Finansplan Budget Landstingets finansiella mål. Likvida medel. Soliditet. Rev Nov 2013 Landstingsfullmäktige

Transkript

1 Finansplan - Landstingets finansiella mål Mkr Progn Resultat 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5 procent procent Soliditet Progn Soliditet Soliditet inkl ansvarförbindelse Resultat, Mkr Årets resultat i % av skatt och stb Mål 2 % mkr Progn Likvida medel Likvida medel inkl lån Placerade pensionsmedel Lån procent Självfinansieringsgrad av investeringarna, i procent Progn Självfinansieringsgrad Mål Rev Nov Landstingsfullmäktige

2 Finansiella mål och nyckeltal Bokslut 2012 Prognos Finansiella mål Resultatet ska vara ett överskott på minst 2% av skatte- och statsbidragsintäkterna Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, Mkr 0 2,1 1,7 2,4 3,1 2, Lån, Mkr Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100% vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod, % Nyckeltal Utdebitering 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Skatteintäkts- och generella statsbidragsutveckling, % 2,1 5,5 2,9 3,2 3,9 3,3 Nettokostnadsutveckling, % 3,3 4,8 1 2,0 2,1 2,9 3,3 Årets investeringar, Mkr Självfinansieringsgrad, % Årets resultat, Mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och statsbidrag, % 0 2,1 1,7 2,4 3,1 2,9 Resultat att återställa enligt balanskrav, Mkr Soliditet, % Soliditet inkl ansvarsförbindelse, % Likvida medel, exkl placerade pensionsmedel, Mkr Placerade pensionsmedel, Mkr Lån Amortering Ansvarsförbindelse pensioner intjänade före 1998, inkl löneskatt Pensionsavsättning, förmånsbestämd ålderspension inkl löneskatt, Mkr Tabell 1. Finansiella mål och nyckeltal ) Enl resultaträkningen 2,9% = exkl hänsyn till att hemsjukvårdsverksamheten övergått till kommunerna 2) Resultatet, 153 Mkr, är exkl -228 Mkr som är en effekt av sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden

3 Innehåll Inledning... 4 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen...5 och plan Ekonomiska förutsättningar... 6 Skattesats...6 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning...6 Statsbidrag...8 Befolkningsutveckling...8 Löne- och prisförändringar för landsting (LPI)...8 Arbetsgivaravgifter...8 Ekonomi Politikens inriktning och uppdrag...9 Framtidsplan Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans...9 Patientavgifter i sjukvården...10 Pensionskostnader...10 Balanskrav...11 Ekonomiska ramar...12 Interna poster...16 Investeringar Lån...17 Pensionsmedel...17 Finansiell analys Finansiella mål...18 Kapacitet...22 Risk kontroll...23 för och planer för åren Resultatbudget...25 Balansbudget...26 Finansieringsbudget...27 Driftbudget...29 Investeringsbudget...30 Tabellförteckning... 31

4 Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni landstingsplan och finansplan -. I finansplanen, som är en del av landstingsplanen, anges de övergripande ekonomiska förhållandena för perioden - samt ekonomiska driftramar för styrelser och nämnder. Inför fullmäktige i november görs en översyn och korrigering av budget och plan utifrån nya kända förutsättningar, bl a nya prognoser på skatteintäkter och löne- och prisutveckling samt ny bedömning av landstingets ekonomiska läge. Prognos, som redovisas i finansplanen, är upprättad per augusti och visar ett plus på 153 Mkr, inklusive en intäkt på 100 Mkr från AFA försäkringar samt exklusive effekt av ökad pensionsskuld på grund av sänkt diskonteringsränta (RIPS). Resultatet i den reviderade budgeten för är 139 Mkr. 4 Finansplan -

5 och plan - Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen Regeringens bedömning av det ekonomiska läget har presenterats i budgetpropositionen för. Det senaste årets internationella konjunkturnedgång har slagit hårt mot den svenska ekonomin. BNP ökade med enbart 0,7 procent 2012 och även hittills i år har BNP utvecklats svagt. Framförallt exporten, men även investeringarna och hushållens konsumtion har påverkats negativt av de försämrade förutsättningarna. Vissa indikatorer tyder på att läget kommer att förbättras något andra halvåret. Men framförallt bedömer regeringen att nästa år blir bättre. En starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll leder till att BNP år kan öka med 2,5 procent. Bedömningarna för perioden - utgår från en ökad resursanvändning och att ekonomin går mot ett jämviktsläge. Enligt regeringens prognos kommer arbetslösheten att ligga på drygt 8 procent både i år och nästa år. Regeringen pekar dock på att sysselsättningen med tanke på den svaga konjunkturen utvecklas förhållandevis väl och en förklaring till att den höga arbetslösheten består är att arbetskraften ökar starkt. För att få till en riktig nedgång i arbetslösheten krävs betydligt starkare sysselsättningsökning. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till och med. Resultatet i kommunala sektorn väntas vara positivt varje år och cirka 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Regeringens beräkningar utgår från att kommuner och landsting anpassar sina kostnader för att åtminstone klara balanskravet. Enligt regeringen är hushållens konsumtion en viktig drivkraft för återhämtning i svensk ekonomi. Den stora satsningen i budgeten syftar till att stärka hushållens inkomster och konsumtionsvilja. Jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer, höjd brytpunkt för statlig skatt m m handlar om stimulanser i storleksordningen 20 miljarder kronor. Regeringen varnar dock för att den förhållandevis ljusa prognosbilden kan bli betydligt mörkare. Det råder en stor osäkerhet om den framtida internationella konjunkturutvecklingen och även hushållens agerande kan innebära en betydligt svagare efterfrågeutveckling. Särskilt om det blir ett högre ränteläge kan den höga skuldsättningen sätta hinder i vägen för hushållens konsumtion. Tabell 2. Nyckeltal svensk ekonomi procentuell förändring. Bedömning i regeringens budgetproposition för (sep ) BNP 1 1,2 1,2 2,6 3,3 3,5 3,1 Arbetade timmar 1 0,6 0,3 0,5 1,1 1,6 1,5 Arbetslöshet 2 8,0 8,2 8,1 7,8 7,0 6,4 KPI 0,9 0,1 0,9 1,7 2,7 3,2 1) Kalenderkorrigerade 2) Procent av arbetskraften Finansplan - 5

6 Ekonomiska förutsättningar Landstingets verksamhet påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Den samhällsekonomiska utvecklingen påverkar landtingets intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag. Det finns starka samband mellan ekonomisk tillväxt och resurser till hälso- och sjukvården. Skattesats I förslaget till budget- och plan är skattesatsen oförändrad; 11,16. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning I budget och plan - beräknas skatteintäkterna utifrån en utdebitering på 11,16 kronor per skattekrona. Prognosen över landstingets skatteunderlag utgår från de antaganden som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har redovisat i oktober, ekonominytt nr 15/. I samma ekonominytt och i Ekonomirapporten per oktober gör SKL bedömningen att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. I år väntas BNP öka med 0,8 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras en bit in på nästa år. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka löne- och prisutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, d v s efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren och beräknas skatteunderlaget realt sett växa med drygt 2 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både och antas sysselsättningen växa med över 1,5 till 2 procent. I en jämförelse mellan regeringens och SKLs prognoser på skatteunderlagstillväxten är den ackumulerade skillnaden 0,2 procentenheter. Skillnaden enstaka år beror på olika bedömningar av utvecklingen på arbetsmarknaden samt ökningstakten av arbetade timmar och löner. Tabell 3. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring (SKL oktober 2012) BNP* 1,3 0,8 2,7 3,6 3,8 2,8 Sysselsättning, timmar 1 0,7 0,2 0,5 1,6 1,9 0,9 Arbetslöshet 8,0 8,1 7,7 7,1 6,6 6,5 Timlön, KL 2 3,0 2,7 2,9 3,1 3,6 4,0 KPI 0,9 0,1 1,3 2,4 2,8 2,8 1) kalenderkorrigerad utveckling 2) Konjunkturlönestatistik (KL) är den officiella statistiken över löneutvecklingen Tabell 4. Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, okt 4,1 3,5 2,9 4,6 5,6 5,0 28,7 Regeringens BP, sep 4,3 3,9 2,7 4,4 5,2 5,1 28,5 6 Finansplan -

7 Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. En s.k. strukturkostnad räknas fram enligt ett antal modeller för respektive landsting. Avgiften eller bidraget till kostnadsutjämningen är skillnaden mellan landstingets så kallade strukturkostnad och den genomsnittliga strukturkostnaden för riket. Fram till 2005 var Dalarna ett mottagarlandsting i kostnadsutjämningssystemet. Mellan 2006 och 2012 har landstinget bidragit till systemet. Avgiften 2006 var 8 Mkr och ökade därefter till 97 Mkr För 2012 skedde en vändning och avgiften minskade till 41 Mkr, d v s en minskning med 56 Mkr jämfört med året innan. I år,, är landstinget återigen bidragsmottagare, nu med 49 Mkr. utjämning och lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i april Regeringen har därefter presenterat sitt förslag till nytt utjämningssystem. Slutgiltigt beslut förväntas komma i riksdagen i december. I budget och plan har kostnadsutjämningen beräknats utifrån den nya föreslagna modellen. Landstinget är bidragsmottagare med 137 Mkr, en skillnad på 234 Mkr jämfört med respektive år 2010 och 2011 när avgiften till systemet var som störst. I samband med införande av ett nytt system kommer landsting med negativa utfall, inklusive införandebidrag, att få ett införandebidrag under åren Införandebidraget finansieras av samtliga landsting via det generella statsbidraget och uppgår till 95 kronor per invånare. Därefter sänks bidraget successivt fram till För Landstinget Dalarna innebär det en avgift på ca 25 Mkr. En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk Tabell 5. Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. (Mkr) Bokslut 2012 Prognos Utdebitering 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 Landstingsskatt Avräkning innevarande år Avräkning föregående år Inkomstutjämning Regleringsavgift Kostnadsutjämning Strukturbidrag Summa Förändring i % jmf föreg år 3,1 5,9 6,0 3,4 3,3 4,3 3,6 Finansplan - 7

8 Statsbidrag Läkemedel Någon överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget kommer inte att tecknas för. Ambitionen är att komma överens om ett avtal för. Landstingets bidrag för läkemedel i år prognostiseras med 650 Mkr. Under planperioden budgeteras 660 Mkr och 670 Mkr per år -. Övriga specialdestinerade statsbidrag I årets budget ingår specialdestinerade statsbidrag med netto 25 Mkr. Intäkter för statsbidragen sjukskrivningsmiljard, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår med totalt 60 Mkr. erade kostnader för insatser att nå kraven för att få statsbidrag uppgår till 35 Mkr. Beloppen, både intäkter och kostnader, ingår även respektive år under planperioden. Statsbidrag från den s k kömiljarden budgeteras med 30 Mkr per år. Kostnader för extra kösatsningar har budgeterats med 20 Mkr och 10 Mkr. Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för landstinget eftersom den påverkar behov av och efterfrågan på landstingets tjänster. Den påverkar också landstingets intäkter bl a genom att bidrag för kommunalekonomisk utjämning baseras på invånarantal. Förändring med invånare motsvarar ca 20 Mkr i intäkter. Prognosen för befolkningsutvecklingen är enligt SKL:s planeringsförutsättningar från oktober. För Dalarna antas invånarantalet öka med totalt 1350 personer under perioden -. Antalet invånare i Dalarna 1995 var Därefter minskade befolkningsantalet varje år fram till 2007 för att sedan öka åren Löne- och prisförändringar för landsting (LPI) I landstingsprisindex (LPI) ger Sveriges Kommuner och Landsting sin bedömning av landstingens prisutveckling. Beräkningarna bygger på den bild av samhällsekonomin som beskrivits ovan. SKL räknar med samma löneutveckling i landstingen som för hela arbetsmarknaden. Läkemedelspriserna beräknas falla bl a beroende på patentutgångar. Förändringen i högkostnadsskyddet 2012 innebär också att hushållen står för en större del av läkemedelskostnaderna än tidigare vilket påverkar priset som landstinget får betala. SKL gör även antagandet att den överenskommelse som staten har tecknat med Läkemedelsindustriföreningen, om en sänkning av priserna på förmånsläkemedel godkända 1998 eller tidigare, kommer att realiseras. För beräknas den sammanvägda löne- och prisutvecklingen inkl läkemedel till 2,2 procent. Löne- och prisutveckling exkl läkemedel beräknas till 2,9 procent. Tabell 7. LPI, årlig procentuell förändring (procent) Landstingsprisindex inkl läkemedel 1,7 2,2 1,8 2,8 3,0 Timlön 2,7 2,9 3,1 3,6 4,0 Sociala avgifter 3,6 4,5 0,7 4,5 4,0 Läkemedel -2,0-2,2-1,1-1,0-0,8 Förbrukning 0,5 1,5 1,8 2,2 2.3 Landstingsprisindex exkl läkemedel 2,1 2,9 2,2 3,2 3,5 Arbetsgivaravgifter I budget räknas med ett påslag på 43,63 procent för arbetsgivaravgifter. Höjningen jämfört med beror på ökade kostnader för avtalspensioner. Arbetsgivaravgifterna enligt lag och avtalsförsäkringarna är oförändrade, 31,42 respektive 0,21 procent. Pålägget för pensioner är höjt till 12 procent. Tabell 6. Befolkningsutveckling Antal invånare 1 nov resp år Förändring från föregående år Finansplan -

9 Ekonomi Politikens inriktning och uppdrag I landstingsplanen anges politikens inriktning och uppdrag för landstingets ekonomi. Ekonomisk balans och en sund ekonomisk hushållning är avgörande för en framtida vård och välfärd tillgänglig för alla. Landstinget Dalarna har och ska fortsättningsvis ha en solidarisk finansierad hälso- och sjukvård. Ordning och reda ska känneteckna landstingets ekonomi. Uppdragen är Ekonomi i balans ordning och reda i ekonomin God ekonomisk hushållning finansiellt mål Finansiering för framtida pensionskostnader ska säkerställas Det ackumulerade underskottet ska återställas Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en stabil och stark ekonomi. Målet för Landstinget Dalarnas ekonomiska politik är att nå en långsiktigt stark ekonomi som lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Medborgarna i Dalarna ska känna förtroende för att landstinget använder skattemedlen på bästa och mest effektiva sätt. En grundläggande utgångspunkt är att verksamheter inte skall kosta mer än vad som kan finansieras med intäkter. (läs mer i Landstingsplan -) Framtidsplan 2025 Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 beslutades av landstingsfullmäktige i juni. Framtidsplanen är tänkt som ett långsiktigt inriktningsdokument för landstingets utveckling som behöver brytas ned och samordnas i ordinarie planeringsprocess. Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans En stor kvarvarande utmaning under den kommande planperioden är att balansera verksamhet och ekonomi. Landstingets ekonomiska restriktioner är den yttre gräns inom vilken verksamheten ska bedrivas och eventuella målkonflikter måste hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att det i landstingets förvaltningar skapas en god ekonomisk hushållning, vilket bland annat innebär att verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. I ett omvärldsperspektiv skall kostnadsnivån maximalt vara på en genomsnittsnivå jämfört med liknande landsting. Den ekonomiska strategin utgår från ett koncerngemensamt fokus och ansvar för att nå framgång. Strategin fokuserar på översyn och effektiviseringar av främst bemannings- och utbudsstrukturer, modernisering av sjukvården, i kombination med ett ständigt förbättringsarbete, dels för att återställa det ackumulerade underskottet men framförallt för att skapa utrymme och spänst i landstingets ekonomi inför framtida utmaningar i form av den demografiska och medicinska utvecklingen. Därutöver står landstinget inför ett ökat behov av investeringar, vilket i sig också ställer krav på en förbättrad ekonomisk kapacitet. En omfattande plan för ekonomi i balans togs fram Under 2011 genomfördes betydande besparingar och effektiviseringar inom främst bemannings- och utbudsstrukturer. Merparten av åtgärderna fokuserar på hälso- och sjukvården men kompletteras också med koncernövergripande åtgärder. Åtgärderna utgår ifrån att samtidigt bibehålla eller förstärka tillgänglighet, arbetsmiljö och patientsäkerhet samt modernisera sjukvårdsutbudet. Från 2012 urholkas delvis effekterna genom ökade personalkostnader vilket innebär att ytterligare åtgärder vidtas för att infria de ekonomiska målen. Beslut kopplade till åtgärdsplan för ekonomi i balans har hitintills tagits i form av steg tre steg. Den ekonomiska målbilden är att åtgärdsplanen sammantaget skall ge effekter som stärker landstingets ekonomi med i storleksordningen Mkr jämfört läget Under har betydande effekter uppnåtts, ca 175 Mkr, men samtidigt lägre jämfört med målbilden. I ett omfattande förändringsarbete ingår åtgärder som från och med beräknas ge ytterligare Mkr inom följande fokusområden; Bemanningsstruktur; verksamhetsanpassad och kostnadseffektiv Vårdgaranti; i första hand hög vårdgarantiuppfyllelse och i andra hand i nivå med kriterierna för den s k kömiljarden Läkemedel; kvalitativ och effektiv förskrivning samt minskade kostnader Den ekonomiska strategin därutöver är att landstingets Finansplan - 9

10 kostnadsnivå skall vara högst i nivå med jämförbara landsting samt innebära Realistiska överskotts- och övriga finansiella mål Realistiska krav på besparingar och effektiviseringar Realistiska finansieringsramar för verksamheterna i förhållande till uppdrag och omvärld Funktionell investeringsstrategi som säkrar kostnadseffektiva verksamhetslösningar Inom ramen för den ekonomiska strategin ligger ett tillkommande besparingskrav på 50 Mkr som skall vara identifierat senast vid ingången av. Samtidigt med kraven på besparingar togs beslut om skattehöjning med 50 öre för att möta framtidens ökade krav på hälso- och sjukvården. Kraven kommer från den demografiska förändringen med allt fler äldre samt den medicinska utvecklingen. Landstinget står också inför ökade behov av investeringar i fastigheter, IT-struktur och medicinteknisk utrustning som bedöms vara nödvändiga för att klara framtida behov ur ett kvalitativt och patientsäkerhetsperspektiv. För att stärka ordning och reda i ekonomin sker en fortsatt utveckling av internkontrollmodellen. En modernisering och utveckling av ekonomistyrningen har påbörjats och kommer att fortsätta. Regler för överoch underskottshantering införs inom Hälsoval och Tandvård fr o m. En fortsatt implementering inom övriga verksamheter kommer att värderas under. För att uppnå en ytterligare kostnadseffektiv verksamhet gäller det att kartlägga och effektivisera processerna, med fokus på att göra rätt saker med god kvalitet och säkerhet och med så låg kostnad som möjligt. Omvärldsbevakning och jämförelser kommer att förbättras. Den traditionella ekonomistyrningen behöver kompletteras med en utvidgad verksamhetsuppföljning. Under planperioden, fr o m, föreslås en utökning av drift- och investeringsramar för ambulanshelikopter bl a för att förbättra patientsäkerheten och ytterligare modernisera hälso- och sjukvårdsuppdraget. En långsiktigt strategisk framtidsplan för modern hälso- och sjukvård i perspektivet 2025 har utarbetats och kommer att vara vägledande för landstings- och verksamhetsplaneringen. Patientavgifter i sjukvården I förslaget till budget och plan - är patientavgifterna oförändrade jämfört med. Pensionskostnader Landstingets pensionsåtagande regleras genom avtalen PA-KL som gäller pensioner intjänade före 1998, PFA98 som gäller och KAP-KL som gäller från Pensionsavtalet KAP-KL är uppsagt utifrån ett uppdrag att träffa ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. Förhandlingar pågår och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat principöverenskommelse med de centrala fackliga organisationerna om nytt avtal. I anslutning därtill har överenskommelse om förlängning av KAP-KL träffats. Parternas gemensamma målsättning är att ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal ska gälla från och med. Den lagstadgade blandmodellen detaljreglerar redovisningen av pensioner i kommuner och landsting och innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse. Redovisning inom linjen innebär att skulden endast finns beskriven som en notering under balansräkningen och att skuldökningen inte ingår i verksamhetens kostnader. Pensionsskulden beräknas enligt regelverket riktlinjer Tabell 8. Pensionskostnader och ansvarförbindelse. (Mkr) Pensionskostnader inkl särskild löneskatt och finansiell kostnad Kostnad för sänkt diskonteringsränta (RIPS) Avsatt till pensioner inkl särskild löneskatt (BR) Prognos 10 Finansplan Ansvarsförbindelsen

11 för beräkning av pensionsskuld RIPS07. Enligt RIPS07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebär att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen enligt PIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från och med, (SKL ekonominytt 08/13). Den sänkta räntan innebär en skuldökning med 228 Mkr och ingår som en kostnad. Pensionskostnaderna under budget och planperioden baseras på prognos från KPA i augusti. Balanskrav Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutvecklingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 932 Mkr t o m I prognos uppgår det samlade underskottet till 779 Mkr. Med de resultat som budgeteras - tillsammans med prognostiserat resultat så återställs det ackumulerade underskottet. Regeringen har lagt propositionen (prop 2011/12:172) Kommunala resultatutjämningsreserver. De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk om God ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna för kommuner och landsting att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Kortfattat innebär förslaget att kommuner och landsting under vissa förutsättningar ges möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver. Reservering till resultatutjämningsreserven får göras med belopp som motsvarar den del av resultatet som överstiger 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om det egna kapitalet är negativt, inkl ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när reservering får ske i stället uppgå till 2 procent. Finansplan - 11

12 Ekonomiska ramar Driftbudgeten omsluter Tkr som fördelas till styrelser och nämnder enligt tabellen nedan. Förändringar i förhållande till budget framgår i kommentarer och tabeller. Tabell 9. Ekonomiska ramar, budget. (Tkr) Landstingstyrelsen Hälso- och sjukvård Central förvaltning, Hälsoval Central förvaltning övrigt Finansförvaltning Fastighetsnämnden Servicenämnden 0 Kultur- och bildningsnämnden Tandvårdsnämnden Tandvårdsnämnden, beställartandvård Patientnämnden Revision Gemensam nämnd för kostsamverkan 0 Gemensam nämnd för hjälpmedelsverksamhet 0 Dessa medel, 40 Mkr, samt avsatta medel för lönestrategiska satsningar omdisponeras till hälso- och sjukvårdsramen. Landstingsfullmäktige beslutade i februari i år att subventionera alla hormoninnehållande preventivmedel för kvinnor under 26 år. ramen tillförs 4 Mkr. En utveckling och utbyggnad av missbruks- och beroendevården i Dalarna planeras. Arbetet ska ske tillsammans med kommunerna i länet. Beslut tas i separat ärende till fullmäktige i november. I budget har 3 Mkr avsatts i hälso- och sjukvårdsramen för ändamålet. För förstärkning av psykosocial kompetens för förbättrat omhändertagande av barn och ungdomar inom primärvården tillfördes ramen 4 Mkr per år 2012 och. Ytterligare 4 Mkr tillförs. Motsvarande satsning gjordes för några år sedan för vuxnas omhändertagande. Ett generellt krav på kostnadsminskningar motsvarande en halv procent åläggs samtliga verksamheter. För hälso- och sjukvården uppgår det till 20 Mkr. Högspecialiserad vård och läkemedel är undantagna det generella sparkravet. Summa driftbudget Landstingsstyrelsen/hälso- och sjukvård För löne- och prisökningar har hälso- och sjukvårdsramen, exklusive läkemedel, räknats upp med 2,9 procent. Antaganden om löne- och prisutvecklingen är enligt SKL:s landstingsprisindex. För att skapa en mer realistisk finansieringsram för hälso- och sjukvården föreslås att den tillfälliga förstärkningen med 100 Mkr permanentas. Därutöver föreslås en utökning av ramen med 50 Mkr motsvarande beräknad avvikelse mellan effekter av besparingar i förhållande till kvarvarande obalans. En slutlig fördelning av utökad ram, totalt 150 Mkr, kommer att beslutas av landstingsstyrelsen i januari. I fullmäktiges budgetbeslut i juni avsattes centrala medel för bl a omställningskostnader samt ökade kostnader i samband med inflyttning i nya vårdblocket, nytt patienthotell samt palliativa vårdplatser. Tabell 10. Landstingsstyrelsen/hälso- och sjukvård, budget. (Tkr) Landstingsbidrag föregående år, exkl förmånsläkemedel Tilläggsbudget (LF april) - - utökning Omdisp, hjälpmedel till hälsoval Löne- och prisuppräkning Prisjustering hjälpmedel Förmånsläkemedel Prisjustering läkemedel Subvention preventivmedel Tillskott, avvikelse effekter sparkrav Nya vårdblocket, patienthotell, palliativa vårdplatser Lönestrategiska satsningar, ssk Höjd ob-ers fr okt Psykosocial komp barn/ungdomar Missbruksvård Omdisp till Centr fv/kunskapscenter Generellt sparkrav Finansplan -

13 Landstingsstyrelsen/Hälsoval I hälsovalsersättningen för ingår 18 Mkr för en satsning att stärka primärvården. I budget och i planen - ingår ytterligare 11 Mkr per år. Satsningen innebär bl a en målbild om 1 distriktsläkare per 1500 patienter. I förhållande till har hälsovalsersättningen, exklusive läkemedel, räknats upp med landstingsprisindex, 2,9 procent. För läkemedel innebär prisjusteringen en minskad ram med 10 Mkr. Hälsoval övrigt tillförs 800 Tkr avseende extra ersättning, utöver hälsovalsersättningen, till de vårdcentraler som samverkar med kommunerna i gemensam familjecentralsverksamhet. Från hälso- och sjukvårdsramen omdisponeras 6 Mkr avseende kostnader för hjälpmedel som från och med ska ingå i hälsovalsersättningen. Från centralt avsatta medel för lönestrategiska satsningar för sjuksköterskor omdisponeras 3,7 Mkr till hälsovalsersättningen. erad omslutning för hälsovalsersättningen är Tkr. Tabell 11. Landstingsstyrelsen/Hälsoval, budget. (Tkr) Hälsovalsersättning föregående år, exkl förmånsläkemedel Hjälpmedel, omdisp från hs-ram Löne- och prisuppräkning 2,9% Lönestrategiska satsningar, ssk Primärvårdssatsning Förmånsläkemedel Prisjustering läkemedel Summa hälsovalsersättning Hälsoval övrigt föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9% 630 Familjecentraler 800 Summa hälsoval övrigt Landstingsstyrelsen/Central förvaltning Anslagen för trafik, bidragsgivning i övrigt samt partistöd är nominellt oförändrade i budgetförslaget. I övrigt har centralförvaltningens budgetram räknats upp med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på en halv procent uppgår till 2 Mkr, varav 700 Tkr inom hjälpmedelsverksamheten. I fullmäktiges beslut om reviderad budget ingår avkastningskrav på 3 Mkr för hjälpmedelsverksamheten. I budget utökas avkastningskravet med 1 Mkr och ändras till en ramjustering med 4 Mkr. Därutöver ska priset på hjälpmedel sänkas motsvarande en kostnadsminskning på 1 Mkr för hälso- och sjukvården. I budgetbeslutet i juni tillfördes 20 Mkr för ökade kostnader i samband med nytt avtal med Microsoft om licenser. För vidareutveckling av ledningsinformationssystemet BILD utökades ramen med 3 Mkr. Abonnemangskostnaden för kommunikationssystemet Rakel har höjts med 2500 kr per enhet. En utökning av ramen med 2 Mkr ingår i budgetförslaget. För utbildningsförmåner, främst för vidareutbildning till specialistsjuksköterskor, föreslås en utökad ram med 3 Mkr. För e-hälsa och satsningar på invånartjänster och vårdtjänster föreslås en utökad ram med 6 Mkr. Anslaget för oförutsett föreslås utökas med 10 Mkr. Övriga tillskott till ramen för central förvaltning, i förhållande till, uppgår till 4,5 Mkr och avser bl a att täcka kostnader för sjukvård till personer som befinner sig illegalt i landet, tjänst som brandsamordnare, tjänster kopplade till ledningsinformationssystemet BILD samt bidrag till nytt samordningsförbund Finsam Säter. Från hälso- och sjukvårdsramen omdisponeras 3,5 Mkr till central förvaltning för finansiering av kunskapscenter. Fr o m 1 januari 2012 har en omreglering av kollektivtrafiklagstiftningen skett som innebär att det i varje län ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. Myndigheten ska vara i förvaltningsform, som kommunalförbund eller gemensam nämnd. I Dalarna är Region Dalarna trafikmyndighet. Framtida kostnader är i dagsläget svårbedömda, dels beroende på att nuvarande avtal med entreprenörer för busstrafiken upphör 1 juli, dels på översyn av trafiklinjer. Kostnaderna kommer även att påverkas av hur den fria marknaden för kollektivtrafiken utvecklas. I planen har inte hänsyn Finansplan - 13

14 tagits till eventuella kostnadsökningar. ramen ligger oförändrad jämfört med. Tabell 12. Landstingsstyrelsen/central förvaltning exklusive Hälsoval, budget. (Tkr) Landstingsbidrag föregående år Tilläggsbudget (LF april) Kösatsning Löne- och prisuppräkning 2,9% Minskad ram, hjälpmedel Generellt sparkrav Ledningsinfo.system BILD Kommunikationssystem Rakel Utbildningsförmåner Nationell forskningsfond, CKF E-hälsa Oförutsett Omdisp från hs-ram, kunskapscenter Tillskott, övrigt Licenser Landstingstyrelsen/finansförvaltningen Pensionskostnader har budgeterats i enlighet med KPA:s prognos från augusti. Jämfört med KPA:s prognos från mars som låg till grund för budgetbeslutet i juni är pensionskostnaderna 19 Mkr högre. Räntekostnaden för värdesäkring av pensionerna är däremot 15 Mkr lägre. Intäkter och kostnader relaterade till de specialdestinerade statsbidragen sjuskrivningsmiljard, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår i budgetförslaget med netto 25 Mkr. Därutöver har budgeterats statsbidrag från den s k kömiljarden med 30 Mkr och kostnader för extra kösatsning med 20 Mkr. I hälsooch sjukvårdsramen finns ytterligare medel, ca 30 Mkr, budgeterade för kösatsning. I budgetförslaget har 30 Mkr avsatts för att bl a hantera medicinsk utveckling, ökade krav och behov. Tabell 13. Landstingsstyrelsen/finansförvaltningen, budget. (Tkr) Pensionskostnader inkl löneskatt Internt påslag för pensioner, schablon (12%) Patientförsäkring, premie Förändring löneskuld Interna räntor Statsbidrag kömiljard Extra kösatsning Specialdestinerade statsbidrag Kostnader rel till statsbidrag Medicinsk utveckling m m Moms, tandvård Placeringsråd m m Finansplan -

15 Fastighetsnämnden Avkastningskravet uppgår till 18,7 Mkr. Det är en minskning från med 2,3 Mkr och en konsekvens av försäljningen av åtta sjukhemsfastigheter och därmed avveckling av Landstingsfastigheters förvaltaransvar som innebär förändringar av driftkostnader och -intäkter. Tabell 14. Fastighetsnämnden, budget. (Tkr) Kultur- och bildningsnämnden Avkastningskrav föregående år Justerat avkastningskrav Kultur- och bildningsnämndens budgetram är uppräknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår till 0,5 Mkr. Kultur- och bildningsnämnden har ansvarat för att ta fram Dalarnas regionala kulturplan - som bl a ska utgöra underlag vid dialog med Statens Kulturråd om fördelning av de statliga kulturmedlen till Dalarna. Landstinget utökade kulturbudgeten med 850 Tkr för prioriterade områden i planen. Motsvarande belopp ligger oförändrat i års ram. För föreslås ytterligare 500 Tkr tillföras ramen bl a för Fristadsförfattare och höjning av kulturpriserna. Tabell 15. Kultur- och bildningsnämnden, budget. (Tkr) Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % Tillskott 500 Generellt sparkrav Tandvårdsnämnden Folktandvårdens budgetram är uppräknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår för folktandvården till 1 Mkr. I fullmäktiges beslut om reviderad budget ingår avkastningskrav på 3 Mkr för tandvårdsverksamheten. I budget utökas avkastningskravet med 2 Mkr och ändras till en ramjustering med 5 Mkr. För Tredje steget i tandvårdsreformen har det generella statsbidraget tillförts 205 Mkr (21 kr per invånare) vilket innebär ca 5,8 Mkr för Landstinget Dalarna. Beställarenhetens budgetram utökades med 2,5 Mkr. För tillförs ytterligare 3,3 Mkr. För löne- och prisökningar är beställarenhetens ram uppräknad med 2,9 procent. Tabell 16. Folktandvård, budget. (Tkr) Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % Generellt sparkrav Ramjustering Tabell 17. Beställartandvård, budget. (Tkr) Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 % 930 Tredje steget i tandvårdsreformen Patientnämnden I budget ingår kompensation för löne- och prisökningar enligt landstingsprisindex, 2,9% samt för kostnader utöver index med 300 Tkr Tabell 18. Patientnämnden, budget. (Tkr) Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisjustering Finansplan - 15

16 Interna poster För interna mellanhavanden i landstinget förutsätts eventuella kostnadsökningar hållas inom den generella uppräkningen i budget, d v s 2,9 procent, under förutsättning att inga andra överenskommelser gäller. Internräntan sänks från 2,9 till 2,5 procent enligt SKLs rekommendation i ekonominytt 16/2012. Internräntan på fastighetsinvesteringar beräknas med ett genomsnitt av räntan på statsobligationer de senaste 10 åren, 3,25 procent. 16 Finansplan -

17 Investeringar Landstinget Dalarna står inför ett betydande investeringsbehov i det korta och halvlånga perspektivet, utifrån flera års besparingar på investeringsbudgeten. Detta bedöms särskilt avse behov av fastighetsinvesteringar, delvis förklarat av ålderstigna anläggningar, samt ett behov av IT-strukturella utvecklingsinsatser. Landstingsfullmäktige har fattat beslut om en ny investeringspolicy och kopplat till denna har direktiv tagits fram. Målet är att identifiera långsiktiga behov och förbättra beslutsunderlag i de strategiska investerings- och utvecklingsfrågorna. Ett koncernövergripande investeringsråd är bildat. Sammantaget innebär detta en mer välutvecklad investeringsprocess och -strategi för att förbättra övergripande värderings-, prioriterings- och beslutsprocesser. Förtydligade krav på att investeringar i normalläget ska vara självfinansierade och leda till ökad effektivitet för att säkra framtida sjukvårdsbehov. Under kommer nya långsiktiga lokalutvecklingsplaner att tas fram för samtliga sjukhus där Landstinget Dalarna är ägare av lokalerna. En samlad bedömning har gjorts av investeringsbehoven samt ekonomiskt investeringsutrymme för åren -. I förslaget till budget och plan redovisas en totalram för investeringar respektive år. I förslaget ingår två strategiska objekt, ny vårdbyggnad Mora lasarett med beräknad investering på 380 Mkr (-2018) samt anskaffning av ambulanshelikopter 65 Mkr ( och ). Övriga investeringsobjekt i planen understiger 50 Mkr.. Investeringar i IT Merparten av investeringsbudgeten riktas mot fortsatt modernisering av infrastrukturen, utveckling av e- hälsotjänster samt reinvesteringar. Investeringar inom hälso- och sjukvård I budget upptas 133 Mkr för investeringar inom hälso- och sjukvård. Merparten avser reinvesteringar i befintlig medicinteknisk och övrig utrustning. Jämfört med budgetbeslutet i juni har investeringsramen tillförts 20 Mkr för utrustning till Dagkirurgi, Falu lasarett och 13 Mkr för anskaffning av ambulanshelikopter. Lån I fullmäktiges beslut i september 2009 om uppförande av ny vårdbyggnad vid Falu lasarett ingår att upplåning kan ske om behov uppstår. I budgeten för 2011 upptogs lån med 300 Mkr, varav 250 Mkr verkställdes. I prognosen för ingår amortering med 50 Mkr och i budget och plan ingår amortering av resterande del med 100 Mkr per år och. Pensionsmedel Vid årsskiftet 2012/ var 300 Mkr placerade för pensioner. Under har ytterligare 100 Mkr placerats. I budget- och planförslaget ingår ytterligare placeringar med 200 Mkr per år och. Investeringar i fastigheter Förslag till investeringsbudget för fastigheter omsluter Mkr under perioden -. För planeras för investeringar i följande anläggningar och utgörs i huvudsak av ombyggnationer; Falu lasarett 91Mkr, Mora lasarett 72 Mkr, Ludvika lasarett 58 Mkr, Avesta lasarett 42 Mkr. I övriga anläggningar totalt 45 Mkr. Finansplan - 17

18 Finansiell analys I analysen ingår bokslut 2012, prognos upprättad per augusti, budget för (reviderad april, LF 41) och plan för åren -. RK-modellen en modell för finansiell analys Syftet med den finansiella analysen, RK-modellen, är att klargöra om landstinget har en god ekonomisk hushållning eller ej. Analysen bygger på fyra aspek- ter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. De fyra perspektiven; Resultat Kapacitet och Risk Kontroll är hörnstenar i modellen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Figur 1. Modell för finansiell analys. Vilken balans kommer landstinget att ha över sina intäkter och kostnader över tiden? Resultat Kapacitet Vilken kapacitet har landstinget att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Finansiell styrka Föreligger några risker som kan påverka landstingets resultat och kapacitet? Risk Kontroll Vilken kontroll har landstinget över den ekonomiska utvecklingen? Finansiella mål För planperioden är utgångspunkten en oförändrad skattesats (11,16). Skattesatsen är den ekonomiska ram som tillsammans med de finansiella målen sätter gränsen för verksamhetens omfattning. De finansiella målen ska vara styrande för vad landstinget långsiktigt vill uppnå. Målen som landstinget valt som indikatorer för den ekonomiska utvecklingen framgår av tabellen nedan. Tabell 19. Finansiella mål. Resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkterer Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år Likviditeten, exkl placerade pensionsmedel, ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, Mkr Bokslut 2012 Prognos ,7 2,4 3,1 2, Lån, Mkr Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod Finansplan -

19 Resultat Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling För att upprätthålla ekonomisk balans är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. en för innebär en nettokostnadsökning med 2% jämfört med prognos. För att uppnå den budgeterade nettokostnadsutvecklingen förutsätts att pågående åtgärder inom områdena bemanning, vårdgaranti och läkemedel ger förväntade effekter och att effektiviseringsarbetet, generella och selektiva, därutöver också ger kostnadsminskningar. Prognosen för visar på en kraftig ökning av skatteintäkter jämfört med Det beror i huvudsak på skattehöjningen. Skattesatsen 2012 var 10,89. Skatteväxlingen med kommunerna för hemsjukvården minskade skattesatsen med 23 öre och tillsammans med skattehöjning med 50 öre innebär det en skattesats på 11,16, d v s en nettoförändring med 27 öre. Nettokostnadsökningen enligt resultaträkningen är 2,9 procent. Med hänsyn till att hemsjukvårdsverksamhet motsvarande ca 130 Mkr övergått till kommunerna är ökningen 4,8 procent. År 2012 var nettokostnadsutvecklingen 1 procent högre än intäktsutvecklingen. Åren var förhållan- dena de motsatta. Landstingets relativt låga kostnadsutveckling, 2009 den lägsta bland landstingen, samtidigt med statens konjunkturstöd 2010 och en tillfällig höjning av de generella statsbidragen 2010 och 2011bidrog till den positiva utvecklingen. Driftkostnadsandel För att uppnå och upprätthålla en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är driftkostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till landstingets skatteintäkter och statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel under 100 procent har landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter och utrymme skapas för att finansiera investeringar. Generellt brukar en driftkostnadsandel på 98 procent betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom de flesta landsting då klarar av att över en längre tidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Driftkostnadsandelen har de senaste åren legat på 100 och däröver vilket visar på negativt resultat i förhållande till målen. Under budget- och planperioden ligger driftkostnadsandelen på procent. Det är väsentligt att driftkostnadsandelen inte försämras då detta innebär att kostnaderna för landstingets löpande verksamhet ökar snabbare än skatteintäkter och statsbidrag. Diagram 1. Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling. Diagram 2. Driftskostnadsandel. 6,0 Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutv 104 Driftkostnadsandel 4, procent 2,0 0,0-2, Progn Skatte- och statsbidragutv Nettokostnadsutv procent Progn Driftkostnadsandel God ek hushållning Tabell 20. Skatte-, statsbidrags och nettokostnadsutveckling. (procent) Bokslut 2012 Prognos Skatte- och statsbidragsutveckling 2,1 5,5 2,9 3,2 3,9 3,3 Nettokostnadsutveckling 3,3 2,9 (4,8) 2,0 2,1 2,9 3,3 Finansplan - 19

20 Investeringar Investeringarna under budget- och planperioden uppgår till drygt 2,2 miljarder. Den relativt höga investeringsnivån kan ses som en konsekvens av flera års sparkrav på investeringsbudgeten. En ökad investeringstakt innebär en högre belastning på ekonomin i framtiden i form av ökade driftkostnader. Fastighetsinvesteringarna innebär tillkommande kapitalkostnader (avskrivning och ränta) under planperioden. Kapitalkostnaderna förväntas täckas av berörda verksamheter i form av ökad hyra. Det är viktigt att understryka att det ska finnas utrymme för den ökade hyreskostnaden inom den ram som gäller det aktuella året. För att hantera de ökade driftkostnaderna behövs det effektiviseringar. Självfinansieringsgrad av investeringar Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar är självfinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter och statsbidrag som återstår när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att landstinget kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att landstinget inte behöver låna till investeringarna och att landstingets långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. På grund av de senaste årens höga investeringsnivåer, bl a ny vårdbyggnad vid Falu lasarett, har landstinget tvingats låna 250 Mkr. Återbetalning av lånet planeras -. Målet att investeringarna till 100 procent ska vara självfinansierade uppnås de två sista åren i planperioden. Stora investeringsvolymer ökar sårbarheten i landstingets ekonomi. Vid en höjning av investeringsnivån krävs ett förbättrat resultat för att klara den framtida ekonomin. Diagram 3. Investeringar. Diagram 4. Självfinansieringsgrad i procent. 700 Investeringar (Mkr) 200 Självfinansieringsgrad av investeringarna, i procent mkr procent Progn Självfinansieringsgrad Mål Tabell 21. Investeringar. Bokslut 2012 Prognos Investeringar, Mkr Investeringsvolym/verksamhetens nettokostnad, procent 7,1 7,7 8,0 7,7 6,7 6,5 Tabell 22. Självfinansieringsgrad av investeringar. Bokslut 2012 Prognos Självfinansieringsgrad, procent Finansplan -

21 Resultat Resultatöverskott i verksamheten skapar handlingsutrymme för att utveckla verksamheten och ha förmåga att fullgöra framtida ekonomiska åtaganden, bl a pensionsåtaganden. Utrymme behöver finnas för oförutsedda händelser och risker, till exempel sämre skatteunderlagsutveckling, oväntade kostnadsökningar med mera. erat resultat är 128 Mkr, motsvarande 1,7 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Landstingets finansiella mål att resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter uppfylls. Balanskrav Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Landstinget Dalarna har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutvecklingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 932 Mkr t o m Resultaten i budget- och planförslaget tillsammans med prognostiserat resultat innebär att det ackumulerade underskottet återställs. Diagram 5. Årets resultat. Diagram 6. Återställande av eget kapital. Mkr Progn Resultat 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5-2 procent Mkr Återställande av eget kapital, Mkr Resultat, Mkr Årets resultat i % av skatt och stb Mål 2 % Resultat Ackumulerat underskott Tabell 23. Resultat. Bokslut 2012 Prognos Årets resultat, Mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag, procent 0 2,1 1,7 2,4 3,1 2,9 Finansplan - 21

22 Kapacitet Soliditet Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma landstingets ekonomiska styrka och stabilitet i ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap finns det. Efter ett par år med negativ soliditet är prognosen för positiv, 1 procent. Fram till bedöms soliditeten öka till 14 procent. Förklaringen till detta är landstingets positiva resultat i budget och plan och att en större del av tillgångarna kan finansieras via ökat eget kapital. Om ansvarsförbindelsen, pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen, inkluderas i soliditetsmåttet är soliditeten negativ och uppgår till -134 procent och till -89 procent. Landstingets finansiella mål att soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år uppfylls samtliga år under planperioden. Diagram 7. Soliditet 40 Soliditet 0 procent Progn Soliditet Soliditet inkl ansvarförbindelse Tabell 24. Soliditet. (procent) Bokslut 2012 Prognos Soliditet Soliditet inkl ansvarförbindelse Finansplan -

23 Risk kontroll Här redovisas hur landstinget står sig finansiellt på kort- och medellång sikt. En god ekonomisk hushållning innebär att landstinget inte behöver vidta alltför drastiska åtgärder vid finansiella svängningar Likviditet ur ett riskperspektiv Vid årsskiftet 2012/ uppgick likvida medel inkl kortfristiga placeringar till 189 Mkr. Därutöver var 300 Mkr placerade som pensionsmedel. Likviditeten är sedan 2011 förstärkt med lån på 250 Mkr. Under planperioden förbättras likviditeten beroende på en positiv resultatutveckling vilket gör att lånet kan återbetalas. Resultaten möjliggör även placering av pensionsmedel med totalt 400 Mkr under planperioden. Målet att likviditeten skall vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske uppnås inte i Diagram 8. Likvida medel. mkr Progn Likvida medel Likvida medel inkl lån Placerade pensionsmedel Lån början av planperioden. För att lösa finansiering av bl a investering i ny vårdbyggnad vid Falu lasarett upplånades 250 Mkr under Återbetalning av lånet ingår i planen med 50 Mkr och 100 Mkr respektive år och. Pensionsåtagande Landstingets totala pensionsskuld beräknas uppgå till 7,7 mdr år varav 5,4 mdr avser pensioner intjänade före 1998 och som ligger utanför balansräkningen. All nyintjänad förmånspension (inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp) kostnadsförs och redovisas som en avsättning i balansräkningen. Även avgiftsbestämd del (individuell del) för 1998 och 1999 ingår i avsättningen. Pensionsutbetalningarna ökar kraftigt under planperioden och kulminerar under 2020-talet. I en strategi för att hantera framtida pensionsutbetalningar är det första delmålet att placerade medel för pensioner ska uppgå till minst 10 procent av den totala pensionsskulden samt uppnås under planperioden. I oktober är 400 Mkr placerade för pensionsändamål och under budget- och planperioden planeras ytterligare placeringar med 400 Mkr. Placeringar uppgår då till 800 Mkr. Tabell 25. Likviditet ur ett riskperspektiv. (Mkr) Likvida medel inkl placerade medel, Mkr (exkl pensionsmedel) Bokslut 2012 Prognos Pensionsmedel, Mkr Lån, Mkr Amortering, Mkr Tabell 26. Pensionsåtagande. (Mkr) Pensionsavsättning inkl individuell del 1998 och 1999 samt löneskatt, Mkr Ansvarsförbindelse pensioner intjänade före 1998 inkl löneskatt, Mkr Bokslut 2012 Prognos Placerade pensionsmedel, Mkr Finansplan - 23