Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder"

Transkript

1 Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder JESSICA NILSSON och MILE TASEV Examensarbete Stockholm, Sverige 2005 TRITA-NA-E05098

2 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder JESSICA NILSSON och MILE TASEV TRITA-NA-E05098 Examensarbete i medieteknik om 10 poäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2005 Handledare på Nada var Sinna Lindquist Examinator var Roger Wallis

3 Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder Sammanfattning Informationsflödet i samhället ökar i dagsläget i en mycket snabb takt. Företag, myndigheter och organisationer publicerar dessutom allt mer material från sina verksamheter på Internet. Detta underlättar både för oss brukare och även för den som publicerar informationen. I och med att Internet fungerar som en obegränsad informationskälla möjliggörs även en lättillgänglighet för ett stort antal samhällsgrupper. Ett problem som uppstår är dock att alla individer i samhället inte kan tillgodogöra sig den information som webbplatserna tillhandahåller. För att samtliga individer ska kunna ta till sig informationen krävs därför en anpassning av webbplatser för ökad tillgänglighet. En av de grupper som ligger i riskzonen för att bli uteslutna från webbplatser på grund av dålig anpassning är personer med kognitiva funktionshinder. I rapporten har vi därför valt att belysa denna samhällsgrupp. För att möjliggöra en anpassning krävs kunskap om vilka befintliga problem och svårigheter målgruppen har. I den studie som genomförts har det huvudsakliga syftet därför varit att konkret se vilka problem som finns. De undersökningar som gjorts är användbarhetstest och kompletterande intervjuer. Rapportens undersökningar har resulterat i egna förslag till riktlinjer och förbättringar. Som en del i vår omvärldsanalys har även en enkätundersökning gjorts. Syftet var att se hur företag, myndigheter och organisationer ser på anpassning för personer med kognitiva funktionshinder, och vilka möjligheter som finns för att göra deras webbplatser mer tillgängliga för denna målgrupp. I rapporten utreder vi även huruvida en anpassning för personer med kognitiva funktionshinder kan gynna alla. Faktorer såsom stress och ålder kan innebära kognitiva svårigheter även hos personer utan funktionshinder. Dessa torde därför gynnas av en anpassning. Med rapporten har vi även en förhoppning om att lyfta fram en samhällsgrupp som marginaliserats. Nyckelord: [tillgänglighet, användbarhet, webbdesign, anpassning, riktlinjer, WAI, 24-timmarswebben, kognitiva funktionshinder, förvärvad hjärnskada]

4 The process of developing a website for users with cognitive disabilities Abstract The flow of information is increasing rapidly. Companies, authorities and organizations choose to publish information and supply services on the Internet. This is helpful both for the citizens and those that choose to use the Internet for distribution. The Internet of today has become a powerful source of information. This provides accessibility for a large group of citizens. Unfortunately, not all citizens can reap the benefits of the information provided. An adjustment of websites for accessibility should therefore be carried through. Among those who might become excluded because of insufficient adjustment are people with cognitive disabilities. In our research we have chosen to focus on this particular group. To enable adjustments, identification of the problems and needs of the target group is required. This was one of the purposes of our study. As part of the research, we conducted a usability test followed by interviews. In addition to that, we did a survey with companies, authorities and organizations that are particularly important for the group of users with cognitive disabilities. The purpose was to find out how much they knew about the problems that this group might experience on the Internet. We also wanted to know if they have done or plan to do any adjustments, in order to make their websites more accessible. The result of our research is a set of practical guidelines which are based on the problems identified in the usability test. Those are meant to help on the way towards creating more accessible websites. We also discuss whether an adjustment for people with cognitive disabilities would be beneficial for all users. Stress and aging might cause cognitive difficulties among people without disabilities too. An adjustment is therefore likely to suit them as well. Through our research we also want to focus on a society group that has been neglected. Keywords: [accessibility, usability, web design, adjustment, guidelines, WAI, cognitive disabilities, brain injury]

5 Förord Vi vill tacka: vår handledare på Hjälpmedelsinstitutet, Klara Djurström, för goda råd annan personal på Hjälpmedelsinstitutet, som ställde sin tid och kunskap till förfogande vår handledare på KTH, Sinna Lindquist, som kommit med praktiska råd, konstruktiv kritik och fungerat som ett bollplank för idéer testdeltagarna i vårt användbarhetstest Mona Eriksson, KTH, för goda råd i initialskedet Ulrik för konstruktiv kritik och värdefulla råd men även andra personer som ställt sin kunskap och kritiskt tänkande till förfogande

6 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG OCH AVGRÄNSNING MÅLFORMULERING PROBLEMFORMULERING LÄSANVISNINGAR OCH DISPOSITION FUNKTIONSHINDER DEFINITIONER ALLMÄNT OM KOGNITIVA FUNKTIONSHINDER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA Svårigheter Hjärnans två halvor TILLGÄNGLIGHET IDAG TILLGÄNGLIGHET Nyckelbegrepp Tillgänglighet i ett samhällsperspektiv Tillgänglighet problem och lösning: RIKTLINJER Allmänt om riktlinjer WAI Vägledningen 24-timmarswebben Övriga riktlinjer Efterlevs riktlinjerna UNDERSÖKNINGSOMRÅDEN INTERNETTJÄNSTER SOM ÄR SAMHÄLLSVIKTIGA VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT ANPASSA FÖR ANVÄNDARE MED FUNKTIONSHINDER VILKA FÖRDELAR KAN FÅS AV EN ANPASSNING KAN ALLA GYNNAS AV EN ANPASSNING WEBBPLATSER VIKTIGA FÖR VÅR MÅLGRUPP VIKTIGA GRÄNSSNITTSELEMENT UNDERSÖKNINGAR BAKGRUND TILL UNDERSÖKNINGSMETODER INTERVJU Metodval för intervju Sammanfattning av intervju ANVÄNDBARHETSTEST Metodval för användbarhetstest Strategi Utrustning Uppgift Sammanfattning av användbarhetstest Resultat från användbarhetstest... 31

7 7 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR LOGISK STRUKTUR OCH NAVIGERING SÖKFUNKTION TEXT OCH TYPSNITT SYMBOLER FÄRGER SLUTSATSER DISKUSSION BILAGOR BILAGA 1: MER OM KOGNITIVA FUNKTIONSHINDER Demens Autism DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception) ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Dyslexi - Läs- och skrivsvårigheter Afasi Utvecklingsstörning Autism Psykiska funktionshinder Pisksnärtskador BILAGA 2: ORD- OCH BEGREPPSLISTA BILAGA 3: STARTSIDA OCH PRIORITERADE OMRÅDEN BILAGA 4: EKONOMISKT STÖD OCH KOGNITIVA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR BILAGA 5: KOMMUNICERA OCH FÖRSTÅ OCH FUNGERA PSYKISKT BILAGA 6: INTERVJUFRÅGOR BILAGA 7: ANVÄNDBARHETSTEST BILAGA 8: ENKÄTFRÅGOR BILAGA 9: ENKÄTUNDERSÖKNING Metodval Genomförande Sammanfattning...53 Resultat BILAGA 10: LITTERATURLISTA Litteratur Rapporter Elektroniska källor... 57

8 Inledning 1 Inledning En anpassning för personer med funktionshinder är ett betydande och aktuellt ämne. Behovet för anpassning är därmed inget nytt. Vi har alla stor nytta av saker som ursprungligen konstruerades för denna grupp; kaffebryggare, automatiska dörrar och fjärrkontroller används numera av alla. Det är några av frukterna av en anpassning för personer med funktionshinder. Tänk om det vore så på webben också! Att en anpassning kunde göra livet lättare för alla. I rapporten utreder vi huruvida en sådan anpassning kan ske och bli till nytta främst för personer med kognitiva funktionshinder, men även för andra. 1

9 Bakgrund 2 Bakgrund 2.1 Uppdrag och avgränsning Vår uppdragsgivare för examensarbetet är Hjälpmedelsinstitutet (HI). Uppdraget är att undersöka hur man på bästa sätt anpassar en webbplats för människor med kognitiva funktionshinder. Undersökningen ska resultera i en rapport med vars hjälp HI ska kunna förbättra sin webbplats med avseende på tillgänglighet och användarvänlighet, samt att kunna förmedla den kunskapen till andra intressenter. För att begränsa rapporten har vi, i samförstånd med HI, valt att inrikta oss på målgruppen förvärvade hjärnskador som ingår i gruppen kognitiva funktionshinder. I denna grupp ingår även demenssjukdomar, afasi, dyslexi, autism, utvecklingsstörning, ADHD/DAMP, pisksnärtskador och psykiska funktionshinder. 2.2 Målformulering Målet med rapporten är att ge rekommendationer till vår uppdragsgivare, HI, för att förbättra tillgängligheten och användbarheten på sin webbplats. För att uppnå målet genomförs en litteraturstudie, omvärldsanalys och egna undersökningar. Med hjälp av dessa har vi förhoppningen om att identifiera vilka specifika problem som målgruppen, personer med kognitiva funktionshinder, upplever vid användningen av Internet. Genom att finna problemen möjliggörs att specifika lösningar kan tas fram. För att uppnå önskat resultat genomförs kvalitativa undersökningar i form av användbarhetstest, enkätundersökning och intervjuer. Resultatet kommer att vara i form av riktlinjer och befintliga standarder, samt egna förslag till förbättringar. De kognitiva funktionshindren manifesteras som ett dolt funktionshinder. Detta kan vara orsaken till att denna grupp har blivit bortglömd och fått lägre prioritet hos beslutsfattarna. Ytterligare ett mål med rapporten är därför att lyfta fram denna grupp som har blivit marginaliserad. 2.3 Problemformulering Ett stort antal företag, myndigheter och organisationer har idag en webbplats där information och tjänster erbjuds till allmänheten. I dagsläget kan dessutom utbudet enkelt nås från en dator i hemmet eller en dator på arbetsplatsen. Webbtjänster såsom betala räkningar, e-handling och tidsbokning fungerar på det sättet tidsbesparande. De möjliggör även ökad tillgänglighet för personer med vissa funktionshinder, vilka tidigare haft svårt att tillgodogöra sig information och tjänster i samhället. En sådan grupp är personer med kognitiva funktionshinder. I och med att information och tjänster tillgängliggörs genom nya distributionssätt bör frågan ställas om webbplatserna och tjänsterna i sig är tillgängliga. Hur görs webbplatser tillgängliga för personer med kognitiva funktionshinder? Vilka riktlinjer används för anpassning av webbplatser för denna målgrupp? Tillämpas de befintliga riktlinjerna? 2

10 Bakgrund 2.4 Läsanvisningar och disposition I rapporten förekommer ett antal ord och begrepp som kan vara svåra att förstå. Vissa av dem, som vi anser är viktiga för att förstå ett sammanhang, förklaras direkt med fotnoter längst ned på samma sida. Andra ord och begrepp finns förklarade i Bilaga 2. I rapporten nämner vi genomgående riktlinjer från WAI (Web Accessibility Guidelines). Vi syftar alltid till riktlinjerna för innehållsproduktion, även kallad WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). De skärmdumpar som används i rapporten kan ses förstorade i Bilaga 3-5. Som bilagor hittas även enkätundersökning med dess sammanfattning och resultat, intervjufrågor, användbarhetstest samt litteraturlista. Rapporten är indelad i 9 kapitel, varav de första två tar upp uppdraget, avgränsningar, vårt mål med rapporten och problemformuleringen. Kapitel 3 beskriver kognitiva funktionshinder. Speciell vikt läggs på gruppen personer med förvärvad hjärnskada. Mer om resterande grupper kan läsas i Bilaga 1. I kapitel 4 förklaras viktiga begrepp såsom användbarhet och tillgänglighet. Vi tar även upp hur samhället ser på tillgänglighet, vilka riktlinjer som finns och om de efterlevs. Kapitel 5 handlar om att välja ut specifika gränssnittselement för att kunna identifiera de problem som målgruppen personer förvärvad hjärnskada kan ha. För att nå dit väljer vi först att identifiera vilka tjänster som är samhällsviktiga, vilka webbsidor som tillhandahåller sådana tjänster och till slut vilka element på dessa sidor vår målgrupp kan ha problem med. Kapitel 6 innefattar vårt användbarhetstest och de intervjuer vi genomfört med målgruppen. I kapitel 7 och kapitel 8 tar vi upp de resultat och slutsatser vi kommit fram till. I kapitel 9 diskuterar vi ämnet och fördelarna med en anpassning. 3

11 Funktionshinder 3 Funktionshinder 3.1 Definitioner För att få en djupare förståelse för kognitiva funktionshinder är det viktigt att beskriva begreppet funktionshinder och de termer som är sammanlänkade med begreppet. Det finns tre termer, i det engelska språket, som är av särskild betydelse när det talas om funktionshinder. Dessa ord finns även i det svenska språket, dock inte lika nyanserade. För att inte tappa ordens betydelse, kommer de att benämnas på engelska. De tre termerna är impairment, disability och handicap. Impairment betyder försämring eller försvagning, och syftar till att en skada har uppstått. Det kan vara att en arm förlorats eller att en person fått försämrad syn. Termen disability betyder oförmåga eller svaghet och det är disability som på svenska även kallas funktionshinder. Den syftar till den försämring som orsakats av en skada eller sjukdom. Har en person till exempel förlorat ett ben så har förmågan att gå försämrats. Handicap betyder belastning och handikapp. Vad som är viktigt att påpeka är att ett funktionshinder i sig inte gör att du får ett handikapp. Många likställer idag dessa två ord, men orden har egentligen skilda betydelser. Ett funktionshinder beror på den skada du fått, medan ett handikapp beror på att samhället inte kan möta de behov som uppstår i samband med ett funktionshinder. Det är bristen på anpassning som gör att ett handikapp uppstår. Som exempel kan anpassningen av handikapptoaletter tas upp. Utan anpassade toaletter hade en rullstolsbunden person blivit utesluten från allmänna toaletter. Uteslutningen gör på det sättet att ett handikapp uppstår Allmänt om kognitiva funktionshinder Ordet kognition kommer från latinets cognoscere som betyder lära känna (jfr rekognosera) och kan sägas stå för tänkande eller vetskap. (Sjödén, 1998, s.145) Förenklat sett är kognition hjärnans sätt att hantera information. Förenklat är kognition de processer som sker i människans hjärna då hon tar emot, bearbetar och förmedlar information. (Krogstad, 2001, s.48) Det är också våra kognitiva förmågor som används när till exempel ett beslut ska tas, vi ska orientera oss i tid och rum, eller att ett problem ska lösas. Vår numeriska och språkliga förmåga ingår också i våra kognitiva förmågor. 1 Nordstedts engelska ordbok - Student s Edition,

12 Funktionshinder Orsaken till att en person har fått en kognitiv funktionsnedsättning kan ha flera orsaker. Det kan till exempel bero på en sjukdom eller en skada. Huvudgrupperna som kognitiva funktionshinder delas upp i är: Utvecklingsstörning Hjärnskada Afasi Autism ADHD/DAMP Demens Pisksnärtskada Psykiskt funktionshinder. 2 (För mer information om huvudgrupperna, se Bilaga 1) Kognitiva funktionsnedsättningar innebär oftast svårigheter med att koncentrera och orientera sig samt att personerna har svårt för problemlösning. Även minnesproblem är vanligt förekommande, vilket oftast leder till svårigheter att generalisera och lära av erfarenheter. (Sjödén, 1998, s.164) En kognitiv funktionsnedsättning är vad man brukar kalla en dold funktionsnedsättning. Eftersom svårigheten ligger i tankeprocessen så märks det oftast först när personen till exempel ska utföra en uppgift eller lösa ett problem. Eftersom nedsättningen är mer eller mindre dold är det därför också svår att sätta en direkt diagnos. (Krogstad, 2001, s.48-49) 3.3 Förvärvad hjärnskada En förvärvad hjärnskada, eller traumatisk hjärnskada som det också kallas, drabbar omkring personer per år. Cirka av dessa är en följd av misshandel eller olycka. Skadorna kan även bero på flera andra faktorer. De vanligaste faktorerna är yttre våld, syrebrist, att blodkärl brister, att blodproppar bildas, åldersförändringar, sjukdomar och förgiftning. (Sjödén, 1998, s.17) Traumatiska hjärnskador kan delas upp i två underkategorier, lätta och svåra skador. Lätta skador: Till lätta skador räknas de personer som har haft en minneslucka som understiger en timme. Symptomen kan variera kraftigt och de beror mycket på hur väl rustad personen är för att bemästra sina problem. De kan även bero på omgivningens reaktion. De symptom som kan efterfölja är exempelvis koncentrationsproblem, irritabilitet och rastlöshet. (Sjödén, 1998, s.37) Vid lätta skador kan förmågan att se förändring finnas kvar. Minnena av personens funktioner innan skadan jämförs ofta därför med den nuvarande kapaciteten. Personer med en lättare skada kan av den orsaken ha svårt att hantera den förändrade situationen psykiskt. (Sjödén, 1998, s.145) Svåra skador: Till svåra skador räknas de personer som har fått så svåra efterföljande problem att de inte kan klara av sitt dagliga liv utan hjälp av en personlig assistent. De problem som kan uppstå är antingen kognitiva, motoriska eller kommunikativa. (Sjödén, 1998, s.38) Svårigheter Vid en traumatisk hjärnskada kan flera viktiga förmågor och funktioner hos en person slås ut. Något som ofta berörs är det så kallade Jaget, dvs. vem man är. Förlusten av den här förmågan 2 Hjälpmedelsinstitutet, ( ) 5

13 Funktionshinder kan upplevas som extra svår, eftersom hela vår värld är knuten till vem man är och vilken relation man har till människor i sin omgivning. Efter en traumatisk hjärnskada är, som redan nämnt, även motoriska skador vanliga. Det är viktigt att vara på det klara med att svårigheten med ett osynligt handikapp försvåras ytterligare om det uppträder tillsammans med synliga motoriska svårigheter (till exempel om den skadade också är beroende av rullstol). (Krogstad, 2001, s.49) De kognitiva funktionsnedsättningarna brukar delas upp i: Begreppsbildning Problemlösning Abstrakt tänkande Svårt att förstå abstrakta ord eller till exempel roliga historier Svårt att implementera erfarenheter på andra situationer Svårt att tänka flexibelt (Sjödén, 1998, s.145) Hjärnans två halvor Hjärnan delas upp i vänster och höger hjärnhalva. Genom att stora och viktiga nervbanor korsar varandra, styr vänster hjärnhalva den högra sidan av kroppen och tvärt om. Våra funktioner och förmågor är uppdelade på de två hjärnhalvorna. De kognitiva funktionsnedsättningarna har därav sin grund i vilken hjärnhalva skadan sitter. I den vänstra hjärnhalvan finns funktioner och förmågor som till exempel språk, sakinnehåll, logik och förståelse. I den högra halvan finns uppfattningsförmågan, förmågan att uttrycka känslor och den spatiala förmågan 3. För att kunna kommunicera och få full förståelse för omvärlden är samverkan mellan hjärnhalvorna därför viktig. Forskning visar på att alla individer inte alltid har sina funktioner och förmågor i samma hjärnhalva. Den uppdelning som ges ovan är dock gällande för majoriteten av befolkningen. 4 3 Den spatiala förmågan är vår rumsliga förmåga, det vill säga förmågan att förstå linjer, ytor och rymd i ett rum. 4 Hjärnkraft, Hjärnans kraft Om livet efter en hjärnskada,

14 Tillgänglighet idag 4 Tillgänglighet idag 4.1 Tillgänglighet Nyckelbegrepp Vid utformning av en webbplats är två begrepp speciellt viktiga att ta hänsyn till, användbarhet och tillgänglighet. Användbarhet definieras av den internationella standardiseringsorganisationen ISO som: Den grad i vilken användaren i ett givet sammanhang kan nyttja en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. (ISO 9241:11, 1998; Eliasson, 2002, s.41) Intressant att nämna i sammanhanget är att det går att utvärdera en webbplats specifikt med avseende på hur användbar den är. En användbar webbplats är: Lätt att lära. Lätt att komma ihåg. Effektiv att använda Begriplig Tillfredsställande att använda (Molich, 2002, s.23) Tillgänglighet definieras av Riksrevisionsverket som ett mått på i vilken utsträckning tjänster kan utnyttjas av personer med speciella behov, såsom funktionshinder. 5 Mer specifikt kan tillgängligheten beskrivas som ett medel att göra webbsidorna lätta att förnimma (perceivable), manövrera (operable) och förstå (understandable). (Thatcher m.fl., 2002, s.8) I vår undersökning väljer vi att avgränsa oss till aspekten tillgänglighet Tillgänglighet i ett samhällsperspektiv I och med att en ökad ström av information når allmänheten, ökar också kunskapen om samhället och sin egen delaktighet i detta. Genom ökad kunskap får människor ökad förståelse och kan därmed reflektera ytterligare kring hur samhället ser ut, och genom det medverka till förändring. Till följd av informationssamhället har Internet blivit en allt viktigare del i människors liv. Post och Telestyrelsen säger: Detta gäller inte minst personer med funktionshinder. Innan Internet fanns var många människor med funktionshinder utestängda från information och andra tjänster. Genom ny teknik och Internet kan de nu ofta kommunicera, vara delaktiga och utföra ärenden självständigt. Tillgängligheten till tjänster på Internet kan till och med vara viktigare för personer med funktionshinder än för personer utan funktionshinder. 6 5 Riksrevisionsverket, Ett informationssamhälle för alla? Användbarhet och tillgänglighet hos statliga webbplatser, 2003, s.79 6 Post & Telestyrelsen, Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder?, 2004, s.11 7

15 Tillgänglighet idag Det problem som uppstår är att alla människor i samhället inte kan tillgodogöra sig den information som webbplatserna tillhandahåller. Det kan vara att en person saknar tillgång till dator, eller att han/hon till följd av andra faktorer inte kan ta till sig innehållet på en webbplats. De som stöter på flest problem är personer med funktionshinder, som på grund av dålig anpassning av webbplatser riskerar att bli mindre delaktiga i samhället. I synnerhet finns det en betydande risk att en stor del av befolkningen blir socialt utestängd med tanke på olika myndigheters ökade användning av Internet. 7 Även om Internet öppnar samhället och ger stora möjligheter för dess användare, är det viktigt att tänka på att informationssamhället är inte ett mål i sig, utan ett instrument för att förbättra deltagande i samhällslivet. 8 Det som är nyckelbegreppet är tillgänglighet för alla. Alla som vill ska kunna ta del av den information som erbjuds. Det är viktigt att påpeka att målen för tillgänglighet inte är ouppnåeliga, men för att målen ska kunna uppnås måste samtliga individer i samhället få möjlighet att fungera på egna villkor. Det är även viktigt att personer med funktionshinder tas i beaktande i ett tidigt skede och att de ses som en naturlig del i samhället. Prop. 1999/2000:79 säger att: Handikappfrågor skall inte ses som särskilda frågor eller något som enbart gäller särskilda åtgärder, utan skall på ett naturligt sätt finnas med i respektive sektor. 9 Några av de webbplatser som kan anses som betydelsefulla är de offentliga. De riktar sig till allmänheten och bör därför ha en hög tillgänglighet. Ett sätt att uppnå detta är att erbjuda en teknisk neutral tillgänglighet 10, som betyder att alla personer ska ges möjligheten att tillgodogöra sig information utan tekniska hinder Tillgänglighet problem och lösning: Tillgänglighet är viktig både för Sverige och för andra länder, och har därför varit en politisk fråga i flera år. År 2000 antog Europeiska rådet en handlingsplan vid namn eeurope Orsaken till handlingsplanen var att informationssamhället behövde öppnas för alla medborgare i Europa. Syftet var att gör det enklare för funktionshindrade att använda webbplatser. eeurope 2002 tar likaså upp att den offentliga sektorns webbplatser är speciellt viktiga för att alla medborgare ska nås av information via Internet. Den tar även upp att åtgärden för öppningen är att riktlinjer för webbtillgänglighet antas. 11 I juni 2002 antogs handlingsplanen eeurope 2005, som en ersättning för eeurope Syftet är att den ökade anslutningen, som tas upp i eeurope 2002, ska ge säkrare tjänster med bättre kvalitet och tillgänglighet. Även här är riktlinjerna för webbtillgängligheten en lösning på problemet. De riktlinjer som beskrivs som mest lämpliga är sammanställda av WAI Ekonomiska och sociala kommittén, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.2 8 Europaparlamentet, Förslag till betänkande - om kommissionens meddelande eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.9 9 Socialdepartementet, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan, 2000, s Europaparlamentet, Förslag till betänkande - om kommissionens meddelande eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.5 11 Europeiska gemenskapernas kommission, eeurope Ett informationssamhälle för alla, 2000, s Europeiska gemenskapernas kommission, eeurope Ett informationssamhälle för alla, 2002, s.2, 4, 10 8

16 Tillgänglighet idag Användandet av ovannämnda riktlinjerna är inget som krävs enligt lag, utan ses enbart som frivilliga. Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) anser ändå att: Även om det blir frivilligt att anta förslagen kommer de att innebära en standardisering när det gäller tillgänglighet som kommer att ge funktionshindrade möjlighet att dra större nytta av tekniska hjälpmedel. 13 Införandet av dessa riktlinjer medför dock vissa problem. Anpassningen ska vara funktionell för alla människor i samhället, även funktionshindrade och äldre. Eftersom personers svårigheter är vitt skilda kan det därför vara svårt att hitta en gemensam lösning. Ett annat stort problem är att vissa funktionshinder är svårare att anpassa för än andra. Kognitiva funktionshinder, som är s.k. dolda funktionshinder, är några av dem. Dessa för med sig svårigheten att logiskt se vilka problem som finns. Det är till exempel enklare att hitta lösningar för en svårt synskadad person. Saknas kunskapen om problemen så blir anpassningen ogenomförbar. Tillgängligheten blir på så sätt lidande. Dessa problem gör att många webbdesigners anser att det är svårt att tillämpa riktlinjerna praktiskt. En svensk myndighet säger: "Att bara hänvisa till WAI är att göra det lite lätt för sig, det är ganska mycket text där. En guide WAI i praktiken vore en bra hjälp." 14 För att problemen med att tillämpa riktlinjerna praktiskt inte ska hindra tillgängligheten, har ett samarbete ingåtts mellan Statskontoret, Handikappsombudsmannen och W3C-kontoret. De ska gemensamt arbeta fram riktlinjer för att webbplatser ska bli mer användbara och tillgängliga. 15 Europaparlamentet anser att användarnas behov bör lyftas fram och klarläggas. De menar att om behoven lyfts fram, kan insikt fås om vad som hindrar tillgängligheten till webbplatser och hur en förbättring kan ske med hjälp av riktlinjerna. 16 För att få ökad tillgänglighet vill ESK dessutom inrätta system som ser över och jämför utvecklingen på området. Meningen är att en förenkling av standarder och förordningar ska ske och att ökad tillgänglighet därmed uppnås. De vill även föreslå att ett speciellt program för utbildning av webbdesigners anordnas. ESK menar att webbdesigners genom utbildning får mer kunskap om de existerande problemen och hur de ska lösas. 17 Mer kunskap leder i sin tur till bättre anpassade webbplatser. Andra problem att nämna är de ekonomiska. Många menar att en anpassning av en webbplats medför merkostnader. Åtskilliga medlemsstater i EU har protesterat mot att WAI:s riktlinjer ska införas. De anser att det kommer att krävas stora ekonomiska resurser för att genomföra anpassningarna Ekonomiska och sociala kommittén, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.6 14 Riksrevisionsverket, Ett informationssamhälle för alla? Användbarhet och tillgänglighet hos statliga webbplatser, 2003, s Post & Telestyrelsen, Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder?, 2004, s Europaparlamentet, Förslag till betänkande - om kommissionens meddelande eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.9 17 Ekonomiska och sociala kommittén, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.6 18 Ekonomiska och sociala kommittén, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.8 9

17 Tillgänglighet idag ESK hävdar motsatsen och säger: det endast är marginellt dyrare att från början arbeta i enlighet med riktlinjerna för tillgänglighet än att inte följa dem. 19 Europaparlamentet är inne på samma linje: Att följa riktlinjerna kommer att leda till mycket små, om alls några, finansiella insatser för webbdesigners Riktlinjer Allmänt om riktlinjer Riktlinjer är råd eller regler, oftast i tryckt form, vars uppgift är att leverera designkunskap till webbdesignern. Begreppet riktlinjer används för att beskriva en mängd olika typer av dokument som innehåller designkunskap och information. (Ericsson, 1996, s.16) Riktlinjerna kan vara principer eller regler. Principer är riktlinjer på hög nivå och kan användas allmänt. För att tillämpa dem i praktiken behövs en tolkning i relation till den kontext de ska används i. Till exempel: möjliggör en flexibel inmatning. Designregler är konkreta riktlinjer på låg nivå. För dessa behövs ingen tolkning. Till exempel: placera till-startsidan-knappen i vänstra övre hörnet. (Preece, 1994, s ) När det gäller utformning och användning av riktlinjer, bör följande normer tas i beaktning: Riktlinjer skall användas innan systemutvecklingen påbörjas (som bakgrundskunskap) och efteråt, som en checklista. Riktlinjer bör om möjligt illustreras med tydliga bildexempel. Riktlinjer bör vara antingen generella eller specifika beroende på den aktuella tillämpningen. Riktlinjer bör innehålla en motivering. (Lindqvist, 1998, s.80) WAI W3C (World Wide Web Consortium) är en internationell organisation vars uppgift är att ta fram gemensamma standarder och riktlinjer som skall bidra till webbens utveckling. WAI (Web Accessibility Initiative), är en arbetsgrupp inom W3C som genom att utarbeta teknologier, riktlinjer och verktyg, strävar efter att öka tillgängligheten på webben för användare med funktionshinder. WAI aktuella riktlinjer som skall hjälpa webbproducenterna att öka tillgängligheten på sina webbplatser finns samlade under namnet WCAG 1.0 (Web Content Accessibility Guidelines 1.0). 19 Ekonomiska och sociala kommittén, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s Europaparlamentet, Förslag till betänkande - om kommissionens meddelande eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.6 10

18 Tillgänglighet idag Det finns 14 huvudriktlinjer som i sin tur består av flera riktpunkter (checkpoints), var och en graderad med avseende på prioritering på en skala mellan 1-3. Prioritet 1: webbplatsen måste uppfylla punktens krav för att anses som tillgänglig. Annars kan det vara omöjligt för alla användare att ta till sig innehållet. Prioritet 2: webbplatsen bör följa riktpunkten. Annars kan det vara svårt för en eller flera grupper av användare att ta till sig innehållet. Prioritet 3: webbplatsen kan följa riktpunktens instruktion, för att bli mer tillgänglig. Nedan följer de 14 huvudriktlinjerna, med en närmare förklaring som skall ge en bättre förståelse om vad riktlinjen handlar om. Riktlinje 1: Det skall finnas alternativ beskrivning i textform av objekt som bild, ljud eller video. Denna riktlinje är viktig eftersom nästan alla dess riktpunkter är av prioritet 1. Den möjliggör att alla kan ta till sig det visuella och auditiva innehållet på webbsidan. En grupp användare använder sig av äldre webbläsare eller har stängt av funktionen för bildvisning. Dessutom kan vissa användare med funktionshinder inte se bilder och video. Riktlinje 2: Förlita dig inte bara på färger. Möjliggör även för användare som har problem med färgseendet, eller som använder sig av en monokrom skärm, att ta till sig innehållet. Riktlinje 3: Använd kodning 21 och stilmallar 22 på rätt sätt. Riktpunkterna i denna riktlinje har prioritet 2. De är i form av instruktioner för kodningen av webbplatsen. Genom att följa dem underlättas det för användare med specialiserade program eller äldre webbläsare att förstå webbplatsens struktur. Även navigeringen blir enklare. Riktlinje 4: Se till att det är tydligt vilket språk som används i texten. Genom att följa riktlinjen blir webbplatsen tillgänglig för användare som använder sig av talsyntes eller punktskrift. Även sökning förbättras då det möjliggörs för sökmotorer att hitta nyckelord och identifiera dokument i ett angivet språk. Det ökar också läsbarheten på webben för alla användare. Riktlinje 5: Skapa tabeller som kan omvandlas till ren text på ett bra sätt. Vid omvandling av tabeller till ren text kan det uppstå problem om kodningen inte görs på rätt sätt. Riktpunkterna instruerar hur kodningen skall gå till. Rätt kodning möjliggör att tabeller läses korrekt vid talsyntes. Riktlinje 6: Se till att sidor som använder nya tekniker kan presenteras även med äldre teknik. Med nya tekniker menas skriptprogram 23, applets 24 och stilmallar. Dessa stöds inte av alla webbläsare eller användare kan medvetet valt att stänga av dem. Genom att följa riktpunkterna kan webbplatsens innehåll uppfattas även med äldre teknik. Riktlinje 7: Se till att innehåll som presenteras som rörligt, blinkande eller rullande kan pausas eller stoppas av användaren. 21 Här handlar det om HTML-kodning. HTML (HyperText Markup Language) är språket med vilket webbsidor kodas. 22 Stilmallar (CSS - Cascading style sheets) är mallar som styr presentationen av och utseendet på webbsidornas innehåll. 23 Skriptprogram skrivs i skriptspråk som JavaScript, vars programkod finns inbäddad i HTML-koden, och som gör en webbsida dynamisk eller interaktiv. 24 Ett litet program skrivet i programmeringsspråket Java. 11

19 Tillgänglighet idag Om man inte följer riktlinjen utesluts flera stora grupper av användare. Användare med synsvårigheter eller kognitiva svårigheter kan inte läsa text som rör sig. Rörelse kan också vara en distraktion som gör att användarna missar resten av sidan. Även användare med rörelsehinder kan ha problem att interagera med rörliga ikoner och andra liknande objekt. Riktlinje 8: Om du använder dig av skriptprogram eller applets, skall även deras användargränssnitt vara tillgängligt. Riktlinjen är av prioritet 1, om skriptprogram eller applets är viktiga för att förstå innehållet och inte presenteras på annan plats. Annars är den av prioritet 2. Riktlinje 9: Utforma webbsidorna så att de kan presenteras rätt oavsett typen av presentationsutrustning. Funktioner som aktiverar sidelement bör fungera med olika typer av pekdon, tangentbord etc. Riktlinje 10: Använd vissa tillfälliga lösningar på problem som kan komma att stödjas av användarprogram och stödtekniker i framtiden. Det handlar om problem som kan uppstå med äldre webbläsare och stödtekniker för funktionshindrade. Riktlinjerna gäller tills användarprogram inklusive stödtekniker kan hantera dem. Riktlinje 11: Använd W3C:s tekniker och riktlinjer. Med W3C:s tekniker menas bland annat HTML och stilmallar. Dessa har tillgängligheten inbyggd från början. Andra format som postscript 25, PDF 26 eller shockwave 27 kräver insticksprogram 28 för att hanteras på rätt sätt. Det gör att tillgängligheten på webbplatsen minskar och riktlinjen föreslår att en alternativ version av innehållet bör erbjudas. Riktlinje 12: Ge användaren information som skall underlätta förståelsen av webbplatsens struktur. Det gäller speciellt komplexa sidor. Riktpunkterna uppmanar att dela upp stora block av information i mer hanterliga grupper och namnge ramar för att förenkla navigeringen mellan dem. Riktlinje 13: Navigeringen på webbplatsen bör vara tydlig och konsekvent. Riktpunkterna koncentreras på länkar och sökfunktion och är av prioritet 2 och 3. Webbplatsen bör ha tydliga och konsekventa navigeringsanvisningar som är viktiga för användare med kognitiva svårigheter och synsvårigheter, men även underlättar för alla andra användare. Riktlinje 14: Se till att dokumenten är lättillgängliga och tydliga. Att använda ett enkelt språk som är anpassat till innehållet på webbsidan är av högsta prioritet. Det bör även finnas bilder och annan grafik som kompletterar texten på webbsidan och underlättar förståelsen. Konsekvens är också att föredra och sträva efter. Riktlinjerna i sin helhet, med alla punkter i form av en checklista, finns på W3C:s webbplats. 29 När webbplatsen har anpassats för tillgänglighet enligt WAI:s riktlinjerna bör en validering och utvärdering göras, med hjälp av automatiskt valideringsverktyg och testpersoner. Efter utvärderingen kan webbplatsen deklareras som att den följer WAI:s riktlinjer. 25 Språk utvecklat av Adobe, som beskriver hur en sida skall se ut. 26 (Portable Document Format), sidbeskrivningsspråk utvecklad av Adobe. 27 Teknik utvecklad av Macromedia publicering av avancerad multimedia på Internet. 28 Eng. plug-in, tillägg till program för utbyggnad av dess funktioner. 29 W3C, ( ) 12

20 Tillgänglighet idag Det finns tre nivåer som beskriver hur webbplatsen uppfyller riktlinjerna. Nivå A: alla riktpunkter med Prioritet 1 har följts. Nivå AA: alla riktpunkter med Prioritet 1 och 2 har följts. Nivå AAA: alla riktpunkter med Prioritet 1, 2, och 3 har följts. Förutom vilken nivå, anges också vid deklarationen om den gäller hela webbplatsen, en del av webbplatsen eller bara den aktuella sidan. Deklarationen blir ett slags kvalitetsmärkning och ett bevis på att webbplatsen är tillgänglighetsanpassad Vägledningen 24-timmarswebben Vägledningen 24-timmarswebben skapades av Statskontoret i samarbete med svenska W3C-kontoret och Handikappombudsmannen (HO). Syftet med vägledningen är att ge stöd vid utveckling av den offentliga sektorns webbplatser så att så många användare som möjligt, oberoende av egenskaper och förmågor, ska kunna söka och läsa information samt enkelt och effektivt interagera via webbplatsen. 30 Statskontoret fick ett uppdrag av Regeringen, i juni 2001, att främja 24-timmarsmyndigheten och ta fram vägledningar för bland annat innehåll och utformning av webbplatser. Begreppet 24-timmarsmyndigheten står för en myndighet som är brukarorienterad, som arbetar öppet och effektivt med offentlig service och är tillgänglig för medborgare och företag när de efterfrågar den. Som på ett klart och tydligt sätt informerar om sin verksamhet och om medborgarnas rättigheter och skyldigheter i relationen till det offentliga. Som ger snabba och rättvisa besked oavsett vem du är och var i landet du bor. 31 Visionen är att hela den svenska offentliga sektorn skall utvecklas mot 24-timmarsmyndigheter. Medan WAI utarbetar internationella riktlinjer, är riktlinjerna i vägledningen 24-timmarswebben en integration av WAI:s riktlinjer anpassade efter svenska förhållanden och egna riktlinjer. Vägledningen 24-timmarswebben innehåller många riktlinjer uppdelade enligt de områden som de behandlar. Alla aspekter av webbproduktion behandlas, men vi har valt att redogöra för riktlinjerna som direkt behandlar tillgängligheten. Dessa är: riktlinjerna för utformning och konstruktion av webbplatsen och riktlinjerna för informationsproduktion och publicering. Riktlinjerna för utformning och konstruktion av webbplatsen är till hjälp för att göra myndigheternas webbplatser enhetliga, vilket skulle underlätta för alla användare eftersom de då kommer att känna igen strukturer och interaktion från en webbplats till en annan. De belyser även viktiga faktorer för att en webbplats ska bli tillgänglig för så många människor som möjligt. 32 Uppdelningen är enligt följande: 1. Navigering, form och layout Här betonas vikten av att ha en bra navigering när antalet tjänster och informationen på webbplatsen växer. Ur tillgänglighetsperspektiv skall dessutom strukturen och navigeringen vara begripliga. Konsekvens och förutsägbarhet är också viktiga, speciellt för användare med kognitiva problem. 2. Grundkonstruktion Riktlinjerna för grundkonstruktion riktar sig till webbutvecklarna och belyser de mest grundläggande aspekterna som kan bli aktuella i samband med kodningen av webbplatsen. 30 Statskontoret, 24-timmarswebben v 2.0, 2004, s timmarsmyndigheten, ( ) 32 Statskontoret, 24-timmarswebben v 2.0, 2004, s.28 13

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Nämnden för elektronisk förvaltning

Nämnden för elektronisk förvaltning Nämnden för elektronisk förvaltning fastställer gemensamma standarder för myndigheters elektroniska kommunikation med varandra och med medborgare och företag Inrättades 1 januari 2004 13 ledamöter Statskontoret

Läs mer

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda Varför bry sig? Vad tjänar jag? WAI Funka Nu WCAG 1, 2 Hjälpmedel Prolog Varför bry sig? En stor del av Sveriges befolkning lider av funktionsnedsättningar

Läs mer

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.

Läs mer

Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist

Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist Fältstudier Torsdagen den 13 november 15-17 K2 Ann Lantz alz@nada.kth.se Sinna Lindqvist Sinna@nada.kth.se Fältstudier Fält Målgrupp Funktionshinder Design för alla 24-timmars myndigheten Web Accessibility

Läs mer

Vad säger WCAG om kognition?

Vad säger WCAG om kognition? Vad säger WCAG om kognition? Stefan Johansson och Anita Hildén stefan.johansson@funkanu.se leknyttan@gmail.com Så här säger W3C-konsortiet: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 innehåller ett

Läs mer

Webbtillgänglighet. Tillgänglighet på webben. Hörselskadades behov. Synskadades behov. Kognitivt funktionshindrades behov. Rörelsehindrades behov

Webbtillgänglighet. Tillgänglighet på webben. Hörselskadades behov. Synskadades behov. Kognitivt funktionshindrades behov. Rörelsehindrades behov Webbtillgänglighet Tillgänglighet på webben Att göra webbsidor så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra sidor tillgängliga oavsett vilken inoch utmatningsutrustning

Läs mer

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet? en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02 Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan

Läs mer

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11

Vägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Vad? Ca 150 riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor Senaste version 2006

Läs mer

Tillgängliga webbplatser en introduktion

Tillgängliga webbplatser en introduktion 02-06-04 NACKA Dokumentation Tillgängliga webbplatser en introduktion VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL: 08-555 770 78 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31 NACKA www.funkanu.se

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp

Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp Högskolan i Borås Institutionen för data- och affärsvetenskap Malin Nilsson Tentamen Tentamen på kursen Webbdesign, 7,5 hp Tentamenstid: 2012-05-28, kl. 9-13 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel tillåtna Betyg:

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Schema. Kursupplägg. Schema (forts.) Schema (forts.)

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Schema. Kursupplägg. Schema (forts.) Schema (forts.) IT-design för funktionshindrade, fredrikw@nada.kth.se CID, IPlab, NADA Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Standarder, riktlinjer Olika typer av funktionshinder Forskning

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se. Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom

Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se. Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom Om mig 50% på Edelegationen. Ansvarar för psi och vägledningen för webbutveckling 50%

Läs mer

Tillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0,

Tillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0, Tillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/ UPPDRAGSGIVARE: Malmö stad VÅR REFERENS: Andreas Cederbom 08-555 770 64 andreas.cederbom@funkanu.se

Läs mer

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion Webbteknik En kort introduktion Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender 1 Historisk återblick 89 CERN Tim Berners Lee Ett plattformsoberoende sätt att sprida

Läs mer

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Om IT och webb inte är en teknikfråga vad är det då? Är IT och webb en verksamhetsfråga?

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

Användbarhet för webben MDI, Webb och speciella behov 1

Användbarhet för webben MDI, Webb och speciella behov 1 Användbarhet för webben MDI, Webb och speciella behov 1 Hur används webben? Webbsidor läses inte, de skummas! Således, designa för att de ska skommas scanability Vi gör inga optimala val, vi söker något

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Lättläst: Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Internet är idag en av de viktigaste platserna där myndigheterna träffar medborgarna. Myndigheterna har

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Adelin Nzomwita Juni 2010 Examensarbete, 15 högskolepoäng, B Datavetenskap Internetteknologi

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Olle Olsson. December 2006

Olle Olsson. December 2006 Olle Olsson World Wide Web Consortium: olleo@w3.org Swedish Institute of Computer Science: olleo@sics.se December 2006 2006-12-14 Webb - tillgänglighet, användbarhet 1 World Wide Web Consortium (1994-

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

Tillgänglighetskrav på teknik Dessa krav baseras på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/

Tillgänglighetskrav på teknik Dessa krav baseras på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/ Tillgänglighetskrav på teknik Dessa krav baseras på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/ UPPDRAGSGIVARE: Malmö stad VÅR REFERENS: Andreas Cederbom 08-555 770 64 andreas.cederbom@funkanu.se DATUM: 2009-04-03

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning

Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning Checklistan nedan kan användas till att säkerställa att er mobila applikation för bank och betalning är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Vägledningen 24-timmarswebben få fler att använda er webbplats. Magnus Burell, Verva

Vägledningen 24-timmarswebben få fler att använda er webbplats. Magnus Burell, Verva Vägledningen 24-timmarswebben få fler att använda er webbplats Magnus Burell, Verva Källa: Skrotbil: Håll Sverige rent, www.hsr.se Källa: The Design of Everyday Things, Donald Norman SAS Coffee Pot: www.ergonomidesign.se

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig

CHECKLISTA. För dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig CHECKLISTA För dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig Handisam, Myndigheten för handikappolitisk

Läs mer

Enkla texter passar alla

Enkla texter passar alla WEBBPLATSER Enkla texter passar alla HELENA ENGLUND & MARIA SUNDIN Tillgängliga webbplatser! Nedsatt syn, darrhänthet eller lässvårigheter ska inte hindra medborgarna att hämta information på webben. Språkkonsulterna

Läs mer

Vägledning för webbutveckling. webbriktlinjer.se

Vägledning för webbutveckling. webbriktlinjer.se Vägledning för webbutveckling Kort om mig E-delegationen 20-25 % Augusti 2010 Teamledare för gruppen: e-tjänster Ingår i förvaltningsgruppen och det fortsatta arbetet Arbetsförmedlingen Januari 2012 Webb-

Läs mer

Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9

Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9 Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande funktionshindersförbund.

Läs mer

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2015-2018 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar Sid. 5 Synsätt Sid. 5 Metod Sid. 6

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner IT-design för funktionshindrade, fredrikw@csc.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Webbtillgänglighet Olika typer av funktionshinder Forskning om tillgänglighet

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET PÅ WEBBEN KOMMUNIKATIONSENHETEN

TILLGÄNGLIGHET PÅ WEBBEN KOMMUNIKATIONSENHETEN TILLGÄNGLIGHET PÅ WEBBEN KOMMUNIKATIONSENHETEN 2016-04-08 Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet på webben handlar i grunden om att alla ska kunna tillgodogöra sig innehållet på en webbplats. En tillgänglig

Läs mer

Kramfors kommuns handikappolitiska program

Kramfors kommuns handikappolitiska program Kramfors kommuns handikappolitiska program Antaget av kommunfullmäktige 2007-10-29 Foto Anders Eliasson Fotots ägare Kramfors turism Innehållsförteckning Bakgrund sidan 3 FN:s standardregler och agenda

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Kursupplägg. Vad ingår inte i kursen? Kurslitteratur. Kurslitteratur (forts.)

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Kursupplägg. Vad ingår inte i kursen? Kurslitteratur. Kurslitteratur (forts.) IT-design för funktionshindrade, fredrikw@nada.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Standarder, riktlinjer Olika typer av funktionshinder Forskning

Läs mer

Tillgängliga webbplatser en introduktion

Tillgängliga webbplatser en introduktion Dokumentation Tillgängliga webbplatser en introduktion Stefan Johansson 08 555 770 78 stefan.johansson@funkanu.se Senast uppdaterad januari 2010 Innehåll Inledning 4 Vad är en tillgänglig webbplats? 5

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva tentamenskod på alla blad du lämnar in. Webbdesign Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: TEN NWD011 SV15 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 1 nov 2016 Tid: 9-13 Hjälpmedel: Färgpennor är tillåtna. Totalt antal poäng på tentamen:

Läs mer

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT Sofia Aronsson ANVÄNDBARHET OCH GRAFISK DESIGN MIS 13, Nackademin Yrkeshögskola Lärare: Ellinor Ihlström Inledning... 3! Analys... 3! Hitta... 3! Förstå... 5! Använda... 6!

Läs mer

Riktlinjer för Webbplatser inom Stockholms läns landsting 2004. Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Webbplatser inom Stockholms läns landsting 2004. Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer för Webbplatser inom Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Antagen av Landstingsfullmäktige 8 juni 2004 KOMMUNIKATIONSPOLICY

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Nya sundbyberg.se. Webbkoncept. v1.0, Sundbyberg där staden är som bäst

Nya sundbyberg.se. Webbkoncept. v1.0, Sundbyberg där staden är som bäst Nya sundbyberg.se Webbkoncept v1.0, 2012-04-04 Innehåll 1. Introduktion 2. Webbstrategi 3. Prioriteringar 4. Innehåll startsida 5. Tonalitet 6. Form 7. Interaktivitet och dialog 8. Sociala medier 9. Sökfunktion

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Fritid för alla - Fritidswebben En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Metod Som metod har vi använt oss av djupintervjuer och en onlinebaserad enkätundersökning för att identifiera

Läs mer

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda:

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda: Detta är en bearbetad version av Kulturrådets Handledning inför arbetet med Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder. Ambitionen är att alla kulturinstitutioner

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19)

Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Sundbyberg 2010-10-18 Dnr.nr: R10-031 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: Marcus Boklund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Handikappförbundens

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 2016-04-11 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:132 Anna- Maarit Tirkkonen 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.11.2002 KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Plan för personer med funktionsnedsättning

Plan för personer med funktionsnedsättning Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och

Läs mer

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information.

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information. Checklista för att göra informationen tillgänglig När du kommunicerar och tar fram information finns det mycket du kan göra för att alla ska kunna ta del av dina budskap. För att informationen ska vara

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet 2009-07-06 Sidan 1 av 6 Dnr remissversion Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Efter en motion till kommunfullmäktige tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en handlingsplan gällande kultur-

Läs mer

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat

Läs mer

2000-talet tillgänglighet på webben. Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS)

2000-talet tillgänglighet på webben. Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS) Ivan Herman 2000-talet tillgänglighet på webben Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS) EpiServer-dagen 11 mars 2009 SICS Swedish Institute of Computer

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Utformning av FUBkoll. i förhållande till utvecklingsstörning

Utformning av FUBkoll. i förhållande till utvecklingsstörning Utformning av FUBkoll i förhållande till utvecklingsstörning Webbplatsen FUBkoll vänder sig direkt till personer med utvecklingsstörning, en nedsatt begåvningsförmåga, varför dess utformning och innehåll

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Hur tillgänglig är du? Hur tillgänglig är du? Seminariedag om digitalt tillgängliggörande Västmanlands läns museum 2014-02-19

Hur tillgänglig är du? Hur tillgänglig är du? Seminariedag om digitalt tillgängliggörande Västmanlands läns museum 2014-02-19 Hur tillgänglig är du? Om hur du tänker tillgängligt på webben Hur tillgänglig är du? Seminariedag om digitalt tillgängliggörande Västmanlands läns museum 2014-02-19 Pär Lannerö Projektledare webbriktlinjer.se

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 31000:2009

SVENSK STANDARD SS-ISO 31000:2009 SVENSK STANDARD SS-ISO 31000:2009 Fastställd/Approved: 2009-11-30 Publicerad/Published: 2010-03-30 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 03.100.01; 04.050 Riskhantering Principer och riktlinjer

Läs mer

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla. Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig

Läs mer

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): 2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Utseende. Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Utseende. Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Utseende 4 1.1 Allmänt............................................ 4 1.2 Teckensnitt.......................................... 4 1.3 Stilmallar...........................................

Läs mer

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

SKOLFS. beslutade den XXX 2017. 1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Läs denna sekretesspolicy innan du använder AbbVies webbplatser, eller skickar personlig information till oss.

Läs denna sekretesspolicy innan du använder AbbVies webbplatser, eller skickar personlig information till oss. SEKRETESSPOLICY Ikraftträdandedag: 16.10.2014 Denna sekretesspolicy förklarar hur vi hanterar den personliga information du förser oss med på webbplatser som kontrolleras av AbbVie (inklusive dess dotterbolag

Läs mer

Svenska kommuners webbplatser 31 + och deras tillgänglighet. Webbtillgänglighet, kommuner, Verva, 24-timmarssamhället

Svenska kommuners webbplatser 31 + och deras tillgänglighet. Webbtillgänglighet, kommuner, Verva, 24-timmarssamhället Institutionen för data- och systemvetenskap Kandidatuppsats Slutseminariedatum 11 maj 2007.................. Författare Uppsatsnummer Johan Bergman Titel Antal sidor Svenska kommuners webbplatser 31 +

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

Tillgänglighet för funktionshindrade på ett urval av svenska folkbiblioteks webbplatser sett utifrån biblioteksplaner och webbplatsundersökningar

Tillgänglighet för funktionshindrade på ett urval av svenska folkbiblioteks webbplatser sett utifrån biblioteksplaner och webbplatsundersökningar MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2008:61 ISSN 1654-0247 Tillgänglighet för funktionshindrade på ett urval

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer