UME- Unit for Medical Education at the department of LIME. UME guide nr Återkoppling- med fokus på studentens lärande. Ann-Kristin Sandberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UME- Unit for Medical Education at the department of LIME. UME guide nr.7 2013. Återkoppling- med fokus på studentens lärande. Ann-Kristin Sandberg"

Transkript

1 UME- Unit for Medical Education at the department of LIME UME guide nr Återkoppling- med fokus på studentens lärande Ann-Kristin Sandberg

2 Innehåll Sidan Stärkt, lyft och inspirerad av återkoppling 3 Syftet med guiden 3 Begrepp avgränsningar 3 Definitioner 4 Syftet med återkoppling 5 Återkopplingens betydelse 6 Hur återkoppling kan tas emot 7 Hur återkoppling kan ges 8 Känslor i samband med återkoppling 9 Jag-budskap 10 Barriärer som hindrar att lära från återkoppling 11 Fallgropar för den som ger återkoppling 12 Återkoppling = undervisning 13 Att beakta inför framtiden 14 Konklusion 14 Referenser 15 2

3 Återkoppling - med fokus på studentens lärande. Stärkt, lyft och inspirerad av återkoppling Vid varje återkopplingssituation borde studenten få känna sig stärkt, lyft och inspirerad. Många vittnar om något helt annat. En student på en lärarutbildning hade en provlektion och fick direkt efter denna följande återkoppling från handledaren som sa: Det var det sämsta jag sett. Därefter gick handledaren därifrån och återkom aldrig med flera synpunkter på lektionen. En doktorand fick vid sitt halvtids-seminarium höra en bedömare säga det är så stora luckor i logiken här att man skulle kunna köra en buss igenom. Dessa exempel vittnar om en oförmåga att ge återkoppling och en bristande insikt om hur felaktigt given återkoppling kan få helt motsatt effekt än att stärka, lyfta och inspirera studenten. En lärare berättade om skriftlig återkoppling. Hon/han hade blivit allt mer kortfattad i sin återkoppling vilket hade fått effekten att färre studenter hörde av sig. Läraren blev inte ifrågasatt som tidigare och sparade också tid på detta. Här ligger ett fokus på lärarens känslor och tid och inte på studentens lärande. Syftet med denna guide är att klargöra begreppet återkoppling, visa på betydelsen av återkoppling och att ge konkreta tips på hur återkoppling kan ges så att mottagaren får verklig nytta av den. Begrepp avgränsningar Återkoppling, eller på engelska feedback, kan föra tankarna till ett tillbakablickande men återkoppling är också framåtblickande. Det finns flera begrepp som används när man pratar om återkoppling; formativ, summativ, nyanserad och konstruktiv återkoppling. Formativ återkoppling är återkoppling som sker under kursens/lärandets gång, en återkoppling för lärande. Summativ återkoppling är återkoppling som sker efter lärandets/kursens slut, en återkoppling av lärandet (Biggs, 2007). Nyanserad och konstruktiv återkoppling innebär att den är tydlig, konkret och begriplig och att den innehåller användbara förbättringsförslag. 3

4 Feedforward (Goldsmith, 2002) är ett annat begrepp som framför allt används i ledarskapssammanhang när individer ska coachas till beteendeförändring. Här görs inget tillbakablickande utan man ser bara framåt och uppmuntrar alla idéer. Denna text kommer inte att vidare beröra feedforward utan fokuserar på återkoppling som är både tillbaka- och framåtblickande. Lees (2011) skriver om tre typer av återkoppling; insightful -, main stream och outlier feedback. Den sistnämnda innebär hård, okänslig negativ kritik som t.ex det var dåligt, det var det sämsta jag sett. Denna återkoppling sårar säkerligen mottagaren och man får ingen hjälp med att förstå hur man skulle kunna förbättra sig. Main stream feedback innebär att en positiv återkoppling ges t.ex bra, utmärkt, toppen. Den känns trevlig att ta emot men den säger inte mer än att något var positivt. Insightful feedback innebär att mottagaren får veta vad som var bra, varför det var bra och förslag på hur något kan utvecklas. I denna text kan insightful feedback ses som ett begrepp för återkoppling för lärande men inte de två andra begreppen, main stream- och outlier feedback. Definitioner Det finns flera definitioner av återkoppling. Här tittar vi närmare på tre stycken. 1) Återkoppling är information om gapet mellan den aktuella förmågan och den önskade förmågan eller den förmåga som krävs i en viss situation. Informationen ska kunna användas för att överbrygga gapet. (Fritt översatt från Ramaprasad, 1983) Definitionen har ofta tolkats som att återkoppling innebär informationsöverföring och i princip envägskommunikation från en givare till en mottagare och på universitetet/högskolan kanske endast från lärare/handledare till student. Ramaprasad (1983) påtalade att man inte kan tala om återkoppling förrän den givna informationen använts till att förbättra en prestation. Trots detta kom återkoppling att bli synonymt med informationsöverföring - och stanna vid det under ganska lång tid. 2) Återkoppling är vilken kommunikation som helst som ger tillträde till andra människors åsikter, känslor, tankar eller omdömen om ens prestation. (Fritt översatt från Eraut, 2006) Den här definitionen är vidare. Den innehåller också ordet kommunikation som kommer från latinets communicare och betyder att göra (något) gemensamt 1. Den öppnar upp för två- och flervägskommunikation. Ett exempel som kan illustrera definitionen kan vara det som Ljungman och Silen (2007) berättar om i sin artikel med titeln Examination involving students as peer examiners. Studenter i termin 6 fick, sida vid sida med lärare, examinera studenter (i samma utbildningsprogram) i termin 5. Studenterna som var examinatorer fick uppleva att de var kapabla att ta detta ansvar, att de var kompetenta 1 https://sv.wikipedia.org/wiki/kommunikation 4

5 och att både lärare och yngre-kursare litade på dem. Studenterna i termin 5 beundrade också sina äldre-kursare för deras kunskaper och litade också på att de kunde göra riktiga bedömningar. Detta var något som fångades in i den situation och den miljö de befann sig i och inget som man kanske tänker på som en form av återkoppling men som ändå blir det. 3) Återkoppling är en process där den lärande får information om sin prestation i syfte att förstå likheter och skillnader mellan önskad eller krävd kvalitet/standard för någon prestation, och kvaliteten på den egna och aktuella prestationen, i syfte att förbättra densamma. (Fritt översatt från Boud and Molloy, 2013 b, sid 6) Definitionen visar på återkoppling som en process utsträckt över tid i motsats till enstaka tillfällen där information ges och tas emot. Här fokuseras på den lärande och vad hon/han gör mer än vad lärare/andra gör för henne/honom. Vikten av kvalitetskriterier (en standard) som kan appliceras på prestationen framhålls liksom nödvändigheten för den lärande att förstå vad detta innebär. Definitionen visar också på betydelsen att förstå skillnaden mellan en önskad/krävd kvalitet och kvalitén på den egna prestationen. Återkopplingen ska leda till någon form av agerande och är en nödvändig del i processen. Detta överensstämmer med en konstruktivistisk syn på lärande (Elmgren och Henriksson, 2010 sid 29 ff) medan den första definitionen mer kom att anammas med ett behavioristiskt synsätt Blair (2012) påpekar att flera studier visar att studenter har svårt att förstå den återkoppling de får och också att lärare ofta finner det svårt att förklara vad de menar. En dialog i återkopplings-situationen är med andra ord nödvändig för att undvika missförstånd. Detta innebär att studenterna behöver ges en mer aktiv och deltagande roll så att återkoppling blir mer som en kollaborativ process. Vikten av en dialog i återkopplingssituationer bör understrykas eftersom man genom dialogen kan försäkra sig om att återkopplingen togs emot och förstods på det sätt som var avsett. Dialog ska här inte bara tolkas som ett samtal mellan två personer utan dialogen är alla former av interaktion även den som sker on-line. If the information which proceeds backwards from the performance is able to change the general methods and patterns of the performance, we have a process which may very well be called learning. (Wiener 1954, p. 71) Syftet med återkoppling Syftet med återkoppling är tvåfaldigt. Dels handlar det om att bekräfta den du ger återkoppling till, att lyfta fram det som var bra och varför det var bra för att stärka individen. Dels handlar det om att lyfta fram sådant som behöver/kan korrigeras och, om möjligt, i dialog ge förbättringsförslag till hur något kan utvecklas. Det handlar med andra ord om att stötta en utveckling. Det yttersta syftet med återkoppling (Hedin, 2006) kan sägas vara att den ska starta en reflektion hos mottagaren/studenten som inbjuder till självvärdering, aktivitet och fortsatt lärande. Boud och Molloy (2013 b) menar att alla 5

6 som undervisar/utbildar måste sträva mot att göra återkopplingssituationer så att dessa bidrar till att träna studenterna till ett självstyrt lärande. Denna process börjar med att fostra studenterna att söka och be om återkoppling. I Högskoleförordningen är ett av lärandemålen att studenten efter avslutad (kandidat) examen ska kunna visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Studenten behöver således utveckla ett självstyrt lärande. Silén (2009) ser självstyrt lärande som både en lärandeprocess och ett lärandemål. Studenterna behöver såväl stöd som utmaningar för att bli självstyrda och känna sig säkra på hur de ska hantera nya situationer och vara förvissade om att de klarar det. En god återkopplingspraxis kan brett definieras som allt som kan stärka studenternas förmåga att bedöma sin egen prestation och se utvecklingsmöjligheter. Nicol och MacFarlane-Dick (2006) beskriver sju principer för en god återkopplingspraxis: 1) Den klargör vad en bra prestation är 2) Den faciliterar utvecklingen av förmågan till reflektion och självbedömning av lärandet 3) Den levererar högkvalitativ information till studenterna om hur lärandet framskrider 4) Den uppmuntrar till dialog mellan lärare och studenter och studenter emellan 5) Den motiverar studenterna att tänka positivt och bidrar till ökat självförtroende 6) Den ger tillfällen att överbrygga gapet mellan nuvarande och önskad prestation 7) Den ger information till lärare som kan användas för att utveckla undervisningen. Åerkopplingens betydelse Återkoppling, given på rätt sätt, har stor betydelse för lärandet. Det har gjorts mycket forskning som visar på vikten av återkoppling för att stötta studenternas lärande (Black & Greenough 1998, Hounsell 2008, Hattie 2011) och enligt Biggs (2007, kap 6 sid 97 ff) toppar återkoppling listan på aktiviter för ett effektivt lärande. Återkoppling är också viktigt för att studenterna ska behålla motivationen att studera och motivation i sig bidrar till att studenten väljer en djupinriktad lärstrategi. 2 Ändå visar det sig återkommande i studier och utvärderingar att studenterna upplever att de får för lite återkoppling. 2 Studenter med en djupinriktad lärstrategi söker efter mening, centrala budskap, principer och sammanhang. De reflekterar över hur det de lärt också kan användas i andra sammanhang. De kommer ihåg vad de lärt under längre tid. En ytinriktad lärstrategi innebär att personen försöker minnas så många detaljer som möjligt, ofta för att klara tentan. Det man lärt glöms ganska snart (Elmgren och Henriksson, 2010, sid 20ff) 6

7 Senaste studentbarometern på Karolinska institutet gjordes 2010 och visade att återkoppling var en av de saker som studenterna var minst nöjda med. I en enkätundersökning våren 2012 lät Sveriges förenade studentkårer, SFS, samtliga medlemskårer rangordna faktorer som man menade bidrog till god kvalitet i utbildningen. Resultatet visade att det som brister mest i högskolan är återkoppling, utvärdering och ett pedagogiskt upplägg av undervisningen som bidrar till ett effektivt lärande för studenterna. Snarlika resultat har visats i England (Higher Education Funding Council for England, 2011) och i Australien (Krause et al, 2009). Det är inte ovanligt att lärares/handledares och studenters uppfattningar om förekomsten av återkoppling skiljer sig åt. I en enkätstudie (Hedin,2006) visades att drygt 60% av lärarna ansåg att de gav nyanserad återkoppling ganska eller mycket ofta medan ca 30 % av studenterna upplevde att de fått sådan. Däremot var de eniga om återkopplingens stora betydelse för lärandet. Adroft (2011) menar att lärare och studenter har olika uppfattningar om vad återkoppling är/innebär och att detta skapar en dissonans eftersom de olika grupperna tolkar återkopplings-situationer på olika sätt. Bidragande orsaker till detta kan sannolikt spåras i breddad rekrytering och ökad internationalisering och de uppfattningar och erfarenheter studenter har med sig från tidigare studier. Det finns sålunda mycket som talar för att vi behöver arbeta med att förbättra återkopplingen i högskolan. Hur återkoppling kan tas emot Beroende på hur återkopplingen ges kommer den också att tas emot på olika sätt vilket kan illustreras med hjälp av Återkopplings-trappan (Hagtorn, 2005). I en del fall kan återkopplingen helt enkelt förkastas (det här rör inte mig), i andra fall kan den utlösa en försvarsreaktion hos mottagaren (nej, så var det inte) eller ett behov av att förklara sig (jo, men...). Tidigare erfarenheter, självkännedom och självkänsla hos mottagaren påverkar givetvis också hur återkopplingen kan tas emot (Öjestad, 2010). För att mottagaren ska ha nytta av återkopplingen och kunna använda den krävs att mottagaren både lyssnar, tar emot den och förstår den (Figur 1). Figur 1. Återkopplings-trappan. 7

8 Hur återkoppling kan ges När, var och hur ger man återkoppling så att den kan tas emot och förstås? När? Det ideala är sannolikt att ge återkoppling direkt när den efterfrågas. I andra fall bör återkoppling ges i nära anslutning till händelsen då både sändare och mottagare har en bra minnesbild av denna. Vid vissa tillfällen kan det dock vara klokt att inte vara så omedelbar utan ta litet tid för att tänka igenom hur man bäst ska formulera återkopplingen och vad som är viktigast att fokusera på. Det har dock visats att snar återkoppling (inom 48 timmar) även om den inte är av högsta kvalitet är viktigare än högkvalitativ återkoppling som kommer efter ett par, tre veckor (Gibbs,1999). Var? En grundregel säger att positiv återkoppling kan ges inför andra medan negativ återkoppling ges i enrum. Om man ser på negativ återkoppling som utvecklingsmöjligheter och uttrycker den som förslag till förbättring kan den också ges inför andra om mottagaren samtycker till detta. Mina egna erfarenheter av sådana situationer är att de studenter som lyssnade på när en kamrat fick återkoppling också lärde sig något av den återkoppling som gavs till kamraten. Hur? En stark rekommendation är att börja med positiv återkoppling för att bekräfta och stärka mottagaren. Den akademiska traditionen fokuserar ofta mer på att finna och återge bristerna i ett arbete än att lyfta fram förtjänsterna (Elmgren & Henriksson, 2010, sid 21) och dessvärre förekommer det ibland att man direkt pekar på det som är fel eller inte tillräckligt och som måste ändras och förbättras. När man börjar med positiv återkoppling kan det också bidra till att mottagaren på ett bättre sätt kan ta emot och lyssna till förbättringsförslagen. Återkopplingen ska också alltid, när så är möjligt, ges i jag-form dvs jag såg eller/och jag hörde och inte vi eller man. Ett tips är också att relatera återkopplingen till kursens lärandemål och att använda bedömningskriterier om sådana finns och att låta studenten börja med att göra en självvärdering eller säga något själv. Återkoppling ges på prestation inte person. Beskriv det beteende du ser/hör och var så objektiv och specifik du kan. Öppna för dialog och försäkra dig om att din återkoppling förstås och tas emot på det sätt som du avsåg. Ge lagom mycket återkoppling ett par utvecklingsförslag är rimligt att ta emot och arbeta med. Blir förslagen för många kan det innebära att inget händer. Sandwich-modellen är en av flera omtyckt modell i återkopplingssammanhang. Den innebär att man inleder med att ge positiv återkoppling därefter följer den negativa som med fördel kan kallas utvecklingsmöjligheterna eller förbättringsförslagen. Avslutningsvis positiv återkoppling igen. Utifrån ett flertal workshops och seminarier om återkoppling som Centrum för Medicinsk Pedagogik, CME, ansvarat för, har deltagare vittnat om en fara med denna modell. Återkopplingen kan bli otydlig om den negativa återkopplingen/förbättringsförslagen lindas in i för stor utsträckning vilket kan bli fallet om den som ger återkopplingen upplever obehag med att ge kritik/negativ återkoppling. Vid skriftlig återkoppling gäller ovanstående principer men möjligheten till dialog minskar eller försvinner helt. För att undvika missförstånd/feltolkningar bör texten vara läsbar och skriven med hjälp av datorn eftersom en handstil kan vara svår att tyda. 8

9 Vidare bör mottagaren erbjudas att ta kontakt med givaren om det är något som är svårt att förstå, något han/hon undrar över eller inte håller med om. Läraren/givaren skulle också kunna be om återkoppling på den återkoppling han/hon ger studenten. Feedback ladder (Perkins 2002) är en annan modell för att ge återkoppling. Den får behålla sin engelska benämning för att inte sammanblandas med Återkopplings-trappan som illustrerar hur återkoppling kan tas emot. Feedback ladder innehåller fyra steg. 1) Klargör. Ställ klargörande frågor för att försäkra dig om att du förstått det hela på rätt sätt. Undvik klargörande frågor som är förklädd kritik. 2) Värdera. Ge uttryck för vad du tycker var styrkan/styrkorna i prestationen. Ge en tydlig beskrivning av detta och undvik ett slentrianmässigt bra, men och att skynda på med att ta upp det negativa. 3) Lyft problemen. Berätta vad du funderar över, vad som bekymrar dig. Undvik definitiva uttryck som Det som är fel är. Säg i stället Jag undrar om eller För mig ter det sig som om. Kritisera inte personens förmåga eller karaktär utan fokusera på prestationen (idén, produkten eller vissa aspekter). 4) Förslag. Ge förslag till hur prestationen kan förbättras. Det här steget kan blandas med föregående och bör om möjligt ske i dialog med mottagaren. Känslor i samband med återkoppling Känslor spelar en central roll i lärandet och ska betraktas som en naturlig del i detta. Känslor av olika slag och olika styrka är också involverade i återkopplings-situationer och är inget vi kan bortse ifrån utan något vi ska beakta (Värlander, 2008, Boud & Molloy, 2013 b). Känslor kan ha både positiva och negativa effekter för lärandet. Intresse och nyfikenhet kan stimulera den lärande att lägga tid på uppgiften och därmed bidra till ett optimalt lärande. En känsla av att inte riktigt ha klarat av uppgiften kan stimulera en del till att plugga på medan en del ger upp då de inte anser sig kapabla att klara uppgiften. Apter (1989) visar att både en mycket låg och en mycket hög stressnivå (innefattande uppmärksamhet och koncentrationsförmåga) har en negativ inverkan på lärandet. Öjestad skriver i sin bok Kritikk (fritt översatt från norskan) i alla vuxna människor bor det små flickor och pojkar som är ängsliga för att inte räcka till och som är sårbara för kritik. (Öjestad 2010, sid 21) Vi kan behöva påminna oss om detta och vara uppmärksamma på det i återkopplings-situationen. Även den som ger återkopplingen kan ha mer eller mindre starka känslor i situationen. Det kan kännas bra och trevligt att 9

10 ge positiv återkoppling men kanske också svårt eller obehagligt att ge negativ kritik vilket ibland leder till att återkopplingen blir otydlig eller skjuts på framtiden (Vorvick, 2008). Tillit från båda (alla) parter har en avgörande betydelse i återkopplings-situationen. Tillit kan definieras som en vilja att vara sårbar för en annan, baserat på en investering i tro, att den andra är öppen, pålitlig, ärlig, välvillig och kompetent (Fritt översatt från Boud och Molloy, 2013 sid 91). Den som upplever tillit i återkopplings-situationen kan ta emot, acceptera och minnas återkopplingen på ett bättre sätt än om tillit saknas. Gunnarsson (2013) pratar om en funktionell och dysfunktionell feedback-kultur. Den goda och funktionella feedback-kulturen är inkluderande och utmanande och där finns också en öppenhet. Att den är inkluderande innebär att man är intresserad och nyfiken på andra/ annat även om det är något nytt, annorlunda eller avvikande. I denna kultur erbjuds utmaningar men på ett varsamt och vänligt sätt. I öppenheten finns en tillit, en tilltro till att andra vill mig väl. Gunnarsson menar att den funktionella feedback-kulturen är inget som uppstår med automatik utan behöver arbetas fram. Kulturen, eller klimatet i klassrummet påverkar lärandet. Om lärare kan förmedla att de litar på att studenterna vill och gör sitt bästa för att lära påverkar det till ett positivt klimat. Motsatsen innebär att lärare har en övertygelse om studenterna gärna smiter från att lära och likaså att de fuskar om det är möjligt. (Biggs, 2007). Det klimat/den kultur som råder på en utbildning påverkar studenternas möjligheter att lära av återkoppling. Lärarens/handledarens förhållningssätt påverkar mötet med studenten. Silén (2001) har lyft fram studenternas uppfattningar om den goda läraren/handledaren. Den goda handledaren visar intresse och tar in vad som händer, hjälper studenten att reflektera, låter studenten ta ansvar, visar förtroende och respekt. Även om studien gällde handledare inom problembaserat lärande, PBL, ter det sig som att ett liknande förhållningssätt passar väl i en god återkopplings-situation. Jag-budskap I situationer där starkare negativa känslor är involverade kan det som kallas Jagbudskap vara en bra form för återkoppling och en bra form för att öppna ett samtal. (Hilmarsson 1999). Jag-budskapet innehåller tre komponenter: Beteende dvs vad jag ser eller hör. Känsla dvs vad jag känner när jag ser/hör detta. Konsekvens varför jag reagerar så och vad jag önskar skulle hända i stället. Jag-budskapet kan ses som en teknik för att eliminera antydningar, diagnoser eller skuldfrågor vilket bidrar till att mottagaren inte behöver känna sig hotad och inta en försvarsposition. Du är så oengagerad är ett exempel på en diagnos baserad på en 10

11 observation och en tolkning som kan vara väldigt fel och om man uttrycker dig på det sättet kan mottagaren reagera med att t.ex känna sig hotad. Om man i stället säger när du sitter tyst under hela mötet så känner jag mig osäker och jag vill gärna ha mer kontakt med dig får man troligen en annan reaktion. Det man ser/hör är sannolikt ganska uppenbart. Det en person känner är svårt att opponera sig mot och en önskan är inget krav. Barriärer som hindrar mottagaren att lära från återkoppling. Under kursen Learning Processess i Masterprogrammet i Medicinsk Pedagogik deltog, under hösten 2011, professor Dai Hounsell som expert-konsult och svarade då på frågan: Vad kan hindra mottagaren lära från återkoppling? Följande barriärer identifierades: Mängd. För liten mängd återkoppling för att den ska hjälpa. Frekvens. Återkoppling förekommer för sällan. Timing. Återkopplingen kommer för sent för att kunna användas på ett bra, effektivt sätt. När återkopplingen kommer har studenten redan slutat kursen och påbörjat nästa. Ton. Återkopplingen fokuserar på vad som är fel eller inte bra nog och ges också i dömande och trubbiga ordalag (T.ex det här är skräp eller tänk innan du skriver ) Inkonsekvens. Olika personer som ger återkoppling har olika uppfattningar om prestationen och studenten blir förvirrad och förstår inte hur han/hon ska gå vidare. Hjälpsamhet. Återkopplingen fokuserar på det som är fel och erbjuder inga förslag till hur man kan utveckla och förändra. Upplevt värde. Återkopplingen kommer efter att studenten avslutat sin uppgift (t.ex lämnat in sin uppsats för slutlig bedömning) och har därmed ingen användning för återkopplingen. Otydlighet. Återkopplingen är mycket kortfattad (t.ex struktur!, oklara evidens, inte så flytande som jag vill se ). Det kan vara uppenbart för den som ger denna återkoppling vad den betyder men för att studenten ska förstå krävs en mycket fylligare och tydligare kommentar. 11

12 Fallgropar för den som ger återkoppling Vanliga fallgropar för den som ger återkoppling har identifierats av kursdeltagare i CMEs Återkopplingskurser. Fallgroparna att undvika är att den som återkopplar: inte börjar med att fråga den som ska få återkoppling vad hon/han själv tyckte om prestationen. glömmer att nämna det positiva. ger för mycket återkoppling. väntar för länge med negativ återkoppling. inte tar reda på hur återkopplingen uppfattas. inte ger inga förbättringsförslag. Från ett antal workshops om återkoppling identifierade Vorvick (2008) deltagarnas upplevda barriärer för att ge återkoppling. Den vanligaste var tidsbrist speciellt i den verksamhetsförlagda utbildningen. Andra barriärer var ovilja att ge negativ återkoppling, en rädsla för vedergällning när negativ återkoppling gavs och en känsla av att återkoppling inte påverkade studentens beteende. Deltagarna i dessa workshops efterlyste fler tillfällen att få träna på att ge negativ återkoppling. God återkoppling (Smith, Brown, 1997) är den som: kommer lägligt, vid rätt tidpunkt är förtrolig och individuell öppnar dörrar är bekräftande, stärkande är hanterbar 12

13 Återkoppling = undervisning/handledning Återkoppling tar tid och ett vanligt hinder för lärare/handledare avseende möjligheten att ge återkoppling är just bristen på tid. Återkoppling måste räknas som undervisningstid även om läraren/handledaren sitter vid sitt skrivbord och formulerar skriftlig återkoppling. Återkoppling bör också i större utsträckning byggas in i undervisningen. Journal of Scholarship of Teaching and Learning ges ut vid KI och Vol är ett temanummer om Återkopplin. Här finns flera exempel på hur lärare/handledare granskat en befintlig undervisnings- eller examinationssituation och utvecklat den genom att bygga in fler moment för återkoppling. Vi behöver också fundera på hur vi kan ge återkoppling som inte tar så mycket tid för lärarna men som samtidigt gör att studenterna lär sig mycket av återkopplingen. Vilka olika sätt finns det för att åstadkomma detta? Race (2005) har i flera workshops om återkoppling bett deltagarna att på separata postit-lappar skriva ner olika sätt de använder för att ge återkoppling och även inkludera andra sätt studenterna kan få återkoppling på t.ex från webben. Deltagarna fick sedan placera sin lappar i fyrfältaren (Figur 2). De metoder som skattas som effektiva för läraren och som gör att studenter lär sig mycket, de som hamnar i det övre vänstra hörnet i fyrfältaren är olika former av själv- och kamratvärdering. Det som skattas lägst dvs det som inte är tidseffektivt för läraren och det studenter lär sig väldigt litet av är att få ett betyg utan övriga kommentarer. Figur 2. Fyrfältaren från Making Feedback Work Race P (2005) Återkoppling kräver såväl kunskap som träning i densamma. För att själv- och kamratbedömning ska fungera optimalt behöver studenterna skolas in i arbetssättet och få återkoppling på den återkoppling de ger sig själva och sina kamrater. Enligt Boud och Molloy (2013,a) behöver vi tänka på återkoppling när vi designar en kurs. Vi 13

14 behöver skapa en lärandemiljö där dialogen flödar. De menar också att detta inte är något som är mer resurskrävande möjligen motsatsen. Att beakta inför framtiden För att återkoppling på bästa sätt ska stötta studenternas lärande behöver praxis ändras (Boud and Molloy, 2013, a) 1) från något som läraren/handledaren gör till något som studenten gör där läraren är delaktig (från monolog till dialog, från information till samkonstruktion) 2) från nästande uteslutande användning av lärare till andvändning av flera källor 3) från en handling som görs av en individuell student till något som nödvändigtvis blandar in studiekamraterna (från individualistisk till kollektivistisk) 4) från några enstaka handlingar till en följd av handlingar utsträckta över tid (från enstaka objekt till något som inkluderas i kursdesignen). Konklusion Redan när en kurs designas behöver man beakta möjligheterna till att bygga in återkoppling. Man behöver skapa flera lärandeaktiviteter så att studenterna under kursens gång kan få återkommande återkoppling från flera källor t.ex kurskamrater, patienter, andra vårdgivare eller medarbetare i ett team, lärare/handledare och även från sig själva genom att göra självbedömningar. Studenterna behöver göras delaktiga i processen att inhämta återkoppling och ges tillfällen där de kan erfara att de lärt sig av den återkoppling de inhämtat och att de även fått användning av den. Dialog är ett nyckelord i återkopplingsprocessen. TACK till Charlotte Silén, Lena Engkvist Boman, Cormac McGrath, Pia Hjelm och Klara Bolande Laksov för er återkoppling och värdefulla synpunkter under skrivandet av denna guide. 14

15 Referenser Adcroft, A (2011) The mythology of feedback. Higher Education Research & Development, Vol 30, No 4, Apter, M (1989) Reversal theory: Motivation, Emotional and Personality. London, Routledge. Biggs, J & Tang,C (2007) Teaching for Quality Learning at University. Open University Press, England. Black, J.E. Greenough, W.T (1998) Developmental approaches to the memory process. Ur Martinez,J.L &Kesner, R.P (red.). Neurobiology of learning and memory. London.: Akadeimc. Blair, A, McGinty, S (2012) Feedback-dialogues: exploring the student perspective. Assessment Et Evaluation in Higher Education. Vol 38, No 4, Boud, D and Molloy, E (2013, a) Rethinking models of feedback for learning: the challenge of design. Assessment & Evaluation in Higher Education, Vol. 38, No 6, Boud, D and Molloy, E (2013, b) Feedback in Higher and Professional Education. Understanding it and doing it well. Routledge. London and New York. Eraut, M. (2006) The Author. Journal compilation. Blackwell Publishing LTD Elmgren, M, Henriksson, A-S (2010) Universitetspedagogik. Nordstedts Förlagsgrupp AB. Gibbs, G (1999) Using assessment strategically to change the way students learn. In Brown. S & Glasner, A (Eds) Assessment matters in higher education. Choosing and using diverse approaches. Buckingham, S.R.H.E and Open University press. Goldsmith, M (2002) Adapted from Leader to Leader. Gunnarsson, S (2013) Professionell feedback. Medvetna mötens magi. Gunnarssons förlag, Bromma. Hagtorn, R (2005) Ledare, behövs dom? Strategisk utveckling, Malmö Hattie,J (2011) Visible Learning for Teachers. Maximizing impact on learning. Routledge. Hedin, A (2006) Lärande på hög nivå. Uppsala universitet, Universitetstryckeriet, Ekonomikum, Uppsala. 15

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Feedback. - konsten att ge feedback så att människor växer. Karin Ulfhielm

Feedback. - konsten att ge feedback så att människor växer. Karin Ulfhielm konsten att ge feedback så att människor växer Karin Ulfhielm INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är feedback?... 3 2. Bakgrund... 3 3. Varför feedback?... 3 4. Vilka färdigheter och egenskaper påverkar förmågan

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du kan få

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning

Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning Verksamhetsåren 2014/2015 och 2015/2016 Fastställd av Örebro studentkårs styrelse 2014-04-10 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING...

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Möjligheter att genom återkoppling stärka studenters reflektiva kunskapsutveckling i samband med flippat klassrum och e-lärande

Möjligheter att genom återkoppling stärka studenters reflektiva kunskapsutveckling i samband med flippat klassrum och e-lärande Möjligheter att genom återkoppling stärka studenters reflektiva kunskapsutveckling i samband med flippat klassrum och e-lärande Pedagogiskt docenturarbete Barbro Krevers DATUM 2015-05-29 MEDICINSKA FAKULTETEN

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Handledning under grupparbetsprocessen Att skapa positiv gruppdynamik och hantera negativ gruppdynamik

Handledning under grupparbetsprocessen Att skapa positiv gruppdynamik och hantera negativ gruppdynamik Handledning under grupparbetsprocessen Att skapa positiv gruppdynamik och hantera negativ gruppdynamik Caroline Carlström Peter Halvarsson Sofia Folestam Inledning Den pedagogiska idén med grupparbete

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Att utvecklas genom feedback

Att utvecklas genom feedback FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se SAMMANFATTNING Den här artikeln handlar om feedback och är en förkortad version av kapitlet Att utvecklas genom feedback ur

Läs mer

TATA65-Diskret matematik

TATA65-Diskret matematik 1 (6) TATA65-Diskret matematik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Johan Casselgren Göran Forsling Kurskod TATA65 Examinator Carl Johan Casselgren Kursen gavs Årskurs

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Utvecklingssamtal. En introduktion för chefer. Kompetensforum vid Uppsala universitet

Utvecklingssamtal. En introduktion för chefer. Kompetensforum vid Uppsala universitet Utvecklingssamtal En introduktion för chefer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Varför utvecklingssamtal?... 5 Utvecklingssamtal en del

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Tack för alla kloka ord och för ett befriande sätt att beskriva det dagliga arbetet på förskolan, med de många möjligheter som finns för

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Syfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får!

10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får! 10 TIPS - medveten kommunikation Medveten kommunikation är den respons du får! Kenth Åkerman Att lyssna uppmärksamt och verkligen ta in vad andra menar innebär att man riskerar att förändras av det man

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet BESLUT 1(7) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-563 087 27 mikael.herjevik@uk-ambetet.se Karolinska institutet Rektor Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP MOTIVATION & KOMMUNIKATION Datum: 26-28 nov 2014 (sve) i Göteborg & 9-11 mars 2015 i Stockholm (sve) & 22-24 april 2015 i Göteborg (sve) Träning i att

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28

Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28 Agenda Möte med Stimulus utbildningsbevakning 2015-09-28 Närvarande Örn, Eric, Hulda, Erica, Elida, Julia, Sara, Lena och Calle. Termin 1 Introkursen - Rollspelsseminariet var jättekul - Bra kommunikation

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hur kan återkoppling påverka studenters grupparbete?

Hur kan återkoppling påverka studenters grupparbete? Hur kan återkoppling påverka studenters grupparbete? Katarina Andreasen, David Black-Schaffer, Anders Hast, Silke Langeheder* DiaNa Handledarkurs VT2013 Aktiva studenter i grupparbeten *Författarnamn i

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera Konstruktiv feedback Hur att hantera positiva/negativa beteenden..prestera mera Konstruktiv feedback Som chef och ledare är det avgörande att kunna ge medarbetare konstruktiv feedback, allt för att ge

Läs mer

Human Dynamics att förstå sig själv och andra

Human Dynamics att förstå sig själv och andra Human Dynamics att förstå sig själv och andra Vad ger Human Dynamics? Forskning har visat att det största hindret för att skapa framgångsrika företag inte ligger i bristen på affärsidéer utan i bristande

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND Utbildningsprogrammet Adaptivt ledarskap ger deltagarna en ökad möjlighet att leda sig själv och en förmåga att på ett flexibelt sätt möta den allt snabbare

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva Bengt Kallenberg Vi kommer att prata om... - Grupp och team, vad och varför? - Nycklar för att lyckas - Ledarskapet - Sammansättningen - De olika faserna,

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens. Arbetsbok

Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens. Arbetsbok Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publicering är av uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen är inte

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Informationsteknologiprogrammet vid LiU och ProblemBaserad Inlärning

Informationsteknologiprogrammet vid LiU och ProblemBaserad Inlärning Några grundfakta: Start hösten 1995 Nominellt 30 platser Civilingenjörsutbildning, 180 poäng Utvecklingen stödd av grundutbildningsrådet => större andel kvinnliga sökande/antagna => problembaserad inlärning

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.!

Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Skäms inte för att du är människa, var stolt!! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.! Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.! Tranströmer Bedömning för lärande och likvärdighet! anders.holmgren@boras.se

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Hur coachande vågar du vara? Bengt Kallenberg

Hur coachande vågar du vara? Bengt Kallenberg Hur coachande vågar du vara? Bengt Kallenberg Vi kommer att prata om... - Vad är coaching? - Varför coacha, det tar ju bara längre tid? - Tre roller som chef - Sju steg till bättre coachande ledarskap

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer