Uppsats i försäkringsmedicin. Karolinska Institutet

Transkript

1 Slutrapport AFA; projekt: Läkares arbete med patienters sjukskrivning: en central del i sjukfrånvaroprocessen liksom för läkares psykosociala arbetsmiljö; Dnr: Sammanfattning (Svenska; max 2000 tecken ink mellanslag) Detta projekt baseras på den hittills största, även internationellt, enkätstudien till läkare. Samtliga läkare fick 2008en enkät med 163 frågor om arbetet med sjukskrivning av patienter; 61 % svarade. Resultaten jämförs även med en enkät från Sjukskrivning är en vanlig arbetsuppgift för många läkare, inte bara bland distriktsläkare. Drygt 67 % av alla läkare hade sådana konsultationer och av dessa hade 83 % det minst varje vecka. Ortopeder hade oftast sjukskrivningsärenden. Inom primärvård och reumatologi upplevde flest läkare arbetet med sjukskrivning som problematiskt, särskilt när det gäller bedömning av patienters arbetsförmåga. Vissa specialiteter, t.ex. onkologer, upplevde dock inte arbetet med sjukskrivning som särskilt problematiskt. I vissa specialiteter var det relativt vanligt att sjukskriva längre än medicinskt motiverat, främst pga väntetider för utredning och/eller behandling inom sjukvården. Den näst vanligaste orsaken var väntetider för åtgärder från andra aktörer såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller arbetsgivaren. Skillnader mellan kliniker kunde till stor det förklaras av skillnader i upplevda problem, tidsbrist, patientkommunikation och i behov av mer kompetens. En studie av läkare inom primärvården visade att införandet av det nationella diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutstödet redan ett år efter införandet användes av en stor andel av läkarna. Beslutsstödet underlättade arbetet, bl.a. i kontakterna med patienter. Hälften upplevde arbetet med sjukskrivningar som ett arbetsmiljöproblem, 11 % ansåg att det var så i stor utsträckning. Företagsläkarna har bättre förutsättningar för sjukskrivningsarbetet och upplever i mindre grad problem i kontakterna med Försäkringskassan. De flesta läkarna önskar kompetensutveckling i försäkringsmedicin. Det organisatoriska stödet för sjukskrivningsarbetet var begränsat. Förutsättningarna för läkare att utveckla, vidmakthålla och tillämpa försäkringsmedicinsk kompetens var begränsade. Resultaten har publicerats i ett flertal studier och vid många olika konferenser och seminarier. Slutrapport I detta tvärvetenskapliga projekt har data från två enkätundersökningar genomförda 2004 respektive 2008 analyseras. Enkäten 2004 skickades till de läkare under 65 år som var verksamma i Östergötlands och Stockholms läns landsting det året. Svarsfrekvensen var drygt 71 % (n=5 455). Enkäten 2008 skickades till samtliga läkare som bodde och var yrkesverksamma i Sverige, även till dem över 65 år, ca Svarsfrekvensen denna gång var 61 %. Ett flertal delstudier, baserade på svaren på enkätfrågorna har genomförts, samt två delstudier av öppna svar. Projektgruppen är multiprofessionellt sammansatt, och tre doktorander har helt eller delvis baserat sina doktorsavhandlingar på dessa enkätdata. 1

2 Resultat Projekts övergripande målsättning var att belysa olika aspekter av läkares arbete med sjukskrivning av patienter, ur läkares perspektiv. Fokus var på att generera fördjupad kunskap om vad läkare upplever som problematiskt i sitt arbete med bedömning av arbetsförmåga och sjukskrivning, läkares kompetens i relation till detta och hur de önskar få mer kunskap inom området samt om hur samarbete sker med andra aktörer. Ett annat delsyfte var att studera eventuella effekter av vidtagna åtgärder för att förbättra kvaliteten i sjukskrivningsprocessen, framförallt av den så kallade miljardsatsningen och införandet av nationella försäkringsmedicinska beslutsstöd. I projektplanen specificerades mer specifika frågeställningar och redovisningen av uppnådda resultat är strukturerad utefter dessa. Resultaten producerade under projektperioden, dvs. den period anslaget gällt ( ) har i huvudsak rapporterats i vetenskapliga artiklar på engelska (15 st., varav 6 hunnit bli publicerade i internationella referentbedömda tidskrifter), doktorsavhandlingar (en som helt och två som delvis baseras på dessa enkätdata), presentationer vid vetenskapliga konferenser (13 st.) och uppsatser på kurser för specialistutbildade läkare (i försäkringsmedicin resp. i företagshälsovård) (5 st.) samt en rapport. En lista över publikationerna presenteras i bilaga 1. Tidigare forskning kring läkares arbete med sjukskrivning av patienter har i huvudsak omfattat läkare som arbetar inom primärvården 1. Våra resultat visar att en stor andel av läkarna i andra specialiteter också har sjukskrivningsärenden ibland i större utsträckning än bland vårdcentralsläkarna 2 - t.ex. bland reumatologer, neurologer, psykiatriker och ortopeder. En stor andel upplever olika typer av problem i dessa ärenden och de flesta läkare önskar ökad försäkringsmedicinsk kompetens 3. Många läkare ansåg att det var mycket problematiskt att bedöma patienters arbetsförmåga. Resultaten visar att insatser för att förbättra arbetet med sjukskrivning av patienter inte bara bör rikta sig till läkare inom primärvården. En fördjupad studie av företagsläkares arbete med sjukskrivning av patienter visade att de hade bättre förutsättningar för detta än andra läkare som hade sjukskrivningsärenden ofta och att betydligt färre upplevde dessa arbetsuppgifter som problematiska 4. Däremot var även patienter och kollegor de främsta källorna för att utveckla försäkringsmedicinsk kompetens dvs. inte t.ex. olika utbildningar 5. Även om företagsläkarna ofta hade mycket kontakter med Försäkringskassan upplevde de färre svårigheter i dessa kontakter än andra läkare gjorde 6. 1 Söderberg E, Lindholm C, Kärrholm J, Alexanderson K. Läkares sjukskrivningspraxis. En systematisk litteraturöversikt. Socialdepartementet, Sociala rådet. SOU 2010: Löfgren A. Physician s sickness certification practices. Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för försäkringsmedicin. Doktorsavhandling. Karolinska Institutet Lindholm C, Arrelöv B, Nilsson G, Löfgren A, Hinas E, Skånér Y, Ekmer A, Alexanderson K. Sickness-certification practice in different clinical settings; a survey of all physicians in a country. BMC Public Health 2010,10: Löfgren A. Physician s sickness certification practices. Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för försäkringsmedicin. Doktorsavhandling. Karolinska Institutet; Engblom M. Sickness certification when experienced as problematic by physicians. Doktorsavhandling. Karolinska Institutet; Von Knorring M. The Manager Role in Relation to the Medical Profession. Doktorsavhandling. Karolinska Institutet; Ljungquist T, Kjeldgård L, Alexanderson K, Arrelöv B, Nilsson GH. Occupational physicians experience less problems regarding sickness certification than other physicians - results from a nation-wide survey in Sweden. Submitted. 5 Ljungquist T, Kjeldgård L, Alexanderson K, Arrelöv B, Gustavsson C, Nilsson GH, Alexanderson K, Bränström R. Occupational physicians access to and views on resources related to their work with sickness certification. Results from a nation-wide survey in Sweden. Submitted. 6 Bennstam AL. Samarbete med Försäkringskassan uppfattar företagsläkare det på annat sätt än vad andra läkare gör? Uppsats i försäkringsmedicin. Karolinska Institutet

3 Sedan 2006 har landstingen varje år fått upp till en miljard kronor att dela på för att förbättra kvalitén i hanteringen av patienters sjukskrivning. Trots att huvuduppgiften i miljardsatsningen har varit att förbättra ledning och styrning av hur denna uppgift sköts inom hälso- och sjukvården, framkom inte några större skillnader i detta mellan mätningarna 2004 och Vårdcentralsläkare i Norge har fler sjukskrivningskonsultationer än de i Sverige, upplever färre problem med dessa men är i större utsträckning oroliga att patienten ska byta läkare om man inte sjukskriver den 8. Möjligen avspeglar detta dels att ungefär hälften av befolkningen i Norge behöver ett sjukintyg redan efter tre dagar dels att inkomsten för vårdcentralsläkarna i Norge oftast är baserad på patientunderlaget dvs. läkaren är inte anställd av vårdcentralen. Hur vanligt är det att läkare inom olika kliniker sjukskriver längre än nödvändigt? Våra resultat visar att det var relativt vanligt att läkare sjukskriver längre än medicinskt motiverat. Den allra vanligaste orsaken till detta var väntetider för utredning och/eller behandling inom sjukvården 9. Den näst vanligaste orsaken var väntetider för åtgärder från andra aktörer involverade i sjukskrivningsprocessen, såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller arbetsgivaren. Skillnader mellan olika typer av kliniska verksamheter/specialiteter kunde till stor det förklaras av skillnader i upplevda problem, tidsbrist, patientkommunikation och behov av mer kompetens. Sjukskrivning längre tid än nödvändigt på grund av patientfaktorer var vanligast bland psykiatriker. Mer detaljerade resultat kring detta har studerats i en artikel med fokus på just läkare inom psykiatrin 10. Denna studie visade att en majoritet av psykiatrikerna tyckte att det var problematiskt att bedöma omfattningen och längden av arbetsförmågenedsättning. Studien fann ett behov av ytterligare insatser för att stödja läkare inom psykiatrin i arbetet med sjukskrivning. En ytterligare studie tittade på faktorer som var kopplade till sjukskrivning längre än nödvändigt bland onkologer 11. Denna studie visade att sjukskrivningsärenden bland onkologer var vanliga. De upplevde få problem relaterat till sjukskrivning, jämfört med andra läkare, och uttryckte relativt lite behov av ytterligare försäkringsmedicinsk kompetens. De var ovanligt att onkologer sjukskrev längre än medicinskt motiverat. Införandet av det nationella diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutstödet har belysts i en studie av läkare inom primärvården. Resultaten visade beslutstödet fått stort genomslag 7 - Von Knorring M. The Manager Role in Relation to the Medical Profession. Doktorsavhandling. Karolinska Institutet; Lindholm C, von Knorring M, Arrelöv B, Nilsson G, Hinas E, Alexanderson K. Health care management of sickness certification tasks: results from two surveys to physicians. Submitted. 8 Winde L, Alexanderson K, Carlsen B, Kjeldgård L, Löfgren Wilteus A, Gjesdal S. General practitioners experiences with sickness certification: A comparison of survey data from Sweden and Norway. BMC Family Practice :10 doi: / Bränström R, Arrelöv B, Gustavsson C, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K. Reasons for and predictors of issuing sickness certificates for longer periods than medically justified: results from a nationwide survey. Submitted. 10 Nilsson GH, Arrelöv B, Lindholm C, Ljungquist T, Kjeldgård L, Alexanderson K. Psychiatrists work with sickness certification: frequency, experiences and severity of problems in a national survey in Sweden. BMC Health Serv Res Oct 17;12: Bränström R, Arrelöv B, Gustavsson C, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K. Sickness certification at oncology clinics: perceived problems, support, need for education, and reasons for certifying unnecessarily long sickness absences. Submitted 3

4 och att det redan inom ett år efter att det infördes, användes av en stor andel av läkarna 12. Beslutsstöded sågs som något andvändbart och underlättade i synnerhet läkarnas kontakter med patienterna men även andra kontakter. Läkare som upplever sjukskrivning av patienter som ett arbetsmiljöproblem Så hög andel som 49 % av de läkare som hade sjukskrivningsärenden ansåg att detta innebar ett arbetsmiljöproblem hela 11 % ansåg t.o.m. att de gjorde det i stor utsträckning 13. Andelen läkare som ansåg att arbete med sjukskrivning av patienter är ett arbetsmiljöproblem varierade mellan typ av klinik. Det huvudsakliga problemet hos dessa var relaterat till tidsbrist i arbete med sjukskrivningar. Läkare inom primärvården var de som oftast rapporterade olika typer av problem. Resultaten från studien visade att åtgärder för att förbättra läkares arbete med sjukskrivning bör fokuseras på både organisatorisk och individuell nivå samt anpassas efter typ av klinik 14. I en kvalitativ analys av de öppna svaren från läkarna som ansåg detta vara ett arbetsmiljöproblem, framkom att olika former av tidsbrist var framträdande 15. I en annan kvalitativ analys av de öppna enkätsvaren från samtliga de ca som givit sådana, vad gäller det som skrivits om kompetensutveckling, framkommer att även om många vill ha egen kompetensutveckling anser man även att andra aktörer behöver sådan 16. Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen Projektet har i huvudsak genomförts som planerat. Som alltid har flera av de fördjupade studierna har baserats på resultat från de första studierna i projektet. Inom två områden har avvikelse skett i projektet utifrån projektbeskrivningen. Initialt avsågs även jämförelser göras mellan olika regioner. Vi har gjort flera sådana jämförelser, generellt och i olika delrapporter för specifika landsting, och i princip inte funnit några tydliga sådana mönster 17. Därför har vi nöjt oss med den beskrivning av detta som finns i den övergripande 12 Skånér Y, Nilsson G, Arrelöv B, Lindholm C, Hinas E, Löfgren A, Alexanderson K. Use and usefulness of guidelines for sickness certification: results from a national survey of all general practitioners in Sweden. BMJ Open, 2011 Dec 20;1(2):e Ljungquist T, Hinas E, Arrelöv B, Lindholm C, Wilteus A, Nilsson G, Alexanderson K. Sickness certification of patients - a work environment problem among physicians? Occupational Medicine, In press Ljungquist T, Arrelöv B, Lindholm C, Löfgren A, Nilsson G, Alexanderson K. Physicians who experience sickness certification as a work environmental problem: where do they work and what specific problems do they have? A nation-wide survey in Sweden. BMJ Open Mar 1;2(2) 15 Beijer U, Arrelöv B, Nilsson GH, Bränström R, Alexanderson K. Physicians viewpoints of lack of time in sickness certification cases - A qualitative study of written comments from 359 physicians in Sweden. (In manuscript) 16 Karlgren K, Bränström R, Alexanderson K. Physicians viewpoints of need for competence in insurance medicine: A qualitative study of written comments from 5000 physicians in Sweden. (In manuscript) 17 - Alexanderson K, Ekmer A, Lindholm C, Södersten E. Läkares arbete med sjukskrivning; Resultat från Dalarna. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Skånér Y, Södersten E, Ekmer A, Arrelöv B, Lindholm C, Alexanderson K. Läkares arbete med sjukskrivning i Stockholms län. Resultat från två enkäter till läkarena o Stockholm, år 2004 och Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, Söderberg E, Södersten E, Lindholm C, Alexanderson K. Läkares arbete med sjukskrivning i Östergötland. Resultat från två enkäter 2004 och Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet och Socialmedicin, Linköpings universitet, Kjeldgård L, Ekmer A, Vaez M, Alexanderson K. Sjukfrånvaro bland kvinnor och män inom Polismyndigheten i Stockholms län. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Lindholm C, Kjeldgård L, Hinas E, Alexanderson K. Läkares arbete med sjukskrivning; Resultat från Dalarna. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet

5 rapporten för projektet, samt i ovan nämnda delrapporter från specifika län, och inte försökt publicera detta internationellt särskilt som intresset för regionala skillnader i ett mindre land som Sverige inte varit särskilt stort. Som exempel, se figuren nedan, över andelen sjukskrivande läkare som sjukskrivit längre tid än medicinskt motiverat, fördelat på de olika länen: skillnaden mellan länen är försumbar. Onödigt lång sjukskrivning 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Län I en av studierna, där distriktsläkare i två landsting jämförts med varandra, antyds att förbättrade samarbetsrutiner mellan vårdcentraler och Försäkringskassan, samt en bättre förankrad policy för handläggning av sjukskrivningsärenden på vårdcentralen skulle kunna underlätta läkarnas bedömning av patienters arbetsförmåga 18. En ytterligare aspekt där vi valt att endast publicera på svenska är om sjukskrivningsarbetet ser annorlunda ut för yrkesverksamma läkare som är över 65 år än bland de som är yngre. Orsaken till detta är att denna grupp inte visade som skilja sig nämnvärt från övriga läkare 19. Insatser som skett och planeras för att resultatet skall komma till praktisk användning i arbetslivet Resultaten har i stor utsträckning efterfrågats och använts, generellt av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Försäkringskassan och Socialdepartementet och mer specifikt i ett stort antal landsting. Vi har valt att publicera resultaten på såväl engelska som svenska, för att öka spridningen av resultaten till praktiker i olika sammanhang. Resultaten har även presenterat vid såväl nationella som internationella vetenskapliga konferenser och vi är ofta specifikt inbjudna för att presentera våra resultat vid olika internationella konferenser. Resultaten presenteras även regelbundet i utbildningar och föreläsningar för en rad olika yrkesgrupper och beslutsfattare. Resultaten har även använts i projekteringen av ytterligare en omfattande, liknande enkätstudie till läkare i Sverige fyra år efter den senaste (arbetet med den enkäten har - Alexanderson K, Ekmer A, Hinas E, Lindholm C, Löfgren A. AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar - rapport avseende Stockholm. Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap Lidholm C, Hinas E, Kjeldgård L, Alexanderson K. Läkares arbete med sjukskrivning; resultat för Gävleborgs län. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Lidholm C, Hinas E, Kjeldgård L, Alexanderson K. Läkares arbete med sjukskrivning; resultat för Kalmar län. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Karlsson L. Distriktsläkares upplevelse av sjukskrivningsuppdraget en jämförelse av enkätsvar från vårdcentraler i Dalarna och Sörmland. Uppsats i försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Karlsson L. Distriktsläkares upplevelse av sjukskrivningsuppdraget en jämförelse av enkätsvar från vårdcentraler i Dalarna och Sörmland. Uppsats i försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Ekmer A, Södersten E, Lindholm C, Alexanderson K. Äldre läkares arbete med sjukskrivning; resultat för läkare i åldern 65 år och äldre. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet

6 ej finansierats med AFA-medel). Det innebär att data från enkäten 2008 kan utgöra baslinjedata för de 19 landsting som inte deltog i 2004 års enkät. Resultaten vad avser att så många som hälften av läkarna som har sjukskrivningsuppgifter anser att detta är ett arbetsmiljöproblem och att 11 % anser att det är detta i stor utsträckning är alarmerande. Detta är baslinjedata och behöver följas upp. Resultaten från den enkätstudie som nu pågår kan användas på detta sätt. Projektet har inneburit dels att nya resultat genererats, resultat som används i stor utsträckning, enligt ovan, dels att ny kompetens genererats. Det har skett genom forskarutbildning av tre personer, och genom att disputerade forskare tillägnat sig kompetens inom området läkares sjukskrivningspraxis ett område som har stor betydelse för många, såväl patienter som läkare och andra professionella och där kunskapen och den vetenskapliga kompetensen är synnerligen begränsad 20. Ekonomisk slutredovisning för hela projekttiden Projektmedlen har, som planerat, främst använts till löner till projektmedlemmarna. Som tidigare annonserats blev projekttiden något längre än planerat, pga omständigheter i projektgruppen som vi inte kunnat förutse, såsom flera graviditeter, en långtidssjukskrivning och en tidig pensionsavgång. Ett annat undantag från den ursprungliga planen är att vi i det internationella samarbetet prioriterat att använda medel för löner för dataanalyser av resultat snarare än till resor i den utsträckning som planerats, för att färdigställa ytterligare en publikation. Detta har skett i samarbetet med en norsk forskargrupp som använt flera av våra frågor i en enkätstudie till ett urval av läkarna i Norge. Detta samarbete har hittills resulterat i en internationellt publicerad artikel 21 och ett publicerat abstract 22, där vi kunnat jämföra resultaten från enkäten 2008 i Sverige med resultaten från enkäten i Norge, vad avser svar från vårdcentralsläkare. I samarbetet med Storbritannien blev svarsfrekvensen på den enkät som användes där, baserad på några av våra frågor, mycket låg (12 %) varför vi inte publicerat något tillsammans om detta. Projektering av ett bredare europeiskt samarbete pågår f.n., där även forskare från Belgien, Nederländerna och Schweiz ingår. Posten Övriga kostnader innehåller framförallt kostnader för litteratur och kostnader i samband med publicering. Projektmålen, vad avser antal publikationer och kompetensutveckling är mer än väl nådda. Dessutom är ytterligare sex artiklar är submittade och tre kommer att submittas inom kort. Projektet är, även internationellt, helt enastående, både genom det stora antalet deltagare, att samtliga läkare, inte ett urval inkluderats, och de många (163) detaljerade frågorna som baserats på tidigare studier om läkares arbete med sjukskrivningar. Att en uppföljande enkät nu skickats ut innebär goda möjligheter att göra uppföljande studier av resultaten Söderberg E, Lindholm C, Kärrholm J, Alexanderson K. Läkares sjukskrivningspraxis. En systematisk litteraturöversikt. Socialdepartementet, Sociala rådet. SOU 2010: Wahlström R, Alexanderson K. Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU). Chapter 11. Physicians sick-listing practices. Scand J Public Health 2004;32(Suppl 63): Winde L, Alexanderson K, Carlsen B, Kjeldgård L, Löfgren Wilteus A, Gjesdal S. General practitioners experiences with sickness certification: A comparison of survey data from Sweden and Norway. BMC Family Practice :10 doi: / Winde LD, Alexanderson K, Carlsen B, Kjeldgård L, Löfgren Wilteus A, Gjesdal S. A comparison of Norwegian and Swedish general practitioners experiences with sickness certification. 5th European Public Health Conference, Malta November (European Journal of Public Health, 22 suppl. 2, p.207-8). 6

7 Bilaga 1. Publikationer Orginalartiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter 1. Engblom M, Nilsson G, Arrelöv B, Skånér Y, Lindholm C, Hinas E, Löfgren A, Alexanderson K. General practitioners and sickness certification: frequency and severity of problems according to a national survey in Sweden. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2011;29: Skånér Y, Nilsson G, Arrelöv B, Lindholm C, Hinas E, Löfgren A, Alexanderson K. Use and usefulness of guidelines for sickness certification: results from a national survey of all general practitioners in Sweden. BMJ Open, 2011 Dec 20;1(2):e Ljungquist T, Arrelöv B, Lindholm C, Löfgren A, Nilsson G, Alexanderson K. Physicians who experience sickness certification as a work environmental problem: where do they work and what specific problems do they have? A nation-wide survey in Sweden. BMJ Open Mar 1;2(2) 4. Winde L, Alexanderson K, Carlsen B, Kjeldgård L, Löfgren Wilteus A, Gjesdal S. General practitioners experiences with sickness certification: A comparison of survey data from Sweden and Norway. BMC Family Practice :10 doi: / Ljungquist T, Hinas E, Arrelöv B, Lindholm C, Wilteus A, Nilsson G, Alexanderson K. Sickness certification of patients - a work environment problem among physicians? Occupational Medicine, In press Nilsson GH, Arrelöv B, Lindholm C, Ljungquist T, Kjeldgård L, Alexanderson K. Psychiatrists work with sickness certification: frequency, experiences and severity of problems in a national survey in Sweden. BMC Health Serv Res Oct 17;12:362. Artiklar som är inskickade för publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter 7. Bränström R, Arrelöv B, Gustavsson C, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K. Sickness certification at oncology clinics: perceived problems, support, need for education, and reasons for certifying unnecessarily long sickness absences. Submitted. 8. Bränström R, Arrelöv B, Gustavsson C, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K. Reasons for and predictors of issuing sickness certificates for longer periods than medically justified: results from a nationwide survey. Submitted. 9. Gustavsson C, Kjeldgård L, Bränström R, Lindholm C, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K. Problems experienced by gynecologists/obstetricians in sickness certification consultations two surveys in Sweden, 2004 and Submitted. 10. Ljungquist T, Kjeldgård L, Alexanderson K, Arrelöv B, Nilsson GH. Occupational physicians experience less problems regarding sickness certification than other physicians - results from a nation-wide survey in Sweden. Submitted. 11. Lindholm C, von Knorring M, Arrelöv B, Nilsson G, Hinas E, Alexanderson K. Health care management of sickness certification tasks: results from two surveys to physicians. Submitted. (även publicerad i en doktorsavhandling). 12. Swartling M, Löfgren Wiltheus A, Hinas E, Alexanderson K. Emotionally straining sickness certification problems among physicians in Sweden still frequent in 2008 but less than Submitted. 7

8 Manus som är i slutfasen (analyserna är gjorda) och beräknas submittas under första delen av Ljungquist T, Alexanderson K, Kjeldgård L, Arrelöv B, Gustavsson C, Nilsson GH, Bränström R. Occupational physicians access to and views on resources in their work with sickness certification. Results from a nation-wide survey in Sweden. 14. Beijer U, Arrelöv B, Nilsson GH, Bränström R, Alexanderson K. Physicians viewpoints of lack of time in sickness certification cases - A qualitative study of written comments from 359 physicians in Sweden 15. Karlgren K, Bränström R, Alexanderson K. Physicians viewpoints of need for competence in insurance medicine: A qualitative study of written comments from 5000 physicians in Sweden. Doktorsavhandlingar 1. Löfgren A. Physician s sickness certification practices. Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för försäkringsmedicin. Karolinska Institutet. Stockholm; Doktorsavhandlingar som delvis baseras på data från projektet 2. Engblom M. Sickness certification when experienced as problematic by physicians. Stockholm: Karolinska Institutet; Von Knorring M. The Manager Role in Relation to the Medical Profession. Stockholm: Karolinska Institutet; Abstracts accepterade för presentation vid vetenskapliga konferenser 1. Alexanderson K, Lindholm C, Kärrholm J, Söderberg E. Physicians sickness certification practices: a systematic review. 4 th European Public Health Conference, Copenhagen, Denmark, 9-12 November Alexanderson, K. Diagnosis-specific sickness certification guidelines/recommendations: their background and implications. Internationell workshop arrangerad av oss vid the 5th European Public Health Conference, Malta November (European Journal of Public Health, 22 suppl. 2, p.96-7.) 3. Arrelöv B, Skånér Y. A comparison of GPs sick-listing certification practices in south-west Stockholm nd European Public Health Conference, Lodz, Poland, Lindholm C, Arrelöv B, Nilsson G, Ljungquist T, Alexanderson K. The association between manager s support and a policy regarding sickness certification on one side and physicians sickness certification practice on the other. 3rd European Public Health Conference Nov 2010, Amsterdam, the Netherlands; (European Journal of Public Health, 20: , 2010.) 5. Lindholm C, Ekmer A, Södersten E, Alexanderson K. Sickness certification a frequent and problematic task in Sweden? 2 nd European Public Health Conference, Lodz, Poland, Ljungquist T, Hinas E, Lindholm C, Löfgren A, Alexanderson K. Sickness certification a work environment problem among physicians in Sweden. 3rd European Public Health Conference Nov 2010, Amsterdam, the Netherlands; (European Journal of Public Health, 20:17-17, 2010) 7. Löfgren A, Alexanderson K. What continuing professional development physicians need in insurance medicine. Karolinska Institutets 13:e utbildningskongress, 22 mars

9 8. Löfgren A, Hagberg J, Lindholm C, Alexanderson K. Learning the task of sickness certification; a survey among all Swedish physicians. 2 nd European Public Health Conference, Lodz, Polen nov, Löfgren A, Lindholm C, Nilsson G, Alexanderson K. What physicians need in order to ensure high quality in managing sickness certification cases. 4th European Public Health Conference Nov 2011, Copenhagen, Denmark; Löfgren A. Learning the task of sickness certification: a survey among all Swedish physicians. Karolinska Institutets 12:e utbildningskongress, 16 april Skånér Y, Nilsson G, Arrelöv B, Lindholm C, Hinas E, Löfgren A, Alexanderson K. Use and usefulness of guidelines for sickness certification: results from a national survey of all general practitioners in Sweden. EUMASS Conference, June 2012, Padova, Italy 12. Skåner Y, Nilsson G, Arrelöv B, Minas E, Lindholm C, Alexanderson K. The usefulness of National guidelines for sickness certification. 3rd European Public Health Conference, Amsterdam, Netherlands, November Winde LD, Alexanderson K, Carlsen B, Kjeldgård L, Löfgren Wilteus A, Gjesdal S. A comparison of Norwegian and Swedish general practitioners experiences with sickness certification. 5th European Public Health Conference, Malta November (European Journal of Public Health, 22 suppl. 2, p.207-8). Uppsatser inom vidareutbildningskurs för specialistläkare (Försäkringsmedicin 22,5 hp) respektive i företagshälsovård 1. Nordahl H. En kartläggning av läkares del i samverkan med företagshälsovård och deras upplevelse av väntetider hos arbetsgivare vid rehabilitering av sjukskrivna. Project work at Uppsala University, Nedanstående uppsatser godkänns först i januari Bennstam AL. Samarbete med Försäkringskassan uppfattar företagsläkare det på annat sätt än vad andra läkare gör? Karolinska Institutet Longato-Stadler E. Psykiaters arbete med sjukskrivning med fokus på kontakt med Försäkringskassan. Karolinska Institutet Karlsson L. Distriktsläkares upplevelse av sjukskrivningsuppdraget en jämförelse av enkätsvar från vårdcentraler i Dalarna och Sörmland. Karolinska Institutet Abel-Karlsson I, ST-läkares behov av kompetens i Försäkringsmedicin. Karolinska Institutet Övrigt 1. Ekmer A, Södersten E, Lindholm C, Alexanderson K. Äldre läkares arbete med sjukskrivning; resultat för läkare i åldern 65 år och äldre. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet En översättning av enkäten till engelska 3. Löfgren A. Sjukskrivning en problematisk arbetsuppgift för många läkare. Läkartidningen 2010 Aug 31;35:

10 Publikationer delvis baserade på dessa enkätdata 1. Alexanderson K. Läkares arbete med sjukskrivning: Förutsättningar och problem. I: Mellan arbete och sjukdom. Rapport från forskarseminariet i Umeå januari Försäkringskassan. Socialförsäkringsrapport; 2011:3: (Seminarium/konferens arrangerad av bl.a. FAS och Försäkringskassan, där de föredragen tryckts efteråt.) ( e05545b608b2/006_alexanderson.pdf?mod=ajperes) Inbjuden talare där resultat presenterats 1. Alexanderson K. Physician s work with sickness certification, a survey of all physicians in Sweden. EUMASS Conference Berlin September (EUMASS = den europeiska försäkringsläkarorganisationen) 2. Alexanderson K, Läkares hantering av patienters sjukskrivning; ledning och förutsättningar. Inbjuden talare på konferens om: Välfärd, arbete, hälsa år med den allmänna försäkringskassan, Försäkringskassan och Göteborgs universitet. 5 December Alexanderson K. The role of national government and other players in Disability management. 6th International Forum on Disability Management (IFDM 2012), London September Alexanderson, K. Hur går vi vidare med sjukskrivningsmiljarden? Stockholm läns landsting Alexanderson K, Genusaspekter på sjukskrivning. Stockholm läns landstings nätverk JÄMVERK Resultaten har dessutom presenterats vid ett flertal nationella och regionala konferenser arrangerade av SKL. 10