Ansökan om inrättande av utbildningsprogrammet

Transkript

1 Sida 1 av Dnr: Bilaga 19 Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Ansökan om inrättande av utbildningsprogrammet Masterprogram i mark- och vattensystem 120 hp

2 Sida 2 av 10 Bilaga 19 Innehåll Nulägesbeskrivning... 3 Programmets innehåll och upplägg... 4 Forskningsanknytning... 5 Lärarkompetens... 6 Ekonomiska förutsättningar... 7 Omvärldsanalys... 7 Efterfrågan av utbildningen... 8 Kvalitetssäkring av examensarbeten... 9 Externa bedömare... 9

3 Sida 3 av 10 Bilaga 19 Nulägesbeskrivning HST erbjuder för närvarande ett internationellt masterprogram inom vattenkvalitetsbedömning (IWQA Inland Water Quality Assessment). Programmet har en inriktning mot limnologi och kartläggning av sötvattenresurser. I enlighet med forskningsprofileringen på högskolan har forskningen på HST fått en mer teknisk inriktning inom miljö-, bygg- och energiteknik och det prioriterade forskningsområdet heter MERO miljö- energi- och resursoptimering. Vi har inte längre kvar någon forskning inom området vattenkvalitetsbedömning och har därför inte längre möjlighet att erbjuda studenterna som läser IWQA forskningsanknutna examensarbeten, vilket är en förutsättning för ett masterprogram. HST har därför beslutat att lägga ner IWQA-programmet (ges sista gången 2011/2012) och istället ta fram ett nytt masterprogram som har en tydligare koppling till forskningen på akademin. Det finns en växande forskningsgrupp med forskarutbildning inom profilen som har en tydlig inriktning mot mark- och vattenteknik. Forskningen från gruppen är internationellt erkänd och samarbetar nära med forskningen inom energiteknik. IWQA-programmet har varit ett populärt masterprogram som har lockat många europeiska studenter. Därför vill HST utveckla ett program i linje med vad som efterfrågats från IWQA men med en tydlig koppling till forskningen, d v s en tydligare forsknings- och teknikförankring. I enlighet med Mälardalens Högskolas strategi behöver programmet dessutom förankras i regionen och en samverkan med näringsliv och offentliga aktörer byggas upp. Det är genom pågående forskningssamarbeten som samverkan och samproduktion mellan utbildning och omvärld kan bedrivas framgångsrikt. Genom branschkontakter känner vi till att det finns en stor efterfrågan på ingenjörer inom mark- och vattensystem. Vi vet också att miljöteknik (vilket är en vidare term som inkluderar mark- och vattensystem) fortfarande är en snabbt växande bransch globalt. Jämte behovet av nya energislag är minskade vattenresurser ett framtidsproblem som kommer att få allt större uppmärksamhet och många intressanta uppdrag väntar den som har kunskap att lösa tekniska problem, något som Exportrådet, Handelskammaren och Svensk (ASSET) påpekar ofta. Svensk miljöteknik omsätter ca mkr och exporten motsvarar ca mkr per år. Flera av utbildningsprogrammen på Mälardalens Högskola skulle kunna utgöra basen för ett masterprogram i mark- och vattensystem, t ex Energiingenjörsprogrammet, Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad och Kandidatprogrammet i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete. Med den här bakgrunden vill vi skapa ett masterprogram med i huvudsak forskande och samverkande lärare. Som har ett uttalat mål att utbilda studenter som är goda representanter för

4 Sida 4 av 10 Bilaga 19 forsknings- och utbildningsmiljön vid Mälardalens Högskola regionalt och globalt, inom näringsliv såväl som forskning. Programmets innehåll och upplägg Masterprogrammet Mark- och vattensystem är en tvåårig utbildning (120 hp) inom huvudområdet miljöteknik. Det kommer även att vara möjligt att ta ut en magisterexamen efter ett år (60 hp). Som förkunskaper krävs en examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng, varav minst 90 hp inom teknik, miljövetenskap, biologi eller kemi. Dessutom krävs Engelska B. Termin 1 inleds med en introduktionskurs till miljöteknik som ger en repetition av grundkunskaperna inom miljöteknik och hållbar utveckling. Denna följs av en kurs i mark- och vattenprocesser där relevanta processer som är viktiga för reningstekniker behandlas. Parallellt med denna ges en kurs i vattenreningsteknik där fokus ligger på rening av avloppsvatten och behandling av avloppsslam. Under termin 1 ges även en kurs i statistik som ska ge studenterna relevanta kunskaper i provtagning, databearbetning och presentation av resultat. Under termin 2 ges en kurs som inkluderar olika tekniker för behandling av förorenad mark samt en kurs i ekologisk riskbedömning. För de studenter som önskar ta ut en ettårig magisterexamen avslutas termin 2 med ett examensarbete om 15 hp. Övriga studenter läser kurser i provtagning och mätteknik samt miljörätt. Termin 3 inleds med två kurser som inkluderar riskhantering samt miljökonsekvenser vid olyckor. Dessa två kurser samläses med studenter från inriktningen brand och risk på Civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad. Därefter följer en kurs i vatten och avfall i samhället. Kursen omfattar tekniker som är viktiga för rening av dag- och lakvatten samt hantering av deponier och organiskt avfall. Termin 3 avslutas med en kurs i decentraliserade vattensystem med inriktning mot lokala vattenreningslösningar. Utbildningen avslutas med 30 hp examensarbete. Undervisningsformer som används är föreläsningar, seminarier, laborationer, studiebesök och projektarbeten. Examination sker i form av tentamen och inlämningsuppgifter, individuella och i grupp. Ett preliminärt blockschema visas i tabell 1. De flesta kurserna är knutna till forskningen inom miljöteknik vid HST vilket gör att aktuell vetenskaplig kunskap integreras i utbildningen. Arbetslivsanknytningen är implementerad i programmet i form av flera adjungerade professorer, gästföreläsare, projektarbeten och studiebesök. Programmets upplägg ger såväl ett teoretiskt djup som praktisk tillämpning via projektarbeten och examensarbetet vilket gör att studenterna blir förberedda för att uppfylla näringslivets krav.

5 Sida 5 av 10 Bilaga 19 Tabell 1. Masterprogrammet i mark- och vattensystem Termin 1 Termin 2 Introduktion till, 7.5 hp Mark- och vattenprocesser, 7.5 hp Vattenreningsteknik, 7.5 hp Statistik, 7.5 hp Marksanering, 7.5 hp Ekologisk riskbedömning, 7.5 hp Alt 1. Examensarbete 15 hp Alt 2. Kurser 15 hp: Provtagning och mätteknik 7.5 hp Miljörätt 7.5 hp Termin 3 Termin 4 Riskhantering, 7.5 hp Miljökonsekvenser vid olyckor, 7.5 hp Vatten och avfall i samhället, 7.5 hp Decentraliserade vattensystem, 7.5 hp Examensarbete, 30 hp Forskningsanknytning forskningen i Sverige är starkt växande och får allt större utrymme i budgetarna från de stora forskningsfinansiärerna. Vi har de senaste åren sett att de grundläggande vetenskaperna får dela med sig av utrymmet hos finansiärer som Formas, Vetenskapsrådet och SSF. Utöver detta finansieras forskningen av många olika finansiärer och stiftelser. Sverige deltar dessutom tydligt i den globala miljöteknikutvecklingen och finns med SIDA som finansiär med som projektplanerare för stora utvecklingsprojekt i de tekniskt eftersatta länderna i världen. Forskningen inom mark- och vatten är prioriterade inom miljöteknik, särskilt vattenfrågan som har stark koppling till hälsa och fattigdomsbekämpning. Mark- och vattenforskningen på HST sker i en växande grupp med 6 disputerade forskare och lärare (ytterligare 2 disputerar innan programstart). Samtliga är aktiva inom forskningen och handleder doktorander. Dessutom har vi en adjungerad professor. Forskningsprojekten inom mark- och vattensystem utgörs för närvarande av projekt inom områdena:

6 Sida 6 av 10 Bilaga 19 Industriell vattenrening Forskningen inom industriell vattenrening fokuserar på att lösa reningstekniska problem vid stora vattenflöden. Vi har anslag för den här forskningen inom något som kallas VA-kluster Mälardalen, ett samarbete mellan MDH, IVL, Uppsala Universitet, SLU och KTH, som finansieras av VAorganisationerna i Mälardalen. Utöver detta finansieras forskningen av KKS (Aktivslamprojektet och delar av BIOREX-projektet samt en så kallad Strategisk rekrytering inom ). Vatten och avfall i samhället Vi har forskning inom rening av lakvatten från avfallsdeponier samt hantering av organiskt avfall. Lakvattenreningen fokuserar framförallt på filterteknik och ekologisk riskbedömning av lakvattendammar i anslutning till kommunala deponianläggningar. Avfallsforskningen omfattar både biogasproduktion av matavfall samt återföring av restprodukter (t.ex. kompost och rötrest) till jordbruket. Denna forskning finansieras för närvarande dels av det lokala näringslivet och dels KKS. Decentraliserad vattenrening och avfallshantering Den här forskningen avser vatten- och avfallshantering utanför de stora samhällssystemen. Det kan handla om lokala vattenreningslösningar eller ett isolerat avfallsproblem. Forskningen finansieras i första hand av SIDA, EU (CLE-projektet). Marksanering och ekologisk riskbedömning Svårnedbrytbara ämnen i mark och sediment samt effekterna på ekosystemet är i fokus i den här forskningen. Forskningsfinansieringen kommer från KKS (BIOREX-projektet samt forskningspengar från Svenska Institutet och SIDA). Forskningsmiljön är välförankrad på den internationella arenan. Vi har forskningssamarbete (ansökningar och forskningsartiklar) med andra forskare i Spanien, Lettland, Estland, Namibia, England, Kina och Finland. I ovan nämnda projekt ingår samarbete med näringslivet (5-60 företag per projekt) vilka kommer att kunna involveras i masteruppsatser och projektarbeten. Även de laborativa forskningsprojekten kan integreras i studenternas övningsuppgifter och projekt. Lärarkompetens På avdelningen finns lärare inom utbildningens kompetensområden, flera disputerade lärare samt flera doktorander som är involverade i undervisningen. Sammanställningen framgår av tabell 2.

7 Sida 7 av 10 Bilaga 19 Tabell 2. Antal anställda involverade i programmet Namn Akademisk titel Tillsvidare/ visstids- anställd Anställningens omfattning Uppskattad tid inom programmet % av anställning Monica Odlare Forskarassistent Tills vidare 100 % 50 % Emma Nehrenheim Forskare Tills vidare 100 % 50 % Åke Forsberg Docent i miljöteknik Tills vidare 100 % 10 % Karl-Otto Waara Docent i miljöteknik Tills vidare 100 % 10 % Veronica Ribé Doktorand (disputerar ht 2011) Visstidsanställd 100 % 75 % Lena Johansson Westholm Docent i miljöteknik Tills vidare 100 % 50 % Eva Skytt Lektor i miljöteknik Tills vidare 100 % 10 % Vesna Djokic Adjunkt i miljöteknik Tills vidare 100 % 25 % Bo Janzon Adjungerad professor i energioch miljöteknik Visstidsanställd 20 % 5 % Erik Dahlquist Professor i Energiteknik Tills vidare 100 % 5 % Maria Kumm Doktorand (disputerar ht 2011) Visstidsanställd 100 % 10 % Jinyue Yan Professor i Energiteknik Tills vidare 100 % 5 % Tabell 2 visar att antalet lärare i programmet är 12 st. varav 9 st. (75 %) har disputerat. Ekonomiska förutsättningar Masterprogrammets kurser kommer att erbjudas som en inriktning på civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad vilket gör att man får stora samordningsvinster i genomförandet av programmet. Lärarkompetensen inom miljöteknik på akademin är hög och vi ser inget behov av nyrekrytering än det som är planerat sedan tidigare. Ersättare för lärare som går i pension kommer att behöva hittas inom något år. Direkta investeringskostnader ligger på kursutveckling, både helt nya kurser samt modernisering av gamla kurser. Det kommer också att behövas resurser till förstärkt marknadsföring, både inom Sverige men även EU. Omvärldsanalys Liknande utbildningar inom Sverige Master s programme in Environmental Engineering and Sustainable Infrastructure, KTH Stockholm. Programmet har inriktning på antingen miljöteknik eller infrastruktur. Programmet är till viss del likt vårt föreslagna masterprogram men skiljer sig åt genom att KTH har en mer tydlig inriktning på

8 Sida 8 av 10 Bilaga 19 endast vattenrening inom miljötekniken. Vårt föreslagna program tar ett helhetsgrepp på mark- och vattenrening. Infrastructure and Environmental Engineering MSc, 120 cr, Chalmers. Programmet har stort fokus på infrastruktur, hur man planerar, designar och underhåller mark- och vattensystemen. Vårt föreslagna program är mer inriktat på mark- och vattenreningsteknik. Masterprogram i Energi- och miljöteknik mot civilingenjörsexamen, Karlstads Universitet. Programmet inriktar sig mer på energiprocesser och dess miljöeffekter än vårt föreslagna masterprogram. Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling 120 hp, Mittuniversitetet. Programmet är inriktat mot miljövetenskap och hållbar utveckling. Vårt föreslagna program är mer inriktat på mark- och vattenreningsteknik. MSc Energy and Environmental Engineering, 120 credits, Linköpings Universitet. Programmet är mer inriktat mot energisystem och hållbart utnyttjande av dessa. Liknande utbildningar inom EU Det finns många utbildningar i miljöteknik inom Europa. Nedan är exempel på några utbildningar som berör samma område som vårt masterprogram: Water, Soil and Waste Management and Treatment (M.Sc.). Institute of Technology. Paris. Municipal Water and Infrastructure (M.Sc.). Unesco IHE Institute for Water Education Delft, Netherlands WASTE (Air Quality Control, Solid Waste and Waste Water Process... (M.Sc.). University of Stuttgart Stuttgart, Germany Sammanfattningsvis så kan man säga att det finns flera utbildningar inom miljöteknik både i Sverige och i Europa som liknar den utbildning vi håller på att utveckla. Det visar på att det är ett aktuellt ämne som har stor potential. Det är dock svårt att uttala sig om de är konkurrenter till oss eller kanske framtida samarbetspartner. Efterfrågan av utbildningen Behovet av utbildning inom mark- och vattensystem är stor, både ur ett globalt och nationellt perspektiv. Förutom globala mål har EU som mål att allt yt- och grundvatten i Europa ska vara av god

9 Sida 9 av 10 Bilaga 19 kvalitet år För att nå dit betonas i EU:s ramdirektiv för vatten att det är viktigt med en aktiv medverkan från flera olika aktörer och allmänheten. Vidare föreslår EU-kommissionen gemensamma mål för att förhindra att mark förstörs, bevara dess funktioner och återställa förstörd mark. På nationell nivå har Sverige egna mål om en giftfri miljö samt grund- och ytvatten av god kvalitet. För att nå dessa mål krävs en ökning av antalet experter inom området mark och vatten. Det har under ett antal år tillbaka varit ett relativt lågt sökandetryck till utbildningar inom miljöteknik liksom andra naturvetenskapliga och tekniska områden. Detta gäller inte bara MDH utan även andra lärosäten. Dock har vi den senaste tiden sett en vändande trend och intresset för miljöteknik börjar återigen växa. Efterfrågan på miljötekniker på arbetsmarknaden är stor och det finns ett stort behov av specialistkompetens inom området mark- och vattenreningsteknik. Det företag vi samarbetar med inom forskning och branschråd nämner ofta att det har behov av att nyanställa personal med inriktning mot miljöteknik. Vidare får vi ofta förfrågan om kurser på masternivå från våra samarbetspartners inom forskningen. Då vi har ett starkt samarbete med flera nationella och internationella högskolor och universitet, så finns det ett stort intresse för studentutbyte på masternivå. Kvalitetssäkring av examensarbeten Alla studenter som ska göra ett examensarbete följer en examensarbetskurs där vi har olika moment. Kursen tar upp hur man skriver ett examensarbete så att formalia runt rapporten ser likadan ut för alla. Studenterna får t ex lära sig att hantera referenser korrekt. Det sker också flera presentationer av exarbetet under kursens gång. Vid slutpresentationen inbjudes företaget där studenten har utfört sitt examensarbete. Inom NT-sidan på HST har en grupp bildats som ska se över hur vi ytterligare kan öka kvalitén på våra examensarbeten med anledning av Högskoleverkets kvalitetsgranskningar och betydelsen av examensarbetena i granskningen. Saker som vi diskuterar är t ex hur stor ska handledartiden vara, fördelning handledare - examinator, ska exarbetet genomföras individuellt eller i grupp, storlek på grupp. Externa bedömare Näringsliv Eva Myrin, VafabMiljö AB Telefon: , e-post: Eva.Myrin@vafabmiljo.se

10 Sida 10 av 10 Bilaga 19 Pernilla Widén, Mälarenergi AB Telefon: , e-post: Universitet/Högskola Mikael Pell, Docent, Institutionen för mikrobiologi, SLU, Uppsala Telefon: , e-post: Bengt Carlsson, Professor, Avdelningen för systemteknik, Uppsala universitet Telefon: , e-post: Akademichef Elvy Westlund Avdelningschef Karin Spets

11 Bilaga 20 Nivå Högskoleförordningen Masterexamen 120 högskolepoäng Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området miljöteknik för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 HF andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Lokal examensordning.teknologie masterexamen fordrar: Minst 90 hp på avancerad nivå inklusive examensarbete. Minst 60 hp inom det tekniska vetenskapsområdet. Minst 7,5 hp matematik/tillämpad matematik. För att erhålla examen med inriktning måste minst 45 hp, inklusive examensarbete, vara på avancerad nivå inom huvudområdets inriktning. För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Nivå Kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Skriftligen kunna redogöra för kunskaps- och förståelsemålen. Genomföra Självständigt föreslå åtgärder vid förorening av mark-vattensystemet. Mark- och vattenprocesser, 7,5 hp markfysikaliska laborationer och skriftligen redogöra för dessa Vattenreningsteknik, 7,5 hp Marksanering, 7,5 hp Markfysik och geohydrologi. Kemiska, biologiska och fysikaliska processer i mark- och grundvatten. Markens uppbyggnad och grundvattenströmning. Naturliga processer som kan ske i marken, markvattnet och i grund-vattnet. Fysikaliska, kemiska och biologiska processer för rening av kommunalt och industriellt vatten. Tekniker och processer för rening av olika typer avloppsvatten såsom spillvatten, dagvatten, lakvatten samt tekniker för dricksvattenproduktion. Processer vid olika aktuella tekniker för sanering av förorenad mark, grundvatten och sediment. Inventering, riskklassning och riskbedömning av förorenade områden. Miljötekniska markundersökningar. Gällande lagstiftning rörande arbeten med förorenade områden. Dimensionering av markreningsanläggningar. Redogöra för markens olika beståndsdelar och hur dessa påverkar grundvattenflödet. Redogöra för principerna för grundvattenflödet. Redogöra för biologiska, kemiska och fysikaliska processer som sker i marken och i grundvattnet Detaljerat redogöra för hur anläggningar för rening av olika vatten är sammansatta och hur de olika reningsprocesserna samverkar med varandra redogöra för olika tekniker vid borttagning av BOD, kväve och fosfor redogöra för gällande lagstiftning inom området och veta hur tillsyn och kontroll av vattenkvalitet utförs detaljerat redogöra för den mekaniska utrustning som behövs vid de olika reningsstegen detaljerat redogöra för processer för olika aktuella tekniker som tillämpas i vid sanering av förorenad mark, grundvatten och sediment projektera och dimensionera en enklare anläggning för rening av kommunalt spillvatten kunna argumentera för olika konstruktioners för- och nackdelar visa god förmåga att formulera problemets omfattning, föreslå nödvändiga miljötekniska markundersökningar visa god förmåga att på ett korrekt, tydligt och pedagogiskt sätt med egna ord skriftligt och muntligt redogöra för resultatet av sitt projektarbete självständigt och konstruktivt opponera på ett annat arbete utifrån en helhetssyn identifiera, formulera och utvärdera lämpliga tekniska lösningar som passar både människor och miljö självständigt söka fakta och kritiskt värdera resultatet Provtagning och mätteknik 7.5 hp Miljökonsekvenser vid olyckor, 7.5 hp Vatten och avfall i samhället, 7.5 hp Teori och metoder i miljömätteknik. Metoder för provtagning och analys av miljöproversom t ex jord, vatten, luft och biologiskt material. Bearbetning, tolkning och utvärdering av resultat och mätdata. Sammanställning och presentation av resultat från miljöteknisk undersökning. Miljöpåverkan av olyckor som t ex bränder, kemikalie- och oljeutsläpp samt översvämningar. Organisation av samverkande aktörer vid olyckor med miljöpåverkan. Förebyggande miljöskyddsarbete och internationell och svensk lagstiftning inom området. Insatsmetodik vid olyckor samt olika typer av åtgärder, såsom sanering, som vidtas efter en olycka. Kemiska ämnens spridning i miljön efter olyckor. Ämnens egenskaper, spridning och miljöeffekter. Miljökänsliga områden och särskilt skyddsvärda objekt som grundvatten och reningsverk. Olika strömmar av vatten i samhället. Reningsåtgärder efter typ av vattenföroreningar. Beskrivning av tekniska lösningar samt vanliga tillämpningar för dessa. Utvecklingstendenser och forskning inom området. Diskussion av faktorer för val av tekniska lösningar. Lösningar för minskad avfallsproduktion. Avfallsbehandling och omhändertagande av avfall; termiska och biologiska metoder, deponering, behandling av farligt avfall Redogöra för planering och genomförandet av en miljöteknisk undersökning. Beskriva lämpliga metoder och utrustning för provtagning i olika medier såsom jord, vatten och luft. Redogöra för lämpliga metoder och utrustning för analys av olika typer av miljöprover. Beskriva hur bearbetning, utvärdering och tolkning av mätdata och övriga resultat från en miljöteknisk undersökning utförs. Redogöra för olika typer av olyckors miljöpåverkan. Redogöra för organisationen av samverkande aktörer vid olyckor med miljöpåverkan. Beskriva internationell och svensk lagstiftning inom området. Redogöra för insatser vid olyckor med miljöpåverkan. Beskriva spridning och miljöeffekter av olika typer av kemiska ämnen efter en olycka. Redogöra för olika typer av åtgärder, såsom sanering, som vidtas efter en olycka. Redogöra för olika strategier och metoder för hantering av vatten och avfall från industri och samhälle. Redogöra för forskning och utveckling inom området. Tillämpa kunskaperna enl. ovan genom att i en skriven rapport / fallstudie beskriva de befintliga miljötekniska som används vid ett företag för att åtgärda utsläppsproblem till luft eller vatten samt omhänderta avfallsströmmar samt att kunna föreslå och motivera val av olika miljötekniska alternativ till befintliga lösningar Självständigt planera och utföra en mindre miljöteknisk undersökning. Praktiskt genomföra provtagning och analys av miljöprov. Visa god förmåga att utvärdera egna mätresultat. Integrera tidigare erfarenheter och kunskaper i den valda problemställningen och framföra sitt resonemang om hur teori och mätresultat kompletterar varandra. Visa god förmåga att på ett korrekt sätt muntligt och skriftligt redogöra för resultatet av sitt arbete. Påvisa miljökonsekvenser av olika typer av olyckor. Självständigt utforma och redovisa en plan för miljökonsekvensbedömning, insatser och åtgärder som bör utföras i samband med en olycka med miljöpåverkan. Tillämpa kunskaperna genom att beskriva de tekniska metoder som för att åtgärda förorenat vatten samt omhänderta avfallsströmmar. Kristiskt granska befintliga lösningar samt föreslå och motivera val av alternativ till befintliga lösningar Självständigt söka, sammanställa och kritiskt tolka olika typer av information som är relevanta i en miljöteknisk undersökning. Identifiera miljökonsekvenser, bedöma behov av insatser och åtgärder efter en olycka ur ett helhetsperspektiv. Utifrån en helhetssyn diskutera sociala, etiska samt tekniska aspekter inom hantering av vatten och avfall på en lokal och global nivå. Självständigt söka fakta och kritiskt granska resultat. Decentraliserade vattensystem, 7.5 hp Examensarbete, 30 hp Vattenreningstekniker som är specialdesignade för lokala behov. Avloppsvatten, dricksvatten och industrivattenrening. Särskilt fokus på tekniker som ligger nära forskningsfronten. Examensarbetet skall ha sin huvudde l inom ämnesområdet miljöteknik. Kursen utgörs främst av ett självständigt arbete som kan utföras individuellt eller i en grupp med två studenter. Arbetets utformning ska beskrivas i en skriftlig arbetsplan som ska godkännas av examinator och handledare. Arbetet ska redovisas skriftligt som en teknisk rapport. Redogöra för vattenreningsbehov vid småskaliga installationer. Redogöra för de särskilda problem som föresligger vid småskaliga installationer. Förståelse för hur förorenade vatten uppstår och hur komplicerade vattenreningsteknikerna behöver vara. visa väsentligt fördjupade kunskaper i examensarbetets ämnesområde Kunna föreslå och schematiskt designa decentraliserade lösningar. Kunna föreslå tekniska lösningar baserat på tillgänglig information. visa säkerhet i att arbeta vetenskapligt genom god förmåga i att analysera, avgränsa, bearbeta, värdera och redovisa fakta förvärva och bearbeta ny kunskap i relation till tidigare erfarenhet och kunskap självständigt avgränsa och genomföra ett avancerat arbete inom det aktuella ämnesområdet miljöteknik visa förmåga att kritiskt och kreativt bearbeta komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete ha god förmåga att på ett korrekt, tydligt, pedagogiskt och vetenskapligt sätt och med egna ord skriftligt och muntligt redogöra för resultatet av sitt arbete Utifrån en helhetssyn självständigt kunna utvärdera en föroreningssituation och föreslå en lösning. Utifrån givna data kunna utvärdera givna teknikers potential som vattenreningsprocess. Kritiskt granska ny rapportering av teknik som är under utveckling. visa kunskap om miljöteknikens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete göra bedömningar med hänsyn till relevanta, vetenskapliga, etiska och samhälleliga problemställningar inom ämnesområdet miljöteknik tolka och analysera både egna och andras resultat på ett kritiskt sätt med hänsyn till olika begränsningar visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar i samhället och människors ansvar för teknikens nyttjande GN GN GN Matematik/Tillämpad matematik minst 7,5 hp Statistik Introdukt ion till miljöteknik, 7,5 hp Miljövetenskap Miljörätt 7.5 hp Miljövetenskap Ekologisk riskbedömning, 7.5 hp Miljöbalken och dess förordningar samt annan relevant lagstiftning kopplad till miljöbalken såsom Förvaltningslagen, Plan- och bygglagen, Internationella konventioner och EU:s lagstiftning och miljörätt kommer att behandlas. Kursen innehåller praktiska övningar och aktuella rättsfall för att förtydliga och tolka olika typer av miljörättsliga problemställningar i ett framtida hållbarhetsperspektiv. Teorier, metoder och kriterier för toxicitetstestning och miljömonitoring. Rankning och modellering av miljöhot. Bedömning av effekter av åtgärder för att minska miljöhotens omfattning. redogöra för de grundläggande bestämmelserna i miljöbalken och dess praktiska betydelse för samhället, myndigheter, företag och enskilda redogöra för grundläggande begrepp i EU:s lagstiftning och förhållandet till svensk rätt samt kopplingar till internationella konventioner redogöra för processer i ekologisk riskbedömning påvisa konsekvenser av miljörättsliga beslut kritiskt granska aktuella rättsfall och beslut skriva och redovisa en projektuppgi ft om ett miljörättsligt problem där miljölagstiftning tillämpas applicera ekotoxikologisk kunskap vid riskbedömning i olika ekosystem på egen hand genomföra toxicitetsutvärdering självständigt utforma en simuleringsmodell för riskbedömning genomföra en miljöriskbedömning redogöra för en metod för att jämföra miljöhot Sjävständigt kunna söka, sammanställa och utvärdera ekotoxikologisk, kemisk och ekologisk information. Identifiera miljörisker och kunna kommunicera dessa risker ur ett helhetsperspektiv.

12 Bilaga 20 Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området miljöteknik för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 HF andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Lokal examensordning.teknologie masterexamen fordrar: Minst 90 hp på avancerad nivå inklusive examensarbete. Minst 60 hp inom det tekniska vetenskapsområdet. Minst 7,5 hp matematik/tillämpad matematik. För att erhålla examen med inriktning måste minst 45 hp, inklusive examensarbete, vara på avancerad nivå inom huvudområdets inriktning. Byggnadsteknik Riskhantering, 7.5 hp Metoder för riskanalys. Principer för riskvärdering i företag och samhälle. Olika aktörers ansvar och samordning mellan centrala myndigheter, kommuner och företag. Exempel på olyckor. Riskhantering i ett samhällsperspektiv. Riskkommunikation. Riskperception. För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. redogöra för begrepp och problemställningar inom området För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. använda olika metoder för att göra en riskanalys kategorisera och analysera risker och sätta riskanalyser i sitt sammanhang självständigt utforma och utföra ett projekt som omfattar begrepp och problemställningar inom området För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. utifrån en helhetssyn identifiera risker, bedöma behov av åtgärder och kunna kommunicera riskerna

13 Bilaga 21 Nivå Högskoleförordningen Magisterexamen 60 högskolepoäng Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 HF andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Teknologie magisterexamen fordrar: Minst 45 hp på avancerad nivå inklusive examensarbete. Huvudområdet ska tillhöra vetenskapsområdet teknik. Minst 7,5 hp matematik/tillämpad matematik. Om studentens behörighetsgivande utbildning omfattar en stor del matematik kan matematikkravet ersättas av relevant kurs i teknik utöver övriga kursfordringar i teknik. Prövning görs av ansvarig akademi i det enskilda fallet. För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Nivå Kurstitel och högskolepoäng Innehåll Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Skriftligen kunna redogöra för kunskaps- och förståelsemålen. Genomföra Självständigt föreslå åtgärder vid förorening av mark-vattensystemet. Mark- och vattenprocesser, 7,5 hp markfysikaliska laborationer och skriftligen redogöra för dessa Vattenreningsteknik, 7,5 hp Marksanering, 7,5 hp Markfysik och geohydrologi. Kemiska, biologiska och fysikaliska processer i mark- och grundvatten. Markens uppbyggnad och grundvattenströmning. Naturliga processer som kan ske i marken, markvattnet och i grund-vattnet. Fysikaliska, kemiska och biologiska processer för rening av kommunalt och industriellt vatten. Tekniker och processer för rening av olika typer avloppsvatten såsom spillvatten, dagvatten, lakvatten samt tekniker för dricksvattenproduktion. Processer vid olika aktuella tekniker för sanering av förorenad mark, grundvatten och sediment. Inventering, riskklassning och riskbedömning av förorenade områden. Miljötekniska markundersökningar. Gällande lagstiftning rörande arbeten med förorenade områden. Dimensionering av markreningsanläggningar. Redogöra för markens olika beståndsdelar och hur dessa påverkar grundvattenflödet. Redogöra för principerna för grundvattenflödet. Redogöra för biologiska, kemiska och fysikaliska processer som sker i marken och i grundvattnet Detaljerat redogöra för hur anläggningar för rening av olika vatten är sammansatta och hur de olika reningsprocesserna samverkar med varandra redogöra för olika tekniker vid borttagning av BOD, kväve och fosfor redogöra för gällande lagstiftning inom området och veta hur tillsyn och kontroll av vattenkvalitet utförs detaljerat redogöra för den mekaniska utrustning som behövs vid de olika reningsstegen detaljerat redogöra för processer för olika aktuella tekniker som tillämpas i vid sanering av förorenad mark, grundvatten och sediment projektera och dimensionera en enklare anläggning för rening av kommunalt spillvatten kunna argumentera för olika konstruktioners för- och nackdelar visa god förmåga att formulera problemets omfattning, föreslå nödvändiga miljötekniska markundersökningar visa god förmåga att på ett korrekt, tydligt och pedagogiskt sätt med egna ord skriftligt och muntligt redogöra för resultatet av sitt projektarbete självständigt och konstruktivt opponera på ett annat arbete utifrån en helhetssyn identifiera, formulera och utvärdera lämpliga tekniska lösningar som passar både människor och miljö självständigt söka fakta och kritiskt värdera resultatet GN GN Examensarbete, 15 hp Matematik/Tillämpad matematik minst 7,5 hp Statistik Introdukt ion till miljöteknik, 7,5 hp Miljövetenskap Ekologisk riskbedömning, 7.5 hp Kursen utgörs främst av ett självständigt arbete som kan utföras individuellt, eller i grupp om två studenter. Arbetets utformning ska beskrivas i en skriftlig arbetsplan, som ska godkännas av handledare och examinator. Arbetet ska redovisas både skriftligt som en teknisk rapport och muntligt vid ett seminarium. Förutom det självständiga arbetet omfattar kursen obligatoriska seminarier och föreläsningar, skriftlig och muntlig opposition och närvaro vid en annan students presentation av examensarbete. Teorier, metoder och kriterier för toxicitetstestning och miljömonitoring. Rankning och modellering av miljöhot. Bedömning av effekter av åtgärder för att minska miljöhotens omfattning. visa fördjupade kunskaper i examensarbetets ämnesområde, ha insikt i hur kunskap och utveckling inom miljöteknik skapas genom såväl vetenskap som praktisk erfarenhet kunna bearbeta och förvärva nya kunskaper i relation till tidigare erfarenheter och kunskaper redogöra för processer i ekologisk riskbedömning visa säkerhet i att arbeta vetenskapligt genom god förmåga i att analysera, bearbeta, värdera och redovisa fakta kunna bearbeta och förvärva nya kunskaper i relation till tidigare erfarenheter och kunskaper kunna självständigt avgränsa, utforma och utföra ett arbete genom att tillämpa ingenjörsmässig metodik för att identifiera, analysera och lösa ett problem enligt vedertagen praxis inom det aktuella delområdet inom miljöteknik ha god förmåga att på ett korrekt, tydligt, pedagogiskt och vetenskapligt sätt och med egna ord skriftligt och muntligt redogöra för resultatet av sitt arbete kunna genomföra en vetenskaplig opposition applicera ekotoxikologisk kunskap vid riskbedömning i olika ekosystem på egen hand genomföra toxicitetsutvärdering självständigt utforma en simuleringsmodell för riskbedömning genomföra en miljöriskbedömning redogöra för en metod för att jämföra miljöhot kunna göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, etiska och samhälleliga problemställningar inom ämnesområdet miljöteknik kunna tolka och analysera både egna och andras resultat på ett kritiskt sätt med hänsyn till olika begränsningar vara väl medveten om teknikens möjligheter och begränsningar i samhället och människors ansvar för teknikens nyttjande Sjävständigt kunna söka, sammanställa och utvärdera ekotoxikologisk, kemisk och ekologisk information. Identifiera miljörisker och kunna kommunicera dessa risker ur ett helhetsperspektiv.

14 Bilaga 22 Utbildnings- och forskningssektionen den 7 juni 2011 Till de externa utvärderarna! Pernilla Widén Mikael Pell Bengt Carlsson Ni har vänligen åtagit er att hjälpa Mälardalens högskola i bedömningen av ansökan om inrättande av utbildningsprogrammet Masterprogram i Mark och vattensystem 120 hp. Vi skickar er därför här denna ansökan tillika Verksamhetsplanen och Utbildnings- och forskningsstrategin för Mälardalens högskola. För att underlätta sammanställningen av era synpunkter bifogas nedan ett granskningsprotokoll. Om ni skriver i de inramade rutorna under varje fråga så expanderas antalet rader allteftersom. Sist finns utrymme att ta upp vadhelst ni finner lämpligt att framföra till nämnden i ärendet. Vi är tacksamma om vi kan få era svar oss tillhanda senast den 1 september Er kontaktperson och den vi ber er skicka era synpunkter till är Maria Spennare, Epost: maria.spennare@mdh.se Tel.: Vi tar helst emot synpunkterna via Epost men om ni skickar in dem per post så är adressen Utbildnings- och forskningssektionen Mälardalens högskola Box Västerås Sida 1 av 8

15 Bilaga 22 Utbildnings- och forskningssektionen den 7 juni 2011 Granskningsprotokoll Ansökan om inrättande av utbildningsprogrammet Masterprogram i Mark och vattensystem 120 hp Jag som har granskat ansökan är docent, lektor och studierektor Mikael Pell vid Institutionen för mikrobiologi, BioCentrum, SLU. Jag har min forskningsbakgrund i miljömikrobiologi med efarenhet av småskalig och storskalig avloppsvattenrening, samt markkvalitetsfrågor vid användning av organiska restprodukter som gödningsmedel. Jag har tidigare under flera år varit ledamot i programnämnden för Agronomprogrammet vid SLU. Jag har kontinuerligt sedan 1984 undervisat/varit kursledare på ett antal grundkurser i mikrobiologi och kurser i markmikrobiologi. Jag är nu även föreståndare för BioCentrums övningslaboratorier vid SLU. Vänligen, Mikael Pell Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens Står antalet tillsvidareanställda och övriga lärare i proportion till utbildningens beräknade omfattning? Programmen består av tolv kurser om 7,5 hp vardera samt examensarbeten om 15 alt 30 hp. Antalet lärare som listas är 12 st, de flesta med heltidstjänster. Insatsen per person är beräknad till mellan 5 och 50% av en heltidstjänst vilket innebär totalt drygt 3 heltidstjänster. Antas en programkoordinator och annan administration på totalt ca 50% skulle lärartiden till varje kurs bli i snitt ca 20% av en heltid kanske fördelat 10% på kursledare och 10% på övriga lärare. Detta kan verka rimligt. Vad som kan påverka situationen är om lärarna också är inblandade i andra kurser utanför det tilltänkta programmet. Alltför omfattande undervisningsbelastning för en forsknings/lärartjänst kommer att påverka forskningskvaliteten. Generellt sett handlar det om relativt liten forskargruppering (6-8 st) som utgör basen (driver?) för ett helt utbildningsprogram. Gruppen ska ju även fortsättningsvis kunna bedriva spetsforskning inom området. Hög undervisningskvalitet och spetsforskning kan vara svårt att kombinera för den relativt begränsade grupp som anges i ansökan. Det är en styrka att många olika tjänstekategorier är involverade i undervisningen, från unga forskare till lektorer och professorer. Även om professorernas Sida 2 av 8

16 Bilaga 22 Utbildnings- och forskningssektionen den 7 juni 2011 insatsandelar är relativt små borgar deras deltagande för en seriös satsning mot en forskningsanknutet utbildning. Ett hot kan bli bristen på handledare för alla examensarbeten inom programmet. Bra att en examensarbetarskola planeras, denna kan förmodligen utvecklas att ge en sk win-win situation där lärarinsatserna kan hållas nere samtidigt som kvaliteten ökar. Det framgår inte om lärarkapacitet i form av externa föreläsare från andra högskolor och universitet kommer att köpas. Inte heller anges om man räknar med kosntadfri handledningskapacitet från tex regionens insdustri eller om handledningskapacitet kan fås via doktorander. Har lärarna har vetenskaplig, pedagogisk och annan nödvändig kompetens för undervisning och handledning inom utbildningen? Lärarnas pedagogiska meritering framgår inte. I texten beskrivs att programbasen utgörs av en framgångsrik forskargruppering med 6-8 disputerade forskare inom området mark- och vattenforskning. Några namn i grupperingen känner jag till och vet att de driver en aktiv och framgångsrik forskning. I övrigt har jag inte sökt reda ut tex lärarnas ämneskompetens och forskningspublicering. Kanske kan man i texten mer noggrant precisera med vad som menas med framgångsrik forskargruppering. Tex hur många doktorander finns inom gruppen? Då MDH beskriver sig själva främst som en högskola inom teknikområdet kan man fråga sig om tillräcklig kompetens finns inom de naturvetenskapliga och markvetenskapliga diciplinerna, såsom limnologi, markvetenskap, samt grundläggande kemi, fysik och mikrobiologi inom mark- och vattenområdet. Trots en teknikinriktad profil på utbildningen tror jag att kompetensen inom ovanstående områden är grunden för förståelsen av vad teknik som hjälpmedel kan åstadkomma för att stimulera/motverka önskade/oönskade biologiska och kemiska processer. Kan inte en sådan grund förmedlas till studenterna kommer de inte att kunna förvärva förståelse för de problem de ställs inför och än mindre nå beredskap att lösa problem. Utbildningsmiljö Kommer utbildningen att ges i en forskande miljö? Kommer utbildningen att ge förutsättningar för ett kritiskt och kreativt förhållningssätt? Lärarstaben består av professorer, docenter och en lektor vilket får antas borga för att undervisningen bedrivs i en forskande miljö. Kursbeskrivningarna innehåller flera moment som kommer att träna studenternas kreativitet, dock kan man endast finna någon enstaka formulering i stil med visa förmåga att kritiskt... Kanske borde man se över beskrivningarna av den färdighet Sida 3 av 8

17 Bilaga 22 Utbildnings- och forskningssektionen den 7 juni 2011 och förmåga som ska förvärvas. Infrastruktur Kommer studenterna att ha god tillgång till litteratur, informationstekniska resurser och annan nödvändig utrustning? Tillgång till litteratur och informationsteknik anser jag som god även detta inte beskrivs närmare i ansökan. Biblioteket på MDH och dess kreativa miljö är känt. Jag är säker på att programmet kommer att nyttja dessa resurser i de olika kurserna, inte minst under examensarbetena. I programtexten talas det om laborationer. Jag kan dock inte se fler än en sådan i kursbeskrivningarna. Vilket form av laborationer är det tänkt, och vilka resurser finns att ge dessa? Traditionella laborationer är tids- och resurskrävande, men ofta nödvändiga pedagogiska hjälpmedel och för att träna färdigheter. Datorlaborationer med modellering etc är ofta effektiva. Utbildningens utformning Styrdokument Innehåller kursplanerna lärandemål (förväntade studieresultat) som utarbetats i enlighet med examensordningen? Inga fullständiga kursplaner redovisas. Utbildning på avancerad nivå ska innebära en fördjupning av kunskaper, färdighter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå. Utbildningen ska utveckla studenterna att självständigt integrera och använda kunskap, deras förmåga att att hantera komplexa företeelser och frågeställningar, samt deras förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet, eller för forskningsarbete. De termer som används ska beskriva studentens förväntade studieresultat (learning outcomes). De ska uttrycka vad studenten förväntas kunna, förstå, förhålla sig till och/eller kunna utföra för att bli godkänd på kursen och bör spegla fördjupningen jämfört med utbildningen på grundnivå. En sådan beskrivning görs bäst genom att använda aktiva verb, vilket jag anser att man försökt göra i Excel-dokumentet. Målen är på ett korrekt sätt uppdelade i Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt, även om ingen speciell rubrik Mål finns angivet i Excel-matrisen. Det ska också finnas klara samband mellan målen, undervisning och examination (constructive alignment). Innehåll Utbildningsprogrammet börjar med de naturvetenskapliga grunderna i mark och vattensystem för att sedan bygga på med kunskaper om tekniska lösningar för att Sida 4 av 8

18 Bilaga 22 Utbildnings- och forskningssektionen den 7 juni 2011 stimulera och kontrollera olika processer för att åstadkomma en förbättring eller säkerställa en resurs. Man går sedan vidare med provtagnings- och mätteknik kopplat med statistik. Därefter kopplar man påmiljöteknik med riskbedömning och miljörätt. Ovanstående formulering eller liknande kunde gärna finnas med i ansökningstexten. Utbildningsprogrammets upplägg är mycket tilltalande. Dock väljer man att arbeta med 7,5 hp moduler vilket gör att det kan bli svårt att nå erforderligt djup inom de olika ämnesområdena. Man bör fundera på om djupet är tillräckligt för att en färdig mark- och vatten-vetare ska kunna lösa de komplexa problem som förväntas av denne när han/hon kommer ut i arbetslivet. I kursen Provtagning och mätteknik ingår provtagning och analys av luft. Hur motiveras detta? Det framgår inte om någon kurs ger studenterna tillfälle att jobba med modeller föratt beskriva olika processer/skeenden etc. Bekanstskap med sådana verktyg skulle förmodligen ge god förståelse av olika systems funktion och hur de påverkas av störningar. Förmodligen skulle också anställbarheten ökas med kunskapen om användingav sådana verktyg i bagaget. Kanske är det så att studenterna inte har rätt förkunskaper för att kunna hantera och förstå sådana verktyg? Angående examensarbetet är det viktigt att man inte bara får utveckla sitt kritiska tänkande och vetenskapliga förhållningssätt, utan också sin självständiga arbtetsförmåga. När studenterna tas emot i näringslivet måste en forskarutbildad handledare vid högskolan också finnas till hands. Jag anser att man bör sträva efter att examensarbetet utförs individuellt och endast i undantagsfall i par. Ett hot mot detta är dock lärarkapaciteten, som nämnts ovan. Kunskaper och förståelse Kunskaper och förståelse beskrivs i de olika kurserna med orden redogöra för. Uttrycken tillämpa och förståelse används sällan. Kanske är detta en effekt av de relativt kort kurserna där det kan bli svårt att uppnå just förståelse. Vidare kan det bero på att studenternas brokiga bakgrund inte tillåter dem att uppnå en djupare förståelse då det faktiskt kan vara första gången de studerar ämnet. Men i sådant fall är det inte ett program på masternivå. Se även mina kommentarer om grundläggande naturvetenskapliga kunskaper, ovan. Färdighet och förmåga Här används relevant terminologi för att beskriva studentens färdighet och förmågor i de olika kurserna. Andra fraser som kan visa att programmet ligger på masternivå är självständigt planera, tillämpa kunskaperna kritiskt granska, kritiskt och kreativt. Värderingsförmåga och förhållningssätt Även här är beskrivningarna ganska väl formulerade. Sida 5 av 8

19 Bilaga 22 Utbildnings- och forskningssektionen den 7 juni 2011 Slutligen Beskrivningar för kurserna i Statistik och Introduktion till miljöteknik saknas. Säkrar undervisning, kurslitteratur och examination forskningsanknytning och progression? Kurslitteraturoch examination kan jag inte finna någon information om. Undervisningsformer och innehåll får anses ge goda möjlighter till forskningsanknuten undervisning. Dock kan man fråga sig vad som menas med Särskilt fokus på tekniker som ligger nära forskningsfronten i kursen Decentraliserade vattensystem. Jag kan ana vad som menas men formuleringen är kanske lite olycklig. Varför förtjänar dessa tekniker särskild uppmärksamhet? Uppställningen av kurserna i ämnesordning och inte i kronologisk ordning gör det svårt att bedömma progression. Jag föreslår att kurserna redovisas i den ordning varefter de läses. Som jag skrev ovan under kursplanens innehåll så kan jag ana en progression i kunskapsinhämtandet. Progressionen i detta fall innebär snarare en successivt ökad förmåga att förstå och hantera komplexa processer (dvs processer från olika discipliner) snarare än en progression mot djupa kunskaper inom en specifik disciplin. Målen innehåller träning av generiska kompetenser (analytisk färdighet, informationssökning, kommunikationsfärdigheter, kritisk bedömning, lagarbetesfärdigheter, problemlösning, tidsplanering). Jag kan dock inte se någon strategi för progression av de generiska kunskaper, detta bör tydligt redovisas. Utbildningens resultat Säkring av examensmålen Kan lärosätet visa att utbildningen kommer att ge studenterna goda förutsättningar att nå examensmålen? Ja, den goda forskningsanknytningen, breda lärarkompetensen, högskolans infrastruktur samt den goda kopplingen till regionens industrier som tycksvara fallet ger sådana förutsättningar. Ett hot kan vara det tilltänkta studentuderlaget från MDH:s egna studieprogram på grundnivå. Kan man förvänta sig att kandidater i miljövetenskap miljö, hälsa och arbete och enrgiingenjörer har intresse för mark och vattensystem? Sida 6 av 8

20 Bilaga 22 Utbildnings- och forskningssektionen den 7 juni 2011 Profilering av MDH Motivering till varför examen ska inrättas. Har man i ansökan anfört goda skäl för att införa denna examen/erbjuda denna utbildning? Ange vilka av dessa ni ser som tyngst vägande. Ja, programmets kopplingen till våra mest grundläggande behov rent vatten att dricka och ren mark att odla på är stark. Motiven, de nationella miljömålen men kanske ännu starkare det globala behovet av rena naturresurser: mark och vatten väger tungt vilket framgår tydligt. Ambitionerna tycks vara att locka internationella studenter vilket tydligt framgår av att man vill ta vara intresset från det tigare programmet IWQA. Man aver också att söka stimulera studentutbyten med de utländska universitet och högskolor man har forskningssamarbeten med. Jag kan dock ingenstans i utbildningsplanen se några ansatser till internationella perspektiv. Kanske detta är tänkt som ett genomgående tema i de olika kurserna? Detta måste utvecklas i texterna. Koppling till styrdokument Har man i ansökan visat att den sökta examen ligger i linje med de visioner, långsiktiga mål och strategier som MDH har? Det är ganska svårt att finna en naturlig koppling mellan utbildningsprogrammet och texterna i strategidokumenten. Man kan ana en koppling till den prioriterade inriktingen Miljö, energi- och resursoptimering. Men innehållet i detta prioriterade områden nämner inte miljöerna och resurserna mark och vatten. Mitt intryck är att området enligtmdh:s strategi ska domineras av processoptimering. Utbildningsbehovet Efterfrågan på arbetsmarknaden Har man i ansökan på ett övertygande sätt påvisat att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden? Jag tror att anställbarheten kommer att vara god. Sverige är känt för sitt kunnande inom miljöteknik, ett kunnande som alltmer efterfrågas internationellt. Enda hotet som jag redan nämn är att kurserna är korta, dvs det blir svårt att nå ett djup i kunskapen som examineras. Detta kompenseras till viss del av ett den färdige experten har en bred kunskapsbas som troligtvis är attraktiv när ett företag ska bedriva tvärdiciplinära projekt. Det är viktigt att kunna kommunicera med experter inom fler områden. Sida 7 av 8