Principer för ekonomi- och verksamhetsstyrning. Antagna av kommunfullmäktige , 83 Diarienummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Principer för ekonomi- och verksamhetsstyrning. Antagna av kommunfullmäktige 2015-05-26, 83 Diarienummer 2015-000062"

Transkript

1 Principer för ekonomi- och verksamhetsstyrning Antagna av kommunfullmäktige , 83 Diarienummer

2 2 (21) Innehållsförteckning 1. Syfte och definition Målstyrning huvudprinciper Från vision till verksamhet, mål på olika nivåer i Laholms kommun Vision Inriktningsmål Resultatmål Verksamhetsmål Handlingsprogram Sammanfattande bild Kvalitetsdeklarationer Plan för styrning och uppföljning Riktlinjer och direktiv och budgetramar Kommunplan med budget samt ekonomisk plan Nämndsplan med underlag till kommunplan Internbudget Verksamhetsplaner Uppföljning och utvärdering Övriga delar i planerings- och uppföljningssystemet Aktiviteter i planerings- och uppföljningsprocessen Ansvar och befogenheter Allmänt Ansvarsfördelning Ansvarsenheter Anslagsbindningsnivåer Driftbudget Investeringsbudget Överföring av resultat Allmänt Regler för överföring Resultatfonder Användning av överskott Täckning av underskott Tilläggsanslag Omdisponeringar Inom driftbudgeten Inom investeringsbudgeten Taxor/Avgifter Övriga regler och principer för verksamhets- och ekonomistyrning Investeringsredovisning Kapitalkostnader Interna ersättningar Projekt som finansieras med såväl kommunala som externa medel Redovisning Allmänt Extern redovisning Intern redovisning Intern kontroll...21

3 3 (21) 1. Syfte och definition Styrning syftar till att påverka beteendet i organisationen mot ett önskat resultat. I styrprocessen ingår både styrning av den ekonomiska ställningen (finansiell styrning) och styrning av det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet. För att genomföra en konsekvent och logisk ekonomi- och verksamhetsstyrning krävs att vissa regler fastställes. Dessa ska vara så utformade att de avspeglar kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och facknämndernas värderingar tillgodoser behovet av ekonomisk information är lätta att förstå och lära ut. 2. Målstyrning huvudprinciper Laholms kommun ska tillämpa målstyrning. Följande huvudprinciper ska därför ligga till grund för styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi: Utgångspunkten för all verksamhet är fastställda mål. Av målen framgår verksamhetens inriktning, omfattning, kvalitet utifrån ekonomiska förutsättningar. Behoven ska styra målen där prioritering görs utifrån tillgängliga resurser. Målen ska i största möjliga mån ha ett invånar- och brukarperspektiv. Styrningen ska präglas av ett helhetstänkande, dvs. Laholms kommuns bästa är överordnat de olika verksamheternas behov och vilja. Styrningen sker genom beslut efter dialog och samspel med verksamheterna på olika nivåer. Kunskapen om resultaten i verksamheten ska ligga till grund för framtida styrning. Uppföljning, utvärdering och omprövning är centrala delar i styrningen och ska ske kontinuerligt på alla nivåer i organisationen. Det gäller såväl ekonomi som prestation. 2.1 Från vision till verksamhet, mål på olika nivåer i Laholms kommun Kommunfullmäktiges vision är grunden för de mål som fastställs. Utifrån visionen fastställer kommunfullmäktige inriktningsmål. Inriktningsmålen konkretiseras i resultatmål. Såväl de gemensamma som de nämndsspecifika målen är utgångspunkten för verksamhetens mål. Vision Inriktningsmål Gemensamma resultatmål Nämndens resultatmål Verksamhetsmål

4 4 (21) 2.2 Vision Visionen ska beskriva ett önskvärt framtida tillstånd i Laholms kommun. Den ska ange en färdriktning och är grunden för målen. Visionen fastställs av kommunfullmäktige och revideras vart fjärde år, det första året på en mandatperiod. 2.3 Inriktningsmål Kommunfullmäktige fastställer inriktningsmålen som utgår från visionen. Inriktningsmålen ska ange vad kommunfullmäktige politiskt vill uppnå. Inriktningsmål fastställs vart fjärde år, det första året på en mandatperiod Utformning av inriktningsmål Inriktningsmål bör uppfylla följande kriterier: ska vara långsiktiga ska uttrycka den politiska viljan avseende kommunens utveckling och vad politik och verksamhet ska sträva efter att uppnå ska vara möjliga att påverka för att kunna leda till förändring ska vara tydligt och enkelt formulerade ska vara intressant ur ett invånarperspektiv ska vara formulerat så att det är möjligt att arbeta fram tillhörande resultatmål Uppföljningen av inriktningsmålen sker genom uppföljning av resultatmålen. 2.4 Resultatmål För att konkretisera inriktningsmålen ska det finnas resultatmål till inriktningsmålen. Ett resultatmål ska ange det resultat som förväntas att uppnås under året och ska bidra till att uppfylla ett inriktningsmål. Resultatmålen ska vara prioriterade för året samt uppfylla de krav som finns för utformning av resultatmål, se avsnitt En målnivå ska beslutas för varje resultatmål. Indikatorer som kopplas till resultatmålet kan användas för att indikera en nivå. Indikatorer för effektivitet, kvalitet och volym är exempel på olika typer av indikatorer som kan användas. Om indikatorer används bör dessa i största möjliga mån vara jämförbara med andra kommuner. Resultatmålen arbetas fram i dialog mellan politik och verksamhet Gemensamma resultatmål Till de gemensamma inriktningsmålen ska det finnas resultatmål. Gemensamma resultatmål kan vara styrande för flera nämnder. Förslag till gemensamma resultatmål arbetas fram av kommunstyrelsen och ingår i Riktlinjer och direktiv för planeringen. Målen fastställs av kommunfullmäktige. De externa mätningar som genomförs av kommunens verksamheter kan användas för att styra mot utvalda resultat Nämndernas resultatmål Nämnderna kan varje år besluta om egna resultatmål som är kopplade till kommunfullmäktiges mål. Nämnden ska redovisa de beslutade målen till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har möjlighet att i Riktlinjer och direktiv styra till vilka inriktningsmål nämnderna ska ta fram resultatmål för.

5 5 (21) Utformning av resultatmål Ett resultatmål ska ha ett ettårsperspektiv och bör uppfylla nedanstående kriterier (SMARTkriterier): Specifikt, målet ska vara tydligt och konkret och tydligt ange vad som ska uppnås. Mätbart, det ska gå att avgöra i vilken utsträckning målet är uppnått. Helst ska målet vara jämförbart med andra kommuner. Målen kan mätas med hjälp av olika indikatorer/mätetal. Accepterat, målet ska vara accepterat och uppfattas som relevant av dem som berörs av målet. Detta uppnås ofta om målen tas fram i dialog med berörda. Resultatmålen bör ha ett tydligt invånar och/eller brukarperspektiv. Realistiskt, målet måste vara möjligt att uppnå. Tidsatt, det ska framgå av målet när ett visst resultat ska vara uppnått Finansiella mål Finansiella mål som syftar till att uppnå en god ekonomisk hushållning fastställes varje år i budgeten. 2.5 Verksamhetsmål När kommunfullmäktige fastställt kommunplanen och nämnderna nämndsplanerna ska en samordnad verksamhetsplan och verksamhetsplaner för respektive verksamhet arbetas fram, se avsnitt 3.5. I verksamhetsplanerna ska det anges verksamhetsmål som har ett ettårsperspektiv. Verksamhetsmålen ska ange hur verksamheten ska arbeta för att nå beslutade politiska mål och uppdrag som åvilar verksamheten. Verksamhetsmålen kan utformas som mål, aktiviteter eller handlingar. De ska beskriva hur verksamheten ska arbeta med måluppfyllelse och vem som ansvarar för genomförandet. Verksamhetsmålen fastställs av verksamhetschef samtidigt som verksamhetsplanen fastställs. 2.6 Handlingsprogram Kommunstyrelsen beslutar om riktlinjer för nämndernas mål, aktiviteter och handlingar i syfte att uppnå ambitioner och förbättringsområden i övriga handlingsprogram som fullmäktige fastställer.

6 6 (21) 2.7 Sammanfattande bild Vision Inriktningsmål Gemensamma resultatmål Beskriver framtida Utgår från visionen Konkretisering av önskvärt tillstånd inriktningsmål Utgör grunden för Ska ange vad Ska ange det alla mål kommunfullmäktige resultat som vill uppnå förväntas uppnås Beslut i Beslut i Ska vara prioriterat, kommunfullmäktige kommunfullmäktige och utformat enligt krav Revideras vart fjärde Revideras vart fjärde Arbetas fram i dialog år år mellan politik och verksamhet Beslut i kommunfullmäktige Revideras varje år Nämndens resultatmål Konkretisering av inriktningsmål Ska ange det resultat som förväntas uppnås Ska vara prioriterat, och utformat enligt krav Arbetas fram i dialog mellan politik och verksamhet Beslut i nämnd, redovisning till kommunfullmäktige Revideras varje år Verksamhetsmål Anger hur verksamheten ska arbeta för att nå politiska mål och uppdrag som finns Anger vem som ansvarar för genomförande Ingår i verksamhetsplan, redovisas till nämnd Beslutas av verksamhetschef Redovisas varje år 2.8 Kvalitetsdeklarationer I kvalitetsdeklarationer tydliggörs vilken service och vilka tjänster som kommunen erbjuder invånarna och brukarna. Det är ett konkret åtagande som beskriver i vilken omfattning och med vilken kvalitet kommunen erbjuder service och tjänster. Det innebär att kvalitetsdeklarationer innehåller löften och utfästelser på verksamheten utifrån de politiska målen och med de resurser som ställs till förfogande. Samtidigt görs det tydligt vilka krav kommuninvånarna kan ställa om dessa löften och utfästelser inte hålls. Kvalitetsdeklarationer upprättas för verksamhetsområden inom varje nämnd. De beslutas av nämnderna i samband med framtagandet av nämndsplanerna och utgår från de politiska målen. Nämnderna ansvarar för kvalitetsdeklarationer och det innebär ett ansvar för framtagande, genomförande, uppföljning och förbättring av åtagandena. För kvalitetsdeklarationer som berör kommungemensam service och tjänster ansvarar kommunstyrelsen. Kvalitetsdeklarationer är ett minimikrav gällande kvalitet på privata aktörer och ska vara en del av förfrågningsunderlaget. 3. Plan för styrning och uppföljning I planen för styrning och uppföljning ingår följande delar: Riktlinjer och anvisningar Budgetramar Kommunplan med budget samt ekonomisk plan

7 7 (21) Nämndsplaner Internbudget Verksamhetsplaner Uppföljning och utvärdering 3.1 Riktlinjer och direktiv och budgetramar Riktlinjer och direktiv Kommunstyrelsen beslutar i juni om Riktlinjer och direktiv för nämndernas arbete med kommunplan och budget samt nämndsplaner. Kommunstyrelsen lägger även förslag på gemensamma resultatmål i Riktlinjer och direktiv. I direktiven anges även indikatorer som ska kopplas till dessa resultatmål. Kommunstyrelsen har även möjlighet att i Riktlinjer och direktiv styra till vilka inriktningsmål nämnderna ska ta fram resultatmål för i sina nämndsplaner Budgetramar Kommunfullmäktige fastställer i juni definitiva budgetramar för respektive nämnd för nästkommande verksamhetsår. Dessa kompletteras med övriga finansiella ställningstagande som anses vara av vikt för den fortsatta ekonomiska styrningen och planeringen under året. Innevarande års budget kompletterat med godkända förändringar i den ekonomiska planen utgör grundläggande budgetram för respektive nämnd i nästkommande års budgetarbete. Därutöver kan följande förhållanden utgöra underlag för beslut om budgetramar: Årsredovisning, uppföljning och utvärdering föregående år Omvärldsanalys och basfakta Statliga beslut som påverkar kommunens verksamhet och ekonomi Prognoser för skatteunderlagsutveckling, inflation, sysselsättning, räntor etc. Förändringar eller nya förhållande som inte var kända när nämnden under fjolåret behandlade sitt förslag till kommunplan. Övriga finansiella förutsättningar och övervägande för den ekonomiska planeringen Omvärldsananlys och basfakta En kommungemensam omvärldsanalys arbetas fram vart fjärde år och utgör ett långsiktigt gemensamt planeringsunderlag. Omvärldsanalysen ska bidra med kunskap om vad som händer i samhället lokalt, nationellt och internationellt samt redogöra för hur detta påverkar Laholms kommun. Omvärldsanalysen ska vara redovisad innan revidering sker av kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål. Omvärldsanalysen kompletteras med basfakta om kommunen som uppdateras årligen. Basfaktan innehåller befolkningsprognoser mm. Omvärldsanalysen och basfaktan ska bidra till ett långsiktigt beslutsunderlag, handlingsberedskap, framförhållning, kunskap och därmed ökad förståelse för fattade beslut.

8 8 (21) 3.2 Kommunplan med budget samt ekonomisk plan I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Kommunstyrelsen ger riktlinjer och direktiv till nämnderna, se 3.1.1, för arbetet med kommunplan, budget och ekonomisk plan. Kommunfullmäktige fastställer definitiva budgetramar för respektive nämnd, se Nämnderna ska därefter överlämna sina förslag och bidrag till kommunplan, ekonomisk plan och investeringsplan till kommunstyrelsen. Förslag till kommunplan med årsbudget samt den ekonomiska planen för två år utöver årsbudgeten upprättas av kommunstyrelsen och fastställs av kommunfullmäktige i november. Beslutad ekonomisk plan året efter budgetåret utgör samtidigt respektive nämnds grundläggande budgetram i nästkommande års budgetarbete. Parallellt med beredningen av kommunplan och budget uppdateras de finansiella förutsättningarna och övriga delar i budgeten och den ekonomiska planen. I nämnderna Med utgångspunkt från kommunstyrelsens riktlinjer och direktiv och de av kommunfullmäktige fastställda budgetramarna arbetar nämnderna fram förslag på ekonomisk plan och underlag till kommunplan. Genom att kommunfullmäktige tilldelat nämnderna budgetramar för nästkommande verksamhetsår ska inte dessa göra ytterligare anslagsframställningar för detta år i sitt budgetarbete. Däremot ska nämnderna göra en behovsanalys för planåren och lämna förslag på investeringsplan för tre år. Från denna princip undantas VA-och Avfallsverksamhet där ansvariga nämnder med utgångspunkt från kalkylerade kostnader och planerade avgiftsnivåer ska lämna förslag på budget för nästkommande år. I nämndernas arbete med den ekonomiska planeringen ska det ingå samordning med andra nämnder och verksamheter vad gäller gemensamma frågor. 3.3 Nämndsplan med underlag till kommunplan Nämnderna ska utifrån Riktlinjer och direktiv arbeta fram och besluta om en nämndsplan. I nämnsplanen ska nämnden besluta om hur man vill styra mot de gemensamma resultatmålen. Nämnderna kan besluta om resultatmål som bidrar till kommunfullmäktiges mål. Nämnden kan också besluta om resultatmål för sitt eget verksamhetsområde. Se avsnitt för utformning av resultatmål. Nämnderna ska i nämndsplanerna även ange hur man planerar att genomföra uppföljning och utvärdering av verksamheten ur olika perspektiv. Indikatorer är ett instrument för styrning och uppföljning av mål och ekonomi. Nämnderna ska förhålla sig till de beslutade inriktningsmålen samt förslagen på de gemensamma resultatmålen och de tillhörande indikatorerna. För dessa indikatorer anger nämnderna förslag till målvärden. Nämnderna har möjlighet att lämna förslag på ytterligare eller andra indikatorer än de som angivits i direktiven. Dessutom ska det anges i kommunplanen hur de planerar att genomföra uppföljning och utvärdering av verksamheten ur olika perspektiv.

9 9 (21) Som underlag för nämndernas arbete är erfarenheterna från analysen av föregående verksamhetsårs resultat, en viktig utgångspunkt. Likaledes är det av stor vikt att tillvarata de erfarenheter de får via den löpande uppföljningen av pågående verksamhetsår. I nämndsplanen ska nämnderna även fatta beslut om kvalitetsdeklarationer som gäller för verksamheten under perioden. Nämnderna beslutar om nämndsplaner samtidigt som de lämnar förslag på budget, ekonomisk plan. Nämnderna överlämnar nämndsplan med underlag till kommunplan och budget till kommunstyrelsen senast den 30 september. De beslutade nämndplanerna redovisas till kommunfullmäktige samtidigt som med behandlingen av budget och kommunplan under november. Uppföljningen av de nämndsspecifika resultatmålen i nämndsplanen redovisas till kommunfullmäktige i samband med behandlingen av delårsrapport och årsredovisning. 3.4 Internbudget Med utgångspunkt från den av kommunfullmäktige fastställda budgeten ska respektive nämnd fastställa en internbudget. Även om budgeten har tilldelats i form av en nettoram ska emellertid nämnderna tillämpa bruttobudgetering. Detta för att uppnå jämförbarhet mellan budget och redovisning samt för att bilda underlag för finansiella bedömningar och sammanställningar. Detta innebär att samtliga kostnader och intäkter inom nämndernas verksamhetsområden ska tas upp i budgeten. Ur uppföljningssynpunkt är det viktigt att internbudgeten kodas på samma sätt som verksamheten sedan kommer att redovisas. Följande koddelar är obligatoriska i internbudgeten: Ansvar Slag Verksamhet För investeringsbudgeten tillkommer koddelen projekt. Nämnderna ska senast under januari fastställa internbudgeten. 3.5 Verksamhetsplaner Samordnad verksamhetsplan När kommunfullmäktige antagit kommunplanen utformar kommunchefen med stöd av verksamhetscheferna en verksamhetsplan för den samordnade förvaltningen. I den samordnade verksamhetsplanen ska gemensamma verksamhetsmål och gemensamma uppdrag för den samordnade förvaltningen framgå Verksamhetsplaner Med utgångspunkt i kommunplanen, nämndsplanerna och den samordnade verksamhetsplanen ska verksamhetsplaner för respektive verksamhet upprättas. I verksamhetsplanerna ska verksamhetsmål och kommungemensamma och nämndsspecifika uppdrag framgå. I

10 10 (21) verksamhetsplanen ska det beskrivas hur de ska arbeta med måluppfyllelse och vem som ansvarar för genomförandet. 3.6 Uppföljning och utvärdering För att våra fastställda mål ska blir styrande måste de löpande följas upp och utvärderas för att se hur väl vi lyckas uppnå dem. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering är således en viktig del i kommunens planerings- och uppföljningssystem. Genom målstyrning ger uppföljning och utvärdering besked om beräknat utfall både för verksamhetens prestation och kvalitet samt tilldelade resurser. I kombination med följbara målsättningar från fullmäktigenivån till verksamhetsnivån ges beslutsfattare på olika nivåer därmed bra möjligheter att tillse att arbetet fortgår mot beslutade mål. Uppföljning och utvärdering sker löpande under året i form av månadsrapporter, uppföljningar med helårsprognos, delårsrapport samt årsredovisning Uppföljningar med helårsprognoser Respektive nämnd lämnar två uppföljningar med prognos för helårsutfallet till kommunstyrelsen. Uppföljningarna utgår från ekonomi och verksamhet den 30 april och den 31 augusti. I den andra uppföljningen ska nämnderna dessutom lämna underlag till uppföljningen av resultatmålen i kommunplanen. För att på ett tydligt sätt uppnå syftet med uppföljningarna ska dessa utgå ifrån tillämpliga delar av kommunplanen och nämndsplanerna. Därvid är uppföljning av de i planen angivna indikatorerna en viktig metod. Det är också angeläget att jämförelser görs med tidigare år för att därmed beskriva kostnadsutvecklingen för olika verksamhetsområden. Berörda nämnder ska också lämna en prognos på kostnadseffekter på helår av bedömda volymförändringar i förhållande till föregående år. I rapporterna ska också nämnderna redovisa sitt arbete med kvalitetsdeklarationer och synpunkter från dem som nyttjar deras tjänster med avseende på tjänsternas omfattning och kvalitet samt övriga åtgärder som nämnderna vidtar för att utveckla brukarinflytande. I det fall en nämnd i samband med budgetuppföljningar bedömer att budgetunderskott kommer att uppstå och detta inte är relaterat till volymökningar eller i anspråktagande av resultatfond ska nämnden samtidigt redovisa en åtgärdsplan på hur det befarade underskottet skall förhindras eller åtminstone begränsas. I åtgärdsplanen ska bland annat framgå beskrivning av åtgärder och beslut, konsekvenser för invånare, verksamhet och personal.

11 11 (21) Uppstår inom nämnd ett väsentligt negativt resultat mellan ordinarie uppföljningar ska detta omedelbart meddelas kommunstyrelsen och även då med förslag på åtgärder för att begränsa det negativa resultatet Delårsrapport Kommunstyrelsen upprättar en delårsrapport per den 31 augusti enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen. Begrepp och termer som används i delårsrapporten ska överensstämma med de termer som används i årsredovisningen. Delårsrapporten ska beskriva det verkliga resultatet för den period den avser. Detta innebär att den, till skillnad från prognoser, inte bör innehålla bedömningar eller andra osäkra inslag. Delårsrapporten med uppföljning och prognos per helår överlämnas till kommunfullmäktige under oktober Årsredovisning Kommunstyrelsen upprättar förslag till årsredovisning enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen. Årsredovisningen behandlas av kommunfullmäktige under april. Respektive nämnd ska i sin nämndsredovisning slutredovisa sitt åtagande. Detta innebär att avstämning ska ske mot mål, prestationer och kvalitet och erhållna ekonomiska resurser. Mot bakgrund av att nämndernas redovisningar även ska utgör ett planeringsunderlag är det viktigt att dessa även innehåller framåtsyftande analyser Uppföljning och kontroll av privata utförare Nämnderna ska varje år anta en plan för uppföljning och kontroll av privata utförare. Planen ska rapporteras till kommunstyrelsen i samband med delårsrapport och årsredovisning Övrig rapportering Utöver ovan beskrivna uppföljningar och rapporter kan följande rapportering till kommunstyrelsen förekomma i syfte att t ex månadsvis följa kommunens ekonomi och verksamhet: Uppföljning och utvärdering av vissa verksamhetsområden efter särskilda direktiv. Ekonomisk och finansiell rapportering. Personalekonomisk redovisning. Varje verksamhetsansvarig nämnd bestämmer med hänsyn till de egna förutsättningarna om innehåll, utformning och tidsintervall för den egna uppföljningen och rapporteringen. 3.7 Övriga delar i planerings- och uppföljningssystemet Reviderad investeringsbudget Investeringar budgeteras varje år med ett belopp som motsvarar de förväntade utgifterna under året. Projekt kan av olika skäl bli försenade och behöver därför ombudgeteras. Samtidigt kan betalningarna i vissa projekt som löper över flera år blivit tidigarelagda varvid det kan uppkomma behov av anslagsavdrag. Det kan även finnas andra skäl för omdisponeringar eller omprövning i såväl omfattning som tidsmässig förläggning av projekt som upptagits i årsbudgeten.

12 12 (21) Förslag på revideringar i investeringsbudgeten framlägges av respektive nämnd. Ansvarsfördelning och beslutsgång vid budgetering av investeringar har fastställts av kommunfullmäktige i Riktlinjer för planering, genomförande och uppföljning av investeringar Kompletteringsbudget och resultatöverföringar Överföringar av budgetavvikelser mellan åren sker företrädesvis genom resultatfonder. I vissa fall kan emellertid budgetöverskott föras över till nästkommande års budget i samband med behandlingen av kompletteringsbudgeten. Därutöver kan det finnas behov av vissa anslagskorrigeringar eller omdisponeringar under innevarande år. Kommunstyrelsen bereder förslaget till kommunfullmäktige. Som ett led i beredningen kan kommunstyrelsen, vid behov, inhämta nämndens synpunkter. 3.8 Aktiviteter i planerings- och uppföljningsprocessen Planerings- och uppföljningsprocessen har två huvudperspektiv: ett fyraårsperspektiv och ett ettårsperspektiv Fyraårsperspektiv Vart fjärde år, det först året under mandatperioden, framställs en omvärldsanalys och kommunfullmäktiges vision och inriktningsmål revideras Ettårsperspektiv Planerings- och uppföljningssystemet består för ett specifikt verksamhetsår av följande aktiviteter i kronologisk följd: Reviderad investeringsbudget behandlas i fullmäktige mars Kompletteringsbudget behandlas i fullmäktige april Resultatöverföringar till resultatfonder i fullmäktige april Årsredovisning (föregående år) i fullmäktige april Kommunstyrelsen beslutar om Riktlinjer och direktiv för nämndernas arbete med budget och kommunplan juni Fullmäktige fastställer definitiva budgetramar för resp nämnd juni Uppföljning 1 (innevarande år) behandlas i fullmäktige juni Kommunstyrelsen lämnar förslag om skattesats för nästkommande år oktober Delårsrapport/Uppföljning 2 (innevarande år) behandlas i fullmäktige oktober Kommunplan och budget med ekonomisk plan fastställs av fullmäktige november Verksamhetsplaner klara december Nämnderna beslutar om internbudget januari Årliga anvisningar Inför arbetet med de olika aktiviteterna i planerings- och uppföljningsprocessen utarbetas särskilda anvisningar i separata dokument. I anvisningarna framgår bland annat tidsplaner, riktlinjer och krav på hur arbetet ska genomföras. En detaljerad tidplan ska arbetas fram för varje år.

13 13 (21) 4. Ansvar och befogenheter 4.1 Allmänt Ansvar och befogenheter omfattar såväl erhållna resurser som verksamhet, prestationer och kvalitet. Ansvaret innebär ett åtagande att inom en ekonomisk ram utföra en viss bestämd verksamhet. Den ekonomiska ramen utgörs av en medelsanvisning för verksamhetens bedrivande eller intäkter utifrån levererade/överenskomna prestationer. Att medel erhållits med ett visst belopp innebär ett ansvar men också befogenhet att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. 4.2 Ansvarsfördelning Tydlig ansvarsfördelning i politiker- och tjänstemannarollen I styrsystemet renodlas politikernas och tjänstemännens rollfördelning. Detta ska bidra till att utveckla den demokratiska styrningen och att tydliggöra styrningen. Den politiska styrningen utövas genom att de förtroendevalda har en tydlig uppgift att ange mål, fördela tillgängliga resurser och följa upp verksamheten. Tjänstemännen ansvarar för hur verksamheten genomförs utifrån de politiska målen och fördelade resurserna Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska stödja och ha uppsikt över nämndernas verksamhet samt leda och samordna planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet Nämnderna Nämnderna ansvarar för att verksamheten, inom de tilldelade ekonomiska ramarna, bedrivs enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt. Helhetssyn, samverkansvilja och prioriteringsförmåga ska prägla nämndernas arbetssätt. I ordförandegruppen lyfts frågor i syfte att underlätta samverkan och samordning mellan nämndernas ambitioner Kommunchef Kommunchefen ansvarar för att översätta de politiska budskapen och har det övergripande ansvaret för att ta fram, genomföra, följa upp och utvärdera den samordnade verksamhetsplanen Verksamhetschef Inom en nämnds verksamhetsområde ansvarar verksamhetschefen för att tydliggöra mål och ansvar i organisationen. Verksamhetschefen ansvarar för att ta fram, genomföra, följa upp och utvärdera verksamhetsplanen. Vidare ansvarar verksamhetschefen för den fortlöpande uppföljningen av ekonomin enligt fastställda riktlinjer och rapporterar till nämnden. Då ett budgetöverskridande befaras åligger det verksamhetschefen att omgående ta initiativ till åtgärder för att förhindra överskridandet.

14 14 (21) 4.3 Ansvarsenheter Allmänt En förutsättning för en framgångsrik ekonomistyrning är att definiera vad det ekonomiska ansvaret omfattar. Inom en kommun kan det finas olika typer av ansvarsenheter beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs. I princip finns tre olika typer av ansvarsenheter som är relevanta i sammanhanget. Graden av ekonomiskt ansvar skiljer de olika enheterna åt Kostnadsenheter Med en kostnadsenhet menas en enhet där den ekonomiskt ansvarige har till uppgift att inom ramen för tilldelade resurser och uppsatta mål svara för en verksamhet. Ansvaret avser den redovisade kostnaden som mäts mot budgeterad kostnad Resultatenheter För en resultatenhet gäller att enhetens intäkter är direkt beroende av de prestationer som utförs. Deras intäkter kan erhållas på olika sätt externt och internt. Ansvaret gäller skillnaden mellan intäkter och kostnader Balansräkningsenheter Balansräkningsenheter är den mest långtgående enhetstypen där ansvaret är mera långsiktigt och omfattar även tillgångar och skulder. Balansräkningsenheterna har inom kommunen en bolagsliknande karaktär och upprättar interna resultat- och balansräkningar. 5 Anslagsbindningsnivåer 5.1 Driftbudget Kommunfullmäktiges anslag i driftbudgeten binds på nämndsnivå där respektive nämnd erhåller en nettokostnadsram (kostnader reducerat med intäkter). I vissa fall kan nettoanslag tilldelas specifika verksamhetsområden ex renodlade avgiftsfinansierade verksamheter. Det finns möjlighet för nämnden att förändra sin budgets bruttoomslutning under förutsättning att det tilldelade nettoanslaget inte påverkas. Sådana förändringar ska anmälas till kommunstyrelsen. Anslagsnivån är föremål för årlig översyn i samband med budgetbehandling. 5.2 Investeringsbudget Byggnader och anläggningar Investeringar i byggnader och anläggningar beslutas av kommunfullmäktige och anslaget knyts till det enskilda investeringsprojektet. För projekt som fortgår i mer än ett år beslutas det om en total projektutgift. För anläggning av gator, vägar, parker etc. kan kommunfullmäktige besluta om investeringsramar.

15 15 (21) Utrustning och inventarier Ny- och reinvesteringar i utrustning och inventarier och övriga smärre projekt beslutas av respektive nämnd inom den investeringsram som erhållits i budgeten. Nämnderna bör inom dessa ramar även avsätta medel för oförutsedda investeringsbehov som kan uppkomma under året. Är anskaffningen av större vikt eller principiell art bör projektet beslutas av kommunfullmäktige som då tilldelar ett särskilt anslag Övrigt om investeringar Verksamhetsansvarig nämnd ansvarar för att utrymme finns inom budgetramen för ökade kapitalkostnader till följd av investeringar samt eventuellt ökade driftkostnader. Utrymmet skapas genom besparingar, omdisponeringar inom tilldelade ramar eller minskade kapitalkostnader på befintliga anläggningstillgångar. Dessa sjunker som en följd av de årliga avskrivningarna. Ansvarsfördelning och beslutsgång vid budgering av investeringar har fastställts av kommunfullmäktige i Riktlinjer för planering, genomförande och uppföljning av investeringar. 6 Överföring av resultat 6.1 Allmänt Ett sätt att tydliggöra ansvaret för det ekonomiska resultatet och stimulera till ett effektivt och flexibelt resursutnyttjande är att låta nämnder och enheter föra med sig över- och underskott i förhållande till erhållen budget till efterföljande år. En sådan metod möjliggör även en långsiktig planering över flera år i verksamheten samtidigt som nämndernas ekonomiska ansvar över tiden tydliggörs. Det kan emellertid i vissa fall vara svårt att fastställa om budgetavvikelsen uppstått på grund av egna insatser eller som en följd av yttre förhållanden som verksamheten, åtminstone kortsiktigt, inte haft möjlighet att påverka. 6.2 Regler för överföring Beslut i kommunfullmäktige om överföring av över- eller underskott ska föregås av en beredning där orsakerna till nämndens budgetavvikelse analyseras. Detta ska ske i samband med att nämnden lämnar sin årsredovisning. Resultatöverföringar ska ske med utgångspunkt från nedanstående principer: Grundprincipen är att hela över- eller underskottet förs över till efterföljande år under förutsättning att verksamheten skett i överensstämmelse med de mål, riktlinjer och verksamhetsbeskrivningar som angivits i nämndplanen samband med budgetbeslutet. Om resultatet eller del av resultatet beror på särskilda omständigheter utanför ansvarsområdets kontroll eller påverkan och det därför inte är rimligt att utkräva fullt ansvar av nämnden ska inte underskottet föras över. Denna princip gäller även vid uppkommet överskott.

16 16 (21) Ett resultat som förs över ska vara hänförligt till den ordinarie och planerade verksamheten, och inte föranledd av exempelvis mindre volym, lägre kvalitet eller från intäkter som inte hör till den planerade och ordinarie verksamheten. Avvikelser på grund av budgettekniska fel ska inte ingå i resultatöverföringen. Konjunkturanpassade kostnader och intäkter bör föranleda särskild analys och bedömning. Över- eller underskott som uppstår i en viss verksamhet ska normalt regleras inom samma område/delverksamhet. Nämnden beslutar om eventuellt särskilda riktlinjer för resultatöverföringar inom den egna nämnden. Enheter med hög grad av prestationsrelaterad budget bör ha hög grad av resultatöverföring. För VA- och avfallsverksamheterna gäller att 100 procent av nettoresultatet (intäkter minus kostnader) överförs. Dessa verksamheter ska vara fullständigt avgiftsfinansierade. Överföringar av budgetavvikelser mellan åren sker företrädesvis genom resultatfonder. I vissa fall kan emellertid budgetöverskott föras över till nästkommande års budget i samband med behandlingen av kompletteringsbudgeten. 6.3 Resultatfonder Beslutade överföringar av över- eller underskott förs till en resultatfond för respektive nämnd som ackumuleras över åren. Beslut om belopp fattas av kommunfullmäktige i samband med behandlingen av årsredovisningen. Överföringen påverkar inte ordinarie driftbudget. Resultatfonden får dock inte ackumulerat överstiga 1,5 procent av nämndens redovisade bruttokostnader. För nämnder med bruttokostnader lägre än 100 mkr får fonden uppgå till högst 1,5 mkr. Av resultatfonden får en nämnd per år ta i anspråk maximalt 1,0 procent av nämndens bruttobudget dock högst tkr. Ianspråktagande av medel över dessa gränser kräver beslut av kommunstyrelsen. Om det med utgångspunkt från budget och prognos finns anledning att befara att kommunen som helhet under ett år inte uppnår ett positiv resultat krävs särskilt tillstånd från kommunstyrelsen för att ta i anspråk ackumulerade överskott i resultatfonden. Ovanstående regler tillämpas inte för VA- och avfallsverksamheterna. I vissa fall uppstår budgetöverskott beroende på att budgeterade medel för särskilda ändamål av olika skäl inte förbrukats under året men där detta kommer att ske under efterföljande år. Oftast är det medel av engångskaraktär för ändamål där genomförandet blivit försenat. Sådana medel kan ombudgeteras i kompletteringsbudgeten och ingår då inte i systemet för resultatfonder. 6.4 Användning av överskott Ett överskott som förs över till nästa år får disponeras av respektive nämnd för den aktuella verksamheten om inget annat beslutas särskilt. Medlen får dock inte användas till någon verksamhetsutökning eller förändring som binder upp kommunen för nya åtaganden som kan

17 17 (21) komma att kräva ökade resurser i framtiden. Vidare får överförda medel inte användas så att det skapas en annan nivå eller inriktning på verksamheten än den som fastställts i nämndsplanerna. I samband med budgetuppföljningarna redovisar nämnderna hur stor del av resultatfonden de avser att ta i anspråk under verksamhetsåret och hur de avser att använda det. Disponeringen av dessa medel bör således vara planerad och utfallet ska rapporteras i årsredovisningen. 6.5 Täckning av underskott Överfört underskott/negativt resultat ska i första hand täckas genom i ianspråktagande av medel ur resultatfond. Saknas en positiv resultatfond måste underskott återställas av nämnd inom tre år efter det år det uppkommit. Nämnden ska fortlöpande i budget, budgetuppföljningar och årsredovisningen redovisa hur underskottet täcks. Återställning av negativ resultatfond (ackumulerade underskott) sker genom att nämnden redovisar motsvarande överskott vid årets slut. 7 Tilläggsanslag Mot bakgrund av övriga normer för styrning och ansvarsfördelning ska tilläggsanslag i princip inte förekomma. Undantag från denna regel kan emellertid förekomma i följande fall: beslut av kommunfullmäktige om ny verksamhet, inriktning eller målsättning korrigering p.g.a. budgettekniska fel Nämnd ska alltid innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. 8 Omdisponeringar 8.1 Inom driftbudgeten Omdisponering mellan nämnder beslutas av kommunfullmäktige. Dock kan kommunstyrelsen fatta sådana beslut om omdisponeringen är en följd av organisatoriska förändringar, fördelning av lönekostnadskompensation eller andra centralt anslagna medel, förändringar i interndebiteringssystem eller andra förändringar av mindre omfattning som inte är av principiell betydelse. Omdisponering inom egen nettoram beslutas av respektive nämnd. En förutsättning är emellertid att det inte medför väsentlig förändring i förhållande till de fastställda målen, servicenivåer eller andra riktlinjer. Exempel på sådana förändringar är igångsättning av ny verksamhet, väsentlig utvidgning eller standardhöjning av befintlig verksamhet eller åtgärder i övrigt som kan medföra ekonomiska åtaganden och ge konsekvenser även efter budgetåret. I sådana fall ska nämnden inhämta medgivande från kommunstyrelsen/kommunfullmäktige.

18 18 (21) 8.2 Inom investeringsbudgeten Omdisponering av anslag där nämnden erhållit ett ramanslag beslutas av nämnden eller till den befattningshavare som nämnden givit sådana befogenheter. Övriga omdisponeringar beslutas av kommunfullmäktige. 9 Taxor/Avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Fullmäktige kan delegera till nämnderna att besluta om sådana ändringar i taxor eller avgifter som betingas av index eller andra korrigeringar av teknisk art. Nämndernas beslutanderätt anges i respektive nämnds reglemente. Taxor och avgifter ska årligen prövas av respektive nämnd. Förslag till ändrade avgifter eller taxor ska i mallen för kommunens författningssamling överlämnas till kommunstyrelsen senast under september. I beslutsunderlaget bör framgå den genomsnittliga prisförändringen per år under de senaste fem åren. Vidare ska redovisas en bedömning av de ekonomiska effekterna av avgiftsförändringen för nämnden. Vid beräkning av avgiftstäckningsgrad ska indirekta kostnader såsom administration och central ledning inräknas. Kommunen ska eftersträva enkla avgifts- och taxekonstruktioner i syfte att begränsa administrationskostnaderna och möjliggöra snabba debiteringsrutiner. 10 Övriga regler och principer för verksamhets- och ekonomistyrning 10.1 Investeringsredovisning Med investering avses all anläggningsverksamhet, inklusive om- och tillbyggnad, som medför standardhöjning och reinvestering samt anskaffning av utrustning och inventarier för stadigvarande bruk eller innehav. Tillgången ska ha en nyttjandeperiod överstigande 3 år och uppgå till ett värde av minst ett prisbasbelopp exklusive mervärdeskatt. Om dessa kriterier är uppfyllda ska anskaffningen redovisas som investering. I annat fall kostnadsförs den direkt i driftredovisningen. Vid anskaffning av inventarier som är ett led i en större anskaffning t ex nyanskaffning i samband med start av ny verksamhet eller där anskaffningen har ett naturligt samband med en nybyggnation bör bedömningen avse det samlade anskaffningsvärdet. Detta innebär att i sådant fall får enskilda inventarier till ett lägre värde än det angivna redovisas som investering. IT-utrustning, t.ex. datorer, ipad, mobiltelefoner och skrivare, ska, oavsett mängd, kostnadsbokföras direkt. Större anskaffningar av IT-utrustning med centrala uppgifter, t.ex. kommunikationsutrustning eller datorer måste bedömas i varje enskilt fall Kapitalkostnader Kapitalkostnaden består av intern ränta och avskrivningar. Avskrivningen ska spegla värdeminskningen av den anskaffade tillgången. Avskrivningstiderna varierar således beroende på objektets uppskattade nyttjandetid.

19 19 (21) Internräntan är en kostnad för kapitalbindningen. Räntesatsen bestäms årligen i samband med budgetramarna till en viss nivå oavsett om investeringen finansieras med lån eller från eget kapital. Kommunen tillämpar rak nominell metod för beräkning av kapitalkostnaden. Detta innebär att avskrivning sker av investeringens anskaffningsvärde och ränta beräknas på det bokförda restvärdet. Metoden ger nominellt minskade kapitalkostnader över tiden eftersom räntan räknas på ett successivt mindre restvärde. Kapitalkostnader för bokförda investeringsutgifter börjar debiteras verksamheterna from påföljande månad vilket innebär att endast genomförda investeringar, oavsett budgetanslag, bildar underlag för kapitalkostnader. VA- och avfallverksamheterna påförs emellertid kapitalkostnader endast vid årets utgång. Kapitalkostnader för tidigare års investeringar debiteras månadsvis med en tolftedel av den årliga kostnaden. Vid beräkning av budgetramarna jämställs kapitalkostnader med övriga typer av kostnader. Respektive nämnd ska i princip finansiera ökade kapitalkostnader från nya investeringar inom tillgänglig ram. Likaledes innebär minskade kapitalkostnader ett ökat ekonomiskt utrymme. Vid förändring av räntesats för internränta regleras emellertid de ekonomiska ramarna motsvarande effekterna av räntesatsförändring. Denna regel gäller dock inte den avgiftsfinansierade verksamheten (VA och renhållning) Interna ersättningar I en målstyrd och decentraliserad organisation är det viktigt att ansvarsenheterna ska kunna påverka största möjliga delen av såväl kostnader som intäkter. Detta gäller både externa och interna transaktioner. Detta kräver att även interna leveranser av varor och tjänster prissätts och ett köp- och säljförhållande upprättas mellan olika enheter. Vid ställningstagande om tjänster ska bli föremål för interna ersättningar måste alltid nyttan vägas mot det administrativa merarbetet och risker för att huvudprincipen om helhetssyn i kommunen försvagas. Vid sådana överväganden är påverkansmöjlighet och omfattning av tjänsten viktiga faktorer. Syftet med interna ersättningar och intern prissättning är följande: Rättvisande resultatberäkning eller kostnadsredovisning. Styra beslut vad avser inköp, volym, kvalitet, leverantör. Skapa ett kostnadsansvar och kostnadsmedvetande. Följande principer ska gälla vid köp och försäljning av interna tjänster inom kommunen: Vid utformning av modeller och metoder för intern prissättning måste ohanterliga och komplexa modeller undvikas. Enkelhet och stabilitet ska istället eftersträvas. Affärsmässighet ska prägla de interna relationerna. Prissättningen bör utgå från en självkostnadskalkyl. En marknadsanpassning bör dock övervägas när självkostnaden överstiger marknadspris. Enstaka prestationer ska prissättas

20 20 (21) efter särkostnadsprincipen, det vill säga att producerande enhet ersätts för den extra kostnad som tillhandahållandet av prestationen medför. Ersättning erläggs med förutbestämda belopp och/eller olika former av prestationsrelaterade ersättningar. Förhandlingar ska endast ske kring volym, servicenivå och kvalitet. Överenskommelser ska ske i förväg och vara skriftliga. Om avtalstiden är ett verksamhetsår ska överenskommelse ha träffats i samband med budgetarbetet. Oenighet om villkor för interna tjänster som inte kan klaras mellan nämnder avgörs av kommunstyrelsen. Principer för internhyra fastställs i särskilda riktlinjer Projekt som finansieras med såväl kommunala som externa medel När externa bidrag sökes till olika typer av projekt bör finansieringen av den del av projektet som ska bekostas av kommunen vara klar. Senast i samband med projektets påbörjande måste ett sådant beslut vara fattat av den nämnd som är huvudansvarig för projektet och dess ekonomi. I annat fall får det inte starta. Dessutom är det en grundläggande princip att det vid påbörjandet av ett projekt är helt klart vilken nämnd som är huvudansvarig för projektet och dess ekonomi. 11 Redovisning 11.1 Allmänt Syftet med kommunens redovisning sammanfattas i följande punkter: Ge en rättvisande bild av kommunens och kommunkoncernens ekonomi Tillgodose externa och interna intressenters information om kommunens, och olika enheters, ställning och resultat Spegla kommunens resultat och ställning och på så sätt ge underlag för väl grundade beslut Kommunstyrelsen ansvarar för att redovisningen samordnas och uppfyller intressenters krav och förväntningar på en konsekvent och rättvisande redovisning. Kommunens redovisningsmodell bygger på en flerdimensionell redovisning med indelning i olika koddelar för att kunna följa upp ekonomin utifrån den externa och den interna redovisningens krav Extern redovisning Lagen om kommunal redovisning reglerar externredovisningen i kommunen. Dessutom ska god redovisningssed och vedertagna redovisningsprinciper tillämpas Intern redovisning Internredovisningens roll är att avspegla den organisation som kommunen och respektive nämnd utgör. Uppgifter som hämtas ur redovisningen ska ge underlag för beslutsfattare på olika nivåer i organisationen att fatta väl underbyggda beslut. För styrningen av de olika verksamheterna blir

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 80 Den 2016-11-14 80 Dnr 2016/00327 Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun

Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands

Läs mer

Reglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun

Reglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun 2015-11-02 Reglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx. Ersätter reglemente för planering, styrning och uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01

Läs mer

Ekonomistyrningspolicy Fagersta kommun

Ekonomistyrningspolicy Fagersta kommun Ekonomistyrningspolicy Fagersta kommun INLEDNING OCH SYFTE 3 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 3 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 4 UPPFÖLJNING 6 PLANERINGS- OCH UPPFÖLJNINGSSYSTEMET 6 TAXOR OCH AVGIFTER 6 KOSTNADSBÄRARE

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning för Falköpings kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Styrmodellen 4 4. Anslagningsbindningsnivå 4 4.1 Kommunfullmäktige 5 4.2 Kommunstyrelse

Läs mer

EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER FÖR UDDEVALLA KOMMUN

EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2010-11-10, 290 och reviderad efter kommunfullmäktige 2013-06-12, 76 1. Allmänt Ekonomistyrningsprinciperna utgör ett

Läs mer

Författningssamling 042.5

Författningssamling 042.5 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.5 INVESTERINGSPOLICY FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2001-11-12, 121 Gäller fr.o.m. 2002-01-01 1. Bakgrund Investeringsbehov uppkommer

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

INVESTERINGSPOLICY. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Fastställd av Kommunfullmäktige , 52. Uppdateras före

INVESTERINGSPOLICY. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Fastställd av Kommunfullmäktige , 52. Uppdateras före Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Styrdokument Dnr 162/2016 INVESTERINGSPOLICY Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-06-13, 52. Uppdateras före 2020-12-31 1/6 Policy för investeringsutgifter

Läs mer

EKONOMISTYRNINGSPRINCPER FÖR UDDEVALLA KOMMUN

EKONOMISTYRNINGSPRINCPER FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 EKONOMISTYRNINGSPRINCPER FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2010-11-10, 290, reviderade 12 juni 2013, 76 och reviderade 8 juni 2016, 138 att gälla fr.o.m. 1 januari 2017 1. Allmänt

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun Dnr KS-2004-0379 Dpl 041 Postadress: Förvaltning/Kontor, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottnnggatan 32 Tel: 054-29 50 00 Fax: 054-295070

Läs mer

tillämpningsanvisning

tillämpningsanvisning STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN DNR 109-2110/2010 SID 1 (10) 2010-11-01 tillämpningsanvisning regler för ekonomisk förvaltning RESULTATFONDER Bakgrund Tillämpningsanvisningen är ett förtydligade

Läs mer

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:

Läs mer

Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB

Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2016/165 Fastställd: 2016-05-30 Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB 2/7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ägardirektiv för Tidaholms

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Ekonomiska styrprinciper för mandatperioden

Ekonomiska styrprinciper för mandatperioden Eslövs kommun Ekonomiska styrprinciper för mandatperioden 2011-2014 Inledning De ekonomiska styrprinciperna för Eslövs kommun syftar till att öka förutsättningarna för ett önskat kvalitativt och ekonomiskt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29

Styrprinciper. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Styrprinciper Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-10-29 Datum: 2012-02-09 Dnr: Sida: 2 (10) Styrprinciper för verksamheten inom Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 118/07

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

INVESTERINGSPOLICY FÖR GRÄSTORPS KOMMUN

INVESTERINGSPOLICY FÖR GRÄSTORPS KOMMUN Grästorps kommun Styrdokument 19 2012-06-14 INVESTERINGSPOLICY FÖR GRÄSTORPS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-14, 40 Innehållsförteckning Allmänt om investeringar... 3 Anskaffningsvärde... 3

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente Redovisningsreglemente Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Redovisningsreglemente Reglemente 2014-06-16, 94 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB

Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.12) Godkänd av kommunfullmäktige, 229 Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige 2008-12-15,

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

UaFS Blad 1. Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226.

UaFS Blad 1. Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226. Blad 1 INVESTERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige den 9 november 2011, 226. 1. Vad är en investering? Med investering avses anskaffning av tillgångar för stadigvarande bruk eller innehav. Anläggningstillgångar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Policy Diarienummer: KS2016/0383 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Ekonomiberedningen Beslutad

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

BUDGET- OCH RESULTATUPPFÖLJNINGSREGLEMENTE

BUDGET- OCH RESULTATUPPFÖLJNINGSREGLEMENTE TROLLHÄTTANS STAD 2013-10-11 1 (5) TROLLHÄTTANS STAD 2013-10-11 Sid nr 1 (5) Dokumentbeteckning Reglemente för budget- och resultatuppföljning. Antaget av/ansvarig Kommunfullmäktige 2013-11-04 132 Syfte

Läs mer

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning www.pwc.se Jörn Wahlroth 21 januari 2014 Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.2.1.

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande

Läs mer

Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01

Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01 Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Bakgrund och syfte 2. Ändamål

Läs mer

Kommunens investeringsverksamhet

Kommunens investeringsverksamhet www.pwc.se Revisionsrapport Clas-Bertil Söderlund Cert. kommunal revisor Maj 2013 Kommunens investeringsverksamhet Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Ekonomistyrningsregler för Finspångs kommun

Ekonomistyrningsregler för Finspångs kommun 2014-02-17 1(5) Ekonomistyrningsregler för Finspångs kommun Fastställdes av kommunfullmäktige 2013-12-18 313 Fastställda av kommunfullmäktige den 27 april 2000 103 att gälla från och med 1 maj 2000, med

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

RIKTLINJE Sandvikens kommuns Budget- och planeringsprocess - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2014-12-15,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

EKONOMISTYRNINGSPOLICY

EKONOMISTYRNINGSPOLICY EKONOMISTYRNINGSPOLICY Reviderad av kommunfullmäktige 2013-12-16 128 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-04-23 60 Innehåll 1 Inledning och syfte 3 2 Ansvarsfördelning 3 2.1 Kommunfullmäktiges ansvar 3

Läs mer

Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige , 119.

Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige , 119. Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-06-22, 119. Detta reglemente fastställer ansvaret för den interna kontrollen, med utgångspunkt i kommunallagen och den

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2016 Nerikes Brandkår 2016-09-07 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Ekonomisk process budget, mål och uppföljning

Ekonomisk process budget, mål och uppföljning 1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 budget, mål och uppföljning Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Processbeskrivning året före

Läs mer

Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB

Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB Styrdokument Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.20) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 142 Beslutshistorik 2 (7) Utfärdade och fastställda

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Svedala Kommuns 4:18 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 4:18 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Reglemente för intern kontroll antaget av kommunfullmäktige 2014-12-08, 160 Gäller från 2015-01-01 1 Syftet med intern kontroll Detta reglemente syftar till att säkerställa att

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Ledning och styrprinciper

Ledning och styrprinciper TÖREBODA KOMMUN Ledning och styrprinciper Utkast nov 2010 4 Innehåll Politisk organisation:... 3 Förvaltningsorganisation:... 3 Dialogen... 4 Ekonomistyrning... 5 Mål- och budgetprocess... 5 Kommunfullmäktige...

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Inklusive mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Inklusive mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning KS14-373 040 Målstyrningsprocess ekonomisk styrning Inklusive mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad: 2014-11-12

Läs mer

Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget

Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget 1 (10) Kommunledningskontoret 2008-11-04 Dnr Ks2008-855 Stig Metodiusson Rev 2008-12-01 Kommunfullmäktige Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget FÖRSLAG TILL

Läs mer

Redovisat resultat samt prognos för helår indikerar att de finansiella målen kommer att uppnås 2015.

Redovisat resultat samt prognos för helår indikerar att de finansiella målen kommer att uppnås 2015. Förtroendevalda revisorer 2015-10-12 I Falkenbergs k- smroun I Kommunstyrelxefö "'ökningen Konsfienhc; ton 7 n!5 -tn- i 3 ' Drir r D pi KS> - A?> r OA l Kommunfullmäktige i Varbergs kommun Kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Yvonne Lundin Granskning av delårsrapport 2013 Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 2016-05-04 Revisionsfråga Granskningens ska bedöma hur Kommunstyrelsen Utövar sin uppsikt över nämnder och bolag Har tolkat sitt uppsiktsuppdrag

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer