En gemensam kursbricka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En gemensam kursbricka"

Transkript

1 En gemensam kursbricka Distans- och flerformsutbildning för de svenska gymnasierna Ann Sandelin

2 En gemensam kursbricka Distans- och flerformsutbildning för de svenska gymnasierna Kartläggning 2013 FM Ann Sandelin Den som ved små ting hæfter sig lar store ugjort efter sig. Piet Hein

3 Svenska kulturfonden beställde i maj 2013 en utredning gällande gymnasiernas behov, önskemål och förväntningar på en eventuell gemensam kursbricka. Utredningen ska tjäna som beslutsunderlag för fonden och inspirera till diskussion på fältet. Kulturfonden riktar ett varmt tack till författaren! Författaren ansvarar för rapportens innehåll och formuleringar. Ann Sandelin grafisk design Lena Malm tryck Unigrafia, 2013 tryckort Helsingfors isbn

4 Innehåll 1. Inledning 5 2. Allmänt om kartläggningen 9 3. Nuläget Målsättningar Utvecklingsområden för den digitala undervisningen Hela Svenskfinland på distans För elevens bästa 35 Bilaga 36

5

6 1. Inledning De finlandssvenska gymnasierna står inför många utmaningar. Hela utbildnings - systemet befinner sig mitt i en digital utveckling som i grunden kommer att förändra såväl metoderna för undervisning som sätten att inhämta kunskap. I Dialog på undantag (Samverkan mellan lärarutbildningen och avnämarna i det svenskspråkiga Finland av Staffan Selander, Wieland Wermke och Lena Geijer, 2013) konstateras att ny teknologi medför inte bara access till databaser, möjlighet att kommunicera eller själva producera och sprida filmer, musik och texter, utan i förlängningen också att själva undervisningen förändras. Till exempel finns det idag lärare som inte längre föreläser i klassrummet, utan som har spelat in sina föreläsningar i mindre avsnitt, vilka studeras av eleverna innan de kommer till skolan (det flippade klassrummet ). Kärnan är ändå pedagogik och innehåll, inte teknologi. Ett allfinlandssvenskt samarbete kring en gemensam virtuell kursbricka kan bli en hävstång för att hitta en gemensam linje och försnabba de förändringar den digitala utvecklingen kräver. Studentexamen är gymnasiets slutmål och examen på dator innebär en stor förändring. Studentexamensreformen fr.o.m är ett momentum då nya inlärningsmetoder, pedagogik och teknik borde vara på plats. Det brådskar med åtgärder samtidigt som det finns behov att ge tid för den kulturförändring som skolan är mitt inne i. Svenska skolan ligger efter den finska. Ett närmare studium av läsningsresulta- 5

7 ten i pisa-undersökningarna (Satya Brink, Kari Nissinen, Jouni Vettenranta: Jämlikhet och resultat, 2013) har visat att de elever som går vidare till de finlandssvenska gymnasierna ligger efter sina finska medstuderande. Likaså visar Erik Gebers rapport att det finns resultatskillnader i studentexamen i vissa ämnen (Geber: Kan vi bli bättre, 2013). Resultatklyftan mellan svensk och finskspråkiga elever kan inte vara acceptabel. Det behövs strategier som bär framåt mot större bredd och kvalitet! De distansundervisningsringar som idag finns i Svenskfinland gör ett förtjänstfullt arbete, var och en inom sin region. Det är värdefullt att man kommit så långt att gymnasierna samarbetar på regional nivå. Men samarbete inom hela Svensk - finland saknas. Kommunförbundets och Svenska kulturfondens gymnasieutredning, Studentexamen på lika villkor (2012), efterlyste att samarbete kring it och undervisningsteknologi ska ske mellan alla svenskspråkiga gymnasier. Beredskap att stöda utvecklingen av gemensamma modeller för distans- och flerformsundervisning har markerats av myndigheter och fonder. Det sammantagna utbudet i de finlandssvenska kursbrickorna är relativt omfattande men borde fås i system. Att samla kompetensen kan bli ett existensvillkor när resurstilldelningen till gymnasierna minskar. Potential finns för att aktivt gå in för att göra gymnasieutbildningen på svenska mer kvalitativ och konkurrenskraftig. Förutsatt att gymnasierna och deras huvudmän har vilja och klara målsättningar. Distanskurserna hjälper eleverna att vänja sig vid den framtida studieformen i högskolor och universitet. Gymnasierna måste själva gemensamt definiera hurudana kurser det finns behov av att inkludera i kursbrickan. 6

8 De centrala behoven är att garantera en regional jämlikhet, ett likvärdigt kursutbud över hela Svenskfinland, oberoende av vilket gymnasium en studerande är inskriven i överlag höja distanskursernas pedagogiska kvalitet motivera och fortbilda lärarna I det följande presenteras kartläggningen och de åtgärdsförslag som framkommit i samtalen. Efter en beskrivning av nuläget, inklusive utvecklingsbehoven ges avslutningsvis ett antal tentativa modeller för hur gymnasierna kunde göra mera tillsammans i framtiden. 7

9 8

10 2. Allmänt om kartläggningen Uppdraget Att beträffande en gemensam kursbricka för de svenska gymnasisterna inhämta fältets synpunkter, behov och önskemål samt klargöra vilka förväntningar de olika ringarna har på samarbete och arbetsfördelning. Målet är att för de studerandes bästa över regiongränserna tillgodogöra sig den resurs och kompetens som distansundervisningsringarna utgör. Förhoppningen är att kartläggningen ger underlag för kommande insatser. På uppdrag av Svenska kulturfonden genomfördes kartläggningen i interaktion med alla gymnasieringar, de flesta gymnasier samt några huvudmän och sakkunniga i juni september I kartläggningssamtalen och den uppsamlande diskussion den 12.9 deltog över 40 personer (bilaga). För kartläggningen tillsattes en referensgrupp med följande medlemmar: Veronica Granö-Suomalainen (ordförande) och Sonja Ollas-Airinen från Svenska kulturfonden, Bob Karlsson och Gun Oker-Blom från Utbildningsstyrelsen, Kristina Wikberg från Kommunförbundet, Karolina Lång från Finlands Svenska Skolungdomsförbund och Bo Rosenberg som var en av gymnasieutredarna i Student examen på lika villkor Fokus i kartläggningen var distansutbildningen, som är ett komplement till närstudierna i gymnasiet. Nätkurserna ger ett mervärde, men ersätter inte skolmiljön. Utveckling av distanskurserna har flera beröringspunkter till den mycket bredare kontexten som leder fram till digitaliseringsreformen av studentexamen och ny läroplan för gymnasiet. 9

11 Bakgrund År 2004 var Utbildningsstyrelsens och Svenska kulturfondens vision för distansutbildning en allfinlandssvensk plattform och att för elevernas bästa maximera nyttan av det som görs i de olika regionerna. Gymnasieringar har utvecklats i alla finlandssvenska regioner undantaget Helsingfors och Esbo som har satsat på en del gemensamma kurser i realtid. Mera samarbete har förespråkats av alla gymnasieutredningar sedan Ett utökat samarbete kring distanskurserna har efterlysts i många sammanhang. Senast framfördes flera inlägg till förmån för ett allfinlandssvenskt distansutbud i samband med presentationen av Erik Gebers rapport Kan vi bli bättre, De svensk - språkiga gymnasisternas framgång i studentexamen Terminologi Distansundervisning kan idag uppfattas som ett föråldrat begrepp. Hellre kunde teknik stött lärande eller nätbaserad utbildning användas. De skall i efterföljande text i alla fall utläsas att innehålla både kurser på nätet och flerformsundervisning, t ex kurser i realtid och andra former av virtuell utbildning. IKT är en oftast i skolsammanhang använd term för informations- och kommunikationsteknik. Kursbricka står för det kursutbud som erbjuds av de fyra distansutbildningsringarna i respektive regioner (se kapitel 3). Samtalens resultat samsyn och olikheter I kartläggningssamtalen, som fördes i positiv anda, rådde samsyn om betydelsen av att göra mera tillsammans. Behov för förbättringar finns. Samarbetsvilja finns. Argument för att satsa gemensamt finns. Trots det verkar det vara svårt att hitta en modell som alla ställer sig bakom. Ekonomin är en utmaning med minskande resurser. Samarbete kan bli ett existensvillkor. 10

12 Många efterlyste samarbetsstrukturer av nytt slag. Viljan är stor att göra det bästa för de finlandssvenska elever som gymnasierna skall fostra till fortsatta studier och yrkeslivet. Målet är att ge eleverna ett likvärdigt utbud i alla finlandssvenska regioner och minska obalansen i förhållande till de finska gymnasierna. Förståelse finns för att det är oekonomiskt dubbelarbete med samma kurser i flera regioner. Om möjligheten att skapa en gemensam finlandssvensk kursbricka rådde varierande uppfattningar, främst därför att behoven är olika i olika regioner och skolor (bilaga, s. 36). Valfriheten för eleverna borde öka. Alla elever ska ha samma möjlighet och tillgång till alla kurser, inte bara skolans egna. Samarbetet kring distanskurser skapar också annat samarbete mellan skolorna och lärarna; utvecklar kollegialitet, erbjuder erfarenhetsutbyte. Men med hela Svenskfinland kan det bli mycket opersonligare än i den egna ringen. Utvecklingen går fort och kurserna föråldras. I många av samtalen konstaterades att de nuvarande ringarna har kommit så långt det är möjligt. Med internt samarbete kan man inte komma längre eftersom skolornas resurser inte räcker till. För att gå vidare måste man ha ett annat koncept. Det som behövs är en kraft som driver den pedagogiska utvecklingen och klargör ekonomin. Vad säger eleverna? Dagens och morgondagens elever lever i en digital verklighet, särskilt på de sociala medierna talets skola ska vara interaktiv, läromedlen ska vara interaktiva och eleverna ska själva aktivt delta. De utvärderingar två ringar (Vi7 och NiVå) gjort visar att de studerande upplever det som positivt att genom distanskurserna kunna frigöra sig från tid och rum och utföra arbetet självständigt när det passar dem själva bäst. Eleverna rekommenderar gärna kurserna för andra studerande och tror att de kommer att ha nytta av kursen i studentskrivningarna. 11

13 Men studier på distans kräver disciplin och målmedvetenhet. Ivern för distanskurserna minskar när arbetsmängden klarnar. Många avbryter eftersom det krävs mera aktivitet än de hade förväntat sig. Eleverna föredrar den egna skolan. I distansstudierna behövs stöd både från den egna läraren och från kursens lärare som måste vara närvarande och inte synas bara som text. Därför skulle kurser i realtid vara bra liksom videokonferenser. Också mera kontakt till kursens andra elever efterlyses. Eleverna ställer krav på kursernas kvalitet. Att läsa sida upp och sida ner med text motiverar inte. Om allt är statiskt minskar intresset. Arbetssätten skall vara varierade och mångsidiga. Kursen måste vara levande och gå stegvis fram. Visuella inslag och grafik behövs, gärna en utformning som är igenkännlig för dem som dagligen lever på nätet. Sociala medier och realtid fungerar, ensamt arbete vid datorn fungerar sämre. 12

14 3. Nuläget I dag finns: 4 gymnasieringar, GNet, NiVå, Vi7 och Team Nord med varierande utbud och tyngdpunkter. Vasa svenska aftonläroverk som fungerar som ett distansgymnasium och samarbetar med Helsingfors svenska aftonläroverk. Tidigare fanns Distansgymnasiet vid Utbildningsstyrelsen. För de finska eleverna och lärarna finns mycket större utbud och flera alternativ. Mellan de finlandssvenska ringarna finns bara begränsat samarbete. De enskilda kursbrickorna är ganska små och innehållet varierar. Men sammantaget erbjuder de ett imponerande utbud. En sammanställning av ringarnas kursbrickor (gjord av Bernt Klockars, rektor för Karleby svenska gymnasium) visar att de tillsammans erbjöd 94 olika kurser. I viss mån, men inte i väldigt hög grad, är utbudet överlappande (8 kurser). I tillägg kommer 45 kurser från Vasa svenska aftonläroverk. En överlevnadsstrategi har varit incitamentet för tillkomsten av flera av de finlandssvenska distansringarna: att små gymnasier får möjlighet att bredda sitt kursutbud genom samarbete. I hälften av ringarna hanteras samarbetet s a s på frivillig väg genom att man både får och tar. De deltagande skolorna bidrar med kurser. Administrationen sköts oftast i ett rektorssamarbete. Endast GNet har för tillfället en deltidsanställd koordinator. Vi7 har haft en koordinator, som nyligen bytt jobb och inget beslut har fat- 13

15 tats om nyanställning. I en allfinlandssvensk bricka är det en utmaning att fungera på frivillig bas. Ringarna kort presentation GNet är den största ringen, efter att en utvidgning lanserats hösten Den har sitt ursprung i Nätteam Öst (2006) med gymnasier från Östra Nyland och språköarna. Efter utvidgningen omfattar GNet gymnasierna i Borgå, Björneborg, Gran - kulla, Helsinge, Kotka, Kyrkslätt, Lovisa, Sibbo, Tammerfors och Åland. Utbudet är mångsidigt, med tonvikt på små ämnen: skolvisa kurser, tillämpade kurser, vissa obligatoriska kurser och fördjupade kurser, 32 stycken. Varje skola bidrar på jämlik basis. Både traditionell och virtuell undervisning skall finnas. I det utvidgade projektet ingår intensifierat lärarsamarbete, fortbildning och träffar samt ämnessamarbete kring delning av eget läromaterial. GNet har ingått en principiell överenskommelse med Vi7 om att mot avgift erbjuda tillgång till varandras kurser. Efter utvärdering kan ett fullskaligt samarbete mellan de två ringarna inledas. GNet ser att det behövs några år för att etablera rutinerna och systematisera den utvidgade ringen. NiVå har sju års erfarenhet av samarbete mellan gymnasierna i Åboland och Västra Nyland: Ekenäs, Hangö, Karis-Billnäs och Virkby samt Katedralskolan i Åbo, Pargas och Kimitoön (koordinerande skola). Strategin är att välja de kurser som är små i de enskilda skolorna, små realämnen och repetitionskurser som skulle kräva tilläggsresurser. NiVå erbjuder 20 kurser. Huvudsyftet är att förbättra studentexamensresultaten. Gymnasierna har gemensamt utarbetat ett administrativt system. Lednings - gruppen för NiVÅ utgörs av gymnasiernas rektorer eller en representant som respektive gymnasium utser. En av rektorerna är koordinator och lönekostnaderna 14

16 delas jämnt mellan skolorna, likaså de tekniska kostnaderna. Den skola som ordnar distanskursen betalar lärarens lön. NiVås kurser kostar hemskolan 150 e/elev och kurs. Tidigare har problemet varit bortfall från kurserna. Nu fungerar systemet bra och avgiften är en morot för att kursen inte avbryts efter anmälan. En utvärdering gjordes våren Team Nord i Norra Österbotten omfattar gymnasierna i Karleby, Kronoby, Jakob - stad, Pedersöre samt Nykarleby och erbjuder ett 30-tal distanskurser samt internationell verksamhet. Rektorerna samarbetar och möts regelbundet. Kursbrickan innehåller ämnen där grupperna är små i de enskilda skolorna, prepkurser och kompletterande ämnen. Team Nord debiterar hemskolan 150 e/elev och kurs. Team Nord har föreslagit Nätverket I-gymnasium, ett treårigt projekt i syfte att sammanställa en kursbricka för alla gymnasier i Svenskfinland, inklusive fortbildning för gymnasielärarna i digital pedagogik. Vi7 i mellersta och södra Österbotten består de facto av åtta gymnasier, som var och en levererar tre kurser till kursbrickan. 24 elever är maxantal skribenter. Varje lärare som gör kurser och är examinator får en vecka ledighet eller en kurs, oberoende av antalet elever på kursen. Linjedragningen är uttryckligen fördjupade kurser och små kurser som behöver flera aktörer för att kunna genomföras. Gymnasierna sköter själv de obligatoriska kurserna. De deltagande gymnasierna är Vörå, Korsholm, Petalax, Närpes, Kristinestad samt i Vasa Övningsskolas gymnasium, det svenska aftonläroverket och Vasa Gym - nasium. En handbok för studier på distans finns tillgänglig och en digital handledningspilot skall startas. Ett system för utvärdering bland både elever och examinatorer finns. Vi7 och Team Nord samarbetar och rektorerna möts regelbundet. En utvärdering av bägge kursbrickor gjordes

17 Huvudstadsregionen Stora gymnasier ser sig inte behöva distanskurser. Varken gymnasierna i Helsingfors eller Mattlidens gymnasium i Esbo är engagerade i en gymnasiering. I några fall har elever tagit kurser från Vasa svenska aftonläroverk. Gymnasierna i Esbo, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt har samarbete kring kurser i realtid. Mest etablerade är realtidskurserna mellan Mattliden och Helsinge gymnasium. I Helsingfors utvecklas samarbete över språkgränserna inom Helsingfors e- campus som primärt är ett pedagogiskt utvecklingsprojekt: hur man använder läromedlen, hur man undervisar, hur kurser, läroplaner och samarbete utformas mm. Helsingfors kunde ha nytta av erfarenheter från andra gymnasier i Svensk - finland och gymnasierna skulle gärna kunna vara med i större finlandssvenska helheter som också Helsinfors Arbis och vuxenlinjerna kunde ha nytta av det. Vasa svenska aftonläroverk (Aftis) Vasa svenska aftonläroverk fungerar som ett distansgymnasium och samarbetar med Helsingfors svenska aftonläroverk. Alla kurser kan avläggas via nätet med en handledande lärare och ett antal frivilliga närstudietillfällen. Kurserna vid Vasa svenska aftonläroverk kostar 30 e/ämnesstuderande. Vasa stad fakturerar eleven. Bara i sällsynta fall får hemskolan fakturan. Aftis grundkursbricka innehåller 45 kurser: de obligatoriska, fördjupade och någon prepkurs. I tillägg finns ett Fristarter-system, som ger lärarna möjlighet att mot ersättning göra kurser utanför kursbrickan för upp till 24 studerande per kurs. Eleverna får därmed möjlighet att avlägga vilken kurs som helst. Studiehandelarna får ofta förfrågningar och man försöker vara flexibel. Privatstuderande kan få en kurs om ämnesläraren accepterar. I så fall får läraren 150 e i ersättning. 16

18 En finsk modell ISOverstas Ett nationellt samarbetsorgan för nätutbildning. Det största av flera motsvarande. Ett nätverk administrerat av Kuopio stad. Andra stadiets och den fria bildningens skolor kan ansluta sig. För skolor med elever från är medlemsavgiften mellan och Kurs del - tagande kostar e (beroende på kursform) och betalas till den skola som erbjuder kursen. Anmälan och prov sker i den egna skolan. Medlemmar är 74 gymnasier och 9 yrkeinstitut främst i Östra Finland men också i Birkaland, Nyland och Egentliga Finland (november 2012). Erbjuder följande tjänster: Sammanställer, utvecklar och upprätthåller gemensamma distanskurser som medlemsskolorna erbjuder, årligen ca 300. Kurserna är antingen distanskurser i Moodle eller virtuella kurser, där eleverna kan delta i klassundervisning i realtid eller via inspelningar. Producerar årligen minst 30 modellkurser med läromaterial och uppgifter. Modell - kurserna kan fritt redigeras och lärare uppdaterar dem kontinuerligt. Upphovsrättsliga avtal, som inkluderar ersättning, sluts alltid med de läbygger modellkurserna. Sammanlagt har ca 350 modellkurser producerats. För delning av läromaterial finns ISOAitta. Där finns för gemensam användning ca 3300 olika läromaterial som inte är bundna till någon enskild plattform. Virtuella klasstjänster som möjliggör undervisning i realtid, produktion och användning av ljud och bild, utbildning och tjänster för möten. Ljud och mediefiler lagras och distribueras via ISOarkisto. Stöder utvecklingen av lärarnas kompetens och kontakter genom att organisera fortbildning tillsammans med högskolor och andra samarbetspartners samt nätverkets egna lärare. Därtill erbjuds lärare och elever pedagogiskt och tekniskt stöd för användningen av nät - tjänster. 17

19 18

20 4. Målsättningar Mera än sina delar För svenskfinlands gymnasier är utmaningen att se helheten i Svenskfinland för att för elevernas bästa kunna använda hela den kompetens och de resurser som sammantaget finns i en tid då kraven ökar och inbesparingar hotar. Man måste jobba tillsammans mot gemensamma mål. Det kan vara svårt att lyfta blicken över de regionala olikheter som onekligen finns. Men kanske betonas de ibland onödigt mycket? Kan man öka förståelsen och förtroendet för att hitta de gemensamma nämnarna? Det allra främsta incitamentet för gemensam utveckling är givetvis de kunskaper de studerande behöver för framtiden. Med dagens teknologi borde det vara möjligt för varje elev att kunna avlägga vilken kurs som helst. I Svenskfinland borde gymnasiestuderandena få ett likvärdigt utbud oberoende av regiongränser och i bättre paritet med de finska eleverna. Jämlikhet betyder inte att alla skall göra på samma sätt utan att alla får samma möjlighet att uppnå resultat. Regional jämlikhet Gymnasierna och deras huvudmän måste vara överens och diskutera fram de mest ändamålsenliga modellerna för en gemensam kursbricka. För att en allfinlandssvensk struktur med många olika delar skall svara mot framtidens behov skall för gymnasierna finnas insyn och möjlighet att delta i utvecklingen. 19

21 Gymnasierna kunde komma överens om att skapa en förteckning över de fördjupade kurser som borde finnas på en finlandssvensk kursbricka. För en digital kursbricka skulle det vara bonus om lärarmaterial, prov och övningsuppgifter fanns att användas fritt och redigeras i ämnets utbytes- eller lärarrum. På finskt håll och i Sverige finns ett rikt utbud av sådana delningsforum eller materialbanker. Bäst om lärarna själva får välja och möjligheter skapas för att kurserna kan användas över flera plattformer. Med tanke på eleverna och det nätsurfande de vant sig vid får de valda plattformerna inte heller vara för styva. Kvalitet För kvalitetskontrollen behövs gemensamma riktlinjer som hjälper lärarna. Mera koordinering kunde diskuteras fram i ämnesgrupper över regiongränserna. Minska antalet elever som avbryter i distanskurserna. Förmedla de krav distans - studier ställer och lär ut studieteknik. Integrera distanskurserna i skolans sociala kontext och sörj för direkt lärarkontakt. I varje skola som erbjuder distanskurser borde finnas en lärare som kan vara handledare och personlig kontakt för eleverna: hjälpa, inspirera och puffa någon timme i veckan. Skapa ett system med närstudiedagar, bandade lektioner, t ex på YouTube och flexiblare möjligheter att öppna lektionerna flera gånger. Kurserna skall uppdateras fortgående och kursupplägget måste vara igenkännligt för eleverna. Marknadsför nätkurserna för att bredda elevernas intresse. Eleverna kunde sprida informationen till kamraterna och koordinatorerna till lärarna. 20

22 Lärarmotivation En kompetenskartläggning den kompetens lärarna upplevde sig ha och den de såg sig behöva gjordes för ett par år sedan i huvudstadsregionens svenska grundskolor. Kartläggningens resultat, där it var det största utvecklingsbehovet, bekräftar att bara 30 50% av lärarna engagerar sig i den digitala utvecklingen. Samma procenttal gäller för gymnasielärarnas intresse för distanskurser. Motivera lärarna att bli bekväma med ikt och att hålla distanskurser. Fortbildning borde vara en möjliggörare. Kollegialt stöd behövs, t ex mellan ämneskolleger. Det skulle behövas tillfällen där kolleger kan utbyta erfarenheter sinsemellan. Nya virtuella former för kontakt borde utprovas. Att ämneslärarna hittar varandra genom att jobba tillsammans kring distansundervisning skulle kunna leda till annat samarbete i bredare bemärkelse. Inte minst för lärarna från språköarna är det otroligt viktigt att få träffa kolleger. Det är rektorernas ansvar att inspirera lärarna. Stöd rektorerna t ex genom studiebesök i finska eller nordiska skolor som jobbat mycket med ikt. Läromedelsproducenterna måste tas med i skolans digitala utveckling. Förlagen kunde göra en gemensam push eller ta initiativ till en lärobokstänketank. I Sverige finns ett stort digitalt utbud av läromedel och -material. Den finlandssvenska skolan borde få tillgång till att plocka sådant som är relevant. Kunde man köpa loss ur.se, som nu kan tas emot bara av en i Sverige registrerad dator. En kraftsatsning från lärarutbildningens sida efterlyses av många. Den digitala utvecklingen borde vara en integrerad del av ämnesdidaktiken vid Pedagogiska fakulteten och fortbildningen. I dagens läge har eller får de utbildade lärarna inte den behövliga kompetensen. Forskning om nätpedagogik finns internationellt; använt material och kurser. 21

23 Gymnasiet och tredje stadiet En stor och viktig fråga är sammanhanget mellan gymnasierna och tredje stadiet. Frågan borde kunna utvecklas i samarbete med högskolorna. Kunde skolorna få digitalt kunnande genom universiteten? Internationellt finns flera exempel på att topp - universitet satsar massivt på öppna online-kurser. Om högskolorna kunde erbjuda mera kurser för gymnasiet skulle en brygga till högskolestudierna skapas. Gymnasierna har ansvar för att förbereda de studerande för högskolestudier. Ett led i det är att alla elever tar några distanskurser. Redan idag sägs det att de österbottniska studenterna har bättre beredskap för högskolestudier tack vare distansundervisningen. Kontakten och samarbetssätten mellan gymnasierna och högskolorna är idag outvecklade, men ökat intresse börjar synas från högskolornas sida. Hittills har det gått bättre med yrkeshögskolorna. Inom vissa ämnen har kontakten mellan gymnasielärarna och högskolorna lyckats bra. Möjligheter för eleverna att bekanta sig med högskolorna finns. 22

24 5. Utvecklingsområden för den digitala undervisningen Gymnasiernas huvuduppgift är den dagliga undervisningen. Men distanskurserna kan bli ett komplement av ökad betydelse. Vilka är förväntningarna på framtiden? Vilka problem borde lösas? Sammantaget kan konstateras att frågorna är många och att det är svårt för en enskild ring att orka med utvecklingsåtgärder. I alla ringar konstateras att ett stort problem är den procentuellt stora mängd elever som avbryter kurserna vilket gäller distansundervisning överlag. I det följande redogörs för frågor där kartläggningssamtalen visar på ett utvecklingsbehov. Handledning Lärarna behöver handledning i att handleda eleverna och i att göra nätkurser, eleverna i att använda dem. Ringarna erbjuder i viss mån handledning: Vi7 har en handbok för de studerande, examinatorer, de egna lärarna och studiehandledare. Motsvarande finns på nätet hos GNet. Studiehandledarna har en central roll i att samla den egna skolans elever före kursstarten till en genomgång och tekniska råd. Kursbrickor och kursupplägg Praxis för vilka kurser kursbrickan innehåller i dagens läge och uppfattningen om vad som behövs i framtiden varierar. Alla ämneslärare är inte intresserade av att 23

25 undervisa på distans. Det styr kursurvalet. Med tanke på ett likvärdigt utbud för alla elever i Svenskfinland är detta inte en tillräckligt målmedveten linje. Ingen ring erbjuder alla kurser. Framförallt torde behovet av distanskurser finnas bland fördjupade kurser i realämnen, matematik och i korta språk. Antalet deltagare i distanskursen påverkar kraftigt arbetsmängden för examinatorn. Därför har ringarna definierat det maximala antalet elever per kurs (i medeltal 24). Flera deltagare innebär att mera tid går åt för genomgång och feedback. Det kan bli ett problem med en gemensam kursbricka. Läromaterial och lärarmaterial Vilket undervisningsmaterial behövs i framtiden? Läromedelssituationen för de svenska skolorna upplevs som frustrerande. Mycket mera och billigare finns på finska. De finska upplagorna används när de svenska är föråldrade, men eleverna vill inte ha dem. Skillnaden till det finska läromedelsutbudet är en orättvisa för de svenska eleverna som märker hur föråldrat utbudet är. De finlandssvenska lärarna får göra mycket extra jobb och vara aktiva med att producera eget läromaterial. Tillgängligheten till lärarmaterialet kunde utgöra en stor sammantagen resurs och ett bonus för kursbrickan men tröskeln är hög för lärarna att ställa sitt egna material till allas förfogande. Dagens läromaterial behöver dessutom utvecklas till att innehålla interaktivt material. Förändringen kräver mycket kompetens och ansvar av lärarna. Samordningsfrågor Flera frågor där en samordning eller riktlinjer skulle behövas eller vara nyttiga har lyfts fram. Både i nuläget och särskilt gällande en gemensam kursbricka skulle diskussion om erfarenheter och modeller gagna helheten. Nu saknas en gemensam referensram. För större samstämmighet skulle det vara önskvärt med riktlinjer för 24

26 bedömning och kvalitet, modeller för kursupplägg och erfarenhetsutbyte om teknologiska val. Perioder, positioner, lektionstider och lov ser olika ut i olika skolor och regioner. Orsakerna är flera t.ex. att vissa gymnasier är nära kopplade till högstadierna. Rektorerna ser att samordning i hela Svenskfinland inte är möjlig och att problemen med nätkurserna kan lösas (och har lösts) trots olikheterna. Distans under - visning och närundervisning behöver inte följa samma rytm. Med tanke på distansundervisning i realtid och videokonferenser kräver frågan dock omtanke. Olika system får inte användas som argument för att bromsa samarbetet. Teknologi Den teknologiska utvecklingen går snabbt. Nya alternativ till dagens modernaste lösningar utvecklas hela tiden och det som idag ses som bäst, t ex pekplattan, kan vara ålderdomligt om några år. Därför är den relevanta frågan inte vilka val man gör utan vad man vill uppnå med valen. Det finns mycket hierarki och känslor i de tekniska lösningarna. Gäller t ex lärplattformer (utbildningsplattformer) används Fronter idag av de flesta svenska gymnasierna. På vissa håll ses den inte längre som optimal i relation till framtida, flexiblare behov. I Åboland och Västra Nyland används Moodle som är gratis och används av högskolorna. Andra alternativ prövas också ut och flera kommer. Därför är det inte motiverat att gemensamt binda sig till en enda plattform. Andra teknologifrågor handlar om nät och utrustning. Alla skolor har t ex inte tillgång till trådlösa nät, av ekonomiska skäl eller för att de bedöms som alltför sårbara. Verktyg behövs, men hur skolor väljer kan variera av flera skäl. Tekniken kan inte vara den samma överallt. Det går inte heller ihop med kommunernas tekniska val och avtal med producenter. Förståelse för skolornas tekniska utveckling behövs hos de kommunala it-förvaltningarna. 25

27 Ekonomi Dagens finlandssvenska ringar tillämpar två olika finansieringsmodeller. NiVå och Team Nord debiterar skolorna 150 e/elev och kurs. Aftis debiterar de ämnesstuderande. Övriga ringar har ingen debitering utan bygger på att deltagande skolor bidrar likvärdigt, främst i form av kursutbud. Debitering och millimeterrättvisa tror man inte på. Ringarna har fått stöd av Utbildningsstyrelsen och fonderna. Kontinuerlig fond finansiering för grundverksamheten är inte möjlig. Kunde en gemensam kursbricka förverkligas som en satsning som kostnadsmässigt är liten men ger stor effekt för att de svenska eleverna skall få jämlika förutsättningar för att uppnå resultat? En del anser att om innehållet är bra och behovet finns så köper skolorna, andra igen att det är svårt att binda kommunerna vid att köpa ett visst antal kurser. Det virtuella utbudet måste vara väl organiserat. Elevernas behov skall styra. I initieringsfasen behöver ett allfinlandssvenskt projekt extern finansiering. Om produkten svarar mot behovet kan man sedan bli självgående. Kan det t o m göras lönsamt? Kan eleverna betala? Kurserna kan upplevas vara litet mera värda om de kostar. Om en prislapp finns väcks inga falska förhoppningar om att någon annan vill finansiera i längden. Lärarna bör få ersättning för att göra distanskurser enligt ett gemensamt system. Lärarens förändrade roll Att tillvarata skolans sociala roll understryks med distansundervisningen. Den personliga kopplingen till lärarna blir viktigare eftersom eleverna bryr sig mindre om ansvaret helt ligger på en lärare från en annan skola. På lärarsidan är kontakten mellan examinator (den lärare som gjort kursen) och handledaren/den egna läraren central men haltar ännu till vissa delar. 26

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Mellanrapport Det nuvarande svenskspråkiga gymnasienätet uppstod under 70-talet efter att grundskolereformen genomförts. Efter det har gymnasienätet i stort

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

Expertnätverk i Svenskfinland. Utvecklingsdagar för virtuell undervisning Helsingfors

Expertnätverk i Svenskfinland. Utvecklingsdagar för virtuell undervisning Helsingfors i Svenskfinland Utvecklingsdagar för virtuell undervisning Helsingfors 7.12.2015 Introvideo https://youtu.be/g28vdtuvs1m Projektet Ett LÄRMILJÖPROJEKT finansierat via Utbildningsstyrelsen Syftet är att

Läs mer

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt

Läs mer

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl 1 Sammanträdestid: Onsdagen den, kl. 15.00 Sammanträdesplats: Kronoby gymnasium 14 Sammanträdets öppnande 3 15 Val av protokollsjusterare 3 16 Godkännande av föredragningslistan samt komplettering med

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Amy Rönnberg. Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland

Amy Rönnberg. Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland Amy Rönnberg Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland FÖRFATTARE Rönnberg Amy ISBN 978-952-293-229-7 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2014 Finlands

Läs mer

Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm

Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm Skolbesök, fysikshower och labbkurser Johan Lindén, Markus Norrby, Stefanie Sandbacka och Erik Holm Finlandssvenska fysikdagar, Silja Symphony 13.11.2009 1 Bakgrund Att studera fysik och naturvetenskaper

Läs mer

LÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas

LÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas LÄROPLANEN 2016 Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas REGIONAL LP2016-ORGANISATION Styrgrupp Rikard Lindström, Borgå Thomas Grönholm, Lovisa Hannu Ollikainen, Sibbo Anders Nordström, Kotka

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor 1.9.2011 31.8.2012 BILAGA I FIKT 02 kolumn Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor Projekt på Finlands Kommunförbund med stöd av Svenska kulturfonden

Läs mer

Rektorsmötet den 9.3. 09.00 Kyrkslätts Gymnasium

Rektorsmötet den 9.3. 09.00 Kyrkslätts Gymnasium Rektorsmötet den 9.3 09.00 Kyrkslätts Gymnasium Närvarande: Johan Gulin, Niklas Wahlström, Monica Johansson, Ulrica Karell, Ann-Britt Nieminen, Ulrika Hollsten, Johanna Blomstedt, Saana Ruotsala, Ronny

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN 7-8.9.2016 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén Seminariets målsättning Stämma av vad som hänt inom nätverken Utbyta idéer och få nya tankar Planera vidare

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Jämställdhet behövs Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Bakgrund INTRESSE Forskning, intresse och offentliga diskussioner kring ojämställdhet och utbildning har ökat

Läs mer

Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn

Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn Avsatt studietid från arbetsgivaren är den viktigaste framgångsfaktorn för att lyckas med distansstudier i Räddningsledning. Det anser ledningslärare

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder Tillsatt 4.2.2004 Vision (2007) Nätbaserad undervisning ska vara en naturlig del av varje examensinriktad utbildning på Åland och möjlighet ska finnas även inom annan utbildning och inom den fria bildningen

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden DIARIENUMMER UN 2016.040 VALLENTUNA GYMNASIUM IT-plan 2017-2020 Antagen av utbildningsnämnden 2016-12-08 87 IT-plan 2017-2020 Innehåll IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020... 1 1 Inledande ord... 1 2

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Kyrkslä tt. Lovis a. Diskussion kring ovanstående siffror och konkreta förslag att underlätta för eleverna:

Kyrkslä tt. Lovis a. Diskussion kring ovanstående siffror och konkreta förslag att underlätta för eleverna: Föredragningslista Virkby 14.3 kl 09.00 Närvarande: Anders Nordström, Niklas Wahkström, Ulrika Hollsten, Monika Lemberg, Maria Ekman-Ekebom, Johanna Blomstedt, Monica Johansson, Johan Gulin, Ronny Holmqvist

Läs mer

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad Gr Borås Stad har i flera år arbetat med kollegialt lärande på olika sätt. Vi brukar skoja och säga att matematiken kokar i Borås stad, säger Maria Maschmann

Läs mer

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO 39 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå Statsrådet har fastställt planen för utveckling av utbildning och forskning åren 1999-2004. I utvecklingsplanen

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet)

Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet) LÄRANDE Tyngdpunktsområde Effektivera lärandet Beskrivning av nuläget Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet) Utvecklingsobjekt Utvecklingsobjekt

Läs mer

Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämnden godkänner förslaget till IT-plan för Vallentuna gymnasium

Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämnden godkänner förslaget till IT-plan för Vallentuna gymnasium VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-12-01 80 IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020 (UN 2016.040) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet

Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Rapport skolutveckling och digitalisering

Rapport skolutveckling och digitalisering Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer

Analys av Dialogmöte

Analys av Dialogmöte Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Aktuell info För kunskap och bildn ing in g

Aktuell info För kunskap och bildn ing in g Aktuell info Aktuellt inom småbarnspedagogiken Grunderna för planen för småbarnspedagogik fastställs i oktober 2016 (publicering på UBS 26.10) Utbildning i november 2016 (UBS i samarbete med RFV) 16.11

Läs mer

Vi7 workshop

Vi7 workshop Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna

Läs mer

IKT i förskola och skola

IKT i förskola och skola IKT i förskola och skola 1.11.2015-31.10.2016 Vad har projektverksamheten inneburit i Vörå? Cecilia Raunio, projektledare Specialunderstöd Undervisnings- och kulturministeriet beviljade Vörå kommun ett

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka. Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren SID 1 (7) Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren 2016-2018 Innehåll Vision... 2 Solna stads vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet

Digitalt lärande och programmering i klassrummet Digitalt lärande och programmering i klassrummet utbildningsprojekt för lärare Vision Programmering blir en naturlig del i klassrummet. Alla lärare ska kunna använda programmering som ett arbetssätt för

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 2795/2015 00.03.00.00 74 Utredning över revisionsnämndens utvärderingsberättelse 2015 och avgivande av utlåtande Beredning och upplysningar: Annika Latva-Äijö,

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft Sibbo Lovisa Kotka Borgå Innehållsförteckning 1. Uppgörandet av läroplanen................................ 1 2. Läroplanens innehåll....................................

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Finland Organisationens telefonnummer * 019-520211 Organisationens e-postadress fornamn.efternamn@porvoo.fi Typ av ägare * kommun Företagsform

Finland Organisationens telefonnummer * 019-520211 Organisationens e-postadress fornamn.efternamn@porvoo.fi Typ av ägare * kommun Företagsform Opetushallitus, PL 380, 00531 Helsinki UBS Redovisningsblankett specialunderstöd Projektgrupp > redovisning av användningen av statsunderstöd Utbildningsnivå * Allmänbildande utbildning Ansökningsgrupp

Läs mer

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-27 1 (6) Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 1 Underlag för denna handlingsplan är den av rektorerna framtagna handlingsplan för

Läs mer

Vi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all undervisning här i Sverige. SFI-elev i Göteborgsregionen

Vi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all undervisning här i Sverige. SFI-elev i Göteborgsregionen Vi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all undervisning här i Sverige. Men SFI-elev i Göteborgsregionen Kunskapsdelning Lärande exempel Målgruppens egen röst Innehåll 1. Kartläggningen a) Medverkande

Läs mer

Enkät till lärare. 2. Kön: kvinna man. 1. Kommun: Skola: 3. Jag är förskollärare. fritidspedagog. grundskollärare gymnasielärare

Enkät till lärare. 2. Kön: kvinna man. 1. Kommun: Skola: 3. Jag är förskollärare. fritidspedagog. grundskollärare gymnasielärare Enkät till lärare 1. Kommun: Skola: 2. Kön: kvinna man 3. Jag är förskollärare fritidspedagog grundskollärare gymnasielärare 4. Jag har arbetat inom skola/förskola/fritidshem i 0 5 år 6 10 år mer än 10

Läs mer