Uppdrag till Domstolsverket att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014 Ju2014/2894/DOM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag till Domstolsverket att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014 Ju2014/2894/DOM"

Transkript

1 RAPPORT 1 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Avdelningen för HR och kommunikation FÖRFATTARE Madeleine Bergman GODKÄND AV Martin Holmgren Uppdrag till Domstolsverket att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014 Ju2014/2894/DOM Slutrapport R2A Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: Expeditionstid: Måndag-fredag

2 RAPPORT 2 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Innehåll 1 Sammanfattning Grundläggande information Syfte Förutsättningar och bakgrund Mål Kommunikationsstrategi Vägval och strategier för kommunikationen Målgrupper Budskap Informationsinsatser Ett nytt koncept bli nämndeman Presumtiva nämndemän Nominerande organ Väljande organ fullmäktige i kommun och landsting Media Hur fungerade insatserna? Blinämndeman.se Marknadsföring online Epost till kommun- och landstingsfullmäktige Resultat effekter på nämndemannakåren Nämndemannakåren har inte blivit yngre Fler nämndemän utanför partipolitiken Bättre förberedda nämndemän Medieanalys Omfattande rapportering om nämndemannavalet Mycket publicitet rör Sverigedemokraterna Skarpare tonläge i sociala medier Utbredd kritik frånvarande försvar Vad rapporteras om ämnen nära Domstolsverkets informationsuppdrag Rapportering i lokalpress och smala medier Kampanjen i sociala medier Äldre nämndemän fortfarande överrepresenterade vad kunde Domstolsverket gjort annorlunda? Svårt att hitta nominerande organ Svårt att intressera väljande organ Breddad rekrytering tankar inför kommande val Hur långt når man med informationsinsatser? Bortom kommunikationen Många aktörer men få röster i media Projektformalia Organisation och rapporteringsrutiner Internkommunikation Utfall kostnader inklusive personella resurser Kvalitet Överlämning/leverans av projektresultat Bilagor... 21

3 RAPPORT 3 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Sammanfattning Domstolsverket fick den 5 maj 2014 i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet Uppdragets primära syfte var att sänka medelåldern i nämndemannakåren genom informationsinsatser till nominerande och väljande organ samt till presumtiva nämndemän. Insatserna skulle också leda till att färre nämndemän avslutar sina uppdrag i förtid på grund av att de inte känt till eller inte förstått förutsättningarna. Slutligen skulle de nominerande organen uppmanas att rekrytera utanför den partipolitiska kretsen. Kommunikationsstrategi och informationsinsatser För att uppnå uppdragets syfte arbetade Domstolverket fram en kommunikationsstrategi för målgrupper och budskap. Viktiga vägval resulterade i att valberedningarna i lokala partier skulle vara en nyckelgrupp och att insatser till presumtiva nämndemän skulle riktas till yngre människor med intresse för politik eller samhälle. Ett nytt koncept för nämndemannamaterial togs fram och användes som en röd tråd i ett antal olika informationsinsatser gentemot olika målgrupper. Insatserna startade i början av september 2014 och pågick under hösten. De främsta aktiviteterna var: Webbplatsen blinämndeman.se med information om hur man blir nämndeman, om roll och uppgift, ersättningar, rättigheter och krav. Här finns också kontaktuppgifter till aktuella domstolar och formulär för frågor om uppdraget, liksom film och intervjuer med nämndemän. Annonsering främst i digitala kanaler i syfte att väcka intresse hos presumtiva nämndemän och att locka till besök på blinämndeman.se. Film som varvar korta inblickar i en huvudförhandling i tingsrätt med de tre nämndemännens tankar om sitt uppdrag. Folder med kortfattad beskrivning av uppdraget för presumtiva nämndemän. Brev till valberedningar för att förbereda för kampanjen och för att informera om behovet av balans mellan yngre och äldre nämndemän. Mapp till valberedningar med en checklista för nomineringsarbetet, ett antal foldrar och ett brev med information om åldersfördelningen, tips om hur materialet för nämndemän kan användas samt hänvisningar till kampanjwebbplatsen. Epost till ordförande i kommun- och landstingsfullmäktige med information om åldersfördelningen bland nämndemän. Pressmeddelande som beskrev målsättningen med kampanjen och innehöll statistik över nämndemännens åldersfördelning i Sverige och per domstol. Resultat - medelåldern har inte sänkts Medelåldern i nämndemannakåren är 57,7 år ( ). Det innebär att kåren är 1,6 år yngre än vid mätningen i augusti Men vid jämförelse med uppgifter efter det förra nämndemannavalet ( ) har medelåldern i stället ökat med 0,9 år.

4 RAPPORT 4 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Nämndemannakårens åldersfördelning speglar inte heller Sveriges vuxna befolkning. Andelen nämndemän mellan 18 och 44 år är låg, endast 21 %, jämfört med 44 % i Sveriges vuxna befolkning. Andelen nämndemän över 64 år är i stället hög, 45 %. I Sveriges vuxna befolkning återfinns endast 25 % i denna ålderskategori. Resultat - partitillhörighet och kunskap om förutsättningar Domstolsverket har inga uppgifter om nämndemäns eventuella partitillhörighet, och kan därför inte mäta resultatet av insatserna gentemot detta mål. Domstolsverket har utvecklat informationens innehåll och spridning, men eftersom nämndemännen är nytillträdda går det inte mäta i nuläget om detta kommer leda till att färre nämndemän slutar i förtid. Medieanalys Medieanalysen mellan den 1 juli och den 19 oktober 2014 visar att rapporteringen om nämndemannavalet var omfattande. Över 500 artiklar i redaktionella medier i print och på webb förekom under perioden. I analysen ingår också över inlägg om nämndemannasystemet som gjordes i sociala medier. En mycket stor del av publiciteten är relaterad till Sverigedemokraterna. Även föryngring av kåren får viss uppmärksamhet, även om den är begränsad. I medieflödet finns en utbredd oförståelse och kritik mot nämndemannasystemet, och mycket få aktörer förklarar eller argumenterar för det. Inför kommande nämndemannaval Möjligheterna att följa upp insatser och effekter kring nämndemannavalet är begränsade, och det är inte möjligt att ge en fullständig bild av vad den uteblivna föryngringen i nämndemannakåren beror på. Erfarenheter från och uppföljningar av uppdraget visar dock att det kampanjartade upplägget fungerade bra för att väcka intresse hos unga för att bli nämndemän. Men för att ändra attityder och beteende hos de nominerande organen hade en kontinuerlig kommunikation med inslag av dialog förmodligen krävts. Vidare pekar medieanalysen på att ingen av de aktörer som är involverade i nämndemannavalet tar rollen att i media förklara eller argumentera för det nuvarande nämndemannasystemet. Den övervägande negativa mediebilden av nämndemannasystemet kan komma att påverka förtroendet även för rättsväsendet i övrigt. Slutligen är det också möjligt att andra faktorer än de kommunikativa påverkar kårens sammansättning, exempelvis uppdragets förutsättningar. 2 Grundläggande information 2.1 Syfte Uppdragets primära syfte var att sänka medelåldern i nämndemannakåren genom informationsinsatser till nominerande och väljande organ samt till presumtiva nämndemän. Insatserna skulle också leda till att färre nämndemän avslutar sina uppdrag i förtid på grund av att de inte känt till eller inte förstått förutsättningarna. Slutligen skulle de nominerande organen uppmanas att rekrytera utanför den partipolitiska kretsen.

5 2.2 Förutsättningar och bakgrund RAPPORT 5 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Förutsättningar för projektet var de lagändringar som riksdagen antog under våren 2006 i syfte att bland annat skapa en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren. Regeringen uttalade i lagstiftningsärendet (prop. 2005/06:180) att det inför val av nämndemän bör genomföras särskilda informationsinsatser i syfte att underlätta en bredare rekrytering. Efter förlag i en senare proposition (2013/2014:169) har kraven skärpts vad gäller nämndemännens lämplighet. Dessutom har en obligatorisk introduktions- och repetitionsutbildning beslutats av regeringen. I den angivna propositionen aviserades också att Domstolsverket skulle samordna informationsinsatserna gentemot nämndemännen, men att det finns anledning att involvera de enskilda domstolarna i arbetet och att domstolarna bör kunna svara på frågor från potentiella kandidater. Domstolsverket har i samband med nämndemannavalen år 2006 och 2010 haft i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser såväl gentemot de nominerande och väljande organen som gentemot allmänheten, i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän. Trots tidigare informationsinsatser är äldre åldersgrupper fortfarande överrepresenterade i nämndemannakåren och rekrytering sker i princip enbart inom partierna. Regeringen har därför också 2014 uppdragit åt Domstolsverket att inför nämndemannavalet genomföra särskilda informationsinsatser gentemot såväl nominerande och väljande organ som allmänheten. Enligt regeringen var det angeläget att inför nämndemannavalet år 2014 ytterligare utveckla informationens innehåll och spridning. Regeringsuppdraget i sin helhet finns som i bilaga Mål De övergripande målen för informationsinsatserna var att: valberedningarna i de politiska partierna på lokal nivå rekryterar nämndemän som har en lägre genomsnittsålder än dagens kår de presumtiva nämndemännen får god kunskap om förutsättningar för uppdraget och vad uppdraget innebär, vilket gör att de inte avslutar uppdrag i förtid på grund av att de inte haft rätt förväntningar. Informationen skulle också: innehålla uppmaning till valberedningarna i de politiska partierna på lokal nivå att bredda rekryteringen utanför den partipolitiska kretsen utformas och riktas till presumtiva nämndemän på ett sätt som stödjer målet om en föryngring bidra till att befintliga nämndemän känner till de nya regler som gäller för konkursfrihet och utdrag ur belastningsregistret 2. 1 Bilaga 1: Uppdrag till Domstolsverket att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014 Ju2014/2894/DOM 2 Information till befintliga nämndemän fanns inte med i uppdraget från regeringen, men ingick i den uppdragsplan Domstolsverket tog fram internt. I rapporten utelämnas därför aktiviteter och resultat för denna målgrupp.

6 RAPPORT 6 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Kommunikationsstrategi För att nå målen arbetade projektet fram en strategi för vilka insatserna skulle riktas till, vad budskapet skulle vara till dessa grupper samt vilka viktiga vägval som behövde göras. Samma process gjordes också för den interna kommunikationen som kort beskrivs i kapitel Vägval och strategier för kommunikationen Var skulle krutet läggas? Till syvende och sist är det de politiska partiernas valberedningar som nominerar nämndemän, och de bedömdes därför vara en nyckelmålgrupp i informationsarbetet för att åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren. För att en förändring skulle kunna ske behövde gruppen få både fakta och förklaring till varför en breddad kår behövs. För att nå framgång skulle gruppen bearbetas på olika sätt, i olika kanaler och med olika tilltal. Valberedningarna skulle också förses med material som skulle göra det enklare för dem att rekrytera yngre Fullmäktige utövar inte särskilt mycket makt i nämndemannafrågan Formellt är det kommun- och landstingsfullmäktige som väljer nämndemän. Men i praktiken torde det vara mycket sällan som fullmäktige inte väljer de nämndemän som föreslagits av de nominerande partierna. Bedömningen blev därför att informationen till fullmäktige skulle vara mindre omfattande, och koncentreras till en kort uppmaning om vikten av en breddad kår samt information om nya krav kring lämplighet och behörighet Vilka unga kan nås och vad behöver de höra? En del av uppdraget handlar om att genomföra informationsinsatser till presumtiva nämndemän i syfte att få fler yngre att bli nämndemän. Vägen för att någon ur allmänheten ska kunna bli nämndeman innehåller många steg: den presumtiva nämndemannen ska uppmärksamma rollen som nämndeman, ta reda på grundläggande fakta för att bilda sig en uppfattning om uppdraget, vilja bli nämndeman, ta kontakt med en valberedning i ett politiskt parti som i sin tur ska nominera denne framför eventuella egna kandidater. Detta är inte omöjligt, men det är en lång väg att gå i synnerhet om den presumtiva nämndemannen i likhet med 96 % av Sveriges befolkning inte är medlem i ett parti och därmed inte har en naturlig väg till en valberedning. För att alls kunna nå framgång beslöts därför att informationsinsatserna skulle riktas främst till yngre personer som redan är engagerade i eller intresserade av politik eller samhällsfrågor. Informationen till denna målgrupp skulle också visa på vad den enskilde hade att vinna på att bli nämndeman. I stället för att exempelvis bara peka på den viktiga samhällsinsatsen skulle det kunna vara effektivt att poängtera att man genom nämndemannauppdraget får en möjlighet att utveckla sig själv genom att pröva något nytt i annan bransch.

7 3.1.4 Att informera under supervalåret RAPPORT 7 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Tidplanen för när informationsinsatserna skulle genomföras berodde på flera olika faktorer. Eftersom uppdraget lämnades till Domstolsverket under våren 2014, var hösten 2014 den tidigaste tidpunkt som kunde komma i fråga. Att lägga informationsinsatserna strax innan eller under valet var inte lämpligt av flera anledningar: valberedningarna skulle då vara helt fokuserade på valet till riksdag/kommun/landsting, media skulle ha fullt upp med samma val och information om nämndemän vid denna tid skulle dessutom förstärka intrycket av att nämndemännen är politiskt tillsatta. Att vänta alltför långt in på hösten skulle inte heller vara lyckat eftersom valberedningarna då redan skulle vara klara med sina nomineringar. Det bestämdes därför att insatserna skulle genomföras i huvudsak under perioden 24 september 8 oktober. 3.2 Målgrupper I regeringsuppdraget finns vissa målgrupper angivna. För att kunna bedriva ett effektivt och anpassat kommunikationsarbete har dessa brutits ner till konkreta och specificerade grupper. Nominerande organ De personer inom ett lokalt parti som nominerar nämndemän, ofta medlemmar i en valberedning. Väljande organ Ordförande i kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige. Presumtiva nämndemän Enligt resonemanget under kommunikationsstrategi i avsnitt specificerades denna grupp till yngre personer som är intresserade av samhällsfrågor. Dessa kan vara medlemmar i ett parti, men behöver inte vara det. 3.3 Budskap Budskapen beskriver kärnan i den kommunikation som planerades för målgrupperna Budskap till nominerande organ Det är ni som föreslår vilka som ska bli nämndemän. Ert uppdrag är att se till att de har en förankring i dagens samhälle och att de speglar hela Sveriges befolkning. Nämndemännen påverkar förtroendet för rättskipningen och ni avgör vilka som kommer i fråga. Här får du hjälp i ditt arbete Budskap till väljande organ Välj nämndemän som speglar Sveriges befolkning. Nya lagar om lämplighet och behörighet gör att domstolarna behöver uppgifter om nämndemännen så snart som möjligt.

8 3.3.3 Budskap till presumtiva nämndemän RAPPORT 8 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Ta chansen att byta ut ditt vanliga jobb 15 dagar om året mot att vara nämndeman. Då får du möjlighet att gå in i en ny roll i ett intressant uppdrag. Du dömer i domstol tillsammans med domare. Du utvecklar dig själv samtidigt som du fylller en viktig funktion i samhället. 4 Informationsinsatser Informationsinsatserna som beskrivs nedan är indelade efter de målgrupper de riktade sig till. Men i många fall har en viss informationsinsats möjlig effekt även på andra än sin huvudmålgrupp. Till exempel kan webbplatsen blinämndeman.se vara till nytta inte bara för potentiella nämndemän utan också för nominerande organ eller en intresserad allmänhet. 4.1 Ett nytt koncept bli nämndeman För att skapa enhetlighet, igenkänning och ett eget uttryck anpassat till kampanjen kring nämndemän togs ett nytt koncept fram. Sammanhållande i konceptet var orden bli nämndeman. De bildade en positiv uppmaning som användes i logotypen och i namnet på webbplatsen. Bildspråket var modernt och relativt ljust, och de personer som förekom på foton hade en god spridning när det gäller ålder, kön och etnicitet. Men eftersom kampanjen vände sig till yngre, är dessa i majoritet. Färger och vissa typsnitt hämtades ifrån Sveriges Domstolars grafiska profil, men konceptet kring nämndemän fick en egen framtoning bland annat tack vare ett tuffare rubriktypsnitt och användningen av mörkt petrolblått som grundfärg. 4.2 Presumtiva nämndemän Till målgruppen yngre personer intresserade av samhällsfrågor riktades ett antal informationsinsatser Marknadsföring Annonseringens syfte var att skapa intresse bland yngre för att bli nämndemän. Budskapet i annonserna var kortfattat (Byt jobb 15 dagar om året. Bli nämndeman) och annonserna pekade på kampanjwebbplatsen för mer information. Annonseringen pågick i olika former under drygt två veckor från den 24 september Valet av kanaler för annonsering utarbetades i samråd med reklambyrå och medierådgivare. Eftersom målgruppen var yngre människor valdes i huvudsak digitala kanaler. I övrigt genomfördes annonseringen i en mix av medier med visst samhällsengagemang, i medier med lokal prägel för närhet till domstol och i medier med tydlig ungdomsprägel. Huvuddelen av annonseringen skedde alltså i digitala medier, både i de rikstäckande webbversionerna av svd.se och dn.se, och på ett 40-tal lokaltidningswebbplatser. Annonsering skedde också i för Domstolsverket nya kanaler: apparna tv.nu och DN.se. Övrig onlinemarknadsföring innefattade annonser på Facebook och sponsrade länkar i Google. Samtliga onlineannonser var utformade på ett liknande sätt.

9 RAPPORT 9 (21) DATUM REVISION Vid sidan av onlinemarknadsföringen genomfördes en mindre annonsering i papperstidningarna DN, GP och Sydsvenskan Blinämndeman.se DIARIENR DOKUMENTNR För att samla all information om nämndemannauppdraget på en plats skapades kampanjwebbplatsen Alla annonsering pekade hit, och webbplatsen blev navet i kommunikationen med presumtiva nämndemän. Blinämndeman.se öppnade den 24 september 2014 och är fortfarande i drift. På webbplatsen finns information om vad det innebär att vara nämndeman, fakta om krav och villkor för uppdraget och uppgifter om hur man går till väga för att bli nämndeman. Vanliga frågor samlas på en sida med frågor/svar. För att ge en bredare bild finns också en film om att vara nämndeman och intervjuer med nämndemän och en domare. För att öka tillgängligheten och för att möjliggöra en mer direkt kontakt med Sveriges Domstolar finns möjlighet att söka fram kontaktuppgifter till alla domstolar och i många fall också en namngiven kontaktperson på domstolen. Dessutom finns ett frågeformulär där presumtiva nämndemän kan skicka in frågor till Domstolsverket och sedan få ett personligt svar till sin epost Film För att kunna förmedla en mer personlig och levande bild av nämndemannauppdraget togs filmen Att vara nämndeman fram. Filmen är i första hand avsedd för presumtiva nämndemän, och fungerar som komplement till den mer faktainriktade informationen i andra kanaler. Filmen kan fortfarande ses på kampanjwebbplatsen och på Sveriges Domstolars kanal på Youtube. I filmen följs tre nämndemän under en dag i domstolen. Den varvar korta inblickar i en huvudförhandling i tingsrätt med nämndemännens tankar om sitt uppdrag Folder Syftet med foldern var att på ett kortfattat sätt beskriva uppdraget för presumtiva nämndemän. Den innehöll information om villkor, krav och ramar för nämndemannauppdraget. I foldern fanns också tydliga hänvisningar till kampanjwebbplatsen för mer omfattande information. Foldern skickades bland annat till de nominerande organen, bibliotek och Nämndemännens riksförbund. Varje domstol fick också ett litet antal att placera i väntrum eller reception. 4.3 Nominerande organ Kommunikationen med partiernas valberedningar på lokalt plan syftade till att uppmana dem att försöka åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren och en breddning av kåren utanför den partipolitiska kretsen. Ett syfte var också att informera dem om de regeländringar som rör lämplighet och behörighet Brev till deltagare i valberedningar Brevet sändes ett par veckor innan huvudkampanjen startade. Det höll en formell ton och undertecknades av Domstolsverkets generaldirektör. I brevet framhölls behovet av balans mellan yngre och äldre nämndemän, och texten förbe-

10 RAPPORT 10 (21) DATUM REVISION redde också valberedningarna på den informationskampanj Domstolsverket skulle genomföra Mapp med rekryteringsmaterial DIARIENR DOKUMENTNR Valberedningarna fick också en speciellt utformad mapp med samlat rekryteringsmaterial. Det primära syftet med mappen var att på ett pedagogiskt sätt uppmuntra, stötta och informera inför nomineringsarbetet. Men mappen i sig skulle också förmedla intrycket att nämndemannafrågan är angelägen. Mappen skickades ut lagom till kampanjstarten den 24 september och innehöll ett informativt brev och en checklista till nomineringsarbetet. Checklistan hade ett något mer utmanande anslag och syftade till att påminna om varför det är viktigt med en bred nämndemannakår i takt med tiden. I mappen fanns också ett antal foldrar att dela ut till blivande nämndemän, tips kring hur materialet för nämndemän kunde användas samt hänvisningar till kampanjwebbplatsen. 4.4 Väljande organ fullmäktige i kommun och landsting Huvudsyftet med kommunikationen med fullmäktige i kommun- och landsting var att informera om nämndemannakampanjens huvuddrag, nämligen att de nämndemän fullmäktige väljer bör spegla Sveriges befolkning åldersmässigt. Ordförande i landets alla kommun- och landstingsfullmäktige fick därför epost omkring den 24 september. Förutom information om åldersfördelningen bland nämndemän fanns hänvisning till blinämndeman.se. Fullmäktige uppmanades också att så snart som möjligt sända uppgifter om nämndemännen till domstolarna och det lämnades information om varför detta var angeläget. 4.5 Media Media var inte en målgrupp för informationsinsatserna, utan snarare en kanal som Domstolsverket försökte arbeta igenom. Detta skedde i första hand genom ett pressmeddelande med syfte att bidra till en diskussion om nämndemannakårens sammansättning. Pressmeddelandet gick ut den 24 september och innehöll information om regeringens målsättning samt statistik över nämndemännens åldersfördelning i Sverige och per domstol. Ett stöd till media var också det pressrum som skapades på blinämndeman.se. Här publicerades fakta om regeringens uppdrag till Domstolsverket, statistik och omfattande uppgifter om vem pressen kunde vända sig till i olika frågor. 5 Hur fungerade insatserna? I regeringsuppdraget finns flera mål, och resultatet för de mål som rör effekten av kommunikationsinsatserna behandlas i kapitel 6. I detta kapitel beskrivs hur kommunikationsinsatserna har fungerat, i termer av till exempel uppmärksamhet eller användning. Resultat redovisas för de insatser som har kunnat mätas.

11 5.1 Blinämndeman.se RAPPORT 11 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR För att följa upp kampanjwebbplatsen blinämndeman.se har en analys genomförts av It-företaget Knowit. Nedanstående är ett sammandrag av deras rapport, som finns i sin helhet i bilaga 2 3. Webbplatsen är fortfarande i drift. Den statistik som presenteras nedan baseras på uppgifter från perioden 27 september-31 oktober 2014, vilket var den mest aktiva tiden under kampanjen. På grund av ett tekniskt problem saknas statistik för september, alltså de första dagarna av kampanjen. De övergripande tendenser som statistiken visar hade troligen inte påverkats av detta bortfall, men det är sannolikt att exempelvis besöksantalet hade varit något högre Besöksstatistik Blinämndeman.se var välbesökt under den aktuella tiden. Omkring användare besökte webbplatsen närmare gånger. Eftersom webbplatsen var helt ny och har en relativt sett smal målgrupp är det mycket bra siffror. En genomsnittsbesökare tittade på ungefär tre sidor och var inne på webbplatsen i ca två minuter. Drygt 42 % procent lämnade webbplatsen direkt, vilket är normalt i sammanhanget. Det innebär att bland de som stannade kvar, stannade många betydligt längre än de genomsnittliga två minuterna. Webbplatsen byggdes för att fungera responsivt, vilket innebär att den skalar om för att passa dator, surfplatta och mobil. De flesta, nästan 60 %, gick in via dator, men en stor andel använde alltså mobil (28 %) och surfplatta (13 %) Hur hittade användarna blinämndeman.se? Över 60 % av besökarna skrev in den rätta webbadressen direkt i webbläsaren. Det betyder att namnet på webbplatsen, blinämndeman.se, var lätt att komma ihåg från annonser eller annan information. De som inte skrev in adressen klickade på en länk för att komma till webbplatsen. Dessa direktklick kom i första hand från annonser i olika medier. De flesta klick kom i fallande ordning från Google, Facebook, appen dn.se, svd.se, dn.se och appen tv.nu. Tillsammans hade också lokaltidningsannonser ett bra genomslag, men enskilt når ingen upp till ovanstående medier Vilka delar av webbplatsen visades oftast? Den mest populära sidan på blinämndeman.se var startsidan. Det är hit man kommer om man skriver in adressen i webbläsaren, och hit pekade också de flesta annonser. Startsidan hade också lägst avvisningsfrekvens av alla sidor, vilket betyder att den lyckades locka till vidare läsning inom blinämndeman.se. Besökarna gick alltså oftare än annars vidare till andra sidor inom webbplatsen när man började med startsidan. Efter startsidan var Så blir du vald den mest välbesökta sidan, följd av Ersättningar och rättigheter. Men längst tid ägnades åt Så fungerar domstolarna, en sida som innehåller två filmer om hur en tingsrätt respektive förvaltningsrätt fungerar. 3 Bilaga 2: Analys av kampanjwebbplatsen blinämndeman.se, Knowit

12 5.1.4 Filmen RAPPORT 12 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Som nämnts tidigare finns filmen Att vara nämndeman på startsidan på blinämndeman.se och på Sveriges Domstolars Youtube-kanal. Totalt visades filmen gånger till och med den 31 oktober Filmen är ca fyra minuter lång, och den genomsnittliga visningslängden var drygt 3 minuter. Det är betydligt längre än snittet på Youtube, och betyder att många ser hela filmen från början till slut. De flesta som tittade på filmen (ca 77 %,) var under 45 år, något som ligger väl i linje med kampanjens mål Frågeformuläret på blinämndeman.se Här presenteras en kort sammanfattning av resultatet från det öppna frågeformuläret som fanns på blinämndeman.se. En mer omfattande sammanställning, inklusive ett antal belysande exempel, finns i bilaga 3 4. Från den 24 september till den 31 december skickades 148 mail med frågor eller synpunkter in via frågeformuläret på blinämndeman.se. Detta var något mer än väntat, och Domstolsverket uppfattar det som positivt. Dels kunde ett antal människor få personlig respons på sina frågor, och dels kunde informationen på webbplatsen förbättras med ledning av den typ av frågor som ställdes. Frågorna som kom in via frågeformuläret rörde många olika områden. Nedan redovisas de huvudsakliga frågeställningarna och andelen av frågorna: Medlemskap i politiskt parti 22 % Behörighet och lämplighet 21 % Praktiska frågor kring sökprocessen 19 % Rättigheter arvode, ersättning och ledighet 14 % Uppdragets omfattning och möjlighet att planera 11 % Övriga frågor 13 % 5.2 Marknadsföring online Domstolsverket har av naturliga skäl inte anledning att annonsera i samband med nämndemannaval särskilt ofta. Därför fanns ingen större erfarenhet att luta sig emot när det gäller marknadsföring online för presumtiva nämndemän. Analysen av onlinemarknadsföringen är därför intressant inte bara som uppföljning av insatserna, utan ur ett framtidsperspektiv. Den statistik som presenteras nedan tar hänsyn främst till klickfrekvens och kostnad per klick. Ett klick innebär att någon klickar på en annons och därmed lämnar den webbplats man är på och i stället hamnar på blinämndeman.se. Klickfrekvens är det totala antalet visade annonser dividerat med antalet annonser som någon klickar på. Klickfrekvensen blir alltså högre ju fler som klickar på en annons i relation till hur många annonser som totalt visades för olika läsare. Klickfrekvensen säger därmed något om hur relevant en annons upplevs för de läsare den exponeras för, och kan vara ett mått på hur väl budskap, målgruppsanpassning och medieval för en viss annons har fungerat. 4 Bilaga 3: Sammanställning inkomna frågor via blinämndeman.se

13 RAPPORT 13 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Däremot säger statistiken inget om kvaliteten på klicken, alltså i vilken grad ett klick på annonsen och ett besök på webbplatsen fick den intresserade att försöka bli nämndeman. Som framgår av genomgången nedan var hela onlinekampanjen mycket lyckad sett till klickfrekvens. Flest klick och lägst kostnad per klick hade annonserna på Facebook och i appen dn.se. Lokaltidningssiterna hade en bra klickfrekvens sett till branschen, men i denna kampanj låg de bland de lägsta. Lokaltidningarna och svd.se hade också den dyraste kostnaden per klick Annonsering via Facebook Domstolsverket har ingen egen sida på Facebook, och kan därför inte annonsera i det flöde av händelser som är unikt för varje användare. I stället skedde annonseringen i den mer statiska högerspalten, något som generellt sett leder till lägre uppmärksamhet. Trots det framgår det av statistiken att annonsen visades drygt 1,1 miljon gånger, och att omkring personer klickade på den. Det ger en klickfrekvens på 0,218 %, vilket är ett bra resultat på Facebook. Det visar att målgruppsanpassningen var bra och annonsen upplevdes som relevant. Kostnaden per klick var 2,13 kr. Det innebär att denna annonsering var den mest kostnadseffektiva onlineannonseringen Webbversioner av dagstidningar Annonsering i webbversionerna av dagstidningar skedde i rikstäckande dn.se och i svd.se. För båda tidningarna gällde att annonserna hade en mycket hög klickfrekvens. För dn.se låg klickfrekvensen på 0,720 % vilket är den genom tiderna bästa klickfrekvensen på dn.se. Annonserna genererade ca besökare till blinämndeman.se, till en kostnad av drygt 9 kr/klick. Även svd.se hade en mycket hög klickfrekvens på 0,661 % och totalt drygt klick. Annonseringen här var emellertid betydligt dyrare, och slutade på den högsta klickkostnaden på ca 33 kr/klick Mobilapparna tv.nu och DN.se Resultatet av annonseringen i de för Domstolsverket två helt nya arenorna tv.nu och DN.se skilde sig åt. Annonsen i dn.nu fungerade mycket bra. Klickfrekvensen var 0,64 % och antalet klick var nära st. Kostnaden per klick var också mycket låg, endast drygt 3 kr/klick. För tv.nu låg klickfrekvensen på 0,378 % vilket är klart godkänt. Det innebar knappt klick till en styckkostnad av 15 kr Lokaltidningar Annonsering skedde också i ett 40-tal webbversioner av lokaltidningar. Antalet klick från dessa var knappt stycken med en klickfrekvens på 0,361 % och en relativt hög styckkostnad på ca 23 kr. Bland lokaltidningarna fanns dock stora inbördes skillnader.

14 RAPPORT 14 (21) DATUM REVISION 5.3 Epost till kommun- och landstingsfullmäktige DIARIENR DOKUMENTNR Totalt skickades 309 mail ut till kommun- och landstingsfullmäktige. De allra flesta adresserades direkt till ordförandens epostadress. Ett litet antal personliga adresser gick inte att finna, och mailet sändes då i stället till sekreterare i fullmäktige eller till kommunens eller landstingets registratorsadress. Av de 309 mailen öppnades ca 60 %, och av dessa var det ca 29 % som klickade på länk till blinämndeman.se. I branschen för e-kommunikation räknas allt över 50 % i öppningsfrekvens för epost som ett mycket bra resultat. 6 Resultat effekter på nämndemannakåren 6.1 Nämndemannakåren har inte blivit yngre Medelåldern i nämndemannakåren är 57,7 år 5. Det innebär att kåren är 1,6 år yngre än i augusti Men vid jämförelse med uppgifter efter det förra nämndemannavalet 6 har medelåldern i stället ökat med 0,9 år. Nämndemän Befolkning 7 1 mars aug mars dec 2014 Medelålder 57,7 59,3 56, % 18 % 21 % 44 % % 33 % 38 % 31 % 65 och över 45 % 49 % 41 % 25 % Som framgår av tabellen ovan speglar inte nämndemannakåren åldersfördelningen för Sveriges vuxna befolkning. Andelen nämndemän mellan år är betydligt lägre, och andelen över 64 år är betydligt högre. Utvecklingen över tid visar att andelen nämndemän under 45 år är oförändrad sedan 2011, medan andelen nämndemän över 64 år har ökat under samma tid. Det finns stora skillnader mellan domstolarna när det gäller andelen nämndemän i olika ålderskategorier, även om ingen kan sägas ha en nämndemannakår som speglar befolkningen. Närmast kommer Gällivare tingsrätt och Kristianstad tingsrätt som har en relativt jämn fördelning mellan de olika ålderskategorierna. Nämndemannakåren har alltså inte blivit yngre, utan snarare något äldre. Kårens åldersfördelning speglar inte heller den vuxna svenska befolkningen. I kapitel 8 och kapitel 9 diskuteras detta vidare. 6.2 Fler nämndemän utanför partipolitiken Ett mål i uppdraget var att genom informationsinsatser till nominerande och väljande organ uppmana dem att försöka åstadkomma en breddad rekrytering utanför den partipolitiska kretsen. 5 Statistik från Statistik från Avser Sveriges vuxna befolkning

15 RAPPORT 15 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR I den kommunikation Domstolsverket har haft med dessa organ har detta på olika sätt påtalats. Men Domstolsverket har inga uppgifter om nämndemäns eventuella partitillhörighet, och kan därför inte mäta resultatet av insatserna. De indikationer som kommit till Domstolsverket i form av frågor eller synpunkter från presumtiva nämndemän tyder dock inte på att någon större förändring i detta avseende skulle ha skett. 6.3 Bättre förberedda nämndemän I uppdraget ingick också att potentiella nämndemän skulle få tillräcklig information för att förstå vad nämndemannauppdraget innebär, så att färre nämndemän slutar sitt uppdrag i förtid på grund av att detta inte motsvarar förväntningarna. Jämfört med tidigare år var informationen till potentiella nämndemän betydligt mer omfattande. Det gäller i synnerhet den information som finns tillgänglig online via blinämndeman.se. Informationen har också utvecklats från att vara enbart skriftlig till att innefatta även film och illustrationer. Spridningen av informationen har också ökat, främst genom effektiv annonsering i digitala medier. I information till nominerande partier har vikten av att de blivande nämndemännen får rätt bild av uppdraget också betonats. Foldrar att dela ut till potentiella nämndemän sändes också till lokala partier. I och med detta anser Domstolsverket att det som i uppdraget beskrivs som att ytterligare utveckla informationens innehåll och spridning har genomförts. Om detta leder till att färre nämndemän slutar i förtid går dock inte veta i nuläget, eftersom nämndemännen är nytillträdda. 7 Medieanalys En medieanalys har genomförts för att få en bild av hur nämndemannavalet och Domstolsverkets informationskampanj presenterades och beskrevs i redaktionella och sociala medier. Medieanalysen gäller för tiden 1 juli 19 oktober Analysen omfattar svenska webb- och printmedier som fanns tillgängliga i relevanta mediedatabaser samt de inlägg som i efterhand fanns tillgängliga på sociala medier (Twitter, öppna konton på Facebook, kommentarsfält, forum, bloggar och Youtube). Nedanstående text är hämtad ur de sammanfattande punkterna i medieanalysen som finns i sin helhet som bilaga Omfattande rapportering om nämndemannavalet Den totala rapporteringen om nämndemannavalet är omfattande i såväl redaktionella som i sociala medier. Nyheter och debatt om nämndemannauppdraget och systemet skapade över 500 artiklar i redaktionella medier i print och på webb under perioden mellan 1 juli och 19 oktober I sociala medier finns över inlägg om nämndemannasystemet. Twitter är den klart största kanalen bland de öppna källor som sökning kunnat göras i. 8 Bilaga 4: Nämndemannavalet i medierna, TNS Sifo

16 RAPPORT 16 (21) DATUM Mycket publicitet rör Sverigedemokraterna REVISION DIARIENR DOKUMENTNR En mycket stor del av publiciteten är relaterad till Sverigedemokraterna. Två aspekter som initierar och driver såväl nyhets- som åsiktsflödet är påstådd rasism hos enskilda SD-nämndemän samt SD:s framgångar i valen i september. Den raka nyhetsrapporteringen kring dessa händelser är störst, men en debatt med fokus på systemet med politiska tillsättningar initieras också. Medan tingsrätternas lagmän får stort utrymme i nyhetsrapporteringen märks kritiska experter tydligt på åsiktsarenan, både i redaktionella och sociala medier. 7.3 Skarpare tonläge i sociala medier Flödet i sociala medier följer och påverkas av uppmärksamheten i redaktionella medier. Innehållet i sociala medier skiljer sig dock från redaktionella medier genom ett skarpare tonläge. Här blir debatten främst en fråga om ställningstaganden för eller emot Sverigedemokraterna. 7.4 Utbredd kritik frånvarande försvar I medieflödet finns en utbredd oförståelse och kritik mot nämndemannasystemet i allmänhet och mot den politiska tillsättningen av nämndemän i synnerhet. Aktörer som i medierna förklarar och/eller argumenterar för det nuvarande nämndemannasystemet lyser i stort sett med sin frånvaro. 7.5 Vad rapporteras om ämnen nära Domstolsverkets informationsuppdrag Den mindre del av publiciteten som inte har sitt ursprung i debatten kring SD handlar i större utsträckning om ämnen som ligger nära Domstolsverkets informationsuppdrag. Behovet av föryngring är det tydligaste temat. Vid några tillfällen nämns även förslaget om fri kvot och den tidigare utredningen om nämndemannasystemet. Det finns även några informativa artiklar om själva nämndemannauppdraget. I rapporteringen om nya krav på nämndemän finns också viss information om uppdraget som sådant. Mångfald i nämndemannakåren är ett tema som tas upp vid några tillfällen och som det verkar finnas ett nyhetsintresse för. Vid något tillfälle tas frågan om fri kvot upp. Förslaget, som utreds av Statskontoret, får kritik av bland andra Nämndemännens Riksförbund som anser att det inte är säkert att unga personer lockas ändå och att det kräver en helt annan kontroll av vilka som är lämpliga för uppdraget. 7.6 Rapportering i lokalpress och smala medier En påtaglig skillnad mot rapporteringen som handlar om SD är att den här publiciteten allra främst finns i medier med mindre genomslag. Ofta är det mindre landsortstidningar, till viss del fackpress och smalare radiosändningar som tar upp dessa ämnen. Det är ofta lokala nämndemän som intervjuas och berättar om sitt uppdrag.

17 7.7 Kampanjen i sociala medier RAPPORT 17 (21) DATUM REVISION Kampanjen Bli nämndeman får bra men begränsad uppmärksamhet i sociala medier. Knappt 20 inlägg har hittats som på något sätt nämner kampanjen. DIARIENR DOKUMENTNR Huvudsakligen består inläggen av länkar till sajten eller kommentarer till tidningsannonseringen i kombination med uppmaningar om att besöka kampanjsajten. Huvuddelen av inläggen är skrivna i en positiv ton. Ett fåtal relaterar kampanjen till den pågående debatten och anser att det är bättre att avskaffa nämndemannasystemet. 8 Äldre nämndemän fortfarande överrepresenterade vad kunde Domstolsverket gjort annorlunda? Informationsinsatserna har följts upp genom statistik över nämndemannakårens sammansättning, medieanalys samt genom tillgänglig onlinestatistik. Det är därför inte möjligt att ge en fullständig bild av vad den uteblivna föryngringen beror på. Nedan följer dock ett resonemang kring några delar av informationsinsatserna som Domstolsverket kunde ha hanterat annorlunda. Dessa kompletteras i kapitel 9 med Domstolsverkets överväganden inför kommande nämndemannaval. 8.1 Svårt att hitta nominerande organ En viktig del i informationskampanjen var att påverka de nominerande organen till att bredda sin rekrytering och att informera om nya regler för nämndemännen. Detta skedde som tidigare beskrivits i två omgångar: ett brev och en mapp. De nominerande organen består av lokala partier. De partier som får mandat i kommun- respektive landstingsfullmäktige har rätt att nominera nämndemän, och det är alltså dessa informationen ska nå. Men långt ifrån alla lokala politiska partier finns i de adresslistor som går att köpa. Det kan bero på att de inte registrerat sig, men också på att de inte har en egen postadress. Det finns inte heller ett tillförlitligt och effektivt sätt att söka rätt på dessa, eftersom det finns över 300 kommuner och landsting, och i varje sådant ett stort antal möjliga partier. De brev och mappar som sändes till lokala partier nådde därför inte alla de partier som fick nominera. Telefonkontakter visar också att även i de fall ett parti fått informationen fann den inte alltid vägen till rätt person inom partiet. Möjligen skulle det varit framgångsrikt att komplettera utskicken till de tillgängliga adresserna med att sända brev och mappar till kommunens registrator, med önskemål om att dessa förmedlas vidare till samtliga partier i fullmäktige. Andra vägar att nå denna målgrupp kunde också ha undersökts, i synnerhet om tiden inte varit knapp. 8.2 Svårt att intressera väljande organ För att nå de väljande organen, fullmäktige i kommun och landsting, användes epost. Utskicket utformades som ett webbmail, vilket betyder att det hade en layoutad form och att det gick att följa upp. Uppföljningen visade att ca 60 % öppnade eposten, och att 29 % av de som öppnade klickade på en länk, något som räknas som ett bra resultat för e-kommunikation via epost.

18 RAPPORT 18 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Trots det innebär resultatet att ca 40 % eller cirka 125 kommuner och landsting inte alls tog del av informationen. Inför nästa nämndemannaval bör alternativ eller komplement till denna målgrupp därför övervägas. 9 Breddad rekrytering tankar inför kommande val De tre informationskampanjer Domstolsverket har genomfört 2006, 2010 och 2014 har inte lett till att nämndemannakårens medelålder har sjunkit nämnvärt. Det kan finnas förbättringsmöjligheter i vissa av Domstolsverkets insatser, något som togs upp i kapitel 8. I stort visar dock uppföljningen av de olika insatserna i kapitel 5 att många av dem hade ett brett genomslag och att de nådde avsedda målgrupper. För att vidare analysera problematiken följer nedan därför några punkter som kan vara intressanta att beakta inför ett kommande val. 9.1 Hur långt når man med informationsinsatser? Uppdraget Domstolsverket fick var att genomföra särskilda informationsinsatser. I uppdragets natur ligger därmed att under en kort period under kampanjlika förhållanden kommunicera med olika målgrupper för att åstadkomma vissa effekter. Hur fungerade då detta gentemot de olika målgrupperna? För att nå målet med en yngre nämndemannakår måste man till att börja med väcka intresse hos yngre att bli nämndemän. Ett antal informationsinsatser riktade sig därför mot målgruppen samhällsintresserade yngre personer. Tillgänglig statistik visar som tidigare nämnts att dessa insatser lyckades många yngre blev intresserade av uppdraget och besökte blinämndeman.se. Här fick alltså en kortvarig kampanj den önskade effekten. En annan åtgärd för att föryngra nämndemannakåren var att förmå de nominerande partierna att i högre utsträckning nominera yngre personer. Målgruppen här ska alltså förmås att ändra sitt beteende. Bakom det nuvarande beteendet att nominera nämndemän med förhållandevis hög medelålder finns troligen flera faktorer som till exempel att uppdraget är en belöning för lång och trogen tjänst, att många nämndemän själva vill bli omvalda och att partierna ser ålder och livserfarenhet som meriterande 9. För att åstadkomma en föryngring av kåren behöver kommunikationen med denna grupp alltså förändra den rådande attityden och därefter beteendet. Detta kräver kommunikationsinsatser av ett annat slag än de som krävs för att väcka uppmärksamhet eller intresse för en fråga. För att förändra attityder, skapa engagemang och ett ändrat beteende krävs ett muntligt inslag, som diskussion och dialog med målgruppen. Det innebär i sin tur att kommunikationen behöver ske kontinuerligt över en längre tid. Såsom förutsättningarna för uppdraget såg ut inför valet 2014 fanns dock inte möjlighet till detta. De insatser Domstolsverket genomförde först ett brev och sedan en mapp med rekryteringsstöd hade därmed små möjligheter att nå den önskade effekten. Statistik visar också att kårens medelålder inte sjönk, och kommunikationen ledde alltså inte till den önskade effekten en yngre nämndemannakår. Däremot kan insatserna ha tjänat som intresseväckare, och som ett första steg till en ökad kunskap i frågan. 9 Enligt Domstolsverkets rapport Nämndemannakårens sammansättning Kartläggning av kåren samt utvärdering av rekryteringsarbetet valet Domstolsverkets rapportserie 2007:2

19 RAPPORT 19 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Ett annat mål för informationsinsatserna var att förmå partierna att nominera fler utanför den partipolitiska kretsen. Också här handlar det om en förändring av attityder och beteenden, och det nyss förda resonemanget har betydelse även för denna målsättning. Inför framtida nämndemannaval finns alltså anledning att fundera kring hur ett informationsuppdrag ska utformas. Med effektiv och planerad kommunikation kan man åstadkomma stora förändringar, men då måste det vara möjlig att anpassa kommunikationen efter de förutsättningar som finns och efter de mål som är aktuella. 9.2 Bortom kommunikationen I avsnitt 9.1 pekar Domstolsverket på olika aspekter av kommunikationens roll i nämndemannafrågan. Men det finns också annat som inverkar på nämndemannakårens sammansättning. Som tidigare nämnts var många unga intresserade av nämndemannauppdraget, men få blev till slut valda till nämndemän. Att detta kan bero på attityder och beteende hos de nominerande partierna har redan diskuterats. Men det finns också skäl att fundera över om det är något i uppdragets förutsättningar som bidrar till problematiken. Statskontorets analys Rekrytering av nämndemän. Konsekvensanalys om förslaget av en fri kvot (2015) pekar bland annat på att en höjning av nämndemännens arvoden och en begränsning av antalet tillåtna sammanhängande mandatperioder skulle kunna åstadkomma en föryngring av nämndmannakåren. 9.3 Många aktörer men få röster i media I den medieanalys som beskrivs i kapitel 7 framgår att kritik och ifrågasättande av nämndemannasystemet förekom i ett mycket stort antal artiklar både i nyhetsmedier och i sociala medier. Men mycket få artiklar innehöll beskrivning eller argument för systemet, vilket ger ett intryck av att ingen kan eller vill ta på sig rollen att förklara nämndemannasystemet och sätta det i sitt sammanhang. Att ingen av de aktörer som är involverade i nämndemannavalet tar denna plats leder till att bilden av nämndemannasystemet i media till stor del formas av dess kritiker. Kanske är detta en konsekvens just av att det finns ett flertal aktörer som är involverade i nämndemannafrågan, alla med sitt ansvarsområde och sin uppgift. Oavsett orsak var resultatet i media tydligt, och det finns anledning att befara att den negativa bild av nämndemannasystemet som dominerar i media påverkar förtroendet även för domstolarna och rättsväsendet i övrigt. 10 Projektformalia 10.1 Organisation och rapporteringsrutiner Nedan beskrivs kort hur arbetet med informationsuppdraget har bedrivits inom Domstolsverket. Arbetsgrupp: Madeleine Bergman, projektledare, enheten för kommunikationsstöd Andreas Fritz, projektdeltagare, enheten för kommunikationsstruktur Helen Larsson, projektdeltagare, enheten för kommunikationsstöd

20 RAPPORT 20 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Styrgrupp Kristina Ridal Ceder, chef enheten för kommunikationsstöd Marcus Nilsson, t.f. chef enheten för kommunikationsstruktur (t.o.m ) Petra Thor Jonzon, chef enheten för kommunikationsstruktur (från ) Övriga insatser i arbetet Jurister från rättsenheten har fungerat som stöd i juridiska frågor och enheten för löneadministration har bistått med statistik och adressuppgifter. Ett flertal medarbetare har också bidragit med texter, presskommunikation med mera. I arbetet har också externa samarbetspartners involverats: Shepherd Reklam, Knowit, Edita Bobergs och TimeCut. Rapporteringsrutiner Projektledaren rapporterade till styrgruppen månadsvis eller vid behov. Rapporteringen skedde via möten eller e-post. Informationen rörde arbetets mål, tillvägagångssätt och resurser, men också de olika konkreta informationsinsatser som planerades och togs fram. Anteckningar från dessa styrgruppsmöten finns dokumenterade i projektets akt Internkommunikation För att säkra att också den interna kommunikationen skulle fungera togs en kommunikationsplan fram. De övergripande målen i denna var att: domstolschefer ska känna till nämndemannakampanjen och vara förberedda på eventuell massmedial uppmärksamhet medarbetare i Sveriges Domstolar ska känna till nämndemannakampanjen och hur de eventuellt kan komma att bli involverade. För att säkra dessa mål sändes information till domstolschefer via nyhetsbrevet Chefsnytt vid ett flertal tillfällen. Nyheter om informationskampanjen gick ut via Sveriges Domstolars Intranät, där det också under hela uppdragstiden fanns utförlig information och bilder över de olika informationsinsatserna. Samtliga medarbetare på Domstolsverket fick också en kort muntlig information om de viktigaste delarna i kampanjen vid ett gemensamt möte Utfall kostnader inklusive personella resurser Kostnaderna för hela arbetet kring nämndemannavalet var ca 1,77 mkr. I detta ingick förutom kostnader kopplade till regeringsuppdraget också kostnader för material till introduktionsutbildning, utskick till befintliga nämndemän samt kringkostnader. Den faktiska kostnaden för de insatser som kopplar direkt till regeringsuppdraget uppgick till ca 1,5 mkr. De största posterna var i fallande ordning: Marknadsföring Kampanjwebbplats Konceptutveckling och kampanjplanering Rekryteringsmapp Filmen

21 RAPPORT 21 (21) DATUM REVISION DIARIENR DOKUMENTNR Resursåtgången på Domstolsverket var ca 1700 timmar till en kostnad av omkring kr Kvalitet Genom hela projektet har medarbetare med olika kompetens kopplats in för avstämningar och förankring. Enheterna för kommunikation, rättsenheten och generaldirektören har haft möjlighet att lämna synpunkter på allt informationsmaterial. Statistiken har tagits fram och säkrats av enheten för löneadministration. Visst material har också stämts av med representanter från domstol Överlämning/leverans av projektresultat Slutrapporten överlämnas till Justitiedepartementet senast den 15 mars Projektinformationen finns samlad i akten på Domstolsverket. 11 Bilagor Bilaga 1: Uppdrag till Domstolsverket att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014 Ju2014/2894/DOM Bilaga 2: Analys av kampanjwebbplatsen blinämndeman.se, Knowit Bilaga 3: Sammanställning inkomna frågor via blinämndeman.se Bilaga 4: Nämndemannavalet i medierna, TNS Sifo

22

23

24 blinämndeman.se 2014 ANALYS AV KAMPANJWEBBPLATSEN BLI NÄMNDEMAN PERIODEN DOKUMENTNUMMER: DATUM: FÖRFATTARE: KARIN OLSSON Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

25 blinämndeman.se / innehåll BLI NÄMNDEMAN 3 Inledning Begränsningar NYCKELTAL 4 MÅLGRUPP 5 Geografi... 5 Mobilt (enheter) FÖRVÄRV 6 Kanaler Hänvisningswebbplatser (referrals)... 7 Kampanjer Bannerannonsering på webbtidningar... 9 AdWords - annonsering på Google Adwords sökord Facebookannonsering Sociala medier Besöksflöde på Facebook BETEENDE 15 Populäraste sidor Beteendeflöde Videoklipp LÄRDOMAR 20 ORDLISTA 23 Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

26 blinämndeman.se / inledning Kampanjwebbplatsen Bli nämndeman kom till på ett regeringsuppdrag med syftet att sänka medelåldern i nämndemannakåren. Webbplatsen innehåller information om uppdraget som nämndeman i både text och video. Annonser har funnits i olika webbtidningar under perioden 24 september och med varierande slutdatum, den längsta till och med 11 oktober. Annonser har också funnits på Facebook till och med 18 oktober och i appen TV.nu till och med 30 oktober. Webbanalysen omfattar statistik för domänerna blinämndeman.se, blinamndeman.se och domstol.se/ Namndeman/. Samtliga dessa adresser leder till samma innehåll. Analysen kommer inte att göra någon skillnad på vilken url som använts av besökarna. begränsningar Google Analytics installerades först några dagar efter kampanjstart, varför de första dagarnas statistik saknas. Spårningskoden har inte anpassats för att spåra nedladdning av filer eller klick på länkar till externa webbplatser. När det gäller statistik från tredjepart, så som resultat av annonsering på webbtidningar och Facebook, har vi endast tillgång till avslutande rapport, ej till källan för djupare analys. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

27 blinämndeman.se / nyckeltal En kampanj brukar alltid få flest besök i inledningen, och den trenden är tydlig även för Bli nämndeman. Lördagen den 27 september toppade antalet användare på stycken. Totalt under perioden har användare besökt webbplatsen och gjort sammanlagt sessioner. En session startar när en användare kommer in på någon av sidorna på webbplatsen och avslutas när han lämnar densamma eller efter en viss tids inaktivitet. De här användarna har besökt totalt sidor, vilket blir ett genomsnitt på 2,9 sidor per session. Den genomsnittliga besökaren spenderar 2 minuter med att konsumera innehållet. För en nylanserad webbplats blir andelen nya besökare automatiskt mycket högt, men 19,5 % av dem har återkommit under perioden. Avvisningsfrekvens är ett mått på hur många användare som endast besöker en sida för att sedan lämna webbplatsen (ensides-besök). 42,23 % är en normal siffra i sammanhanget. Observera att datainsamlingen till Google Analytics startade ett par dagar efter lansering, varför de inledande dagarna i diagrammet ovan saknar trafik. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

28 blinämndeman.se / målgrupp GEOGRAFI Människor från stora delar av världen har besökt Bli nämndeman. Men 96,63 % är från Sverige, där den primära målgruppen också finns. Våra storstadsregioner står för majoriteten av besöken, och utanför är det universitetsstäderna som dominerar. MOBILT (ENHETER) Webbplatsen Bli nämndeman har byggts responsivt, så att den skalar om sig och innehållet anpassas utifrån vilken storlek på skärmen besökaren har. 58,87 % surfar in via en dator. Ett antagande kan vara att den mesta av den trafiken är från domstolarna själva, eller från andra myndigheter eller andra som besöker webbplatsen i tjänsten. Men en stor andel, 41,13 % använder mobiltelefonen eller surfplattan för att ta till sig informationen. Datoranvändaren är mer benägen att besöka flera sidor än de mobila enhetssurfarna, men den som använder surfplatta stannar nästan lika länge på webbplatsen som datoranvändaren. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

29 blinämndeman.se / förvärv KANALER Den mesta trafiken, 63,9 %, är direkt, det vill säga besökare som skrivit in webbadressen i webbläsaren eller kommit in via bokmärke eller favorit. Eftersom kampanjsajten är nylanserad, och annonserats mycket i pressen, är det mest troliga beteendet att användare skrivit in adressen direkt. 22,2 % kommer från hänvisningswebbplatser (Referral), det vill säga, de har klickat på en länk på en annan webbplats. annonserna som visats på olika webbtidningar samt i appen och på Facebook inte har skickat någon kampanjdata till Google Analytics, får vi utgå ifrån att de inte varit upptaggade som kampanjer, utan ramlar in här under Referrals i statistiken. Fördelarna med att tagga upp en kampanj är att Google Analytics erbjuder kraftfulla verktyg för analys av dem under fliken Kampanjer, verktyg som inte är åtkomliga för Referrals. Genom att tagga kampanjerna blir det också enklare att särskilja betald och obetald trafik i statistiken. 8,22 % har hittat Bli nämndeman från organiskt sök, där Google står för 98,58 % av trafiken in till sajten. 70,97 % av dem har landat in på startsidan från Google, och näst vanligaste sidan att landa på har varit Så blir du vald (11,88 %). 5,68 % har kommit från sociala medier. 98,84 % av dem är från Facebook. 57,22 % av trafiken från Facebook har landat på startsidan till Bli nämndeman, och 16,77 % på Så blir du vald. Så här har trafiken fördelat sig över tid från de olika kanalerna. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

30 blinämndeman.se / HÄNVISNINGSWEBBPLATSER (REFERRALS) Listan visar de externa webbplatser som har bidragit med mest trafik till Bli nämndeman. Eftersom annonser på externa webbplatser inte har taggats upp som kampanjer, blir det gott och blandat i den här listan. En del hänvisningar är med andra ord betald trafik från bannerannonser (i huvudsak från webbtidningarna och från Facebook). Det gör det svårt att skilja på betald och organisk trafik. Bli nämndeman är publicerad med flera olika url:er (webbadresser), varför en del självhänvisningar har skett, och de dyker också upp i den här listan. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

31 blinämndeman.se / KAMPANJER Bli nämndeman har annonserats i 45 lokala webbtidningar i hela landet, samt på SVD.se, DN.se (både webb och mobil), i appen TV.nu, i Facebook och på Google med AdWords. I print har annonsering även skett i DN, GP och Sydsvenskan. print2 print1 google adwords facebook dn.se mobil lokaltidningssajter svd.se dn.se app tv.nu Observera: Spårningen till Google Analytics kom inte igång förrän efter lansering, varför besöksstatistiken från den första printannonseringen inte syns här. Vi kan utgå från att den hade gett lika mycket eller mer som print 2. SAMMANSTÄLLNING AV KLICKSTATISTIK FÖR BETALDA MEDIER Sammanställningen visar totala antalet visningar för de olika kanalerna och totala antalet klick som Bli nämndeman-bannern har fått. Klick % visar klickfrekvensen, det vill säga hur många klick det blivit per visning. På följande sidor redovisas kanalerna mer i detalj och även AdWords. Är klickfrekvensen bra? Vad har vi att jämföra med? Det är alltid intressant att jämföra med tidigare genomförda kampanjer och vilken genomslagskraft man fått där. Att dra lärdom av vad som gav bra utslag och vad som gav ett mediokert utslag är också viktigt att ta med sig in i nästa kampanj. Har man ingenting att mäta emot sedan tidigare, finns det några tumregler. En tumregel är att i miljöer där annonsen konkurrera med mycket visuellt innehåll (bilder, andra annonser, rörlig media osv), är en klickfrekven mellan 0,3-0,4 % att betrakta som en lyckad kampanj. I andra kontext där det är lite konkurrens om uppmärksamheten, till exempel på Google där det bara är text och länkar, bör man sikta på en klickfrekvens runt 3-4 % för att anse kampanjen som lyckad. När man utvärderar kampanjen tittar man på följande faktorer: Bilden, rubriken, texten, länken, placeringen, landningssidan, tid på dygnet som annonsen visas, sökord, målgrupp och budgeten. Det är också dessa faktorer man kan och bör laborera med under annonseringens gång för att påverka resultatet. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

32 blinämndeman.se / BANNERANNONSERING PÅ WEBBTIDNINGAR OCH I SOCIALA MEDIER Onlinekampanjerna har inte taggats upp som kampanjer, varför besöksstatistiken från dem blandas med övrig hänvisningstrafik (klick på länkar från andra webbplatser). I tabellen nedan är samtliga digitala dagstidningar utplockade enligt listan i införingsplanen. Observera att några av dem inte har fått några klick alls, och därför inte dyker upp i statistiken i Google Analytics. Det är de åtta i slutet av listan. Vid utvärdering av kampanjresultatet måste man sätta antalet sessioner i relation till aktuell webbplats räckvidd, antalet visningar av annonsen och antalet klick. Först därefter kan man räkna ut klickfrekvens och om kostnaden för annonseringen gav förväntad ROI (Return on investment). Statistik för externa webbplatser måste inhämtas från respektive webbplats, alternativt från det företag som skött om annonsbokningen. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

33 blinämndeman.se / ADWORDS - ANNONSERING PÅ GOOGLE Bli nämndeman har annonserats med AdWords och visats i den betalda delen i Googles sökträfflistor. Annonserna har varit inriktide mot flera olika målgrupper och visats för ett utvalt antal sökord. Sammanfattningen nedan visar vilka annonser och sökord som gett flest klick i förhållande till antal visningar, det vill säga högst klickfrekvens. Samtliga av de mest klickade annonserna har legat högst upp på Google. Totalt för hela kampanjen snittar positionen på 1,2, vilket är oerhört högt upp. En tumregel för en lyckad AdWordskampanj är en klickfrekvens (CTR) mellan 3-4 %. Totalt för alla annonser ligger genomsnittet på 2,48 % för Bli nämndeman, men där resultaten för varje enskild annons skiljer sig extremt mycket. De bästa annonserna ligger mellan 14,29 % ända upp till 62,5 %, vilket får anses som mycket lyckat. Inför en kommande kampanj kan det var lönt att dra lärdomar från vilka annonser som gav bra resultat och vilka som gav sämre och försöka hitta en gemensam nämnare. De faktorer som har betydelse är sökord, rubriksättning, textinnehåll samt länk till landningssidan och landningssidan själv. I det här fallet är det svårt att dra några säkra slutsatser, då annonserna i toppen och botten i flera fall har samma innehåll. Annonserna till höger är de som gett noll klick. Kanske målgruppen Nämndemännens Riksförbund och Nrf är orsaken? Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

34 blinämndeman.se / ADWORDS SÖKORD Annonserna för Bli nämndeman visas inte hela tiden på Google. Istället dyker den upp när någon söker på något av de utvalda sökorden som är kopplade till annonserna. Tabellen nedan visar de 10 sökord eller sökordskombinationer som gett högst klickfrekvens (CTR). Nämndeman är det mest relevanta sökordet. Det får flest klick i förhållande till visningar. Om vi sorterar om listan på Visningar, är det delvis andra sökord och termer som lett till flest visningar av annonserna. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

35 blinämndeman.se / FACEBOOKANNONSERING Bannern på Facebook har visats i högerspalten på datorer och i flödet på mobilen. Den har visats för en utvald målgrupp utifrån intresse och demografiska fakta. Med en budget på $ har bannern på Facebook visats gånger och fått klick under perioden 23 september till och med 22 oktober. Klickfrekvensen är klart godkänd på 2,19 %, med en social frekvens på 10,02 %. Den sociala frekvensen mäter andelen klick på annonsen när den visas tillsammans med social information, till exempel Anna gillar det här. Om det finns social information, så visar Facebook alltid den tillsammans med annonsen. Social interaktion räknas när någon gillar, kommenterar eller delar något från sidan. Klickfrekvensen på 2,19 % är mycket hög med tanke på att bannern konkurrerar om uppmärksamheten bland annat grafiskt och rörligt innehåll. Det känns som att målgruppsinriktningen har lyckats väl i det här fallet. Bannern har upplevts relevant och intressant i hög grad för de den har visats för. ÖKA KLICKEN ÄNNU MER MED PLACERING I NEWSFEEDEN Erfarenheter visar att annonser som placeras i användarens feed på Facebook, får uppemot 1,5 % högre klickfrekvens än annonser som visas högerspalten. Detta gäller både desktop och mobil. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

36 blinämndeman.se / SOCIALA MEDIER Besök från sociala medier (blå) följer den övergripande trenden (orange), även om trafiken är lite ryckigare därifrån. 98,84 % av trafiken kommer från Facebook, och de tittar på i genomsnitt 2,56 sidor per session i drygt en och en halv minut. Tabellen nedan visar de 15 mest delade sidorna. Förutom startsidan, delas sidan Så blir du vald flitigt. Sidan Om uppdraget får längst besökstid. Webbadresser som innehåller xn--...o8.se representerar med ä. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

37 blinämndeman.se / BESÖKSFLÖDE FRÅN FACEBOOK Bilden visar flödet av trafik genom webbplatsen, segmenterad på från vilket socialt nätverk besökaren kommer. Eftersom Facebook var en av de kanaler där det annonserats om kampanjen, är den trafiken markerad i mörkare grått. Tjockleken på strömmarna indikerar mängden trafik och röda är sådana som lämnar webbplatsen från en specifik sida. Många går till startsidan från Facebook, men lika många hamnar direkt in på någon undersida. Den vanligaste startsidan av dem är Så blir du vald. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

38 blinämndeman.se / beteende POPULÄRASTE SIDOR Lite drygt en tredjedel av alla sidvisningar rör startsidan. 80,58 % av trafiken använder startsidan som ingångssida till webbplatsen. Sidorna Utbildning och Att döma i domstol får kortast tid (29 sekunder), medan längst tid tillägnas Så fungerar domstolarna (3:21 minuter). Den sidan innehåller två videofilmer, varav den ena är 24 minuter lång. Utredning av systemet har högst avvisningsfrekvens på 88,42 %. Det betyder att 88,42 % av trafiken till den sidan är ensidesbesök, det vill säga besökaren lämnar webbplatsen efter att ha besökt den enda sidan. Startsidan har lägst avvisningsfrekvens på 33,71 %. Den har uppenbarligen lyckats locka majoriteten av besökarna till vidare utforskning av webbplatsen. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

39 blinämndeman.se / Startsidan med sina stora, klickbara ytor, har lockat majoriteten av besökarna till vidare utforskning av webbplatsen. Så blir du vald i toppmenyn och rutan Hur blir jag nämndeman? går båda till den näst mest välbesökta sidan Så blir du vald. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

40 blinämndeman.se / BETEENDEFLÖDE Bilden visar grafiskt hur trafiken flödat genom webbplatsen utifrån vilken målsida besökaren landat på. Startsidan är markerad med ett /. Det är den de allra flesta kommer in via, och har som startsida. Andra naturliga ingångssidor är Så blir du vald och Om uppdraget. Dessa sidor återkommer som några av de vanligaste första interaktionerna med webbplatsen. Observera att grafen är ett urval av 39,1 % av totala antalet sessioner på webbplatsen. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

41 blinämndeman.se / VIDEOKLIPP Det här är en sammanfattning av de mest visade videoklippen i Sveriges Domstolars Youtube-kanal under perioden, och innehåller även videoklipp som inte har med Bli nämndeman att göra. Det finns i dagsläget inget bra sätt att gruppera filmer eller filtrera ut de som ligger på en specifik webbplats. Antalet visningar har ökat med 216,77 % jämfört med perioden närmast före kampanjen. Besökare har tittat på filmklipp i totalt minuter (det motsvarar 53 dagar och 7 timmar), vilket är en ökning med 185,38 %. Antalet prenumeranter har ökat med 27,27 % och andelen som har tryck gilla på något klipp har ökat med 133,33 %. Att vara nämndeman är det klipp som visats mest under perioden. Det är 3:58 minuter långt, och i snitt tittar användarna i 3:05 minuter, vilket är klart godkänt och betydligt mer än för det vanliga YouTubeklippet. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

42 blinämndeman.se / Den vanligaste tittaren är en man i åldern år från Sverige. Vanligaste sättet att titta är via den inbäddade spelaren på webbplatsen, vilket 62 % av visningarna härrör från. 10 % har hittat klippen via en sökning på Youtube. 76 % tittar via datorn och 24 % i mobilen eller på en surfplatta. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

43 blinämndeman.se / lärdomar I PLANERINGSSTADIET FÖRE EN KAMPANJ Det var tajt med tid för den här kampanjen och alla inblandade gjorde så gott de kunde utifrån de förutsättningar som fanns. Men inför nästa kampanj är det en god idé att redan på idé- och planeringsstadiet tänka efter vad man vill kunna mäta när kampanjen pågår och när den avslutas. Det allra bästa är att göra en plan för analys och uppföljning, men minimum borde vara att i en kravställan svara på Vilka frågor vill vi ha svar på från den här kampanjen. Kort sagt: vad vill vi kunna mäta? Involvera gärna en analytiker redan på idéstadiet för att få kunskap om vad som går att mäta med statistik och för hjälp med plan och implementering. Det kan till exempel handla om kopplingar mellan olika annonsverktyg och analysverktyget för optimalt resultat. 5 steg för att skapa en plan för mätning och uppföljning 1. Vilka är verksamhetens mål (affärsidé)? 2. Identifiera strategier (ur verksamhetens mål) och taktik för att genomföra strategierna 3. Välj kpi:er (nyckeltal) 4. Välj segment 5. Sätt upp mål i Analytics I den här processen behöver sannolikt beslutsfattare involveras. vanliga digitala strategier: E-handel Sälja produkter/tjänster Leadgenerering Samla in potentiella leads Publicera innehåll (content) Engagemang och frekventa besök Informera Hjälpa besökare att hitta information Varumärkesbygge Kännedom, engagemang och lojalitet Kpi:erna används för att mäta strategi och taktik. Målen som sätts upp i Google Analytics sätter datan i sin kontext. Jämförelser kan göras dels mot historiska data (internt) och dels med hjälp av benchmarking (externt). Nedan skissas ett exempel på hur en plan för mätning och uppföljning kan se ut (exemplet är hämtat från Google Academy, som är Googles utbildning i webbanalys). EXEMPEL PÅ PLAN FÖR UPPFÖLJNING OCH ANALYS VERKSAMHETENS MÅL STRATEGI: Sälja produkter STRATEGI: Engagera användare TAKTIK Sälja online Driva besök till affären Driva bloggengagemang KPI:ER Vinst Hitta butik Senaste besök, frekvens, engagemang Genomsnittligt ordervärde Utskrivna rabattkuponger Delningar i sociala medier SEGMENT Kanal Nya vs återkommande besökare Geografi Källa: Google Academy Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

44 blinämndeman.se / KOPPLA IHOP GOOGLE ANALYTICS MED GOOGLE WEBMASTER TOOLS Google skyddar sina användares integritet genom att inte längre visa vilka sökord som används för att hitta webbplatsen i Google Analytics. Detta gäller för de som är inloggade på ett Google-konto medan de surfar. En förvånansvärt stor andel, 91,52 % i det här fallet, är inloggade när de surfar, varför sökordsrapporten i Analytics blir oanvändbar. Genom att koppla ihop Google Analytics med verktyget Google Webmaster Tools, får man en utökad sökordsrapportering, där inte bara alla sökord blir synliga, man kan även se hur många som valt att INTE klicka på länken till Bli nämndeman från de olika sökorden. Därmed kan man också få fram klickfrekvensen. Google Webmaster Tools är ett utmärkt verktyg om man vill hålla koll på hur webbplatsen mår, och är mer teknisk än Analytics. KOPPLA IHOP GOOGLE ANALYTICS MED GOOGLE ADWORDS AdWords har ett eget statistik- och analysverktyg som blir ännu kraftfullare när man kopplar ihop det med all data som Google Analytics erbjuder i form av segmentering och filter med mera. Knowit rekommenderar att länka ihop kontona för full effekt. TAGGA ALLA KAMPANJER PÅ EXTERNA WEBBPLATSER När man annonserar på en extern webbplats och betalar pengar för annonserna, vill man så klart kunna följa upp resultatet och räkna på om investeringen var värd pengarna. Bli nämndeman har annonserats på ett flertal externa webbplatser, men då länkarna i bannern inte har innehållit någon spårningskod, har samtliga klick på samtliga annonser hamnat under rubriken Hänvisningswebbplatser i Google Analytics. I listan över hänvisningswebbplatser återfinnes alla de externa webbplatser som genom en länk har drivit in trafik till kampanjsajten. Problemet med att inte tagga annonserna, är att betald och obetald trafik nu har blandats i hänvisningslistan utan möjlighet att i efterhand sortera ut dem inne i Analytics. Kanske kan det vara intressant för Domstolsverkat att även se hur mycket organisk trafik som kommit in från externa webbplatser? Nu gick det att manuellt i efterhand plocka ut och filtrera listan i Excel utifrån den lista av införanden som fanns i införandeplanen, men det blir mycket handpåläggning och det är ingenting som går att importera och spara i Analytics igen för framtida bruk. Att tagga upp en bannerannons är enkelt. Du behöver lägga till några parametrar efter länken som talar om vilken källa (t ex SVD eller DN), vilket medium (t ex bannerannons eller nyhetsbrev) och vilket namn kampanjen har (t ex BliNamndeman - observera att mellanslag och å ä ö skapar en massa onödiga tecken i Analytics). Man kan också lägga till term (betalda sökord) och content (innehåll i annonsen) om man vill ha fler filtreringsmöjligheter. Huvudsaken är att det blir tydligt när det senare syns i statistiken. Själva url:en ser sedan ut så här, och det är den man skickar tillsammans med bannern till annonsplatsen: campaign=blinamndeman När en banner är upptaggad på det här viset, kommer alla klick på bannern att dyka upp under en egen flik i Google Analytics som heter Kampanjer, vilket ger bättre möjligheter för uppföljning och analys. Google har ett utmärkt verktyg för att skapa en taggad webbadress enligt ovan som heter URL Builder. EXPERIMENTERA MED ANNONSERNA Det är statistiskt säkerställt att en annons som visas i flödet (news feed) på Facebook får mycket högre klickfrekvens än annonser som placeras i högerspalten. Våga experimentera med annonsernas placering och utformning. Dagens onlineannonsering skiljer sig från traditionella printannonser så till vida att man i realtid kan följa statistiken och prova sig fram till vad som fungerar och vad som inte fungerar. Den möjligheten gör att man kan forma fram den optimala kampanjen under resans gång, utan att det kostar så mycket mera. Detta gäller samtliga kanaler där man själv har tillgång till statistikverktygen, så som Google AdWords, Facebook och YouTube. När det gäller onlinetidningarna kan man be att få regelbundna rapporter tillskickade, kanske en gång i veckan eller i samband med förändringar av annonsen eller placeringen. En annan parameter man kan experimentera med är tid på dygnet. När är målgruppen som mest aktiv i vilka kanaler? När man fastställt det kan man justera sin annonsbudget så att det visas fler annonser oftare vid de tidpunkterna. Du bör alltid följa upp dina annonser och optimera dem. De faktorer du kan laborera med är: BILD RUBRIK TEXT LÄNK PLACERING LANDNINGSSIDA SÖKORD MÅLGRUPP BUDGET TID PÅ DYGNET SOM ANNONSEN VISAS Ändra en sak åt gången och följ upp. Om du ändrar på fler, vet du inte vilken av dem som gav resultatet. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

45 blinämndeman.se / DELA UPP INTERN OCH EXTERN TRAFIK Ibland kan det vara intressant att dela upp statistiken och se hur besökare utifrån (som inte är anställda inom Sveriges Domstolar) beter sig. Vilka sidor de tittar på, vilka enheter de använder, vilken källa de kommer från, vilka tider de är inne och hur länge med mera. Idag kan vi bara titta på all trafik totalt till Bli nämndeman, det vill säga både extern och intern trafik. Det går inte att lägga in ett filter i efterhand, utan data samlas in enligt de nya filterna samma dag som de sätts upp. Oavsett om man tror att man behöver detta eller ej, rekommenderar Knowit att man alltid sätter upp dessa filter, helt enkelt för att det inte går att göra i efterhand. Filterna utgår ifrån vilken IP-adress användaren sitter bakom. Sveriges Domstolar använder många IPadresser och i flera olika spann, varför det behövs tänkas igenom lite extra i förväg och avsättas tid för detta. När det väl är uppsatt för en domän, kan man sedan kopiera den till nästa. SPÅRA PDF:ER OCH EXTERNA LÄNKAR Om man vill följa upp hur många som har laddat ner pdf-filer eller klickat på externa länkar på webbplatsen, till exempel till sociala medier, så krävs det en uppdatering av Google Analytics spårningsscript som läggs på alla sidor på webbplatsen. Även detta kan vara bra att tänka igenom innan, då statistik börjar samlas in först när det uppdaterade scriptet är på plats. HANTERING AV FLERA WEBBADRESSER Att använda flera adresser (url:er) till en webbplats är vanligt. Anledningen kan vara både teknisk och användarvänlig. Men om man har flera domäner med olika adresser kan det uppstå problem, dels med indexeringen på sökmotorerna, dels med dublettinnehåll (som är tidskrävande att uppdatera och som inte gillas av sökmotorerna utan sänker SEO-värdet för hela webbplatsen). Klick på länkar på olika domäner gör också statistiken i Analytics svårtydd när några klick kommer hamna på blinamndeman.se/sa-blir-du-vald/ och några på blinämndeman.se/sa-blir-du-vald/. Samma sida på två ställen får två olika rader i statistiken. Här är Knowits rekommendation: Först och främst behöver man bestämma sig för vilken domän som är den huvudsakliga domänen (till exempel blinämndeman.se). När det är gjort ska alla andra domäner pekas om till den primära domänen med en 301 redirect (permanent ompekning). Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

46 blinämndeman.se / ordlista ADWORDS Textannonser som visas i Googles sökträfflista. ANVÄNDARE En person som besöker en webbplats. AVVISNINGSFREKVENS Så många besök som endast tittar på en sida på siten. BESÖKSFLÖDE Hur en besökare rört sig på webbplatsen (från sida - via sida - till sida). BETALT SÖK Klick som kommer från till exempel betalda AdWordsannonser på Google. CPC Cost-per-click. Anger kostnaden för varje enskilt klick på en annons, t ex på AdWords. CTR Click-through rate, klickfrekvens. Anger procentuellt hur många som har sett en annons som har klickat på den. DELAD SIDA Sida som delas och sprids genom att användare skickar adressen till den vidare i olika sociala mediekanaler. DIRECT Se Direkt Trafik. DIREKT TRAFIK Besökare som skrivit in www-adressen i webbläsaren eller surfat in via bokmärke/favorit. ENHETER Vilken apparat besökaren använder när han surfar in på en sida, till exempel dator, mobiltelefon, laptop eller surfplatta. GEN. POS. Genomsnittlig postion. Anger var någonstans i Googles sökträfflista som en annons visats. 1 är högst upp. GEN. TID PÅ SIDAN Den genomsnittliga tiden en besökare spenderar på en enskild sida. GOOGLE ANALYTICS Applikation för statistik över hur besökare använder en webbplats. HÄNVISNINGSTRAFIK Besök till webbplatsen som klickat på en länk på en annan webbplats. HÄNVISNINGSWEBBPLATS Besök till webbplatsen som klickat på en länk på en annan, extern webbplats. INGÅNG Vilka sidor som fungerat som startpunkt till webbplatsen. KLICKFREKVENS Se CTR. KLICKSPÅRNING En grafisk bild över de ytor på webbplatsen som drar till sig flest klick (från just den vyn). KÄLLA Se trafikkälla. MOBIL Besök från mobila enheter: mobiltelefoner och surfplattor. MÅLSIDA Landningssida, t ex för en AdWordsannons. NYA BESÖK Besök som kommer till webbplatsen för första gången. Observera att information om användaren sparas i en cookie lokalt på datorn, och om användaren raderar cookien, eller besöker webbplatsen från en annan enhet, så kommer detta att räknas som ett nytt besök. ORGANISKT SÖK Sidor som visas i en sökmotors träfflista utan att någon har betalat för dess placering där. POPULÄRASTE SIDA Den sida som fått flest sessioner under en vald tidsperiod. REFERRAL Se Hänvisningstrafik. RESPONSIV En webbplats som är byggd så att den skalar om sig och anpassar visningen av sidorna efter vilken enhet besökaren använder, till exempel dator eller mobiltelefon. SESSION En session startar när en användare kommer in på webbplatsen och avslutas när han lämnar den eller efter en viss tids inaktivitet. SIDOR PER BESÖK Genomsnittligt antal sidor per besök. SIDVISNINGAR Totalt antal sidor som har visats på webbplatsen. SOCIAL Besökare som kommer in på webbplatsen från något socialt nätverk, t ex Facebook. SÖKORD De fraser en internetsurfare skriver in i en sökmotor, till exempel Google, för att hitta en website. TRAFIKKÄLLA Varifrån besökaren kom till webbplatsen, till exempel från organiskt eller betalt sök, direkt eller via en hänvisningswebbplats eller sociala medier. TRAFIKRANK Se genomsnittlig position. UNIKA SIDVISNINGAR Antalet besök då den angivna sidan visades minst en gång. UTGÅNG Hur ofta detta var den sista sidan som besökaren tittade på. Knowit Jönköping AB Parkgatan 2 SE Jönköping, Sweden PHONE

47 Sammanställning 1 (5) DATUM REVISION PA1 DIARIENR DOKUMENTNR FÖRFATTARE Madeleine Bergman, GODKÄND AV Frågor via formulär på blinämndeman.se Sammanställning R2B Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: Expeditionstid: Måndag-fredag kl. 8-12, 13-16

48 Sammanställning 2 (5) DATUM REVISION PA1 DIARIENR DOKUMENTNR 1 Sammanfattning Under hösten 2015 har 148 mail med frågor eller synpunkter skickats in via frågeformuläret på blinämndeman.se. I sammanställningen har dessa delats in efter vad de handlar om. Dessa frågeområden och andelen frågor är: Medlemskap i politiskt parti 22 % Praktiska frågor kring sökprocessen 19 % Behörighet och lämplighet 21 % Rättigheter arvode, ersättning och ledighet 14 % Uppdragets omfattning och möjlighet att planera 11 % Övriga frågor 13 % 2 Hur fungerar frågeformuläret? Formuläret finns på blinämndeman.se. Webbplatsen lanserades den 24 september, och då kom också de första frågorna in. Flest frågor kom in de första tre veckorna, och från och med december kommer 5-10 frågor per vecka. Frågorna besvaras av Domstolsverket via epost. I något fall har i stället kontakt tagits via telefon efter frågeställarens önskemål. Sammanställningen nedan redovisar endast frågorna, inte Domstolsverkets svar. 3 Tillvägagångssätt och syfte med sammanställningen Från 24 september 2014 till 31 december 2014 har 148 mail med frågor eller synpunkter kommit via frågeformuläret på blinämndeman.se. Förutom dessa har också ett antal mail kommit där frågeställaren återkopplar Domstolsverkets svar, men om inte dessa innehållit följdfrågor eller ett nytt tema för synpunkter finns de inte med i sammanställningen. De 148 mailen har delats in i teman efter vad de handlar om. Om ett och samma mail innehållit flera frågor finns de med under flera teman. Det gör att antalet frågor/kommentarer är 161, alltså fler än antalet mail. Syftet med sammanställningen är huvudsakligen att visa vilken typ av frågor som förekommit. Detta är användbart som en del av utvärderingen av informationen på webbplatsen, men kan också ge en bild av de åsikter som finns bland de som är intresserade av att bli nämndemän. Det är dock enbart en sammanställning över det som kommit in via formuläret, och ger inte fullständig bild av de frågor eller synpunkter som finns kring nämndemannasystemet. 4 Huvudteman Vi har identifierat sex huvudteman för frågor och synpunkter. I vissa fall tangerar temana varandra, till exempel Medlemskap i politiskt parti och Hur gör man för att bli nämndeman? I det senare fallet har vi valt att sortera in alla frågor som är kopplat till val och politiskt engagemang till huvudgruppen Med-

49 Sammanställning 3 (5) DATUM REVISION PA1 DIARIENR lemskap i politiskt parti, medan Hur gör man för att bli nämndeman? innehåller övriga praktiska frågor kring att anmäla intresse och bli vald. Nedan följer en uppställning över de sex huvudteman vi identifierat. Här framgår hur många frågor som rört ämnet samt vilka eventuella undergrupper som finns. Vi redogör för vanliga frågor i ämnet, och redovisar ett eller flera typiska exempel på frågor ur temat. 4.1 Medlemskap i politiskt parti 35 frågor (ca 22 %) rör medlemskap i politiskt parti. Av dessa är 25 allmänt inriktade på nämndemän och den politiska tillsättningen, medan 10 handlar om hur man kan gå vidare utan att gå via ett politiskt parti. Detta är det tema där flest kritiska synpunkter kommer fram. I många mail uttrycks ett missnöje med att nomineringen ska gå via ett politiskt parti och/eller systemet i sig. I andra mail beskrivs hur man blivit intresserad av att bli nämndeman efter att ha sett information eller annonser, hur man som icke-medlem tagit kontakt med ett parti, men då fått klart för sig att man måste vara medlem. Ytterligare andra mail ifrågasätter riktigheten eller lämpligheten i informationen på blinämndeman.se, då denna inte verkar motsvaras av verkligheten när det gäller medlemskap. Exempel på mail: Hej! Jag blev väldigt intresserad av att bli nämndeman efter att jag läste allt om det på den här sajten. Jag tycker att jag har rätt kravprofil och jag vill gärna bidra till samhället. Jag är inte medlem i något politiskt parti men det var ju inget hinder enligt reglerna. Jag anmälde mitt intresse till Moderaterna i Halmstad där jag bor. De sa först att jag var tvungen att bli medlem, men då sa jag att enligt den här sajten så är det inget krav. De tog då emot min anmälan. Idag fick jag besked av dem att jag inte hade blivit vald pga att jag inte var medlem. De andra som blev valda var medlemmar och en del var äldre. Det kändes som att jag blev diskriminerad. Jag är 38 år. Var detta verkligen rätt agerat av dem? Och följde de verkligen syftet med den här kampanjen? Tror inte det... /Besviken DOKUMENTNR Hej Jag läste på er sida att "Idag är de flesta nämndemännen politiskt aktiva. Regeringen vill att fler nämndemän står utanför den partipolitiska kretsen." Men jag förstod även att vägen till uppdraget som nämndeman måste gå via någon av partierna. Ringde då socialdemokraterna för att höra hur jag skulle gå till väga. Fick då svaret att jag var tvungen att bli medlem, helst gå en utbildning (4 gånger) om soc.dem värderingar och historia för att sedan välja en soc.dem. förening. De var viktigt att jag delade deras värderingar. Jag är inte så intreserad av att arbeta med partipolitik utan mer med ett samhällsuppdrag. Trodde att det var det regeringen ville komma ifrån, eller har jag missuppfattat? Kan man inte bli nämndeman på något annat sätt?

50 Sammanställning 4 (5) DATUM Praktiska frågor kring sökprocessen 31 frågor (ca 19 %) rör den praktiska sökprocessen. REVISION PA1 DIARIENR Av dessa är de flesta frågor kring vem man ska vända sig till för att anmäla intresse eller hur man gör för att ansöka. Här finns också frågor och synpunkter kring bristen på formulär eller länk för ansökning. Ett antal rör också tidsperioden för nomineringsprocessen. Fyra frågor kommer från representanter för olika partier. Exempel på mail: Hur blir man nämndeman låter som en trevlig uppgift. Jag skulle uppskatta om ni kan skicka ansöknings blanketer via mail. 4.3 Behörighet och lämplighet 34 frågor (ca 21 %) rör behörighet eller lämplighet för nämndemannauppdraget. 19 av dessa handlar om till exempel ålder, folkbokföring, medborgarskap, förekomst i belastningsregister och allmän lämplighet. 15 frågor rör specifikt om man är behörig eller lämplig som nämndeman med tanke på det yrke eller den arbetsgivare man har, eller med en viss utbildning. Exempel på mail: Hej. Var i början av 2000-talet VD för ett företag som försattes i konkurs.(pga en konflikt mellan två stora koncerner! Ingen förlorade några pengar i konkursen) Innebär detta att jag ej kan bli nämndeman år 2015? DOKUMENTNR Hej, Jag jobbar vid socialförvaltningen i en kommun. Länsstyrelsen har ju tillsyn för till exempel serveringstillstånd i kommunerna, detta är också en del av min tjänst. Är detta ett hinder för att bli nämndeman? Passar jag som nämndeman om jag har ansiktspiercing och ex.vis grönt hår? 4.4 Rättigheter arvode, ersättning, ledighet 23 frågor (ca 14 %) handlar om nämndemännens olika rättigheter. Många rör arvode och beräkningar för ersättning av inkomstbortfall. Några handlar om hur ersättningar beräknas för egna företagare. Ett antal är kritiska synpunkter på arvodesnivåer och konsekvenser för tjänstepensioner. Ett mindre antal rör också rätten till ledighet från sitt ordinarie arbete eller att sluta vara nämndeman. Exempel på mail: Utgår någon ersättning för uppdraget? Om man inte har en anställning utan har en timanställning.

51 Sammanställning 5 (5) DATUM REVISION PA1 DIARIENR DOKUMENTNR Hej! Jag ämnar anmäla mitt intresse för att bli nämndeman och undrar bara hur jag ska förhålla mig till min arbetsgivare om jag får uppdraget. Behöver man så att säga ha sin arbetsgivares tillåtelse eller har man "rätt" att söka ledigt/tjänstledigt för de timmar/dagar som ett sådant här uppdrag skulle ta i anspråk. 4.5 Uppdragets omfattning och möjlighet att planera 17 frågor (ca 11 %) rör uppdragets omfattning och möjlighet att påverka planeringen av tjänsten. De flesta frågor handlar om hur ofta eller hur länge nämndemän tjänstgör och vilken möjlighet nämndemannen har att påverka när tjänstgöringen ska ske. Ett litet antal frågor rör också konsekvenser av att inte kommer då man är kallad. Exempel på mail: Hej. Är intresserad att medverka som nämdeman men undrar hur långt innan man normalt får reda på vilken dag jag ska tjänstgöra alt kan jag bestämma i årets början att jag kan tex Fredagar? Om jag får en kallelse, är jag förpliktigad att komma då? Eller kan jag tacka nej? 4.6 Övriga frågor De sista 21 frågorna (ca 13 %) i sammanställningen rör olika delar av nämndemannauppdraget som inte hör hemma i något av temana. Frågorna är vitt spridda och handlar till exempel om man kan vara nämndeman i flera domstolar samtidigt. Några mail innehåller synpunkter på befintliga nämndemäns utbildning och kompetens. Slutligen rör några mail innehåll eller upplägg på blinämndeman.se. Hur vanligt är det att nämndemän utsätts för hot eller annan påverkan? Har man rätt att avstå fall som man upplever som obehagliga. Tex vissa typer av våldsbrott eller sexualbrott, eller brott som väckt stor medial uppmärksamhet? Hej, Kan jag tjänstgöra som nämndeman i både hovrätt och tingsrätt under samma mandatperiod?

52 Nämndemannavalet i medierna Höstanalys, 1 juli 19 oktober 2014 Siri Gaunt Peter Malmsten 30 december 2014 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS

53 Innehåll 1 Uppdrag och sammanfattning 03 2 Nämndemannavalet Domstolsverkets informationskampanj och huvudbudskap 4 Reflektioner kring effekter 38 5 Appendix Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 2

54 Uppdraget Bakgrund TNS Sifo har fått uppdraget av Domstolsverket att göra en kvalitativ analys av publiciteten i redaktionella medier och flödena på sociala medier om nämndemannavalet. Inkluderat är också nyheter och debatt om nämndemannasystemet. Syfte Syftet med analysen är att ge en fullödig bild av hur nämndemannavalet 2014 och Domstolsverkets informationskampanj i samband med detta, presenteras och beskrivs i redaktionella och sociala medier. Omfattning Analysen omfattar svenska webb- och printmedier som finns tillgängliga i relevanta mediedatabaser samt inlägg på sociala medier (Twitter, öppna konton på Facebook, kommentarsfält, forum, bloggar och Youtube). I sökningarna har de nyckelord som Domstolsverket angivit i sin kravspecifikation ingått. Perioden har varit 1 juli 19 oktober Leveranser Denna rapport avser Höstanalys 2014 och levereras senast 31 december 2014 samt presenteras vid ett senare tillfälle hos Domstolsverket. Som en komplettering görs också en Våranalys 2014 för perioden mars 2015, vilken levereras och presenteras under april Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 3

55 Sammanfattning Den totala rapporteringen om nämndemannavalet är omfattande i såväl redaktionella som i sociala medier. Nyheter och debatt om nämndemannauppdraget och systemet skapar över 500 artiklar i redaktionella medier i print och på webb under perioden mellan 1 juli och 19 oktober I sociala medier finns över inlägg om nämndemannasystemet. Twitter är den klart största kanalen bland de öppna källor som sökning kunnat göras i. En mycket stor del av publiciteten är relaterad till Sverigedemokraterna. Två aspekter som initierar och driver såväl nyhets- som åsiktsflödet är påstådd rasism hos enskilda SDnämndemän samt SD:s framgångar i valen i september. Den raka nyhetsrapporteringen kring dessa händelser är störst, men en debatt med fokus på systemet med politiska tillsättningar initieras också. Medan tingsrätternas lagmän får stort utrymme i nyhetsrapporteringen märks kritiska experter tydligt på åsiktsarenan, både i redaktionella och sociala medier. Flödet i sociala medier följer och påverkas av uppmärksamheten i redaktionella medier. Innehållet i sociala medier skiljer sig dock från redaktionella medier genom ett skarpare tonläge. Här blir debatten främst en fråga om ställningstaganden för eller emot Sverigedemokraterna. I anslutning till detta finns en utbredd oförståelse eller kritik mot nämndemannasystemet i allmänhet och mot den politiska tillsättningen av nämndemän i synnerhet. Domstolsverkets kampanj kring behovet av föryngring får ett litet genomslag, men det finns flera goda exempel på informativa artiklar i lokala medier. Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 4

56 Nämndemannavalet 2014 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS

57 Översikt av publiciteten i redaktionella medier Nyckeltal Antal införanden Möjlig räckvidd i miljoner potentiella läsare Varav rapportering kring SD Andel positivt/neutralt/ negativt gentemot nämndemannasystemet Mest förekommande huvudaktör Omnämnanden domstol Omnämnanden Domstolsverket Huvudbudskap om föryngring och/eller vad nämndemannauppdraget innebär Resultat 536 st 68 miljoner 491 införanden/ 65 miljoner 1%/91%/8% (andelar av antal) Tingsrätt/Lagman 56% 299/536 införanden 2% 10/536 införanden 26 införanden Print respektive webb, totalt Print 154, webb 382 Den totala rapporteringen om nämndemannavalet i redaktionella medier uppgår till över 500 införanden i print- och webbmedier. Den omfattande publiciteten initieras och drivs av nyheter och debatt med kopplingar till Sverigedemokraterna. Över 90 procent av alla införanden har sin utgångspunkt i detta. I den dominerande nyhetsrapporteringen värderas inte själva nämndemannasystemet. I en mindre del av publiciteten förmedlas dock åsikter om systemet som sådant. När åsikter uttrycks är det övervägande kritiska synpunkter på nämndemannasystemet som uttrycks, främst från tyckande journalister och experter. Tingsrätternas lagmän har en dominerande roll som huvudaktörer när de i samband med nyheter kring SD-nämndemän får kommentera händelserna. Publiciteten färgas mindre av Domstolsverkets kampanj, men det som får viss spridning är budskapet om behovet av föryngring av nämndemannakåren. Speciellt i lokala medier finns bra exempel på informativa artiklar. Redaktionell ton Andel av antal Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 6

58 Större nyheter och händelser under perioden Nyheter och debatt drivs av händelser med utgångspunkt från Sverigedemokraterna (ljusblå staplar nedan). I samband med valet i september är rapporteringen som störst. När inte SD är i fokus märks viss publicitet kring nya krav på nämndemän och kampanjen för fler yngre nämndemän. SD-politiker i Skåne är dömd för grov brottslighet, men har inte upplyst Helsingborgs tingsrätt om det då han var nämndeman där. Antal artiklar SD-politiker i Göteborg, som säger att han vill diskriminera muslimer, stängs av som nämndeman i tingsrätten. SD-politiker och nämndeman vid Ystads tingsrätt anklagas för nätrasism. Lämnar uppdraget. Debatt kring SD och nämndemannasystemet aktualiseras av valet. Kraftig ökning av SD-nämndemän. SD-politiker fortsätter i kommunfullmäktige SD-politiker i Malmö kan förlora uppdrag som nämndeman. Hårdare krav på nämndemän. Kampanj för fler yngre nämndemän. Ej SD SD Viss debatt utifrån SD-händelser. v 27 v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 v 36 v 37 v 38 v 39 v 40 v 41 v 42 Diskriminerande SD-politiker i Göteborg, sparkas som nämndeman. Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 7

59 Ämnen nyheter om rasism inom SD dominerar Rapporteringen kring SD utgår i de flesta fall från enskilda SD-nämndemäns handlingar och uttalanden. Det handlar främst om nyheter, dels kring påstådda rasistiska uttalanden, men också om annan brottslighet. Publiciteten ökar också i samband med valet. Den debatt som förekommer parallellt med nyhetsflödena initieras både av nyheterna kring enskilda nämndemännens agerande och av SD:s framgångar i riksdags- och kommunalval. Debatten i medierna är klart störst under veckan efter valet. Det är då främst journalister och experter som tycker till på åsikts- respektive nyhetsplats om nämndemannasystemet. I ett mindre antal debattinlägg nämns också nämndemannautredningen som ett exempel på behovet av att göra större förändringar i systemet. Vid sidan av debatten kring SD finns enstaka artiklar som direkt tar upp eller antyder politiska ställningstaganden hos miljöpartistiska nämndemän. Det rör sig då om fall i migrationsdomstolar och eventuellt politiskt färgade domar i vargfrågan. Ämnen nämndemannavalet Antal artiklar Nyheter SD/rasism Nyheter SD/brottslig nämndeman Debatt nämndemannasystemet SD Debatt nämndemannasystemet SD/utredningen Nya krav på nämndemän Debatt nämndemannasystemet ej SD Nyheter SD ökar antalet nämndemän Övrigt SD Migrationsdomstol Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 8

60 Fokus på rasism i nyheter kring enskilda SD-politiker Nyheter kring enskilda SD-politiker dominerar rapporteringen. Rollen som nämndeman finns många gånger i fokus. Vid större avslöjanden kring politiker nämns rollen som nämndeman bland andra uppdrag. skanskan.se 2/7 expressen.se 22/7 Kvällsposten 13/9 kuriren.nu 14/10 hd.se 16/9 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 9

61 Debatten kring SD drivs av journalister och experter Debatten i medierna är en direkt förlängning av nyhetsrapporteringen kring SD. De som driver åsiktsflödet är journalister och experter, där flera tar tillfället i akt att kritisera systemet med politiskt valda nämndemän. Kritiken mot den politiska tillsättningen handlar i nästa steg om rättssäkerheten. Professor Mårten Schultz menar till exempel att personer med utländsk härkomst kan känna en oro för att de inte får en neutral och förutsättningslös behandling. Vid några tillfällen handlar diskussionen om rättssäkerhet mer om de förtroendevalda nämndemännens kompetens. Till exempel i en ledare med rubriken Adjö till amatörernas julafton där skribenten anknyter till förtroende för rättsväsendet då det innebär att amatörer som saknar juridisk kompetens har möjlighet att avgöra viktiga rättsfall, bara för att de sägs besitta någon vag kvalitet som juristdomare inte antas ha. Någon enstaka representant för domstolarna som uttrycker kritiska åsikter om nämndemannasystemet märks också i flödet. Ett fåtal debattörer är positiva till det nuvarande systemet. Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 10

62 Kritik mot systemet både på åsikts- och nyhetsplats svd.se 17/10 helagotland.se 26/7 gd.se 19/9 aftonbladet.se 15/9 Södermanlands Nyheter 23/9 barometern.se 17/9 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 11

63 Nya krav på nämndemän får litet genomslag I ett tiotal införanden tas nyheten om hårdare krav på nämndemän upp. En påtaglig skillnad mot rapporteringen som handlar om SD är att den här publiciteten allra främst finns i medier med mindre spridning. Ofta är det små landsortstidningar som tar upp nyheten. P4 Väst 24/7 TTELA 5/8 Hela Hälsingland 19/8 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 12

64 Huvudaktörer lagmännen får stort utrymme Domstolarna själva får stort utrymme att kommentera händelserna kring SD-nämndemän. Det är lagmännen i de aktuella tingsrätterna som tar plats som huvudaktörer i den löpande nyhetsrapporteringen som får stor spridning. Vid sidan av lagmännen är det SD-nämndemännen själva och i några fall andra SD-politiker som kommenterar händelserna. Nämndemännen försöker förklara sig medan övriga SD-politiker förutsätter att nämndemännen är objektiva och professionella. Journalister och debattörer är de som driver själva debatten om nämndemannasystemet. Journalister syns främst i ledare och krönikor och debattörerna i nyhetsartiklar. Nämndemän och nämndemannaföreningar kommenterar någon gång SD-debatten, men pratar mer i lokalmedier om själva nämndemannarollen och de nya kraven. Endast vid något tillfälle är politiker (vid sidan av SD) huvudaktörer i rapporteringen. Huvudaktörer i redaktionella medier Tingsrätt/Lagman SD-politiker/SD-nämndeman Journalist Experter/debattörer Nämndemän Nämndemannaföreningar Privatperson Övriga huvudaktörer Unga nämndemän DOV Antal artiklar Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 13

65 Lagmän som huvudaktörer Vid de tillfällen när SD-nämndemän uppmärksammas i medierna får berörda tingsrätters lagmän uttala sig. Den här publiciteten får stor spridning över landet. Uttalandena är i mångt och mycket samstämmiga om att samtal ska föras med den aktuella nämndmannen. Samt vissa generella kommentarer om vad som är lämpligt eller inte. Ett par lagmän uttalar mer personliga uppfattningar om nämndemannasystemet med utgångspunkt från domstolarnas trovärdighet. Det nomineras politiker som ska släppa sin politiska uppfattning och bli rättstillämpare. Det tror jag att de klarar under ledning av den professionella jurist som sitter med. Men jag förstår att det i allmänhetens ögon ger sken av att vara ett politiskt system Det är ett stort problem att vi inte har en representativ nämndemannakår, något som undergräver förtroendet för rättssystemet. sydsvenskan.se 29/9 Katrineholms-Kuriren 17/9 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS Som nämndeman måste man fundera över hur man uttrycker sig offentligt. Man får inte agera på ett sätt som är förtroendeskadligt för domstolen. Det kan vara att uttrycka sig rasistiskt, beroende på hur det är uttryckt och spritt. 14

66 Journalister och redaktioner Ämnen SD/ej SJ Det är ledarskribenter och krönikörer på de stora redaktionerna som syns mest i debatten. Journalister på Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet tar återkommande upp ämnet. Även i landsortsmedier kommenteras frågan. Just de namnkunnigaste journalisterna på de stora medierna är de som ställer sig mest kritiska till systemet som det ser ut idag. Även om det finns förståelse för bakgrunden till systemet är det den politiska tillsättningen och dess konsekvenser som styr flera journalisters ställningstaganden. När ansvarsfrågan någon gång kommer upp riktas udden mot politikerna i riksdagen. 35% 65% Jag är dock rädd för att riksdagen, från vänster till höger, är mer intresserad av reträttposter för kompisarna i partierna än ett anständigt rättsväsende. Oisin Cantwell, Aftonbladet Negativ Neutral Positiv svd.se 23/7 aftonbladet.se 12/9 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 15

67 Experter och andra tyckare Mårten Schultz, professor i civilrätt, är den mest förekommande experten i rapporteringen. Hans kommentarer handlar främst om det ökade antalet SD-nämndemän. I en artikel i SvD är han dock mer kritisk till själva grunden i systemet. Mest uttalad kritisk är Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, som anser att systemet med nämndemän, som det ser ut idag, bör avskaffas helt och hållet. Ramberg antyder en politisk feghet för mer genomgripande förändringar av nämndemannasystemet. Sven-Erik Alhem, f d överåklagare, är en annan kritiker vars åsikter i den aktuella publiciteten mest kommer till uttryck genom ett debattinlägg på Mynewsdesk. Där föreslår Alhem ett helt nytt system att utse nämndemän på. De som företräder SD delar väl partiets uppfattning om att Sverige borde minska migrationen. Och då kan jag förstå att de som prövas i Migrationsdomstolen kan känna att de kanske inte får en opartisk och rättvis prövning. Mårten Schultz Min åsikt är att man inte ska ha politiskt tillsatta domare överhuvudtaget. Det handlar inte bara om sverigedemokrater utan det är ett principiellt problem. Mårten Schultz Personligen tycker jag att ett system skulle kunna vara att Domstolsverket annonserade ut nämndemannauppdragen i de olika domstolarna. Att var och en som ansåg sig lämplig för uppdraget fick komma in med en fullständig ansökan med cv och referenser. Sven-Erik Alhem Det här är ett djupt skrämmande men bra exempel på varför vi inte ska ha nämndemän i svenska domstolar, särskilt inte sådana som utses av de politiska partierna. Anne Ramberg Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 16

68 Medier lokala webbmedier dominerar Hälften av samtliga införanden om nämndemannasystemet under perioden är en nyhetsartikel i en landsortstidnings webbupplaga. Den TT-baserade nyhetsrapporteringen kring SD är ett bra exempel på nyheter som får stor spridning via webbredaktioner. När det gäller såväl åsiktsmaterial om nämndemannasystemet som den mer informativa publiciteten om nämndemannavalet finns den lika mycket i print som i webb. 71% Print- och webbmedier, antal artiklar 29% Print webb Ser vi till mediernas räckvidd och genomslag dominerar kvällspressen, medan landsortspressen i kraft av ett stort antal artiklar sammantaget har lika stort genomslag som artiklarna i storstadspressen. 4% 3% 2% 2% 7% 9% Medietyper, antal artiklar 71% Landsortspress Storstadspress Kvällspress Fackpress Radio Nyhetsbyrå Stadsdelspress TV Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 17

69 Högre andel print när debatten är som störst Rapporteringen i webbmedier dominerar under hela perioden. Publiciteten i printmedier har en något högre andel dels i samband med den första nyheten om SD-nämndemän, dels när själva debatten är som störst kring valet. Sett till domstolsslag är det tingsrätterna som får den helt dominerande exponeringen. I ett 50-tal artiklar nämns flera domstolsslag, ofta i faktarutor kring nämndemannauppdraget. När andra domstolsslag nämns enskilt handlar det i några fall om migrationsdomstolarna Webb Print v 27 v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 v 36 v 37 v 38 v 39 v 40 v 41 v 42 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 18

70 Printmedier Skånetidningar och stora medier i topp Listan över de printmedier som publicerar flest artiklar om nämndemannasystemet speglar rapporteringens karaktär på ett bra sätt. De medier som ligger i topp har antingen en lokal anknytning till de större händelserna eller är drivande i den efterföljande debatten. Den första aspekten gäller Skånetidningarna, den andra de större redaktionerna. Som tidigare nämnts finns en stor del av den mer kvalitativa publiciteten i printmedier. Det gäller både debatten och informativa lokala artiklar. Kristianstadsbladet Ystads Allehanda GT Vi i Sollentuna Expressen Sydsvenskan Aftonbladet Nordvästra Skånes tidningar Nerikes Allehanda Skånska Dagbladet Kvällsposten Göteborgs-Posten Sydöstran Vetlanda-Posten SvD Landskrona-Posten Smålands-Tidningen Gefle Dagblad Helsingborgs Dagblad Trelleborgs Allehanda Upsala Nya Tidning Printmedier Antal artiklar Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 19

71 Webbmedier över 50 medier har 3 eller fler artiklar Topplistan över webbmedier som publicerar flest artiklar är mycket bredare än motsvarande för printmedier. Cirka 50 redaktioner har fler än två införanden under perioden. Även här finns medier med lokal anknytning högt upp. Och det är nyhetsrapporteringen kring SD som dominerar. Av de stora redaktionerna finns Expressen, SvD, Aftonbladet och GP representerade. Värt att notera är att varken webb- eller printupplagan av Dagens Nyheter tar upp ämnet mer än vid något enstaka tillfälle. Expressen skanskan.se Na.se Ystads Allehanda hd.se SvD.se Helagotland.se aftonbladet.se bltsydostran.se Arbetarbladet.se Kristianstadsbladet Helahälsingland.se gp.se kuriren.nu GD.se Webbmedier Antal artiklar Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 20

72 Regioner Den totala rapporteringen har en bred spridning över landet. Det finns en koncentration till regioner som dels har många medier, dels har anknytning till aktuella händelser. Flera av de aktuella nämndemännen finns i Skåne och Göteborg. 22 Vid sidan av ren nyhetsrapportering kring SD är debatten om nämndemannasystemet mest fokuserad till de tre storstadsregionerna. Dessutom finns den i riksmedier, till exempel kvälls- och fackpress. Den mer informativa publiciteten om nämndemannauppdraget och behovet av föryngring finns överrepresenterad i Jönköpings län och i landsortspress i Västra Götaland Riks : Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS

73 Sociala medier - nyckeltal och summering Debatten om nämndemannasystemet i sociala medier är omfattande. Analysen är baserad på de inlägg som kunnat samlas in i efterhand från öppna profiler i sociala medier. Omfattningen var dock med all sannolikhet avsevärt större än de cirka inlägg som denna analys är baserad på. Fokus för debatten är liksom i redaktionella medier på Sverigedemokratiska nämndemän. Över hälften av dem som uttalar sig i debatten uttrycker sig kritiskt mot nämndemannasystemet. I de mer neutrala inläggen har man inte diskuterat nämndemannasystemet som sådant utan endast kommenterat nyheter om specifika nämndemäns rasisitiska uttalanden eller kriminella förflutna. Nyckeltal 1% Resultat Antal inlägg 1328 Möjlig räckvidd i miljoner potentiella läsare 1,7 Varav rapportering kring SD Andel positivt/neutralt/ negativt gentemot nämndemannasystemet 927 inlägg 1%/44%/55% (andelar av antal) Omnämnanden Domstolsverket 9 Omnämnanden av kampanjen Bli nämndeman 18 Sociala medier skiljer sig dock från bilden i redaktionella medier genom det skarpare tonläget. Här blir debatten främst en fråga om ställningstaganden för eller emot Sverigedemokraterna. I anslutning till detta finns en utbredd oförståelse eller kritik mot nämndemannasystemet i allmänhet och mot den politiska tillsättningen av nämndemän i synnerhet. 44% 55% Negativ Neutral Positiv Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 22

74 Sociala medier följer den redaktionella agendan Sociala medier följer den redaktionella agendan nära. Lejonparten av inläggen innehåller en länk eller annan referens till redaktionella nyheter. Det är också tydligt att denna debatt huvudsakligen tar plats på Twitter och i kommentarsfält, vilka är de huvudsakliga forumen för politisk debatt i sociala medier. Debatten följer på rapporteringen om olika Sverigedemokratiska nämndemäns rasistiska uttalanden eller om att Sverigedemokraternas inflytande ökar i svenska domstolar efter senaste valet. De krönikor och debattartiklar som skrivs i samband med detta får också stor spridning. 22% 6% 4% 78% Redaktionell artikel Ej koppling till redaktionellt innehåll 19% 71% Twitter Forum och kommentarsfält Facebook Bloggar Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 23

75 Flödet i sociala medier över tid Twitter Forum och kommentarsfält Facebook Bloggar Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS

76 Flödet i redaktionella och sociala medier Det är nyheterna i redaktionella medier som initierar och föder debatten också i sociala medier. En stor del av inläggen i sociala medier refererar och länkar till webbartiklar v 27 v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 v 36 v 37 v 38 v 39 v 40 v 41 v 42 Redaktionella medier Sociala medier Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 25

77 Debatten blir en fråga om för eller emot SD Oron över att Sverigedemokraterna får ökat inflytande i svenska domstolar är den främsta drivkraften i debatten. Nyheter om Sverigedemokratiska nämndemäns rasisitiska uttalanden är det som får störst uppmärksamhet. Starkaste åsikterna mot nämndemannasystemet uttrycks i samband med länkar till redaktionella debattartiklar, exempelvis Sanna Raymans Skrota nämndemannasystemet i Svenska Dagbladet och Oisin Cantwells kolumn Skrota systemet med nämndemän i Aftonbladet. SD/rasistiskt uttalande Systemet/politisk tillsättning Systemet/SD ökat inflytande S/brottslig nämndeman Systemet/annan eller otydlig vinkel Kampanjen "Bli nämndeman" SD/brottslig nämndeman I sociala medier finns väldigt liten förståelse för varför nämndemannasystemet ser ut som det gör. Argumenten för systemet lyser Systemet/nämndemän saknar rätt kompetens med sin frånvaro. Tydligt också är att få personer har en inblick i nämndemännens Systemet/nya lagen uppdrag och att de har en uppgift att följa lagstiftningen de flesta tycks se det som M/brottslig nämndeman en självklarhet att nämndemännen främst representerar sina partiers åsikter Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 26

78 Debatten tar avstamp i Sverigedemokraters inflytande Huvuddelen av debatten tar avstamp i frågan om Sverigedemokraters inflytande i domstolar. Frågan om politiska tillsättning ses generellt som ett objektivitetsproblem. Andra partier figurerar också i debatten. Främst är det Sverigedemokrater som hänger ut nämndemän med annan partipolitisk tillhörighet som kriminella. I flera sammanhang klumpas Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ ihop som två partier som skulle kunna påverka rättssäkerheten negativt. Flera anser att nämndemän från Feministiskt initiativ inte är lämpliga i sexualbrottsmål. 8% 2% 88% SD S FI M MP V FP Sexualbrottsfrågan dyker även upp vid ett fåtal tillfällen i samband med samtyckeslagstiftningen. Flera framhåller att nämndemän bör utbildas i jämställdhet eller sexualbrottslagstiftning. Ingen direkt koppling görs till de uppmärksammade sexualbrottsmålen tidigare i år. I detta sammanhang förekommer också resonemang om vikten att föryngra nämndemannakåren för att få ökad rättssäkerhet för brottsoffer. Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 27

79 Sverigedemokrater försvarar sig i debatten Huvuddelen av dem som uttalar sig i debatten tar ställning mot Sverigedemokraterna. Sverigedemokratiska förespråkare tar dock också plats i frågan på Twitter, men också i kommentarsfält och på rasistiska sajter som Avpixlat och Exponerat. Här uttrycks stöd för de Sverigedemokrater som uttalat sig rasistiskt. På flera främlingsfientliga sajter hängs nämndemän från andra politiska partier än Sverigedemokraterna ut som kriminella. Ofta har dessa personer också invandrarbakgrund. 11% SDförespråkare På främlingsfientliga sajter finns en omvänd debatt i frågan om politisk tillsättning. Här oroas flera över att många nämndemän är allt för politiskt korrekta och att de inte dömer invandrare lika hårt som personer med svensk bakgrund. Här finns också en oro över att muslimer tar plats i rättssalar och att de skulle kunna låta religiösa aspekter färga sina beslut. 89% Mot SD eller inget ställningstagan de om SD Ytterligare andra uppmanar så många SD-anhängare som möjligt att bli medlemmar i partiet och anmäla sitt intresse för att bli nämndemän allt för att bidra till rättvisare domar. Denna typ av åsikter dyker ofta upp i kommentarer till domar som skribenten anser varit felaktiga. Det är då ofta personer med invandrarbakgrund som friats. Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 28

80 Mest inflytelserika aktörerna Huvudsakligen är det journalister som driver debatten i sociala medier och framförallt då på Twitter. Dessa journalister delar ofta sina egna artiklar i ämnet, vilket ger upphov till bred spridning. Niklas Orrenius på DN är den journalist som mest frekvent förekommer i debatten. Här är frågan om rasistiska Sverigedemokratiska nämndemän ofta i fokus. Bland representanter för juristkåren utmärker sig Bengt Ivarsson som en av de flitigaste debattörerna, men även Anne Ramberg. Båda uttrycker sig mer eller mindre kritiskt till nämndemannasystemet i sin nuvarande form. Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 29

81 3 Domstolsverkets informationskampanj och huvudbudskap Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS

82 Föryngring det tydligaste temat i informationskampanjen Den mindre del av publiciteten som inte har sitt ursprung i debatten kring SD handlar i större utsträckning om ämnen som ligger nära Domstolsverkets informationsuppdrag. Behovet av föryngring är det tydligaste temat. Vid några tillfällen nämns även förslaget om fri kvot och den tidigare utredningen om nämndemannasystemet. Det finns även några informativa artiklar om själva nämndemannauppdraget. I rapporteringen om nya krav på nämndemän finns också viss information om uppdraget som sådant. En påtaglig skillnad mot rapporteringen som handlar om SD är att den här publiciteten allra främst finns i medier med mindre genomslag. Ofta är det minde landsortstidningar, till viss del fackpress och smalare radiosändningar, som tar upp dessa ämnen. Nyckeltal Antal införanden Möjlig räckvidd i miljoner potentiella läsare Antal tydligt proaktiva införanden Mest förekommande huvudaktör Omnämnanden Domstolsverket Resultat 26 st 1,1 miljoner 7/26 Nämndemän 9/26 Ämnen kring informationskampanjen Föryngrig Nämndemannavalet/informativt Antal artiklar Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 31

83 Informativa artiklar många gånger i mindre medier Publiciteten om informationskampanjen finns i mindre räckviddsstarka medier. Det handlar nästan uteslutande om landsorts- och lokaltidningar. Liknande artiklar sprids ofta i näraliggande systertidningar. Det är ofta lokala nämndemän som intervjuas och berättar om sitt uppdrag. Mångfald i nämndemannakåren är ett tema som tas upp vid några tillfällen och som det verkar finnas ett nyhetsintresse för. Vid något tillfälle tas frågan om fri kvot upp. Förslaget, som utreds av Statskontoret, får kritik av bland andra Nämndemännens Riksförbund som anser att det inte är säkert att unga personer lockas ändå och att det kräver en helt annan kontroll av vilka som är lämpliga för uppdraget. falkopingstidning.se 10/10 sverigesradio.se/radio Sweden 18/9 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 32

84 Domstolsverkets egen exponering Domstolsverket finns som huvudaktörer vid tre tillfällen i rapporteringen kring informationskampanjen. Dessa artiklar finns i samband med sjösättandet av kampanjen i september. Det är i fackpress (dagensmedia.se, dagensjuridik.se och realtid.se) som införande finns. Petra Thor Jonzon, Domstolsverkets kommunikationschef, är den som företräder myndigheten och fokus ligger på föryngringen av nämndemannakåren. Vid ytterligare en handfull tillfällen omnämns Domstolsverket och dess uppdrag att föryngra nämndemannakåren. realtid.se 24/9 dagensmedia.se 25/9 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 33

85 Domstolsverkets huvudbudskap Huvudbudskapen i Domstolsverkets kampanj har varit att nämndemannakåren behöver föryngras och information om vad nämndemannauppdraget innebär. 2 Dessa förekommer i ett mindre antal artiklar med förhållandevis litet genomslag. Huvudbudskapens spridning regionalt Spridning av huvudbudskapen Föryngring Föryngring och vad det innebär Riks : 3 Vad det innebär Antal artiklar Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 3 34

86 Föryngring hög kvalitet i lokala artiklar Även om genomslaget för kampanjens huvudbudskap är litet, finns exempel på lokal publicitet med ett tydligt och bra innehåll. När unga nämndemän själva får berätta om sitt uppdrag och vad det ger dem skapas en annan bild än den gängse. Flera av dessa artiklar förmedlar såväl ett tydligt budskap om föryngring som informativa avsnitt om vad uppdraget innebär. Extra Luleå och Extra Boden 9/10 Vi i Sollentuna 11/10 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS

87 Vad uppdraget innebär förmedlas av äldre På motsvarande vis som med budskapet om föryngring finns fina exempel från lokala medier på informativa artiklar om vad nämndemannauppdraget innebär. Det är nämndemännen själva, ofta medelålders, som får personifiera uppdraget. Vid något tillfälle ges temat en helsida med flera artiklar i ämnet. Nämndemännen berättar om sin egen bakgrund och varför de är nämndemän. Ofta nämns ett samhällsengagemang och att uppdraget som nämndeman är ansvarsfullt. J-Nytt 5/10 Helsida i Smålands-Tidningen 16/10 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS

88 Begränsat om kampanjen i sociala medier Kampanjen Bli nämndeman får bra men begränsad uppmärksamhet i sociala medier. Knappt 20 inlägg har hittats som på något sätt nämner kampanjen. Huvudsakligen består inläggen av länkar till sajten eller kommentarer till tidningsannonseringen i kombination med uppmaningar om att besöka kampanjsajten. Huvuddelen av inläggen är skrivna i en positiv ton. Ett fåtal relaterar kampanjen till den pågående debatten och anser att det är bättre att avskaffa nämndemannasystemet. Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 TNS 37

Genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän Ju2010/4036/DOM

Genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän Ju2010/4036/DOM R2A RAPPORT 1 (16) Informationsavdelningen FÖRFATTARE Madeleine Bergman GODKÄND AV Barbro Thorblad Genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Nämndemannakårens sammansättning

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Nämndemannakårens sammansättning DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE Nämndemannakårens sammansättning Kartläggning av kåren samt utvärdering av rekryteringsarbetet valet 2006 Producerad av Informationsavdelningen, Domstolsverket, diarienummer

Läs mer

E-POSTBAROMETERN 2013

E-POSTBAROMETERN 2013 E-POSTBAROMETERN 2013 Marknadschefers val av olika medier 2013 E-postmarknadsföringens nuläge, framtid och trender. Statistik från en undersökning bland svenska marknadsförare. Creating e-mail success

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Landstinget har öppen och positiv inställning till att verksamheter använder sociala medier i sin kommunikation

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Tjänstedokument Gymnasium.se

Tjänstedokument Gymnasium.se Tjänstedokument Gymnasium.se 1 Inledande ord OM GYMNASIUM.SE Gymnasium.se hjälper gymnasieskolor att rekrytera elever till sina utbildningsplatser. Detta görs genom vårt nätverk av ledande webbsidor, våra

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Max Wimnell. Ställ gärna frågor! 50-10. max.wimnell@moredata.se

Max Wimnell. Ställ gärna frågor! 50-10. max.wimnell@moredata.se Max Wimnell Handelshögskolan Be Better Online Digital strateg på More Data Digital strategi och beslutsstöd Undervisar på IHM Business School Bokia, Intersport, Castellum, Veidekke, Jollyroom Ställ gärna

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

kommunikation Riktlinjer Extern

kommunikation Riktlinjer Extern Riktlinjer Extern kommunikation Detta är en sammanfattning av Karlshamns kommuns riktlinjer gällande de externa kommunikationskanalerna. Hela dokumentet hittar du i First Class under Kommunikation. Som

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Etrappa. Gävle-Dala E-marknad 2013

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Etrappa. Gävle-Dala E-marknad 2013 Bild 1 Gävle-Dala E-marknad 2013 oberoende och neutral rådgivning i IT frågor för företagare och blivande företagare i Gävleborgs- och Dalarnas län. 1 Bild 2 Etrappa Utgår från behov och kunskapsnivå 2

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

Marknad Barntotal.se tillhör marknaden för gravida och mammor med bebis, barn och/eller tonåringar.

Marknad Barntotal.se tillhör marknaden för gravida och mammor med bebis, barn och/eller tonåringar. Slutprojekt Social Media Koordinator 2014 Företag: Barntotal.se Input Affärsmål och visioner Dubbla trafiken inom ett år. Att sidan ska betala sig självt i form av annonser. Utöka det redaktionella innehållet.

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman får förhinder räcker det med en 0 1 0 4 8 0 0 0 A D SD

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

HANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09)

HANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09) DOKUMENTATIONER IDÈSKISS ÄMNESOMRÅDE: Webbdesign och marknadsföring HANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09) Min idéskiss: Jag ska skapa en hemsida vars syfte är att tjäna pengar.

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande. Lisbeth Larsson. Grant Thornton International. All rights reserved.

Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande. Lisbeth Larsson. Grant Thornton International. All rights reserved. Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande Lisbeth Larsson Världens mest värdefulla varumärken 1. Apple 2. Google 3. IBM 4. McDonalds 5. Microsoft Några kända varumärken i Göteborg Dagens presentation

Läs mer

Grafisk manual Våren 2014 Besök vår webb: www.lillahjartatipitea.se Eller maila på: info@lillahjartatipitea.se Vår grafiska manual Här hittar du riktlinjer och praktiska exempel på hur vår profil ska användas.

Läs mer

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/5 BESLUT 2010-09-06 Dnr: 10/00010, 11, 12 och 13 (221,293,512, och 587/10) SAKEN OS i Vancouver 2010, SVT, 2010-02-18 och 2010-02-20 och Sydnytt, SVT1, 2010-05-21, kl. kl, 7.40, 8.10, 8.40 och 9.10,

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera.

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Dina kunders brevvanor 13 En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Om rapporten Brevvanerapporten som Posten genomför årligen ger en bra bild av privatpersoners attityder

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Engagerande nyheter MEG13 Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt Innehållsförteckning Syfte och metod 3. Underlag 4. Redaktionella medier 5. Sociala medier 6. Jämförelse 7. Ämnena med störst genomslag 8-9. De

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

CONTENT MARKETING. 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi.

CONTENT MARKETING. 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi. CONTENT MARKETING 4 steg som hjälper dig att skapa en träffsäker strategi. Vad är nyttan med content marketing? Content marketing handlar om att använda egenproducerat innehåll i din marknadsföring för

Läs mer

Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier

Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier Antagna av stadens ledningsgrupp 2010-12-15 Regler och riktlinjer för Lidingö stad på sociala medier 1 Innehåll Regler och riktlinjer Vad är sociala

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

http://youtu.be/zqzsqkmfghe

http://youtu.be/zqzsqkmfghe http://youtu.be/zqzsqkmfghe Sociala medier vill du ta steget, men vet inte hur? 4 oktober 2012 Lisbeth Larsson, Marknadschef Jenny Stråhle, Marknadskommunikatör Vad använder företag sociala medier till?

Läs mer

Sökmotormarknadsföring

Sökmotormarknadsföring Sökmotormarknadsföring Kenth Johansson kejo@tomegroup.se Bakgrund Sökmotorer Sökmotoroptimering Hitta rätt nyckelord Hur får jag fler klick på min sida i sökresultatet? Genomgång av några verktyg Sökmotorannonsering

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Att skapa en webbplats

Att skapa en webbplats Att skapa en webbplats En introduktion till ämnet med vägledning, tips och råd Andreas Ellhar 2014 1 Innehållsförteckning 1. Syfte med webbplatsen s. 4 2. Domännamn s. 4-5 3. Webbhotell s. 5 4. Webbplatsens

Läs mer

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sida 1/5 Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sociala medier och hur de används Sociala medier är kommunikationskanaler i form av nätverk, forum, chattar och bloggar med innehåll som användarna

Läs mer

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation

Rätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation Rätt budskap till rätt målgrupp Att nå ut med sin kommunikation Kommunikation är ett medel för att nå resultat Steg 1: Planera Kommunikation är inget fast och statiskt, utan en process som hela tiden utvecklas

Läs mer

Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars

Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars Om Europeiska privat och tjänstereseförsäkringar 2 miljoner privatresenärer 1,5 miljoner tjänstereseresenärer

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Kommunikation i sociala medier

Kommunikation i sociala medier Kommunikation i sociala medier. 2 Tur drabbar bara de skickliga! Hallå? 3 4 Kommunikation 2014 5 Facebook, Twitter, Linkedin, Google+, Tumbler, Wordpress, Youtube, Pinterest, Ello eller Instagram? "Istället

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

SEMSEO Internetmarknadsföring och webbstrategi

SEMSEO Internetmarknadsföring och webbstrategi SEMSEO Internetmarknadsföring och webbstrategi Internetmarknadsföring, strategi Seminarier 2010 Upplägg Presentation SEMSEO Internetmarknadsföring, möjligheter Webbstrategi, hur använda möjligheter Verktygen

Läs mer

Det här gör vi 2015. Bilaga till kommunikationsplan

Det här gör vi 2015. Bilaga till kommunikationsplan Det här gör vi 2015 Bilaga till kommunikationsplan Det här är en bilaga till Civilförsvarsförbundets kommunikationsplan och anger aktiviteter som är planerade för 2015. Häftet innehåller tre delar: En

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

PRISLISTA 2015. www.alltombrollop.com. Vi finns där brudparen finns!

PRISLISTA 2015. www.alltombrollop.com. Vi finns där brudparen finns! PRISLISTA 0 Vi finns där brudparen finns! Det råder fullkomlig bröllopsfeber både i Skandinavien och ute i Europa. Bröllop är en festlighet som ska firas ordentligt och populärast är det att göra tillställningen

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014 Sociala medier #val14 #svpol #eupol #ep2014 Samtalens betydelse är beroende av hur väl de samverkar med annan väljarpåverkan Samtal Arrangemang Direktkontakt Webb/ Sociala medier Väljare 2014 Media Direktreklam

Läs mer

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd.

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd. Presentation Jag heter Alexandra Johansson och jag arbetar på MSBs avdelning för risk och sårbarhetsreducerande arbete. Där jag är kommunikatör och ansvarig för kampanjen Aktiv mot brand. Jag var delvis

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun och sociala medier Sociala medier Vad är sociala medier? Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll

Läs mer

HANDLEDNING. för Android-telefoner

HANDLEDNING. för Android-telefoner HANDLEDNING för Android-telefoner 0 1 Navet! för en bra kommunikation! Navet är ett kostnads-effektivt sätt att kommunicera internt och externt, och är idag en naturlig kanal för intern/extern-kommunikation

Läs mer

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (6) Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Innehåll Inledning Vad är sociala medier? 2 Hjälp och råd 2 Syfte med kommunens användning av sociala medier 2 Dokumentation

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier Policy för sociala medier Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 127/2014-11-24 Innehållsförteckning Strategi...3 Nyttan med sociala medier... 3 Syftet med kommunens närvaro i sociala medier...

Läs mer

Google Analy+cs. Umeå universitet

Google Analy+cs. Umeå universitet Google Analy+cs Umeå universitet Webbanalys? Återkoppling Kommunika+onsbehov Strategi Sociala medier Webb Kampanjer Effekt Vad ska vi mäta? Ansökningar Nedladdade filer Läst vik+g info Fyllt i kontaklormulär

Läs mer

SEMSEO sökmotoroptimering SEO

SEMSEO sökmotoroptimering SEO SEMSEO sökmotoroptimering SEO Google SEO sökmotoroptimering Seminarier 2010 Upplägg Presentation SEMSEO Internetmarknadsföring - SEO Begrepp - Grunder Planering Analys Exempel SEO verktyg - Tips Målsättning:

Läs mer

Manual - rekryterare

Manual - rekryterare Manual - rekryterare Version 1.0 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Skapa annons & Hantera kandidater/cv:n... 2 Ditt skrivbord - förstasidan... 2 Snabbsökning av CV eller rekrytering... 3 Skapa

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

Googles guide till sökordsannonsering. Hur du får sökordsannonsering att fungera för ditt företag

Googles guide till sökordsannonsering. Hur du får sökordsannonsering att fungera för ditt företag Googles guide till sökordsannonsering Hur du får sökordsannonsering att fungera för ditt företag Innehåll Inledning... 1 Google AdWords: Vad skulle det ge dig?... 1 Fem steg till framgång: Skapa och underhålla

Läs mer

Platsannonsera med Computer Sweden

Platsannonsera med Computer Sweden Hitta it-proffsen på rätt ställe Platsannonsera med Computer Sweden För att hitta rätt it-kompetens på en tuff marknad är det avgörande att välja rätt kanal för ditt rekryteringsbehov. Vi har över 30 års

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:169

Regeringens proposition 2013/14:169 Regeringens proposition 2013/14:169 Nämndemannauppdraget stärkt förtroende och högre krav Prop. 2013/14:169 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 2014 Jan Björklund

Läs mer

Folkets Parlament så funkar det! användarmanual, version 1.1 (070920)

Folkets Parlament så funkar det! användarmanual, version 1.1 (070920) Folkets Parlament så funkar det! användarmanual, version 1.1 (070920) sida 2 Innehåll Folkets Parlament - för en pigg politisk debatt!...3 Registrera dig som medlem...4 Aktivera ditt medlemskap...6 Logga

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

Kommunikationsstrategi 2013-2014

Kommunikationsstrategi 2013-2014 Kommunikationsstrategi 2013-2014 Antagen av Östhammars kommunfullmäktige 84 i september 2010. Omarbetad i december 2012 och antagen av kommunstyrelsen xx/2013 Innehåll ANSVAR FÖR INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Läs mer

EUROPEAN CAPITALOF CULruRE. #mnea2014 Digital Strategi

EUROPEAN CAPITALOF CULruRE. #mnea2014 Digital Strategi EUROPEAN CAPITALOF CULruRE #mnea2014 Digital Strategi Digital personlighet Umeå2014s tonalitet Personlighet Kommunikationen skall kännas levande, inspirerande, lekfull och i nuet. De sociala medierna är

Läs mer

SEMSEO sökmotoroptimering SEO "Google Top 10. Google SEO sökmotoroptimering Seminarier 2011

SEMSEO sökmotoroptimering SEO Google Top 10. Google SEO sökmotoroptimering Seminarier 2011 SEMSEO sökmotoroptimering SEO "Google Top 10 Google SEO sökmotoroptimering Seminarier 2011 Upplägg Presentation SEMSEO Internetmarknadsföring - SEO Begrepp - Grunder Planering Analys Exempel SEO verktyg

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Våra brevvanor 2013 Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Hela rapporten finns på posten.se/ brevvanor Om rapporten Posten har årligen sedan 2006 presenterat

Läs mer