Vägledning och material för samtalsledare. Det goda mötet. Samtalscirklar i bemötande

Transkript

1 Vägledning och material för samtalsledare Det goda mötet Samtalscirklar i bemötande

2 Samtalscirklar i bemötande Vägledning och material för samtalsledare Detta material är en vägledning för dig som samtalsledare. Det finns en referenslista på litteratur och videofilmer som du kan använda i gruppen eller om du själv känner att du behöver fördjupa dina kunskaper inför dina träffar. Cirkeldeltagare skall ha DET GODA MÖTET, studiematerialet i bemötandefrågor samt böckerna, Det sista kapitlet (bok A) och Asta och hennes närmaste. (bok B). Böckerna och materialet ingår i den statliga satsningen KOMPETENSSTEGEN. Du som samtalsledare ansvarar för att alla cirkeldeltagare erhåller materialet i god tid innan cirklarna startas. Vad är en studiecirkel? Studiecirkeln är en arbetsform som används för att tillsammans inhämta kunskap och bearbeta den. All kunskap kopplas till den egna upplevelsen och vardagssituationer i arbetet. Rättigheter och skyldigheter Informera gruppen om; Alla som deltar i en studiecirkel har rättighet och skyldighet att dela med sig av sina kunskaper, erfarenheter, idéer och tankar på samma villkor. Alla är lika viktiga! Deltagarna skall vara införstådda med och ha accepterat målet för cirkeln. Deltagarna gör i inledningen gemensamt upp regler som skall gälla för arbetet i cirkeln. Studiecirkelns yttre former Studiecirkeln är upplagd och planerad för tio sammankomster. På åttonde träffen ska ni komma överens om i gruppen vad ni vill fördjupa er i inför träff 9 och 10. Om ni vill träffas fler gånger tas ett gemensamt beslut om detta i Syftet med samtalscirklarna Vi ska på vår arbetsplats få en bättre och fördjupad kunskap om hur vi ska bemöta vårdtagare, närstående och varandra i arbetsgruppen. gruppen och i samråd med enhetens chef. Tid och plats för sammankomsterna bestämmer ni tillsammans i gruppen. Åtta av sammankomsterna slutar med en hemuppgift till nästa gång. Det är viktigt att du som samtalsledare alltid tar upp och diskuterar hemuppgiften på nästkommande träff. Du skriver ner vad som kommer fram för att ta med till det gemensamma erfarenhetsseminariet. Samtalsledarens uppgift Samtalsledaren ska fungera som en arbetsledare för gruppens gemensamma arbete. Du som samtalsledare skall se till: Att gruppen har tillgång till lokal, material och hjälpmedel Att gruppen håller sig till ämnet Att alla cirkeldeltagare kommer till tals, så att det inte blir någon som tar över Att frånvarande cirkelmedlemmar får den information de behöver för att inte tappa tråden. Att utse en av gruppdeltagarna till vikarierande samtalsledare när inte den ordinarie ledaren kan närvara. Gruppen kan också ta ett beslut att man ställer in sammankomsten då. 2

3 Att sätta upp regler för cirkelmedlemmar att cirkelledaren alltid kontaktas om man inte kan närvara vid sammankomster. Att poängtera att det är obligatoriskt att vara med! Att arbetstidsregler och ersättningar skall ha diskuterats med chefen för boendet innan sammankomsterna. Det är mycket viktigt att du som samtalsledare prioriterar dessa träffar och endast synnerliga skäl är giltig orsak att inte närvara. Du som samtalsledare ska inte undervisa utan det är diskussionerna i gruppen som är det viktiga. Det ska alla vara medvetna om som deltar. Alla har ett ansvar! Klimat och arbetsformer Studiecirkelarbete bygger på ett aktivt deltagande av samtliga i gruppen. Öppenhet, humor, tillåtenhet, förmåga att ge och ta, generositet. Disciplin, förmåga att hålla sig till ämnet, att ibland stå tillbaka för andra och inte minst att inte berätta vidare för andra vad vi diskuterar i gruppen. Alla dessa regler är bra att diskutera med varandra vid första träffen. Handledning för dig som samtalsledare Som samtalsledare kommer du att få handledning under tiden cirklarna pågår cirka en gång i månaden. Tider för handledning görs upp med handledaren. Handledning kommer att ske i grupp. I handledningen kommer ni att kunna få hjälp med skeenden i gruppen men även i frågor runt studiematerialet. Möjligheter att kontakta handledaren under projektet kommer också att finnas. TILL ALLA TRÄFFAR Läs igenom kapitlet ni ska prata om innan ni träffas. Fundera på om du kan eller behöver komplettera dina kunskaper. Tänk på att du inte kan sitta inne med svaren på alla frågor utan att det är ni tillsammans som ska diskutera. Det är inte heller säkert att det finns rätt eller fel i det ni ska diskutera. Avsluta gärna varje träff med en sammanfattning och gå igenom hemuppgiften. Starta varje träff med att gå igenom hemuppgiften. Gör en skriftlig sammanfattning vad som diskuteras. Fråga cirkeldeltagarna om tankar och funderingar kring förra träffen. Fråga om vad de tycker om dagens ämne och be om reflektioner. Komplettera gärna med mera fakta. Avsluta alla träffar med att anvisa gruppen att läsa kapitlet till nästa gång! Studiecirklarna spänner över stora ämnesområden. Hinner ni inte färdigt under träffen kan ni naturligtvis diskutera vidare på samma tema nästa gång om gruppen tar ett beslut om att göra det. - - Lycka till med samtalscirklarna! Margareta Andersson SDF Tuve-Säve Lisbeth Sjöling SDF Tynnered 3

4 Träff 1 Lagar och riktlinjer Börja dagens cirkel med en presentationsrunda. Vem är du? Hur länge har du arbetat här? Diskutera frågorna som inleder träff 1 i materialet. Gå igenom praktiska detaljer som du har under rubrikerna i vägledningen ovan. Tips till träff 1 Presentationsövning Låt alla gruppdeltagare rita en blomma på ett papper. Blomman ska delas in i fyra delar (ex fyra blomblad). Skriv till exempel i; Blad 1 - något om mig själv. Blad 2 - något om mitt arbete. Blad 3 - något jag vill lära mig/utveckla. Blad 4 - något om min roll som deltagare i samtalsgruppen. Läs gärna den inledande berättelsen i kapitel 1 i boken Det sista kapitlet. Berättelsen handlar om Martin och Mias samtal om livet och hur man kan mogna och växa som människa. Mia beundrar Martin för hans yrkesval som undersköterska. Hon säger till honom Du kan en massa saker, viktiga saker, riktiga saker, såna som räknas. Vad tror du Mia menar med viktiga, riktiga saker - såna som räknas? Träff 2 Därför har vi valt att arbeta i vård och omsorg 4 Träff 3 Synsätt och värderingar Tips till träff 3 Värderingsövningar 1. DE FYRA HÖRNEN där syftet med övningen är att medvetandegöra de åsikter, tankar och känslor som en person kan ha inför en annan individ/grupp, en händelse, företeelse etc. Övningen skapar också ett tillfälle för att kunna bearbeta sina attityder och värderingar samt öka samstämmigheten mellan ord och handling. Sätt upp lappar/skyltar synligt i varje hörn av rummet med texen: Så är det absolut Så är det absolut inte Så är det kanske Så är det nog inte Övningsledaren säger ett påstående. I rummet finns ovanstående påståenden uppsatta i respektive hörne. Be var och en i gruppen att välja det hörn/påstående som känns rätt för han/henne. Välj eller konstruera påståenden som känns aktuella i den grupp du arbetar med. Om du konstruerar egna påståenden så ta hänsyn till två faktorer: - påståendet skall vara så kort som möjligt - undvik negationer. Långa meningar och negationer kan skapa förvirring och försvåra ställningstagandet för deltagarna. Förslag till påståenden: Alla människor har lika värde Pedofiler har samma värde som sitt offer Kristna länder är mer jämställda än muslimska länder Kvinnor och män är jämställda Fler invandrare i organisationerna ökar lönsamheten Funktionshindrade är alltid diskriminerade 2. DEN GODA ARBETSPLATSEN Syftet med övningen är att hitta kännetecken för den goda arbetsplatsen. Skapa grupper om 5-7 personer. Kopiera orden på vidstående sida -förstora gärna (ca 140%) till ett A3. Orden klipps sedan ut och läggs i en bunt (en bunt till varje grupp).

5 Begriplighet Meningsfullhet Hanterbarhet Resurser Sparsamhet Pengar Kompetens Kärlek Omsorg Rättvisa Demokrati Lojalitet Disciplin Lydnad Respekt Rättvisa Trygghet Mångfald Jämlikhet Jämställdhet Värdegemenskap Tydliga uppdrag Klara mandat Karriärmöjligheter Individualism Tillit Tydlighet Kreativitet Utbildningsmöjligheter Ledning Inflytande Öppenhet Lyhördhet Humor Nyfikenhet Enkelhet Engagemang Tystnad Stabilitet Trivsel Effektivitet Välkomnande Fikapauser Personalfester Friskvård Pratglädje Mötesplatser God atmosfär Långsamhet Styrning Lönsamhet Byråkrati

6 Fortsättning Träff 3 Beskriv övningen där varje grupp får en bunt med kort med olika ord. Uppgiften är att ur bunten ta fram fem kort som kännetecknar Den goda arbetsplatsen. Korten behöver inte rangordnas. Övningsledaren uppmärksammar hur grupperna löser uppgifterna, om deltagarna är passiva, dominanta osv. Meddela gruppen när fem minuter återstår. När gruppen har enats, eller då tiden (20 minuter) tar slut, skall de fem orden skrivas upp på ett utdelat blädderblock som sedan lämnas till övningsledaren. Be grupperna beskriva hur man löste uppgiften, vem som bestämde eller ledde gruppen och i så fall varför. Vilka metoder som användes för att reducera, gruppera eller i övrigt organisera arbetet. En intressant fråga brukar handla om vilka ord man tog bort först, och varför. Sätt upp blädderblocken. Be deltagarna söka efter mönster och val, eller observera om det finns ord som förekommer på flera papper. Ha ett fritt samtal som kan understödjas av frågor som kännetecknas av orden i den nuvarande situationen, hur arbetsgruppen skall göra för att närma sig idealen, vilka tankar övningen gav kring samarbete osv. 3. HUR ARBETAR EN BRA GRUPP? Starta med en enskild uppgift. Kopiera och dela ut nedanstående tabell. 1. Om man är oense inom en grupp är det viktigt att man undviker att visa sina känslor och istället strikt håller sig till fakta. 2. Gruppen bör välja en ordförande som kan leda arbetet, vid behov avbryta onödig diskussion, sammanfatta vad man kommit fram till osv. 3. Medlemmarna får det bästa utbytet av arbetet i gruppen om man, när så erfordras, öppet kritiserar varandras sätt att fungera i gruppen. 4. Om någon inte yttrar sig i diskussionen före gruppens beslut, måste man räkna med detta som ett instämmande i beslutet. 5. Om gruppen är oenig i en fråga är vanlig omröstning den lämpligaste beslutsformen. 6. Stor personlig öppenhet och ett verkligt intresse för varandra är nödvändiga förutsättningar för att gruppen skall nå ett gott resultat. 7. Alla måste få komma till tals och utveckla sina åsikter, tills de känner att de gjort sig förstådda, även om detta kan ta tid. 8. Samarbetet inom gruppen måste när som helst kunna diskuteras helt öppet, inom gruppen, även om det skulle innebära obehag för en del medlemmar. 9. Att få fram en kompromisslösning i en fråga är bättre än att driva igenom majoritetsbeslut på en minoritets bekostnad. 10. Vad en gruppmedlem känner eller tror är lika viktigt, och bör få diskuteras lika öppet, som det han/hon vet och kan. Helt rätt Mer rätt än fel Mer fel än rätt Helt fel 6

7 Träff 4 Bemötande Tips till träff 4 Videofilm BEMÖTANDE en film om hur några anhöriga upplever vården. En bra film att utgå ifrån för att få igång en diskussion om det ansvar och den frustration som anhöriga ofta hamnar i. Filmlängd 20 min. BEMÖTANDE I ÄLDREOMSORGEN, tidningen Äldreomsorg, Fortbildningsförlaget. Träff 5 Att möta människor i kris Tips till träff 5 Bok SORG BLAND ÄLDRE, Agneta Grimby Träff 6 Att vara professionell Träff 7 Att leva tills man dör Tips till träff 7 Bok LÅT OSS TALA OM DÖDEN, Falkman och Fonus Träff 8 Stöd till personalen På träff 8 ska ni avsluta med att diskutera i gruppen vad ni vill fortsätta med i träff 9 och 10. Ni kan välja att fördjupa er i något av de avsnitt i böckerna som ni pratat om eller något annat som gruppen enats om. Tips till träff 8 Reflektionsövning Låt en av deltagarna beskriva en situation från ett möte med en vårdtagare eller någon annat på arbetsplatsen. Låt personen beskriva hela situationen under tiden som de andra bara lyssnar. När personen har beskrivit färdigt kan de andra eventuellt fråga för att tydliggöra och förstå vad det handlar om. Sedan tas den personen som har beskrivit situationen åt sidan och de övriga diskuterar vad de har hört, värderingar, mönster och val som har använts i beskrivningen och vilka nya val till ny handling som de kommer fram till i diskussionen. När de anser sig ha diskuterat färdigt tas personen åter in i gruppen. Personen får då säga vad han/ hon har hört och om det finns något kvar som kan vara till nytta för en ny handling i situationen. 7

8 Fortsättning Träff 8 Erfarenhetsseminarium Efter TRÄFF 8 kommer ett erfarenhetsseminarium att äga rum. Vi träffas under en dag för att delge varandra vad ni diskuterat i de olika grupperna. Så förbereder du erfarenhetsseminariet: Efter åttonde cirkeln kommer det att arrangeras ett erfarenhetsseminarium. På detta seminarium kommer alla som deltager i samtalscirklarna att bjudas in till en heldag. Vi kommer också att bjuda in deltagarnas chefer. Syfte: Att delge varandra tips och idéer till utveckling och förbättring på arbetsplatsen vad gäller möten i vardagen. Uppgift till cirkeldeltagarna: Välj ut de hemuppgifter som ni vill redovisa för övriga grupper. Skriv ner resultatet på ett blädderblock eller gör en poster i blädderblocksstorlek. Under dagen kommer ni att få redogöra för ert resultat för hela gruppen. Kommer gruppen fram till förbättringsidéer under någon av cirkelträffarna ta även med det i presentationen. Träff 9 Valfri fördjupning Träff 10 Valfri fördjupning Studiecirkelmaterialet framtaget av stadsdelsförvaltningarna Tynnered och Tuve-Säve i samarbete med utvecklingsenheten Senior Göteborg. Text och idé Margareta Andersson, SDF Tuve-Säve tel margareta.e.andersson@tuve-save.goteborg.se Lisbeth Sjöling, SDF Tynnered tel lisbeth.sjoling@tynnered.goteborg.se Produktion Form: Omslagsbild: Bild insida: Lars Nejstgaard, Senior Göteborg Mia Wiking Marianne Hermansson, Senior Göteborg Göteborg, maj