Workshop nr 2 Att rigga för större infraprojekt
|
|
- Henrik Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SATSA Workshop nr 2 Att rigga för större infraprojekt
2 SATSA Projektets upplägg en lärandeprocess Projektslut Startseminarium Ideala pl.processen Att rigga för större infraprojekt Förhandling, dialog & avtal Konflikthantering lösa upp knutar Ny trafiklagstiftning i praktiken (prel.) Slutseminarium S W1 23/9 W2 21/10 W3 2/12 W4 17/2 W5 14/4 S?/10 Dokumentation underlag till handbok Utvärdering Handbok - Råd för effektiva planeringsprocesser SG
3 SATSA WS 1 WS 2
4 SATSA Några reflektioner från WS 1 med bäring på WS 2 Vad är det gemensamma projektet? Har vi olika/otydlig uppfattning/förväntan kring vad vi ska samarbeta om? Hur tydliggör man detta? Hur bemannar och driver vi våra projekt? Tillit och förtroenden. Behov av den tidiga dialogen. Skapa en god förhandlingssituation. Vad är viktigt för mig och dig, våra knäckfrågor? Underskatta inte små problem de kan vara väldigt viktiga. Bena ut målkonflikterna. Skapa förståelse för varandras verklighet, våra politiska och ekonomiska förutsättningar. Har man tillräckligt mandat in i förhandlingar? Förhandlingssituationen måste tydliggöras. Från kravställare till större regionalt ansvarstagande - Från infrabyggare till stadsutvecklare.
5 SATSA Dagens program 09:00 Inledning 09:20 Lärdomar & fallgropar >> Norrortsleden >> Vallentunakorset 10:20 Reflektion - diskussion 11:00 Gruppens betydelse 12:00 Lunch 13:00 Vad krävs för en effektiv/optimal process? 14:00 Bensträckare 14:10 Målkonflikter och gemensamma nyttor >> Sickla infartsparkering >> Förbifart Stockholm, Lovön 14:45 Gruppdiskussion + fika 15:30 Summering
6 SATSA Reflektion & diskussion (ca 10:40 11:00) A - Vilka generella framgångsfaktorer framgår ur exemplen? B - Vilka andra metoder/verktyg skulle kunna hantera de utmaningar som projekten ställdes inför?
7 SATSA Gruppdiskussion (ca 14:45 15:30) (Ex. Grupp 1 svarar på fråga nr 1 och kommenterar grupp 2s fråga nr 2 osv.) 1 - Vad krävs för att undvika otydliga förväntningar på projektet och våra roller? 2 - Vilka andra sätt än Lovö-exemplet finns att hantera målkonflikter och när i processen bör detta ske/påbörjas? 3 - Vilka egenskaper hos en projektledare är avgörande för en god process och hur kan man säkerställa god processkvalitet? 4 - På vilka olika sätt kan vi skapa/identifiera gemensamma nyttor och hur hanterar vi vinnar-förlorar perspektivet? 5 - Hur skapas engagemang (lust & kreativitet) över tid? 6 - På vilka olika sätt kan man kroka arm tidigt? 7 - Hur kan vi leva med den genuina konflikten och låta den vara motor i processen snarare än broms?
8 SATSA Nästa Workshop Förhandling, dialog & avtal Innehåll: Avtalsformer och aktörers tolkning av olika begrepp Lärdomar från Stockholmsregionen, exempel Medfinansieringsavtal kunskapsläget & erfarenheter Den tidiga dialogen skapa acceptans (Utskick med detaljerat program med bekräftelse om deltagande till WS 3 i mitten av november) Tid: 2/12 kl 09 - ca 15:30 Plats: rum 503/4 på plan 5 i Folkets hus, Barnhusgatan 12-14
9 Lärdomar och fallgropar - Norrortsleden Per-Olov Karlsson Distriktschef Trafikverket Investering Distrikt Öst/Stockholm
10
11 Norrortsleden - en del av Yttre Tvärleden
12 Norrortsleden En tvärförbindelse mellan E 4 vid Häggvik och E 18 vid Rosenkälla 15 km ny väg Motorväg Häggvik-Täby kyrkby 2+1 väg Täby kyrkby-rosenkälla 3 km tunnel E4 E4 Häggvik Häggvik Täby Täby kyrkby kyrkby E18 E18 Rosenkälla Rosenkälla Funktionsentreprenaden Funktionsentreprenaden Totalkostnad 2,7 miljarder kronor Byggtid
13 Norrortsledens entreprenader 230: Entreprenader 211:011 Ledningsomläggning vid Tunberget PEAB 211:012 TrafikplatsTunberget Oden 211:013 Törnskogstunneln Oden 211:021 Entreprenad inom Sörabs område NCC 211:022 Vägentreprenad Norrsättra Täby Kyrkby VV Produktion 211:023 Trafikplats Täby Kyrkby Skanska 211:024 Saneringsentreprenad Hagby NCC 211:025 Järnvägsentreprenad Roslagsbanan Skanska 211:030 Installationsentreprenad EIAB 230:110 FE Täby Kyrkby-Rosenkälla NCC 230:111 Förberedande arbeten Löttinge Skanska
14 Min utgångspunkt: En aktiv beställare med rätt attityd och rätt kompetens
15 Beställaren har som projektägare ansvar för att definiera spelreglerna i kontraktet ange kursen dvs. vilket arbetssätt som ska känneteckna projektgenomförandet kommunicera detta inom projektet Alla har ett gemensamt ansvar att utveckla det fortsatta arbetet!
16 Aktiv beställarorganisation Tillfället gynnar den som är förberedd Ensam är inte stark! Inse din begränsning Nyttja hela organisationen och dess kompetenser Det handlar mycket om engagemang och inställning, att våga och orka agera när det bär emot
17 Varför professionell projektledning? Professionell projektledning är den enskilt viktigaste faktorn i jakten på mer väg och järnväg för pengarna. Sant eller inte; projektledningens agerande - eller brist på agerande - har en avgörande betydelse för möjligheten att genomföra projekt inom budget, i rätt tid och med rätt kvalitet. Detta gäller oavsett projektens storlek eller komplexitet eller i vilket skede de befinner sig
18 Delen tpl Täby Kyrkby- Rosenkälla Delen tpl Hagbylund- Täby Kyrkby 4 okt nov 2007 Delen Häggviktpl Hagbylund 24 juni 2008 Tidplan Norrortsleden ska öppnas för trafik hösten
19 Ekonomi Godkänd budget (utfall tom 2007 och löpande prisnivå 2008) Ökad omfattning Borttappat index Summa Slutkostnad (utfall) Differens MSEK 160 MSEK 65 MSEK MSEK MSEK 311 MSEK
20 Framgångsfaktorer Tydliga projektmål Intern och extern samverkan Kontroll på projektomfattningen Riskhantering En aktiv beställarorganisation
21 Tydliga projektmål Mål definierar riktning och resultat. Effektmål och projektmål. Målen ska vara tydliga, tidssatta och mätbara. Etappmål tydliggör att projektet är på rätt väg. Fokusområden stödjer genomförandet. Målen ska vara kända för hela beställarorganisationen!
22 Norrortsledens projektmål I tid Inom budget Rätt kvalitet Lärande organisation
23 Fyra fokusområden för framgång Vägverket 15 Samverkan Information Miljö Säkra arbetsplatser
24 Samverkan mot gemensamma mål för kvalitet och lönsamhet
25 Intern samverkan att vårda den egna organisationen Information och kommunikation Tydliga roller och kompletterande rutiner Målarbete Uppföljning Gemensamma aktiviteter etc etc Ta projektspecifikationen på allvar! Målet är att skapa en kreativ, öppen och effektiv projektkultur
26 Projektmål lärande organisation En lärande organisation innebär: individuell kompetenshöjning utveckling av beställarorganisationen trivsel på arbetsplatsen Strategi: delaktighet ansvar högt i tak och samarbete Mätning av måluppfyllelsen sker med hjälp av årlig enkät som redovisas på projektdagen
27 Lärande organisation - Uppföljning av mål och arbetssätt 5,00 4,50 4,00 4,19 4,04 4,37 4,45 3,50 3,45 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 snittbetyg 2003 snittbetyg 2004 snittbetyg 2005 snittbetyg 2006 snittbetyg
28 Extern samverkan att investera i förtroende Leverantörer Gemensam etablering Startmöte och uppföljningsmöten Konfliktlösnings- och vinstdelningsmodell Gemensamma administrativa rutiner och riskanalyser Gemensamma aktiviteter för att stärka relationerna Andra intressenter Kommunikationsaktiviteter Att ställa upp när det behövs Att utbilda ambassadörer
29 Genomförande Avsiktsförklaring i FU inbjudan till samverkan Gemensamma mål i samverkansavtal Handlingsplan Projektbearbetning och vinstdelning Gemensamma aktiviteter Uppföljning och förbättringar
30 Vinstdelning Törnskogstunneln Gemensam projektbearbetning (byggherre, entreprenör och projektör) Kvalitet/funktion: minst enligt kontrakt Ansvar: enligt kontrakt Beslut: vid byggmöte Ekonomi: full transparens, vinstdelning 50/50 Tid: regleras ej Upphovsrätt: finns ej Besparingar på 4% av kontraktssumman (ca 20 MSEK) och klart före tidplan. Förbättrad kvalitet och inga konflikter God trivsel på arbetsplatsen
31 Att ha kontroll över projektomfattningen Att initialt definiera vad som ingår i projektet på ett tydligt sätt. Omfattningsbeskrivningen ska vara en del av projektspecifikationen. Aktiva och formaliserade beslut vid ökning/minskning av projektomfattningen. Det handlar inte om att säga nej! Det handlar om att bevaka omfattningen, förtydliga konsekvenserna av en omfattningsförändring samt att formalisera hanteringen
32 Omfattningsförändringar Projektuppföljning (månadsrapporter) Redovisa projektreserv och förändringar ärligt och tydligt. Prissätt risker och möjligheter. Ta fram beslutsunderlag för respektive omfattningsförändring. Beslut i linjen
33 Riskhantering Hantering av osäkerheter - risker och möjligheter Kontinuerlig del av projektledningsprocessen
34 Ledarskap
35 Risker Internt: Ambitionsglidningar Externt: Tillägg
36 Ledarskap Helhetssyn Skapa projektkultur Viktigt att sätta mål och bryta ned i delmål - kommunicera och stämma av dessa Kommunicera och informera Öppenhet och högt i tak Rätt bemanning
37 Människorna Kompetens den som har kompetens kan och vågar ifrågasätta regelverk Vilja till att bli bättre rätt attityd Kostnadsmedvetenhet Våga prova nytt Agera Ställ krav om beställaren är otydlig Förtroende
38 Projektkultur vad är det? Vi byggde ett lag med engagerade, professionella deltagare där alla arbetade mot gemensamma mål. Lagandan som vi skapade fann vi ett bra uttryck för: projektkultur
39 Maskiner och material, hjälpmedel och rutiner allt är viktigt. Men i slutänden är det människan det handlar om Vägverket
40 Riksrevisionens granskning kostnadskontroll i stora väginvesteringar Besparingar och besparingsåtgärder fortlöpande effektiviseringar och att ständigt se över utformning och tekniska lösningar för att minimera kostnaden oavsett om man förutser en fördyring eller inte i projektet ett arbetsätt som var tydligt i projekt Norrortsleden. Funktionsentreprenad drivkrafter till effektivisering och innovation, beställaren upphandlar en funktion, detta förfarande ger både beställare och entreprenör drivkrafter till att ta fram nya innovativa lösningar till förmån för anläggningens livscykelkostnad. Vidare kan man uppnå en jämnare fördelning av projektets risk mellan beställare och entreprenör. Norrortsledens sista etapp, Täby kyrkby Rosenkälla, lyfts av Vägverket ofta fram som ett lyckat exempel på en funktionsentreprenad
41 Riksrevisionens granskning kostnadskontroll i stora väginvesteringar forts Förbättringsarbetet inom Trafikverket - En iakttagelse i granskningen av de 8 större vägprojekt i denna rapport, var att projektet Norrortsleden varit framgångsrikt både avseende på projektdokumentation, kalkylarbete och upphandling. Projektet visar att det finns förmåga och potential inom organisationen för bättre styrning av och kostnadskontroll i stora väginvesteringsprojekt
42 Tack för uppmärksamheten!
43 Vallentuna trafikplats 21/OW WS SATSA
44 VALLENTUNA TRAFIKPLATS
45 Vallentuna trafikplats Omfattning - Planskild korsning - Järnvägsbro - Cirkulationsplats - Överdäckning av väg 268 vid kyrkan Kostnad mkr (Kostnadsnivå 2009, exkl SL:s andel) - Kommunal del 100 mkr
46 Vallentuna kommun invånare Stark expansion Geografiskt läge "mittemellan" "Boendekommun" - villamatta Ambition att bygga tätare stad Allt mer integrerad i regionen
47 Projektets aktörer Vallentuna kommun Vägverket SL Banverket Länsstyrelsen RTK
48 Processen Korsningen viktig lokalpolitisk fråga Trafikutredning Vallentuna centrum Vägutredning Vallentuna centrum (förstudie till arbetsplanen) Prel arbets- och järnvägsplaner Dialog med Länsstyrelsen påbörjad Avsiktsförklaring mellan VV, VK, SL Projektet med i Länsplan Prel arbets- och järnvägsplaner uppdaterade SL:s långsiktiga strategi för Roslagsbanan beslutas Rev avsiktsförklaring VV, VK, SL Detaljplan antagen Genomförande- och förskotteringsavtal klara Medfinansieringsavtal VK-VV Arbetsplan och järnvägsplan fastställs juni Byggstart
49 Övergripande processproblem Många aktörer Oklart ansvar Olika mål och planer Engagemanget för projektet olika
50 Olika målbilder i initialskedet Kommunen: Korsningen ett angörande hinder för utveckling av centrala Vallentuna Vägverket: Regionalt perspektiv, trafiksäkerhet, framkomlighet SL: Järnvägen har företräde och kommer fram, osäkerhet om RB:s framtid Länsstyrelsen: Regionens utveckling, bostadsbyggandet
51 Konsekvenser Lång oöverskådlig planeringsprocess Kostnadsökningar i projektet Försenat bostadsbyggande och annan samhällsutveckling Osäkerhet hos fastighetsinvesterare Kapaciteten inom kollektiv- och vägtrafiken hänger inte med befolkningsutvecklingen
52 Erfarenheter och behov av förbättringar Projektet var under lång tid (innan finansieringen var klarlagd) i huvudsak "kommunalt" och engagemanget från övriga aktörer svagt. Ansvar och roller i tidiga projektskeden behöver förtydligas Gemensam målbild måste skapas i tidigt skede Tidigt analysera och identifiera nyttan av projektet för resp aktör Medfinansiering utifrån faktisk nytta (utvecklade samhällsekonomiska kalkyler) "Tät" projektgrupp med deltagare som har mandat och helhetssyn Projektledarens kompetens viktig Fristående samordnare/processledare kan underlätta Samordnat statlig agerande angeläget Länsstyrelsens agerande "nyckeln" i detta projekt Samlat agerande för de regionala aktörerna viktigt
53 Människans och gruppens betydelse SATSA Annika Thunström
54
55 Lösning eller låsning? Mottagaren uppfattar: 55 % kroppsspråk och det visuella - utseende, kläder 38 % rösten, dialekt och tonfall 7 % orden, budskapet Vi söker ständigt signaler för att tolka motiv och avsikter hos den andra = vi läser av automatiskt
56 Hjärnstammen reptilhjärnan Stenåldershjärna som ska hantera 2000-talet Fokuserar på överlevnad, försvarar mot hot Fysiska och psykiska hot uppfattas lika Reagerar automatiskt Stänger av kontakt med yttre hjärnan, sämre kontakt mellan höger och vänster hjärnhalva hör bara tonfall och inte ord Fight, flight or freeze?
57 Stresskonen Jag, omvärlden och problemet Jag och problemet Fri tillgång till hela intellektet vidsynthet, tålamod, smidighet överblick, medmänsklighet Begränsade förmågor och intellekt trångsynthet Reptilhjärnan styr destruktivitet fientlighet Hänsynslöshet Sårande Kapaciteten är helt individuell och varierar med kondition, uttröttning, läggning och miljö När stressen blir för hög prioriteras försvar och reflexer mer än intellektet Jag? Handlingsförlamning PANIK
58 Vi är flockmänniskor Vi är villiga att göra mycket för att få höra till Vi gör som andra gör När jag blir förstådd känner jag mig trygg Alla vill vara betydelsefulla kompetenta och älskade Alltför ofta styr rädslan oss till omedvetna val
59 Förändringar skapar otrygghet När vår verklighet ifrågasätts intar vi en försvarsattityd Ovisshet gör oss otrygga Det som inte sägs det gissar vi Då referensramarna är otillräckliga och en godtagbar tolkning saknas skapas rykten för att ge mening När vi drunknar i info, litar vi på gamla sanningar Ev dåliga erfarenheter av förändringar väcks till liv
60 Förändringskurvan Detta berör inte mig så varför bry sig! Förnekelse Uppslutnin g Let s go! Ni har tagit helt fel och har inte fattat något om vad vi gör. Ilska Omställning Sätter nya mål Hur ser framtiden ut? Får jag behålla mitt jobb? Oro Förhandling What s in it for me (and all of us)? Jag orkar inte engagera mig och jag kan ändå inte påverka något. Apati Sorg Acceptans OK, nu är det som det är. Vi får göra det bästa av situationen. Det är förfärligt att vi inte får fortsätta som förr. Har vi verkligen varit så dåliga?
61 Alla reagerar men inte samtidigt REAKTION Ledningsgrupp Mellanchefer Övriga medarbetare TID
62 Vad talar vi till? Till hjärnan Logiskt Faktabaserat Analytiskt Bearbetat Genomtänkt Till hjärtat Känslomässigt Spontant Inspirerande Temperamentsfullt Intuitivt
63 Medarbetare eller motarbetare?
64 Det är alltid mottagaren som bestämmer om du når fram. Alla har olika förutsättningar Utgå inte ifrån dig själv utan försök sätta dig in i mottagarens situation!
65
66
67
68
69 Skapa engagemang: 6 frågor medarbetare behöver ha svar på Delaktighet 6 1 Jobbansvar Hur kan jag bidra? Vad är mitt jobb? Vision, mål & strategi 5 Vart är vi på väg? Hur klarar jag mig? 2 Personlig feedback Hur klarar min enhet sig? Är någon intresserad av mig? Gemensam feedback 4 3 Erkännande Roger D Apix (1982): Communicating for Productivity
70 Gallups* markörer för att skapa engagemang 1. Jag vet vad som förväntas av mig på arbetet 2. Jag har det material som behövs för att göra mitt jobb 3. Jag har varje dag möjlighet att göra det jag är bäst på 4. Jag har den senaste veckan fått erkännanden/beröm 5. Chefen eller annan på jobbet bryr sig om mig som person 6. Det finns någon på jobbet som uppmuntrar min utveckling 7. Mina åsikter har betydelse 8. Företagets vision/uppgift får mig att känna att mitt jobb är viktigt 9. Mina kolleger är fokuserade på att göra ett bra jobb *baserat på intervjuer med 10 miljoner chefer och medarbetare
71 Vad krävs för en effektiv process? Carl-Johan Engström Samhällsplanering och miljö KTH SATSA workshop
72 effektiv? är projektet lösningen? på vad?? kontext för vem? intressenter agendor ansvar roller arenor förhandling planering 2
73 Några bakgrundserfarenheter Bana väg för infrastruktur /Cars m.fl./ - kompetens, kultur, kreativitet, förhandling Den goda staden /Cars, Engström, m.fl./ - sammanlänkning mellan stadsutveckling och infrastrukturplanering SKLs kunskapsöversikt ÖP-RUP /Engström m.fl./ - samspelet - en förutsättning för regional utvecklingspolitik - kunskap om det regional i det kommunala resp det lokala i det regionala - mogenhet om prio av infrastrukturprojekt 3
74 Städer mer än sina hus produkten av tillgänglighet/nåbarhet och ekonomisk effektivitet 4
75 Utvecklingstrender Var står vi? ny empiri om regionförstoring och regional integration företeelse på macro- och micronivå rummets betydelse för förståelsen av tillväxt och hållbarhet ökar urbanitet som dominerande livsform globalt och nationellt städer som ekonomiska motorer 5
76 Historiska samband mellan stadsutveckling och ekonomisk utveckling ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land industrialisering täthet stad/land specialisering tidsnärhet stadsbygd specialisering täthet i stadsregioner av tjänster nätverk tid 6
77 tid K-samhälle efterkrigstid medeltid 7
78 förändringar i branschsammansättning stadskärnan Förändring inom verksamhetsområden mellan 1985 och Textil- och beklädnadsvarutillverkning (DB) Massa-, pappers-, & pappersvarutillverkning (DE) Partihandel & detaljhandel (G) Hotell- & restaurangverksamhet (H) Transport, magasinering & kommunikation (I) Fastighets- & uthyrningsverksamhet, företagstjänster (K) Hälso- & sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet (N) Andra samhälleliga & personliga tjänster (O) 8
79 Utvecklingstrender Infrastruktur och tillgänglighet Tillgänglighet allt viktigare Tidigare flyttade vi till arbetsplatsen Idag väljer vi bostadsort Vårt resande ökar Arbetsmarknadsregionerna växer Infrastruktur inte allena saliggörande med en förutsättning 9
80 lägets betydelse Moderna kontor 10
81 Summering, utvecklingstrender staden som förstärkt ekonomisk motor staden som mångkulturell plats staden som boplats för barnfamiljer staden som förstärkt offentlighet staden som plats för upplevelsekultur stadsmiljön som konkurrensfaktor 11
82 Attraktivitet möjligheter till förflyttning ökar värderingar har förändrats efterfrågan finns på attraktivitet platser attraktiva för människor är också attraktiva för företag med ökad attraktivitet ökar flödestrycket utmaningen! 12
83 behålla nyckelarbetskraft identitet och symboler identitet symbolvärden nyckelarbetskraft 13
84 Tre slutsatser 1. den ekonomiska utvecklingen driver på mot täta mångfunktionella städer 2. täta mångfunktionella städer är en viktig förutsättning för minskad klimatpåverkan 3. mångfunktionella miljöer stärker social interaktion, mångfald och kultur 14
85 Tre slutsatser 1. den ekonomiska utvecklingen driver på mot täta mångfunktionella städer 2. täta mångfunktionella städer är en viktig förutsättning för minskad klimatpåverkan 3. mångfunktionella miljöer stärker social interaktion, mångfald och kultu + två till: hållbarhetskraven är i samklang med utvecklingstendenser nytt tidsfönster för samhällsplaneringen 15
86 processen berör nationella regionala lokala intressen 16
87 Utmaningarna 1. öka samspel och synergieffekter bebyggelse/trafik 2. minska trafikens miljöpåverkan 3. öka investeringstakten 4. förkorta ledtiderna 17
88 Problembilden infrastrukturens långsiktiga effekter på samhällsutveckling och rumslig struktur planeringsprocesserna är inte koordinerade samspelet ger inte utrymme för kreativa lösningar relationen mellan det regionala och kommunala 18
89 19
90 Parallella strategier struktur och lokaliseringsfrågor utformningsfrågor ledarskap och styrning regelverk 20
91 väghållaransvar Fyrstegsprincipen 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt nät 3. Förbättringar och mindre ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder samhällsplanering samspel bebyggelseutveckl/ infrastruktur Åtgärder aktuella för samfinansiering (stor regional och lokal nytta) åtaganden som del av en samlad överenskommelse överenskommelser 21
92 SKLs kunskapsöversikt ÖP-RUP Framgångsfaktorer Samstämmighet - samverkan - samtidighet - underifrånperspektiv Företrädarskap - förankring (medborgare, politik, tjänstemän, näringsliv, civilsamhälle) - planeringsresurser Målkonflikter - prioritering - hantering av målkonflikter - förhandlingszonen 22
93 Resecentrum Uppsala centralstation 23
94 Ett av de största byggprojekten i Uppsala genom tiderna Första initiativ 1983 Förstudie 1995 Banutredning / fördjupning av översiktsplan 1997 Järnvägsplan / detaljplan 2003 Samverkansavtal 2003 Förskotteringsbeslut 2005 Byggstart 2005 klart 12 december Kostnad ca 2 miljarder: Banverket mkr, Uppsala kommun 720 mkr, (175 i statsbidrag), Jernhusen AB 120 mkr Ny samlad översiktsplan
95 ny station Överbrygga sociala och kulturella barriärer 25
96 Slutsatser - resecentrum alla nivåer måste behandlas samtidigt nationell tillväxtfråga regional integration stadsutveckling för staden som helhet trafikflöden i resecentrumet omsorg om detaljen med respekt för resenären 26
97 Planering och förhandling knyt närmare! 1. förhandling vad vill vi uppnå? vad får det kosta? vilka värden frigörs? vem betalar vad? 2. planering möjliga lösningar? kreativitet! 3. förhandling vilken lösning generar värden för alla parter 4. planering utveckling av förhandlad lösning Förhandling sluten Planering öppen iterativ process 27
98 några råd för att hantera processen - effektivt vilken är kontexten? vilket mandat har ingående parter fått? målbilden? 28
99 några råd för att hantera processen - effektivt vilken är kontexten? vilket mandat har ingående parter fått? målbilden? frigör oss från mentala låsningar - undvik ställningskriget mellan perspektiv - Sörgården är inte verkligheten men många gångar kan perspektiv förenas 29
100 några råd för att hantera processen - effektivt vilken är kontexten? vilket mandat har ingående parter fått? målbilden? frigör oss från mentala låsningar - undvik ställningskriget mellan perspektiv - Sörgården är inte verkligheten men många gångar kan perspektiv förenas välj perspektiv digitalt eller analogt? sanningar eller avvägningar, PBL eller MB? precisera ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar i tidiga skeden av ett samhällsbyggnadsprojekt - utmaningen är kreativitetens moder 30
101 processledning, projektledning 31
102 Smart Infartsparkering Smarta lösningar i samverkan för en enklare vardag
103 Ett samverkansprojekt med stor potential och många vinnare
104 Nytta för den enskilde, samhället och miljön
105 Tre utmaningar Tillgängliggöra infartsparkeringen Synliggöra infartsparkering och kollektivtrafik Få infartsparkering att löna sig Smarta Infartsparkeringar/Sickla
106 Från infartsparkering till smart infartsparkering
107 Infartsparkering och kollektivtrafik synliggörs
108 Tjänster som underlättar vardagen
109 Mobilen är navet i bytet från bil till kollektivtrafik
110 Lite bilder
111
112
113
114 Mobila tjänsten
115 Mobil ID
116 Utvärdering och resultat
117 Försökets delar Fältförsöket startade jan 2010 Del 1: gratis SL Accesskort till testförarna (30 dagar) Del 2: testförarna fick själva bekosta fortsatt resande med SL
118 Fler vanebilister började infartsparkera Andelen vanebilister halverades. 25% 12% 13% Innan perioden med gratis kollektivresor Under perioden med gratis kollektivresor Dagliga bilister Efter perioden med gratis kollektivresor
119 Köpvanorna ändrades Ungefär en fjärdedel av testförarna uppgav att de ändrade sina köpvanor mycket eller delvis. 0,5 45% 0,4 0,3 24% 28% 0,2 0,1 2% 2% 0 ja, mycket ja, ganska mycket delvis nej, ganska lite nej, inte alls
120 Nio av tio testförare vill att Smart infartsparkering ska införas 86% anser att försöket i Sickla köpkvarter skall permanentas 96% vill att Smart infartsparkering införs på fler infartsparkeringar
121 Processen
122 Projektet Smart infartsparkering/sickla 1. Stort och drevs under lång tid 2. Utveckling/testning, installation, demonstration/marknadsföring och utvärdering/effekter 3. Samverkan många parter/olika slags kompetenser med olika kulturer (styrning, kommunikation etc) 4. Synliggöra mervärden - kontinuerligt under processens gång 5. Parternas förmåga att fullfölja sina åtaganden beroende av yttre omständigheter och andra åtaganden.
123 Framgångsfaktorer 1. Bra organisation 2. Bra verktyg 3. Engagemang
124 1. Bra organisation
125 a) Bra mix av aktörer Myndigheter Samverkanspart Företag
126 b) Tydlig projektorganisation och flexibla personer med mandat PL=STYRGR. (SL, WSP) REFGRUP P? INFO.+ ITS2009 (SL) Datains/försöjn. (Info24) P-systemet (Info24) Skyltar (SL mfl) Mobil tänst&p+ (Adimo+BGC) Fältförsök. (SL, WSP) Utvärdering (WSP) DOK&REK. (WSP.) LCD Vägvisnskyltar. Infokiosker. Samlskyltar Plåtskyltar Beteendeutv. m.smart- Infart.se P+. Id/Sign. Utvplan Teknisk utv. P+ Effekter
127 c) Projektledning - processledning Beställaren sätter ramarna och kraven för projektet. Projektledaren styr projektet. Processledaren undanröjer hinder och för processen framåt.
128 2. Bra verktyg
129 a) Planeringsverktyg/uppstart Måldokument Tidplan Arbetsplaner (arbetsbeskrivningar, t ex teknisk plan, utvärderingsplan, kommunikationsplan ) Tekniska specifikationer Grafisk profil
130 b) Synliggöra mål/mervärde för alla parter
131 b) Verktyg för skapa mervärden: Porters värdekedja Att försöka driva en process kan vara relativt fruktlöst om den inte samtidigt ses som en del av utvecklingen av ett företag/myndighet/organisation/verksamhet. Titta på de olika delarna och länkarna dem emellan ( flödet ) och genomför kvalitetshöjningar/effektivisering där så krävs. => De primära och sekundära aktiviteterna måste vara sammanlänkade på ett bra sätt.
132 c) Verktyg för samverkan: Lewins kraftfältsanalys Research. Fakta. Krafter är både drivande och hindrande i en förändring. Består av såväl individer, som attityder, vanor och seder. Lewins analys kan användas för att visualisera dessa krafter Identifiera de viktigaste nyckelpersonerna/målgrupperna i en frågeställning och maktbalansen dem emellan, och se om/hur de kan påverkas.
133 d) Verktyg för kommunikation: Hayakawas abstraktionsstege Missförstånd orsak till många problem Skapa mening: sändaren, anpassa budskap efter mottagaren Sänka graden av komplexitet eller abstraktion sättet att formulera ett budskap Först när sändaren säkerställt att budskapet får samma innebörd/mening, kan han/hon öka graden av abstraktion igen. Röra sig upp och ner på abstraktionsstegen en av grundbultarna i god kommunikation.
134 e) Verktyg för styrning: Projekttriangeln Projekttriangeln synliggör styrparametrarna för ett projekts eller en process utfall Tät kommunikation
135 3).men kanske viktigast av allt
136 mobilburen mötesplats smart information vardagsnära tjänster nytta för alla
137 Målkonflikter och gemensamma nyttor Länsstyrelsen Stockholms län Susann Jonsson, planhandläggare Claes Halling, planchef
138 Lovö trafikplats
139 Varför Lovögruppen? Regeringens Tillåtlighetsbeslut Villkor 1
140 Utdrag ur villkor 1 Den inom korridoren närmare sträckningen, profilen och utformningen av väganordningarna ska planeras och utföras så att negativa konsekvenser för naturmiljön, kulturmiljön samt landskapets övriga värden och funktioner så långt möjligt begränsas. Planeringen ska ske efter samråd med Boverket, Försvarets radioanstalt, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Stockholms län samt berörda kommuner. Vägverket ska vidta åtgärder så att de skyddade värdena i världsarvet Drottningholm inte hotas
141 Hur hantera motstående intressen vid Lovö trafikplats? Inspiration Projektet Den goda staden Systematiserad kravhantering (2002)
142 Positiva och framgångsrika processer enligt Den Goda Staden Gemensamt kunskapssökande känna till varandras intressen Parterna måste ha vilja och kunskap att lyssna samt ha respekt för varandras intressen känna tillit för att den andra parten agerar klokt. Förmågan att kombinera ståndpunkter Hålla hårt på det viktigaste, men kunna släppa efter på övrigt Träning kreativitet utveckla känsla för förhandling. Det goda samtalet viktigt för att skapa en vinn-vinn -situation. Måste få ta tid att lyckas
143 Systematiserad kravhantering (2002) Få en samlad bild av intressenternas behov så att konsekvenserna av dessa på ett strukturerat sätt kan vägas mot varandra. Intressenternas behov preciseras i systemkrav. 1. Intressenternas behov 2. Kravidentifiering 3. Strukturerade funktionskrav
144 Strukturering Lovö trafikplats
145 Skulle kunna utvecklas
146 Lovö trafikplats - Länsstyrelsens tankar om processen Inventering och strukturering av intressena påbörjades (för) sent Översiktliga mål som gav lite eller ingen vägledning för trafikplatsens utformning Förbifarten ska skapa förbättrade möjligheter för att arbetspendla mellan x kn och övriga Stockholmsregionen Skapa bra förutsättningar för utveckling av tätortsmiljöer och befolkningsutveckling inom x kommun Begränsande mål som gav små utrymmen Varsamhet med. Bevara.. Minimera intrång vid..
147 Länsstyrelsens tankar.. Ta med aktörerna tidigt i processen Så att de kan utveckla sina mål/krav under resans gång. Man måste börja någonstans Det krävs träning i att konkretisera behov, mål och funktionskrav Som ger vägledning inför detaljplanering (vägplan, järnvägsplan) Som ger vägledning inför byggprojektering av väg/järnväg Konkretisera målen vartefter (ur Vägverkets förstudiehandbok publikation 2002:46) 1. Skoleleverna ska på egen hand, på ett säkert sätt kunna ta sig mellan bostad och E-skolan 2. Barnsäker förbindelse ska finnas utmed genomfartsleden och mellan X-torget och y-korsningen 3. Gång- och cykelväg anläggs väster om genomfartsleden och mellan X-torget och Y-korsningen, med bro över genomfartsleden vid Z-ås.
148 Länsstyrelsens tankar. Rama in projektet Få tidigt med alla frågor som kan påverka utgången ta upp alla frågor med samtliga berörda Uppnå enighet kring planeringsförutsättningar tolkning av utifrån givna förutsättningar, tex. villkor i miljöprövningar I skarpt läge krävs personer med Mandat Kompetens Överväg en utomstående process- och/eller dialogledare
149 Deltagare Lovögruppen Förutsättningar för en lyckad lösningsorienterad process är: Öppna prestigelösa diskussioner Respekt för andra parters specialistkunskap och bedömningar Gemensam förståelse för betydelsefulla parametrar och landskapsvärden Gemensam målbild
150 De fyra T:na! Transparens Tidigt Tillsammans Tydligt
151 Parterna kan inte alltid vara jämbördiga, men de kan alltid respektera varandra (Den goda staden) Den som är mycket stark måste också vara mycket snäll." (Bamse)
152 Sista bilden!
153 Väg 261/Ekerövägen Erfarenhet från trafikplatsen mer kunskap och bättre rustade Inventering i rätt skede, på rätt nivå Konkretare frågeställningar lättare att formulera behoven Konkreta medel för att nå målen kunde utformas
154 Struktur av aktörernas intressen Transparens genom hela processen Insikt om att det finns nationella, regionala och lokala intressen som ofta är motriktade. Skissa på olika lösningar lägga de gamla, trygga och delvis fasta föreställningarna bakom sig. Varje part måste vara enig internt. Om man lokalt tvingas till en uppoffring för ett nationellt intresse kan det kompenseras med något annat Det måste få ta sin tid att lyckas! Den goda staden
Ny samarbetsmodell. Per-Olov Karlsson Projektchef, Vägverket Region Stockholm Vägverket
Ny samarbetsmodell Per-Olov Karlsson Projektchef, Vägverket Region Stockholm Vägverket 1 Problembild Bristande konkurrens Kartellanklagelser Oacceptabel kostnadsutveckling Bristande kvalitet Förseningar
Läs merGNA workshop Oct 3, 2007
Functional contracts - Per-Olov Karlsson Vägverket Region Stockholm GNA workshop Oct 3, 2007 - en del av Yttre Tvärleden 2006-09-28 2 3 En 16 km lång tvärförbindelse mellan E 4 vid Häggvik och E 18 vid
Läs merEn gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.
NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda
Läs merSamordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering
Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering behovet, former och förslag, hinder och lösningar Carl-Johan Engström Uppsala k:n, KTH Var står vi? ny empiri om regionförstoring och regional
Läs merAtt driva förändring med kommunikation
Att driva förändring med kommunikation 1 2 Vilken förändring stod vi inför? Antal propositioner fr o m 2006 området samhällsskydd och beredskap ses över Maj 2007 Förslag att Räddningsverket skulle läggas
Läs merNyckeln till framgång
Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många
Läs merTrafikkontoret Bilaga 11 Sida 1 (12) Strategi för hantering av projekt på trafikkontoret
Sida 1 (12) Strategi för hantering av projekt på trafikkontoret Sida 2 (12) Innehållsförteckning Strategi för hantering av projekt på trafikkontoret... 1 1. Varför behövs det en strategi för hur projekten
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merStällningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merTäby kommuns kommunikationsplattform
1(8) KOMMUNSTYRELSEN Karin Öhlander Täby kommuns kommunikationsplattform Kommunikation är en grundförutsättning för att alla chefer och medarbetare ska kunna förstå kommunens mål och också kunna omsätta
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merRegional digitaliseringsstrategi. Från varför till hur
Regional digitaliseringsstrategi Från varför till hur Uppdrag Bakgrund Behov av revidering Tidplan 2 Bakgrund Digitalisering som omvälvande samhällskraft Transformation av samhället och verksamheter Möjligheter
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!
Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd
Läs merBakgrund. Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare
2014-07-01 Bakgrund Göteborg växer 2035 beräknas: det bo ytterligare 150 000 människor i Göteborg regionen ha växt med 1,5 miljoner invånare Älvstaden - ca 4,6 milj m² - 25 000 bostäder - 45 000 arbetsplatser
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs merKOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015
STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merProjektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87
Ulrica Nilsson Projektledare Norrortsleden ulrica.nilsson@vv.se 08-757 69 87 37 Norrortsleden delen Täby kyrkby Rosenkälla 7 km mötesfri motortrafikled t (2+1 väg) 1 km bergtunnel med skiljevägg 7 broar
Läs merBoomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna
Boomerang 360 ID: 2 Totalt har 5 av 5 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2010-08-11 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merhur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam
Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur
Läs merHur undanröjer vi hinder för en hållbar stadsutveckling?
Hur undanröjer vi hinder för en hållbar stadsutveckling? Reflektioner över stadsutveckling och förslag till strategier CKS seminarium 120112 Carl-Johan Engström f,d, planeringsdir Uppsala prof KTH Uppdraget
Läs merVägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap
Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv
Läs merStockholms läns landstings Personalpolicy
Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service
Läs merKollektivtrafik. Samverkansutmaningar. Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg.
Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar och möjligheter Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg. K2 (Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik) Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Forskning
Läs merPlanering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering
Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel
JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte
Läs merÅtgärdsvalsstudie. metod i tidig planering. Kerstin Boström, Trafikverket. Ett samarbete mellan:
Åtgärdsvalsstudie metod i tidig planering Kerstin Boström, Trafikverket Ett samarbete mellan: Agenda Bakgrund Vad är en åtgärdsvalsstudie? Metodiken Vad händer efter avslutad ÅVS? Implementeringen av metodiken
Läs merPå hållbar väg i Norrköpings kommun
2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan
Läs merKonflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1
Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merKommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning
Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra
Läs merKORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN DEN GODA STADEN. Så får vi. Den Goda Staden
KORTVERSION AV SLUTRAPPORTEN Så får vi Den Goda Staden DEN GODA STADEN 1 Foto: Jönköpings kommun Så får vi Den Goda Staden Utvecklingen av staden har en nyckelroll i arbetet för en hållbar utveckling.
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merStrategi för medborgardialog
Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Läs merSTOCKHOLM ON THE MOVE
STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG
Läs mer1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Program Beslutad av Kommunfullmäktige 2019-02-13, 9 Dokumentansvarig Personalchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...4 s personalpolitiska
Läs merMer kvalitetstid på jobbet
Mer kvalitetstid på jobbet Sätt människan i fokus med ett HR-system som skapar smarta processer mellan anställda, chefer och HR och effektiviserar era interna rutiner. Med Simployer sätter du ledaren i
Läs merDigital strategi för Statens maritima museer 2020
Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Läs merWorkshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen
Workshop om medfinansiering Sveriges Kommuner och Landsting 20 november 2014 Thomas Eriksson Planeringsavdelningen Utgångspunkter för medfinansiering Medfinansieringen syftar till att åstadkomma effektiva
Läs merVästlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg
Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035
Läs merMED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Läs merVÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP
VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP Om Länka Consulting Tider och innehåll 9.00 Start Check in Föreläsning inspiration Workshop Reflektion Check ut 10.45 Avslut Check in Vad hände
Läs merSå här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart
2012-09-25 Så här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart Leif Lindberg Teknisk chef Norrköpings Kommun 3 steg innan genomförande 1.Politiska beslut 2.Planprocessen 3.Budget & riskhantering
Läs merLokal samverkan för regional utveckling
Syfte: Att utveckla en samhällsplanering där transportsystemet bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Fokus på ett förbättrat samspel mellan de olika parterna i
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Läs merNätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket
Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter
Läs merChefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad
Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 8 oktober 2015 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet
Läs merPresentation Leaderträffen i Båstad. Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad Jörgen Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Presentation Leaderträffen i Båstad 22 maj 2019 Mats Holmquist, Högskolan i Halmstad Jörgen Johansson, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet. Vårt syfte är att undersöka effekttänkandet i Leader
Läs merKarlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:
Bilaga KF 7 201-0 - 0 Karlsborgs kommun Ledarskapspolicy Dokumenttyp: Policy Diarienummer: 66.201 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 201-0-0 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Samtliga
Läs merLönebildnings processen
Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal
Läs merRiskhantering Landstinget Gävleborg. 2013-05-31 Margareta Petrusson
Riskhantering Landstinget Gävleborg 2013-05-31 Margareta Petrusson Definition Intern kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa: Att verksamheten lever upp till målen och är kostnadseffektiv
Läs merVad gör en plats attraktiv?
Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats
Läs merDet digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala
Läs merFöljeforskning BoStad2021 Presentation Delrapport 2 Januari 2018
Följeforskning BoStad2021 Presentation Delrapport 2 Januari 2018 Innehåll Följeforskningsprojektet BoStad2021 bakgrund och mål Iakttagelser år 2 Slutsatser och rekommendationer Fortsatt arbete i FF Diskussionsfrågor
Läs merKvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merPlan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi
för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi Publicerad: Beslutsfattare: Anders Fällström, rektor Handläggare: Kicki Strandh, kommunikationschef Beslutsdatum: Giltighetstid: 2019-2023 Sammanfattning:
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merRiksantikvarieämbetets strategiska plan
Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete
Läs meregna erfarenheter av samverkansprojekt
egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen
Läs merFramtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor
Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka
Läs merFörslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet
Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och
Läs merMED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Läs merKommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merInformation kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Läs merLATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
Läs merKalix kommuns ledarplan
Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merDelar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp
Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp Följande delar ingår Underlaget: - Varumärke - Identitet - Drivkraft - Personlighet - Vision - Varumärkeslöfte - Logotyp Nacka vatten och
Läs merKlimat och transporter
2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar
Läs merIntern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen
Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-01-24, 7 Status: Gällande Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings linkoping.se Diarienummer: KS 2016-674 Dokumentansvarig:
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs merManual för Resultat- och utvecklingssamtal
Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som
Läs merSydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan
Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...
Läs merKommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016
Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en
Läs merSL:s strategiska karta
1 (8) Datum 2011-05-04 Identitet TN 1105-132 SL 2011-04030 Trafiknämnden SL:s strategiska karta Bakgrund SL:s ansvar för kollektivtrafiken omfattar allt fler resenärer och kraven på fungerande och miljöanpassad
Läs merAllt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet
Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är
Läs merNytt upplägg: Två nivåer. Välj den nivå och ort som passar dig bäst!
Inbjudan till kurs Projektledning för planhandläggare Nytt upplägg: Två nivåer. Välj den nivå och ort som passar dig bäst! Grundläggande nivå Nå framgång i din roll som projektledare Effektiv projekt-
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merXxxx Kommunicera förändring
Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar
Läs merPersonalpolicy. för Karlsborgs kommun
Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Läs merRegional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar
2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional
Läs merFRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE
FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete
Läs merDitt och mitt Indexator
Indexators filosofi 2 Ditt och mitt Indexator INDEXATOR har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla nivåer.
Läs merEngagerade medarbetare skapar resultat!
Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena
Läs merKOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Läs mer