UME- Unit for Medical Education at the department of LIME. UME guide nr Återkoppling- med fokus på studentens lärande. Ann-Kristin Sandberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UME- Unit for Medical Education at the department of LIME. UME guide nr.7 2013. Återkoppling- med fokus på studentens lärande. Ann-Kristin Sandberg"

Transkript

1 UME- Unit for Medical Education at the department of LIME UME guide nr Återkoppling- med fokus på studentens lärande Ann-Kristin Sandberg

2 Innehåll Sidan Stärkt, lyft och inspirerad av återkoppling 3 Syftet med guiden 3 Begrepp avgränsningar 3 Definitioner 4 Syftet med återkoppling 5 Återkopplingens betydelse 6 Hur återkoppling kan tas emot 7 Hur återkoppling kan ges 8 Känslor i samband med återkoppling 9 Jag-budskap 10 Barriärer som hindrar att lära från återkoppling 11 Fallgropar för den som ger återkoppling 12 Återkoppling = undervisning 13 Att beakta inför framtiden 14 Konklusion 14 Referenser 15 2

3 Återkoppling - med fokus på studentens lärande. Stärkt, lyft och inspirerad av återkoppling Vid varje återkopplingssituation borde studenten få känna sig stärkt, lyft och inspirerad. Många vittnar om något helt annat. En student på en lärarutbildning hade en provlektion och fick direkt efter denna följande återkoppling från handledaren som sa: Det var det sämsta jag sett. Därefter gick handledaren därifrån och återkom aldrig med flera synpunkter på lektionen. En doktorand fick vid sitt halvtids-seminarium höra en bedömare säga det är så stora luckor i logiken här att man skulle kunna köra en buss igenom. Dessa exempel vittnar om en oförmåga att ge återkoppling och en bristande insikt om hur felaktigt given återkoppling kan få helt motsatt effekt än att stärka, lyfta och inspirera studenten. En lärare berättade om skriftlig återkoppling. Hon/han hade blivit allt mer kortfattad i sin återkoppling vilket hade fått effekten att färre studenter hörde av sig. Läraren blev inte ifrågasatt som tidigare och sparade också tid på detta. Här ligger ett fokus på lärarens känslor och tid och inte på studentens lärande. Syftet med denna guide är att klargöra begreppet återkoppling, visa på betydelsen av återkoppling och att ge konkreta tips på hur återkoppling kan ges så att mottagaren får verklig nytta av den. Begrepp avgränsningar Återkoppling, eller på engelska feedback, kan föra tankarna till ett tillbakablickande men återkoppling är också framåtblickande. Det finns flera begrepp som används när man pratar om återkoppling; formativ, summativ, nyanserad och konstruktiv återkoppling. Formativ återkoppling är återkoppling som sker under kursens/lärandets gång, en återkoppling för lärande. Summativ återkoppling är återkoppling som sker efter lärandets/kursens slut, en återkoppling av lärandet (Biggs, 2007). Nyanserad och konstruktiv återkoppling innebär att den är tydlig, konkret och begriplig och att den innehåller användbara förbättringsförslag. 3

4 Feedforward (Goldsmith, 2002) är ett annat begrepp som framför allt används i ledarskapssammanhang när individer ska coachas till beteendeförändring. Här görs inget tillbakablickande utan man ser bara framåt och uppmuntrar alla idéer. Denna text kommer inte att vidare beröra feedforward utan fokuserar på återkoppling som är både tillbaka- och framåtblickande. Lees (2011) skriver om tre typer av återkoppling; insightful -, main stream och outlier feedback. Den sistnämnda innebär hård, okänslig negativ kritik som t.ex det var dåligt, det var det sämsta jag sett. Denna återkoppling sårar säkerligen mottagaren och man får ingen hjälp med att förstå hur man skulle kunna förbättra sig. Main stream feedback innebär att en positiv återkoppling ges t.ex bra, utmärkt, toppen. Den känns trevlig att ta emot men den säger inte mer än att något var positivt. Insightful feedback innebär att mottagaren får veta vad som var bra, varför det var bra och förslag på hur något kan utvecklas. I denna text kan insightful feedback ses som ett begrepp för återkoppling för lärande men inte de två andra begreppen, main stream- och outlier feedback. Definitioner Det finns flera definitioner av återkoppling. Här tittar vi närmare på tre stycken. 1) Återkoppling är information om gapet mellan den aktuella förmågan och den önskade förmågan eller den förmåga som krävs i en viss situation. Informationen ska kunna användas för att överbrygga gapet. (Fritt översatt från Ramaprasad, 1983) Definitionen har ofta tolkats som att återkoppling innebär informationsöverföring och i princip envägskommunikation från en givare till en mottagare och på universitetet/högskolan kanske endast från lärare/handledare till student. Ramaprasad (1983) påtalade att man inte kan tala om återkoppling förrän den givna informationen använts till att förbättra en prestation. Trots detta kom återkoppling att bli synonymt med informationsöverföring - och stanna vid det under ganska lång tid. 2) Återkoppling är vilken kommunikation som helst som ger tillträde till andra människors åsikter, känslor, tankar eller omdömen om ens prestation. (Fritt översatt från Eraut, 2006) Den här definitionen är vidare. Den innehåller också ordet kommunikation som kommer från latinets communicare och betyder att göra (något) gemensamt 1. Den öppnar upp för två- och flervägskommunikation. Ett exempel som kan illustrera definitionen kan vara det som Ljungman och Silen (2007) berättar om i sin artikel med titeln Examination involving students as peer examiners. Studenter i termin 6 fick, sida vid sida med lärare, examinera studenter (i samma utbildningsprogram) i termin 5. Studenterna som var examinatorer fick uppleva att de var kapabla att ta detta ansvar, att de var kompetenta 1 https://sv.wikipedia.org/wiki/kommunikation 4

5 och att både lärare och yngre-kursare litade på dem. Studenterna i termin 5 beundrade också sina äldre-kursare för deras kunskaper och litade också på att de kunde göra riktiga bedömningar. Detta var något som fångades in i den situation och den miljö de befann sig i och inget som man kanske tänker på som en form av återkoppling men som ändå blir det. 3) Återkoppling är en process där den lärande får information om sin prestation i syfte att förstå likheter och skillnader mellan önskad eller krävd kvalitet/standard för någon prestation, och kvaliteten på den egna och aktuella prestationen, i syfte att förbättra densamma. (Fritt översatt från Boud and Molloy, 2013 b, sid 6) Definitionen visar på återkoppling som en process utsträckt över tid i motsats till enstaka tillfällen där information ges och tas emot. Här fokuseras på den lärande och vad hon/han gör mer än vad lärare/andra gör för henne/honom. Vikten av kvalitetskriterier (en standard) som kan appliceras på prestationen framhålls liksom nödvändigheten för den lärande att förstå vad detta innebär. Definitionen visar också på betydelsen att förstå skillnaden mellan en önskad/krävd kvalitet och kvalitén på den egna prestationen. Återkopplingen ska leda till någon form av agerande och är en nödvändig del i processen. Detta överensstämmer med en konstruktivistisk syn på lärande (Elmgren och Henriksson, 2010 sid 29 ff) medan den första definitionen mer kom att anammas med ett behavioristiskt synsätt Blair (2012) påpekar att flera studier visar att studenter har svårt att förstå den återkoppling de får och också att lärare ofta finner det svårt att förklara vad de menar. En dialog i återkopplings-situationen är med andra ord nödvändig för att undvika missförstånd. Detta innebär att studenterna behöver ges en mer aktiv och deltagande roll så att återkoppling blir mer som en kollaborativ process. Vikten av en dialog i återkopplingssituationer bör understrykas eftersom man genom dialogen kan försäkra sig om att återkopplingen togs emot och förstods på det sätt som var avsett. Dialog ska här inte bara tolkas som ett samtal mellan två personer utan dialogen är alla former av interaktion även den som sker on-line. If the information which proceeds backwards from the performance is able to change the general methods and patterns of the performance, we have a process which may very well be called learning. (Wiener 1954, p. 71) Syftet med återkoppling Syftet med återkoppling är tvåfaldigt. Dels handlar det om att bekräfta den du ger återkoppling till, att lyfta fram det som var bra och varför det var bra för att stärka individen. Dels handlar det om att lyfta fram sådant som behöver/kan korrigeras och, om möjligt, i dialog ge förbättringsförslag till hur något kan utvecklas. Det handlar med andra ord om att stötta en utveckling. Det yttersta syftet med återkoppling (Hedin, 2006) kan sägas vara att den ska starta en reflektion hos mottagaren/studenten som inbjuder till självvärdering, aktivitet och fortsatt lärande. Boud och Molloy (2013 b) menar att alla 5

6 som undervisar/utbildar måste sträva mot att göra återkopplingssituationer så att dessa bidrar till att träna studenterna till ett självstyrt lärande. Denna process börjar med att fostra studenterna att söka och be om återkoppling. I Högskoleförordningen är ett av lärandemålen att studenten efter avslutad (kandidat) examen ska kunna visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Studenten behöver således utveckla ett självstyrt lärande. Silén (2009) ser självstyrt lärande som både en lärandeprocess och ett lärandemål. Studenterna behöver såväl stöd som utmaningar för att bli självstyrda och känna sig säkra på hur de ska hantera nya situationer och vara förvissade om att de klarar det. En god återkopplingspraxis kan brett definieras som allt som kan stärka studenternas förmåga att bedöma sin egen prestation och se utvecklingsmöjligheter. Nicol och MacFarlane-Dick (2006) beskriver sju principer för en god återkopplingspraxis: 1) Den klargör vad en bra prestation är 2) Den faciliterar utvecklingen av förmågan till reflektion och självbedömning av lärandet 3) Den levererar högkvalitativ information till studenterna om hur lärandet framskrider 4) Den uppmuntrar till dialog mellan lärare och studenter och studenter emellan 5) Den motiverar studenterna att tänka positivt och bidrar till ökat självförtroende 6) Den ger tillfällen att överbrygga gapet mellan nuvarande och önskad prestation 7) Den ger information till lärare som kan användas för att utveckla undervisningen. Åerkopplingens betydelse Återkoppling, given på rätt sätt, har stor betydelse för lärandet. Det har gjorts mycket forskning som visar på vikten av återkoppling för att stötta studenternas lärande (Black & Greenough 1998, Hounsell 2008, Hattie 2011) och enligt Biggs (2007, kap 6 sid 97 ff) toppar återkoppling listan på aktiviter för ett effektivt lärande. Återkoppling är också viktigt för att studenterna ska behålla motivationen att studera och motivation i sig bidrar till att studenten väljer en djupinriktad lärstrategi. 2 Ändå visar det sig återkommande i studier och utvärderingar att studenterna upplever att de får för lite återkoppling. 2 Studenter med en djupinriktad lärstrategi söker efter mening, centrala budskap, principer och sammanhang. De reflekterar över hur det de lärt också kan användas i andra sammanhang. De kommer ihåg vad de lärt under längre tid. En ytinriktad lärstrategi innebär att personen försöker minnas så många detaljer som möjligt, ofta för att klara tentan. Det man lärt glöms ganska snart (Elmgren och Henriksson, 2010, sid 20ff) 6

7 Senaste studentbarometern på Karolinska institutet gjordes 2010 och visade att återkoppling var en av de saker som studenterna var minst nöjda med. I en enkätundersökning våren 2012 lät Sveriges förenade studentkårer, SFS, samtliga medlemskårer rangordna faktorer som man menade bidrog till god kvalitet i utbildningen. Resultatet visade att det som brister mest i högskolan är återkoppling, utvärdering och ett pedagogiskt upplägg av undervisningen som bidrar till ett effektivt lärande för studenterna. Snarlika resultat har visats i England (Higher Education Funding Council for England, 2011) och i Australien (Krause et al, 2009). Det är inte ovanligt att lärares/handledares och studenters uppfattningar om förekomsten av återkoppling skiljer sig åt. I en enkätstudie (Hedin,2006) visades att drygt 60% av lärarna ansåg att de gav nyanserad återkoppling ganska eller mycket ofta medan ca 30 % av studenterna upplevde att de fått sådan. Däremot var de eniga om återkopplingens stora betydelse för lärandet. Adroft (2011) menar att lärare och studenter har olika uppfattningar om vad återkoppling är/innebär och att detta skapar en dissonans eftersom de olika grupperna tolkar återkopplings-situationer på olika sätt. Bidragande orsaker till detta kan sannolikt spåras i breddad rekrytering och ökad internationalisering och de uppfattningar och erfarenheter studenter har med sig från tidigare studier. Det finns sålunda mycket som talar för att vi behöver arbeta med att förbättra återkopplingen i högskolan. Hur återkoppling kan tas emot Beroende på hur återkopplingen ges kommer den också att tas emot på olika sätt vilket kan illustreras med hjälp av Återkopplings-trappan (Hagtorn, 2005). I en del fall kan återkopplingen helt enkelt förkastas (det här rör inte mig), i andra fall kan den utlösa en försvarsreaktion hos mottagaren (nej, så var det inte) eller ett behov av att förklara sig (jo, men...). Tidigare erfarenheter, självkännedom och självkänsla hos mottagaren påverkar givetvis också hur återkopplingen kan tas emot (Öjestad, 2010). För att mottagaren ska ha nytta av återkopplingen och kunna använda den krävs att mottagaren både lyssnar, tar emot den och förstår den (Figur 1). Figur 1. Återkopplings-trappan. 7

8 Hur återkoppling kan ges När, var och hur ger man återkoppling så att den kan tas emot och förstås? När? Det ideala är sannolikt att ge återkoppling direkt när den efterfrågas. I andra fall bör återkoppling ges i nära anslutning till händelsen då både sändare och mottagare har en bra minnesbild av denna. Vid vissa tillfällen kan det dock vara klokt att inte vara så omedelbar utan ta litet tid för att tänka igenom hur man bäst ska formulera återkopplingen och vad som är viktigast att fokusera på. Det har dock visats att snar återkoppling (inom 48 timmar) även om den inte är av högsta kvalitet är viktigare än högkvalitativ återkoppling som kommer efter ett par, tre veckor (Gibbs,1999). Var? En grundregel säger att positiv återkoppling kan ges inför andra medan negativ återkoppling ges i enrum. Om man ser på negativ återkoppling som utvecklingsmöjligheter och uttrycker den som förslag till förbättring kan den också ges inför andra om mottagaren samtycker till detta. Mina egna erfarenheter av sådana situationer är att de studenter som lyssnade på när en kamrat fick återkoppling också lärde sig något av den återkoppling som gavs till kamraten. Hur? En stark rekommendation är att börja med positiv återkoppling för att bekräfta och stärka mottagaren. Den akademiska traditionen fokuserar ofta mer på att finna och återge bristerna i ett arbete än att lyfta fram förtjänsterna (Elmgren & Henriksson, 2010, sid 21) och dessvärre förekommer det ibland att man direkt pekar på det som är fel eller inte tillräckligt och som måste ändras och förbättras. När man börjar med positiv återkoppling kan det också bidra till att mottagaren på ett bättre sätt kan ta emot och lyssna till förbättringsförslagen. Återkopplingen ska också alltid, när så är möjligt, ges i jag-form dvs jag såg eller/och jag hörde och inte vi eller man. Ett tips är också att relatera återkopplingen till kursens lärandemål och att använda bedömningskriterier om sådana finns och att låta studenten börja med att göra en självvärdering eller säga något själv. Återkoppling ges på prestation inte person. Beskriv det beteende du ser/hör och var så objektiv och specifik du kan. Öppna för dialog och försäkra dig om att din återkoppling förstås och tas emot på det sätt som du avsåg. Ge lagom mycket återkoppling ett par utvecklingsförslag är rimligt att ta emot och arbeta med. Blir förslagen för många kan det innebära att inget händer. Sandwich-modellen är en av flera omtyckt modell i återkopplingssammanhang. Den innebär att man inleder med att ge positiv återkoppling därefter följer den negativa som med fördel kan kallas utvecklingsmöjligheterna eller förbättringsförslagen. Avslutningsvis positiv återkoppling igen. Utifrån ett flertal workshops och seminarier om återkoppling som Centrum för Medicinsk Pedagogik, CME, ansvarat för, har deltagare vittnat om en fara med denna modell. Återkopplingen kan bli otydlig om den negativa återkopplingen/förbättringsförslagen lindas in i för stor utsträckning vilket kan bli fallet om den som ger återkopplingen upplever obehag med att ge kritik/negativ återkoppling. Vid skriftlig återkoppling gäller ovanstående principer men möjligheten till dialog minskar eller försvinner helt. För att undvika missförstånd/feltolkningar bör texten vara läsbar och skriven med hjälp av datorn eftersom en handstil kan vara svår att tyda. 8

9 Vidare bör mottagaren erbjudas att ta kontakt med givaren om det är något som är svårt att förstå, något han/hon undrar över eller inte håller med om. Läraren/givaren skulle också kunna be om återkoppling på den återkoppling han/hon ger studenten. Feedback ladder (Perkins 2002) är en annan modell för att ge återkoppling. Den får behålla sin engelska benämning för att inte sammanblandas med Återkopplings-trappan som illustrerar hur återkoppling kan tas emot. Feedback ladder innehåller fyra steg. 1) Klargör. Ställ klargörande frågor för att försäkra dig om att du förstått det hela på rätt sätt. Undvik klargörande frågor som är förklädd kritik. 2) Värdera. Ge uttryck för vad du tycker var styrkan/styrkorna i prestationen. Ge en tydlig beskrivning av detta och undvik ett slentrianmässigt bra, men och att skynda på med att ta upp det negativa. 3) Lyft problemen. Berätta vad du funderar över, vad som bekymrar dig. Undvik definitiva uttryck som Det som är fel är. Säg i stället Jag undrar om eller För mig ter det sig som om. Kritisera inte personens förmåga eller karaktär utan fokusera på prestationen (idén, produkten eller vissa aspekter). 4) Förslag. Ge förslag till hur prestationen kan förbättras. Det här steget kan blandas med föregående och bör om möjligt ske i dialog med mottagaren. Känslor i samband med återkoppling Känslor spelar en central roll i lärandet och ska betraktas som en naturlig del i detta. Känslor av olika slag och olika styrka är också involverade i återkopplings-situationer och är inget vi kan bortse ifrån utan något vi ska beakta (Värlander, 2008, Boud & Molloy, 2013 b). Känslor kan ha både positiva och negativa effekter för lärandet. Intresse och nyfikenhet kan stimulera den lärande att lägga tid på uppgiften och därmed bidra till ett optimalt lärande. En känsla av att inte riktigt ha klarat av uppgiften kan stimulera en del till att plugga på medan en del ger upp då de inte anser sig kapabla att klara uppgiften. Apter (1989) visar att både en mycket låg och en mycket hög stressnivå (innefattande uppmärksamhet och koncentrationsförmåga) har en negativ inverkan på lärandet. Öjestad skriver i sin bok Kritikk (fritt översatt från norskan) i alla vuxna människor bor det små flickor och pojkar som är ängsliga för att inte räcka till och som är sårbara för kritik. (Öjestad 2010, sid 21) Vi kan behöva påminna oss om detta och vara uppmärksamma på det i återkopplings-situationen. Även den som ger återkopplingen kan ha mer eller mindre starka känslor i situationen. Det kan kännas bra och trevligt att 9

10 ge positiv återkoppling men kanske också svårt eller obehagligt att ge negativ kritik vilket ibland leder till att återkopplingen blir otydlig eller skjuts på framtiden (Vorvick, 2008). Tillit från båda (alla) parter har en avgörande betydelse i återkopplings-situationen. Tillit kan definieras som en vilja att vara sårbar för en annan, baserat på en investering i tro, att den andra är öppen, pålitlig, ärlig, välvillig och kompetent (Fritt översatt från Boud och Molloy, 2013 sid 91). Den som upplever tillit i återkopplings-situationen kan ta emot, acceptera och minnas återkopplingen på ett bättre sätt än om tillit saknas. Gunnarsson (2013) pratar om en funktionell och dysfunktionell feedback-kultur. Den goda och funktionella feedback-kulturen är inkluderande och utmanande och där finns också en öppenhet. Att den är inkluderande innebär att man är intresserad och nyfiken på andra/ annat även om det är något nytt, annorlunda eller avvikande. I denna kultur erbjuds utmaningar men på ett varsamt och vänligt sätt. I öppenheten finns en tillit, en tilltro till att andra vill mig väl. Gunnarsson menar att den funktionella feedback-kulturen är inget som uppstår med automatik utan behöver arbetas fram. Kulturen, eller klimatet i klassrummet påverkar lärandet. Om lärare kan förmedla att de litar på att studenterna vill och gör sitt bästa för att lära påverkar det till ett positivt klimat. Motsatsen innebär att lärare har en övertygelse om studenterna gärna smiter från att lära och likaså att de fuskar om det är möjligt. (Biggs, 2007). Det klimat/den kultur som råder på en utbildning påverkar studenternas möjligheter att lära av återkoppling. Lärarens/handledarens förhållningssätt påverkar mötet med studenten. Silén (2001) har lyft fram studenternas uppfattningar om den goda läraren/handledaren. Den goda handledaren visar intresse och tar in vad som händer, hjälper studenten att reflektera, låter studenten ta ansvar, visar förtroende och respekt. Även om studien gällde handledare inom problembaserat lärande, PBL, ter det sig som att ett liknande förhållningssätt passar väl i en god återkopplings-situation. Jag-budskap I situationer där starkare negativa känslor är involverade kan det som kallas Jagbudskap vara en bra form för återkoppling och en bra form för att öppna ett samtal. (Hilmarsson 1999). Jag-budskapet innehåller tre komponenter: Beteende dvs vad jag ser eller hör. Känsla dvs vad jag känner när jag ser/hör detta. Konsekvens varför jag reagerar så och vad jag önskar skulle hända i stället. Jag-budskapet kan ses som en teknik för att eliminera antydningar, diagnoser eller skuldfrågor vilket bidrar till att mottagaren inte behöver känna sig hotad och inta en försvarsposition. Du är så oengagerad är ett exempel på en diagnos baserad på en 10

11 observation och en tolkning som kan vara väldigt fel och om man uttrycker dig på det sättet kan mottagaren reagera med att t.ex känna sig hotad. Om man i stället säger när du sitter tyst under hela mötet så känner jag mig osäker och jag vill gärna ha mer kontakt med dig får man troligen en annan reaktion. Det man ser/hör är sannolikt ganska uppenbart. Det en person känner är svårt att opponera sig mot och en önskan är inget krav. Barriärer som hindrar mottagaren att lära från återkoppling. Under kursen Learning Processess i Masterprogrammet i Medicinsk Pedagogik deltog, under hösten 2011, professor Dai Hounsell som expert-konsult och svarade då på frågan: Vad kan hindra mottagaren lära från återkoppling? Följande barriärer identifierades: Mängd. För liten mängd återkoppling för att den ska hjälpa. Frekvens. Återkoppling förekommer för sällan. Timing. Återkopplingen kommer för sent för att kunna användas på ett bra, effektivt sätt. När återkopplingen kommer har studenten redan slutat kursen och påbörjat nästa. Ton. Återkopplingen fokuserar på vad som är fel eller inte bra nog och ges också i dömande och trubbiga ordalag (T.ex det här är skräp eller tänk innan du skriver ) Inkonsekvens. Olika personer som ger återkoppling har olika uppfattningar om prestationen och studenten blir förvirrad och förstår inte hur han/hon ska gå vidare. Hjälpsamhet. Återkopplingen fokuserar på det som är fel och erbjuder inga förslag till hur man kan utveckla och förändra. Upplevt värde. Återkopplingen kommer efter att studenten avslutat sin uppgift (t.ex lämnat in sin uppsats för slutlig bedömning) och har därmed ingen användning för återkopplingen. Otydlighet. Återkopplingen är mycket kortfattad (t.ex struktur!, oklara evidens, inte så flytande som jag vill se ). Det kan vara uppenbart för den som ger denna återkoppling vad den betyder men för att studenten ska förstå krävs en mycket fylligare och tydligare kommentar. 11

12 Fallgropar för den som ger återkoppling Vanliga fallgropar för den som ger återkoppling har identifierats av kursdeltagare i CMEs Återkopplingskurser. Fallgroparna att undvika är att den som återkopplar: inte börjar med att fråga den som ska få återkoppling vad hon/han själv tyckte om prestationen. glömmer att nämna det positiva. ger för mycket återkoppling. väntar för länge med negativ återkoppling. inte tar reda på hur återkopplingen uppfattas. inte ger inga förbättringsförslag. Från ett antal workshops om återkoppling identifierade Vorvick (2008) deltagarnas upplevda barriärer för att ge återkoppling. Den vanligaste var tidsbrist speciellt i den verksamhetsförlagda utbildningen. Andra barriärer var ovilja att ge negativ återkoppling, en rädsla för vedergällning när negativ återkoppling gavs och en känsla av att återkoppling inte påverkade studentens beteende. Deltagarna i dessa workshops efterlyste fler tillfällen att få träna på att ge negativ återkoppling. God återkoppling (Smith, Brown, 1997) är den som: kommer lägligt, vid rätt tidpunkt är förtrolig och individuell öppnar dörrar är bekräftande, stärkande är hanterbar 12

13 Återkoppling = undervisning/handledning Återkoppling tar tid och ett vanligt hinder för lärare/handledare avseende möjligheten att ge återkoppling är just bristen på tid. Återkoppling måste räknas som undervisningstid även om läraren/handledaren sitter vid sitt skrivbord och formulerar skriftlig återkoppling. Återkoppling bör också i större utsträckning byggas in i undervisningen. Journal of Scholarship of Teaching and Learning ges ut vid KI och Vol är ett temanummer om Återkopplin. Här finns flera exempel på hur lärare/handledare granskat en befintlig undervisnings- eller examinationssituation och utvecklat den genom att bygga in fler moment för återkoppling. Vi behöver också fundera på hur vi kan ge återkoppling som inte tar så mycket tid för lärarna men som samtidigt gör att studenterna lär sig mycket av återkopplingen. Vilka olika sätt finns det för att åstadkomma detta? Race (2005) har i flera workshops om återkoppling bett deltagarna att på separata postit-lappar skriva ner olika sätt de använder för att ge återkoppling och även inkludera andra sätt studenterna kan få återkoppling på t.ex från webben. Deltagarna fick sedan placera sin lappar i fyrfältaren (Figur 2). De metoder som skattas som effektiva för läraren och som gör att studenter lär sig mycket, de som hamnar i det övre vänstra hörnet i fyrfältaren är olika former av själv- och kamratvärdering. Det som skattas lägst dvs det som inte är tidseffektivt för läraren och det studenter lär sig väldigt litet av är att få ett betyg utan övriga kommentarer. Figur 2. Fyrfältaren från Making Feedback Work Race P (2005) Återkoppling kräver såväl kunskap som träning i densamma. För att själv- och kamratbedömning ska fungera optimalt behöver studenterna skolas in i arbetssättet och få återkoppling på den återkoppling de ger sig själva och sina kamrater. Enligt Boud och Molloy (2013,a) behöver vi tänka på återkoppling när vi designar en kurs. Vi 13

14 behöver skapa en lärandemiljö där dialogen flödar. De menar också att detta inte är något som är mer resurskrävande möjligen motsatsen. Att beakta inför framtiden För att återkoppling på bästa sätt ska stötta studenternas lärande behöver praxis ändras (Boud and Molloy, 2013, a) 1) från något som läraren/handledaren gör till något som studenten gör där läraren är delaktig (från monolog till dialog, från information till samkonstruktion) 2) från nästande uteslutande användning av lärare till andvändning av flera källor 3) från en handling som görs av en individuell student till något som nödvändigtvis blandar in studiekamraterna (från individualistisk till kollektivistisk) 4) från några enstaka handlingar till en följd av handlingar utsträckta över tid (från enstaka objekt till något som inkluderas i kursdesignen). Konklusion Redan när en kurs designas behöver man beakta möjligheterna till att bygga in återkoppling. Man behöver skapa flera lärandeaktiviteter så att studenterna under kursens gång kan få återkommande återkoppling från flera källor t.ex kurskamrater, patienter, andra vårdgivare eller medarbetare i ett team, lärare/handledare och även från sig själva genom att göra självbedömningar. Studenterna behöver göras delaktiga i processen att inhämta återkoppling och ges tillfällen där de kan erfara att de lärt sig av den återkoppling de inhämtat och att de även fått användning av den. Dialog är ett nyckelord i återkopplingsprocessen. TACK till Charlotte Silén, Lena Engkvist Boman, Cormac McGrath, Pia Hjelm och Klara Bolande Laksov för er återkoppling och värdefulla synpunkter under skrivandet av denna guide. 14

15 Referenser Adcroft, A (2011) The mythology of feedback. Higher Education Research & Development, Vol 30, No 4, Apter, M (1989) Reversal theory: Motivation, Emotional and Personality. London, Routledge. Biggs, J & Tang,C (2007) Teaching for Quality Learning at University. Open University Press, England. Black, J.E. Greenough, W.T (1998) Developmental approaches to the memory process. Ur Martinez,J.L &Kesner, R.P (red.). Neurobiology of learning and memory. London.: Akadeimc. Blair, A, McGinty, S (2012) Feedback-dialogues: exploring the student perspective. Assessment Et Evaluation in Higher Education. Vol 38, No 4, Boud, D and Molloy, E (2013, a) Rethinking models of feedback for learning: the challenge of design. Assessment & Evaluation in Higher Education, Vol. 38, No 6, Boud, D and Molloy, E (2013, b) Feedback in Higher and Professional Education. Understanding it and doing it well. Routledge. London and New York. Eraut, M. (2006) The Author. Journal compilation. Blackwell Publishing LTD Elmgren, M, Henriksson, A-S (2010) Universitetspedagogik. Nordstedts Förlagsgrupp AB. Gibbs, G (1999) Using assessment strategically to change the way students learn. In Brown. S & Glasner, A (Eds) Assessment matters in higher education. Choosing and using diverse approaches. Buckingham, S.R.H.E and Open University press. Goldsmith, M (2002) Adapted from Leader to Leader. Gunnarsson, S (2013) Professionell feedback. Medvetna mötens magi. Gunnarssons förlag, Bromma. Hagtorn, R (2005) Ledare, behövs dom? Strategisk utveckling, Malmö Hattie,J (2011) Visible Learning for Teachers. Maximizing impact on learning. Routledge. Hedin, A (2006) Lärande på hög nivå. Uppsala universitet, Universitetstryckeriet, Ekonomikum, Uppsala. 15

Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker programmet

Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker programmet Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker Pernilla Lång Institutionen för laboratoriemedicin, Reviderad 2012-03-29, 2012-04-11 Antagen av programnämnden

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet

FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Handledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete

Handledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete Handledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete Agneta Andersson DATUM 2016-01-07 MEDICINSKA FAKULTETEN PEDAGOGISK REFLEKTION Handledning av blivande handledare inom

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Vad avses med lärande? en kontinuerligt pågående process: som kan vara avsiktligt planerad,

Läs mer

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man

Läs mer

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN

HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Att handleda handledaren som förebild Diskussion Handledningssamtal Handledningsprocessen Tips för lyckad handledning

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier?

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? 1. Kort om betygskriterier vs bedömningskriterier. 2. Att offentliggöra sina betygskriterier fördelar och nackdelar. 3. Betygskriterier: en formuleringskonst?

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten PBL-guiden Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten Vision Linköpings universitet har som vision att vara ett universitet med internationell lyskraft - där människor

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Feedback. - konsten att ge feedback så att människor växer. Karin Ulfhielm

Feedback. - konsten att ge feedback så att människor växer. Karin Ulfhielm konsten att ge feedback så att människor växer Karin Ulfhielm INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är feedback?... 3 2. Bakgrund... 3 3. Varför feedback?... 3 4. Vilka färdigheter och egenskaper påverkar förmågan

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande. Andreia Balan Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Integrerad sluttentamen. Reflekterande uppsats

Integrerad sluttentamen. Reflekterande uppsats Integrerad sluttentamen Reflekterande uppsats Mål för läkarexamen enligt högskoleförordningen Värderingsförmåga och Förhållningssätt För läkarexamen skall studenten Visa självkännedom och empatisk förmåga

Läs mer

Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet

Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet Anna Öhman Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik Karlstads Universitet Bedömningssamtal i frisörutbildningen Bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning Ett multimodalt perspektiv

Läs mer

Processledarutbildning. Modul 7 Processverktyg för högpresterande team läsåret 2015/2016

Processledarutbildning. Modul 7 Processverktyg för högpresterande team läsåret 2015/2016 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN Processledarutbildning Modul 7 Processverktyg för högpresterande team läsåret 2015/2016 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN HR TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II 1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt

Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt Projektnamn: Bedömning i flexibla lärandemiljöer Ansvariga: Marie Leijon och Elisabeth Söderquist, Fakulteten för Lärande och samhälle. Projektets pedagogiska idé

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i medicinsk pedagogik 4ME09

Utbildningsplan för masterprogrammet i medicinsk pedagogik 4ME09 Utbildningsplan för masterprogrammet i medicinsk pedagogik 4ME09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4ME09

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling. PELU, Helen Setterud HT-12

Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling. PELU, Helen Setterud HT-12 Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling Utveckling Lärande Bedömning Resa mot en professionell identitet Kort bakgrund Ursprung inom konstnärliga professioner, (visa upp sina alster).

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen UP 1 förväntas kursdeltagaren kunna:

Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen UP 1 förväntas kursdeltagaren kunna: 1 (5) Universitetspedagogik 1 (3 hp) Kursbeskrivning Allmänt Kursen Universitetspedagogik 1 (UP 1) syftar till att du som deltagande lärare ska få möjlighet att förkovra dig i ämnet universitetspedagogik

Läs mer

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet

Läs mer

Learning Partnership. CME rapport 2010:1. En form för pedagogisk kompetensutveckling. Ann-Kristin Sandberg

Learning Partnership. CME rapport 2010:1. En form för pedagogisk kompetensutveckling. Ann-Kristin Sandberg CME - Centre for Medical Education at the department of LIME CME rapport 2010:1 Learning Partnership En form för pedagogisk kompetensutveckling Ann-Kristin Sandberg Akademisk kompetensutveckling med fokus

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

Instruktioner och motivation för grupparbeten

Instruktioner och motivation för grupparbeten Handledarkursen Aktiva studenter i grupparbeten HT2005 Grupparbete Instruktioner och motivation för grupparbeten Mattias Engman Emad Mukhtar Francoise Raffalli-Mathieu Birgitta Tomkinson 1 1- Hur motiverar

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen Andreia Balan Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Struktur för kursutvärdering vid Teknik och samhälle

Struktur för kursutvärdering vid Teknik och samhälle Struktur för kursutvärdering vid Teknik och samhälle Inledning Kursutvärderingar är en viktig del, kanske den viktigaste, för att driva kvaliteten framåt på våra utbildningar. Utförda på rätt sätt säkerställer

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du kan få

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Konsten a) förändra sin egen undervisning.

Konsten a) förändra sin egen undervisning. Konsten a) förändra sin egen undervisning anna.davidsson@annad.nu Perspek6v på förändring Inifrånstyrd mo6va6on U6frånstyrd mo6va6on Kollegialt lärande/ handledning Kontroll, uppföljning Utvecklingskultur

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012 Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen?

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, vt 2002 Jessica Johansson och Christine Holmström, Företagsekonomiska inst Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Inledning

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer

3. Nyanserad och framåtriktad respons

3. Nyanserad och framåtriktad respons 3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det

Läs mer

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst., 2014-11-06

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst., 2014-11-06 Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst., 2014-11-06 Typexempel: oönskade beteenden; ge besked Om handledning Självinsikt Kontinuerlig återkoppling och självobservation Att tänka

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp Social Work Ma, Social work with families and children, theoretical

Läs mer

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Lösningsfokus i skolan. martin & micke Lösningsfokus i skolan martin & micke Länk till rapporten https://www.facebook.com/groups/losningsfokusiskolan/files/ 16 H HUR? Effekter på olika nivåer Resultat i klassrummet och avseende elever Resultat

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext

Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext Ledarna av rundabordssamtalet Tina Eriksson Sjöö, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Ingrid

Läs mer

TATA65-Diskret matematik

TATA65-Diskret matematik 1 (6) TATA65-Diskret matematik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Johan Casselgren Göran Forsling Kurskod TATA65 Examinator Carl Johan Casselgren Kursen gavs Årskurs

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera Konstruktiv feedback Hur att hantera positiva/negativa beteenden..prestera mera Konstruktiv feedback Som chef och ledare är det avgörande att kunna ge medarbetare konstruktiv feedback, allt för att ge

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

PD104A - Introduktion för Produktuteckling och design

PD104A - Introduktion för Produktuteckling och design PD104A - Introduktion för Produktuteckling och design Antal svar: 13 (41) 1. Flervalsfråga Andel Allmänt Hur tycker du kursen har varit? 1. Dålig 0% 2. Ganska bra 23,1% 3. Bra 69,2% 4. Mycket bra 7,7%

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer