Kvalitetsrapport, bildningsverksamheten, läsåret 2013/2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrapport, bildningsverksamheten, läsåret 2013/2014"

Transkript

1 Bildning Elisabet Björklund Datum Sida 1(15) Kvalitetsrapport, bildningsverksamheten, läsåret 2013/ Kvalitetsrapporten gäller läsåret 2013/2014 och omfattar enbart de statligt uppsatta målen i läroplanerna. Kommunens verksamhetsplan utvärderas i årsredovisningen för bildnings verksamhetsområde. 2. Kvalitetsrapporten omfattar förskoleverksamheten, förskoleklassen, fritidshemmen, grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI (Svenska För Invandrare) i Eda kommun. Se även organisationsskiss. 3. Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete har arbetats fram av bildnings ledningsgrupp och följer Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Huvudmannens kvalitetsrapport bygger på underlag från respektive rektors/förskolechefs kvalitetsrapport. 4. För att verksamheterna ska kunna nå läroplanens mål måste de ha förutsättningar för sitt arbete. Det handlar främst om hur verksamheten styrs och leds, personalens kompetens och arbetssituation, vilka resurser i form av personal, lokaler och material som finns att tillgå samt vilket engagemang och möjligheter till delaktighet som alla anställda har. Förskoleverksamhetens förutsättningar: Ny förskolechef anställdes för Charlottenbergsområdet från 1 december En specialpedagog med 80% tjänstgöring har tillsatts för hela förskoleverksamheten. Uppdraget är att stötta och handleda personalen kring barn i behov av särskilt stöd. Eda kommun Postadress Box Charlottenberg Hemsida Besöksadress Torget Charlottenberg E-post Telefon Fax Organisationsnr PlusGiro

2 En tillfällig förtätning i barngrupperna har gjorts under våren 2014, vilket även har medfört personalförstärkningar. Förskoleverksamheten har i nuläget svårigheter att rekrytera förskollärare. Under läsåret hade 53% av personalen pedagogisk högskoleutbildning. Nya allmänna råd för förskolan har trätt ikraft och dessa ska vara vägledande för arbetet i verksamheten. Kompetensutveckling har bland annat skett genom pedagogiska träffar där främst pedagogisk dokumentation har avhandlats. En arbetsgrupp har sett över personalens planeringstid och kommit med ett förslag som nu är antaget och skall användas vid alla förskolor. Processledare finns på många av förskolorna och deras uppdrag är, att tillsammans med förskolecheferna driva processer som leder till utveckling på förskolorna. Möjligheten till delaktighet och engagemang bland personalen, upplevs som goda. Förskoleklassens, fritidshemmens och grundskolans förutsättningar: En vikarierande rektor har anställts på Gärdesskolan på grund av sjukskrivning under våren Båda rektorerna på Gunnarsbyskolan har tillträtt sina tjänster under läsåret. Svårigheter att rekrytera lärare inom vissa ämnen har inneburit att ett antal obehöriga lärare undervisat i grundskolorna. Statistik från Skolverket visar att 68,3% av Edas lärare i grundskolan har lärarlegitimation. För riket är motsvarande siffra 69% och för Värmland 70,8%. Samma situation gäller för fritidshemmens bemanning där outbildade fått ersätta fritidspedagoger på några tjänster. I statistiken finner man att 59% av personalen vid fritidshemmen hade pedagogisk högskoleutbildning. De resurser som flyttats från Sösia till grundskolorna har inneburit en ovärderlig förstärkning och resurserna används för socialt arbete. Elevantalet vid förskoleklass och grundskolor har varit lägre än tidigare år, men tyvärr ökar antalet elever i behov av särskilt stöd. Grundskolan har även många elever med annat modersmål än svenska, förutom norska finns cirka 20 språkgrupper. Lokalerna vid Gärdesskolan, Gunneruds skola och Gunnarsbyskolan är väl lämpade för undervisning medan lokalerna vid Hierneskolan och Adolfsfors skola inte uppfyller kraven. Främst gäller det tillgången på grupprum. Städningen av de större skolorna har lagts ut på entreprenad och sammanfattningsvis kan sägas att för låg städfrekvens upplevs som ett problem.

3 Ventilationen upplevs som problem på en del skolor, dels att det känns kallt men även att ventilationen är bristfällig på någon skola. Brist på teknisk utrustning har varit ett hinder för att se till att eleverna når de tekniska färdigheter som de förväntas tillägna sig enligt läroplanen. All personal är engagerade och känner motivation i sitt arbete, men det finns ibland praktiska hinder, som svårigheter att få tag på vikarier, krånglande datorer och för många arbetsuppgifter som hindrar känslan. Möjligheten till delaktighet och engagemang upplevs olika i olika arbetslag, några känner till exempel att de inte har inflytande över hur den gemensamma arbetsplatsförlagda tiden används. Gymnasieskolans, vuxenutbildningens och SFI:s förutsättningar: Eda gymnasieskola erbjuder tre nationella program, Industritekniska programmet, Restaurang och livsmedelsprogrammet samt Hotell och turismprogrammet. Dessutom finns Introduktionsprogram samt gymnasiesärskola i kommunen. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI erbjuds också vid gymnasieskolan i Åmotfors. Gymnasieskolans rektorer har i stor utsträckning varit sjukskrivna under läsåret. Personalen har därför upplevt att det varit en otydlig ledningsorganisation och detta har bidragit till osäker arbetsmiljö för båda personal och elever. Vikarier för rektorerna har tillsatts i olika omfattning och med olika personer under läsåret. Svårigheter att rekrytera lärare har inneburit att många obehöriga lärare funnits på skolan under året. Statistik från Skolverket visar att endast 27,8% av Edas lärare i gymnasiet har legitimation. Motsvarande siffra för riket är 53,8% och för Värmland 45,9%. Arbetslagen utgör basen för den dagliga verksamheten med gemensamma rutiner. Elevgrupperna har varit fördelaktigt små varför många elever har kunnat få extra stöd vilket lett till att fler nått målen i kurserna. Intag till SFI görs kontinuerligt och nationella prov har genomförts sex gånger under läsåret. Från läsårets start finns alla klasser och grupper samlade i ETC-huset, Vita villan och Älvgården. Det har inneburit att organisationen känns mer sammanhållen och alla har fräscha lokaler Teknisk utrustning som till exempel datorer har funnits att tillgå i relativt stor utsträckning, vilket har underlättat elevernas arbete.

4 5. Arbetet i de olika verksamheterna bedrivs utifrån läroplanernas mål och riktlinjer. Här beskrivs kortfattat hur arbetet går till. Gemensamt för alla skolformer är arbetet med skolans värdegrund. Förskoleverksamheten: Som övergripande förbättringsområde för kommunens förskolor har man fortsatt med fjolårets område, systematiskt kvalitetsarbete, där personalen valt att utveckla den pedagogiska dokumentationen, man har kopplat ihop pedagogisk dokumentation med likabehandlingsarbete samt natur och teknik. Förskolorna har prioriterat ett avgränsat målområde, pedagogisk dokumentation verktyg för att synliggöra arbets-/lärprocesser, dokumentation som ska kommuniceras för att vara pedagogisk och som är ett stöd i arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla sin verksamhet. (Läroplan för förskolan 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling) I övrigt har arbetet utgått från de målområden som beskrivs i läroplanen: Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande, Förskola och hem, Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, Uppföljning, utvärdering och utveckling samt Förskolechefens ansvar. Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan: Grundskolans läroplan genomsyrar allt arbete i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen. Grundskolans läroplan innehåller tre delar: skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner som kompletteras med kunskapskrav. Läroplanens första del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet, medan den andra delen gäller i tillämpliga delar för dessa verksamheter. De delar som främst gäller grundskolan är följande: Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden, Bedömning och betyg samt Rektors ansvar. Kommunens förskoleklasser, grundskolor och fritidshem beskriver i sina kvalitetsrapporter hur de arbetar med de olika delarna i läroplanen. Arbetet med normer och värden ingår i allt man gör och till det kan exempelvis läggas att en skola genomfört en temadag kring mänskliga rättigheter, En skola jobbar med hjärteväxt och en skola har genomfört FN-dagen. När det gäller kunskaper framhålls temaarbeten som en framgångsfaktor och att arbeta ämnesövergripande blir mer och mer vanligt. Fritidshemmen samverkar också i temaarbetet, på det sättet blir de ett bra komplement och eleverna upplever en röd tråd genom sin tid i skolan.

5 Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande handlar främst om att de uppmuntras att ta eget ansvar för sitt lärande och de görs medvetna om kunskapsmålen vid utvecklingssamtal och via skriftliga omdömen. Det finns också klassråd, fritidsråd och elevråd vid skolorna och till detta kommer likabehandlingsgrupper. Samverkan med hemmen sker genom föräldramöten, öppet hus, föräldravecka och utvecklingssamtal. Vid flera skolor finns även samrådsgrupper där föräldrar har möjlighet till inflytande. Samverkan med andra stadier och skolor sker på olika sätt i de olika kommundelarna, men alla har en plan för övergång mellan förskola förskoleklass samt övergång mellan årskurser och skolor. Arbetet med skolan och omvärlden sker genom besök i närmiljön, vid hembygdsgårdar, kommunens muséer, men även genom att besöka museér och göra teaterbesök i Arvika och Karlstad. Dessa aktiviteter kommer främst till stånd via statsbidrag för Skapande skola. Samverkan med föreningar som finns i skolornas närhet sker också regelbundet, främst vid de mindre skolorna. Arbetet med bedömning och betyg sker främst genom muntlig och skriftlig återkoppling efter varje arbetsområde med hjälp av styrdokumenten. Utvärdering av elevernas förmågor och kunskaper sker både summativt, framför allt vid betygssättning och formativt under terminens löpande arbete. Skolorna använder edwise som dokumentationsverktyg och informationskanal. Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI: Arbetet i gymnasieskolan utgår från de examensmål som finns för varje program. Även läroplanens mål genomsyrar allt arbete. Gymnasieskolans läroplan beskriver följande målområden: Kunskaper, Normer och värden, Elevers ansvar och inflytande, Utbildningsval-arbete och samhällsliv, Bedömning och betyg samt Rektors ansvar. Eda gymnasieskola bedriver ett nära samarbete med lokala företag, vilket ger värdefull information om företagens önskemål för vad eleverna ska ha för kunskaper och färdigheter med sig ut i arbetslivet. Samarbetet bedrivs bland annat via Teknikcollege, branschråd och lokala styrgruppsmöten. Veckovis resurstid i svenska, engelska och matematik har genomförts hela läsåret för åk 1 och åk 2. Pedagogerna i likabehandlingsgruppen handleder kollegorna i värdegrundsarbetet för att säkerställa så att mentorerna kan genomföra skolans intentioner som uttrycks i likabehandlingsplanen. Klassråd har schemalagts löpande under året där eleverna diskuterar vad som deras representanter ska ta upp med rektor på skolkonferensen som sker två ggr/termin.

6 För merparten av eleverna på de nationella programmen, har arbetsplatsförlagt lärande fungerat bra. Elever i åk 3 på restaurang och livsmedelsprogrammet har haft delar av sin yrkespraktik utomlands. Två elever var i England och två genomförde praktiken i Tyskland. Inför kursstart och under pågående kurs delges eleverna kursmål och betygskriterier. I lärarkollegiet diskuteras elevernas resultat och utveckling regelbundet vid arbetslagens pedagogiska träffar, årskursmöten och klasskonferenser. Andra lärares uppfattning vägs in för att bredda och nyansera enskilda elevers utveckling och prestationer. Samtliga elever på Introduktionsprogrammet har en individuell studieplan baserad på slutbetyget från grundskolan. De teoretiska studierna anpassas efter varje elevs individuella studieplan och man genomför helt och hållet individanpassad undervisning, där varje elev i så stor utsträckning som möjligt får de hjälpmedel just hen behöver. Vuxenutbildningens arbete utgår från fastställda kursplaner samt läroplanens mål som är: Kunskaper, Utbildningsval arbete och samhällsliv, Bedömning och betyg samt Rektorns ansvar SFI:s undervisning är organiserad i tre grupper, där varje grupp utgör en studieväg (1-3). Inom varje grupp finns två kurser. Varje grupp har undervisning förmiddagar måndag - fredag. 15 timmar per vecka erbjuds. Dessutom erbjuds läs- och skrivundervisning vid två eftermiddagspass och resurstid en eftermiddag per vecka för elever som varit frånvarande vid något tillfälle eller behöver extra stöd. Nya elever tas in kontinuerligt. Ansökan kommer via expeditionen och samordnaren tar kontakt och genomför inskrivningssamtal och upprättar den första studieplanen. Elever som redan har vissa kunskaper i svenska placeras direkt i lämplig grupp. Nybörjarelever kan ibland få vänta några veckor tills det finns ett litet antal för att starta en introduktionsgrupp. Två lärare har varit ansvariga för introduktionsgrupperna och det har varierat mellan lärarkollegiet. För att klara det schemamässigt har introduktionsgruppen fått undervisning tre förmiddagar och två eftermiddagar per vecka. Introduktionen pågår i fyra veckor. I skollag, läroplan och kursplan är flexibilitet och individanpassning viktiga ord. I SFI:s grupper finns både olika kurser och olika nivåer, vilket ställer stora krav på individualisering. Ett sätt att individualisera är att arbeta med ett gemensamt tema, men ge uppgifter med olika svårighetsgrad, att dokumentera och ge varje elev undervisning utifrån behov och nivå. Samtal med elever om studier och mål, samt uppföljning av studieplan ger både lärare och elev insikt om elevens progression, nivå och behov. Att ta till vara elevers erfarenheter, kunskaper och intressen i undervisningen är också ett sätt att individualisera. Lärare i alla grupper strävar efter detta. I alla grupper finns elever som arbetar eller studerar parallellt med SFIstudierna. Lärarna är flexibla genom att stödja eleverna så att de kan genomföra studierna, trots att de inte kan komma varje dag. Under hösten

7 startades en distanskurs med kursträff en kväll i veckan på SFI för att ytterligare öka flexibiliteten. Kursen ligger i en blogg och Google drive används för uppgifter och respons. Endast ett par elever har varit aktiva på kursen. 6. En övergripande bild av måluppfyllelsen samt en analys, beskrivs här. Den är uppdelad på respektive verksamhetsområde. Förskoleverksamheten: Det man kan se i förskolornas kvalitetsrapporter är att personalen har dokumenterat sitt arbete i verksamheten, de flesta uppger att resultatet baseras på månadsuppföljningarna, månadsuppföljningarna bygger på dokumentation som gjorts under månaden. Förskolecheferna ser att flera använder sig av pedagogisk dokumentation medvetet och de övriga är på gång. Det ingår i uppdraget att arbetslaget dokumenterar, följer upp och utvärderar arbetet i verksamheten. Förskolecheferna har gett personalen verktyg i form av stödmaterial och utbildning i pedagogisk dokumentation som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Man kan se ett resultat av detta arbete i kvalitetsrapporterna, flera har en klar röd tråd från mål till åtgärder för förbättring. Flera uttrycker att stöd och rutiner har varit bra och då särskilt månadsuppföljningarna. Ett resultat av arbetet med pedagogisk dokumentation är att fler börjar reflektera över sitt arbetssätt och vill utgå mer från barnens intressen och erfarenheter och på det viset ökar man barnens reella inflytande. Ett tecken på att man blivit mer professionell i sitt arbete är att man använder sig av litteratur och forskning på en del förskolor. Arbetet med digitala verktyg ute på förskolorna har tagit ännu mer fart genom att de arbetar mer och mer med pedagogisk dokumentation. Träffarna med de IT-ansvariga på förskolorna har upplevts bra och man har kunnat ta del av varandras erfarenheter, man har till exempel varit nyfiken på hur andra använder olika dokumentationsprogram Förskolechefernas analys: Förskolecheferna upplever att man måste arbeta långsiktigt med utvecklingen av det pedagogiska arbetet på förskolorna och att de måste vara tydliga med vad uppdraget innebär. Att man bygger utvecklingsarbetet på de kunskaper förskolecheferna har och ger förskolorna stöd och förutsättningar i deras arbete. De upplever att det resultat som förskolornas rapporter visar är en utveckling i rätt riktning och tror att det beror på arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten med verktyg som exempel stödmaterialet Stöd och Rutiner samt utbildning av processledare.

8 Dessutom har två föreläsningar med Katinka Vinrot, utbildare från Lärarfortbildning, haft stor inverkan på arbetet. Förutsättningarna ser olika ut på förskolorna och man har kommit olika långt i sitt arbete, förskolechefernas roll blir att stödja och ge förutsättningar för att utveckling sker. Ett problem är svårigheten i att rekrytera förskollärare. Det finns en medvetenhet i verksamheterna att man ska arbeta med alla målen i läroplanen, det gäller att skapa rutiner, en struktur för hur man säkerställer detta. En del förskolor är i gång med att skapa rutiner, men förskolecheferna behöver få alla med i det arbetet. Användning av digitala verktyg är en förutsättning för att förskolan ska kunna uppfylla kraven på uppföljning, utvärdering och utveckling (Lpfö 2.6). Här ser det olika ut på förskolorna och man har olika kompetens i hur man kan använda de digitala verktygen. Det finns ett behov av kompetensutveckling som kan bestå av kollegialt lärande, men också föreläsningar/kurser samt hur andra kommuner arbetar med detta. ITgruppen har varit ett bra sätt att sprida goda exempel mellan förskolorna. Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan: När det gäller grundskolornas måluppfyllelse hänvisas främst till respektive skolas kvalitetsrapport. Här nedan redovisas tre mått kring elevers betyg i jämförelse mellan de olika skolorna i kommunen. Andelen elever som har fullständiga avgångsbetyg i grundskolan. Läsår Hierneskolan Gunnarsbyskolan Totalt 2009/ ,2 % 80,6 % 81,9 % 2010/ ,0 % 85,0 % 78,4 % 2011/ ,0 % 86,0 % 86,0 % 2012/ ,0 % 86,0 % 85,5 % 2013/ ,9 % 80,4 % 79,1 % Måluppfyllelse avseende fullständiga betyg i åk 9 har minskat vid båda högstadieskolorna. En bidragande faktor till detta är att skolorna inte erbjuder modersmålsstöd, svenska som andraspråk samt studiehandledning på modersmålet för våra invandrade elever i tillräckligt stor omfattning. Andra orsaker kan vara att man tagit bort särskilda undervisningsgrupper eftersom huvudmannen har dragit ner på antalet lärare vid samtliga skolor de senaste åren. Det finns t ex ingen speciallärare på högstadierna och när man haft vikarier inne så är de tyvärr inte utbildade. Ett antal elever har också haft anpassad studiegång vilket har inneburit att man har plockat bort ett antal ämne som de därför inte blivit behöriga i.

9 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet Läsår Hierneskolan Gunnarsbyskolan Totalt 2009/ ,1 % 83,6 % 86,7 % 2010/ ,7 % 85,0 % 85,3 % 2011/ ,0 % 93,0 % 90,5 % 2012/ ,0 % 91,0 % 90,5 % 2013/ ,4 % 92,6 % 91,0 % Måluppfyllelsen har ökat från 90,5% till 91% vilket är positivt. Kraven för att komma in på gymnasiet har ökat eftersom eleverna måste ha godkända betyg i 8 respektive 12 ämnen för att bli antagna. För övrigt se ovan. Andelen elever med godkända betyg åk 6 och åk 9 Ämne och årskurs Gunnarsbyskolan Gärdesskolan Hierneskolan Svenska åk 9 95% - 96% Matematik åk 9 93% - 92% Engelska åk 9 95% - 96% Svenska åk 6 95% 92% 96% Matematik åk 6 93% 80% 89% Engelska åk 6 85% 87% 86% Tabellen visar måluppfyllelsen avseende svenska, engelska och matematik första gången man får betyg dvs i åk 6 samt avgångsbetyg i åk 9. En jämförelse mellan skolorna visar att Gärdesskolans elever når målen i lägre utsträckning än eleverna vid Hierneskolan och Gunnarsbyskolan. En påverkansfaktor skulle kunna vara att Gärdesskolan tar emot flera barn som har invandrarbakgrund och att dessa ej fått det stöd de har rätt till. Entreprenöriellt lärande ska genomsyra skolans verksamhet. Det handlar främst om att skolan ska väcka elevernas lust att lära samt skapa kreativitet och initiativförmåga. Satsningen på Framtidsfrön som nu påbörjats vid alla skolor ska bli till hjälp i detta arbete. Rektorernas analys: Andelen behöriga lärare i verksamheten sjunker. Grundskolan har problem att rekrytera lärare med rätt ämneskompetens i alla ämnen och årskurser. Lärararna behöver mer medvetet och redan från de första åren i grundskolan säkerställa att eleverna förstår syftet med arbetet på lektionerna, samt vilka förmågor och kunskaper som behöver tränas och läras in. Pedagogerna och rektorn behöver också tydligt tala om vad eleven förväntas lära sig och visa, samt vad som kommer att bedömas. Skolan behöver tidigt uppmärksamma om elever riskerar att inte klara kunskapskraven, och vara tydlig i sin

10 information till både elev och vårdnadshavare, samt ha möjlighet att vidta de åtgärder som behövs. Rektorerna kan också se att lärare idag behöver ha en utökad specialpedagogisk kompetens för att bättre kunna anpassa undervisningen till alla elevers olika behov. Man behöver också arbeta vidare för att stärka likvärdigheten inom kommunen, så att det inte spelar så stor roll vilken lärare eleven har, eller vilken skola hen går på. Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI: På Eda gymnasieskola har man under de senaste åren arbetat intensivt med att göra undervisningen och möjligheterna för eleverna att nå målen, så goda som möjligt. Målsättningen är naturligtvis 100% måluppfyllelse, även om man idag är en bit från denna siffra. Skolan har jobbat med olika lösningar för att ge varje enskild individ det specifika stöd denne behöver. I en del fall misslyckas man och i mångt och mycket beror detta på att skolan misslyckas med att få elev och föräldrar/vårdnadshavare att förstå vikten av att alla strävar åt samma håll. Om man ska jämföra betygen över tid så är det svårare i år på grund av att det är första året som det är ett nytt betygssystem och där av svårt med jämförelser, men de tendenser som ses är att det är svårt att få betyget A. Betygen läsåret 2013/2014: Program Kurser Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Restaurang och livsmedel (RL) Industritekniska (IN) RL och IN RL och IN Yrkesinriktade 16 kurser Yrkesinriktade 20 kurser Teoretiska kurser 8 ämnen Valbara kurser, teoretiska SFI Kurs A SFI Kurs B SFI Kurs C SFI Kurs D Rektorernas analys: När eleverna läser programspecifika kurser så visar det sig att betygen blir högre och betyget F(ej godkänt resultat) minskar, speciellt gäller det eleverna på Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Görs en jämförelse mellan eleverna på RL och IN, så har eleverna på IN fler F än eleverna på

11 RL och att man generellt har lägre betyg på IN. Några orsaker är att eleverna på RL hade högre meritvärde från grundskolan, fler så kallade PRIV-elever (programinriktat individuellt program) var inskrivna på IN, frånvaron var högre för eleverna på IN, samt att det där fanns elever i större utsträckning som inte var studiemotiverade. Eda gymnasieskola har de senaste åren sett en ökad tillströmning av elever i behov av särskilt stöd. Vid ingången av läsåret 2013/14 hade skolan fyra elever som läste vid programmen trots att det saknade behörighet till gymnasieskolan, PRIV-elever. Det innebär att förutom att de ska läsa in gymnasieskolans kurser så ska de läsa in betyget i det eller de grundskoleämnen som saknas. Vid slutet av läsåret kan man konstatera att det finns två PRIV-elever kvar i verksamheten till nästa läsår. Detta innebär att två elever klarat av sina grundskolekurser samtidigt som de har studerat sina gymnasiekurser. För att en elev ska anses ha fullgjort hela sin gymnasieutbildning, fordras att eleven har betyg i 2500 poäng. För de elever som har svårigheter i sina studier kan programmet reduceras. Under läsåret 2013/14 har 14 av de elever som avslutat sin skolgång fullständigt betyg. För de elever som är studiemotiverade och vill läsa fler poäng än de 2500 så kan de ansöka om utökat program. Under läsåret 2013/14 har elva elever haft utökat program med från 50 upp till 500 poäng. Det har varit en stark grupp elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, där de flesta av eleverna har valt utökat program. Men den största orsaken är att eleverna går ett program där man automatiskt inte får grundläggande behörighet till högskola/universitet och på så vis har eleverna tagit möjligheten att läsa de ämnen som krävs för behörighet. Skolan tycker det är glädjande att eleverna väljer att få grundläggande behörighet, detta är också en trend på andra skolor där eleverna inte får med sig all behörighet i grundutbildningen. Vid läsårets slut i juni 2014 tog 18 elever studenten från Eda gymnasieskola, nio elever från Industritekniska programmet och nio elever från Restaurangoch livsmedelsprogrammet. Av de arton elever som slutade de treåriga nationella programmen, fick tretton slutbetyg och fem samlat betygsdokument. Frånvaro, som medfört att elever ej slutfört sina kurser, är en av orsakerna till att alla elever inte fick slutbetyg. Huvudmannens samlade analys av samtliga verksamheter: Förskolans måluppfyllelse när det gäller läroplanens mål, påverkas negativt på grund av bristen på förskollärare i kommunen. Det blir svårare att genomföra allt som planerats för året när man inte har den kompetens som behövs för att ge barnen det de har rätt till. Arbetsgivaren måste hitta rekryteringsvägar för att säkra tillgången på förskollärare, det största hotet är närheten till Norge som kan locka pedagoger med bättre anställningsvillkor än Eda någonsin kan erbjuda.

12 Elevernas måluppfyllelse i grundskolan och gymnasiet var detta läsår lägre än föregående läsår. Forskning visar att höga förväntningar på elevernas resultat, tydliga regler och att rektorn är delaktig i dialog med lärarna om undervisningen, samt tydliga mål och gemensamma visioner, är viktiga aspekter för det framgångsrika ledarskap genererar en framgångsrik skola. Lärares kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevernas resultat. Eda kommuns lärare är i ganska hög grad behöriga, men inte alltid för de ämnen och årskurser som de undervisar i. De lärarkategorier som är svårast att rekrytera är matematik/naturorienterande ämnen, träslöjd, musik, hemkunskap och moderna språk. När legitimationskravet skärps 2015, samtidigt som antalet pensionsavgångar ökar och antalet nyutbildade lärare minskar, kommer Eda att få allt svårare att rekrytera lärare med rätt behörighet. Detta kan innebära att måluppfyllelsen minskar ytterligare. En annan viktig faktor är alltså rektors möjlighet att bedriva pedagogiskt ledarskap. När det gäller rektorernas och förskolechefernas möjlighet till detta så finns det stora brister i kommunen. Tendensen är att cheferna har alltför många underställda, samtidigt som de också har mycket administration såsom ekonomi, arbetsmiljö och personalfrågor att hantera, för att ha möjlighet att vara förtrogna med den dagliga verksamheten. Inför detta läsår kräver de framtagna utvecklingsplanerna för förskolan och grundskolan att rektor/förskolechef är ännu mer delaktig i utvecklingsarbetet, vilket känns som en mycket svår ekvation att lösa. Under föregående läsår har också två av rektorerna drabbats av utmattningssyndrom, något som arbetsgivaren måste arbeta för att det inte ska behöva hända med fler av cheferna. Mer administrativt stöd behöver tillföras och i förskolan måste ytterligare en förskolechef anställas eftersom antalet förskoleavdelningar ökat under året och beräknas öka ytterligare i närtid. En annan utvecklingsdel är stödet till elever med olika specifika behov. Eda kommun har cirka 20 språkgrupper förutom svenska och norska, bland barnen/eleverna och i nuläget finns inte ekonomiska och kompetensmässiga möjligheter att ge dessa det stöd de har rätt till. Det som främst brister är möjligheten till modersmålsstöd och studiehandledning på modersmålet, men även ämnet svenska som andraspråk behöver förstärkas. Barn och elever i behov av särskilt stöd, både med fastställda diagnoser och andra svårigheter får inte heller den hjälp de behöver i tillräcklig utsträckning. För att kartlägga behov och tillgång till stöd kommer skolverksamheten under innevarande läsår att ha ett uppdrag att fokusera på detta område och i nästa års kvalitetsrapporter ska arbetet rapporteras. Ett glädjande och viktigt utvecklingsarbete har påbörjats i förskolan och grundskolan i och med att utvecklingsplaner har tagits fram och implementerats vid höstterminens start. Förvaltningens mål de senaste åren har varit att förskoleverksamheten och grundskolorna ska närma sig

13 varandra i arbetssätt och värdegrund. Utvecklingsplanerna är ett stort steg i rätt riktning och nu har pedagogerna möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte i mycket högre grad än tidigare. Ytterligare en positiv faktor är att Eda från höstterminens start har anställt sju förstelärare som ska arbeta med skolutveckling, främst på ämnesnivå. Gymnasieskolans framtid ska utredas eftersom elevtillströmningen är låg, Värmlands gymnasieskolor erbjuder idag 1,8 plats per elev. En översyn av vilka program Eda gymnasieskola ska erbjuda behövs samtidigt som man också behöver ta hänsyn till behoven av vuxenutbildning i kommunen. 7. En utvärdering av respektive enhets likabehandlingsplan genomförs efter varje läsår. Dessutom upprättas en ny plan för kommande läsår utifrån de behov som kommit fram när man utvärderat föregående plan samt nya behov som uppkommit på enheten. Personal från Eda kommuns skolor har deltagit i en utbildning vid Karlstads universitet Värdegrund och likabehandling. De har sedan vid pedagogiska träffar delgett och arbetat med material från utbildningen så att alla på enheten blivit delaktiga i arbetet på ett mer ingående sätt än tidigare. Vid utvärderingar efter läsårets slut har det kommit fram sådant som man bör tänka på när man utarbetar nästa läsårs likabehandlingsplan. En viktig del är att man har ett kontinuerligt värdegrundsarbete för att förebygga men också för att utreda. En annan viktig del i arbetet är även att personalen pratar om att de är olika och behöver förstå varandra, respektera varandra, spegla varandra och säga ifrån om man känner sig sårad. Man ska alltid komma ihåg att man är en förebild för barn/elever! 8. Till sist presenteras planeringen för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att åstadkomma förbättringar och en ökad måluppfyllelse inom respektive verksamhetsområde samt inom hela bildnings verksamhet Förskoleverksamheten: Utvecklingsområde: Språk. Förskolecheferna presenterade en utvecklingsplan för förskolan där språk ingår som ett utvecklingsområde på uppstartsträff 18 augusti-14. Man följer upp arbetet bland annat på PUG-träffar (pedagogisk utvecklingsgrupp). Förskolan kommer också fortsätta arbetet med att utveckla området natur och teknik i och med att man har en förskollärare som går utbildning och ska arbeta som NT-utvecklare (natur och teknik) i förskolan. Fortsätta att utveckla arbetet med digitala verktyg. Arbeta fram barnkonsekvensanalyser i verksamheten.

14 Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan: Grundskolans utvecklingsplan utgör grunden för det fortsatta arbetet. Fokus det första året är språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Ledarskapet i klassrummet är ett arbetsområde som man ska arbeta vidare med bland annat via boken Lektionen är helig. Ämnesutveckling undervisning, bedömning. Kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledningen är andra delar i den gemensamma planen. Fortsatt arbete med att utveckla entreprenöriellt lärande t ex genom att alla engagerar sig i Framtidsfrön, ett projekt som genomförs i samverkan med andra Värmlandskommuner. Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI: Utifrån arbetslagens egna beskrivningar och analyser, finns följande förbättringsåtgärder, gällande Eda gymnasieskola som helhet: Mer undervisning utifrån programmålen på samtliga program för att öka helhetsbilden för eleverna och ge eleverna en större meningsfullhet i studierna. Öka integrationen i flera ämnen. Utveckla resurstiden för elever i behov av särskilt stöd med att det ges möjlighet till fler ämnen. Skapa god dokumentation; när det gäller APU-uppföljning (arbetsplatsförlagd utbildning), för det systematiska kvalitetsarbetet, åtgärdsprogram mm. Öka antalet studiebesök och föreläsningar för eleverna för att få en större inblick i omvärlden. Öka antalet muntliga redovisningar i flera ämnen. Utöka samarbetet med biblioteket. Skapa en stabil ledningsorganisation för hela gymnasieskolan. Utveckla likabehandlingsarbetet på hela gymnasieskolan. Mer marknadsföring av gymnasieskolans alla utbildningar. Bloggar och användandet av surfplattor som verktyg i undervisningen ska utvecklas. Hela bildningsverksamheten: IKT (informations och kommunikationsteknik)för alla verksamheter ekonomiska resurser tillförs utifrån respektive IT-plan. Rektorernas och förskolechefernas arbete som pedagogiska ledare möjliggörs med mer administrativt stöd. Ökad måluppfyllelse hos eleverna, möjlighet till mer enskilt stöd som t ex fler speciallärare.

15 En plan för hur kommunen tar emot barn/elever med annat modersmål ska utarbetas. Ökat stöd till barn/elever, även med annat modersmål, mer hemspråkslärare, mer studiehandledning på modersmålet samt fler lärare i svenska som andraspråk. Utredning av studie- och yrkesvägledningen i kommunen. Utredning kring gymnasieskolans framtid i Eda. Utredning kring gymnasiesärskolans framtid i Eda. Elisabet Björklund Verksamhetschef

16 Organisation verksamhetsområde bildning Verksamhetschef bildning Ledningsstöd Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Fritid och kultur Charlottenberg-Bysjön: Charlottenberg: Åmotfors: Fritid Gullvivan Gunnarsbyskolan åk 1-9 Eda gymnasieskola Folkhälsa Gullan (5års) Grundsärskola Gymnasiesärskola Turistbyrå Grottan Förskoleklass Vuxenutbildning Bibliotek Pillret Fritidshem Snäckan SFI Kultur Solrosen Fritidshem Bysjön Droppen Musikskola Åmotfors-Adolfsfors-Koppom: Åmotfors: Blåsippan Gärdesskolan åk 1-6 Grodan (5års) Förskoleklass Nyckelpigan Fritidshem Kulingen Kohagen Hagåsen Koppom: Stjärnan (5års) Hierneskolan åk 1-9 Förskoleklass Fritidshem Kometen Adolfsfors Adolfsfors skola åk 1-5 Förskoleklass Fritidshem Ankeborg Skillingsfors Gunnerud skola åk 1-2 Förskoleklass Fritidshem Duvan Förskola Duvan

Kvalitetsrapport RE 4-2014

Kvalitetsrapport RE 4-2014 Kvalitetsrapport RE 4-2014 Charlottenberg 2014-08-27 Monica Skönnå Förskolechef 1 Innehållsförteckning Kvalitetsarbetets period...3 Verksamheterna som omfattas...3 Underlag och rutiner för att ta fram

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 1 (7) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-03-25 Anders Lundberg, 054-5403651 anders.lundberg@karlstad.se Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer