Myndigheters utveckling av e-tjänster - hinder och drivkrafter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheters utveckling av e-tjänster - hinder och drivkrafter"

Transkript

1 Magisteruppsats, 20p vt 2003 Data- och Systemvetenskapliga Linjen, 160 p Stockholms Universitet Myndigheters utveckling av e-tjänster - hinder och drivkrafter IT-kommissionens rapport 70/2003 Författare: Ellinor Carnlöf och Frida Hallén Handledare: Björn Rosengren

2 SAMMANFATTNING IT och tjänster relaterade till IT har för många blivit en självklarhet. Webbplatser på Internet har utvecklats från att enbart visa information till att även tillhandahålla tjänster av olika slag. Begrepp som e-handel, e-banker och e-tjänster blir allt mer kända för allmänheten. I den lågkonjunktur som för närvarande råder är företagen försiktigare och mer avvaktande till nya idéer och oprövade lösningar. Detta har medfört att uppmärksamheten riktas allt mer mot den offentliga sektorn och dess utveckling av e-tjänster. De statliga myndigheterna har alla medborgare som målgrupp och stora möjligheter till effektivisering genom utvecklingen av e-tjänster. En av de största satsningarna inom offentliga e-tjänster är visionen om 24-timmarsmyndigheten. Genom den ska tillgängligheten till de statliga myndigheterna öka för medborgare och företag, oavsett tid och plats. Myndigheterna ska samverka med varandra och i framtiden ska det bli möjligt för medborgaren att bara vända sig till en instans för att få den hjälp man behöver. 24- timmarsmyndigheten är idag ett begrepp som når allt fler genom stor uppmärksamhet i media och av politiker. Det finns dock ett gap mellan visionen och verkligheten. Myndigheterna har kommit olika långt i arbetet och medan utvecklingen har gått snabbt framåt inom vissa områden har de stagnerat på andra. Det är därför intressant att undersöka vad det är som hindrar utvecklingen och försvårar myndigheternas satsningar, likväl som att granska vilka drivkrafter som ligger bakom arbetet. Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera myndigheters arbete och satsningar inom utvecklingen av offentliga e-tjänster, med särskild tonvikt på 24-timmarsmyndigheten. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning och genom intervjuer med tio myndigheter är målet att undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns i utvecklingen. De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna som presenteras berör mål, visioner, strategier och resurser. Utifrån dessa viktiga begrepp har vi skapat ett ramverk som används under den empiriska datainsamlingen och analysen. Ramverkets funktion är att vara författarnas glasögon under arbetets gång, samt fungera som uppsatsens röda tråd. Insamlingen av empiriska data och analysen av dem, leder slutligen fram till ett antal slutsatser. Myndigheternas främsta drivkrafter består av krav från regeringen i olika former. Dessa krav skiljer sig dock åt beroende på vilket departement myndigheten tillhör. Vidare är användarna viktiga pådrivare av utvecklingen, och innehar rollen som betydelsefulla kravställare till myndigheterna. Utvecklingen av e-tjänster drivs även framåt av interna myndighetsskäl, som exempelvis det kontinuerliga behovet av effektivisering. Uppsatsen visar även att myndigheterna arbetar utifrån 24-timmarsmyndighetens råd och rekommendationer, dock i olika utsträckning. Slutsatserna visar att de hinder som myndigheterna möter i utvecklingsarbetet, till stor del kommer inifrån organisationen. Härskande stuprörsstrukturer behöver luckras upp och gapet mellan IT och linjeverksamheten överbryggas. Begränsad ekonomi är i huvudsak ett problem för mindre myndigheter, som inte kommit så långt i utvecklingen, medan avsaknaden av standarder och enhetliga säkerhetslösningar skapar problem för alla. Slutligen är den rådande lagstiftningen ett stort hinder för vissa myndigheter, den behöver revideras för fortsatt utveckling.

3 ABSTRACT IT and services related to IT are today a matter of course to many people. Web sites on the Internet have evolved from containing only information, to providing different kinds of services as well. Concepts such as e-commerce, e-banking and e-services are becoming more and more familiar to the public. In the current recession, companies are more careful and more expectant to new ideas and untried solutions. This has called the public sector and its development of e- services to the attention. The main target group of the Government authorities is the citizens, and the development of e-services provide a great opportunity to improve efficiency. One of the biggest ventures in public e-services is the vision about the 24-hour-authority. This will increase the availability of the Government authorities for the citizens and companies, no matter time or place. The authorities should cooperate with each other and in the future it will be possible for the citizen to contact only one authority to receive the required service. This 24- hour-authority is today a concept that is reaching more and more people by increasing attention from media and politicians. There is, however, a gap between vision and reality. The work of the separate authorities is not equally advanced, and while the development has come a long way in some areas, it has stagnated in other. It is therefore interesting to study what factors are creating obstacles and making the efforts of the authorities more difficult, as well as examining what driving forces there are behind the work. The aim of the thesis is to analyze and discuss the work and efforts of the authorities in developing public e-services. The thesis is a qulitative study and the goal is to examine what obstacles and driving forces exist in the development. Ten authorities will be interviewed. The main theoretical starting positions of the thesis are goals, visions, strategies and resources. From these important concepts we created a framework, which is used during the collecting and analysis of the empirical data. The function of the framework is to be the eye glasses of the writers throughout the working process, and also to be the main thread of the thesis. The collection of empirical data and the subsequent analysis of the collected material eventually lead up to a number of conclusions. The main driving forces of the authorities are different kinds of demands from the Government. These demands differ, though, depending on the ministry of the authority. Furthermore, the users are very important for the authorities as they are pushing the development forward by always expecting raised standards. The e-services development is also driven by internal reasons, such as the continuing need for increased efficiency. The thesis does also point to the fact that the authorities are making extensive use of the advice and recommendations made by the 24-hour-authority, although to greater or lesser extent. The conclusions show that the obstacles facing the authorities in their development of e-services to a large extent are internal. Prevailing drainpipe structures must be opened up and the gap between IT and traditional line of work must be bridged. Restrained economy is mainly a problem for the smaller authorities that are not far reached in their development, while lack of standards and integrated safety solutions pose problems for all involved in the development. Finally is the current legislation a large obstacle for some authorities, and it needs revision in order to make further development possible.

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Problemställning Syfte Mål Avgränsning Tillvägagångssätt Disposition METOD Kvalitativ studie Intervjuer Litteraturstudie och studier av annat material Primär- och sekundärdata Urvalet Validitet och reliabilitet i undersökningen TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Mål och visioner Visioner Målformulering Strategier och handlingsplaner Definition av strategi Att ta fram strategin Resurser Ekonomi Kompetens Teknik och informationsstruktur Interna organisatoriska aspekter Sammanfattning RAMVERK Definition Beskrivning OFFENTLIGA E-TJÄNSTER BAKGRUND OCH INITIATIV Myndigheters arbete Bakgrund Aktörer och samverkansprojekt inom området Statskontoret IT-kommissionen Statens e-forum SverigeDirekt Samhällsguiden Medborgartorget Samset timmarsmyndigheten Sammanfattning MEDVERKANDE MYNDIGHETER OCH DERAS E-TJÄNSTEUTVECKLING Allmänna reklamationsnämnden (ARN) Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Konkurrensverket Premiepensionsmyndigheten (PPM) Riksarkivet Riksgäldskontoret (RGK) Rikspolisstyrelsen (RPS) Riksskatteverket (RSV) Statistiska centralbyrån (SCB) Tullverket Statskontorets sammanställning PRESENTATION AV EMPIRISKT MATERIAL Mål och visioner...32

5 7.1.1 Långsiktiga mål och visioner timmarstrappan som mål Kortsiktsmål Problem med mål och visioner Strategier Upplägg av strategier Problem med strategier Resurser Ekonomi Kompetens Teknik och informationsstruktur Krav Krav från regeringen Krav kring 24-timmarsmyndigheten Krav från användarna Interna krav Övriga krav Uttalade drivkrafter Myndigheternas syn på kraven Synen på samverkan Pågående och planerat samarbete Problem med samverkan ANALYS Drivkrafter Krav från regeringen Krav från användarna Interna krav Mål Krav kring 24-timmarsmyndigheten Krav om samverkan Hinder Inom myndigheten Ekonomi Kompetens Teknik Informationsstruktur Lagstiftning SLUTSATSER Drivkrafter Hinder BORTOM SYFTET FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER AVSLUTNING Förslag på vidare forskning Metodkritik Författarnas tack...57 KÄLLFÖRTECKNING Bilaga 1 Intervjuunderlag Bilaga 2 Intervjuer Bilaga 3 Delar av 24-timmarswebbens checklista

6 Figurförteckning Figur 1-1.Uppsatsens disposition...3 Figur 3-1. Organisationens vision är den första byggstenen i ramverket...7 Figur 3-2. Organisationens mål är vägen mot visionen...8 Figur 3-3. Strategin ska genomsyra hela organisationens arbete med att uppfylla målen...10 Figur 3-4. Fem steg för att välja strategi, baserat på Hill/Jones resonemang...10 Figur 3-5 De huvudsakliga delarna i en SWOT-analys, omarbetad efter Kahaner [Kahaner, 1997]...11 Figur 3-6. Resurserna används för att uppnå organisationens mål...12 Figur 3-7. Tjänsteutvecklingens nya treenighet [IT-kommissionen, 2002]...13 Figur 3-8. Hörnstenar i utvecklingen av digitala tjänster [IT-kommissionen, 2002]...14 Figur 3-9. Pyramid av tekniska lösningar [Hartman/Sifonis, 2000]...14 Figur 4-1. Uppsatsens ramverk...17 Figur timmarsmyndighetens utvecklingstrappa. [Vägen till 24-timmarsmyndigheten, 2003]...23 Figur 5-2. Ett ärende en myndighet. [Vägen till 24-timmarsmyndigheten, 2003]...24 Tabellförteckning Tabell 6-1. En sammanställning av myndigheternas e-tjänster... 31

7 1 INLEDNING Detta första kapitel behandlar bakgrunden till uppsatsämnet, de problem som vi anser finns, uppsatsens syfte och mål, samt dess avgränsningar och tillvägagångssätt. Kapitlet avslutas med en disposition som visar hur uppsatsen är upplagd med kapitelindelning och innehåll. 1.1 Bakgrund IT är idag en stor del av mångas liv och ses som en allt viktigare möjliggörare. På arbetsplatser är datorer en självklarhet, likaså företagens intranät och externa webbplatser. I skolan skriver eleverna inlämningsuppgifter på dator efter att information har hämtats från olika webbplatser. Hemsidor på Internet har utvecklats från att enbart visa information till att även tillhandahålla olika sorters tjänster. Från hemmet är det sedan länge möjligt att handla alla typer av varor, betala räkningar, läsa tidningen och beställa tågbiljetter via Internet. Alltfler funktioner introduceras för användarna och begrepp som e-handel, e-banker, e-demokrati och e-tjänster är numera vardag. Efter den rejäla kraschen för så kallade Internet-företag för några år sedan, har det dock varit svårt för många av de privatägda företagen på marknaden. I den lågkonjunktur som för närvarande råder är företagen försiktigare och mer avvaktande till nya idéer och oprövade lösningar. Detta har givit plats för andra aktörer som får allt mer uppmärksamhet. Den kanske starkaste av dessa aktörer är den offentliga sektorn med myndigheterna i spetsen. Den offentliga sektorn har alla medborgare som målgrupp och ständiga krav på sig att förbättras och utvecklas. Myndigheterna är inte lika konjunkturkänsliga som privata företag, deras verksamhet fortgår även i sämre tider. Detta har gjort dem aktuella när det gäller att prova nya webblösningar och tekniker. Företag inom andra områden följer därför deras arbete med stort intresse och teknikleverantörer är öppna för samarbete. Händelsernas centrum har skiftat ordentligt; från privata IT-företag till statligt styrda myndigheter. Detta gör den offentliga tjänsteutvecklingen på Internet mycket intressant att undersöka. En av de största satsningarna inom offentliga e-tjänster 1 är visionen om 24-timmarsmyndigheten. Tanken är att tillgängligheten till de statliga myndigheterna ska öka för medborgare och företag, oavsett tid och plats. Myndigheterna ska samverka med varandra och i framtiden ska det bli möjligt för medborgaren att bara vända sig till en instans för att få den hjälp man behöver. Detta skulle underlätta för alla parter; för medborgare, företag och myndigheter. 24- timmarsmyndigheten ska leda till snabbare och enklare service samt en effektivisering för myndigheterna. 24-timmarsmyndigheten är idag ett begrepp som når allt fler genom stor uppmärksamhet i media och av politiker. 1 Med e-tjänst avses alla typer av tjänster som kan överföras via elektroniska medier [DemocrIT, 2003]. 1

8 1.2 Problemställning Det finns en stark tro på att 24-timmarsmyndigheten kommer att medföra en mängd fördelar både för myndigheter och för användare när den är förverkligad. Det finns dock ett gap mellan visionen och hur verkligheten faktiskt ser ut. Myndigheterna har kommit olika långt i utvecklingsarbetet och ingen myndighet har hittills uppnått visionen om 24-timmarsmyndigheten. Utvecklingen har gått väldigt snabbt inom vissa områden, medan den på andra mer eller mindre har stagnerat. Vad är det som hindrar utvecklingen och vilka problem möter myndigheterna i arbetet? Arbetet verkar emellertid gå framåt och det finns myndigheter som kommit mycket långt i utbyggnaden av e-tjänster. Vad är det då som driver utvecklingen framåt och får myndigheterna att fortsätta arbetet? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera och diskutera myndigheters arbete och satsningar inom utvecklingen av offentliga e-tjänster, med särskild tonvikt på 24-timmarsmyndigheten. 1.4 Mål De huvudsakliga målen med uppsatsen är att finna vilka hinder som myndigheterna möter i arbetet med e-tjänster samt att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom utvecklingen. För att få klarhet i detta har uppsatsen även ett antal delmål; o Att ge läsaren en teoretisk förankring i begreppen mål, visioner, strategier och resurser o Att utifrån förarbetet och de teoretiska utgångspunkterna skapa ett ramverk som används under den empiriska datainsamlingen och analysen o Att presentera undersökningens kontext och de medverkande myndigheterna o Att genom intervjuer med ett antal myndigheter undersöka deras arbete med utvecklingen av e-tjänster, och därefter analysera det empiriska resultatet 1.5 Avgränsning Vi avser inte klassificera eller rangordna myndigheterna utifrån hur långt de har kommit i utvecklingen. 1.6 Tillvägagångssätt Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med tio statliga myndigheter. Vi har även genom samtal med Christer Marking och Sören Lindh (IT-kommissionen) samt Jan-Eric Janelöw (AMS) fått en inledande och övergripande bild av området offentliga e-tjänster. Utöver detta har vi genomfört litteraturstudier och tagit del av tidningsartiklar, rapporter, regleringsbrev och konferensmaterial. Metoden beskrivs mer utförligt i kapitel 2. 2

9 1.7 Disposition Denna figur visar hur uppsatsen är upplagd med kapitelindelning och innehåll. Kapitel 1 - Inledning - Kapitel 2 - Metod - Bakgrund, problemställning, syfte, mål, avgränsningar, tillvägagångssätt, disposition Redogörelse för undersökningens metod Teoretisk nivå Kapitel 3 - Teoretiska utgångspunkter - Teoretisk grund - mål, visioner, strategier, och resurser Kapitel 4 - Ramverk - Definition och beskrivning av undersökningens ramverk Kapitel 5 - Offentliga e-tjänster- Kapitel 6 - Medverkande myndigheter - Kapitel 7 - Presentation av empiriskt material- Presentation av den kontext undersökningen sker i myndigheter och andra aktörer Presentation av de myndigheter som deltagit i undersökningen och redovisning av insamlad data Empirisk nivå Kapitel 8 - Analys - Analys av det teoretiska och empiriska materialet Kapitel 9 - Slutsatser - Undersökningens slutsatser presenteras Kapitel 10 - Bortom syftet Förslag på åtgärder - Slutsatser och förslag på åtgärder som går utanför undersökningens syfte Kapitel 11 - Avslutning - Förslag på vidare forskning, metodkritik och författarnas tack Figur 1-1.Uppsatsens disposition 3

10 2 METOD Detta kapitel redovisar den metod som vi har valt att använda till vår undersökning, vad som kännetecknar den metodologin samt hur urvalet har gått till. 2.1 Kvalitativ studie Vi har huvudsakligen använt oss av en kvalitativ ansats i vårt uppsatsarbete. En kvalitativ undersökning skiljer sig från en kvantitativ undersökning genom att forskaren fokuserar på ett mindre antal undersökningsobjekt och studerar och analyserar dem grundligt. I en kvantitativ ansats läggs vikten vid statistik och numeriska beräkningar. Då undersöks ett omfattande antal objekt för att man sedan ska kunna dra mer generella slutsatser om det som studeras, alternativt är målet att bevisa eller motbevisa kausala samband. I en kvalitativ undersökning är kontexten mycket viktig. Forskaren söker förklara ett visst skeende eller en utvecklingstendens utifrån den omgivning undersökningen försiggår i. I en kvalitativ undersökning är resultaten alltid beroende av den som tolkar och analyserar materialet. Tolkningen är subjektiv och beror på en mängd olika faktorer. Forskaren bör dock anstränga sig för att hålla sig så neutral som möjligt. Fördelen med ansatsen är att den leder till en djupare förståelse av det som undersöks. Det kontextuella perspektiv som ansatsen ger passar vår undersökning bra, eftersom det kan finnas stora skillnader mellan myndigheterna 2 som inte skulle komma fram i en rent statistisk och kvantitativ studie. [King/Keohane/Verba, 1994] De flesta undersökningar använder sig dock av någon form av kvantitativt material. För att beskriva ett utgångsläge eller för att göra jämförelser mellan olika studieobjekt är det vanligt att statistik eller numeriska uträkningar används. [King/Keohane/Verba, 1994] I den här uppsatsen använder vi i viss utsträckning statistik som redan är inhämtad för att få en bild av hur långt de olika myndigheterna har kommit i utvecklingen av e-tjänster. Inom den kvalitativa forskningsansatsen finns det olika metoder att använda. De metoder som vi har valt till vår undersökning är intervjuer och litteraturstudier Intervjuer Intervjuer är vår primära källa till empiriskt material. Med hjälp av dessa har vi fått möjlighet att förstå och förklara de statistiska skillnader som finns mellan myndigheterna. Intervjuerna har även lett till en djupare förståelse av vilka hinder och drivkrafter som finns i utvecklingsarbetet med e-tjänster. Vi övervägde inför intervjuerna att erbjuda respondenterna anonymitet. Den grundläggande tanken bakom detta var att respondenterna eventuellt skulle känna sig friare att ta upp problem som kan finnas inom organisationen och inom utvecklingsarbetet. Vi beslutade ändå att inte låta dem vara anonyma av två anledningar. Fokus i undersökningen kommer inte att ligga på inomorganisatoriska aspekter, vidare tycker vi det är relevant att redovisa vilka de 2 Sådana skillnader kan exempelvis vara ekonomi, inställning hos ledningen och kulturella värderingar. 4

11 medverkande myndigheterna är, för att eventuellt kunna dra slutsatser utifrån storlek och liknande. Detta hade försvårats genom anonymitet. Avsikten är dock inte att klassificera eller rangordna myndigheterna, men vi anser att det är relevant att göra en presentation av dem, då det ger läsaren en uppfattning om de olika förutsättningarna som råder. Det finns olika typer av intervjuer som kan göras inom en kvalitativ studie. Vi valde semistrukturerade intervjuer, vilket betyder att intervjun kretsar kring ett antal övergripande frågor. I en semistrukturerad intervju behöver inte frågorna ställas i samma ordning vid varje tillfälle, vilket gör intervjutekniken tillräckligt flexibel för att kunna fånga upp eventuella skiftningar i svaren [Halvorsen, 1989]. Respondenterna har inför intervjutillfället fått ta del av frågorna, men också blivit informerade om att dessa kommer att fungera som nyckelord. Det dokument som skickades till myndigheterna och som intervjuerna utgått ifrån, kan läsas i bilaga 1. Ett av de främsta problemen med semistrukturerade intervjuer är att de är beroende av ett bra förhållande mellan intervjuare och respondent. Båda måste känna sig bekväma i situationen och ha förtroende för den andra för att samtalet ska vara givande. Intervjuaren får inte bli alltför ledande, då det kan leda till att respondenten tolkar frågorna på sätt som inte var avsedda [Halvorsen, 1989]. De genomförda intervjuerna pågick i ungefär en timme med en eller två respondenter. Myndigheterna fick själva välja hur många som skulle delta och vid två tillfällen var det fler än två respondenter (tre respektive fyra). Vi det tillfälle som respondenterna var fyra till antalet pågick intervjun under två timmar. Uppsatsförfattarna har turats om att skriva och att leda intervjun och har således lett fem intervjuer var. Bandupptagning har skett under samtliga intervjuer. Intervjuerna är dock inte transkriberade i sin helhet, men finns att läsa i bilaga 2 där vi sammanställt svaren under respektive rubrik för att underlätta för läsaren. Banden finns att tillgå efter förfrågan till författarna Litteraturstudie och studier av annat material Den teoretiska delen av undersökningen består av litteraturstudier samt studier av annat material. Vi har i litteraturstudien dels använt oss av övergripande litteratur kring planeringsarbete, strategi och visioner inom organisationer, dels av modernare texter som behandlar samma ämnen, men mer specifikt för så kallade IT-företag. Vi har även studerat litteratur om myndigheter och deras arbete för att kunna förankra undersökningen mer kontextuellt. Vidare har vi använt dokument från andra källor. Bland dessa kan nämnas kvartalsrapporter från Statskontoret, bildspel och andra dokument från IT-kommissionen, regleringsbrev från regeringen, samt material från en konferens om 24-timmarsmyndigheten som vi deltog i. Utifrån detta material har vi skapat ett ramverk som används genom hela undersökningen. Figur 4-1 visar en figur över ramverket och hur begreppen relaterar till varandra. Ramverkets funktion är att fungera som författarnas glasögon och återkommer som en röd tråd genom hela uppsatsen Primär- och sekundärdata Vi har använt oss av både primärdata och sekundärdata i undersökningen. Med primärdata menas information som inhämtats just till denna specifika studie, medan sekundärdata är information (exempelvis statistik) som ställts samman vid annat tillfälle och vanligtvis med annat syfte. Denna 5

12 typ av data bör om möjligt kontrolleras [King/Keohane/Verba, 1994]. Våra primära data består av intervjuerna, där vi själva har samlat in informationen. De sekundära data består av statistik från diverse rapporter, bland annat Statskontorets klassifikation av myndigheternas utvecklingsgrad. 2.2 Urvalet Vi valde ut tio stycken myndigheter för intervjuer om deras arbete med utvecklingen av e-tjänster. Dessa tio valdes ut mot bakgrund av flera faktorer. Vi ville att undersökningen skulle omfatta myndigheter av alla storlekar små, medelstora och stora för att få så omfattande kunskap om de hinder och drivkrafter som finns i utvecklingsarbetet som möjligt. Det finns vidare stora skillnader mellan de olika myndigheterna vad gäller målgrupp och arbetsuppgifter, något som vi också ville ta hänsyn till. Då vi inte hade möjlighet att göra längre resor, valdes myndigheter i Stockholm. När vi fastställt denna "urvalsmall" studerade vi Statskontorets granskning av alla myndigheters webbplatser, för att få den blandning vi önskat. Vi fick hjälp av IT-kommissionen och Jan-Erik Janelöw på AMS att göra ett slutgiltigt urval och att få tips om rätt personer att tala med på respektive myndighet. För att få förståelse kring utvecklingsarbetet ville vi tala med personer som är kompetenta och insatta i arbetet. I de fall vi inte har blivit rekommenderade någon kontaktperson har vi frågat oss fram genom organisationen. De myndigheter som deltog i undersökningen presenteras i kapitel Validitet och reliabilitet i undersökningen Det finns ett antal forskningsetiska frågor att ta ställning till under arbetets gång. Dessa berör undersökningens validitet och reliabilitet, två begrepp som handlar om att maximera resultatens giltighet. Validitet berör frågan om forskningen verkligen undersöker det som avses att undersökas. Försöker forskaren besvara rätt fråga och har rätt frågor ställts? För att försäkra validiteten är det viktigt att undersökningen endast grundas på data som är relevant. Koncept och värderingar som inte är en medveten del av studien, eller som inte går att mäta på ett bra sätt, bör inte påverka resultatens tolkning. Forskaren måste vara noggrann med att inte låta dylika värderingar vägas in. [King/Keohane/Verba, 1994] Reliabilitet handlar om att få fram samma resultat igen om undersökningen upprepades av en annan forskare. För att kunna avgöra detta krävs det att forskaren noggrant presenterar den kvalitativa undersökningen. Det är viktigt att redogöra för vilka resonemang som har föregått ett resultat. Det möjliggör för andra forskare och intresserade att kunna följa undersökningen och avgöra huruvida de anser den vara riktig eller inte. [King/Keohane/Verba, 1994]. För att höja kvaliteten och trovärdigheten på vår undersökning presenterar vi all data från intervjuerna, intervjufrågorna samt de sekundära data som har samlats in via andra källor (exempelvis uppgifter från Statskontorets rapporter). 6

13 3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER I detta kapitel presenteras en teoretisk grund till undersökningen. Kapitlet skall ses som bakgrund till uppsatsens empiriska del som påbörjas i kapitel 7. I kapitlets första avsnitt behandlas visioner och olika typer av mål och målformuleringar, därefter strategier och resurser. Dessa begrepp och relationerna dem emellan bildar slutligen ett ramverk som presenteras i efterföljande kapitel. 3.1 Mål och visioner En organisation måste veta vad den vill uppnå för att kunna planera och strukturera sitt arbete på ett bra sätt. En vision bör finnas som visar vad som eftersträvas, liksom formulerade mål för att uppnå visionen. [Nanus, 1992] Visioner En vision är en formell deklaration av vad organisationen försöker åstadkomma över en längre period [Hill/Jones, 1998]. Den bör representera en utopisk, trolig och attraktiv framtid för organisationen. Visionen finns också till för att ge energi till alla som arbetar inom och med organisationen, även för kunder och andra som ser den utifrån. Den ska måla upp en bild av en bättre, mer framgångsrik och fungerande situation än den som finns idag och den ska vara så pass inspirerande att den får alla berörda att vilja arbeta mot den. [Nanus, 1992] vision Figur 3-1. Organisationens vision är den första byggstenen i ramverket För att kunna formulera en bra vision behövs det klargöras vad det är som organisationen gör och vilken roll den har i omgivningen. Detta kräver en grundläggande förståelse för organisationen och dess bransch. Vad är organisationens huvudsakliga uppgift, vad kommer den att vara i framtiden och vad bör den vara? Vid definition av en verksamhet finns det tre dimensioner att fokusera på; kundgrupper (vilka är det som tillfredsställs?), kundbehov (vad är det som tillfredsställs?) och distinkta kompetenser som ser till att kunden blir nöjd (hur tillfredsställs kundens behov?). Genom att koncentrera sig på kunden och användarna undviker verksamheten att fixera sig på vad det är som levereras (produkten). Kundfokus är med andra ord ett sätt att lättare anpassa sig till omvärlden och nya krav. [Hill/Jones, 1998] 7

14 Vidare bör det undersökas hur organisationen skapar värde för samhället. Hur ser miljön och omgivningen ut runt omkring och hur kan den påverkas? [Nanus, 1992] Ställning bör tas till vilka värderingar som anses viktiga; exempelvis miljö, säkerhet, trygghet och integritet. Inom alla organisationer finns det en kultur och uppsättning av värderingar som påverkar de anställdas beteende och beslutsfattande. Kulturen kan vara både övergripande och specifik för olika avdelningar. Den bör kartläggas och beskrivas, då kulturella yttringar ofta är mycket djupt rotade och kan verka hämmande för nya inriktningar och tankesätt. [Nanus, 1992] Efter att organisationens roll har definierats kan en mental modell arbetas fram som visar det tillstånd som organisationen önskar befinna sig i framtiden. Modellen ska vara en utmaning för alla inblandade och spännande att arbeta mot, även om den är ouppnåelig. Visioner bör vara utopiska och inte ta hänsyn till den omgivning och de begränsningar som finns runt organisationen. Denna idealistiska syn på arbetet gör det lättare att beröra anställda på alla nivåer. Visionen ska ange riktning för organisationens arbete. [Nanus, 1992] Målformulering När visionen är färdigställd kan målen för verksamheten formuleras. Ett mål är ett specifikt tillstånd som organisationen strävar efter att uppnå och det utgår från den övergripande visionen. Genom att formulera tydliga mål beskrivs vad som måste ske för att organisationen ska kunna uppnå sin vision. [Hill/Jones, 1998] vision MÅL MÅL Figur 3-2. Organisationens mål är vägen mot visionen Ackoff menar att det finns tre typer av mål kortsiktsmål, långsiktsmål och ideal. Kortsiktsmål är de mål som förväntas uppnås inom den tidsperiod som planen innefattar, långsiktsmål kanske inte uppnås inom den tidsperioden men visar den riktning som framstegen och arbetet ska ha under tiden. Ideal ska ses som ouppnåeliga och fungerar som en vägvisare i arbetet. De ska leda organisationen i rätt riktning [Ackoff et al, 1984]. Andra menar att ideal är det samma som organisationens vision och att målen bör klassas som antingen kortsiktsmål eller långsiktsmål, där de förstnämnda förväntas uppnås inom en mer överskådlig tidsperiod och de senare är mer övergripande och abstrakta [Hill/Jones, 1998]. Att sätta upp kortsiktsmål är ett sätt att driva utvecklingen framåt genom att hela tiden ha något närliggande och konkret att arbeta mot. Långsiktsmålen är nyttiga för organisationen, eftersom de ser till att kortsiktsmålen verkligen leder organisationen i rätt riktning och är stärkande för verksamheten på sikt. [Ackoff, 1981] Andra anser att kortsiktsmål stressar fram krav på att agera och att det på sikt inte främjar organisationen [Hill/Jones, 1998]. Det borde dock vara positivt att ha mindre omfattande och 8

15 mer konkreta mål att arbeta mot på vägen, både för att kontrollera att verksamheten fungerar och som motiverande faktor. Enligt Hill/Jones finns det fyra egenskaper som utmärker ett bra uppställt mål: o Exakt och enkelt att mäta för att veta när det är uppfyllt. o Relevant. Ett fåtal viktiga mål är bättre än flera ofokuserade. o Utmanande men fortfarande realistiskt. o Tidsbegränsat, om det är möjligt. En deadline sätter igång arbetet. [Hill/Jones, 1998] När visionen är framtagen och målen formulerade kan organisationen gå vidare med att bestämma en strategi för att uppnå dessa. 3.2 Strategier och handlingsplaner Definition av strategi En strategi är ledningens beslut om hur organisationens mål ska kunna uppnås. Den består av beslut om handlingar som ska få verksamheten att komma fram till något visst mål, det kan gälla både kortsiktsmål och långsiktsmål. Vanligtvis handlar det dock om att uppnå de mer övergripande målen som finns [Hill/Jones, 1998]. En strategi kan även ses som matchningen mellan en organisations aktiviteter och dess omgivning [Johnson/Scholes, 1997]. Fokus ligger i båda fallen på att lyckas utnyttja organisationens resurser i största möjliga mån. Organisationen bör sträva efter att skapa så många möjligheter till framgång som är möjligt med de medel som står till buds. För att en strategi ska vara lyckad bör den ha genomtänkta tillvägagångssätt att utnyttja organisationens kompetens på [Bruzelius, 1995]. En strategi påverkas inte bara av tillgängliga resurser och faktorer i dess omgivning, utan även av de värderingar och förväntningar som finns hos de personer som har makt. Detta kan komma både från internt och externt håll. [Johnson/Scholes, 1997] Många organisationer går igenom sin strategi och sina handlingsplaner varje år, men oftast väljs inte en ny strategi varje gång. Resultatet av genomgången blir oftast att ledningen bekräftar den strategi och den struktur som redan finns inom verksamheten. Strategier sträcker sig oftast över en tre- till femårsperiod, med viss förnyelse varje år. Många gånger är det årliga strategimötet grunden till budgeten, vilket alltså gör att den strategiska planeringen används för att lägga upp och besluta om resursallokeringen inom verksamheten. Det är därför av vikt att den är ordentligt genomtänkt. [Hill/Jones, 1998] 9

16 vision MÅL MÅL strategi Figur 3-3. Strategin ska genomsyra hela organisationens arbete med att uppfylla målen Att ta fram strategin Hill/Jones anser att det finns fem steg som bör genomföras vid framtagandet av organisationens strategi. Dessa steg presenteras nedan och i figur 3-4. Det första steget handlar om att ta fram och formulera visionen och målen som verksamheten ska uppnå (vilket behandlades under 3.1). Efter detta bör en analys av organisationens externa konkurrensmiljö göras, för att identifiera de hot och möjligheter som finns. Målet är att undersöka vilka strategiska möjligheter och eventuella hot som kan finnas inom organisationens operativa verksamhet. Det är tre områden som bör penetreras; den omedelbara omgivningen som organisationen opererar i, den nationella omgivningen och slutligen bör analysen ske även på makronivå. För att göra detta krävs en utvärdering av hur konkurrenskraftig strukturen är, både inom den egna verksamheten och hos rivalerna. Det krävs både en bedömning av den egna positionen och de främsta konkurrenternas positioner. En makronivåanalys av omgivningen består av att undersöka sociala, politiska, legala, internationella och teknologiska faktorer som kan påverka organisationens arbete. [Hill/Jones, 1998] Figur 3-4. Fem steg för att välja strategi, baserat på Hill/Jones resonemang När den externa analysen är utförd, är det dags att analysera den interna operativa verksamheten för att identifiera dess styrkor och svagheter. Den interna analysen gör det möjligt att korrigera det dåliga och dra nytta av det som är bra i organisationen. Ett företag i den privata sektorn strävar nästan alltid efter konkurrensduglighet, vilket medför att fokus ligger på att locka till sig kunder för att överleva. Inom myndigheter är det viktigare att alla medborgare (deras kunder) får den hjälp de behöver på ett effektivt sätt. I alla verksamheter finns det dock fyra faktorer som 10

17 måste uppfyllas för att nå framgång inom det som görs. Dessa fyra är effektivitet, kvalitet, kundfokus och innovativt tänkande. Effektivitet handlar om att utföra det som krävs till minsta möjliga kostnad. För att ha en hög effektivitet krävs bland annat en bra strategi och bra strukturer. Kvalitetsfaktorn pekar på att det är nödvändigt att en produkt eller en tjänst faktiskt gör det den är sagd att göra, och dessutom gör det bra. Kravet på kvalitet har ökat de senaste åren och är nu av högsta vikt för alla verksamheter. [Hill/Jones, 1998] Innovativt tänkande fokuserar på att identifiera företaget med något unikt, vilket är särskilt kritiskt för den privata sektorn [Hill/Jones, 1998] Kundfokus är dock en faktor som alla typer av organisationer bör rikta in sig på. Kundfokus innebär att ge kunden så mycket värde som möjligt för pengarna, men även att ge god service och att kunna anpassa tjänsterna som erbjuds så att de passar den som använder dem. Det är också en fråga om hur snabbt tjänsten levereras. [Hill/Jones, 1998] När både den externa och den interna omgivningen har analyserats är det dags att välja en strategi som passar organisationen. Detta kan göras med en så kallad SWOT-analys, där SWOT står för de engelska orden strengths, weaknesses, opportunities och threats. Det strategiska val som ledningen beslutar om bör ha en balans där organisationens styrkor utnyttjas till fullo och svagheterna korrigeras i den mån det är möjligt. De externa möjligheterna bör undersökas och användas, samtidigt som de externa hoten identifieras och elimineras. [Hill/Jones, 1998] Figur 3-5 De huvudsakliga delarna i en SWOT-analys, omarbetad efter Kahaner [Kahaner, 1997] Det femte och sista steget innebär implementering av den valda strategin. För att implementera strategin måste organisationen skapa passande organisationsstrukturer och kontrollsystem. Dessutom måste strategin, strukturerna och kontrollsystemen passa väl ihop [Hill/Jones, 1998]. Det är av största vikt att timingen är den rätta när en ny strategi ska implementeras. Den måste sättas in i rätt tid och sammanhang för att den ska bli lyckad [Bruzelius/Skärvad, 1995]. 3.3 Resurser Resursplanering handlar om hur verksamheten ska fördela sina tillgångar för att uppnå målen på bästa sätt. Resursplaneringen måste integreras i det övriga planeringsarbetet. Frågor som måste 11

18 besvaras av ledningen i den här fasen är t.ex. hur mycket resurser kommer att behövas till ett visst projekt, när kommer de att behövas och hur mycket resurser finns tillgängligt? [Ackoff, 1981] Resursallokering är ett strategiskt beslut som ska tas av ledningen [Hill/Jones, 1998]. vision MÅL resurs strategi MÅL resurs Figur 3-6. Resurserna används för att uppnå organisationens mål Ekonomi Att investera i e-tjänster är dyrt, åtminstone om organisationen inte redan har en grundläggande plattform. Det är dock mycket viktigt att ledningen inser att det inte bara är inköpen och anskaffandet som kostar. Underhåll och förvaltning av tekniken är också kostsam och absolut nödvändig. De mer konventionella posterna som personal och lokaler kommer att finnas kvar, Internet bör ses som ett komplement till den vanliga linjeverksamheten. E-tjänsternas introduktion kommer att påverka kostnader och kvalitet inom verksamheten, men de kommer inte att vara dominerande. [Hartman/Sifonis, 2000] Kompetens En organisations kompetens innefattar flera saker. Dels måste rätt personer finnas på rätt plats med rätt kunskap, dels måste organisationen ha identifierat rätta arbetsroller. Kompetens handlar också om att kunna identifiera de behov och brister som finns inom verksamheten. En annan aspekt är organisationens ledarskap. I en miljö som är under förändring är ledarpositionen mycket central och kan vara avgörande för hur framgångsrikt förändringarna drivs igenom. [Hill/Jones, 1998] Det finns vissa utmärkande drag hos det strategiska ledarskap som har förmågan att driva verksamheten mot måluppfyllelse. Benämningen strategiskt ledarskap handlar om ledarens kapacitet till att formulera organisationens vision på ett sätt som motiverar de anställda. Det finns ett antal egenskaper som kännetecknar en god ledare, de första av dessa är vältalighet och visionärt tänkande. Ledaren ska ge organisationen en känsla av riktning. Detta kräver en klar och tydlig vision om var de är på väg. Det är dessutom viktigt att ledaren har förmågan att kunna kommunicera ut visionen på ett motiverande och utmanande sätt. Att få de anställda att ta till sig den är av största vikt för att den ska blir en del av organisationskulturen. [Hill/Jones, 1998] En annan positiv egenskap hos ledaren är förmågan att förmedla visionen om digitalisering och kundfokus genom hela organisationen. Ledaren måste själv använda sig av den teknik som hon eller han vill att organisationen ska använda och även dela med sig av information på samma sätt 12

19 som medarbetare förväntas göra. Det är även ledarens roll att se till att alla anställda har rätt utbildning för att kunna arbeta för organisationens bästa. [Hartman/Sifonis, 2000] För att en organisation ska kunna anpassa sig till en digitaliserad omgivning med alltmer elektroniskt baserade tjänster, krävs det att ledningen, den operationella styrningen och teknologin är anpassade till detta. Relationen mellan dessa delar är komplex och speglar den krävande miljö som digitaliserade organisationer befinner sig i. I dessa organisationer handlar kompetens mer övergripande om att på ett effektivt sätt hantera den koordinering av tjänster och information som finns både inom och utanför organisationen. [Hartman/Sifonis, 2000] Inom många organisationer är det svårt att ha en helhetsbild över hur verksamheten ser ut och vad som sker på olika ställen inom dem. Det gör det svårt att hantera just den komplexa koordinering av tjänster och information som finns. Ofta finns det en person som är ansvarig för och känner till en viss del av verksamheten. Exempelvis kanske informationsavdelningen har kunskap om vilken information som finns inom organisationen, medan IT-avdelningen känner till på vilket sätt som informationen är lagrad i databaserna. Andra avdelningar vet hur deras arbete fungerar och hur de använder just sina system, men vet inte särskilt mycket om vad andra avdelningar gör. Organisationen kanske är stor och komplex, och med ansvaret delat mellan olika roller, exempelvis verksledningen och IT-chefen. Ett samarbete mellan olika ledarroller kan hjälpa organisationen till ny förståelse och en mer sammansatt bild av verksamheten. Figur 3-7. Tjänsteutvecklingens nya treenighet [IT-kommissionen, 2002] Utveckling av e-tjänster handlar mycket om information; hur den ska struktureras, behandlas och i framtiden delas med andra. Inom många företag och organisationer finns det dock ett glapp mellan IT- och informationsavdelningen. Detta har lett till att många företag i USA låter ITchefen ta över ansvaret för informationen. Denna trend har även börjat visa sig i Sverige, där en del företag har infört en ny befattning som ska ha det övergripande ansvaret för IT och information. Syftet är att få en person som har helhetsbilden och ser till att de olika delarna stöttar varandra. [Computer Sweden, nr ] De tre rollerna (se figur 3-7) som anses vara nödvändiga i en organisation är teknikchef (eng. chief technology officer), chef för serviceutbudet (eng. chief service officer) och informationschef (eng. chief information officer). Teknikchefen är ansvarig för de tekniska lösningarna; kataloger, register och databaser. Dessa tre parter bör ha ett tätt samarbete för att fastställa att ingen del underprioriteras. Alla delar behöver integreras för att få en övergripande bild över organisationen och slutligen få det resultat som eftersträvas [Lindh, 2003]. Dessa tre parter utgör varsin hörnsten i 13

20 arbetet med utveckling av e-tjänster, där det finns flera delar som måste tas hänsyn till för att en digitaliserad verksamhet ska fungera och leverera nytta. För att en verksamhets tjänster ska kunna generera nytta är det kritiskt att tänka över vilka tjänster det är som produceras, vilken teknik som krävs för att kunna producera dem och vad det är för information som är inblandad och på vilket sätt. Hur ska informationen bäst struktureras upp? Tekniken och informationen ligger som grund till de tjänster som verksamheten erbjuder. Ingen av delarna får saknas om någon reell nytta ska uppnås, alla är också viktiga för att kunna vidareutveckla verksamheten. Här måste ledningen sätta organisationens vision i fokus för att styra upp på ett bra sätt. Vems behov är det man vill tillgodose? Hur ska man veta när nytta är uppnådd och hur ska den utvärderas? För att kunna planera resurserna på ett bra sätt krävs att alla delarna teknik, information, tjänster och nytta övervägs noga och planeras för. [Lindh, 2003]. Figur 3-8. Hörnstenar i utvecklingen av digitala tjänster [IT-kommissionen, 2002] Teknik och informationsstruktur Idag är tekniken en omistlig del av varje organisation den behöver planeras för och struktureras. För organisationer som dessutom arbetar med e-tjänster är det kritiskt att ha en robust IT-arkitektur som tillåter att verksamheten byggs ut och expanderar. Det krävs en genomtänkt, standardbaserad plattform, därefter blir övriga tekniska lösningar mindre avgörande. Utvecklingen av tekniska lösningar går så fort framåt att mycket blir omodernt inom bara några år, men den grundläggande arkitekturen går oftast att behålla. En robust plattform underlättar både implementering av ny teknik och utbyggnad av den redan existerande, och den minskar kostnaderna. Affärsmål Utvecklingsverktyg Nätverksapplikationer Accessverktyg Information/databaser Grundläggande teknik (säkerhet, nätverk) När grunden (nätverk, säkerhetslösningar och databaser) finns på plats och ledningen har drivit igenom en standard som används över hela organisationen, krävs det inte längre något omfattande anpassningsarbete när en ny applikation ska tas in. Standarder gör det enklare, billigare och snabbare att börja använda nya applikationer och lösningar. En anledning till detta är att en enhetlig lösning med en utbredd standard i botten ofta Figur 3-9. Pyramid av tekniska lösningar [Hartman/Sifonis, 2000] 14

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

SWOT. Copyright Dansk & Partners

SWOT. Copyright Dansk & Partners SWOT Innehåll Datasökning Strukturkapital Analysmodeller SWOT Datasökning Intern information Internredovisning Strukturkapital har det gjorts nåt liknande tidigare inom organisationen, interna experter

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning

www.pwc.se/eforvaltning E-förvaltning under lupp Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning www.pwc.se/eforvaltning Offentlig sektors högsta chefers syn på e-förvaltning Den tredje generationens e- förvaltning Genom att till stor del betrakta offentlig information och e-tjänster som gemensamma

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun 1 Innehåll Kommunikationsstrategi för Stenungsunds kommun... 1 Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Intressenter/målgrupper... 4 Kanaler... 5 Stenungsunds kommuns

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

ETT TILLVÄXTPROGRAM SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG. Är du redo att ta ditt företag till nya höjder?

ETT TILLVÄXTPROGRAM SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG. Är du redo att ta ditt företag till nya höjder? ETT TILLVÄXTPROGRAM SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG Är du redo att ta ditt företag till nya höjder? Marknadslyftet ger dig redskapen till fokusering och expansion Bra kan bli bättre Är du ledare

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Organisation av och uppföljning av intern kontroll Dnr VON-2015-91 Dpl 00 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2015-03-05 Mikael Lind, 0545405452 mikael.lind@karlstad.se Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare LANTMÄT E RIET 1 (5) YTTRANDE 2014-08-14 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2014/1597 Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare Regeringskansliets dnr 52014/ / 1992/ SFÖ 1.

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer för styrdokument Dnr KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler. Rutiner Strategi Taxa

Riktlinjer. Riktlinjer för styrdokument Dnr KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler. Rutiner Strategi Taxa Dnr KS16-216 003 Riktlinjer för styrdokument 2016-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Regler Riktlinjer Rutiner Strategi Taxa Antagen Giltig från och med Dokumentansvarig 2016-08-01 Kommunchef

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson

50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV LEAN VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Författarna Grafisk form: Håkan

Läs mer

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,

Läs mer