Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder"

Transkript

1 Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder JESSICA NILSSON och MILE TASEV Examensarbete Stockholm, Sverige 2005 TRITA-NA-E05098

2 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder JESSICA NILSSON och MILE TASEV TRITA-NA-E05098 Examensarbete i medieteknik om 10 poäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2005 Handledare på Nada var Sinna Lindquist Examinator var Roger Wallis

3 Att designa en webbplats för brukare med kognitiva funktionshinder Sammanfattning Informationsflödet i samhället ökar i dagsläget i en mycket snabb takt. Företag, myndigheter och organisationer publicerar dessutom allt mer material från sina verksamheter på Internet. Detta underlättar både för oss brukare och även för den som publicerar informationen. I och med att Internet fungerar som en obegränsad informationskälla möjliggörs även en lättillgänglighet för ett stort antal samhällsgrupper. Ett problem som uppstår är dock att alla individer i samhället inte kan tillgodogöra sig den information som webbplatserna tillhandahåller. För att samtliga individer ska kunna ta till sig informationen krävs därför en anpassning av webbplatser för ökad tillgänglighet. En av de grupper som ligger i riskzonen för att bli uteslutna från webbplatser på grund av dålig anpassning är personer med kognitiva funktionshinder. I rapporten har vi därför valt att belysa denna samhällsgrupp. För att möjliggöra en anpassning krävs kunskap om vilka befintliga problem och svårigheter målgruppen har. I den studie som genomförts har det huvudsakliga syftet därför varit att konkret se vilka problem som finns. De undersökningar som gjorts är användbarhetstest och kompletterande intervjuer. Rapportens undersökningar har resulterat i egna förslag till riktlinjer och förbättringar. Som en del i vår omvärldsanalys har även en enkätundersökning gjorts. Syftet var att se hur företag, myndigheter och organisationer ser på anpassning för personer med kognitiva funktionshinder, och vilka möjligheter som finns för att göra deras webbplatser mer tillgängliga för denna målgrupp. I rapporten utreder vi även huruvida en anpassning för personer med kognitiva funktionshinder kan gynna alla. Faktorer såsom stress och ålder kan innebära kognitiva svårigheter även hos personer utan funktionshinder. Dessa torde därför gynnas av en anpassning. Med rapporten har vi även en förhoppning om att lyfta fram en samhällsgrupp som marginaliserats. Nyckelord: [tillgänglighet, användbarhet, webbdesign, anpassning, riktlinjer, WAI, 24-timmarswebben, kognitiva funktionshinder, förvärvad hjärnskada]

4 The process of developing a website for users with cognitive disabilities Abstract The flow of information is increasing rapidly. Companies, authorities and organizations choose to publish information and supply services on the Internet. This is helpful both for the citizens and those that choose to use the Internet for distribution. The Internet of today has become a powerful source of information. This provides accessibility for a large group of citizens. Unfortunately, not all citizens can reap the benefits of the information provided. An adjustment of websites for accessibility should therefore be carried through. Among those who might become excluded because of insufficient adjustment are people with cognitive disabilities. In our research we have chosen to focus on this particular group. To enable adjustments, identification of the problems and needs of the target group is required. This was one of the purposes of our study. As part of the research, we conducted a usability test followed by interviews. In addition to that, we did a survey with companies, authorities and organizations that are particularly important for the group of users with cognitive disabilities. The purpose was to find out how much they knew about the problems that this group might experience on the Internet. We also wanted to know if they have done or plan to do any adjustments, in order to make their websites more accessible. The result of our research is a set of practical guidelines which are based on the problems identified in the usability test. Those are meant to help on the way towards creating more accessible websites. We also discuss whether an adjustment for people with cognitive disabilities would be beneficial for all users. Stress and aging might cause cognitive difficulties among people without disabilities too. An adjustment is therefore likely to suit them as well. Through our research we also want to focus on a society group that has been neglected. Keywords: [accessibility, usability, web design, adjustment, guidelines, WAI, cognitive disabilities, brain injury]

5 Förord Vi vill tacka: vår handledare på Hjälpmedelsinstitutet, Klara Djurström, för goda råd annan personal på Hjälpmedelsinstitutet, som ställde sin tid och kunskap till förfogande vår handledare på KTH, Sinna Lindquist, som kommit med praktiska råd, konstruktiv kritik och fungerat som ett bollplank för idéer testdeltagarna i vårt användbarhetstest Mona Eriksson, KTH, för goda råd i initialskedet Ulrik för konstruktiv kritik och värdefulla råd men även andra personer som ställt sin kunskap och kritiskt tänkande till förfogande

6 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG OCH AVGRÄNSNING MÅLFORMULERING PROBLEMFORMULERING LÄSANVISNINGAR OCH DISPOSITION FUNKTIONSHINDER DEFINITIONER ALLMÄNT OM KOGNITIVA FUNKTIONSHINDER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA Svårigheter Hjärnans två halvor TILLGÄNGLIGHET IDAG TILLGÄNGLIGHET Nyckelbegrepp Tillgänglighet i ett samhällsperspektiv Tillgänglighet problem och lösning: RIKTLINJER Allmänt om riktlinjer WAI Vägledningen 24-timmarswebben Övriga riktlinjer Efterlevs riktlinjerna UNDERSÖKNINGSOMRÅDEN INTERNETTJÄNSTER SOM ÄR SAMHÄLLSVIKTIGA VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT ANPASSA FÖR ANVÄNDARE MED FUNKTIONSHINDER VILKA FÖRDELAR KAN FÅS AV EN ANPASSNING KAN ALLA GYNNAS AV EN ANPASSNING WEBBPLATSER VIKTIGA FÖR VÅR MÅLGRUPP VIKTIGA GRÄNSSNITTSELEMENT UNDERSÖKNINGAR BAKGRUND TILL UNDERSÖKNINGSMETODER INTERVJU Metodval för intervju Sammanfattning av intervju ANVÄNDBARHETSTEST Metodval för användbarhetstest Strategi Utrustning Uppgift Sammanfattning av användbarhetstest Resultat från användbarhetstest... 31

7 7 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR LOGISK STRUKTUR OCH NAVIGERING SÖKFUNKTION TEXT OCH TYPSNITT SYMBOLER FÄRGER SLUTSATSER DISKUSSION BILAGOR BILAGA 1: MER OM KOGNITIVA FUNKTIONSHINDER Demens Autism DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception) ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Dyslexi - Läs- och skrivsvårigheter Afasi Utvecklingsstörning Autism Psykiska funktionshinder Pisksnärtskador BILAGA 2: ORD- OCH BEGREPPSLISTA BILAGA 3: STARTSIDA OCH PRIORITERADE OMRÅDEN BILAGA 4: EKONOMISKT STÖD OCH KOGNITIVA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR BILAGA 5: KOMMUNICERA OCH FÖRSTÅ OCH FUNGERA PSYKISKT BILAGA 6: INTERVJUFRÅGOR BILAGA 7: ANVÄNDBARHETSTEST BILAGA 8: ENKÄTFRÅGOR BILAGA 9: ENKÄTUNDERSÖKNING Metodval Genomförande Sammanfattning...53 Resultat BILAGA 10: LITTERATURLISTA Litteratur Rapporter Elektroniska källor... 57

8 Inledning 1 Inledning En anpassning för personer med funktionshinder är ett betydande och aktuellt ämne. Behovet för anpassning är därmed inget nytt. Vi har alla stor nytta av saker som ursprungligen konstruerades för denna grupp; kaffebryggare, automatiska dörrar och fjärrkontroller används numera av alla. Det är några av frukterna av en anpassning för personer med funktionshinder. Tänk om det vore så på webben också! Att en anpassning kunde göra livet lättare för alla. I rapporten utreder vi huruvida en sådan anpassning kan ske och bli till nytta främst för personer med kognitiva funktionshinder, men även för andra. 1

9 Bakgrund 2 Bakgrund 2.1 Uppdrag och avgränsning Vår uppdragsgivare för examensarbetet är Hjälpmedelsinstitutet (HI). Uppdraget är att undersöka hur man på bästa sätt anpassar en webbplats för människor med kognitiva funktionshinder. Undersökningen ska resultera i en rapport med vars hjälp HI ska kunna förbättra sin webbplats med avseende på tillgänglighet och användarvänlighet, samt att kunna förmedla den kunskapen till andra intressenter. För att begränsa rapporten har vi, i samförstånd med HI, valt att inrikta oss på målgruppen förvärvade hjärnskador som ingår i gruppen kognitiva funktionshinder. I denna grupp ingår även demenssjukdomar, afasi, dyslexi, autism, utvecklingsstörning, ADHD/DAMP, pisksnärtskador och psykiska funktionshinder. 2.2 Målformulering Målet med rapporten är att ge rekommendationer till vår uppdragsgivare, HI, för att förbättra tillgängligheten och användbarheten på sin webbplats. För att uppnå målet genomförs en litteraturstudie, omvärldsanalys och egna undersökningar. Med hjälp av dessa har vi förhoppningen om att identifiera vilka specifika problem som målgruppen, personer med kognitiva funktionshinder, upplever vid användningen av Internet. Genom att finna problemen möjliggörs att specifika lösningar kan tas fram. För att uppnå önskat resultat genomförs kvalitativa undersökningar i form av användbarhetstest, enkätundersökning och intervjuer. Resultatet kommer att vara i form av riktlinjer och befintliga standarder, samt egna förslag till förbättringar. De kognitiva funktionshindren manifesteras som ett dolt funktionshinder. Detta kan vara orsaken till att denna grupp har blivit bortglömd och fått lägre prioritet hos beslutsfattarna. Ytterligare ett mål med rapporten är därför att lyfta fram denna grupp som har blivit marginaliserad. 2.3 Problemformulering Ett stort antal företag, myndigheter och organisationer har idag en webbplats där information och tjänster erbjuds till allmänheten. I dagsläget kan dessutom utbudet enkelt nås från en dator i hemmet eller en dator på arbetsplatsen. Webbtjänster såsom betala räkningar, e-handling och tidsbokning fungerar på det sättet tidsbesparande. De möjliggör även ökad tillgänglighet för personer med vissa funktionshinder, vilka tidigare haft svårt att tillgodogöra sig information och tjänster i samhället. En sådan grupp är personer med kognitiva funktionshinder. I och med att information och tjänster tillgängliggörs genom nya distributionssätt bör frågan ställas om webbplatserna och tjänsterna i sig är tillgängliga. Hur görs webbplatser tillgängliga för personer med kognitiva funktionshinder? Vilka riktlinjer används för anpassning av webbplatser för denna målgrupp? Tillämpas de befintliga riktlinjerna? 2

10 Bakgrund 2.4 Läsanvisningar och disposition I rapporten förekommer ett antal ord och begrepp som kan vara svåra att förstå. Vissa av dem, som vi anser är viktiga för att förstå ett sammanhang, förklaras direkt med fotnoter längst ned på samma sida. Andra ord och begrepp finns förklarade i Bilaga 2. I rapporten nämner vi genomgående riktlinjer från WAI (Web Accessibility Guidelines). Vi syftar alltid till riktlinjerna för innehållsproduktion, även kallad WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). De skärmdumpar som används i rapporten kan ses förstorade i Bilaga 3-5. Som bilagor hittas även enkätundersökning med dess sammanfattning och resultat, intervjufrågor, användbarhetstest samt litteraturlista. Rapporten är indelad i 9 kapitel, varav de första två tar upp uppdraget, avgränsningar, vårt mål med rapporten och problemformuleringen. Kapitel 3 beskriver kognitiva funktionshinder. Speciell vikt läggs på gruppen personer med förvärvad hjärnskada. Mer om resterande grupper kan läsas i Bilaga 1. I kapitel 4 förklaras viktiga begrepp såsom användbarhet och tillgänglighet. Vi tar även upp hur samhället ser på tillgänglighet, vilka riktlinjer som finns och om de efterlevs. Kapitel 5 handlar om att välja ut specifika gränssnittselement för att kunna identifiera de problem som målgruppen personer förvärvad hjärnskada kan ha. För att nå dit väljer vi först att identifiera vilka tjänster som är samhällsviktiga, vilka webbsidor som tillhandahåller sådana tjänster och till slut vilka element på dessa sidor vår målgrupp kan ha problem med. Kapitel 6 innefattar vårt användbarhetstest och de intervjuer vi genomfört med målgruppen. I kapitel 7 och kapitel 8 tar vi upp de resultat och slutsatser vi kommit fram till. I kapitel 9 diskuterar vi ämnet och fördelarna med en anpassning. 3

11 Funktionshinder 3 Funktionshinder 3.1 Definitioner För att få en djupare förståelse för kognitiva funktionshinder är det viktigt att beskriva begreppet funktionshinder och de termer som är sammanlänkade med begreppet. Det finns tre termer, i det engelska språket, som är av särskild betydelse när det talas om funktionshinder. Dessa ord finns även i det svenska språket, dock inte lika nyanserade. För att inte tappa ordens betydelse, kommer de att benämnas på engelska. De tre termerna är impairment, disability och handicap. Impairment betyder försämring eller försvagning, och syftar till att en skada har uppstått. Det kan vara att en arm förlorats eller att en person fått försämrad syn. Termen disability betyder oförmåga eller svaghet och det är disability som på svenska även kallas funktionshinder. Den syftar till den försämring som orsakats av en skada eller sjukdom. Har en person till exempel förlorat ett ben så har förmågan att gå försämrats. Handicap betyder belastning och handikapp. Vad som är viktigt att påpeka är att ett funktionshinder i sig inte gör att du får ett handikapp. Många likställer idag dessa två ord, men orden har egentligen skilda betydelser. Ett funktionshinder beror på den skada du fått, medan ett handikapp beror på att samhället inte kan möta de behov som uppstår i samband med ett funktionshinder. Det är bristen på anpassning som gör att ett handikapp uppstår. Som exempel kan anpassningen av handikapptoaletter tas upp. Utan anpassade toaletter hade en rullstolsbunden person blivit utesluten från allmänna toaletter. Uteslutningen gör på det sättet att ett handikapp uppstår Allmänt om kognitiva funktionshinder Ordet kognition kommer från latinets cognoscere som betyder lära känna (jfr rekognosera) och kan sägas stå för tänkande eller vetskap. (Sjödén, 1998, s.145) Förenklat sett är kognition hjärnans sätt att hantera information. Förenklat är kognition de processer som sker i människans hjärna då hon tar emot, bearbetar och förmedlar information. (Krogstad, 2001, s.48) Det är också våra kognitiva förmågor som används när till exempel ett beslut ska tas, vi ska orientera oss i tid och rum, eller att ett problem ska lösas. Vår numeriska och språkliga förmåga ingår också i våra kognitiva förmågor. 1 Nordstedts engelska ordbok - Student s Edition,

12 Funktionshinder Orsaken till att en person har fått en kognitiv funktionsnedsättning kan ha flera orsaker. Det kan till exempel bero på en sjukdom eller en skada. Huvudgrupperna som kognitiva funktionshinder delas upp i är: Utvecklingsstörning Hjärnskada Afasi Autism ADHD/DAMP Demens Pisksnärtskada Psykiskt funktionshinder. 2 (För mer information om huvudgrupperna, se Bilaga 1) Kognitiva funktionsnedsättningar innebär oftast svårigheter med att koncentrera och orientera sig samt att personerna har svårt för problemlösning. Även minnesproblem är vanligt förekommande, vilket oftast leder till svårigheter att generalisera och lära av erfarenheter. (Sjödén, 1998, s.164) En kognitiv funktionsnedsättning är vad man brukar kalla en dold funktionsnedsättning. Eftersom svårigheten ligger i tankeprocessen så märks det oftast först när personen till exempel ska utföra en uppgift eller lösa ett problem. Eftersom nedsättningen är mer eller mindre dold är det därför också svår att sätta en direkt diagnos. (Krogstad, 2001, s.48-49) 3.3 Förvärvad hjärnskada En förvärvad hjärnskada, eller traumatisk hjärnskada som det också kallas, drabbar omkring personer per år. Cirka av dessa är en följd av misshandel eller olycka. Skadorna kan även bero på flera andra faktorer. De vanligaste faktorerna är yttre våld, syrebrist, att blodkärl brister, att blodproppar bildas, åldersförändringar, sjukdomar och förgiftning. (Sjödén, 1998, s.17) Traumatiska hjärnskador kan delas upp i två underkategorier, lätta och svåra skador. Lätta skador: Till lätta skador räknas de personer som har haft en minneslucka som understiger en timme. Symptomen kan variera kraftigt och de beror mycket på hur väl rustad personen är för att bemästra sina problem. De kan även bero på omgivningens reaktion. De symptom som kan efterfölja är exempelvis koncentrationsproblem, irritabilitet och rastlöshet. (Sjödén, 1998, s.37) Vid lätta skador kan förmågan att se förändring finnas kvar. Minnena av personens funktioner innan skadan jämförs ofta därför med den nuvarande kapaciteten. Personer med en lättare skada kan av den orsaken ha svårt att hantera den förändrade situationen psykiskt. (Sjödén, 1998, s.145) Svåra skador: Till svåra skador räknas de personer som har fått så svåra efterföljande problem att de inte kan klara av sitt dagliga liv utan hjälp av en personlig assistent. De problem som kan uppstå är antingen kognitiva, motoriska eller kommunikativa. (Sjödén, 1998, s.38) Svårigheter Vid en traumatisk hjärnskada kan flera viktiga förmågor och funktioner hos en person slås ut. Något som ofta berörs är det så kallade Jaget, dvs. vem man är. Förlusten av den här förmågan 2 Hjälpmedelsinstitutet, ( ) 5

13 Funktionshinder kan upplevas som extra svår, eftersom hela vår värld är knuten till vem man är och vilken relation man har till människor i sin omgivning. Efter en traumatisk hjärnskada är, som redan nämnt, även motoriska skador vanliga. Det är viktigt att vara på det klara med att svårigheten med ett osynligt handikapp försvåras ytterligare om det uppträder tillsammans med synliga motoriska svårigheter (till exempel om den skadade också är beroende av rullstol). (Krogstad, 2001, s.49) De kognitiva funktionsnedsättningarna brukar delas upp i: Begreppsbildning Problemlösning Abstrakt tänkande Svårt att förstå abstrakta ord eller till exempel roliga historier Svårt att implementera erfarenheter på andra situationer Svårt att tänka flexibelt (Sjödén, 1998, s.145) Hjärnans två halvor Hjärnan delas upp i vänster och höger hjärnhalva. Genom att stora och viktiga nervbanor korsar varandra, styr vänster hjärnhalva den högra sidan av kroppen och tvärt om. Våra funktioner och förmågor är uppdelade på de två hjärnhalvorna. De kognitiva funktionsnedsättningarna har därav sin grund i vilken hjärnhalva skadan sitter. I den vänstra hjärnhalvan finns funktioner och förmågor som till exempel språk, sakinnehåll, logik och förståelse. I den högra halvan finns uppfattningsförmågan, förmågan att uttrycka känslor och den spatiala förmågan 3. För att kunna kommunicera och få full förståelse för omvärlden är samverkan mellan hjärnhalvorna därför viktig. Forskning visar på att alla individer inte alltid har sina funktioner och förmågor i samma hjärnhalva. Den uppdelning som ges ovan är dock gällande för majoriteten av befolkningen. 4 3 Den spatiala förmågan är vår rumsliga förmåga, det vill säga förmågan att förstå linjer, ytor och rymd i ett rum. 4 Hjärnkraft, Hjärnans kraft Om livet efter en hjärnskada,

14 Tillgänglighet idag 4 Tillgänglighet idag 4.1 Tillgänglighet Nyckelbegrepp Vid utformning av en webbplats är två begrepp speciellt viktiga att ta hänsyn till, användbarhet och tillgänglighet. Användbarhet definieras av den internationella standardiseringsorganisationen ISO som: Den grad i vilken användaren i ett givet sammanhang kan nyttja en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. (ISO 9241:11, 1998; Eliasson, 2002, s.41) Intressant att nämna i sammanhanget är att det går att utvärdera en webbplats specifikt med avseende på hur användbar den är. En användbar webbplats är: Lätt att lära. Lätt att komma ihåg. Effektiv att använda Begriplig Tillfredsställande att använda (Molich, 2002, s.23) Tillgänglighet definieras av Riksrevisionsverket som ett mått på i vilken utsträckning tjänster kan utnyttjas av personer med speciella behov, såsom funktionshinder. 5 Mer specifikt kan tillgängligheten beskrivas som ett medel att göra webbsidorna lätta att förnimma (perceivable), manövrera (operable) och förstå (understandable). (Thatcher m.fl., 2002, s.8) I vår undersökning väljer vi att avgränsa oss till aspekten tillgänglighet Tillgänglighet i ett samhällsperspektiv I och med att en ökad ström av information når allmänheten, ökar också kunskapen om samhället och sin egen delaktighet i detta. Genom ökad kunskap får människor ökad förståelse och kan därmed reflektera ytterligare kring hur samhället ser ut, och genom det medverka till förändring. Till följd av informationssamhället har Internet blivit en allt viktigare del i människors liv. Post och Telestyrelsen säger: Detta gäller inte minst personer med funktionshinder. Innan Internet fanns var många människor med funktionshinder utestängda från information och andra tjänster. Genom ny teknik och Internet kan de nu ofta kommunicera, vara delaktiga och utföra ärenden självständigt. Tillgängligheten till tjänster på Internet kan till och med vara viktigare för personer med funktionshinder än för personer utan funktionshinder. 6 5 Riksrevisionsverket, Ett informationssamhälle för alla? Användbarhet och tillgänglighet hos statliga webbplatser, 2003, s.79 6 Post & Telestyrelsen, Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder?, 2004, s.11 7

15 Tillgänglighet idag Det problem som uppstår är att alla människor i samhället inte kan tillgodogöra sig den information som webbplatserna tillhandahåller. Det kan vara att en person saknar tillgång till dator, eller att han/hon till följd av andra faktorer inte kan ta till sig innehållet på en webbplats. De som stöter på flest problem är personer med funktionshinder, som på grund av dålig anpassning av webbplatser riskerar att bli mindre delaktiga i samhället. I synnerhet finns det en betydande risk att en stor del av befolkningen blir socialt utestängd med tanke på olika myndigheters ökade användning av Internet. 7 Även om Internet öppnar samhället och ger stora möjligheter för dess användare, är det viktigt att tänka på att informationssamhället är inte ett mål i sig, utan ett instrument för att förbättra deltagande i samhällslivet. 8 Det som är nyckelbegreppet är tillgänglighet för alla. Alla som vill ska kunna ta del av den information som erbjuds. Det är viktigt att påpeka att målen för tillgänglighet inte är ouppnåeliga, men för att målen ska kunna uppnås måste samtliga individer i samhället få möjlighet att fungera på egna villkor. Det är även viktigt att personer med funktionshinder tas i beaktande i ett tidigt skede och att de ses som en naturlig del i samhället. Prop. 1999/2000:79 säger att: Handikappfrågor skall inte ses som särskilda frågor eller något som enbart gäller särskilda åtgärder, utan skall på ett naturligt sätt finnas med i respektive sektor. 9 Några av de webbplatser som kan anses som betydelsefulla är de offentliga. De riktar sig till allmänheten och bör därför ha en hög tillgänglighet. Ett sätt att uppnå detta är att erbjuda en teknisk neutral tillgänglighet 10, som betyder att alla personer ska ges möjligheten att tillgodogöra sig information utan tekniska hinder Tillgänglighet problem och lösning: Tillgänglighet är viktig både för Sverige och för andra länder, och har därför varit en politisk fråga i flera år. År 2000 antog Europeiska rådet en handlingsplan vid namn eeurope Orsaken till handlingsplanen var att informationssamhället behövde öppnas för alla medborgare i Europa. Syftet var att gör det enklare för funktionshindrade att använda webbplatser. eeurope 2002 tar likaså upp att den offentliga sektorns webbplatser är speciellt viktiga för att alla medborgare ska nås av information via Internet. Den tar även upp att åtgärden för öppningen är att riktlinjer för webbtillgänglighet antas. 11 I juni 2002 antogs handlingsplanen eeurope 2005, som en ersättning för eeurope Syftet är att den ökade anslutningen, som tas upp i eeurope 2002, ska ge säkrare tjänster med bättre kvalitet och tillgänglighet. Även här är riktlinjerna för webbtillgängligheten en lösning på problemet. De riktlinjer som beskrivs som mest lämpliga är sammanställda av WAI Ekonomiska och sociala kommittén, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.2 8 Europaparlamentet, Förslag till betänkande - om kommissionens meddelande eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.9 9 Socialdepartementet, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan, 2000, s Europaparlamentet, Förslag till betänkande - om kommissionens meddelande eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.5 11 Europeiska gemenskapernas kommission, eeurope Ett informationssamhälle för alla, 2000, s Europeiska gemenskapernas kommission, eeurope Ett informationssamhälle för alla, 2002, s.2, 4, 10 8

16 Tillgänglighet idag Användandet av ovannämnda riktlinjerna är inget som krävs enligt lag, utan ses enbart som frivilliga. Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) anser ändå att: Även om det blir frivilligt att anta förslagen kommer de att innebära en standardisering när det gäller tillgänglighet som kommer att ge funktionshindrade möjlighet att dra större nytta av tekniska hjälpmedel. 13 Införandet av dessa riktlinjer medför dock vissa problem. Anpassningen ska vara funktionell för alla människor i samhället, även funktionshindrade och äldre. Eftersom personers svårigheter är vitt skilda kan det därför vara svårt att hitta en gemensam lösning. Ett annat stort problem är att vissa funktionshinder är svårare att anpassa för än andra. Kognitiva funktionshinder, som är s.k. dolda funktionshinder, är några av dem. Dessa för med sig svårigheten att logiskt se vilka problem som finns. Det är till exempel enklare att hitta lösningar för en svårt synskadad person. Saknas kunskapen om problemen så blir anpassningen ogenomförbar. Tillgängligheten blir på så sätt lidande. Dessa problem gör att många webbdesigners anser att det är svårt att tillämpa riktlinjerna praktiskt. En svensk myndighet säger: "Att bara hänvisa till WAI är att göra det lite lätt för sig, det är ganska mycket text där. En guide WAI i praktiken vore en bra hjälp." 14 För att problemen med att tillämpa riktlinjerna praktiskt inte ska hindra tillgängligheten, har ett samarbete ingåtts mellan Statskontoret, Handikappsombudsmannen och W3C-kontoret. De ska gemensamt arbeta fram riktlinjer för att webbplatser ska bli mer användbara och tillgängliga. 15 Europaparlamentet anser att användarnas behov bör lyftas fram och klarläggas. De menar att om behoven lyfts fram, kan insikt fås om vad som hindrar tillgängligheten till webbplatser och hur en förbättring kan ske med hjälp av riktlinjerna. 16 För att få ökad tillgänglighet vill ESK dessutom inrätta system som ser över och jämför utvecklingen på området. Meningen är att en förenkling av standarder och förordningar ska ske och att ökad tillgänglighet därmed uppnås. De vill även föreslå att ett speciellt program för utbildning av webbdesigners anordnas. ESK menar att webbdesigners genom utbildning får mer kunskap om de existerande problemen och hur de ska lösas. 17 Mer kunskap leder i sin tur till bättre anpassade webbplatser. Andra problem att nämna är de ekonomiska. Många menar att en anpassning av en webbplats medför merkostnader. Åtskilliga medlemsstater i EU har protesterat mot att WAI:s riktlinjer ska införas. De anser att det kommer att krävas stora ekonomiska resurser för att genomföra anpassningarna Ekonomiska och sociala kommittén, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.6 14 Riksrevisionsverket, Ett informationssamhälle för alla? Användbarhet och tillgänglighet hos statliga webbplatser, 2003, s Post & Telestyrelsen, Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder?, 2004, s Europaparlamentet, Förslag till betänkande - om kommissionens meddelande eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.9 17 Ekonomiska och sociala kommittén, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.6 18 Ekonomiska och sociala kommittén, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.8 9

17 Tillgänglighet idag ESK hävdar motsatsen och säger: det endast är marginellt dyrare att från början arbeta i enlighet med riktlinjerna för tillgänglighet än att inte följa dem. 19 Europaparlamentet är inne på samma linje: Att följa riktlinjerna kommer att leda till mycket små, om alls några, finansiella insatser för webbdesigners Riktlinjer Allmänt om riktlinjer Riktlinjer är råd eller regler, oftast i tryckt form, vars uppgift är att leverera designkunskap till webbdesignern. Begreppet riktlinjer används för att beskriva en mängd olika typer av dokument som innehåller designkunskap och information. (Ericsson, 1996, s.16) Riktlinjerna kan vara principer eller regler. Principer är riktlinjer på hög nivå och kan användas allmänt. För att tillämpa dem i praktiken behövs en tolkning i relation till den kontext de ska används i. Till exempel: möjliggör en flexibel inmatning. Designregler är konkreta riktlinjer på låg nivå. För dessa behövs ingen tolkning. Till exempel: placera till-startsidan-knappen i vänstra övre hörnet. (Preece, 1994, s ) När det gäller utformning och användning av riktlinjer, bör följande normer tas i beaktning: Riktlinjer skall användas innan systemutvecklingen påbörjas (som bakgrundskunskap) och efteråt, som en checklista. Riktlinjer bör om möjligt illustreras med tydliga bildexempel. Riktlinjer bör vara antingen generella eller specifika beroende på den aktuella tillämpningen. Riktlinjer bör innehålla en motivering. (Lindqvist, 1998, s.80) WAI W3C (World Wide Web Consortium) är en internationell organisation vars uppgift är att ta fram gemensamma standarder och riktlinjer som skall bidra till webbens utveckling. WAI (Web Accessibility Initiative), är en arbetsgrupp inom W3C som genom att utarbeta teknologier, riktlinjer och verktyg, strävar efter att öka tillgängligheten på webben för användare med funktionshinder. WAI aktuella riktlinjer som skall hjälpa webbproducenterna att öka tillgängligheten på sina webbplatser finns samlade under namnet WCAG 1.0 (Web Content Accessibility Guidelines 1.0). 19 Ekonomiska och sociala kommittén, Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s Europaparlamentet, Förslag till betänkande - om kommissionens meddelande eeurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehåll, 2002, s.6 10

18 Tillgänglighet idag Det finns 14 huvudriktlinjer som i sin tur består av flera riktpunkter (checkpoints), var och en graderad med avseende på prioritering på en skala mellan 1-3. Prioritet 1: webbplatsen måste uppfylla punktens krav för att anses som tillgänglig. Annars kan det vara omöjligt för alla användare att ta till sig innehållet. Prioritet 2: webbplatsen bör följa riktpunkten. Annars kan det vara svårt för en eller flera grupper av användare att ta till sig innehållet. Prioritet 3: webbplatsen kan följa riktpunktens instruktion, för att bli mer tillgänglig. Nedan följer de 14 huvudriktlinjerna, med en närmare förklaring som skall ge en bättre förståelse om vad riktlinjen handlar om. Riktlinje 1: Det skall finnas alternativ beskrivning i textform av objekt som bild, ljud eller video. Denna riktlinje är viktig eftersom nästan alla dess riktpunkter är av prioritet 1. Den möjliggör att alla kan ta till sig det visuella och auditiva innehållet på webbsidan. En grupp användare använder sig av äldre webbläsare eller har stängt av funktionen för bildvisning. Dessutom kan vissa användare med funktionshinder inte se bilder och video. Riktlinje 2: Förlita dig inte bara på färger. Möjliggör även för användare som har problem med färgseendet, eller som använder sig av en monokrom skärm, att ta till sig innehållet. Riktlinje 3: Använd kodning 21 och stilmallar 22 på rätt sätt. Riktpunkterna i denna riktlinje har prioritet 2. De är i form av instruktioner för kodningen av webbplatsen. Genom att följa dem underlättas det för användare med specialiserade program eller äldre webbläsare att förstå webbplatsens struktur. Även navigeringen blir enklare. Riktlinje 4: Se till att det är tydligt vilket språk som används i texten. Genom att följa riktlinjen blir webbplatsen tillgänglig för användare som använder sig av talsyntes eller punktskrift. Även sökning förbättras då det möjliggörs för sökmotorer att hitta nyckelord och identifiera dokument i ett angivet språk. Det ökar också läsbarheten på webben för alla användare. Riktlinje 5: Skapa tabeller som kan omvandlas till ren text på ett bra sätt. Vid omvandling av tabeller till ren text kan det uppstå problem om kodningen inte görs på rätt sätt. Riktpunkterna instruerar hur kodningen skall gå till. Rätt kodning möjliggör att tabeller läses korrekt vid talsyntes. Riktlinje 6: Se till att sidor som använder nya tekniker kan presenteras även med äldre teknik. Med nya tekniker menas skriptprogram 23, applets 24 och stilmallar. Dessa stöds inte av alla webbläsare eller användare kan medvetet valt att stänga av dem. Genom att följa riktpunkterna kan webbplatsens innehåll uppfattas även med äldre teknik. Riktlinje 7: Se till att innehåll som presenteras som rörligt, blinkande eller rullande kan pausas eller stoppas av användaren. 21 Här handlar det om HTML-kodning. HTML (HyperText Markup Language) är språket med vilket webbsidor kodas. 22 Stilmallar (CSS - Cascading style sheets) är mallar som styr presentationen av och utseendet på webbsidornas innehåll. 23 Skriptprogram skrivs i skriptspråk som JavaScript, vars programkod finns inbäddad i HTML-koden, och som gör en webbsida dynamisk eller interaktiv. 24 Ett litet program skrivet i programmeringsspråket Java. 11

19 Tillgänglighet idag Om man inte följer riktlinjen utesluts flera stora grupper av användare. Användare med synsvårigheter eller kognitiva svårigheter kan inte läsa text som rör sig. Rörelse kan också vara en distraktion som gör att användarna missar resten av sidan. Även användare med rörelsehinder kan ha problem att interagera med rörliga ikoner och andra liknande objekt. Riktlinje 8: Om du använder dig av skriptprogram eller applets, skall även deras användargränssnitt vara tillgängligt. Riktlinjen är av prioritet 1, om skriptprogram eller applets är viktiga för att förstå innehållet och inte presenteras på annan plats. Annars är den av prioritet 2. Riktlinje 9: Utforma webbsidorna så att de kan presenteras rätt oavsett typen av presentationsutrustning. Funktioner som aktiverar sidelement bör fungera med olika typer av pekdon, tangentbord etc. Riktlinje 10: Använd vissa tillfälliga lösningar på problem som kan komma att stödjas av användarprogram och stödtekniker i framtiden. Det handlar om problem som kan uppstå med äldre webbläsare och stödtekniker för funktionshindrade. Riktlinjerna gäller tills användarprogram inklusive stödtekniker kan hantera dem. Riktlinje 11: Använd W3C:s tekniker och riktlinjer. Med W3C:s tekniker menas bland annat HTML och stilmallar. Dessa har tillgängligheten inbyggd från början. Andra format som postscript 25, PDF 26 eller shockwave 27 kräver insticksprogram 28 för att hanteras på rätt sätt. Det gör att tillgängligheten på webbplatsen minskar och riktlinjen föreslår att en alternativ version av innehållet bör erbjudas. Riktlinje 12: Ge användaren information som skall underlätta förståelsen av webbplatsens struktur. Det gäller speciellt komplexa sidor. Riktpunkterna uppmanar att dela upp stora block av information i mer hanterliga grupper och namnge ramar för att förenkla navigeringen mellan dem. Riktlinje 13: Navigeringen på webbplatsen bör vara tydlig och konsekvent. Riktpunkterna koncentreras på länkar och sökfunktion och är av prioritet 2 och 3. Webbplatsen bör ha tydliga och konsekventa navigeringsanvisningar som är viktiga för användare med kognitiva svårigheter och synsvårigheter, men även underlättar för alla andra användare. Riktlinje 14: Se till att dokumenten är lättillgängliga och tydliga. Att använda ett enkelt språk som är anpassat till innehållet på webbsidan är av högsta prioritet. Det bör även finnas bilder och annan grafik som kompletterar texten på webbsidan och underlättar förståelsen. Konsekvens är också att föredra och sträva efter. Riktlinjerna i sin helhet, med alla punkter i form av en checklista, finns på W3C:s webbplats. 29 När webbplatsen har anpassats för tillgänglighet enligt WAI:s riktlinjerna bör en validering och utvärdering göras, med hjälp av automatiskt valideringsverktyg och testpersoner. Efter utvärderingen kan webbplatsen deklareras som att den följer WAI:s riktlinjer. 25 Språk utvecklat av Adobe, som beskriver hur en sida skall se ut. 26 (Portable Document Format), sidbeskrivningsspråk utvecklad av Adobe. 27 Teknik utvecklad av Macromedia publicering av avancerad multimedia på Internet. 28 Eng. plug-in, tillägg till program för utbyggnad av dess funktioner. 29 W3C, ( ) 12

20 Tillgänglighet idag Det finns tre nivåer som beskriver hur webbplatsen uppfyller riktlinjerna. Nivå A: alla riktpunkter med Prioritet 1 har följts. Nivå AA: alla riktpunkter med Prioritet 1 och 2 har följts. Nivå AAA: alla riktpunkter med Prioritet 1, 2, och 3 har följts. Förutom vilken nivå, anges också vid deklarationen om den gäller hela webbplatsen, en del av webbplatsen eller bara den aktuella sidan. Deklarationen blir ett slags kvalitetsmärkning och ett bevis på att webbplatsen är tillgänglighetsanpassad Vägledningen 24-timmarswebben Vägledningen 24-timmarswebben skapades av Statskontoret i samarbete med svenska W3C-kontoret och Handikappombudsmannen (HO). Syftet med vägledningen är att ge stöd vid utveckling av den offentliga sektorns webbplatser så att så många användare som möjligt, oberoende av egenskaper och förmågor, ska kunna söka och läsa information samt enkelt och effektivt interagera via webbplatsen. 30 Statskontoret fick ett uppdrag av Regeringen, i juni 2001, att främja 24-timmarsmyndigheten och ta fram vägledningar för bland annat innehåll och utformning av webbplatser. Begreppet 24-timmarsmyndigheten står för en myndighet som är brukarorienterad, som arbetar öppet och effektivt med offentlig service och är tillgänglig för medborgare och företag när de efterfrågar den. Som på ett klart och tydligt sätt informerar om sin verksamhet och om medborgarnas rättigheter och skyldigheter i relationen till det offentliga. Som ger snabba och rättvisa besked oavsett vem du är och var i landet du bor. 31 Visionen är att hela den svenska offentliga sektorn skall utvecklas mot 24-timmarsmyndigheter. Medan WAI utarbetar internationella riktlinjer, är riktlinjerna i vägledningen 24-timmarswebben en integration av WAI:s riktlinjer anpassade efter svenska förhållanden och egna riktlinjer. Vägledningen 24-timmarswebben innehåller många riktlinjer uppdelade enligt de områden som de behandlar. Alla aspekter av webbproduktion behandlas, men vi har valt att redogöra för riktlinjerna som direkt behandlar tillgängligheten. Dessa är: riktlinjerna för utformning och konstruktion av webbplatsen och riktlinjerna för informationsproduktion och publicering. Riktlinjerna för utformning och konstruktion av webbplatsen är till hjälp för att göra myndigheternas webbplatser enhetliga, vilket skulle underlätta för alla användare eftersom de då kommer att känna igen strukturer och interaktion från en webbplats till en annan. De belyser även viktiga faktorer för att en webbplats ska bli tillgänglig för så många människor som möjligt. 32 Uppdelningen är enligt följande: 1. Navigering, form och layout Här betonas vikten av att ha en bra navigering när antalet tjänster och informationen på webbplatsen växer. Ur tillgänglighetsperspektiv skall dessutom strukturen och navigeringen vara begripliga. Konsekvens och förutsägbarhet är också viktiga, speciellt för användare med kognitiva problem. 2. Grundkonstruktion Riktlinjerna för grundkonstruktion riktar sig till webbutvecklarna och belyser de mest grundläggande aspekterna som kan bli aktuella i samband med kodningen av webbplatsen. 30 Statskontoret, 24-timmarswebben v 2.0, 2004, s timmarsmyndigheten, ( ) 32 Statskontoret, 24-timmarswebben v 2.0, 2004, s.28 13

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda

F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda Varför bry sig? Vad tjänar jag? WAI Funka Nu WCAG 1, 2 Hjälpmedel Prolog Varför bry sig? En stor del av Sveriges befolkning lider av funktionsnedsättningar

Läs mer

Vad säger WCAG om kognition?

Vad säger WCAG om kognition? Vad säger WCAG om kognition? Stefan Johansson och Anita Hildén stefan.johansson@funkanu.se leknyttan@gmail.com Så här säger W3C-konsortiet: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 innehåller ett

Läs mer

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet? en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02 Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Olle Olsson. December 2006

Olle Olsson. December 2006 Olle Olsson World Wide Web Consortium: olleo@w3.org Swedish Institute of Computer Science: olleo@sics.se December 2006 2006-12-14 Webb - tillgänglighet, användbarhet 1 World Wide Web Consortium (1994-

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner IT-design för funktionshindrade, fredrikw@csc.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Webbtillgänglighet Olika typer av funktionshinder Forskning om tillgänglighet

Läs mer

Vägledningen 24-timmarswebben få fler att använda er webbplats. Magnus Burell, Verva

Vägledningen 24-timmarswebben få fler att använda er webbplats. Magnus Burell, Verva Vägledningen 24-timmarswebben få fler att använda er webbplats Magnus Burell, Verva Källa: Skrotbil: Håll Sverige rent, www.hsr.se Källa: The Design of Everyday Things, Donald Norman SAS Coffee Pot: www.ergonomidesign.se

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Riktlinjer för Webbplatser inom Stockholms läns landsting 2004. Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Webbplatser inom Stockholms läns landsting 2004. Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer för Webbplatser inom Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Antagen av Landstingsfullmäktige 8 juni 2004 KOMMUNIKATIONSPOLICY

Läs mer

Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se. Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom

Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se. Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom Om mig 50% på Edelegationen. Ansvarar för psi och vägledningen för webbutveckling 50%

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

2000-talet tillgänglighet på webben. Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS)

2000-talet tillgänglighet på webben. Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS) Ivan Herman 2000-talet tillgänglighet på webben Olle Olsson Swedish W3C Office Swedish Institute of Computer Science (SICS) EpiServer-dagen 11 mars 2009 SICS Swedish Institute of Computer

Läs mer

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information.

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information. Checklista för att göra informationen tillgänglig När du kommunicerar och tar fram information finns det mycket du kan göra för att alla ska kunna ta del av dina budskap. För att informationen ska vara

Läs mer

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Adelin Nzomwita Juni 2010 Examensarbete, 15 högskolepoäng, B Datavetenskap Internetteknologi

Läs mer

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Lättläst: Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Internet är idag en av de viktigaste platserna där myndigheterna träffar medborgarna. Myndigheterna har

Läs mer

Hur tillgänglig är du? Hur tillgänglig är du? Seminariedag om digitalt tillgängliggörande Västmanlands läns museum 2014-02-19

Hur tillgänglig är du? Hur tillgänglig är du? Seminariedag om digitalt tillgängliggörande Västmanlands läns museum 2014-02-19 Hur tillgänglig är du? Om hur du tänker tillgängligt på webben Hur tillgänglig är du? Seminariedag om digitalt tillgängliggörande Västmanlands läns museum 2014-02-19 Pär Lannerö Projektledare webbriktlinjer.se

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Vägledning för webbutveckling. webbriktlinjer.se

Vägledning för webbutveckling. webbriktlinjer.se Vägledning för webbutveckling Kort om mig E-delegationen 20-25 % Augusti 2010 Teamledare för gruppen: e-tjänster Ingår i förvaltningsgruppen och det fortsatta arbetet Arbetsförmedlingen Januari 2012 Webb-

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Användbarhet för webben

Användbarhet för webben Användbarhet för webben Varför är webben extra viktig? Användningen av webbaserade aplikationer ökar mycket kraftigt och håller i vissa fall på att ersätta vanliga datorprogram. Webmail, Kallendrar, uppslagsverk

Läs mer

Användbarhet för webben

Användbarhet för webben Användbarhet för webben Varför är webben extra viktig? Användningen av webbaserade aplikationer ökar mycket kraftigt och håller i vissa fall på att ersätta vanliga datorprogram. Webmail, Kallendrar, uppslagsverk

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

1) Introduktion i tillgänglighet

1) Introduktion i tillgänglighet 1) Introduktion i tillgänglighet Inledningsvis genomför vi en orientering i vad tillgänglighet betyder för både användare och den egna personalen. Vi kommer att ta upp de grundläggande idéerna bakom de

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology

Fritid för alla - Fritidswebben. En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Fritid för alla - Fritidswebben En förstudie av Markus Blomqvist & Anna Stam People and technology Metod Som metod har vi använt oss av djupintervjuer och en onlinebaserad enkätundersökning för att identifiera

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder?

Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder? DATUM RAPPORTNUMMER 1 april 2004 PTS-ER-2004:14 ISSN 1650-9862 Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder? FUNKTIONSHINDER? Förord Post- och telestyrelsen (PTS)

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

Riktlinjer för navigation i mobilgränssnitt Senast uppdaterad 2014-02-21

Riktlinjer för navigation i mobilgränssnitt Senast uppdaterad 2014-02-21 Riktlinjer för navigation i mobilgränssnitt Senast uppdaterad 2014-02-21 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektupplägg...

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

RIKTLINJER FÖR WEBBPLATS PÅ INTERNET. Örebro l äns landsting

RIKTLINJER FÖR WEBBPLATS PÅ INTERNET. Örebro l äns landsting RIKTLINJER FÖR WEBBPLATS PÅ INTERNET Örebro l äns landsting Inledning Detta dokument anger riktlinjer för Örebro läns landstings webbplats och har sin grund i landstingets policy för information och kommunikation,

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT Sofia Aronsson ANVÄNDBARHET OCH GRAFISK DESIGN MIS 13, Nackademin Yrkeshögskola Lärare: Ellinor Ihlström Inledning... 3! Analys... 3! Hitta... 3! Förstå... 5! Använda... 6!

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-WEB Klass Systemutvecklare.NET Syfte och koppling till yrkesrollen För att kunna arbeta som systemutvecklare

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Kunskapscentrumcentrum för Äldres Säkerhet

Kunskapscentrumcentrum för Äldres Säkerhet Kunskapscentrumcentrum för Äldres Säkerhet Kravspecifikation Webbplatsen ska vara uppbyggd så att den följer riktlinjerna från World Web Consortium (W3W). Webbplatsen ska följa standarder för uppmärkningskod.

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Innehåll. Webbproduktion. Prototyputveckling. Arbetsgång (R)

Innehåll. Webbproduktion. Prototyputveckling. Arbetsgång (R) Innehåll Webbproduktion Produktion och publicering av större webbplatser Produktion Användbarhet/Användbarhetstest Publicering Underhåll Arbetsgång (R) 1) Utred mål och syfte (verksamhets- och målgruppsanalyser)

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor)

Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor) Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser (utan bilagor) Dnr 1-657/2013 Version 1.0 Gäller från och med 2014-01-14 Beslut Dnr: 1-657/2013 2014-01-14 Riktlinjer och regler för Karolinska

Läs mer

WEBB PRODUKTION. Publicering av stora webbplatser. 2010 Thomas Mejtoft. Thomas Mejtoft 1210-12-13 2

WEBB PRODUKTION. Publicering av stora webbplatser. 2010 Thomas Mejtoft. Thomas Mejtoft 1210-12-13 2 WEBB 2010 PRODUKTION Publicering av stora webbplatser 1210-12-13 2 1 Publicering av stora webbplatser Juridiska och etiska riktlinjer Domännamn Webbservrar Webbhotell Sökmotorer CMS 1210-12-13 3 Juridiska

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Tillgänglighetsplan. Tillgänglighetsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2006.02.27 Dnr 10-251/06

Tillgänglighetsplan. Tillgänglighetsplan för Högskolan i Gävle. Beslutat av rektor 2006.02.27 Dnr 10-251/06 Tillgänglighetsplan Tillgänglighetsplan för Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2006.02.27 Dnr 10-251/06 Innehållsförteckning UPPDRAG 3 BAKGRUND 3 Utgångspunkter i handikappolitiken 3 Styrande lagar

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Utseende. Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll

Utseende. Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Utseende 4 1.1 Allmänt............................................ 4 1.2 Teckensnitt.......................................... 4 1.3 Stilmallar...........................................

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Bilder och optimering --- Vilken upplösning är lämplig för bilder som ska användas på Internet? Sträva efter korta nedladdningstider. 72 ppi/dpi

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Handi. För att livet ska funka

Handi. För att livet ska funka Handi För att livet ska funka Handi är ett hjälpmedel som fungerar som ett kognitivt stöd i vardagen. Handi hjälper dig att få struktur på din dag och dina rutiner. Handi är till för dig som behöver hjälp

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Funkas tips för redaktörer

Funkas tips för redaktörer Funkas tips för redaktörer Vår referens Jennifer Jordal jennifer.jordal@funkanu.se Tel: 08-555 770 81 Datum Senast uppdaterad: juni 2013 Om tipsen De här redaktörstipsen får du för att du är kund hos Funka.

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Att utveckla läromedel i digital form

Att utveckla läromedel i digital form Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Det digitala läromedlet Ett digitalt läromedel kan finnas

Läs mer

Utveckling av Läsaren

Utveckling av Läsaren Utveckling av Läsaren Projektet steg för steg Läsaren har utvecklats sucessivt till att bli den anpassningsbara och situationsoberoende tjänst den är idag. Tabellen nedan visar hur utvecklingen har skett

Läs mer

Wireframe när, vad, hur och varför?

Wireframe när, vad, hur och varför? Wireframe när, vad, hur och varför - 1 Wireframe när, vad, hur och varför? Arbetsflöde är ett samlande begrepp för alla steg som används för att göra en webbplats. Från första början till färdig sajt.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kunskapscentrum för Äldres Säkerhet

Kunskapscentrum för Äldres Säkerhet Kunskapscentrum för Äldres Säkerhet Kravspecifikation för webbplats Webbplatsen ska vara uppbyggd så att den följer riktlinjerna från World Web Consortium (W3W). Webbplatsen ska följa standarder för uppmärkningskod.

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2014-11-24 Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se Synpunkter till Digitaliseringskommissionen på utkast till kapitel om digital kompetens Handikappförbunden är en

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

Google Guide: Tips för sökoptimering

Google Guide: Tips för sökoptimering Google Guide: Tips för sökoptimering Google Guide Digital publikation www.intankt.se, Intankt Författare: Adam Ahlgren Typsnitt: Calibri, 11 punkter Formgivning: Intankt Omslagsfoto: Google Stockholm,

Läs mer

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering Supported employment Ett annat sätt att tänka rehabilitering AF s koder 11 Hjärt-, kärl-, lungsjukdom 21 Barndomsdövhet 22 Hörselskada 31 Grav synskada 32 Synsvaghet 41 Rörelsehinder som kräver förflyttningshjälpm.

Läs mer