Lärarutbildning på distans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarutbildning på distans"

Transkript

1 Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 10 poäng Lärarutbildning på distans Kommunikativ rationalitet som social praktik Pre-service teachers distance education Communicative rationality as social practice Gustav Böklin Pedagogik magisterkurs, p., LÄ2044 Vårterminen 2006 Handledare: Sten-Sture Olofsson Examinator: Margareth Drakenberg

2 2

3 Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Pedagogisk magisterutbildning, LÄ2044 Vårterminen 2006 Böklin, Gustav (2006). Lärarutbildning på distans kommunikativ rationalitet som social praktik (Pre-service teacherts distance education communicative rationality as social practice). Skolutveckling och ledarskap, Pedagogisk magisterutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig. Det finns en stark konsensus kring kommunikativt rationalitet hos informanterna genom att de under utbildningen mest ägnar sig åt strategiska handlingar som syftar till att få lärarbehörighet och eventuella fördelar i en framtida arbetsmarknad. Den begränsade omfattningen av förståelseorienterad handlingsrationalitet, dvs. kommunikativt handlande enligt Habermas, är mest inriktad på expressivt handlande, följt av normreglerat och konstativa handlande. Nyckelord: distansutbildning, lärarutbildning, kommunikation, rationalitet, fenomenografi, social praktik, mening, kunskapssyn, utbildningsideologi. Gustav Böklin Handledare: Sten-Sture Olofsson Examinator: Margareth Drakenberg 3

4 4

5 Innehåll 1. INLEDNING Bakgrund SYFTE OCH PROBLEM Avgränsningar Ämne Syfte Problemformulering Frågeställningar LITTERATURGENOMGÅNG TEORI METOD Urval Datainsamling Forskningsetiska överväganden Validitet och reliabilitet RESULTAT Självreflektion kring det egna ämnesbakgrunden Reflektion kring kursform och innehåll De lärandes arbetssätt Den egna motivationen Förhållandet till handledning och handledare ANALYS AV RESULTAT Självreflektion kring det egna ämnesbakgrunden Reflektion kring kursform och innehåll De lärandes arbetssätt Den egna motivationen Förhållandet till handledning och handledare SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Sammanfattning Diskussion FORTSATT FORSKNING BEGREPPSDEFINITIONER REFERENSER Bilagor

6 6

7 1. Inledning Ny och ständigt uppdaterad samt mer komplex kunskap och meningsskapande är krav som det globaliserade och det lokala samhället ställer på medborgarna. I ett sådant sammanhang medför klassrumsundervisning begränsningar i tid, rum och resurser för ny kunskapande och meningsskapande. Flertalet medborgare har inte tid att studera på heltid eller resurser att helt avstå från en inkomstbringande verksamhet under utbildningen och inte heller den önskvärda närheten till en lämplig utbildningsinstitution. Utvecklingen av och den ökande tillgängligheten till information och kommunikationsteknologier 1 (IKT) påverkar och förändrar inlärningssituationer (Europeiska kommissionen, 2005; Olsson, 2005). Distansundervisning har då en nyckelroll att spela genom den flexibilitet som formen erbjuder. Å andra sidan innebär den relativa isoleringen av distansstuderanden att det krävs medvetenhet om fördelarna och nackdelarna av distansundervisningen och att utbildare vidtar lämpliga pedagogiska åtgärder för att stimulera till mera komplexa kunskaper och meningsskapande som krävs i dagens samhälle. För blivande behöriga lärare som redan har de nödvändiga förkunskaperna i form av ämneskunskaper är distansutbildning via Internet kanske den enda möjligheten till att skaffa lärarbehörighet. Distansutbildning kan även användas för olika typer av vidareutbildning inom läraryrket. Med distansutbildning (DU) i detta sammanhang menas nätburen distansutbildning som huvudsakligen präglas av den fysiska separationen mellan lärare och student och att kommunikationen bärs genom informationsteknologiska medier (Myringer & Wigforss, 2003). Distansutbildning innebär då med nödvändighet nya pedagogiska och didaktiska krav på kursledning i form av hur den sätter mål, planerar och genomför utbildningen, men utbildningsformen ställer även krav på hur deltagarna agerar och reagerar inför den nya inlärningssituationen. 1.1 Bakgrund Temat 2 för uppsatsen är förhållandena kring kunskap, uppfattning om lärandet och målrationellt socialt handlande hos ämnesbehöriga lärarelever som deltar i en gymnasielärarutbildning på distans. Det som talar för temat är att distansutbildningens speciella flexibilitet i tid, metod, rum och kontext för lärandet något som passar in i näringslivets krav på flexibilitet och livslångt lärande. Utbildningsformen möjliggör ett ökat inflytande för (lärar-) eleverna för hur de kan hantera tid och rum, men förutsätter då ett ökat 1 Informations- och kommunikationsteknologier (IKT) ses som en del av det större begreppet informationssamhället där IKT med dess fokus på användning av datorer och Internet förlänger och förstärker våra texter, våra samtal och vårt tänkande (Ingelstam, 2004; s. 155). 2 Merriam (1994) skiljer mellan begreppen tema och ämne. Temat är det överbryggande begreppet eller teoretiska formuleringen, medan ämnet är det begreppsliga fokus för behandlingen av en specifik aspekt av undersökningen (ss ). 7

8 pedagogiskt och socialt ansvar för det egna lärandet hos individen. Formen kräver ett förhållningssätt till det egna meningsskapandet, kommunikationen med andra medverkande samt till interaktionen i den gemensamma kunskapsutvecklingen inom kursen. Positivt med distansutbildning är även det stora potentiella utbudet av kurser och därmed möjligheter till att tillfredställa behovet av och de samhälleliga kraven på ett livslångt lärande. Problematiskt kan vara att utbildningsformen innebär minskad social interaktion inom lärandeprocessen. Därmed påverkar/påverkas formen av skolans dolda läroplan, dvs. skolans institutionella och samhälleliga funktioner där elever kontrolleras och förvaras, sorteras, kvalificeras samt socialiseras i den rådande maktstrukturen, i klasskillnaderna, i tillgången till arbetskraft och arbetsdelningen. Ytterst att samhällsresurser fördelas ojämlikt och bidrar till att samhällsordningen upprätthålls (reproduktion) och utvecklas (produktion) under kontrollerade former (Bernstein, 2000; Broady, 1995). 8

9 2. Syfte och problem 2.1 Avgränsningar Uppsatsen inriktar sig på de kommunikativa förhållandena och de sociala förutsättningarna för lärandet hos blivande lärare samt mellan dessa elever och en lärarutbildning på distans. Det huvudsakliga perspektivet är utbildningssociologiskt och inte beteendevetenskapligt. Den empiriska undersökningen är ett underlag för en teoretisk och kontextuell diskussion kring sociala handlingar, kommunikation och målinriktat lärande. Empirin är begränsad till intervjuer med några blivande lärare vid en lärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning (ILU) vid Uppsala universitet. Intervjufrågorna (bilaga 1) fokuserar på hur lärareleverna förhåller sig till kunskap och lärande genom att undersöka några distansstuderandes uppfattningar 3, perspektiv och reflektion kring form och innehåll i kursen, sätt att arbeta med kursen, motivation för studierna, förhållandet till studiehandledningen och handledarna. 2.2 Ämne Det som intresserar mig är hur socialt agerande hos blivande lärare som deltar i en lärarutbildning på distans påverkar och påverkas av deras syn på kunskap, meningsskapande och på målrationellt handlande. Utgångspunkten för arbetet är det som bl a Brownlee (2001); Baxter Magolda (2000); Howard, McGee, Schwartz och Purcell (2000); Schommer, 1989; och Tsai (2002) har visat i sina beteendeinriktade forskningsresultat att de tidigare kunskaperna hos aktörerna, både lärare och lärarelever, och aktörernas förhållningssätt till lärandeprocessen med nödvändighet kommer att påverka hur de arbetar med och bedömer kunskap samt lärandet och kunskapsutveckling hos deras många framtida elever. 2.3 Syfte Syftet med arbetet är att ur lärarelevernas perspektiv få en uppfattning om olika sociala fenomen 4 i den gymnasielärarutbildning på distans som genomförs vid ILU. 3 Med uppfattning i en fenomenografisk kontext menas ett antagande om något som man är övertygad om eller tar för givet förhåller sig på ett visst sätt (Larsson 1986, s. 21) eller mera allmängiltigt vilket innehåll människan ger åt relationen mellan sig själv och något i omvärlden/ / används för att beteckna karaktären hos detta meningsskapande och innebörden i detta skapande, vilket utgör grunden för människans kunskapsbildning (Alexandersson, 1994, s. 117). 4 Fenomen betecknas av Marton & Booth (2000) som abstrakta enheter som överskrider situationen, förbinder olika situationer och ger den en mening. En situation är en helhet som vi erfar som samtidigt närvarande, den erfars utifrån en social, rumslig och tidsbestämd position. 9

10 Dessa uppfattningar ger då möjligheter att anknyta till resonemang kring hur begrepp som epistemologi 5 och kommunikativ rationalitet, som en relaterad social aktivitet, påverkar meningsskapandet och kunskapsutvecklingen i en social praktik. Uppfattningarna blir då uttryck för målrationellt handlande hos de två deltagarkategorierna i undersökningen. Kort sagt, att undersöka påverkan av kunskapsbakgrund och det praktiska målrationella sociala handlandet i en distansutbildning och hur detta förhåller sig till det som Habermas kallar kommunikativt handlande 6. I den konkreta distansutbildningen för gymnasielärare vid institutionen för lärarutbildning (ILU) vid Uppsala universitet finns det två olika yrkesgrupper som läser tillsammans inom samma utbildning: dels de med naturvetenskaplig bakgrund, dels de med bakgrund inom vårdvetenskap. Utgångspunkten är att dessa lärarelever, utifrån den tidigare ämnesutbildningen, har olika inlärda epistemologiska (kunskapsteoretiska) förhållningssätt till lärande, meningsskapande och kunskapsutveckling. En personlig epistemologi som deltagarna måste utgå från för att ta ställning och förhålla sig till kursens modell och designperspektiv samt kursens inlärningsmål och kunskapssyn (Fåhreus & Jonsson 2002). Lärarelever med olika ämnesbakgrund, som i detta fall elever med naturrespektive vårdvetenskaplig bakgrund, har med sig olika kunskapskulturer och därmed olika erfarenhetsbaserade förhållanden till kunskapsinnehåll och meningsskapande samt till typer av socialt handlande som leder till ökat lärande, kunskap och kunskapshantering (se t ex Brownlee, 2001) Kunskapsteorin och synen på lärandet hos deltagarna grundar sig då på skilda traditioner: å ena sidan teknik och naturvetenskap med stark betoning på empiri 7 och objektiv fakta, å andra sidan vård och omsorg med stora krav på en humanistisk förhållningssätt med bl.a. förståelse, empati och känslor. Traditionellt har dessa kopplats till olika vetenskapliga skolor, positivism 8 respektive hermeneutik 9. 5 Epistemologi eller kunskapsteori är läran om vad kunskap är och i vilken mån den kan uppnås (Allwood & Eriksson, 1999). 6 Habermas (1995) definierar kommunikativa handlingar som handlingar där aktörerna, i första hand, inte handlar utifrån egocentriska framgångskalkyler utan via uppnåendet av inbördes förståelse (s. 99). 7 Empirismen är en filosofisk riktning som i motsats till rationalismen betonar erfarenheten snarare än förnuftet som bas för vår kunskap (Nationalencyklopedin). 8 De två centrala antagandena i den positivistiska kunskapsteorin är att kunskap om faktiska förhållanden vilar på sinneserfarenhet och att kunskap som inte rör det faktiska rör förhållandet mellan idéer (Nationalencyklopedin). 9 Hermeneutik är läran om tolkning. Gadamer och Ricœur menar att vi inte kan lösgöra oss från våra egna traditioner eller vår tolkningshorisont och göra en absolut objektiv tolkning av en text. I all utläggning om en text finns det ett samspel mellan nuoch dåtid (Nationalencyklopedin). 10

11 2.4 Problemformulering Mina egna erfarenheter och litteraturuppgifter pekar mot många olika iakttagelser av hur olika kurser och utbildningssituationer möjliggör och bidrar till ökat lärande i form av en ökad förståelse byggd på djupare reflekterande kunskap och meningsskapande. Litteraturen pekar på t.ex. att ren distansundervisning, utan någon form av personliga möten, ofta skapar känslor av främlingskap och isolering som motverkar bl. a. motivation, prestationsförmåga, engagemang, prioriteringar och social samvaro (SOU 1998:83; Balldin, 2003). De tidigare sociala erfarenheterna och de meningsfulla inlärda kunskaperna hos deltagarna blir då en förutsättning för vad och hur personen utvecklar ett meningsfullt lärande inom en utbildning (UNESCO, 2002). I den aktuella distansutbildningen för gymnasielärare vid ILU finns det två olika yrkesgrupper som läser samma beteendevetenskaplig orienterad kurs: dels de med naturvetenskaplig bakgrund, dels de med bakgrund inom vårdvetenskap. En majoritet av eleverna inom båda inriktningarna har dock en kunskapsbakgrund i symbios med en teknisk kunskapskultur såsom agronomer, hippologer, arbetsterapeuter och medicinskt specialiserade sköterskor. Medan naturvetenskap och teknik har en stark epistemologisk betoning på empiri och objektivt fakta (Ingelstam, 2004), har vårdvetenskap stora krav på en humanistisk förhållningssätt med bl a förståelse, helhetssyn, empati och känslor (Dahlberg, 1992). Ingelstam (2004) hävdar att de olika kunskapskulturerna är inriktade på olika förklaringsmodeller med skilda målsättningar. Ingelstam menar att naturvetenskapen har ontologiska avsikter, dvs. vill berätta hur världen ser ut, medan teknikkunskaper har ett instrumentellt syfte, dvs. lösa problem och uppfylla praktiska behov. Samhällsvetenskaperna, å andra sidan, har som objekt forskning om människor i samverkan, dvs. att upptäcka, förklara och förstå hur människor samverkar inom olika delar av samhället. Dahlberg (1997) refererar till Eriksson (1992) som menar att vårdvetenskapernas paradigm ligger främst inom ett humanvetenskapligt perspektiv. Enligt Eriksson innebär vårdandet (caring): att genom olika former av ansning, lekande och lärande åstadkomma ett tillstånd av tillit, tillfredsställelse, kroppslig och andlig välbehag samt en känsla av att vara i utveckling i syfte att förändra (upprätthålla, igångsätta eller stödja) hälsoprocesserna (s. 33). Dahlberg (1997) menar vidare att Erikssons definition grundar sig på att det naturliga inom vården är att se hela individen, både kropp, själ och ande (s.22). På ett mera teoretiskt plan kan olika kunskapstraditioner då kopplas till olika kunskapskulturer, kunskapsmål och rationella handlingar. Kunskapstraditioner som enligt Habermas (1995) kan anses ha olika relationer till rena typer av meningsskapande och därför socialt handlande. Sätt att handla som uttrycker relationer till typer av världar eller världssyn, giltighetsanspråk, grundläggande inställning till (talade eller skrivna) handlingar och typer av kommunikativ 11

12 rationalitet. Alla dessa typer sociala handlingar kan anses relevanta i en lärande, kunskapsinhämtande och meningsskapande situation. 2.5 Frågeställningar Diskussionen ovan leder oss till de mera konkreta och avgränsade frågeställningar. De fyra huvudfrågorna (med följdfrågor) som ställts till lärareleverna i den empiriska undersökningen är: 1. Hur har din ämnesbakgrund (natur/vård) påverkat ditt arbetssätt i kursen? 2. Hur har utformningen och uppläggningen av distanskursen påverkat ditt sätt att lära? Hur har du hanterat obligatorisk rekommenderad litteratur? 3. Vilken är din studiemotivation för kursen? Har motivationen ändrats under kurstiden? 4. Hur har studiehandledningen och handledarnas instruktioner påverkat ditt sätt att lära och reflektera över innehållet i kursen? De empiriska frågorna ger ett underlag till en diskussion om deltagarnas förhållningssätt till lärande, kunskap och meningsskapande i det sociala handlandet i praktiken. Kommunikationstyp blir då ett uttryck för ett målrationellt socialt handlande med grunder i deltagarnas tidigare meningsfulla kunskaper och kunskapstraditioner. Frågorna vill bidra till en förståelse av deltagarnas uppfattningar, agerande (sociala handlingar) i relation till kommunikativ rationalitet och eventuella förståelseinriktade kommunikativa handlingar (Habermas, 1995). Agerande som många studier menar kommer att påverka deltagarnas uppfattningar om lärande och kunskapsutveckling i en kommande lärarverksamhet och därmed även påverka deras kommande elever (Baxter Magolda, 2000; Brownlee, 2001; Hofer, 2001; Howard et al. 2000; Ignelzi, 2000; Schommer, 1998). 12

13 3. Litteraturgenomgång Uppsatsen inriktar sig framför allt på de kommunikativa förhållandena och de sociala förutsättningarna för lärandet hos blivande lärare samt mellan dessa lärarelever och en lärarutbildning på distans. Det huvudsakliga perspektivet är utbildningssociologiskt och inte beteendevetenskapligt. Ingelstam (2004) anser att pedagogiken står på två plattformar; en samhällsvetenskaplig och en beteendevetenskaplig. Han menar att pedagogiken är en ren samhällsvetenskap när den arbetar med utbildningssociologi, vars objekt är organiserad mänsklig samverkan, men även då pedagogiken intresserar sig för miljöer och sociala förutsättningar för undervisning och lärande. Pedagogikens andra plattform finns inom beteendevetenskaperna där kunskapsobjektet är individcentrerat 10 med fokus på lärandet, minnet och begreppsförståelse, m.m. Gemensamt för plattformarna är dock att tänkandet inom pedagogiken präglas av samhällets historiskt betingade sociala förhållanden, en historisk epistemologi (se t ex Börjesson 2002). Samhällsvetenskapliga sanningar är då socialt bestämda, vad ledande forskare anser är sant och riktigt, är också sant och riktigt (Ingelstam 2004, s. 179). Det finns ett mycket stort antal studier i den beteendevetenskapliga plattformen kring lärandet inom det s.k. personal epistemologies forskningen som jag inte kommer att gå närmare in på (se t ex Baxter Magolda, 2000; Brownlee, 2001; Hofer, 2001; Howard et al. 2000; Ignelzi, 2000; Schommer, 1989; Tsai, 2002). Sedan början av 1960-talet påverkas även pedagogiken starkt av ett teknologiskt orienterat tänkande (Ahlström & Wallin, 2000). Utbildningsteknologin, i dess mest skinnerianska dogmatiska form, syftar till framgångsrikt handlande snarare än kunskap. Ahlström och Wallin (ibid.) menar dock att den skinnerianska formen inte varit så vanlig i Sverige fram till millenniumskiftet. De menar att på 1960-talet så dominerades två inställningar till teknologi inom utbildningen: en hjälpmedelssyn som betonade ren teknologi i form av apparater, utrustning och audiovisuella hjälpmedel, mm, dels den s.k. systematiska ansatsen. Inom hjälpmedelssynen fick alla hjälpmedel en legitimitet i den mån de kunde göra undervisningen effektivare och underlättade arbetet med allt fler elever samtidigt. Man problematiserade inte utbildningens eller undervisningens mål, lärarnas avsikter och mål var aldrig en diskussionspunkt. Inom den andra synen, i den s.k. systematiska ansatsen var tyngdpunkten planering av framgångsrikt pedagogiskt handlande tillsammans och i samspel med 10 Marton & Booth (2000) menar att när kunskapsobjektet blir psykologiskt och individ orienterad blir vad man lär sig mm. underordnad ett klassificeringssystem av funktioner och handlingar, d v s hur-aspekten i ett didaktiskt perspektiv. Samma typ av resonemang påpekas även av SOU (1998:83, ss ) i många traditionella distansutbildningar. 13

14 programvaran. Man strävade efter klara mål med undervisning som skulle nås med anvisningar och material för inlärning tillsammans med olika tekniska hjälpmedel och i en genomtänkt lämplig fysisk omgivning. Svaret som utbildningsteknologin önskade få på sin grundläggande fråga Vilket är ditt mål? var en beskrivning av vad den lärande skulle kunna göra. Detta var också helt i linje med behavioristisk utgångspunkt (Ahlström & Wallin 2000, s. 32). Ahlström & Wallin (2000) sammanfattar 1960-talets utbildningsteknologi i tre punkter: betydelsen av en detaljerad målspecifikation för planering och kriterier för prestation enligt beteendemässiga principer; en eklekticism beroende på både brist på bas av substantiell kunskap och medveten värdebas; samt en empiricism med betoning på utvärdering. Författarna menar att: Både mål och innehåll togs för givna och problematiserades endast i metodologiska hänseenden. Det var inte nödvändigt att fråga efter undervisningens (eller utbildningens) vad och hur och ännu mindre varför och i synnerhet inte relationen mellan dessa (ibid., s. 33). Ahlström och Wallin (2000) refererar till Englund som menar att omprövningen mot en reflektiv utbildningsteknologi från 1970-talet kan beskrivas som en begreppslig förskjutning från struktur till innehåll som mening: Vid planering av t ex en utbildning eller ett läromedel (-spaket) behöver teknologin eller utbildningsteknologen som utgångspunkt ha något slags beskrivning av ett problem och dess kontext och avsedda effekter, dvs. mål (ibid., s. 37). Vid den reflektiva ansatsen förändras mål-medel relationen från instrumentell till strategisk, dvs. anger strategier för handling i stället för regler. Strategi har innebörden av att (t ex en lärares) agerande styrs av en handlingsplan som gör det möjligt att ta hänsyn till ett sammanhang där handlingen (undervisningen) sker och inte dirigeras av regler som måste följas mer eller mindre automatiskt och slaviskt utan kontextuella hänsyn. Därav följer att praktikern den handlande måste förstå mera generella principer för att tolka strategins innebörd och kunna relatera den till situationen och undervisningens sammanhang (ibid., s. 36). Utifrån denna historiska utveckling anger Ahlström & Wallin (2000) kraven på en reflektiv utbildningsteknologi. Enligt dem skall denna utbildningsteknologi: uttryckligen kunna beskriva såväl sina värdepremisser som sina vetenskapsteoretiska premisser och sin relation till den samhälleliga kontexten som den gör anspråk på att vara giltig för, kunna visa a) att den verkar utifrån en genomtänkt och konsekvent kunskapsbas, b) hur den kommer fram till de mål som skall gälla c) hur valet av medel motiveras i förhållanden till målen, kunna visa och värdera sina effekter mot den verklighet för vilken teknologin tillämpas, kunna hjälpa den lärande att relatera sig till dess bas av värden och kunskap som teknologin vilar på (s. 36 ff.). 14

15 Englund (2000; 2004) menar att 1980-talet var omvälvande för den svenska pedagogiken. Två traditioner antog utmaningen kring pedagogikens negligering av innehållsfrågan: fenomenografin och läroplansteorin. Han hävdar att fenomenografin utvecklade en lärande teori som problematiserade kring lärande innehållet ur psykologiska grunder 11 och från de lärandes perspektiv. Läroplansteorin, å andra sidan, problematiserade kring undervisningsinnehåll och organisationsperspektivet ur sociologiska grunder. Författaren menar även att de två traditionerna - teaching and learning och the curriculum theory tradition - vid 1990-talets mitt kunde ses som de dominerande och de internationella framgångsrika traditionerna i svensk pedagogisk forskning (Englund, 2004, s.41). Under 1990-talet sker dock en perspektivförskjutning inom svensk pedagogik mot mindre tydliga och mer abstrakta frågor. Nittiotalet präglas mera av de postmodernistiska tankegångarna och betoningen blir då på språkets viktiga roll för sättet att uppfatta verkligheten som kommunikationens meningsskapande funktion (ibid., s.42; Säljö, 2000). Den pedagogiska filosofin intar en större roll i den pedagogiska diskussionen (se t ex Kroksmark, 1993). I samband med detta har frågor kring mening och pedagogikens meningsskapande funktion som en förutsättning för lärande fått förnyat intresse (se t ex Ignelzi, 2000). Hamilton, Dahlgren, Hult, Roos och Söderström (2004); Korp (2003); Myringer & Wigforss (2003); Sorensen (1999 och 2004) och SOU (1998:83) påpekar möjligheter och svårigheter för att utveckla kunskap inom distansutbildningen med dess starka betoning på utbildningsteknologi. Exempelvis konstaterade Distansutbildningskommittén (DUKOM-utredningen) (SOU 1998:83) tidigt de institutionaliserade riskerna med distansundervisningen som utbildningsform. Den menar att: Högskolornas administratörer och lärare har prioriterat forskning och närundervisning i stället för den tillkommande distansundervisningen. Och när distansundervisning bedrivit, har den mera sällan medgivit den obundenhet i tid och rum för de studerande som är en av huvudtankarna i just denna utbildningsform. Vägen till frihet i tid och rum går för den utbildningsansvarige via omfattande arbete med undervisningsplanering och utnyttjandet av teknik i undervisningen för att överbrygga avstånden mellan lärare och studerande. Det dominerande intrycket är att man från högskolornas sida brustit i båda dessa avseenden (s. 20). Nästan tio år senare (2006) konstaterar en utvärdering av en särskild lärarutbildning vid Göteborgsuniversitet, Sälprojektet, att distansutbildning av lärare via en plattform på Internet har stora brister. Bland annat poängterar eleverna att interaktionen mellan lärarna och eleverna är bristfällig; att lärarna är frånvarande i den gemensamma utbildningsplattformen och därmed att lärarnas betydelse för utbildningen får mycket lågt omdöme; att eleverna får lösa sina uppgifter utan lärarhandledning och att det brister även i lärarnas kompetens i pedagogik för distansutbildning (Dippe & Zackrisson, 2006). Även internationellt har det debatterats mycket kring olika paradigm för kunskapsutveckling och lärande på senare årtionden. Inte minst inom 11 Marton & Booth (2000) argumenterar starkt mot att beteckna fenomenografin som en (empirisk) gren av psykologin (se t ex ibid., s 150 ff.). 15

16 distansutbildningen som i mycket stor utsträckning vilar tungt på olika former av utbildningsteknologier (Laurillard, 2002). En stor debatt rör sig just kring förhållandet mellan lärare och elever. Det är diskussionerna kring lärarcentrerad (läraren lär ut) i förhållandet till lärandecentrerad (det som eleverna lär sig) lärandemiljöer (Bélisle, Rawlings & Van Seventer, 2001). Utgångspunkten för det senare synsättet är resultat av forskning kring mänskligt lärande som pekar på att lärandet är processer som är bl a naturliga, sociala, aktiva, integrerande och kontext beroende 12 (UNESCO, 2002). Tabell 3.1 Lärarcentrerade och lärandecentrerade lärandemiljöer (UNESCO, 2002, s. 22). Konsekvenserna av denna kunskap är att man alltmer diskuterar hur och vilken typ av lärande situation och lärande miljöer som stimulerar bäst dessa processer (se t ex Carlgren & Marton, 2003). UNESCO (2002) sammanfattar forskningsresultaten och pekar på nödvändigheten att skifta våra uppfattningar om utbildning och lärandeprocesser från korvstoppning till interaktivt lärande. Från en situation där läraren undervisar, gör det mesta av pratandet och står för sakkunskapen till en situation där eleverna måste formulera, söka, analysera, bearbeta, bestämma och agera kring processer som leder till nytt lärande, meningsskapande och ny kunskap. Ett nytt sätt att tänka kring lärandet, ett paradigmskifte: från undervisning till lärande där pedagogiken inom distansundervisning visar vägen (tabell 3.1). De tidigare sociala erfarenheterna och meningsfulla inlärda kunskaper hos deltagarna är då en inbyggd förutsättning (i konstruktivistisk anda) för vad och hur 12 Även Dewey hade liknande utgångspunkter. Han utgår från att människan är av naturen ett aktivt, handlande väsen och att människan också av naturen är en social varelse (Dewey, 2005). 16

17 personen utvecklar ett meningsfullt lärande inom en utbildning (Brownlee, 2001; Ignelzi, 2000; Säljö, 2000; UNESCO, 2002). Till exempel rapporterar Dahlin (2002) om att blivande NA-lärare har en tung och avskalad syn på naturvetenskap som är opersonlig, svårtillgänglig och baserad på tekniska mätinstrument och matematiska kalkyler. Med en sådan syn finns det inte mycket utrymme för en mera personlig uppfattning om hur ny socio-kulturell baserad kunskap kan utveckla. Kroksmark (1993) konstaterar i en undersökning bland mycket erfarna lärare, med över 30 års yrkeserfarenheter, nödvändigheten av att lärarna kan frigöra sig från sina invanda tankemönster kring kunskap och lärande. This implies that the teacher has to be able to step out of the natural attitude to the contents of knowledge, i.e. possess the capability to in a systematic and analytical way take someone else s point of view in relation to teaching content. By stepping out of the natural attitude, the teacher may come to understand how the student treats the teaching content and in that way may form a basis for choices of teaching content and method; a choice that originates in the learner s natural attitude/ / To step out of the natural attitude could be described as one of the most fundamental aspects of teacher competence; a professional episteme distinguishing teachers from other professional practitioners (s. 22). Av undersökningen framgår det bl. a. att förmågan att reflektera och frigöra sig från sina egna uppfattningar och attityder kring förståelse och lärande är bland de viktigaste aspekterna av lärarkompetensen. En liknande ståndpunkt framkommer även hos Carlgren och Marton, (2003). 17

18 4. Teori Den övergripande teoretiska diskussionen härleds till Habermas teori om kommunikativt handlande (Habermas, 1995). Det är i förhållande till denna teori som empiriska delen skall sättas in i en större teoretisk kontext. Detta är speciellt relevant från det socio-kulturella perspektivet för studien. Perspektivet utgår från att människor bygger ny kunskap och skapar mening i relation till tidigare redan existerande kunskap dvs. människor är aktiva och skapar meningsfulla helheter av det de varseblir inom ramen för ett samspel med andra människor och artefakter (Säljö, 2000). Själva diskussionen (kapitel 8) är mera eklektiskt betonad. Då använder jag mig av olika kunskaper och perspektiv från min tvärvetenskapliga bakgrund inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora för att förstå och tolka resultaten. Utbildning handlar till stor del av kommunikation och sociala handlingar. Habermas (1995) menar att en social handling uppstår där aktörer samordnar sina handlingar och vetande för att genomföra en gemensam handlingsplan. En plan där interaktionen mellan aktörerna bygger på tidigare kunskap och på en tillräcklig överlappande tolkning av situationen. Enligt Habermas teori om kommunikativ handling är deltagarna i en sådan kommunikation inte i första hand inriktade på egen framgång, utan på inbördes förståelse. Kommunikativt handlande är när de delaktiga aktörernas handlingar inte koordineras via egocentriska framgångskalkyler utan via uppnående av inbördes förståelse / / Å andra sidan är inte varje social relation, som åstadkoms med språkliga medel, ett exempel på kommunikativt handlande. Ego kan med hjälp av språkliga medel förmå alter till ett visst beteende och instrumentalisera detta för den egna framgången. Det betyder i sin tur inte att kommunikativt handlande subjekt inte också kan vara inriktade på framgång; men inom ramen för kommunikativt handlande kan de bara uppnå ett eftersträvat mål genom lyckad förståelseprocess: inbördes förståelse är avgörande för koordineringen av deras handlingar (ss ). Habermas menar att sociala handlingar kan vara strategiskt eller kommunikativt handlande (fig. 4.1). Strategiskt handlande är framgångsorienterat. Handlandet kan då vara öppet eller förtäckt. I det förtäckta fallet kan åtminstone en 18

19 av deltagarna förhålla sig strategiskt, dvs. döljer för andra att den inte i första hand är intresserad av inbördes förståelse, denna typ uppfyller inte villkoren för kommunikativt handlande. Detta är fallet vid manipulation eller propaganda. Sociala handlingar Kommunikativt handlande Strategiskt handlande Förtäckt strategiskt handlande Öppet strategiskt handlande Omedvetet vilseledande (systematiskt förvrängd kommunikation) Medvetet vilseledande (manipulation) Figur 4.1 Typer av sociala handlingar (Habermas, 1995, s.101). En förståelseinriktad handling, t.ex. talhandlingar 13, kan enligt Habermas vara av olika typer. Det är konstativa talhandlingar när personen använder enkla utsagor, dvs. de konstaterar hur det objektivt förhåller sig. De är expressiva när deltagarna använder sig av enkla upplevelsesatser i första personen presens, så här upplever jag det. Institutionell bundna eller normrelaterade handlingar är när de relaterar till en välbestämd norm, t.ex. en kursplan eller en uppfattning enligt en kunskapstradition. Varje kommunikativ handling har vidare ett giltighetsanspråk. Den kan tillbakavisas såsom ogiltig ur tre aspekter: osann, osannfärdig eller oriktig. Sannfärdighet handlar om att (tal-) handlingens uttryckliga intentioner är menad såsom någon yttrar sig. Riktighet handlar om att handlingen är korrekt med hänsyn till den gällande normativa kontexten. 13 Med talhandlingar menas en talares yttringar. Talhandlingar passar utmärkt i detta fall då mycket handlingar inom kunskapsutveckling har anknytning till det talade eller skrivna (tal-) språket. 19

20 En talhandling ger även uttryck för talarens grundläggande inställning till utsagorna. Inställningen kan vara objektifierande då den förhåller sig till något som skett i den objektiva världen ; expressiv när en deltagare yppar något om sin subjektiva värld inför en publik; eller normkonform, när inställningen uppfyller de generaliserade beteendeförväntningarna i sin referensgrupp i en social värld (tab.4.1). Kännetecken Handlingstyper Handlingsorientering Grundinställning Giltighetsanspråk Världsrelation strategisk handling Framgångsorienterad objektifierande (effektivitet) objektiv värld konstativ handling Förståelseorienterad objektifierande sanning objektiv värld expressiv handling Förståelseorienterad expressiv sannfärdighet subjektiv värld normreglerad handling Förståelseorienterad normkonform riktighet social värld Tabell 4.1 Rena typer av socialt handlande (Habermas 1995, s.103) Om vi nu skall diskutera lärande måste vi även säga något om vad lärande är eller handlar om. Marton och Booth (2000) definierar lärande som när det sker en kvalitativ förändring i det sätt på vilket någon uppfattar något, som när man förstår en situation eller ett fenomen på ett nytt sätt 14. För att denna kvalitativa förändring skall ske krävs det enligt Marton och Booth (ibid.) att vissa strukturer i den lärandes medvetande bl.a. att den lärande är samtidigt medveten om flera aspekter av en situation eller ett fenomen; att medvetandet om vissa aspekter logiskt förutsätter ett tyst medvetande om andra aspekter; att vissa aspekter betonas, fokuseras eller uppmärksammas medan andra hålls i bakgrunden (ibid., s.112). I Habermas terminologi motsvarar detta då en rationalisering av den befintliga kunskapen, ett vetande, som återspeglas i vilka skäl och giltighetsanspråk som eleverna anger som motivering för sina yttranden, åsikter och handlingar. Ju mindre konsensus i handling som deltagarna har i en viss situation, desto mindre anledning finns det att tro på att de har en gemensam (för-) förståelse av 14 Parallellen är uppenbar med skillnaden mellan information och kunskap där ny kunskap kräver en bearbetning och ställningstagande kring ny information för att denna skall kvalitativt påverka den tidigare befintliga kunskapen. 20

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (16) Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande Syfte Syftet med förskolans självvärdering är att granska och bedöma den egna verksamheten.

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Det önskvärda barnet. Anette Emilson

Det önskvärda barnet. Anette Emilson Det önskvärda barnet Anette Emilson Syftet är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan de värden som medvetet eller omedvetet kommuniceras

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. Särskilda nämnden för lärarutbildning ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE Särskilda nämnden för lärarutbildning 1 Ämnesområde Matematik och lärande som vetenskapligt område fokuserar människans sätt att

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LAU225, Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: Ur sociala och samhälleliga perspektiv, avancerad nivå, 15,0 högskolepoäng General Education Field 2, Conditions

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer