En gemensam kursbricka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En gemensam kursbricka"

Transkript

1 En gemensam kursbricka Distans- och flerformsutbildning för de svenska gymnasierna Ann Sandelin

2 En gemensam kursbricka Distans- och flerformsutbildning för de svenska gymnasierna Kartläggning 2013 FM Ann Sandelin Den som ved små ting hæfter sig lar store ugjort efter sig. Piet Hein

3 Svenska kulturfonden beställde i maj 2013 en utredning gällande gymnasiernas behov, önskemål och förväntningar på en eventuell gemensam kursbricka. Utredningen ska tjäna som beslutsunderlag för fonden och inspirera till diskussion på fältet. Kulturfonden riktar ett varmt tack till författaren! Författaren ansvarar för rapportens innehåll och formuleringar. Ann Sandelin grafisk design Lena Malm tryck Unigrafia, 2013 tryckort Helsingfors isbn

4 Innehåll 1. Inledning 5 2. Allmänt om kartläggningen 9 3. Nuläget Målsättningar Utvecklingsområden för den digitala undervisningen Hela Svenskfinland på distans För elevens bästa 35 Bilaga 36

5

6 1. Inledning De finlandssvenska gymnasierna står inför många utmaningar. Hela utbildnings - systemet befinner sig mitt i en digital utveckling som i grunden kommer att förändra såväl metoderna för undervisning som sätten att inhämta kunskap. I Dialog på undantag (Samverkan mellan lärarutbildningen och avnämarna i det svenskspråkiga Finland av Staffan Selander, Wieland Wermke och Lena Geijer, 2013) konstateras att ny teknologi medför inte bara access till databaser, möjlighet att kommunicera eller själva producera och sprida filmer, musik och texter, utan i förlängningen också att själva undervisningen förändras. Till exempel finns det idag lärare som inte längre föreläser i klassrummet, utan som har spelat in sina föreläsningar i mindre avsnitt, vilka studeras av eleverna innan de kommer till skolan (det flippade klassrummet ). Kärnan är ändå pedagogik och innehåll, inte teknologi. Ett allfinlandssvenskt samarbete kring en gemensam virtuell kursbricka kan bli en hävstång för att hitta en gemensam linje och försnabba de förändringar den digitala utvecklingen kräver. Studentexamen är gymnasiets slutmål och examen på dator innebär en stor förändring. Studentexamensreformen fr.o.m är ett momentum då nya inlärningsmetoder, pedagogik och teknik borde vara på plats. Det brådskar med åtgärder samtidigt som det finns behov att ge tid för den kulturförändring som skolan är mitt inne i. Svenska skolan ligger efter den finska. Ett närmare studium av läsningsresulta- 5

7 ten i pisa-undersökningarna (Satya Brink, Kari Nissinen, Jouni Vettenranta: Jämlikhet och resultat, 2013) har visat att de elever som går vidare till de finlandssvenska gymnasierna ligger efter sina finska medstuderande. Likaså visar Erik Gebers rapport att det finns resultatskillnader i studentexamen i vissa ämnen (Geber: Kan vi bli bättre, 2013). Resultatklyftan mellan svensk och finskspråkiga elever kan inte vara acceptabel. Det behövs strategier som bär framåt mot större bredd och kvalitet! De distansundervisningsringar som idag finns i Svenskfinland gör ett förtjänstfullt arbete, var och en inom sin region. Det är värdefullt att man kommit så långt att gymnasierna samarbetar på regional nivå. Men samarbete inom hela Svensk - finland saknas. Kommunförbundets och Svenska kulturfondens gymnasieutredning, Studentexamen på lika villkor (2012), efterlyste att samarbete kring it och undervisningsteknologi ska ske mellan alla svenskspråkiga gymnasier. Beredskap att stöda utvecklingen av gemensamma modeller för distans- och flerformsundervisning har markerats av myndigheter och fonder. Det sammantagna utbudet i de finlandssvenska kursbrickorna är relativt omfattande men borde fås i system. Att samla kompetensen kan bli ett existensvillkor när resurstilldelningen till gymnasierna minskar. Potential finns för att aktivt gå in för att göra gymnasieutbildningen på svenska mer kvalitativ och konkurrenskraftig. Förutsatt att gymnasierna och deras huvudmän har vilja och klara målsättningar. Distanskurserna hjälper eleverna att vänja sig vid den framtida studieformen i högskolor och universitet. Gymnasierna måste själva gemensamt definiera hurudana kurser det finns behov av att inkludera i kursbrickan. 6

8 De centrala behoven är att garantera en regional jämlikhet, ett likvärdigt kursutbud över hela Svenskfinland, oberoende av vilket gymnasium en studerande är inskriven i överlag höja distanskursernas pedagogiska kvalitet motivera och fortbilda lärarna I det följande presenteras kartläggningen och de åtgärdsförslag som framkommit i samtalen. Efter en beskrivning av nuläget, inklusive utvecklingsbehoven ges avslutningsvis ett antal tentativa modeller för hur gymnasierna kunde göra mera tillsammans i framtiden. 7

9 8

10 2. Allmänt om kartläggningen Uppdraget Att beträffande en gemensam kursbricka för de svenska gymnasisterna inhämta fältets synpunkter, behov och önskemål samt klargöra vilka förväntningar de olika ringarna har på samarbete och arbetsfördelning. Målet är att för de studerandes bästa över regiongränserna tillgodogöra sig den resurs och kompetens som distansundervisningsringarna utgör. Förhoppningen är att kartläggningen ger underlag för kommande insatser. På uppdrag av Svenska kulturfonden genomfördes kartläggningen i interaktion med alla gymnasieringar, de flesta gymnasier samt några huvudmän och sakkunniga i juni september I kartläggningssamtalen och den uppsamlande diskussion den 12.9 deltog över 40 personer (bilaga). För kartläggningen tillsattes en referensgrupp med följande medlemmar: Veronica Granö-Suomalainen (ordförande) och Sonja Ollas-Airinen från Svenska kulturfonden, Bob Karlsson och Gun Oker-Blom från Utbildningsstyrelsen, Kristina Wikberg från Kommunförbundet, Karolina Lång från Finlands Svenska Skolungdomsförbund och Bo Rosenberg som var en av gymnasieutredarna i Student examen på lika villkor Fokus i kartläggningen var distansutbildningen, som är ett komplement till närstudierna i gymnasiet. Nätkurserna ger ett mervärde, men ersätter inte skolmiljön. Utveckling av distanskurserna har flera beröringspunkter till den mycket bredare kontexten som leder fram till digitaliseringsreformen av studentexamen och ny läroplan för gymnasiet. 9

11 Bakgrund År 2004 var Utbildningsstyrelsens och Svenska kulturfondens vision för distansutbildning en allfinlandssvensk plattform och att för elevernas bästa maximera nyttan av det som görs i de olika regionerna. Gymnasieringar har utvecklats i alla finlandssvenska regioner undantaget Helsingfors och Esbo som har satsat på en del gemensamma kurser i realtid. Mera samarbete har förespråkats av alla gymnasieutredningar sedan Ett utökat samarbete kring distanskurserna har efterlysts i många sammanhang. Senast framfördes flera inlägg till förmån för ett allfinlandssvenskt distansutbud i samband med presentationen av Erik Gebers rapport Kan vi bli bättre, De svensk - språkiga gymnasisternas framgång i studentexamen Terminologi Distansundervisning kan idag uppfattas som ett föråldrat begrepp. Hellre kunde teknik stött lärande eller nätbaserad utbildning användas. De skall i efterföljande text i alla fall utläsas att innehålla både kurser på nätet och flerformsundervisning, t ex kurser i realtid och andra former av virtuell utbildning. IKT är en oftast i skolsammanhang använd term för informations- och kommunikationsteknik. Kursbricka står för det kursutbud som erbjuds av de fyra distansutbildningsringarna i respektive regioner (se kapitel 3). Samtalens resultat samsyn och olikheter I kartläggningssamtalen, som fördes i positiv anda, rådde samsyn om betydelsen av att göra mera tillsammans. Behov för förbättringar finns. Samarbetsvilja finns. Argument för att satsa gemensamt finns. Trots det verkar det vara svårt att hitta en modell som alla ställer sig bakom. Ekonomin är en utmaning med minskande resurser. Samarbete kan bli ett existensvillkor. 10

12 Många efterlyste samarbetsstrukturer av nytt slag. Viljan är stor att göra det bästa för de finlandssvenska elever som gymnasierna skall fostra till fortsatta studier och yrkeslivet. Målet är att ge eleverna ett likvärdigt utbud i alla finlandssvenska regioner och minska obalansen i förhållande till de finska gymnasierna. Förståelse finns för att det är oekonomiskt dubbelarbete med samma kurser i flera regioner. Om möjligheten att skapa en gemensam finlandssvensk kursbricka rådde varierande uppfattningar, främst därför att behoven är olika i olika regioner och skolor (bilaga, s. 36). Valfriheten för eleverna borde öka. Alla elever ska ha samma möjlighet och tillgång till alla kurser, inte bara skolans egna. Samarbetet kring distanskurser skapar också annat samarbete mellan skolorna och lärarna; utvecklar kollegialitet, erbjuder erfarenhetsutbyte. Men med hela Svenskfinland kan det bli mycket opersonligare än i den egna ringen. Utvecklingen går fort och kurserna föråldras. I många av samtalen konstaterades att de nuvarande ringarna har kommit så långt det är möjligt. Med internt samarbete kan man inte komma längre eftersom skolornas resurser inte räcker till. För att gå vidare måste man ha ett annat koncept. Det som behövs är en kraft som driver den pedagogiska utvecklingen och klargör ekonomin. Vad säger eleverna? Dagens och morgondagens elever lever i en digital verklighet, särskilt på de sociala medierna talets skola ska vara interaktiv, läromedlen ska vara interaktiva och eleverna ska själva aktivt delta. De utvärderingar två ringar (Vi7 och NiVå) gjort visar att de studerande upplever det som positivt att genom distanskurserna kunna frigöra sig från tid och rum och utföra arbetet självständigt när det passar dem själva bäst. Eleverna rekommenderar gärna kurserna för andra studerande och tror att de kommer att ha nytta av kursen i studentskrivningarna. 11

13 Men studier på distans kräver disciplin och målmedvetenhet. Ivern för distanskurserna minskar när arbetsmängden klarnar. Många avbryter eftersom det krävs mera aktivitet än de hade förväntat sig. Eleverna föredrar den egna skolan. I distansstudierna behövs stöd både från den egna läraren och från kursens lärare som måste vara närvarande och inte synas bara som text. Därför skulle kurser i realtid vara bra liksom videokonferenser. Också mera kontakt till kursens andra elever efterlyses. Eleverna ställer krav på kursernas kvalitet. Att läsa sida upp och sida ner med text motiverar inte. Om allt är statiskt minskar intresset. Arbetssätten skall vara varierade och mångsidiga. Kursen måste vara levande och gå stegvis fram. Visuella inslag och grafik behövs, gärna en utformning som är igenkännlig för dem som dagligen lever på nätet. Sociala medier och realtid fungerar, ensamt arbete vid datorn fungerar sämre. 12

14 3. Nuläget I dag finns: 4 gymnasieringar, GNet, NiVå, Vi7 och Team Nord med varierande utbud och tyngdpunkter. Vasa svenska aftonläroverk som fungerar som ett distansgymnasium och samarbetar med Helsingfors svenska aftonläroverk. Tidigare fanns Distansgymnasiet vid Utbildningsstyrelsen. För de finska eleverna och lärarna finns mycket större utbud och flera alternativ. Mellan de finlandssvenska ringarna finns bara begränsat samarbete. De enskilda kursbrickorna är ganska små och innehållet varierar. Men sammantaget erbjuder de ett imponerande utbud. En sammanställning av ringarnas kursbrickor (gjord av Bernt Klockars, rektor för Karleby svenska gymnasium) visar att de tillsammans erbjöd 94 olika kurser. I viss mån, men inte i väldigt hög grad, är utbudet överlappande (8 kurser). I tillägg kommer 45 kurser från Vasa svenska aftonläroverk. En överlevnadsstrategi har varit incitamentet för tillkomsten av flera av de finlandssvenska distansringarna: att små gymnasier får möjlighet att bredda sitt kursutbud genom samarbete. I hälften av ringarna hanteras samarbetet s a s på frivillig väg genom att man både får och tar. De deltagande skolorna bidrar med kurser. Administrationen sköts oftast i ett rektorssamarbete. Endast GNet har för tillfället en deltidsanställd koordinator. Vi7 har haft en koordinator, som nyligen bytt jobb och inget beslut har fat- 13

15 tats om nyanställning. I en allfinlandssvensk bricka är det en utmaning att fungera på frivillig bas. Ringarna kort presentation GNet är den största ringen, efter att en utvidgning lanserats hösten Den har sitt ursprung i Nätteam Öst (2006) med gymnasier från Östra Nyland och språköarna. Efter utvidgningen omfattar GNet gymnasierna i Borgå, Björneborg, Gran - kulla, Helsinge, Kotka, Kyrkslätt, Lovisa, Sibbo, Tammerfors och Åland. Utbudet är mångsidigt, med tonvikt på små ämnen: skolvisa kurser, tillämpade kurser, vissa obligatoriska kurser och fördjupade kurser, 32 stycken. Varje skola bidrar på jämlik basis. Både traditionell och virtuell undervisning skall finnas. I det utvidgade projektet ingår intensifierat lärarsamarbete, fortbildning och träffar samt ämnessamarbete kring delning av eget läromaterial. GNet har ingått en principiell överenskommelse med Vi7 om att mot avgift erbjuda tillgång till varandras kurser. Efter utvärdering kan ett fullskaligt samarbete mellan de två ringarna inledas. GNet ser att det behövs några år för att etablera rutinerna och systematisera den utvidgade ringen. NiVå har sju års erfarenhet av samarbete mellan gymnasierna i Åboland och Västra Nyland: Ekenäs, Hangö, Karis-Billnäs och Virkby samt Katedralskolan i Åbo, Pargas och Kimitoön (koordinerande skola). Strategin är att välja de kurser som är små i de enskilda skolorna, små realämnen och repetitionskurser som skulle kräva tilläggsresurser. NiVå erbjuder 20 kurser. Huvudsyftet är att förbättra studentexamensresultaten. Gymnasierna har gemensamt utarbetat ett administrativt system. Lednings - gruppen för NiVÅ utgörs av gymnasiernas rektorer eller en representant som respektive gymnasium utser. En av rektorerna är koordinator och lönekostnaderna 14

16 delas jämnt mellan skolorna, likaså de tekniska kostnaderna. Den skola som ordnar distanskursen betalar lärarens lön. NiVås kurser kostar hemskolan 150 e/elev och kurs. Tidigare har problemet varit bortfall från kurserna. Nu fungerar systemet bra och avgiften är en morot för att kursen inte avbryts efter anmälan. En utvärdering gjordes våren Team Nord i Norra Österbotten omfattar gymnasierna i Karleby, Kronoby, Jakob - stad, Pedersöre samt Nykarleby och erbjuder ett 30-tal distanskurser samt internationell verksamhet. Rektorerna samarbetar och möts regelbundet. Kursbrickan innehåller ämnen där grupperna är små i de enskilda skolorna, prepkurser och kompletterande ämnen. Team Nord debiterar hemskolan 150 e/elev och kurs. Team Nord har föreslagit Nätverket I-gymnasium, ett treårigt projekt i syfte att sammanställa en kursbricka för alla gymnasier i Svenskfinland, inklusive fortbildning för gymnasielärarna i digital pedagogik. Vi7 i mellersta och södra Österbotten består de facto av åtta gymnasier, som var och en levererar tre kurser till kursbrickan. 24 elever är maxantal skribenter. Varje lärare som gör kurser och är examinator får en vecka ledighet eller en kurs, oberoende av antalet elever på kursen. Linjedragningen är uttryckligen fördjupade kurser och små kurser som behöver flera aktörer för att kunna genomföras. Gymnasierna sköter själv de obligatoriska kurserna. De deltagande gymnasierna är Vörå, Korsholm, Petalax, Närpes, Kristinestad samt i Vasa Övningsskolas gymnasium, det svenska aftonläroverket och Vasa Gym - nasium. En handbok för studier på distans finns tillgänglig och en digital handledningspilot skall startas. Ett system för utvärdering bland både elever och examinatorer finns. Vi7 och Team Nord samarbetar och rektorerna möts regelbundet. En utvärdering av bägge kursbrickor gjordes

17 Huvudstadsregionen Stora gymnasier ser sig inte behöva distanskurser. Varken gymnasierna i Helsingfors eller Mattlidens gymnasium i Esbo är engagerade i en gymnasiering. I några fall har elever tagit kurser från Vasa svenska aftonläroverk. Gymnasierna i Esbo, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt har samarbete kring kurser i realtid. Mest etablerade är realtidskurserna mellan Mattliden och Helsinge gymnasium. I Helsingfors utvecklas samarbete över språkgränserna inom Helsingfors e- campus som primärt är ett pedagogiskt utvecklingsprojekt: hur man använder läromedlen, hur man undervisar, hur kurser, läroplaner och samarbete utformas mm. Helsingfors kunde ha nytta av erfarenheter från andra gymnasier i Svensk - finland och gymnasierna skulle gärna kunna vara med i större finlandssvenska helheter som också Helsinfors Arbis och vuxenlinjerna kunde ha nytta av det. Vasa svenska aftonläroverk (Aftis) Vasa svenska aftonläroverk fungerar som ett distansgymnasium och samarbetar med Helsingfors svenska aftonläroverk. Alla kurser kan avläggas via nätet med en handledande lärare och ett antal frivilliga närstudietillfällen. Kurserna vid Vasa svenska aftonläroverk kostar 30 e/ämnesstuderande. Vasa stad fakturerar eleven. Bara i sällsynta fall får hemskolan fakturan. Aftis grundkursbricka innehåller 45 kurser: de obligatoriska, fördjupade och någon prepkurs. I tillägg finns ett Fristarter-system, som ger lärarna möjlighet att mot ersättning göra kurser utanför kursbrickan för upp till 24 studerande per kurs. Eleverna får därmed möjlighet att avlägga vilken kurs som helst. Studiehandelarna får ofta förfrågningar och man försöker vara flexibel. Privatstuderande kan få en kurs om ämnesläraren accepterar. I så fall får läraren 150 e i ersättning. 16

18 En finsk modell ISOverstas Ett nationellt samarbetsorgan för nätutbildning. Det största av flera motsvarande. Ett nätverk administrerat av Kuopio stad. Andra stadiets och den fria bildningens skolor kan ansluta sig. För skolor med elever från är medlemsavgiften mellan och Kurs del - tagande kostar e (beroende på kursform) och betalas till den skola som erbjuder kursen. Anmälan och prov sker i den egna skolan. Medlemmar är 74 gymnasier och 9 yrkeinstitut främst i Östra Finland men också i Birkaland, Nyland och Egentliga Finland (november 2012). Erbjuder följande tjänster: Sammanställer, utvecklar och upprätthåller gemensamma distanskurser som medlemsskolorna erbjuder, årligen ca 300. Kurserna är antingen distanskurser i Moodle eller virtuella kurser, där eleverna kan delta i klassundervisning i realtid eller via inspelningar. Producerar årligen minst 30 modellkurser med läromaterial och uppgifter. Modell - kurserna kan fritt redigeras och lärare uppdaterar dem kontinuerligt. Upphovsrättsliga avtal, som inkluderar ersättning, sluts alltid med de läbygger modellkurserna. Sammanlagt har ca 350 modellkurser producerats. För delning av läromaterial finns ISOAitta. Där finns för gemensam användning ca 3300 olika läromaterial som inte är bundna till någon enskild plattform. Virtuella klasstjänster som möjliggör undervisning i realtid, produktion och användning av ljud och bild, utbildning och tjänster för möten. Ljud och mediefiler lagras och distribueras via ISOarkisto. Stöder utvecklingen av lärarnas kompetens och kontakter genom att organisera fortbildning tillsammans med högskolor och andra samarbetspartners samt nätverkets egna lärare. Därtill erbjuds lärare och elever pedagogiskt och tekniskt stöd för användningen av nät - tjänster. 17

19 18

20 4. Målsättningar Mera än sina delar För svenskfinlands gymnasier är utmaningen att se helheten i Svenskfinland för att för elevernas bästa kunna använda hela den kompetens och de resurser som sammantaget finns i en tid då kraven ökar och inbesparingar hotar. Man måste jobba tillsammans mot gemensamma mål. Det kan vara svårt att lyfta blicken över de regionala olikheter som onekligen finns. Men kanske betonas de ibland onödigt mycket? Kan man öka förståelsen och förtroendet för att hitta de gemensamma nämnarna? Det allra främsta incitamentet för gemensam utveckling är givetvis de kunskaper de studerande behöver för framtiden. Med dagens teknologi borde det vara möjligt för varje elev att kunna avlägga vilken kurs som helst. I Svenskfinland borde gymnasiestuderandena få ett likvärdigt utbud oberoende av regiongränser och i bättre paritet med de finska eleverna. Jämlikhet betyder inte att alla skall göra på samma sätt utan att alla får samma möjlighet att uppnå resultat. Regional jämlikhet Gymnasierna och deras huvudmän måste vara överens och diskutera fram de mest ändamålsenliga modellerna för en gemensam kursbricka. För att en allfinlandssvensk struktur med många olika delar skall svara mot framtidens behov skall för gymnasierna finnas insyn och möjlighet att delta i utvecklingen. 19

21 Gymnasierna kunde komma överens om att skapa en förteckning över de fördjupade kurser som borde finnas på en finlandssvensk kursbricka. För en digital kursbricka skulle det vara bonus om lärarmaterial, prov och övningsuppgifter fanns att användas fritt och redigeras i ämnets utbytes- eller lärarrum. På finskt håll och i Sverige finns ett rikt utbud av sådana delningsforum eller materialbanker. Bäst om lärarna själva får välja och möjligheter skapas för att kurserna kan användas över flera plattformer. Med tanke på eleverna och det nätsurfande de vant sig vid får de valda plattformerna inte heller vara för styva. Kvalitet För kvalitetskontrollen behövs gemensamma riktlinjer som hjälper lärarna. Mera koordinering kunde diskuteras fram i ämnesgrupper över regiongränserna. Minska antalet elever som avbryter i distanskurserna. Förmedla de krav distans - studier ställer och lär ut studieteknik. Integrera distanskurserna i skolans sociala kontext och sörj för direkt lärarkontakt. I varje skola som erbjuder distanskurser borde finnas en lärare som kan vara handledare och personlig kontakt för eleverna: hjälpa, inspirera och puffa någon timme i veckan. Skapa ett system med närstudiedagar, bandade lektioner, t ex på YouTube och flexiblare möjligheter att öppna lektionerna flera gånger. Kurserna skall uppdateras fortgående och kursupplägget måste vara igenkännligt för eleverna. Marknadsför nätkurserna för att bredda elevernas intresse. Eleverna kunde sprida informationen till kamraterna och koordinatorerna till lärarna. 20

22 Lärarmotivation En kompetenskartläggning den kompetens lärarna upplevde sig ha och den de såg sig behöva gjordes för ett par år sedan i huvudstadsregionens svenska grundskolor. Kartläggningens resultat, där it var det största utvecklingsbehovet, bekräftar att bara 30 50% av lärarna engagerar sig i den digitala utvecklingen. Samma procenttal gäller för gymnasielärarnas intresse för distanskurser. Motivera lärarna att bli bekväma med ikt och att hålla distanskurser. Fortbildning borde vara en möjliggörare. Kollegialt stöd behövs, t ex mellan ämneskolleger. Det skulle behövas tillfällen där kolleger kan utbyta erfarenheter sinsemellan. Nya virtuella former för kontakt borde utprovas. Att ämneslärarna hittar varandra genom att jobba tillsammans kring distansundervisning skulle kunna leda till annat samarbete i bredare bemärkelse. Inte minst för lärarna från språköarna är det otroligt viktigt att få träffa kolleger. Det är rektorernas ansvar att inspirera lärarna. Stöd rektorerna t ex genom studiebesök i finska eller nordiska skolor som jobbat mycket med ikt. Läromedelsproducenterna måste tas med i skolans digitala utveckling. Förlagen kunde göra en gemensam push eller ta initiativ till en lärobokstänketank. I Sverige finns ett stort digitalt utbud av läromedel och -material. Den finlandssvenska skolan borde få tillgång till att plocka sådant som är relevant. Kunde man köpa loss ur.se, som nu kan tas emot bara av en i Sverige registrerad dator. En kraftsatsning från lärarutbildningens sida efterlyses av många. Den digitala utvecklingen borde vara en integrerad del av ämnesdidaktiken vid Pedagogiska fakulteten och fortbildningen. I dagens läge har eller får de utbildade lärarna inte den behövliga kompetensen. Forskning om nätpedagogik finns internationellt; använt material och kurser. 21

23 Gymnasiet och tredje stadiet En stor och viktig fråga är sammanhanget mellan gymnasierna och tredje stadiet. Frågan borde kunna utvecklas i samarbete med högskolorna. Kunde skolorna få digitalt kunnande genom universiteten? Internationellt finns flera exempel på att topp - universitet satsar massivt på öppna online-kurser. Om högskolorna kunde erbjuda mera kurser för gymnasiet skulle en brygga till högskolestudierna skapas. Gymnasierna har ansvar för att förbereda de studerande för högskolestudier. Ett led i det är att alla elever tar några distanskurser. Redan idag sägs det att de österbottniska studenterna har bättre beredskap för högskolestudier tack vare distansundervisningen. Kontakten och samarbetssätten mellan gymnasierna och högskolorna är idag outvecklade, men ökat intresse börjar synas från högskolornas sida. Hittills har det gått bättre med yrkeshögskolorna. Inom vissa ämnen har kontakten mellan gymnasielärarna och högskolorna lyckats bra. Möjligheter för eleverna att bekanta sig med högskolorna finns. 22

24 5. Utvecklingsområden för den digitala undervisningen Gymnasiernas huvuduppgift är den dagliga undervisningen. Men distanskurserna kan bli ett komplement av ökad betydelse. Vilka är förväntningarna på framtiden? Vilka problem borde lösas? Sammantaget kan konstateras att frågorna är många och att det är svårt för en enskild ring att orka med utvecklingsåtgärder. I alla ringar konstateras att ett stort problem är den procentuellt stora mängd elever som avbryter kurserna vilket gäller distansundervisning överlag. I det följande redogörs för frågor där kartläggningssamtalen visar på ett utvecklingsbehov. Handledning Lärarna behöver handledning i att handleda eleverna och i att göra nätkurser, eleverna i att använda dem. Ringarna erbjuder i viss mån handledning: Vi7 har en handbok för de studerande, examinatorer, de egna lärarna och studiehandledare. Motsvarande finns på nätet hos GNet. Studiehandledarna har en central roll i att samla den egna skolans elever före kursstarten till en genomgång och tekniska råd. Kursbrickor och kursupplägg Praxis för vilka kurser kursbrickan innehåller i dagens läge och uppfattningen om vad som behövs i framtiden varierar. Alla ämneslärare är inte intresserade av att 23

25 undervisa på distans. Det styr kursurvalet. Med tanke på ett likvärdigt utbud för alla elever i Svenskfinland är detta inte en tillräckligt målmedveten linje. Ingen ring erbjuder alla kurser. Framförallt torde behovet av distanskurser finnas bland fördjupade kurser i realämnen, matematik och i korta språk. Antalet deltagare i distanskursen påverkar kraftigt arbetsmängden för examinatorn. Därför har ringarna definierat det maximala antalet elever per kurs (i medeltal 24). Flera deltagare innebär att mera tid går åt för genomgång och feedback. Det kan bli ett problem med en gemensam kursbricka. Läromaterial och lärarmaterial Vilket undervisningsmaterial behövs i framtiden? Läromedelssituationen för de svenska skolorna upplevs som frustrerande. Mycket mera och billigare finns på finska. De finska upplagorna används när de svenska är föråldrade, men eleverna vill inte ha dem. Skillnaden till det finska läromedelsutbudet är en orättvisa för de svenska eleverna som märker hur föråldrat utbudet är. De finlandssvenska lärarna får göra mycket extra jobb och vara aktiva med att producera eget läromaterial. Tillgängligheten till lärarmaterialet kunde utgöra en stor sammantagen resurs och ett bonus för kursbrickan men tröskeln är hög för lärarna att ställa sitt egna material till allas förfogande. Dagens läromaterial behöver dessutom utvecklas till att innehålla interaktivt material. Förändringen kräver mycket kompetens och ansvar av lärarna. Samordningsfrågor Flera frågor där en samordning eller riktlinjer skulle behövas eller vara nyttiga har lyfts fram. Både i nuläget och särskilt gällande en gemensam kursbricka skulle diskussion om erfarenheter och modeller gagna helheten. Nu saknas en gemensam referensram. För större samstämmighet skulle det vara önskvärt med riktlinjer för 24

26 bedömning och kvalitet, modeller för kursupplägg och erfarenhetsutbyte om teknologiska val. Perioder, positioner, lektionstider och lov ser olika ut i olika skolor och regioner. Orsakerna är flera t.ex. att vissa gymnasier är nära kopplade till högstadierna. Rektorerna ser att samordning i hela Svenskfinland inte är möjlig och att problemen med nätkurserna kan lösas (och har lösts) trots olikheterna. Distans under - visning och närundervisning behöver inte följa samma rytm. Med tanke på distansundervisning i realtid och videokonferenser kräver frågan dock omtanke. Olika system får inte användas som argument för att bromsa samarbetet. Teknologi Den teknologiska utvecklingen går snabbt. Nya alternativ till dagens modernaste lösningar utvecklas hela tiden och det som idag ses som bäst, t ex pekplattan, kan vara ålderdomligt om några år. Därför är den relevanta frågan inte vilka val man gör utan vad man vill uppnå med valen. Det finns mycket hierarki och känslor i de tekniska lösningarna. Gäller t ex lärplattformer (utbildningsplattformer) används Fronter idag av de flesta svenska gymnasierna. På vissa håll ses den inte längre som optimal i relation till framtida, flexiblare behov. I Åboland och Västra Nyland används Moodle som är gratis och används av högskolorna. Andra alternativ prövas också ut och flera kommer. Därför är det inte motiverat att gemensamt binda sig till en enda plattform. Andra teknologifrågor handlar om nät och utrustning. Alla skolor har t ex inte tillgång till trådlösa nät, av ekonomiska skäl eller för att de bedöms som alltför sårbara. Verktyg behövs, men hur skolor väljer kan variera av flera skäl. Tekniken kan inte vara den samma överallt. Det går inte heller ihop med kommunernas tekniska val och avtal med producenter. Förståelse för skolornas tekniska utveckling behövs hos de kommunala it-förvaltningarna. 25

27 Ekonomi Dagens finlandssvenska ringar tillämpar två olika finansieringsmodeller. NiVå och Team Nord debiterar skolorna 150 e/elev och kurs. Aftis debiterar de ämnesstuderande. Övriga ringar har ingen debitering utan bygger på att deltagande skolor bidrar likvärdigt, främst i form av kursutbud. Debitering och millimeterrättvisa tror man inte på. Ringarna har fått stöd av Utbildningsstyrelsen och fonderna. Kontinuerlig fond finansiering för grundverksamheten är inte möjlig. Kunde en gemensam kursbricka förverkligas som en satsning som kostnadsmässigt är liten men ger stor effekt för att de svenska eleverna skall få jämlika förutsättningar för att uppnå resultat? En del anser att om innehållet är bra och behovet finns så köper skolorna, andra igen att det är svårt att binda kommunerna vid att köpa ett visst antal kurser. Det virtuella utbudet måste vara väl organiserat. Elevernas behov skall styra. I initieringsfasen behöver ett allfinlandssvenskt projekt extern finansiering. Om produkten svarar mot behovet kan man sedan bli självgående. Kan det t o m göras lönsamt? Kan eleverna betala? Kurserna kan upplevas vara litet mera värda om de kostar. Om en prislapp finns väcks inga falska förhoppningar om att någon annan vill finansiera i längden. Lärarna bör få ersättning för att göra distanskurser enligt ett gemensamt system. Lärarens förändrade roll Att tillvarata skolans sociala roll understryks med distansundervisningen. Den personliga kopplingen till lärarna blir viktigare eftersom eleverna bryr sig mindre om ansvaret helt ligger på en lärare från en annan skola. På lärarsidan är kontakten mellan examinator (den lärare som gjort kursen) och handledaren/den egna läraren central men haltar ännu till vissa delar. 26

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder Tillsatt 4.2.2004 Vision (2007) Nätbaserad undervisning ska vara en naturlig del av varje examensinriktad utbildning på Åland och möjlighet ska finnas även inom annan utbildning och inom den fria bildningen

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

De svenska gymnasierna i Finland

De svenska gymnasierna i Finland De svenska gymnasierna i Finland En lägesanalys Erik Geber Catharina Lojander -Visapää Författarna och Utbildningsstyrelsen Karta Elvi Turtiainen Pärmen Elvi Turtiainen Ombrytning Gun Lindström och Anna

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE

SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE PROJEKT NÄTPEDAGOGIK SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE ÅLANDS HOTELL OCH RESTARUANGSKOLA 19 MARS 2009 Projekt Nätpedagogik är delfinansierat av Europeiska Socialfonden och Ålands landskapsregering Program

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

vill du utveckla dig själv och ditt företag?

vill du utveckla dig själv och ditt företag? vill du utveckla dig själv och ditt företag? Låt oss hjälpa. Svenskspråkiga utbildningsdagar, utbildningsprogram och examina Praktisk utbildning för arbetslivets krav Rastor erbjuder ett brett urval av

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 - 1 - Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 Inledning Skolan skall möta de förändringar som sker i samhället när det gäller nya strukturer för information och kommunikation. En viktig uppgift

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 30 juni 2014 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner svenskar har fått

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Verksamhetsidé. Fem ledande principer

Verksamhetsidé. Fem ledande principer Borgå medborgarinstitut ägs av Borgå stad och är administrativt en enhet som lyder under det svenska skolväsendet inom stadens bildningssektor. Institutet är juridiskt en skola inom den fria bildningen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

1. IKT som pedagogiskt stöd i naturbruksförvaltningen (IT främst kopplat till vår huvudprocess)

1. IKT som pedagogiskt stöd i naturbruksförvaltningen (IT främst kopplat till vår huvudprocess) Informations- och Kommunikationsstrategi för naturbruksförvaltningen (IKT-strategi) Naturbruksförvaltningens Vision: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet. 1. IKT

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Som bas för utvärderingen är enkäter och intervjuer som har gjorts med deltagare i projektet: -Hösten 2011 en enkät om behov, 23 respondenter -Vintern

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum 2010-09-13 Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum Med syfte att erhålla en bild av hur skolor arbetar med lärande i engelska i de tidiga åren kommer undervisningen

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby Utvecklingsplan elev i nykarleby ein.fi education in nykarleby 1 Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen av utrustning som införskaffas. Innehåll Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Gro Sommerfelt-Karlsen, Administrationschef, Utbildningsetaten, Oslo kommun Marianne Grødum, Fagkonsulent,

Läs mer

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer