner Tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder GE2 En gemensam värld [OBL] Kulturgeografins väsen och uppgifter o betraktelsesätt och infallsvinklar o geografisk uppfattning och mentala kartor o platsupplevelser och regional identitet Befolkningen och bosättningen o befolkningens utveckling och tillväxt o bosättningens regionala fördelning, flyttningsrörelser och urbanisering o kulturerna och kulturernas förändring samt minoritetskulturer Naturtillgångar o klassificering och tillgång på resurser Primärproduktionen och miljön o livsmedelsproduktion och tillgång på livsmedel samt hållbart jordbruk och fiske o jordbruksformer o skogarna som en naturresurs och hållbar skogshushållning Industrin och energin o råvaror och energitillgångar

11 o industrins lokalisering o principerna för en bärkraftig industri och energihushållning Rörelser och växelverkan o trafiksystem o turismen och dess betydelse på olika områden o världshandeln o regionala spridningsfenomen geografisk diffusion Den mänskliga verksamhetens regionala struktur o centrum och periferier o markanvändningen på landsbygden och i städerna o centralorter och influensområden o tolkning av kulturlandskap med hjälp av kartor och bilder Dirigering av utvecklingen och hållbar utveckling o regionplanering och principerna för delaktighet i planeringen o utvecklingsskillnader på olika plan o internationellt samarbete o globaliseringen GE3 Riskernas värld Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse Risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser o risker relaterade till rymden, endogena risker, stormar, översvämningar, torka och risker som härstammar från organismer o att gardera sig mot risker i naturen Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och naturen o risker på grund av exploateringen av naturen: energifrågor och naturresurser, tillgången på rent vatten, erosion och uppkomsten av öknar, klimatförändringar, föroreningar och utarmningen av biodiversiteten o möjligheter att förhindra och minska miljöriskerna med metoder för hållbar utveckling Mänsklighetens risker och riskfyllda områden o befolkningstillväxt och hunger, urbanisering, riskerna med globalisering, samhälleliga och politiska spänningar, krig, flyktingströmmar och social ojämlikhet o möjligheter att reglera konflikter Tekniska risker GE4 Regionstudier Kartografins grunder och geografiska källor o fältobservationer, enkäter och intervjuer o kartor, kartskalor, kartprojektioner och karttyper, flygfoton och satellitbilder o numeriska källor och visualisering av dem i form av kartor och diagram o tryckt källitteratur och källor i digital form som datanät och CD ROM databaser Geografiska informationssystem o grunderna för geografisk information och informationssystemens tillämpningar o exempel på behandling av geografiskt källmaterial, tolkning och visualisering av områden på olika nivåer med hjälp av GISprogram En egen undersökning av ett område o val av ett område för undersökningen o insamling av material med hjälp av kartor, statistik, digitalt GIS material eller annat källmaterial, behandling och tolkning av materialet samt en mindre områdesrapport o ämnesområden: det undersökta områdets läge som en del av större områden, områdets storlek, dess naturförhållanden, befolkning och bosättning, naturtillgångar och markanvändning, näringar, trafik och tjänster, indelning av området i delområden samt områdets problem och utvecklingsmöjligheter GYMNASTIK Rekommenderad kursordning: en obligatorisk kurs per år. Kurs 3 riktas till åk II (förberedelse för De Gamlas Dags dans). GF1 och GG1 Färdighet och kondition [OBL] o uppövning av den fysiska konditionen, testning och bedömning av den o muskelvård och avslappning o bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och

12 racketspel o gymnastik i olika former o dans i olika former o vinteridrott o simning och livräddning o friidrott o orientering och motion i naturen GF2 och GG2 Träning ensam och tillsammans med andra [OBL] o träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning o bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel o gymnastik i olika former o dans i olika former o vinteridrott o konditionssimning och vattengymnastik o konditionsidrott o någon ny idrottsgren eller motionsform GF3 och GG3Stimulerande motion Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka vakenheten i studierna genom avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott. Kursinnehållet består delvis av gamla danser samt någon annan motionsform som idkas tillsammans. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. GF4 och GG4 Motion tillsammans Syftet med kursen är att främja de studerandes gemensamma motionsintressen. I arbetssätten betonas samverkan i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. GF5 och GG5 Motionsidrott och friluftsliv Friluftskurs. Främst avsedd för 2 och 3 årets studerande. Vi planerar och utför en vandring till fots eller andra färdmedel. Övernattning i tält eller annat skydd. I kursen ingår en teoridel som ger baskunskaper om friluftsliv, allemansrätt, förstahjälp o.dyl. HISTORIA Rekommenderad kursordning: kurs 1 före kurs 2. I övrigt fristående kurser som kan väljas fritt. HI1 Människan miljön och kulturen [OBL] Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nu. Förhistorien fångstkulturens tid o människans utvecklingsskeden o samlarnas och jägarnas levnadssätt Jordbruket och de förändringar som det medförde o arbetsfördelningen och kulturens uppkomst o kulturerna i de stora floddalarna Medelhavets ekonomiska sfär under antiken o näringslivet i Grekland o Rom en miljonstad och ett imperium o slaveriet och antikens teknik Det ekonomiska systemet och samhällssystemet under medeltiden o feodalsamhället o befolkningen, handeln och städerna under medeltiden Upptäcktsfärderna o förutsättningarna för upptäcktsfärderna och följderna av dem o uppkomsten av en världsekonomi Den industrialiserade världen o tekniska innovationer och verkstadsindustrins första skeden o förändringarna i arbetsfördelningen mellan könen o samhällsförändringarna och miljökonsekvenserna o förändringarna i stadsstrukturen Det globala konsumtionssamhället o uppdelningen av råvaror och marknader o massproduktionen och konsumtionssamhället o den socialistiska planekonomin o utformningen av den tredje världen o tillväxtens gränser och nya utmaningar

13 HI2 Den europeiska människan [OBL] Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger bakom förändringarna. De studerande skall bekanta sig med den europeiska kulturens vinningar med hjälp av olika slags historiskt källmaterial. Kulturen bör förstås som ett övergripande begrepp. Antiken o demokratins uppkomst o kulturen under antiken Enhetskulturen under medeltiden o den medeltida människans världsbild och sedvänjor o religionens inflytande på kulturen Den nya tidens genombrott o renässansen och kunskapsrevolutionen o reformationen o barocken som ett uttryck för envälde och motreformation o uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild Upplysningens tidevarv o upplysningsfilosofin och dess inverkan på samhället och konsten o det ideologiska arvet från Förenta staternas frigörelse och från franska revolutionen Idéernas århundrade o centrala ideella inriktningar och strömningar i konsten o vetenskapen som utmanare av religionen o borgerskapets århundrade Nutiden o kulturens splittring o populärkulturen som massunderhållning HI3 Internationella relationer [OBL] Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken från och med slutet av 1800 talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur. Stormakternas strävan efter dominans o grundläggande begrepp inom den internationella politiken o teori och praxis inom imperialismen o första världskriget och dess inverkan på den internationella politiken Tiden mellan världskrigen samt andra världskriget o europeiska ytterlighetsrörelser, demokratins kris och förföljelser o andra världskriget och dess följdfenomen Det kalla kriget o det kalla krigets teori: Förenta staterna och Sovjetunionen som ledare i en bipolär värld o det kalla krigets ideologiska, ekonomiska och militära fronter o krisernas karaktär under det kalla krigets tid o Tyskland som arena för det kalla kriget o Kinas roll i den internationella politiken En ny tid av osäkerhet o Sovjetunionens splittring och bipolaritetens upplösning o internationella fredssträvanden o tredje världen som en del av den internationella politiken o Mellanöstern som ett problemfält o förändringen i Förenta staternas ställning i den internationella politiken o nya internationella strukturer HI4 Vändpunkter i Finlands historia [OBL] Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från 1800 talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i Finlands statliga och internationella ställning, kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella brytningar. Arvet från den svenska tiden Maktskiftet o Finlands införlivande med Ryssland o autonomins uppkomst

14 Finskhetsrörelsens uppkomst och den nationella väckelsen o den ideella grunden och centralgestalterna Samhällelig och ekonomisk brytning o näringsstrukturens förändring och industrialiseringen av Finland o ståndssamhällets upplösning och medborgarsamhällets framväxt o förtrycksperioderna och demokratins uppkomst Finlands självständighetsprocess o Finlands frigörelse o inbördeskriget o regeringsformen Från tudelning till enande o högerradikalismens uppkomst o levnadsstandardens uppsving o kulturen som konsumtionsvara Andra världskriget och dess följder o krigen och återuppbyggandet o omläggning av utrikespolitiken Välfärdsstatens uppkomst o strukturella förändringar o de kulturella och samhälleliga förändringarna på 1960 och 1970 talet Finlands nya internationella ställning o anslutning till den internationella integrationen kulturellt, ekonomiskt och politiskt o finländarnas framtid som en del av ett globalt system Lokalt års krig i Österbotten. Inbördeskriget 1918 i Österbotten. Vinterkriget, fortsättningskriget och veteranerna i Österbotten. HI5 Finland från förhistorien till autonomin Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet. Förhistorien o förhistorien och olika tolkningar av finnarnas och samernas härstamning o bosättning, levnadsvillkor, religion och föreställningar samt yttre förbindelser Finlands anslutning till den västeuropeiska kulturgemenskapen på medeltiden o Finland i gränsområdet mellan öst och väst o ståndssamhällets uppkomst o bosättning, näringsgrenar, religiösa och politiska förändringar Den nya tidens nya vindar o reformationen och centralmaktens allt starkare ställning Stormaktstiden o stormaktstidens spår i Finland o ekonomi, befolkning, utbildning Frihetens och nyttans tid o den kulturella och ekonomiska utvecklingen o reformerna under den gustavianska tiden o de första stegen till en nationell medvetenhet Lokalt Den äldsta bosättningen i Karleby. Gamlakarleby stads grundläggning Sjöfarten i Gamlakarleby på 1600 och 1700 talen. Anders Chydenius. HI6 Kulturmöten Ett eller flera av följande kulturområden skall behandlas: o Afrika o arktiska kulturer o ursprungskulturerna i Australien och Oceanien o Indien o den islamska världen o Japan o Kina o Korea o Latinamerika o Nordamerikas ursprungskulturer HÄLSOKUNSKAP Rekommenderad kursordning: i nummerordning. HÄ1 Hälsokunskapens grunder [OBL] o faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten: näring,

15 sömn, vila och belastning, hälsofrämjande motion, mental hälsa, socialt stöd, välbefinnande i arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden, omgivningens hälsa o sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare generationer o folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna, risk och skyddsfaktorer som gäller dem och olika sätt att påverka dem o egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp o hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader o metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och marknadsföring som angår hälsan o hälsovårds och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet HÄ2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv o självkännedom, att bli vuxen, betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö o förberedelse för föräldraskap och familjeliv o livsglädje, att uppehålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och depression o matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll, hälsomotion och ätstörningar o fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld o sexuell hälsa o kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger med kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa, exempelvis en upplevelse av att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kroppslighet, välbehag och nutida beroenden o tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel samt ur global synvinkel som gäller dem och olika sätt att påverka dem o egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp o hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader o metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och marknadsföring som angår hälsan o hälsovårds och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet HÄ3 Hälsa och forskning o metoder för att främja hälsa och för att känna igen och förebygga sjukdomar under olika tider o undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och psykiska arbets och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, välmåendet i arbetet och de faktorer som påverkar det o praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter o förmåga att kritiskt ta del av och bedöma forskningsresultat och de föreställningar om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering o bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska undersökningar KEMI Rekommenderad kursordning: i nummerordning, men kurs 4 kan tas åk 2 eller åk 3 (i åk 3 efter kurs 5). Kurs 4 bör tas åk 2 om man skriver kemi på hösten åk 3. Kurs 2 kan tas efter kurs 1 på åk 1. KE1 Människans kemi och kemin i livsmiljön [OBL] o organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar o bindningar i och polaritet hos organiska föreningar o olika slags blandningar, substansmängder och halter o organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar KE2 Kemins mikrovärld o grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet o elektronhöljets strukturer och atomorbitaler o bestämning av oxidationstal och föreningsformler o kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper o hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings och rymdstrukturer o isomeri

16 KE3 Reaktioner och energi o symbolspråket för kemiska reaktioner o organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar o stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen o energiförändringar i kemiska reaktioner o reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna KE4 Metaller och material o metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys o redoxreaktioner o metaller, icke metaller och deras syre och väteföreningar o biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer lokalt tillägg industribesök KE5 Reaktioner och jämvikt o reaktionsjämvikt o jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse o löslighet och mättad lösning o grafisk framställning av jämvikt lokalt tillägg industribesök KE LAB Laboreringskurs BILDKONST Rekommenderad kursordning: kurs 1 väljs först. Därefter fritt val. KO1 Jag, bilden och kulturen [OBL] o konstens väsen: konsten ur individens och samhällets synvinkel samt olika konstuppfattningar o bildens makt och bilder av makten i kulturen o konsten som tolk för kulturen: finländsk, nordisk och europeisk kultur samt utomeuropeiska kulturer o det egna konstnärliga uttrycket: att rita och måla, att arbeta tredimensionellt, att använda digitala bilder o olika medel för att bygga upp en bild: komposition, färger, rörelse, rum och tid o bildtolkning och bildanalys visuellt och verbalt, introduktion i olika sätt att analysera konst, t.ex. formalistisk, semiotisk, ikonografisk och receptionsanalytisk tolkning. KO2 Miljö, plats och rum [OBL alt MU2] o rummet som begrepp: att erfara rummet som en psykisk, fysisk och social plats o grundbegreppen inom arkitektur och formgivning: skala, rörelse, rum, proportionssystem, struktur, färg, form och material o landskap, byggnader, föremål och konstverk som materiella, andliga och estetiska yttringar av respektive tids kulturhistoria o arkitektur och formgivning ur miljöns och näringslivets synvinklar o modeller, reliefer, miniatyrer och experiment med olika material KO3 Medierna och bildernas budskap o bilden i medierna: bildjournalism, reklam, bilder inom underhållningen, populärkultur, serier, det visuella uttrycket på www sidor och i datorspel o grafisk planering: ombrytning, typografi, olika metoder för bildredigering och bildöverföring o att iaktta kulturen och kritiskt analysera idéinnehållet i mediala bilder från olika tider, olika ställen och olika subkulturer o fotografiets roll i medierna o film och video: traditionellt och föränderligt bildspråk o det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken KO4 Från bildkonst till egna bilder o tolkning och analys av konst i bild och ord o utryck för kulturella betydelser och uppfattningar i bildkonsten under olika tidsperioder o utveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärliga processen o bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen; komposition i färg,

17 ljus, skugga och rörelse; illusoriskt och tredimensionellt; ytstruktur och material KO5 Verkstad för samtidskonst o samtidskonstens väsen: fenomen och olika konstuppfattningar bakom samtidskonst o samtidskonst och växelverkan mellan kulturerna, visuella subkulturer o tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan o en egen produktion o visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen MATEMATIK LÅNG LÄROKURS Rekommenderad kursordning: i nummerordning. MAA6 och MAA11 kan läsas när som helst. MAA1 Funktioner och ekvationer [OBL] o potensfunktioner o potensekvationer o rotuttryck och potenser med rationell exponent o exponentialfunktioner MAA2 Polynomfunktioner [OBL] o produkten av polynom och kvadrerings och konjugatreglerna o polynomfunktioner o polynomekvationer av andra graden och av högre grader o undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer o faktorisering av polynom av andra graden o lösning av polynomolikheter MAA3 Geometri [OBL] o likformighet hos figurer och kroppar o sinus och cosinussatserna o geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den o beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar MAA4 Analytisk geometri [OBL] o punktmängdens ekvation o räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer o ekvationer och olikheter med absoluta belopp o lösning av ekvationssystem o en punkts avstånd från en linje MAA5 Vektorer [OBL] o vektorernas primära egenskaper o addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor o skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet o räta linjer och plan i rymden MAA6 Sannolikhet och statistik [OBL] o diskret och kontinuerlig statistisk fördelning o fördelningens karakteristikor o klassisk och statistisk sannolikhet o kombinatorik o reglerna för beräkning av sannolikheter o diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning o väntevärde för diskret fördelning o normalfördelning MAA7 Derivatan [OBL] o rationella ekvationer och olikheter o gränsvärden, kontinuitet och derivata o derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner o undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens gränsvärden MAA8 Rot och logaritmfunktioner [OBL] o rotfunktioner och rotekvationer o exponentialfunktioner och exponentialekvationer o logaritmfunktioner och logaritmekvationer o derivatan av sammansatta funktioner o inversa funktioner o derivatan av rot, exponential och logaritmfunktioner MAA9 Trigonometriska funktioner och talföljder [OBL] o riktade vinklar och radianer o trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper o trigonometriska ekvationer o derivatorna av trigonometriska funktioner

18 o talföljder o rekursiva talföljder o aritmetiska talföljder och summor o geometriska talföljder och summor MAA10 Integralkalkyl [OBL] o primitiva funktioner o primitiva funktioner till elementära funktioner o integral o beräkning av areor och volymer MAA11 Talteori och logik o formalisering av satser o sanningsvärden hos satser o öppna satser o kvantorer o direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis o hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer o Euklides algoritm o primtal o aritmetikens grundsats o kongruens hos hela tal MAA12 Numeriska och algebraiska metoder o absoluta och relativa fel o Newtons metod och iterering o delbarhetsalgoritmer för polynom o delbarhetsekvationer för polynom o förändringshastigheter och ytor MAA13 Fortsättningskurs i differential och integralkalkyl o funktioners kontinuitet och deriverbarhet o allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner o gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten o generaliserade integraler MAA14 Matematik repetitionskurs Repetition och fördjupning av de obligatoriska kurserna MATEMATIK KORT LÄROKURS Rekommenderad kursordning: i nummerordning, men MAB5 och MAB7 kan tas åk 2 eller åk 3. (MAB0 Repetition av grundskolans ma) MAB1 Uttryck och ekvationer [OBL] o lineära samband och proportionalitet mellan storheter o uppställning av ekvationer o grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem o tolkning och prövning av lösningar o polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer MAB2 Geometri [OBL] o figurers likformighet o en rätvinklig triangels trigonometri o Pythagoras sats o area och volym hos figurer och kroppar o bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet MAB3 Matematiska modeller I [OBL] o tillämpning av lineära och exponentiella modeller o potensekvationer o lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer MAB4 Matematisk analys [OBL] o derivatan för en polynomfunktion o analys av polynomfunktioners tecken och förlopp o det största och minsta värdet för en polynomfunktion o grafiska och numeriska metoder MAB5 Statistik och sannolikhet [OBL] o karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar o normalfördelningen och normeringen av den o kombinatorik o sannolikhetsbegreppet

19 o formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem MAB6 Matematiska modeller II [OBL] o lineära ekvationer med två variabler o lineära ekvationspar o grafisk lösning av olikheter med två variabler o lineär optimering o talföljder o aritmetiska och geometriska talföljder och summor MAB7 Ekonomisk matematik o index, kostnads, transaktions, kredit och skattekalkyler och andra liknande beräkningar o matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor MAB8 Matematiska modeller III o trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln o radianbegreppet o trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a o grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen o vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer o framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet o undersökning av punkter och vinklar i två och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer MAB9 Repetitionskurs Repetition och fördjupning av de obligatoriska kurserna MODERSMÅL OCH LITTERATUR Rekommenderad kursordning: kurs 1 tas som första kurs. Därefter är ordningsföljden inte så viktig. Kurs 6 tas just innan skrivningarna. MO1 En värld av texter [OBL] Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. o skillnader mellan tal och skriftspråk och olika stilnivåer o olika textgenrer och deras funktion i samhället o reflektion kring det egna läsandet o introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa o olika sätt att analysera skönlitterära texter o grundprinciperna för materialbaserat skrivande o grundprinciperna för gruppkommunikation MO2 Epik och medietexter [OBL] Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. o retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter o tidningstexter och andra medietexter o bild och filmanalys o källkritik o analys av språkets strukturer o romanen som litterär genre o gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt o recensioner MO3 Texter, kultur och identitet [OBL] Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. o det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland o tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen o begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter o analys av text, sats och ordstrukturer o den finlandssvenska litteraturen och dess historia o förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet

20 MO4 Texter i Norden [OBL] Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. o de nordiska språkens gemensamma bakgrund o skillnader och likheter mellan de nordiska språken o samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden o produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats o skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen o dramatikanalys och teaterbesök o läsning, dramatisering och gestaltning av texter MO5 Moderna texter [OBL] Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. o lyrikanalys: stil, struktur, reception o produktion av reflekterande och analyserande texter o 1900 och 2000 talets litteratur och litterära ismer o litterära diskussioner inför publik MO6 Textens makt [OBL] Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. o argumentationsanalys o analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning o reklamanalys o källkritik o skillnader mellan kvinnligt och manligt språk o äldre och nyare tendenslitteratur o teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt MO7 Muntlig kommunikation Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. o typiska drag i olika interaktionssituationer o verbal och nonverbal kommunikation o olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner o kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation MO8 Fördjupad skriv och textkompetens Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Följande teman repeteras och fördjupas: o textgenrer o textanalys och textanalytiska begrepp o textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form o språkstruktur och språkriktighet MO9 Litteratur som glädje och kunskap Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. o tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer o intertextualitet o att skriva analytiskt om litteratur o att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande MO10 Skriv och repetitionskurs för abiturienter "skolvis tillämpad kurs erbjuds beroende av resurs" Kursen ger råd och anvisningar inför studentskrivningarna. o modersmålsprovet i studentexamen behandlas o språkriktighetsreglerna repeteras o provbedömning och poängsättning av studentuppsatser o praktiska råd och anvisningar o novell och diktanalys

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser:

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser: MODERSMÅLET MO 1 En värld av texter MO 2 Epik och medietexter MO 3 Texter, kultur och identitet MO 4 Texter i norden MO 5 Moderna texter MO 6 Textens makt MO 7 Muntlig kommunikation MO 8 Fördjupad skriv-

Läs mer

Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga.

Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga. 5.19 Gymnastik 5.19 GYMNASTIK Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil och leda ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! Mo 1 En värld av

Läs mer

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR!

TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! TÄNK PÅ MILJÖN! SPARA TILL NÄSTA ÅR! Information inför läsåret 2014 2015 + Kursbeskrivningar + + Ämnesvalsblanketten + + Utbytesperioder/Gemensamt kursutbud för gymnasienätverket Team Nord + + Internationella

Läs mer

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

5.9 Fysik. Mål för undervisningen 5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska

Läs mer

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

5.10 Kemi. Mål för undervisningen 5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande

Läs mer

5.6 Matematik. Bedömning

5.6 Matematik. Bedömning 5.6 Matematik På grund av matematikens ställning i vår kultur behöver vi kompetens att förstå, använda och producera information i matematisk form. Matematiken spelar en viktig eller rent av avgörande

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms)

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms) Läroböcker vid Kimitoöns gymnasium för läsåret 2014-2015 (uppdaterad 03.06.2014) Modersmål Finska Engelska A2-8 -2-4 Bokskogen (Schildts & Söderströms) Språkets värld (Schildts & Söderströms) Knixar med

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA BILAGA 16.6.2016 ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA 3.1.1.1 Modersmålet, svenska Nuvarande text obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR

KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR KRISTINESTADS GYMNASIUM KURSBESKRIVNINGAR 2005 Innehållsförteckning Gymnasiets uppgift och mål 3 Uppläggningen av studierna 3 Samarbete med andra läroanstalter 3 Självständiga studier 3 Bedömningen 3 Bedömningen

Läs mer

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 SPANSKA Syftet med spanskaundervisningen i Kyrkslätts gymnasium är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation. De studerande ska få kunskaper och färdigheter i det spanska språket

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING

KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING KURSKODKURSENS NAMN KURSBESKRIVNING dbi 1 o Organismens värld - Biologin som vetenskap: livets egenskaper och grundförutsättningar, biologiska vetenskaper och forskningsmetoder - Biodiversitetens uttryck:

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X MODERSMÅLET LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2013 2014 MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken.

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier

Läs mer

MODERSMÅL OCH LITTERATUR

MODERSMÅL OCH LITTERATUR MODERSMÅL OCH LITTERATUR De obligatoriska kurserna 1-6 läses i rätt ordning. Kurs 7 kan läsas tidigast efter kurs 3. Kurs 8 och 9 kan läsas tidigast efter kurs 6. Kurs 10 kan läsas utan förkunskaper. Kurs

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv

Läs mer

5.8 Geografi. Mål för undervisningen

5.8 Geografi. Mål för undervisningen 5.8 Geografi Undervisningen i geografi ska utveckla de studerandes geografiska världsbild och ge dem verktyg att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och möjligheterna att lösa

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

2. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften.

2. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. MODERSMÅLET OCH LITTERATUR OBLIGATORISKA KURSER Mål och centralt innehåll preciseras närmare i läroplanen. 1. En värld av texter (MO 1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk,

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE 2016 2017 Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ Innehållsförteckning Viktig information 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar:

Läs mer

5.7 Biologi. Mål för undervisningen

5.7 Biologi. Mål för undervisningen 5.7 Biologi Gymnasiets biologi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande. Undervisningen ska öka förståelsen för biologins betydelse som byggsten i en naturvetenskaplig världsbild.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005

Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005 1 Pedersöre gymnasium Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005 1 2 I denna kursguide har kurserna för Pedersöre gymnasium och deras innehåll sammanställts. Kursguiden utgår från den läroplan

Läs mer

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms)

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 o En värld av texter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MO 2 o Epik och medietexter Lärobok

Läs mer

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2016 Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Ersättning för behörighetskursen Engelska B En del utbildningar anger Engelska B

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow

Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar Tydligt talad engelska och texter från olika medier Muntliga och skriftliga instruktioner

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Grupp 1: Matematik och naturvetenskap GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Statsrådets förordning 942/2014 (13.11.2014) Matematik: 1 gemensam kurs

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

KURSPRESENTATION

KURSPRESENTATION KARLEBY STAD KARLEBY SVENSKA GYMNASIUM KURSPRESENTATION 2016-2017 Enligt gammal läroplan för åk II och åk III Postadress: Telefon: E-post: Internet: Banergatan 3-5 040 806 5161 ksg@kokkola.fi www.kokkola.fi/ksg

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Topeliusgymnasiet i Nykarleby Topeliusgymnasiet i Nykarleby 2016-2017 OBS ettor! Kolla vilka böcker som gäller i och med att den nya läroplanen tas i bruk i höst! KODKNÄCKAREN DELAS UT I SKOLAN (Kronholm-Cederberg och Virtanen-Stormåns

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng

Läs mer

Svenska Privatskolan i Uleåborg

Svenska Privatskolan i Uleåborg Svenska Privatskolan i Uleåborg Gymnasiets kursutbud 2010-2011 Uppdaterad 16.08.2010 MODERSMÅL OCH LITTERATUR OBLIGATORISKA KURSER (Rekommenderas att kurserna tas i ordning) 1. En värld av texter (MO1.

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

KURSLITTERATUR 2015-2016

KURSLITTERATUR 2015-2016 KURSLITTERATUR 2015-2016 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kurslitteraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 6 Ritamäki-Johansson m.fl: Bokskogen Abrahamsson m.fl.: Språkets värld FINSKA

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 1 Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 Kurs Innehåll Poäng Period/åk 450 p Läsåret År 2 och 3 Musikprofilen, omfattar totalt 450 poäng, dvs hela utrymmet för det individuella

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer