Kvalitetsrapport, bildningsverksamheten, läsåret 2013/2014

Transkript

1 Bildning Elisabet Björklund Datum Sida 1(15) Kvalitetsrapport, bildningsverksamheten, läsåret 2013/ Kvalitetsrapporten gäller läsåret 2013/2014 och omfattar enbart de statligt uppsatta målen i läroplanerna. Kommunens verksamhetsplan utvärderas i årsredovisningen för bildnings verksamhetsområde. 2. Kvalitetsrapporten omfattar förskoleverksamheten, förskoleklassen, fritidshemmen, grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI (Svenska För Invandrare) i Eda kommun. Se även organisationsskiss. 3. Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete har arbetats fram av bildnings ledningsgrupp och följer Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Huvudmannens kvalitetsrapport bygger på underlag från respektive rektors/förskolechefs kvalitetsrapport. 4. För att verksamheterna ska kunna nå läroplanens mål måste de ha förutsättningar för sitt arbete. Det handlar främst om hur verksamheten styrs och leds, personalens kompetens och arbetssituation, vilka resurser i form av personal, lokaler och material som finns att tillgå samt vilket engagemang och möjligheter till delaktighet som alla anställda har. Förskoleverksamhetens förutsättningar: Ny förskolechef anställdes för Charlottenbergsområdet från 1 december En specialpedagog med 80% tjänstgöring har tillsatts för hela förskoleverksamheten. Uppdraget är att stötta och handleda personalen kring barn i behov av särskilt stöd. Eda kommun Postadress Box Charlottenberg Hemsida Besöksadress Torget Charlottenberg E-post kommun@eda.se Telefon Fax Organisationsnr PlusGiro

2 En tillfällig förtätning i barngrupperna har gjorts under våren 2014, vilket även har medfört personalförstärkningar. Förskoleverksamheten har i nuläget svårigheter att rekrytera förskollärare. Under läsåret hade 53% av personalen pedagogisk högskoleutbildning. Nya allmänna råd för förskolan har trätt ikraft och dessa ska vara vägledande för arbetet i verksamheten. Kompetensutveckling har bland annat skett genom pedagogiska träffar där främst pedagogisk dokumentation har avhandlats. En arbetsgrupp har sett över personalens planeringstid och kommit med ett förslag som nu är antaget och skall användas vid alla förskolor. Processledare finns på många av förskolorna och deras uppdrag är, att tillsammans med förskolecheferna driva processer som leder till utveckling på förskolorna. Möjligheten till delaktighet och engagemang bland personalen, upplevs som goda. Förskoleklassens, fritidshemmens och grundskolans förutsättningar: En vikarierande rektor har anställts på Gärdesskolan på grund av sjukskrivning under våren Båda rektorerna på Gunnarsbyskolan har tillträtt sina tjänster under läsåret. Svårigheter att rekrytera lärare inom vissa ämnen har inneburit att ett antal obehöriga lärare undervisat i grundskolorna. Statistik från Skolverket visar att 68,3% av Edas lärare i grundskolan har lärarlegitimation. För riket är motsvarande siffra 69% och för Värmland 70,8%. Samma situation gäller för fritidshemmens bemanning där outbildade fått ersätta fritidspedagoger på några tjänster. I statistiken finner man att 59% av personalen vid fritidshemmen hade pedagogisk högskoleutbildning. De resurser som flyttats från Sösia till grundskolorna har inneburit en ovärderlig förstärkning och resurserna används för socialt arbete. Elevantalet vid förskoleklass och grundskolor har varit lägre än tidigare år, men tyvärr ökar antalet elever i behov av särskilt stöd. Grundskolan har även många elever med annat modersmål än svenska, förutom norska finns cirka 20 språkgrupper. Lokalerna vid Gärdesskolan, Gunneruds skola och Gunnarsbyskolan är väl lämpade för undervisning medan lokalerna vid Hierneskolan och Adolfsfors skola inte uppfyller kraven. Främst gäller det tillgången på grupprum. Städningen av de större skolorna har lagts ut på entreprenad och sammanfattningsvis kan sägas att för låg städfrekvens upplevs som ett problem.

3 Ventilationen upplevs som problem på en del skolor, dels att det känns kallt men även att ventilationen är bristfällig på någon skola. Brist på teknisk utrustning har varit ett hinder för att se till att eleverna når de tekniska färdigheter som de förväntas tillägna sig enligt läroplanen. All personal är engagerade och känner motivation i sitt arbete, men det finns ibland praktiska hinder, som svårigheter att få tag på vikarier, krånglande datorer och för många arbetsuppgifter som hindrar känslan. Möjligheten till delaktighet och engagemang upplevs olika i olika arbetslag, några känner till exempel att de inte har inflytande över hur den gemensamma arbetsplatsförlagda tiden används. Gymnasieskolans, vuxenutbildningens och SFI:s förutsättningar: Eda gymnasieskola erbjuder tre nationella program, Industritekniska programmet, Restaurang och livsmedelsprogrammet samt Hotell och turismprogrammet. Dessutom finns Introduktionsprogram samt gymnasiesärskola i kommunen. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI erbjuds också vid gymnasieskolan i Åmotfors. Gymnasieskolans rektorer har i stor utsträckning varit sjukskrivna under läsåret. Personalen har därför upplevt att det varit en otydlig ledningsorganisation och detta har bidragit till osäker arbetsmiljö för båda personal och elever. Vikarier för rektorerna har tillsatts i olika omfattning och med olika personer under läsåret. Svårigheter att rekrytera lärare har inneburit att många obehöriga lärare funnits på skolan under året. Statistik från Skolverket visar att endast 27,8% av Edas lärare i gymnasiet har legitimation. Motsvarande siffra för riket är 53,8% och för Värmland 45,9%. Arbetslagen utgör basen för den dagliga verksamheten med gemensamma rutiner. Elevgrupperna har varit fördelaktigt små varför många elever har kunnat få extra stöd vilket lett till att fler nått målen i kurserna. Intag till SFI görs kontinuerligt och nationella prov har genomförts sex gånger under läsåret. Från läsårets start finns alla klasser och grupper samlade i ETC-huset, Vita villan och Älvgården. Det har inneburit att organisationen känns mer sammanhållen och alla har fräscha lokaler Teknisk utrustning som till exempel datorer har funnits att tillgå i relativt stor utsträckning, vilket har underlättat elevernas arbete.

4 5. Arbetet i de olika verksamheterna bedrivs utifrån läroplanernas mål och riktlinjer. Här beskrivs kortfattat hur arbetet går till. Gemensamt för alla skolformer är arbetet med skolans värdegrund. Förskoleverksamheten: Som övergripande förbättringsområde för kommunens förskolor har man fortsatt med fjolårets område, systematiskt kvalitetsarbete, där personalen valt att utveckla den pedagogiska dokumentationen, man har kopplat ihop pedagogisk dokumentation med likabehandlingsarbete samt natur och teknik. Förskolorna har prioriterat ett avgränsat målområde, pedagogisk dokumentation verktyg för att synliggöra arbets-/lärprocesser, dokumentation som ska kommuniceras för att vara pedagogisk och som är ett stöd i arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla sin verksamhet. (Läroplan för förskolan 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling) I övrigt har arbetet utgått från de målområden som beskrivs i läroplanen: Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande, Förskola och hem, Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, Uppföljning, utvärdering och utveckling samt Förskolechefens ansvar. Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan: Grundskolans läroplan genomsyrar allt arbete i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen. Grundskolans läroplan innehåller tre delar: skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner som kompletteras med kunskapskrav. Läroplanens första del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet, medan den andra delen gäller i tillämpliga delar för dessa verksamheter. De delar som främst gäller grundskolan är följande: Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden, Bedömning och betyg samt Rektors ansvar. Kommunens förskoleklasser, grundskolor och fritidshem beskriver i sina kvalitetsrapporter hur de arbetar med de olika delarna i läroplanen. Arbetet med normer och värden ingår i allt man gör och till det kan exempelvis läggas att en skola genomfört en temadag kring mänskliga rättigheter, En skola jobbar med hjärteväxt och en skola har genomfört FN-dagen. När det gäller kunskaper framhålls temaarbeten som en framgångsfaktor och att arbeta ämnesövergripande blir mer och mer vanligt. Fritidshemmen samverkar också i temaarbetet, på det sättet blir de ett bra komplement och eleverna upplever en röd tråd genom sin tid i skolan.

5 Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande handlar främst om att de uppmuntras att ta eget ansvar för sitt lärande och de görs medvetna om kunskapsmålen vid utvecklingssamtal och via skriftliga omdömen. Det finns också klassråd, fritidsråd och elevråd vid skolorna och till detta kommer likabehandlingsgrupper. Samverkan med hemmen sker genom föräldramöten, öppet hus, föräldravecka och utvecklingssamtal. Vid flera skolor finns även samrådsgrupper där föräldrar har möjlighet till inflytande. Samverkan med andra stadier och skolor sker på olika sätt i de olika kommundelarna, men alla har en plan för övergång mellan förskola förskoleklass samt övergång mellan årskurser och skolor. Arbetet med skolan och omvärlden sker genom besök i närmiljön, vid hembygdsgårdar, kommunens muséer, men även genom att besöka museér och göra teaterbesök i Arvika och Karlstad. Dessa aktiviteter kommer främst till stånd via statsbidrag för Skapande skola. Samverkan med föreningar som finns i skolornas närhet sker också regelbundet, främst vid de mindre skolorna. Arbetet med bedömning och betyg sker främst genom muntlig och skriftlig återkoppling efter varje arbetsområde med hjälp av styrdokumenten. Utvärdering av elevernas förmågor och kunskaper sker både summativt, framför allt vid betygssättning och formativt under terminens löpande arbete. Skolorna använder edwise som dokumentationsverktyg och informationskanal. Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI: Arbetet i gymnasieskolan utgår från de examensmål som finns för varje program. Även läroplanens mål genomsyrar allt arbete. Gymnasieskolans läroplan beskriver följande målområden: Kunskaper, Normer och värden, Elevers ansvar och inflytande, Utbildningsval-arbete och samhällsliv, Bedömning och betyg samt Rektors ansvar. Eda gymnasieskola bedriver ett nära samarbete med lokala företag, vilket ger värdefull information om företagens önskemål för vad eleverna ska ha för kunskaper och färdigheter med sig ut i arbetslivet. Samarbetet bedrivs bland annat via Teknikcollege, branschråd och lokala styrgruppsmöten. Veckovis resurstid i svenska, engelska och matematik har genomförts hela läsåret för åk 1 och åk 2. Pedagogerna i likabehandlingsgruppen handleder kollegorna i värdegrundsarbetet för att säkerställa så att mentorerna kan genomföra skolans intentioner som uttrycks i likabehandlingsplanen. Klassråd har schemalagts löpande under året där eleverna diskuterar vad som deras representanter ska ta upp med rektor på skolkonferensen som sker två ggr/termin.

6 För merparten av eleverna på de nationella programmen, har arbetsplatsförlagt lärande fungerat bra. Elever i åk 3 på restaurang och livsmedelsprogrammet har haft delar av sin yrkespraktik utomlands. Två elever var i England och två genomförde praktiken i Tyskland. Inför kursstart och under pågående kurs delges eleverna kursmål och betygskriterier. I lärarkollegiet diskuteras elevernas resultat och utveckling regelbundet vid arbetslagens pedagogiska träffar, årskursmöten och klasskonferenser. Andra lärares uppfattning vägs in för att bredda och nyansera enskilda elevers utveckling och prestationer. Samtliga elever på Introduktionsprogrammet har en individuell studieplan baserad på slutbetyget från grundskolan. De teoretiska studierna anpassas efter varje elevs individuella studieplan och man genomför helt och hållet individanpassad undervisning, där varje elev i så stor utsträckning som möjligt får de hjälpmedel just hen behöver. Vuxenutbildningens arbete utgår från fastställda kursplaner samt läroplanens mål som är: Kunskaper, Utbildningsval arbete och samhällsliv, Bedömning och betyg samt Rektorns ansvar SFI:s undervisning är organiserad i tre grupper, där varje grupp utgör en studieväg (1-3). Inom varje grupp finns två kurser. Varje grupp har undervisning förmiddagar måndag - fredag. 15 timmar per vecka erbjuds. Dessutom erbjuds läs- och skrivundervisning vid två eftermiddagspass och resurstid en eftermiddag per vecka för elever som varit frånvarande vid något tillfälle eller behöver extra stöd. Nya elever tas in kontinuerligt. Ansökan kommer via expeditionen och samordnaren tar kontakt och genomför inskrivningssamtal och upprättar den första studieplanen. Elever som redan har vissa kunskaper i svenska placeras direkt i lämplig grupp. Nybörjarelever kan ibland få vänta några veckor tills det finns ett litet antal för att starta en introduktionsgrupp. Två lärare har varit ansvariga för introduktionsgrupperna och det har varierat mellan lärarkollegiet. För att klara det schemamässigt har introduktionsgruppen fått undervisning tre förmiddagar och två eftermiddagar per vecka. Introduktionen pågår i fyra veckor. I skollag, läroplan och kursplan är flexibilitet och individanpassning viktiga ord. I SFI:s grupper finns både olika kurser och olika nivåer, vilket ställer stora krav på individualisering. Ett sätt att individualisera är att arbeta med ett gemensamt tema, men ge uppgifter med olika svårighetsgrad, att dokumentera och ge varje elev undervisning utifrån behov och nivå. Samtal med elever om studier och mål, samt uppföljning av studieplan ger både lärare och elev insikt om elevens progression, nivå och behov. Att ta till vara elevers erfarenheter, kunskaper och intressen i undervisningen är också ett sätt att individualisera. Lärare i alla grupper strävar efter detta. I alla grupper finns elever som arbetar eller studerar parallellt med SFIstudierna. Lärarna är flexibla genom att stödja eleverna så att de kan genomföra studierna, trots att de inte kan komma varje dag. Under hösten

7 startades en distanskurs med kursträff en kväll i veckan på SFI för att ytterligare öka flexibiliteten. Kursen ligger i en blogg och Google drive används för uppgifter och respons. Endast ett par elever har varit aktiva på kursen. 6. En övergripande bild av måluppfyllelsen samt en analys, beskrivs här. Den är uppdelad på respektive verksamhetsområde. Förskoleverksamheten: Det man kan se i förskolornas kvalitetsrapporter är att personalen har dokumenterat sitt arbete i verksamheten, de flesta uppger att resultatet baseras på månadsuppföljningarna, månadsuppföljningarna bygger på dokumentation som gjorts under månaden. Förskolecheferna ser att flera använder sig av pedagogisk dokumentation medvetet och de övriga är på gång. Det ingår i uppdraget att arbetslaget dokumenterar, följer upp och utvärderar arbetet i verksamheten. Förskolecheferna har gett personalen verktyg i form av stödmaterial och utbildning i pedagogisk dokumentation som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Man kan se ett resultat av detta arbete i kvalitetsrapporterna, flera har en klar röd tråd från mål till åtgärder för förbättring. Flera uttrycker att stöd och rutiner har varit bra och då särskilt månadsuppföljningarna. Ett resultat av arbetet med pedagogisk dokumentation är att fler börjar reflektera över sitt arbetssätt och vill utgå mer från barnens intressen och erfarenheter och på det viset ökar man barnens reella inflytande. Ett tecken på att man blivit mer professionell i sitt arbete är att man använder sig av litteratur och forskning på en del förskolor. Arbetet med digitala verktyg ute på förskolorna har tagit ännu mer fart genom att de arbetar mer och mer med pedagogisk dokumentation. Träffarna med de IT-ansvariga på förskolorna har upplevts bra och man har kunnat ta del av varandras erfarenheter, man har till exempel varit nyfiken på hur andra använder olika dokumentationsprogram Förskolechefernas analys: Förskolecheferna upplever att man måste arbeta långsiktigt med utvecklingen av det pedagogiska arbetet på förskolorna och att de måste vara tydliga med vad uppdraget innebär. Att man bygger utvecklingsarbetet på de kunskaper förskolecheferna har och ger förskolorna stöd och förutsättningar i deras arbete. De upplever att det resultat som förskolornas rapporter visar är en utveckling i rätt riktning och tror att det beror på arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten med verktyg som exempel stödmaterialet Stöd och Rutiner samt utbildning av processledare.

8 Dessutom har två föreläsningar med Katinka Vinrot, utbildare från Lärarfortbildning, haft stor inverkan på arbetet. Förutsättningarna ser olika ut på förskolorna och man har kommit olika långt i sitt arbete, förskolechefernas roll blir att stödja och ge förutsättningar för att utveckling sker. Ett problem är svårigheten i att rekrytera förskollärare. Det finns en medvetenhet i verksamheterna att man ska arbeta med alla målen i läroplanen, det gäller att skapa rutiner, en struktur för hur man säkerställer detta. En del förskolor är i gång med att skapa rutiner, men förskolecheferna behöver få alla med i det arbetet. Användning av digitala verktyg är en förutsättning för att förskolan ska kunna uppfylla kraven på uppföljning, utvärdering och utveckling (Lpfö 2.6). Här ser det olika ut på förskolorna och man har olika kompetens i hur man kan använda de digitala verktygen. Det finns ett behov av kompetensutveckling som kan bestå av kollegialt lärande, men också föreläsningar/kurser samt hur andra kommuner arbetar med detta. ITgruppen har varit ett bra sätt att sprida goda exempel mellan förskolorna. Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan: När det gäller grundskolornas måluppfyllelse hänvisas främst till respektive skolas kvalitetsrapport. Här nedan redovisas tre mått kring elevers betyg i jämförelse mellan de olika skolorna i kommunen. Andelen elever som har fullständiga avgångsbetyg i grundskolan. Läsår Hierneskolan Gunnarsbyskolan Totalt 2009/ ,2 % 80,6 % 81,9 % 2010/ ,0 % 85,0 % 78,4 % 2011/ ,0 % 86,0 % 86,0 % 2012/ ,0 % 86,0 % 85,5 % 2013/ ,9 % 80,4 % 79,1 % Måluppfyllelse avseende fullständiga betyg i åk 9 har minskat vid båda högstadieskolorna. En bidragande faktor till detta är att skolorna inte erbjuder modersmålsstöd, svenska som andraspråk samt studiehandledning på modersmålet för våra invandrade elever i tillräckligt stor omfattning. Andra orsaker kan vara att man tagit bort särskilda undervisningsgrupper eftersom huvudmannen har dragit ner på antalet lärare vid samtliga skolor de senaste åren. Det finns t ex ingen speciallärare på högstadierna och när man haft vikarier inne så är de tyvärr inte utbildade. Ett antal elever har också haft anpassad studiegång vilket har inneburit att man har plockat bort ett antal ämne som de därför inte blivit behöriga i.

9 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet Läsår Hierneskolan Gunnarsbyskolan Totalt 2009/ ,1 % 83,6 % 86,7 % 2010/ ,7 % 85,0 % 85,3 % 2011/ ,0 % 93,0 % 90,5 % 2012/ ,0 % 91,0 % 90,5 % 2013/ ,4 % 92,6 % 91,0 % Måluppfyllelsen har ökat från 90,5% till 91% vilket är positivt. Kraven för att komma in på gymnasiet har ökat eftersom eleverna måste ha godkända betyg i 8 respektive 12 ämnen för att bli antagna. För övrigt se ovan. Andelen elever med godkända betyg åk 6 och åk 9 Ämne och årskurs Gunnarsbyskolan Gärdesskolan Hierneskolan Svenska åk 9 95% - 96% Matematik åk 9 93% - 92% Engelska åk 9 95% - 96% Svenska åk 6 95% 92% 96% Matematik åk 6 93% 80% 89% Engelska åk 6 85% 87% 86% Tabellen visar måluppfyllelsen avseende svenska, engelska och matematik första gången man får betyg dvs i åk 6 samt avgångsbetyg i åk 9. En jämförelse mellan skolorna visar att Gärdesskolans elever når målen i lägre utsträckning än eleverna vid Hierneskolan och Gunnarsbyskolan. En påverkansfaktor skulle kunna vara att Gärdesskolan tar emot flera barn som har invandrarbakgrund och att dessa ej fått det stöd de har rätt till. Entreprenöriellt lärande ska genomsyra skolans verksamhet. Det handlar främst om att skolan ska väcka elevernas lust att lära samt skapa kreativitet och initiativförmåga. Satsningen på Framtidsfrön som nu påbörjats vid alla skolor ska bli till hjälp i detta arbete. Rektorernas analys: Andelen behöriga lärare i verksamheten sjunker. Grundskolan har problem att rekrytera lärare med rätt ämneskompetens i alla ämnen och årskurser. Lärararna behöver mer medvetet och redan från de första åren i grundskolan säkerställa att eleverna förstår syftet med arbetet på lektionerna, samt vilka förmågor och kunskaper som behöver tränas och läras in. Pedagogerna och rektorn behöver också tydligt tala om vad eleven förväntas lära sig och visa, samt vad som kommer att bedömas. Skolan behöver tidigt uppmärksamma om elever riskerar att inte klara kunskapskraven, och vara tydlig i sin

10 information till både elev och vårdnadshavare, samt ha möjlighet att vidta de åtgärder som behövs. Rektorerna kan också se att lärare idag behöver ha en utökad specialpedagogisk kompetens för att bättre kunna anpassa undervisningen till alla elevers olika behov. Man behöver också arbeta vidare för att stärka likvärdigheten inom kommunen, så att det inte spelar så stor roll vilken lärare eleven har, eller vilken skola hen går på. Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI: På Eda gymnasieskola har man under de senaste åren arbetat intensivt med att göra undervisningen och möjligheterna för eleverna att nå målen, så goda som möjligt. Målsättningen är naturligtvis 100% måluppfyllelse, även om man idag är en bit från denna siffra. Skolan har jobbat med olika lösningar för att ge varje enskild individ det specifika stöd denne behöver. I en del fall misslyckas man och i mångt och mycket beror detta på att skolan misslyckas med att få elev och föräldrar/vårdnadshavare att förstå vikten av att alla strävar åt samma håll. Om man ska jämföra betygen över tid så är det svårare i år på grund av att det är första året som det är ett nytt betygssystem och där av svårt med jämförelser, men de tendenser som ses är att det är svårt att få betyget A. Betygen läsåret 2013/2014: Program Kurser Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F Restaurang och livsmedel (RL) Industritekniska (IN) RL och IN RL och IN Yrkesinriktade 16 kurser Yrkesinriktade 20 kurser Teoretiska kurser 8 ämnen Valbara kurser, teoretiska SFI Kurs A SFI Kurs B SFI Kurs C SFI Kurs D Rektorernas analys: När eleverna läser programspecifika kurser så visar det sig att betygen blir högre och betyget F(ej godkänt resultat) minskar, speciellt gäller det eleverna på Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Görs en jämförelse mellan eleverna på RL och IN, så har eleverna på IN fler F än eleverna på

11 RL och att man generellt har lägre betyg på IN. Några orsaker är att eleverna på RL hade högre meritvärde från grundskolan, fler så kallade PRIV-elever (programinriktat individuellt program) var inskrivna på IN, frånvaron var högre för eleverna på IN, samt att det där fanns elever i större utsträckning som inte var studiemotiverade. Eda gymnasieskola har de senaste åren sett en ökad tillströmning av elever i behov av särskilt stöd. Vid ingången av läsåret 2013/14 hade skolan fyra elever som läste vid programmen trots att det saknade behörighet till gymnasieskolan, PRIV-elever. Det innebär att förutom att de ska läsa in gymnasieskolans kurser så ska de läsa in betyget i det eller de grundskoleämnen som saknas. Vid slutet av läsåret kan man konstatera att det finns två PRIV-elever kvar i verksamheten till nästa läsår. Detta innebär att två elever klarat av sina grundskolekurser samtidigt som de har studerat sina gymnasiekurser. För att en elev ska anses ha fullgjort hela sin gymnasieutbildning, fordras att eleven har betyg i 2500 poäng. För de elever som har svårigheter i sina studier kan programmet reduceras. Under läsåret 2013/14 har 14 av de elever som avslutat sin skolgång fullständigt betyg. För de elever som är studiemotiverade och vill läsa fler poäng än de 2500 så kan de ansöka om utökat program. Under läsåret 2013/14 har elva elever haft utökat program med från 50 upp till 500 poäng. Det har varit en stark grupp elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet, där de flesta av eleverna har valt utökat program. Men den största orsaken är att eleverna går ett program där man automatiskt inte får grundläggande behörighet till högskola/universitet och på så vis har eleverna tagit möjligheten att läsa de ämnen som krävs för behörighet. Skolan tycker det är glädjande att eleverna väljer att få grundläggande behörighet, detta är också en trend på andra skolor där eleverna inte får med sig all behörighet i grundutbildningen. Vid läsårets slut i juni 2014 tog 18 elever studenten från Eda gymnasieskola, nio elever från Industritekniska programmet och nio elever från Restaurangoch livsmedelsprogrammet. Av de arton elever som slutade de treåriga nationella programmen, fick tretton slutbetyg och fem samlat betygsdokument. Frånvaro, som medfört att elever ej slutfört sina kurser, är en av orsakerna till att alla elever inte fick slutbetyg. Huvudmannens samlade analys av samtliga verksamheter: Förskolans måluppfyllelse när det gäller läroplanens mål, påverkas negativt på grund av bristen på förskollärare i kommunen. Det blir svårare att genomföra allt som planerats för året när man inte har den kompetens som behövs för att ge barnen det de har rätt till. Arbetsgivaren måste hitta rekryteringsvägar för att säkra tillgången på förskollärare, det största hotet är närheten till Norge som kan locka pedagoger med bättre anställningsvillkor än Eda någonsin kan erbjuda.

12 Elevernas måluppfyllelse i grundskolan och gymnasiet var detta läsår lägre än föregående läsår. Forskning visar att höga förväntningar på elevernas resultat, tydliga regler och att rektorn är delaktig i dialog med lärarna om undervisningen, samt tydliga mål och gemensamma visioner, är viktiga aspekter för det framgångsrika ledarskap genererar en framgångsrik skola. Lärares kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevernas resultat. Eda kommuns lärare är i ganska hög grad behöriga, men inte alltid för de ämnen och årskurser som de undervisar i. De lärarkategorier som är svårast att rekrytera är matematik/naturorienterande ämnen, träslöjd, musik, hemkunskap och moderna språk. När legitimationskravet skärps 2015, samtidigt som antalet pensionsavgångar ökar och antalet nyutbildade lärare minskar, kommer Eda att få allt svårare att rekrytera lärare med rätt behörighet. Detta kan innebära att måluppfyllelsen minskar ytterligare. En annan viktig faktor är alltså rektors möjlighet att bedriva pedagogiskt ledarskap. När det gäller rektorernas och förskolechefernas möjlighet till detta så finns det stora brister i kommunen. Tendensen är att cheferna har alltför många underställda, samtidigt som de också har mycket administration såsom ekonomi, arbetsmiljö och personalfrågor att hantera, för att ha möjlighet att vara förtrogna med den dagliga verksamheten. Inför detta läsår kräver de framtagna utvecklingsplanerna för förskolan och grundskolan att rektor/förskolechef är ännu mer delaktig i utvecklingsarbetet, vilket känns som en mycket svår ekvation att lösa. Under föregående läsår har också två av rektorerna drabbats av utmattningssyndrom, något som arbetsgivaren måste arbeta för att det inte ska behöva hända med fler av cheferna. Mer administrativt stöd behöver tillföras och i förskolan måste ytterligare en förskolechef anställas eftersom antalet förskoleavdelningar ökat under året och beräknas öka ytterligare i närtid. En annan utvecklingsdel är stödet till elever med olika specifika behov. Eda kommun har cirka 20 språkgrupper förutom svenska och norska, bland barnen/eleverna och i nuläget finns inte ekonomiska och kompetensmässiga möjligheter att ge dessa det stöd de har rätt till. Det som främst brister är möjligheten till modersmålsstöd och studiehandledning på modersmålet, men även ämnet svenska som andraspråk behöver förstärkas. Barn och elever i behov av särskilt stöd, både med fastställda diagnoser och andra svårigheter får inte heller den hjälp de behöver i tillräcklig utsträckning. För att kartlägga behov och tillgång till stöd kommer skolverksamheten under innevarande läsår att ha ett uppdrag att fokusera på detta område och i nästa års kvalitetsrapporter ska arbetet rapporteras. Ett glädjande och viktigt utvecklingsarbete har påbörjats i förskolan och grundskolan i och med att utvecklingsplaner har tagits fram och implementerats vid höstterminens start. Förvaltningens mål de senaste åren har varit att förskoleverksamheten och grundskolorna ska närma sig

13 varandra i arbetssätt och värdegrund. Utvecklingsplanerna är ett stort steg i rätt riktning och nu har pedagogerna möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte i mycket högre grad än tidigare. Ytterligare en positiv faktor är att Eda från höstterminens start har anställt sju förstelärare som ska arbeta med skolutveckling, främst på ämnesnivå. Gymnasieskolans framtid ska utredas eftersom elevtillströmningen är låg, Värmlands gymnasieskolor erbjuder idag 1,8 plats per elev. En översyn av vilka program Eda gymnasieskola ska erbjuda behövs samtidigt som man också behöver ta hänsyn till behoven av vuxenutbildning i kommunen. 7. En utvärdering av respektive enhets likabehandlingsplan genomförs efter varje läsår. Dessutom upprättas en ny plan för kommande läsår utifrån de behov som kommit fram när man utvärderat föregående plan samt nya behov som uppkommit på enheten. Personal från Eda kommuns skolor har deltagit i en utbildning vid Karlstads universitet Värdegrund och likabehandling. De har sedan vid pedagogiska träffar delgett och arbetat med material från utbildningen så att alla på enheten blivit delaktiga i arbetet på ett mer ingående sätt än tidigare. Vid utvärderingar efter läsårets slut har det kommit fram sådant som man bör tänka på när man utarbetar nästa läsårs likabehandlingsplan. En viktig del är att man har ett kontinuerligt värdegrundsarbete för att förebygga men också för att utreda. En annan viktig del i arbetet är även att personalen pratar om att de är olika och behöver förstå varandra, respektera varandra, spegla varandra och säga ifrån om man känner sig sårad. Man ska alltid komma ihåg att man är en förebild för barn/elever! 8. Till sist presenteras planeringen för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att åstadkomma förbättringar och en ökad måluppfyllelse inom respektive verksamhetsområde samt inom hela bildnings verksamhet Förskoleverksamheten: Utvecklingsområde: Språk. Förskolecheferna presenterade en utvecklingsplan för förskolan där språk ingår som ett utvecklingsområde på uppstartsträff 18 augusti-14. Man följer upp arbetet bland annat på PUG-träffar (pedagogisk utvecklingsgrupp). Förskolan kommer också fortsätta arbetet med att utveckla området natur och teknik i och med att man har en förskollärare som går utbildning och ska arbeta som NT-utvecklare (natur och teknik) i förskolan. Fortsätta att utveckla arbetet med digitala verktyg. Arbeta fram barnkonsekvensanalyser i verksamheten.

14 Förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolan: Grundskolans utvecklingsplan utgör grunden för det fortsatta arbetet. Fokus det första året är språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Ledarskapet i klassrummet är ett arbetsområde som man ska arbeta vidare med bland annat via boken Lektionen är helig. Ämnesutveckling undervisning, bedömning. Kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledningen är andra delar i den gemensamma planen. Fortsatt arbete med att utveckla entreprenöriellt lärande t ex genom att alla engagerar sig i Framtidsfrön, ett projekt som genomförs i samverkan med andra Värmlandskommuner. Gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI: Utifrån arbetslagens egna beskrivningar och analyser, finns följande förbättringsåtgärder, gällande Eda gymnasieskola som helhet: Mer undervisning utifrån programmålen på samtliga program för att öka helhetsbilden för eleverna och ge eleverna en större meningsfullhet i studierna. Öka integrationen i flera ämnen. Utveckla resurstiden för elever i behov av särskilt stöd med att det ges möjlighet till fler ämnen. Skapa god dokumentation; när det gäller APU-uppföljning (arbetsplatsförlagd utbildning), för det systematiska kvalitetsarbetet, åtgärdsprogram mm. Öka antalet studiebesök och föreläsningar för eleverna för att få en större inblick i omvärlden. Öka antalet muntliga redovisningar i flera ämnen. Utöka samarbetet med biblioteket. Skapa en stabil ledningsorganisation för hela gymnasieskolan. Utveckla likabehandlingsarbetet på hela gymnasieskolan. Mer marknadsföring av gymnasieskolans alla utbildningar. Bloggar och användandet av surfplattor som verktyg i undervisningen ska utvecklas. Hela bildningsverksamheten: IKT (informations och kommunikationsteknik)för alla verksamheter ekonomiska resurser tillförs utifrån respektive IT-plan. Rektorernas och förskolechefernas arbete som pedagogiska ledare möjliggörs med mer administrativt stöd. Ökad måluppfyllelse hos eleverna, möjlighet till mer enskilt stöd som t ex fler speciallärare.

15 En plan för hur kommunen tar emot barn/elever med annat modersmål ska utarbetas. Ökat stöd till barn/elever, även med annat modersmål, mer hemspråkslärare, mer studiehandledning på modersmålet samt fler lärare i svenska som andraspråk. Utredning av studie- och yrkesvägledningen i kommunen. Utredning kring gymnasieskolans framtid i Eda. Utredning kring gymnasiesärskolans framtid i Eda. Elisabet Björklund Verksamhetschef

16 Organisation verksamhetsområde bildning Verksamhetschef bildning Ledningsstöd Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Fritid och kultur Charlottenberg-Bysjön: Charlottenberg: Åmotfors: Fritid Gullvivan Gunnarsbyskolan åk 1-9 Eda gymnasieskola Folkhälsa Gullan (5års) Grundsärskola Gymnasiesärskola Turistbyrå Grottan Förskoleklass Vuxenutbildning Bibliotek Pillret Fritidshem Snäckan SFI Kultur Solrosen Fritidshem Bysjön Droppen Musikskola Åmotfors-Adolfsfors-Koppom: Åmotfors: Blåsippan Gärdesskolan åk 1-6 Grodan (5års) Förskoleklass Nyckelpigan Fritidshem Kulingen Kohagen Hagåsen Koppom: Stjärnan (5års) Hierneskolan åk 1-9 Förskoleklass Fritidshem Kometen Adolfsfors Adolfsfors skola åk 1-5 Förskoleklass Fritidshem Ankeborg Skillingsfors Gunnerud skola åk 1-2 Förskoleklass Fritidshem Duvan Förskola Duvan