MÅNGPROFESSIONELLT SAMARBETE OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
|
|
- Elsa Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MÅNGPROFESSIONELLT SAMARBETE OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG LÄGESÖVERSIKT MAJ 2013
2 Innehåll 1. Inledning Psykologtjänster Skolpsykologtjänster i grundskolorna Psykologtjänster i gymnasierna Psykologtjänster i yrkesläroanstalterna Kuratorstjänster Skolkuratorstjänster i grundskolorna Kuratorstjänster i gymnasierna Kuratorstjänster i yrkesläroanstalterna Hälsovårdstjänster Skolhälsovårdstjänster i grundskolorna Hälsovårdstjänster i gymnasierna Hälsovårdstjänster i yrkesläroanstalterna Läkartjänster Skolläkartjänster i grundskolorna Läkartjänster i gymnasierna Läkartjänster i yrkesläroanstalterna Fördelningen av tid som använts för mångprofessionell elev- och studerandevård per uppgift Grundskolor Gymnasier Yrkesläroanstalter Sammandrag...19 Lägesöversikter som utkommit tidigare: Tieto- ja viestintätekniikka opetuskäytössä. Välineet, vaikuttavuus ja hyödyt. Tilannekatsaus toukokuu Muistiot 2011:2. Kielten tarjonta ja kielivalintojen perusteet perusopetuksessa. Tilannekatsaus joulukuu Muistiot 2011:3. Författare: Teija Kangasvieri, Elisa Miettinen, Pirkko Kukkohovi och Marita Härmälä. Aivot, oppimisen valmiudet ja koulunkäynti. Neuro- ja kognitiotieteellinen näkökulma. Tilannekatsaus tammikuu Muistiot 2012:1. Redaktörer:Teija Kujala, Christina M. Krause, Nina Sajaniemi, Maarit Silvén, Timo Jaakkola och Kari Nyyssölä. Koulutuksen järjestäminen kohti 2020-lukua. Kuntarakenteen, oppilaitosverkoston ja ohjauksen nykytilanne sekä kehitysnäkymät. Tilannekatsaus huhtikuu Muistiot 2012:2. Författare: Riku Honkasalo och Kari Nyyssölä. Muuttuva oppilaitosjohtaminen. Tilannekatsaus toukokuu Muistiot 2012:3. Författare: Jukka Alava, Leena Halttunen och Mika Risku. Opetussuunnitelma opettajankoulutuksessa. Opetussuunnitelman käsittely opettajankoulutusten opetussuunnitelmissa. Tilannekatsaus kesäkuu Muistiot 2012:4. Författare: Erja Vitikka, Jaanet Salminen och Tiina Annevirta. Motion och lärande. Lägesöversikt oktober Promemorior 2012:5. Författare: Heidi Syväoja, Marko Kantomaa, Kaarlo Laine, Timo Jaakkola, Kirsi Pyhältö och Tuija Tammelin. Koulu nuorten näkemänä ja kokemana. Tutkimusinventaari: Nuorisotutkimukset nuorten koulukokemuksista. Tilannekatsaus marraskuu Muistiot 2012:6. Författare: Tomi Kiilakoski. Muuttuvat kunnat koulutuksen järjestäjinä. Nykytilanne ja avoin tulevaisuus. Tilannekatsaus tammikuu Muistiot 2013:1. Författare: Riku Honkasalo. Ammatillisen koulutuksen ja tutkintojärjestelmän kehittäminen. Tilannekatsaus maaliskuu Muistiot 2013:2. Författare: Sakari Ahola och Aino Anttila.
3 1. Inledning Detta sammandrag av en lägesrapport utgör en del av det samarbete som 2006 inleddes mellan Utbildningsstyrelsen (UBS) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Syftet har varit att utveckla en återkommande datainsamling om främjande av hälsa och välbefinnande i skolorna och i läroanstalterna på andra stadiet. Lägesrapporten har publicerats i sin helhet på adressen tilannekatsaukset (på finska). Informationen i sammandraget baserar sig på de insamlingar av data som gjordes i grundskolorna år 2011 och i gymnasierna och yrkesläroanstalterna år 2012, gällande tillgången till elev- och studerandevårdstjänster och det mångprofessionella samarbetet. Datainsamlingarna ingår i THL:s webbaserade referensdatasystem för främjande av hälsa, så kallade TEAviisari ( Resultaten från datainsamlingen inom den grundläggande utbildningen redovisas i webbtjänsten TEAviisari för varje enskild kommun och även för de enskilda skolor, som har gett tillstånd till att uppgifterna publiceras. Bastabellerna från datainsamlingen i grundskolorna har lagts ut på Utbildningsstyrelsens sidor för utvärdering och statistik. Utbildningsstyrelsen har också publicerat nyckeltal för resurser i publikationen Årsbok för utbildningsstatistik Lägesrapporten fokuserar på två teman. Det ena temat gäller tillgången till psykolog-, kurators-, hälsovårds- och läkartjänster, i skolan eller läroanstalten. Det andra temat gäller fördelningen av arbetstiden mellan de olika uppgifterna inom den mångprofessionella elev- och studerandevården. Analyserna görs på basis av de ovan nämnda datainsamlingarna separat för de olika skolformerna (grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter). När det gäller hela materialet har resultaten från datainsamlingarna presenterats specificerade enligt regionförvaltningsverkens verksamhetsområden, den statistiska kommungrupperingen samt antalet elever/studerande i skolan eller läroanstalten. För grundskolornas del har också årskursstrukturen och skolans undervisningsspråk beaktats. De centrala elevoch studerandevårdstjänsterna är: psykologtjänster kuratorstjänster hälsovårdstjänster läkartjänster DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 3
4 2. Psykologtjänster 2.1. Skolpsykologtjänster i grundskolorna Tabell 1. Fanns det i skolan tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en skolpsykolog eller psykolog under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 5 % 15 % 81 % Lappland 13 % 27 % 60 % 90 Norra Finland 6 % 27 % 67 % 199 Västra och Inre Finland 7 % 15 % 77 % 549 Östra Finland 5 % 20 % 74 % 238 Sydvästra Finland 2 % 12 % 85 % 292 Södra Finland 3 % 9 % 88 % 672 Kommungruppering Stor stad 3 % 11 % 87 % 603 Urban kommun 3 % 8 % 89 % 386 Tätortskommun 7 % 17 % 75 % 473 Landsbygdskommun 7 % 21 % 72 % 600 Typ av skola Årskurs % 15 % 79 % Årskurs % 15 % 78 % 303 Antal elever Under 50 6 % 23 % 71 % % 19 % 73 % % 12 % 83 % % 9 % 88 % eller mer 2 % 7 % 91 % 122 Undervisningsspråk Finska 5 % 15 % 80 % Svenska 3 % 10 % 87 % 180 I 81 procent av grundskolorna finns det tillgång till skolpsykologer, men de regionala skillnaderna är stora. Psykologtjänster finns i 69 procent av gymnasierna och i 41 procent av yrkesläroanstalterna. 4 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
5 I 81 procent av grundskolorna finns det tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en skolpsykolog eller psykolog. Svaren från skolorna visar att tillgången till skolpsykologtjänster för grundskolelever är klart bättre i Södra Finland än i regionerna längre norrut. Tillgången till skolpsykologtjänster är också klart bättre i städerna än i landsbygdskommunerna. Det finns inga skillnader mellan årskurserna 1 6 och årskurserna 7 9, men ju fler elever det finns i en grundskola, desto bättre är tillgången till tjänsterna. I de svenskspråkiga skolorna är tillgången till skolpsykologtjänster lite bättre än i de finskspråkiga skolorna Psykologtjänster i gymnasierna Tabell 2. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en psykolog under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % antal % Region HELA MATERIALET 8 % 24 % 69 % 333 Lappland 16 % 58 % 27 % 19 Norra Finland 8 % 42 % 50 % 36 Västra och Inre Finland 6 % 17 % 77 % 84 Östra Finland 12 % 19 % 70 % 43 Sydvästra Finland 4 % 11 % 85 % 46 Södra Finland 8 % 25 % 67 % 105 Kommungruppering Stor stad 5 % 19 % 75 % 115 Urban kommun 6 % 37 % 57 % 49 Tätortskommun 6 % 23 % 71 % 66 Landsbygdskommun 13 % 23 % 64 % 103 Studerande % 28 % 63 % % 24 % 67 % % 23 % 70 % % 20 % 77 % 61 Tillgången till skolpsykologtjänster är klart bättre i städerna än i landsbygdskommunerna. Psykologtjänster finns i 69 procent av gymnasierna, vilket är en lägre andel än i grundskolorna. I Norra Finland är tillgången till dessa tjänster sämre än genom- DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 5
6 snittet, och av de olika kommuntyperna är tillgången bäst i de stora städerna. Även för gymnasierna gäller att ju större läroanstalt, desto bättre är tillgången till psykologtjänster Psykologtjänster i yrkesläroanstalterna Tabell 3. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en psykolog under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 20 % 39 % 41 % 136 Lappland 25 % 50 % 25 % 8 Norra Finland 25 % 44 % 31 % 16 Västra och Inre Finland 17 % 24 % 59 % 29 Östra Finland 23 % 55 % 23 % 22 Sydvästra Finland 25 % 25 % 50 % 16 Södra Finland 16 % 42 % 43 % 45 Kommungruppering Stor stad 25 % 32 % 43 % 59 Urban kommun 11 % 48 % 41 % 27 Tätortskommun 17 % 43 % 40 % 35 Landsbygdskommun 20 % 40 % 40 % 15 Studerande % 37 % 41 % % 35 % 38 % % 50 % 30 % % 38 % 47 % 60 Psykologer finns bättre tillgängliga i stora gymnasier. Hur väl psykologtjänsterna är tillgängliga skiljer sig inte mellan yrkesläroanstalter i städer och i landsbygdskommuner. Psykologtjänster finns i 41 procent av yrkesläroanstalterna. Tillgängligheten är sämst i Östra Finland, Norra Finland och Lappland, medan den är bäst i Västra och Inre Finland. Det finns emellertid ingen skillnad i tillgången till psykologtjänster mellan stads- och landsbygdskommunerna. Dessutom verkar läroanstaltens storlek inte ha någon betydelse för tillgången till dessa tjänster, med undantag för yrkesläroanstalter med studerande, där tillgången är sämre. 6 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
7 3. Kuratorstjänster 3.1. Skolkuratorstjänster i grundskolorna Tabell 4. Fanns det i skolan tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en skolkurator eller socialarbetare under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 2 % 11 % 87 % Lappland 3 % 13 % 83 % 90 Norra Finland 4 % 13 % 83 % 201 Västra och Inre Finland 2 % 7 % 91 % 554 Östra Finland 3 % 14 % 83 % 235 Sydvästra Finland 1 % 16 % 83 % 290 Södra Finland 1 % 9 % 90 % 670 Kommungruppering Stor stad 1 % 7 % 92 % 603 Urban kommun 2 % 12 % 85 % 386 Tätortskommun 1 % 9 % 89 % 475 Landsbygdskommun 3 % 15 % 81 % 597 Typ av skola Årskurs % 14 % 83 % Årskurs % 3 % 93 % 304 Antal elever Under 50 3 % 18 % 78 % % 17 % 81 % % 9 % 89 % % 4 % 95 % eller mer 0 % 1 % 99 % 122 Undervisningsspråk Finska 2 % 11 % 88 % Svenska 1 % 12 % 87 % 180 I grundskolorna är skolkuratorstjänsterna i stort sett lika tillgängliga i hela Finland. DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 7
8 Kuratorstjänster är tillgängliga i 87 procent av grundskolorna. Tillgången till kuratorstjänster i grundskolorna är ganska lika över hela landet, men den är ändå bäst i Södra Finland. Tillgången till dessa tjänster är likaså något bättre i mer tätbefolkade områden än på landsbygden, och även i årskurserna 7 9 är tillgången bättre än i de lägre årskurserna. I stora skolor är tillgången bättre än i mindre skolor Kuratorstjänster i gymnasierna Tabell 5. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en kurator eller socialarbetare under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 4 % 23 % 74 % 330 Lappland 11 % 16 % 73 % 19 Norra Finland 0 % 16 % 84 % 37 Västra och Inre Finland 1 % 20 % 78 % 83 Östra Finland 7 % 20 % 72 % 44 Sydvästra Finland 4 % 30 % 66 % 46 Södra Finland 4 % 26 % 70 % 101 Kommungruppering Stor stad 5 % 37 % 58 % 111 Urban kommun 2 % 31 % 67 % 49 Tätortskommun 3 % 10 % 87 % 67 Landsbygdskommun 3 % 12 % 85 % 103 Studerande 99 5 % 11 % 84 % % 14 % 86 % % 26 % 69 % % 47 % 50 % 60 Kuratorstjänster är tillgängliga i 74 procent av gymnasierna. I motsats till psykologtjänsterna är tillgången till kuratorstjänster i gymnasiet bäst i Västra och Inre Finland samt i Norra Finland och sämst i Södra Finland och i Sydvästra Finland. Likaså är tillgången till dessa tjänster sämre i stora städer och bättre i urbana kommuner och landsbygdskommuner. Kuratorer finns bättre tillgängliga i gymnasier i urbana kommuner och i landsbygdskommuner än i stora städer. 8 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
9 3.3. Kuratorstjänster i yrkesläroanstalterna Tabell 6. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en kurator eller socialarbetare under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 10 % 19 % 71 % 141 Lappland 14 % 43 % 43 % 7 Norra Finland 12 % 29 % 59 % 17 Västra och Inre Finland 9 % 22 % 69 % 32 Östra Finland 9 % 13 % 78 % 23 Sydvästra Finland 12 % 12 % 77 % 17 Södra Finland 9 % 16 % 76 % 45 Kommungruppering Stor stad 13 % 25 % 62 % 61 Urban kommun 3 % 13 % 83 % 30 Tätortskommun 9 % 11 % 80 % 35 Landsbygdskommun 13 % 27 % 60 % 15 Studerande % 48 % 29 % % 40 % 48 % % 15 % 75 % % 2 % 95 % 66 Kuratorstjänster är tillgängliga i 71 procent av yrkesläroanstalterna. Tillgången till kuratorstjänster är sämst i Lappland och Norra Finland och bäst i Östra och Sydvästra Finland. Tillgången till dessa tjänster är bäst i urbana kommuner och tätortskommuner och sämst i stora städer och landsbygdskommuner. Tillgången till kuratorstjänster är anmärkningsvärt dålig i små yrkesläroanstalter, medan den i läroanstalter med över 400 studerande är nästan 100 procent. Kuratorstjänster finns tillgängliga i nästan 100 procent av de stora yrkesläroanstalterna. 100 % DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 9
10 4. Hälsovårdstjänster 4.1. Skolhälsovårdstjänster i grundskolorna Tabell 7. Fanns det i skolan tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en skolhälsovårdare under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 0 % 0 % 99 % Lappland 1 % 2 % 96 % 91 Norra Finland 1 % 0 % 99 % 203 Västra och Inre Finland 0 % 0 % 100 % 555 Östra Finland 0 % 0 % 100 % 238 Sydvästra Finland 0 % 0 % 100 % 293 Södra Finland 0 % 0 % 100 % 675 Kommungruppering Stor stad 0 % 0 % 99 % 606 Urban kommun 0 % 0 % 100 % 389 Tätortskommun 0 % 0 % 100 % 478 Landsbygdskommun 0 % 0 % 99 % 604 Typ av skola Årskurs % 0 % 100 % Årskurs % 0 % 100 % 305 Antal elever Under 50 1 % 1 % 99 % % 0 % 100 % % 0 % 100 % % 0 % 100 % eller mer 0 % 0 % 100 % 122 Undervisningsspråk Finska 0 % 0 % 100 % Svenska 1 % 1 % 99 % 182 Hälsovårdstjänster är tillgängliga i nästan alla skolor och läroanstalter, oberoende av utbildningsform. 10 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
11 Enligt datainsamlingen finns skolhälsovårdstjänster tillgängliga i alla grundskolor i Finland med undantag av några skolor i Lappland Hälsovårdstjänster i gymnasierna Tabell 8. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av hälsovårdare under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 1 % 0 % 99 % 343 Lappland 5 % 0 % 95 % 19 Norra Finland 0 % 0 % 100 % 38 Västra och Inre Finland 0 % 0 % 100 % 86 Östra Finland 0 % 0 % 100 % 45 Sydvästra Finland 2 % 0 % 98 % 46 Södra Finland 1 % 0 % 99 % 109 Kommungruppering Stor stad 0 % 0 % 100 % 118 Urban kommun 0 % 0 % 100 % 52 Tätortskommun 1 % 0 % 98 % 68 Landsbygdskommun 2 % 0 % 98 % 105 Studerande 99 1 % 0 % 99 % % 0 % 99 % % 0 % 99 % % 0 % 100 % 65 Liksom i grundskolorna finns det hälsovårdstjänster tillgängliga i praktiskt taget alla gymnasier. DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 11
12 4.3. Hälsovårdstjänster i yrkesläroanstalterna Tabell 9. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av hälsovårdare under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 5 % 0 % 95 % 146 Lappland 13 % 0 % 88 % 8 Norra Finland 6 % 0 % 94 % 18 Västra och Inre Finland 6 % 0 % 94 % 33 Östra Finland 9 % 0 % 91 % 23 Sydvästra Finland 6 % 0 % 93 % 17 Södra Finland 2 % 0 % 97 % 47 Kommungruppering Stor stad 11 % 0 % 89 % 63 Urban kommun 0 % 0 % 100 % 32 Tätortskommun 0 % 0 % 100 % 35 Landsbygdskommun 6 % 0 % 94 % 16 Studerande % 0 % 85 % % 0 % 92 % % 0 % 96 % % 0 % 99 % 68 Hälsovårdstjänster finns tillgängliga i alla yrkesläroanstalter som svarade på den här frågan. 12 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
13 5. Läkartjänster 5.1. Skolläkartjänster i grundskolorna Tabell 10. Fanns det i skolan tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av skolläkare under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 11 % 9 % 80 % Lappland 12 % 20 % 67 % 88 Norra Finland 8 % 9 % 83 % 200 Västra och Inre Finland 12 % 11 % 76 % 543 Östra Finland 4 % 4 % 91 % 232 Sydvästra Finland 11 % 12 % 77 % 288 Södra Finland 14 % 6 % 80 % 662 Kommungruppering Stor stad 10 % 7 % 83 % 593 Urban kommun 13 % 7 % 79 % 384 Tätortskommun 12 % 10 % 78 % 471 Landsbygdskommun 10 % 11 % 78 % 587 Typ av skola Årskurs % 11 % 75 % Årskurs % 4 % 91 % 304 Antal elever Under % 13 % 74 % % 14 % 69 % % 8 % 81 % % 5 % 88 % eller mer 2 % 4 % 94 % 122 Undervisningsspråk Finska 12 % 9 % 80 % Svenska 6 % 11 % 82 % 176 Skolläkartjänsterna är bättre tillgängliga i årskurserna 7 9 än i årskurserna 1 6. De är också bättre tillgängliga i stora än i små skolor. DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 13
14 I medeltal i 80 procent av grundskolorna finns skolläkartjänster tillgängliga. Tillgången till dessa tjänster är bäst i skolorna i Östra Finland och sämst i Lappland. Kommuntypen inverkar inte på tillgången till skolläkartjänster. Tillgången är emellertid klart bättre i årskurserna 7 9 än i årskurserna 1 6 och bättre i större skolor än i mindre skolor Läkartjänster i gymnasierna Tabell 11. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en läkare under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 8 % 5 % 86 % 339 Lappland 16 % 0 % 84 % 19 Norra Finland 8 % 14 % 79 % 37 Västra och Inre Finland 6 % 4 % 91 % 85 Östra Finland 9 % 4 % 87 % 45 Sydvästra Finland 13 % 4 % 82 % 46 Södra Finland 7 % 5 % 89 % 107 Kommungruppering Stor stad 5 % 6 % 89 % 116 Urban kommun 12 % 4 % 85 % 51 Tätortskommun 7 % 6 % 87 % 67 Landsbygdskommun 10 % 4 % 86 % 105 Studerande % 4 % 78 % % 3 % 92 % % 7 % 87 % % 6 % 91 % 64 Läkartjänster är ungefär lika tillgängliga i alla gymnasier i hela landet. I medeltal i 86 procent av gymnasierna finns läkartjänster tillgängliga. De regionala skillnaderna är ganska små. Tillgången till läkartjänster är sämst i Norra Finland och bäst i Västra och Inre Finland. Det finns inga betydande skillnader mellan stora städer och landsbygdskommuner. I de allra minsta gymnasierna förefaller tillgången att vara sämre än i de större gymnasierna. 14 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
15 5.3. Läkartjänster i yrkesläroanstalterna Tabell 12. Fanns det i läroanstalten tillgång till tjänster eller verksamhet tillhandahållna av en läkare under läsåret ? (källa: THL och UBS) Uppgifter saknas Inte alls Ja Totalt % % % antal Region HELA MATERIALET 16 % 14 % 70 % 143 Lappland 38 % 0 % 63 % 8 Norra Finland 12 % 29 % 59 % 17 Västra och Inre Finland 18 % 6 % 76 % 33 Östra Finland 13 % 26 % 61 % 23 Sydvästra Finland 12 % 6 % 83 % 17 Södra Finland 16 % 13 % 71 % 45 Kommungruppering Stor stad 28 % 3 % 68 % 61 Urban kommun 6 % 13 % 81 % 31 Tätortskommun 6 % 23 % 71 % 35 Landsbygdskommun 13 % 38 % 50 % 16 Studerande % 14 % 54 % % 20 % 60 % % 30 % 60 % % 7 % 82 % 67 Läkartjänster är bäst tillgängliga i de största yrkesläroanstalterna. Enligt datainsamlingen har läkartjänster ordnats i 70 procent av yrkesläroanstalterna. Det finns vissa regionala variationer i tillgången till tjänster. Tillgången till läkartjänster är bäst i Sydvästra Finland och sämst i Norra Finland. De som svarade på enkäten i stora städer valde ovanligt ofta alternativet Uppgifter saknas. Läkartjänster verkar finnas bäst till förfogande i stora läroanstalter med över 400 studerande. DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 15
16 6. Fördelningen av tid som använts för mångprofessionell elev- och studerandevård per uppgift I detta kapitel presenteras de resultat som erhölls i datainsamlingen rörande hur mycket av den mångprofessionella elev- och studerandevården som under läsåret användes för olika uppgifter. Svaren redovisas separat för varje utbildningsform Grundskolor I 40 procent av grundskolorna används procent av den totala tiden inom elevvården för allmänna frågor som gäller elevernas välbefinnande och stödet för inlärningen. Sammanlagt 83 procent av de skolor som svarade på enkäten använder mindre än hälften av arbetstiden för den här verksamheten. I årskurserna 7 9 tycks man använda mer arbetstid för dessa uppgifter än i årskurserna 1 6, och i större skolor mer tid än i mindre skolor. Av grundskolorna meddelade 36 procent att de använder över 75 procent av arbetstiden inom elevvården för elevvårdsfrågor som gäller enskilda elever. Av de skolor som svarade på enkäten använder 81 procent minst cirka hälften av arbetstiden för den här verksamheten och endast två procent använder mindre än 10 procent av arbetstiden. I årskurserna 7 9 tycks man använda något mer arbetstid för dessa uppgifter än i årskurserna 1 6, och i större skolor mer tid än i mindre skolor. Oberoende av utbildningsform, används mest arbetstid inom elev- och studerandevården för frågor som gäller enskilda elever eller studerande. 16 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
17 Över hälften (56 %) av grundskolorna svarade att de använder mindre än 10 procent av arbetstiden för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom det mångprofessionella elevvårdsarbetet. Dessutom använder 7 procent av de skolor som svarade på enkäten ingen arbetstid alls för den här verksamheten. I årskurserna 1 6 används något mer arbetstid för den här uppgiften än i årskurserna 7 9, och i större skolor används mer tid än i mindre skolor Gymnasier Cirka en femtedel (19 %) av gymnasierna svarade att de använder under 10 procent av den totala tiden inom studerandevården för allmänna frågor som gäller studerandenas välbefinnande och stödet för inlärningen. Av de läroanstalter som svarade på enkäten använder 84 procent mindre än hälften av arbetstiden för den här verksamheten. Svaren visade att skillnaderna mellan regionerna och mellan kommuntyperna är större i gymnasierna än i grundskolorna. I stora gymnasier används mer arbetstid för den här uppgiften än i mindre gymnasier. Knappt två tredjedelar av gymnasierna använder omkring procent eller över 75 procent av den totala tiden inom studerandevården till studerandevårdsfrågor som gäller enskilda studerande. De regionala skillnader som svaren visar på är mycket små, men i Östra och Sydvästra Finland används lite mer tid för den här uppgiften än i övriga Finland. I gymnasierna på större orter används mer tid för den här uppgiften än i landsbygdskommuner, och i stora gymnasier lite mer tid än i små gymnasier. Av gymnasierna använder något över hälften (54 %) under 10 procent av den totala tiden inom studerandevården för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom den mångprofessionella studerandevården. En tiondel av gymnasierna använder ingen tid alls för den här verksamheten. Inte ett enda av de gymnasier som svarade på enkäten använder mer än 45 procent av arbetstiden inom studerandevården för den här uppgiften. De regionala skillnader som svaren visar på är ganska små, men det verkar som om man i Norra Finland använder lite mer arbetstid för den här uppgiften än i Oberoende av utbildningsform används oftast under 10 procent av den totala tiden inom elev- och studerandevården för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom det mångprofessionella elevoch studerandevårdsarbetet. <10 % DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 17
18 övriga landet. Detsamma gäller städer jämfört med landsbygdskommuner och större gymnasier jämfört med små Yrkesläroanstalter Av yrkesläroanstalterna svarade 43 procent att de använder procent av den totala tiden inom studerandevården för allmänna frågor som gäller studerandenas välbefinnande och stödet för inlärningen. Av de läroanstalter som svarade på enkäten använder 79 procent mindre än hälften av arbetstiden och bara en procent mer än 75 procent av arbetstiden för den här verksamheten. Svaren visade att skillnaderna mellan regionerna och mellan kommuntyperna är större än i fråga om gymnasierna och grundskolorna. Det verkar som om särskilt läroanstalter med studerande inte satsar så mycket på den här uppgiften. Något över en tredjedel av yrkesläroanstalterna (34 %) svarade att de använder cirka procent av den totala tiden inom studerandevården för behandling av studerandevårdsfrågor som gäller enskilda studerande. Omkring två tredjedelar av de läroanstalter som svarade på enkäten använder minst cirka hälften av arbetstiden för den här verksamheten och endast 7 procent använder mindre än 10 procent av arbetstiden. I Östra och Sydvästra Finland används något mer tid för den här uppgiften än i övriga Finland. Skillnaderna mellan de olika kommuntyperna är små, men i landsbygdskommunerna satsar man något mindre på den här uppgiften. I de större läroanstalterna däremot satsar man mer tid på det här än i mindre läroanstalter. Av yrkesläroanstalterna använder 43 procent under 10 procent av arbetstiden för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom den mångprofessionella studerandevården. Sammanlagt 84 procent av de läroanstalter som svarade på enkäten använder mindre än 25 procent av arbetstiden för den här verksamheten. Enligt svaren avsätts i Sydvästra och Södra Finland något mer tid för den här uppgiften än i övriga delar av landet. I landsbygdskommunerna verkar man använda något mindre arbetstid för uppgiften än i städerna, och i de minsta läroanstalterna mindre tid än i de större. I förhållande till grundskolorna och gymnasierna använder yrkesläroanstalterna mer av arbetstiden inom studerandevården för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom den mångprofessionella studerandevården. 18 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
19 7. Sammandrag Psykologtjänster finns tillgängliga i 81 procent av grundskolorna, i 69 procent av gymnasierna och i 41 procent av yrkesläroanstalterna. Tillgången till psykologtjänster är klart bättre i Södra och Västra Finland än i övriga landet. Tillgången till dessa tjänster är bättre i städer än i landsbygdskommuner, men när det gäller yrkesläroanstalterna påverkar kommuntypen inte tillgången. Inom den grundläggande utbildningen är skillnaden mellan årskurserna 1 6 och årskurserna 7 9 liten, men ju fler elever i skolan, desto bättre är tillgången till psykologtjänster. Detsamma gäller gymnasierna, men inom yrkesutbildningen verkar läroanstaltens storlek inte ha någon inverkan. Kuratorstjänster finns tillgängliga i 87 procent av grundskolorna, i 74 procent av gymnasierna och i 71 procent av yrkesläroanstalterna. I grundskolorna är tillgången till kuratorstjänster på samma nivå i hela landet. I gymnasierna är skillnaderna mellan regionerna större. I motsats till psykologtjänsterna är tillgången till kuratorstjänster sämst i gymnasierna i Södra och Sydvästra Finland. Däremot är tillgången till kuratorstjänster i yrkesläroanstalterna sämst i Lappland och Norra Finland och bäst i Östra och Sydvästra Finland. I grundskolorna är tillgången till kuratorstjänster något bättre i mer tätbefolkade områden. I gymnasierna är tillgången sämst i stora städer. Inom yrkesutbildningen är tillgången bäst i urbana kommuner och tätortskommuner. Tillgången till kuratorstjänster för grundskoleleverna är något bättre i årskurserna 7 9 än i årskurserna 1 6. Likaså är den bättre i större skolor än i mindre skolor. Tillgången till kuratorstjänster är bättre i små än i stora gymnasier. I små yrkesläroanstalter är tillgången till kuratorstjänster anmärkningsvärt dålig, men i stora läroanstalter är tillgången nästan hundraprocentig. 81 % 69 % 41 % DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 19
20 Hälsovårdstjänster finns tillgängliga i nästan alla grundskolor och gymnasier. Inom yrkesutbildningen var antalet Uppgifter saknas -svar i enkäten ganska stor, men i praktiken har de studerande tillgång till dessa tjänster i nästan alla yrkesläroanstalter. Skolläkartjänster finns tillgängliga i 80 procent av grundskolorna, men regionalt varierar tillgången något. Tillgången till dessa tjänster är bäst i skolorna i Östra Finland och sämst i Lappland. Läkartjänster finns tillgängliga i 86 procent av gymnasierna, och skillnaderna mellan regionerna är ganska små. Tillgången till läkartjänster är ungefär lika god i alla kommuntyper. Tillgången till skolläkartjänster är klart bättre i årskurserna 7 9 än i årskurserna 1 6 och bättre i större skolor än i mindre skolor. Det verkar som att tillgången till läkartjänster är något sämre i de minsta gymnasierna än i de större gymnasierna. Enligt datainsamlingen finns läkartjänster tillgängliga i 70 procent av yrkesläroanstalterna. Det finns vissa regionala variationer i tillgången till dessa tjänster. Tillgången är bäst i Sydvästra Finland och sämst i Norra Finland. Inga stora skillnader i tillgång finns mellan städer och landsbygd. Det tycks vara så att tillgången till läkartjänster är bäst i yrkesläroanstalter med över 400 studerande. Av grundskolorna använder 83 procent, av gymnasierna 84 procent och av yrkesläroanstalterna 79 procent mindre än hälften av arbetstiden för allmänna frågor som gäller elevernas eller studerandenas välbefinnande och stödet för inlärningen. I årskurserna 7 9 används mer arbetstid för dessa uppgifter än i årskurserna 1 6, och i stora skolor används mer tid än i mindre skolor. I stora gymnasier satsas mer på den här uppgiften än i mindre gymnasier. Svaren visade att skillnaderna mellan regionerna och mellan kommuntyperna är större i yrkesläroanstalterna än i gymnasierna och i grundskolorna. 20 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
21 Av grundskolorna använder 81 procent mer än hälften av arbetstiden inom elevvården för elevvårdsfrågor som gäller enskilda elever. I årskurserna 7 9 tycks man använda något mer arbetstid för dessa uppgifter än i årskurserna 1 6, och i större skolor mer än i mindre skolor. Av de gymnasier som svarade på enkäten använder 74 procent och av yrkesläroanstalterna 67 procent mer än hälften av arbetstiden för studerandevårdsfrågor som gäller enskilda studerande. Av de grundskolor som svarade på enkäten använder 63 procent mindre än 10 procent av arbetstiden inom elevvården för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten inom det mångprofessionella elevvårdsarbetet. I årskurserna 1 6 satsas något mer på den här uppgiften än i de övre årskurserna. Av de gymnasier som svarade på enkäten använder 64 procent mindre än 10 procent av arbetstiden inom studerandevården för den här uppgiften. Sammanlagt 84 procent av de yrkesläroanstalter som svarade på enkäten använder mindre än 25 procent av arbetstiden inom studerandevården för den här uppgiften. I landsbygdskommunerna verkar man använda något mindre arbetstid för uppgiften än i städerna. DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG 21
22 Anteckningar 22 DET MÅNGPROFESSIONELLA SAMARBETET OCH TILLGÅNG TILL CENTRALA ELEV- OCH STUDERANDEVÅRDSTJÄNSTER SAMMANDRAG
23
24 Sammandraget baserar sig på Utbildningsstyrelsens publikation: Keskeisten oppilas- ja opiskelijahuoltopalveluiden saavutettavuus ja moniammatillinen yhteistyö. Tilannekatsaus toukokuu Muistiot 2013:3. Författare Heidi Peltonen och Riku Honkasalo. Utbildningsstyrelsen publicerar lägesöversikter om aktuella utbildningspolitiska teman. Lägesöversikterna är koncentrerade litteraturöversikter, som innehåller relevant forsknings-, statistikoch indikatorinformation. Målet med lägesöversikterna är att förbättra kunskapsunderlaget för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen och för beslutsfattandet. Utbildningsstyrelsen PB Helsingfors Informationsmaterial 2013:7 I Bilder: Shutterstock I Ombrytning: Innocorp Oy I Tryck: Kopijyvä Oy
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD SAMMANDRAG LÄGESÖVERSIKT MAJ 2016 Utbildningsstyrelsens lägesöversikter som utkommit tidigare: Tieto- ja viestintätekniikka opetuskäytössä. Välineet, vaikuttavuus ja hyödyt.
Läs merMotioN och lärande SAMMANDRAG lägesöversikt oktober 2012
Motion och lärande SAMMANDRAG LÄGESÖVERSIKT OKTOBER 2012 Innehåll Motion och lärande...3 Motionens betydelse för lärandet...5 1. Motion och skolframgång...5 2. Motion och kognitiv aktivitet...5 3. Motion
Läs merSKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning. Personalresurser
1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning Skolpsykologernas och skolkuratorernas arbete har bl.a. bestått av samarbete med skolpersonal och av klientarbete med elever
Läs merAnordnade kurator- och skolpsykologtjänster i Västra och Inre Finland i enlighet med lagen om elev- och studerandevård
Anordnade kurator- och skolpsykologtjänster i Västra och Inre Finland i enlighet med lagen om elev- och studerandevård Toni Honkakorpi Niina Lehtinen Basservice, rättsskydd och tillstånd 15/2016 Publikationer
Läs merBILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård
BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande
Läs merTILL MEDIERNA Material får användas fritt
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN TILL MEDIERNA 8.8. Material får användas fritt UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER
Läs merSKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013-2014. Sammanfattning
1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning Skolpsykologens och skolkuratorns arbete har bestått dels av arbete inom skolans mångprofessionella elevvårdsgrupp, konsultation
Läs merSKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning. Personalresurser
1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016-2017 Sammanfattning Skolpsykologernas och skolkuratorernas arbete har bl.a. bestått av samarbete med skolpersonal och av klientarbete
Läs merLäroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland
Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Från år 2010 till år 2016 minskade antalet läroanstalter i Finland med 15 procentenheter inom den grundläggande utbildningen i hela landet. Minskningen
Läs merLäroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.
4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande och en sund och trygg studiemiljö.
Läs merUppföljning av jämställdhetsplanerna
Elina Ikävalko Uppföljning av jämställdhetsplanerna Jämställdhetsplaneringen vid gymnasierna, yrkesläroanstalterna och läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet Elina Ikävalko Uppföljning av jämställdhetsplanerna
Läs merKundresponsenkät om elevhälsan (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, andra stadiets utbildning)
Kundresponsenkät om elevhälsan (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, andra stadiets utbildning) - Genom kundresponsenkäten om elevhälsan samlar man in kundrespons gällande den generellt och
Läs merEsbo stad. Utvärderingsrapport. Svenska bildningstjänster
Esbo stad Utvärderingsrapport 2016 Svenska bildningstjänster Innehåll Inledning... 2 UTBILDNINGSRESULTAT OCH UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT... 3 Den grundläggande utbildningen 2016-2017... 3 Studentskrivningsresultat...
Läs merVilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning
Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård
Läs merEnkäten Hälsa i skolan 2017
Enkäten Hälsa i skolan 2017 Modell för bearbetning och analys av resultaten 14.12.2017 KASKO:s ledningsgrupp har beslutat att skolornas kuratorer och psykologer tillsammans med rektorn analyserar skolornas
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merEsbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1
Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:
Läs merUtvärderingsrapport 2013. Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU)
0 Utvärderingsrapport 2013 Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU) Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Utbildningsresultat... 3 2.1 Utvärdering av inlärningsresultat i hälsokunskap...
Läs merStuderande och examina vid läroanstalter 2012
Utbildning 01 Studerande och examina vid läroanstalter 01 I Finland fanns det 1, miljoner studerande år 01 Enligt uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik uppgick antalet studerande och elever
Läs merHur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet
Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar
Läs merVasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet
Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet
Läs merLagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation
Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation 7.4.2014 Helsingfors 8.4.2014 Åbo 10.4.2014 Korsholm Ira Vanne Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Läs merAktuellt om elev- och studerandevårdslagen. Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015
Aktuellt om elev- och studerandevårdslagen Minna Antila, jurist Finlands kommunförbund, undervisning och kultur 5.3.2015 Elev- och studerandevård Elev- och studerandevårdslagen (1287/2013) i kraft 1.8.2014»
Läs merÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014
Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig
Läs merUtbildningsanordnare och läroanstalter 2013
Utbildning 204 Utbildningsanordnare och läroanstalter 203 Antalet läroanstalter minskade ytterligare, antalet grundskolor 67 färre än året innan Enligt uppgifterna i Statistikcentralens register över utbildningsanordnare
Läs merFigur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).
SAMMANDRAG Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen våren 2011. Informationen samlades in med hjälp av ett sampel, som på ett heltäckande
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merSKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011-2012 Sammanfattning Skolpsykologens och skolkuratorns arbete består dels av arbete inom skolans mångprofessionella elevvårdsgrupp, konsultation
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merSKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2015. Sammanfattning
1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning Skolpsykologernas och skolkuratorernas arbete har bl.a. bestått av samarbete med skolpersonal och av klientarbete med elever
Läs merBILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård
BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och
Läs merTOPELIUSGYMNASIETS STUDERANDEVÅRDSPLAN
TOPELIUSGYMNASIETS STUDERANDEVÅRDSPLAN 2016-2017 Fastställd 24.5.2016 Studerandevården är en viktig del av verksamhetskulturen i gymnasieutbildningen och hänger nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag.
Läs merSökande till utbildning 2012
Utbildning 2014 Sökande till utbildning 2012 Nya studerandes tidigare utbildning och överlappande sökande Något under hälften av nya studerande inom yrkesutbildning kom direkt från grundskolan Av dem som
Läs mer7. ELEVVÅRD. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013).
7. ELEVVÅRD I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och skolans verksamhetsmiljö förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman
Läs merINTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...
Läs merStatistik över skolornas internationella verksamhet läsåret
4B/17 Statistik över skolornas internationella verksamhet läsåret 16 17 BAKGRUND Landsomfattande statistik över grundskolornas och gymnasiernas internationella verksamhet insamlades för fjärde gången våren
Läs merAnvisning 1/ (6)
Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens
Läs mer2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag
Läs merUTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009
Till medierna 6.8.2009 Materialet får användas fritt UTBILDNINGSSTYRELSENS UPPSKATTNINGAR GÄLLANDE NYBÖRJARE I UTBILDNING SAMT ANTALET STUDERANDE OCH ANTALET LÄROANSTALTER HÖSTEN 2009 Bifogat finns uppgifter
Läs merElevvårdens ABC. Maj-Len Engelholm undervisningsråd Helsingfors Åbo Vasa. Enheten för svenskspråkig utbildning
Elevvårdens ABC 2.10.2019 Helsingfors 3.10.2019 Åbo 8.10.2019 Vasa Maj-Len Engelholm undervisningsråd Enheten för svenskspråkig utbildning Vad är elevvård? Eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård
Läs merINLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG
INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG Innehåll Inlärningsresultaten i hälsokunskap i slutet av den grundläggande utbildningen 2013...... 3 Eleverna
Läs merUTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007
UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades
Läs mer7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS
7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS Statistik om internationell mobilitet bland gymnasie- och yrkesstuderande 2017 BAKGRUND Internationalisering är vardag på alla
Läs merRegionalt evenemang för föräldrarna
Regionalt evenemang för föräldrarna - Mångprofessionellt kallas aktörer som erbjuder tjänster för barnfamiljer i området (inom social- och hälsovårdssektorn, bildningssektorn och tredje sektorn) till att
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/242-UAN-615 Teddy Söderberg - ax067 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-02-26 Dnr: 2013/242-UAN-615 Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merUPP centrum Socialstyrelsen Alexandra Snellman Björn Kadesjö
Utveckling av kvalitetsindikatorer för öppna jämförelser av skolhälsovård/elevh älsa UPP centrum Socialstyrelsen Alexandra Snellman Björn Kadesjö 1 Vad krävs av ett bra mått på kvalité? omätbar och tillgänglig
Läs merSpecialundervisning 2013
Utbildning 2014 Specialundervisning 2013 Andelen elever som fick särskilt stöd minskade Stödet för inlärning för grundskolelever har sedan år 2011 indelats i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Om
Läs merPå gång i Skolfinland 2014
På gång i Skolfinland 2014 Marianne West-Ståhl RFV Ann-Sofi Loo RFV Thomas Sundell RFV Carola Holm-Palonen Larsmo kommun 19.5.2014 1 Regionförvaltningsverk och verksamhetsställen Regionförvaltningsverken
Läs merSKOLAS ELEVVÅRDSPLAN
SKOLAS ELEVVÅRDSPLAN 2016-2017 Fastställd 1.4.2016 Elevvården är en viktig del av verksamhetskulturen i den grundläggande utbildningen och hänger nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag.
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merFrämjande av hälsa och välbefinnande i gymnasierna 2018
Främjande av hälsa och välbefinnande i gymnasierna 2018 Svarsanvisningar Vi rekommenderar att du först fyller i svaren i datainsamlingsformuläret i pappersform. Med tangenten Fortsätt senare nere på blanketten
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005
UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merFrämjande av hälsa och välbefinnande i gymnasierna 2016
Främjande av hälsa och välbefinnande i gymnasierna 2016 Svarsanvisningar Vi rekommenderar att du först fyller i svaren i datainsamlingsformuläret i pappersform. Med tangenten "Fortsätt senare" nere på
Läs merHello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!
1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska
Läs merPropositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.
LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-
Läs merKapellby skolas. elevvårdsplan
Kapellby skolas elevvårdsplan Målet med elevvården är, att främja elevernas lärande, hälsa och välbefinnande samt att skapa en trygg och sund lärmiljö! Läroanstaltens kontaktuppgifter Adress: Lappträskvägen
Läs merAnsökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17
Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17 Rekordfå ansökningar om fristående skola Antalet ansökningar till Skolinspektionen om att få starta eller utöka fristående skola inför hösten
Läs merUtgifter och inkomster som hör till statsandelsgrunden
KOSTNADER, INKOMSTER OCH PRESTATIONER ÅR 2010 GYMNASIEUTBILDNING UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering PB 380 Fax 00531 HELSINGFORS 040 348 7766 Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merFrämjande av hälsa och välbefinnande i den grundläggande yrkesutbildningen 2018
Främjande av hälsa och välbefinnande i den grundläggande yrkesutbildningen 2018 Svarsanvisningar Vi rekommenderar att du först fyller i svaren i datainsamlingsformuläret i pappersform. Med tangenten Fortsätt
Läs merInformationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?
Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter
Läs merPlan för skolnätet i Sibbo kommun
1 Plan för skolnätet i Sibbo kommun Ställningstagande av styrgruppen för skolnätet 13.12.2010 UTGÅNGSLÄGE Framtidens servicenät och serviceproduktion bygger på kvalitet både pedagogiskt och strukturellt.
Läs merNationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Läs merLagen om klienthandlingar inom socialvården
Lagen om klienthandlingar inom socialvården Vasa 14.9.2015 Helsingfors 15.9.2015 Åbo 16.9.2015 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens
Läs merSprog i Norden. Arbetet för parallelspråkigheten i den finskspråkiga gemenskapen. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s. 115-124
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Arbetet för parallelspråkigheten i den finskspråkiga gemenskapen Pirkko Nuolijärvi Kilde: Sprog i Norden, 2015, s. 115-124 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 189/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om elev- och studerandevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om elevoch
Läs merEXPERT. på hälsa och välfärd
EXPERT på hälsa och välfärd Kunskap ger HÄLSA OCH VÄLFÄRD Institutet för hälsa och välfärd (THL) är ett nationellt expertinstitut som erbjuder tillförlitlig information för beslutsfattandet och verksamheten
Läs merDen finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Läs merAnsökningar att starta eller utöka fristående skola
Publiceringsår 217 Ansökningar att starta eller utöka fristående skola Läsåret 218/19 2 (12) Statistikrapport 217 Diarienummer: 3-217:1887 Foto: Monica Ryttmarker 3 (12) Ansökningar att starta eller utöka
Läs merUtbildningspolitiskt ställningstagande
Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om elev- och studerandevård och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merUTBILDNINGSKOMMISSIONER
UTBILDNINGSKOMMISSIONER Framtidens kompetens Utbildningskommissionerna är expertorgan som gör upp kvalitativa prognoser. Systemet med utbildningskommissioner syftar till att i samråd med undervisnings-
Läs merWorkshop om elevhälsoplanerna. Helsingfors Vasa
Workshop om elevhälsoplanerna Helsingfors 25.4.2017 Vasa 26.4.2017 Ann-Sofi Loo 5.5.2017 1 Enkät i mars till alla tvåspråkiga utbildningsanordnare inom grundläggande utbildningen 11 svar, 10 kommuner/utbildningsanordnare
Läs merINGÅ KOMMUN INGÅ KOMMUNS ELEVVÅRDSPLAN. Förskoleundervisning Klasserna 1-6 i den grundläggande utbildningen
INGÅ KOMMUN INGÅ KOMMUNS ELEVVÅRDSPLAN Förskoleundervisning Klasserna 1-6 i den grundläggande utbildningen Satu Suonpää 31.10.2014 Sisällys 1. INLEDNING... 3 2. ELEVVÅRDENS MÅL, BEHOV OCH ELEVVÅRDSTJÄNSTER...
Läs merCENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET
CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL
Läs merFödda 2012. Fruktsamheten minskade ytterliga något
Befolkning 2013 Födda 2012 Fruktsamheten minskade ytterliga något Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar minskade fruktsamheten för andra året i följd. Om fruktsamheten låg på
Läs merFrämjande av hälsa och välbefinnande i gymnasierna 2014
Främjande av hälsa och välbefinnande i gymnasierna 2014 Anvisningar för att besvara enkäten Vi rekommenderar att ni först fyller i enkäten på pappersblanketten. Med knappen Fortsätt senare som finns nere
Läs merRP 116/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om elev- och studerandevård
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om elev- och studerandevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om elev- och
Läs merStrategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15
Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Vejlederseminarium på Färöarna 7.5.2012 Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens
Läs merFörfrågans uppgifter ges via internet. Inloggningsadressen till webbsidorna finns på samlingslistan som sänts i anslutning till denna förfrågan.
IFYLLNADSANVISNINGAR 1 (9) 20.1.2018 GYMNASIEUTBILDNING Kontaktuppgifter (1) Enligt 58 i lagen (1705/2009) om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och 25 i förordningen (1766/2009) om finansiering
Läs merStuderandevårdsplan för Tölö specialiseringsgymnasium
1 Studerandevårdsplan för Tölö specialiseringsgymnasium Planen är uppgjord enligt Lagen om elev- och studerandevård 1287/2013, läroplanen för gymnasiets läroplan 2003 samt tillägg till denna 2014 och beslut
Läs merElevvårdsplan för skolorna inom den grundläggande utbildningen
Sv.sekt. 18.1.2017 Elevvårdsplan för skolorna inom den grundläggande utbildningen 1. Inledning Elevvård innebär att främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa, sociala
Läs merSnabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer
Utbildning 2016 Studiernas gång 2014 Snabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer Enligt uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik år 2014 avlade 81 procent av gymnasieeleverna och
Läs merBeräkning av statsandelar för driftskostnaderna
UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2009 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Läs merKAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET
KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET KAPITEL 5.4 Elevvård Helsingfors stad använder i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen begreppen elevvård, elev och skola
Läs merMARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser
MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT
Läs merCentrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av
FÖRESKRIFT 1 (1) Iakttas som förpliktande 12.03.2018 OPH-285-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.3.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 9 L 1287/2013,
Läs merANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) /2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan Statens specialunderstöd för tutorlärarnas verksamhet och utbildning och utveckling
Läs merAktuellt inom elevvården
Aktuellt inom elevvården Motivation, samtal och välbefinnande Nationella dagar för elev- och studerandevård 29 30.10.2012 Kristiina Laitinen Undervisningsråd Utbildningsstyrelsen Inledningsvis Vilka frågor
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Läs merSpråkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors
Siv Björklund Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar 2015 5-6.3. 2015 Helsingfors Kort om språkbad - Sedan år 1987 har det varit möjligt att gå i språkbad i grundskolan i Finland
Läs merDen offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2011
Miljö och naturresurser 2013 Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2011 Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter minskade något år 2011 Enligt Statistikcentralen uppgick miljövårdsutgifterna inom
Läs merLukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Läs merAnsökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2017
1/5 Meddelande Ohje till vårdnadshavare Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2017 Bekanta er med utbildningarna efter grundskolan i Studieinfo.fi. Ansökan görs också
Läs merFAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga.
BÄTTRE STUDENTHÄLSA FAKTA SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. SHVS är sakkunnig inom studenthälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder tjänster inom
Läs merAvbrott i utbildningen år 2011
Utbildning 2013 Avbrott i utbildningen år 2011 Allt fler avbröt sin högskoleutbildning Av alla studerande i utbildning som leder till examen avbröt 5,7 procent sina studier och fortsatte inte inom någon
Läs merAnsökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2016
1/5 Meddelande Ohje till vårdnadshavare Ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning våren och sommaren 2016 Gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning 23.2-15.3.2016 Yrkesinriktade
Läs merTidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård
Centrala resultat Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård RutiiNiksi-projektet (2011 2013) undersökte och utvärderade de metoder som används på rådgivningsbyråer
Läs merAktuellt inom elev- och studerandevård. Nationella dagar för elev- och studerandevård Helena Öhman
Aktuellt inom elev- och studerandevård Nationella dagar för elev- och studerandevård 3.11-4.11.2016 Helena Öhman Regeringens proposition 206/2016 Lagarna i kraft 1.1.2017 Ändringar i; lagen om grundläggande
Läs merSkolan börjar ! Välkommen till skolan!
Välkommen till skolan! Skolan börjar 15.8.2017! Läsåret 2017 2018 Anmälan 10 24.1.2017 Läsåret 2017 2018: Skola 15.8.2017 2.6.2018 Höstlov 19 20.10.2017 Jullov 23.12.2017 7.1.2018 Sportlov 19 23.2.2018
Läs mer