Biologisk karaktärisering av bäckar i typområden jordbruksmark. Willem Goedkoop & Maria Kahlert

Transkript

1 Biologisk karaktärisering av bäckar i typområden jordbruksmark av Willem Goedkoop & Maria Kahlert 1

2 2

3 Förord I denna rapport redovisas resultat från biologiska undersökningar i åtta vattendrag som avvattnar s.k. typområden jordbruk som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram för jordbruksmark. Samtliga dessa områden övervakas med avseende närsaltsförluster och fyra övervakas även med avseende på rester av kemiska bekämpningsmedel. Av hänsynsskäl redovisas bäckarna inte som brukligt med deras namn och koordinater, men med de kodbeteckningarna som brukar användas vid rapportering av data från dessa objekt (se även Kynkäänniemi och Kyllmar, 2008 samt Adielsson och Kreuger, 2008). Uppdraget Projektet (kontraktnr ) omfattar standardiserad provtagning av fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk (elfiske), taxonomiska analys och bedömning med nya bedömningsgrunderna för dessa kvalitetsfaktorer för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Även en bedömning av vattenkemi ingår i uppdraget. Syftet med uppdraget är att genom analys av påväxtalger, bottenfauna och fisksamhället och en bedömning med nya bedömningsgrunder för miljökvalitet göra en karaktärisering och analys av ekologisk status för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Metoder Provtagningarna utfördes under september oktober 2007 och metoderna för samtliga kvalitetsfaktorer följer Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning ( Prover har analyserats vid Institutionen för vatten och miljö (f.d. Institutionen för miljöanalys), SLU. Fiskeriverket har assisterat med beräkning av VIX-indexvärden. Kiselalger Ovansidan på 3 5 submersa, knytnävsstora stenar överfördes till ett tråg och borstades med tandborste. Algerna tvättades av med bäckvatten och överfördes från tråget till en provflaska och slutvolymen justerades. Ett delprov fixerades med Lugols lösning, medan resten fixerades med 96% etanol (slutkoncentration ca 70%). De etanolfixerade proven användes för preparering av kiselalgsprov. Proverna analyseras i rättvänt mikroskop vid gångers förstoring. För bedömningen av de undersökta vattendragen med hjälp av påväxtalger (= fastsittande kiselalger) följdes Handboken för Bedömning av sjöar och vattendrag (2007:4), där kiselalgsavsnittet baseras på Kahlert, Andern & Jarlman (2007). Kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique, Cemagref 1982) med stödparametrarna TDI, Trophic Diatom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves (Kelly 1998) användes för att bedöma eutrofiering respektive organisk förorening med lättnedbrytbara kolföreningar. Kiselalgsindexet ACID (Acidity Index for Diatoms, Andrén & Jarlman 2006, 2007) användes för att bedöma vattendragets surhet. Alla kiselalgsindex baseras på den relativa abundansen av kiselalgsarterna i ett prov, dvs. på kiselalgernas procentuella artsammansättning. Som komplement räknades även andel deformerade kiselalgsskal. Bottenfauna Fem prover (5 x 1 m x 1 min) togs med handhåv (0,5 mm) enligt sparkmetoden beskriven i Svensk Standard (SS-EN ) och varje prov konserverades med 96% etanol (slutkoncentration ca 70%). Förekomst av bottensubstrat och vegetation har gjorts med lokalbeskrivningen ur Handboken (fältprotokoll). Lokalerna fotodokumenterades. På labb sorterades proverna under lupp och artbestämdes till lägsta taxonomiska enhet (vanligen art). Bottenfaunaprovtagning på lokalen C6 i Uppland kunde inte genomföras i samband med elfisket i oktober då bäcksträckan påverkats av elfisket samt av det faktum att fiskaren var tvungen att vada i vattendraget vilket ledde till stark uppgrumling. Även vid senare besök i på lokalen kunde inga bottenfaunaprover tas då bäcken var isbelagd (november, december) eller då det rådde extremt höga 3

4 flöden (december, januari). Bäcken bildar en smal djup fåra där högt vattenstånd råder vid måttliga till höga flöden. Bottenfaunaprovet från lokalen C6 saknas således. Bedömning av bäckarnas ekologiska status med bottenfauna har gjorts med ASPT (Average Score Per Taxon) som visar allmän ekologisk status och DJ-index som mer specifikt visar eutrofieringspåverkan. Båda index ingår i bedömningsgrunderna. Fisk Standardiserat elfiske har bedrivits med växelströmsgenerator och likriktare. På samtliga lokaler utom C6 (Uppsala län) och F26 (Jönköpings län) gjordes tre fisken. På lokalen C6 genomfördes endast ett fiske då uppgrumling och låg vattenomsättning vid fisketillfället gjorde ett planerat andra och tredje fiske omöjligt. Lokalen i Jönköpings län (F26) provfiskades inte då inget tillstånd erhölls från länsfiskekonsulenten. Lokalbeskrivningar och bakgrundsdata Figur 1 visar läget för de åtta lokalerna som provtogs inom ramen för denna studie. Tabell 1 ger uppgifter om höjd över havet, avrinningsområdets (ARO) storlek, samt olika former av markanvändning. Vattendragen avriningsområden variera kraftigt i storlek, från endast 5,4 km 2 för lokalen på Gotland till 135,2 km 2 för lokalen F26 i Jönköpings län. Åkermark dominerar avrinningsområdet för samtliga vattendrag utom F26 där nästan 52% av avrinningsområdet utgörs av skogsmark och där dessutom andelen sankmark (22%) är högre än andelen åkermark (11%). Öppen mark avser bl.a. betesmark och andra öppna ytor och utgör mellan 5,7 och 11%. Tabell 2 ger bilddokumentation och korta beskrivningar av provtagningsplatserna. Figur 1. Karta över Sydsverige som visar provtag-ningslokalerna inom åtta av de typområden som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram för jordbruksmark och som provtogs inom ramen för denna studie. Tabell 1. Höjd över havet (H.ö.h.), avrinningsområdets (ARO) storlek, samt den relativa andelen av olika markanvändningsformer i avrinningsområdet. Lokal- Län H.ö.h. ARO Åkermark Betesmark Öppen mark Skogsmark Sankmark 4

5 beteckning (m) (km2) (%) (%) (%) (%) (%) M42 Skåne 23 10,6 92 1,0 6,6 0,5 0,2 M36 Skåne 20 9,0 82 1,4 11 3,9 0,0 N34 Halland 5,9 12,3 80 3,4 8,4 8,3 0,0 I28 Gotland 32 5,4 74 1,8 5,7 18 0,0 O18 Västergötland 67 8,2 91 0,2 7,4 1,9 0,0 E21 Östergötland ,4 88 1,2 7,2 4,0 0,1 C6 Uppsala 14 32,4 62 1,6 8,1 28 0,2 F26 Jönköping ,2 11 3,0 6, ,2 Tabell 2. Bilddokumentation och korta lokalbeskrivningar för de åtta vattendragen som provtagits. M42 (Skåne) Provtagningssträckan bestod av beskuggad vattendragssträcka som rinner igenom ett lövskogsparti där al dominerar utmed vattendraget, men där även ask och alm förekommer. Inget död ved i vattnet. Bottensubstratet består mest av sand, grus och sten. OBS! att provtagningslokalen ligger ca 170 m nedströms lokalen där bekämpningsmedelsövervakning sker och strax nedanför ett litet vattenfall, som utgör ett effektivt vandringshinder för fisk. Vattendraget är betydligt större här än vid övervakningsstationen där provfisket som följd av det ringa djupet och låga vattenföringen var praktiskt omöjligt. M36 (Skåne) Öppet vattendrag (betesmark) där bottnarna domineras av finsediment (fin sand och lera), med inslag av större stenar. Mycket stort inslag av död ved. Trådalger dominerar vegetationen i vattnet, men även slingeväxter och övervattensvegetation förekommer. N34 (Halland) Vattendrag i betesområde som kantas av al, död ved i vattnet. Bottensubstratet domineras av finsediment och sand, med inslag av grus. Död ved vanligt, men ofta täckt av sand/lera. 5

6 I28 (Gotland) Litet vattendrag av dikeskaraktär med tydliga spår av upprepad rensning. Strandvegetation saknades helt. Bottensubstrat består av sten, grus och partier med finsediment. Dominerande vegetation består av trådalger. O18 (Västergötland) meandrande vattendrag med flera djupa partier. Bottnarna domineras av lera och finsediment, men även steniga partier förekommer. Strandvegetation domineras av gran och stora örter (mest älgört), men även några stora pilträd finns. Grov detritus och död ved fanns således i riklig mängd i vattendraget. Vegetationen i vattendraget dominerades av igelknopp. Vattendraget var mycket grumligt vid provtagningstillfället. E21 (Östergötland) Vattendrag av dikeskaraktär som dock saknar spår av rensning. Bottnarna domineras starkt av lera ( lerhäll ), men enstaka partier med grus och sten förekommer. Anmärkningsvärt var att lerpartiklar stora som grus utgjorde substratet i vissa delar av vattendraget. Strandvegetationen består av enstaka träd (pil) och buskar. Obefintligt med död ved och grovdetritus i vattnet således. Vegetationen i vattendraget består av vass utmed kanterna, samt vattenmossa och trådalger i vattnet. C6 (Uppsala) Relativt djupt vattendrag av dikeskaraktär, men inga spår av rensning. Bottnarna består av helt av lera. Endast nedanför överfallet fanns ett parti med stenar. Träd saknas utmed vattendraget, men stora bestånd av jättegröe finns utmed vattendraget. Vegetationen i vatten dominerades av andmat, men olika arter av undervattensväxter var också vanligt förekommande. 6

7 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% C6 I28 E21 O18 M42 M36 N34 F26 Figur 2. Artsammansättning av fastsittande kiselalger för vattendragen. Exempel av dominerade arter: Achnanthes minutissima grupp II, Achnanthes minutissima grupp III, APED, Rhoicosphenia abbreviata, Navicula tripunctata, Navicula minima, Achnanthes oblongella, Achnanthes abundans, Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima, Gomphonema pumilum gruppen. Vattendragen betecknas med deras kod. F26 (Jönköpings län) Relativt djupt (medeldjup 1 m) och brett (medelbredd 5 m) vattendrag med mjuka bottnar. Vattendraget rinner genom öppet landskap och kantas av enstaka träd. Vattenkemi Data för vattenkemi erhölls från databasen för jordbruksmark vid Institutionen för mark och miljö, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Då varken koncentrationer av calcium och magnesium eller absorbans kvantifieras inom detta miljöövervakningsprogram är det inte möjligt att beräkna ett referensvärde för totalfosforhalten enligt anvisningarna i bedömningsgrunderna. För att kringgå detta har vi i stället använt ett samband mellan halter av halten av total organiskt kol (TOC som mg/l) och AbsF, d.v.s. absorbans mätt vid 420 nm mätt i 5 cm kuvett, för ett dataset på drygt 300 vattendrag i Sydsverige (d.v.s. söder om Limes norrlandicus) som provtogs under Riksinventeringen 2000 (AbsF = TOC/31,365-0,2245, p<0,0001). För både TOC och totalfosfor finns flera mätningar per månad under hela året, vilket gör att årsmedelvärdena för TOC och Tot-P, baserade på månadsmedelvärden, är goda uppskattningar av medelkoncentrationen. Resultat och diskussion Kiselalger Shannons diversitetsindex och antal taxa av påväxtalger var högst i vattendragen i Hallands (N34) och Jönköpings län (F26) där respektive 56 och 55 taxa påträffades (Tabell 3). Lägst var diversiteten i bäcken på Gotland (I28) där endast 19 taxa påträffades. Även vattendragen i Uppsala län (C6), i Östergötland (E21) och i Västergötland (O18) hade endast kring 20 taxa av kiselalger. Andelen deformerade skal i proverna var generellt låg och var mindre än 1 % i samtliga vattendrag (tabell 2). Artsammansättningen av fastsittande kiselalger visas i figur 2. Vattendragen I28 och E21 dominerades av en blandning av Amphora pediculus (Kutzing) Grunow (APED) och Achnanthes minutissima grupp III (medelbredd >2,8µm) (AMI3), taxa som var vanliga även i de andra prover, fast 7

8 C6, N34 och F26 innehöll varianten Achnanthes minutissima grupp II (medelbredd 2,2-2,8µm) (AMI2) istället för AMI3. Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima Lange-Bertalot (ALFR) och Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bertalot (RABB) var andra vanligt förekommande taxa, RABB framförallt i vattendragen C6 och O18. Vattendraget C6 innehöll dessutom ganska många skal av Gomphonema pumilum gruppen (GPUM), O18 Navicula minima Grunow (NMIN), M42 Navicula tripunctata (O.F.Müller) Bory (NTPT), N34 Achnanthes oblongella Oestrup (AOBG) och F26 Achnanthes abundans Manguin (AABU). Med undantag av AMI2, AABU och GPUM, räknas dessa taxa som något eller mycket näringskrävande. IPS indexet som indikerar eutrofiering och/eller organisk förorening klassade vattendragen antingen som god (C6, I28, E21, M42 och F26) eller måttlig (=18, M36, N34) status med avseende på kiselalger (Tabell 3). Vattendraget i Jönköpings län (F26) skiljer sig lite ifrån de andra fyra vattendrag med god status, eftersom det ligger mot gränsen till klass 1 (hög status), vilket också bekräftas av relativt låga TDI och %PT värden för F26. I28 och E21 däremot ligger på gränsen till klass 3 (måttlig status). Bedömning med kiselalger för vattendragen O18, M36 och N34 visar på måttlig status. Förhöjda %PT värden för dessa vattendrag tyder på förhöjda halter av lättnedbrytbara kolföreningar, medan förhöjda TDI värden i O18 och M36 tyder på att de även är eutrofierade. Tabell 3. Provtagningsdatum, Shannon diversitet, antal taxa av fastsittande kiselalger, samt IPSvärden och klassning enligt bedömningsgrunderna. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig ekologisk status. Lokalbeteckning Län Datum provtagning Shannon diversitet Antal taxa IPS IPS_klass M42 Skåne , ,7 2 G M36 Skåne , ,2 3 M N34 Halland , ,9 3 M I28 Gotland , ,0 2 G O18 Västergötland , ,3 3 M E21 Östergötland , ,9 2 G C6 Uppsala , ,3 2 G F26 Jönköping , ,1 2 G Status Surhetsindexet ACID visar att alla vattendrag hör till antingen ph regim A (alkaliskt) eller B (nära neutralt), vilket betyder att deras ph medel av 12 månader före provtagning har legat över 6,5 resp. 7,3 och det inte föreligger någon försurningsrisk. Resultatet är väntat för välbuffrade vattendrag i ett jordbrukslandskap och bekräftas av de vattenkemiska data som finns för områdena. Då försurning inte utgör någon påverkan för dessa vattendrag redovisas inte resultaten i detalj. Bottenfauna Vattendragen visar med mellan 23 och 35 taxa av bottenfauna en något överraskande hög artrikedom (Tabell 4), vilket är i paritet med skogsvattendrag i regionen. Medelantalet djur per prov varierade mellan 417 (E21) och 1884 ind/prov (I28). Iögonfallande var den kraftiga dominansen av sötvattenmärlan Gammarus pulex i några av vattendragen, 27% av totalantalet individer i E21, 34% i M42 och hela 41% i I28. ASPT, som visar allmän ekologisk kvalitet, uppvisar relativt höga värden mellan 4,3 och 6,1 och klassar samtliga sju provtagna vattendrag som god eller hög status, även när man tar hänsyn till osäkerheten i bedömningen (Tabell 4). Det betyder att det finns relativt gott om arter som anses vara känsliga mot syretärande ämnen och habitatförstöring och att vattendragen håller en hög allmän ekologisk kvalitet. Det kan te sig något förvånande, då flera av bäckarna är av dikeskaraktär, men förmodligen erbjuder vattenväxterna en bra habitat och kompenserar i viss mån för det dåliga habitat som det enformiga, ofta leriga bottensubstratet utgör. Även vattendragens näringsrika karaktär och goda syresättning bäddar för en relativt hög rikedom och höga ASPT-värden. 8

9 DJ-indexet som mer specifikt visar effekter av eutrofiering/övergödningen visar generellt en betydligt sämre ekologisk status än ASPT. DJ-indexet varierade från 6 till 10, vilket resulterade i att fyra av vattendragen uppvisade otillfredsställande status, medan E21 erhöll måttligt status, medan F26 och M42 klassades ha hög ekologisk status. Den relativt stora variation i klassningen beror på den relativt stora osäkerheten i beräkningen av DJ-indexet ekologiska kvalitetskvot (metodbunden standard avvikelse = 0,219), vilket i sin tur är en följd av det begränsade datamaterialet som har legat till grund för framtagningen av bedömningsgrunderna (se Johnson och Goedkoop 2007). Bedömningen med DJ-indexet visar alltså att det är stor risk att bäckarna M36, N34, I28, O18 och E21 inte uppnår god ekologisk status. För att bedöma den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn bottenfauna används det index som har fått sämst statusklass. Den sammanvägda bedömningen med bottenfauna i denna studie är således identiskt med den för DJ-indexet. Man kan argumentera att resultatet av denna bottenfaunaundersökning ska ses som en överskattning då proverna selektivt har tagits på det fåtal för metoden lämpliga platser, d.v.s. platser med någorlunda steniga partier i annars leriga/sandiga bottnar. Steniga partier hyser fler taxa då utrymmena mellan grus/sten utgör en rik habitat som effektivt syresätts av det överliggande vattnet. Vid provtagningen av bäckarna har man i flera fall fått leta efter dylika lämpliga substrat som har legat spridda bland de dominerande lerbottnarna. Detta var särskilt påtagligt i vattendragen N34, I28, O18 och E21. Även C6 i Uppsala län var ett djupt dike som helt dominerades av lerbottnar. Särskilt i dessa bäckar fanns stora ytor av lerbottnar eller djupa gölar som var direkt olämpliga för provtagning med sparkmetoden (och förvisso många gånger för djupt för provtagning med Surberhämtare). En provtagningsmetod där olika substrat provtas i proportion till deras relativa andel av bottnarna på en provtagningslokal och som även kvantifierar tätheten av olika taxa skulle vara mera lämpligt för denna typ av vatten. Tidigare studier har visat att det just är tätheten av djur, som följd av ökad drift (d.v.s. djuren släpper från bottensubstratet och ger sig av) kan variera kraftigt som följd av en exponering med bekämpningsmedel (Schulz och Liess 2001). En annan faktor som kan bidra till det oväntade goda utfallet är att Bedömningsgrunderna för bottenfauna är framtagna med relativt få näringsrika vattendrag i jordbrukslandskapet, utom mest baseras på de lågalkalina, näringsfattiga, försurningskänsliga skogsvattendrag som dominerar miljöövervakningsprogrammen. Dessa vattendrag är dessutom större än de vattendrag som ingick in denna studie och därigenom ter sig mindre påverkade (som följd av utspädning). Det oväntat goda utfallet med bedömningsgrunderna i dessa bäckar kan därför vara en följd av det faktum att bedömningsgrunderna inte är lämpade för bedömning av dessa små jordbruksvattendrag, då bedömningsgrunderna är framtagna för en annan del av vattendragspopulationen i Sverige. Tabell 4. Antal taxa av bottenfauna, samt ASPT- och DJ-index med klassning av ekologisk status. EK står för ekologisk kvalitetskvot. Status indikerar både klassningen för denna studie, samt i parentes en uppskattning av metodbunden osäkerhet. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig ekologisk status. Lokal Län Datum Antal taxa ASPT ASPT EK Status ASPT DJ DJ EK Status DJ M42 Skåne ,1 0,94 H (G H) 9 0,8 H (M H) M36 Skåne ,5 0,83 G (G H) 6 0,2 O (D M) N34 Halland ,5 0,83 G (G H) 6 0,2 O (D M) I28 Gotland ,4 0,81 G (G G) 6 0,2 O (D M) O18 Västergötland ,9 0,91 H (G H) 6 0,2 O (D M) E21 Östergötland ,7 0,88 H (H H) 7 0,4 M (D G) C6 Uppsala F26 Jönköping ,1 1,13 H (H H) 10 1,0 H (G H) Fisk Fiskfångsten varierade stort mellan vattendragen. På lokalerna M42, M36 och N34, som ligger nära havet, påträffades många årsyngel av öring, vilket tyder på reproducerande bestånd (Figur 3). På lokal 9

10 M36 påträffades dessutom 12 årsyngel och 3 äldre individer av lax, samt gädda. Resultaten visar att dessa kustnära vattendrag fungerar som reproduktionslokaler för laxfisk. Fiskfaunan i flera av vattendragen längre norrut i landet, O18, I28 och E21, dominerades helt av småspigg, sannolikt som en följd av frånvaron av fiskpredatorer i dessa vatten. På lokalerna i Östergötland (E21) och Västergötland (O18) fanns stora populationer av småspigg och fångades 230, repektive 114 individer. Även i vattendraget på Gotland var småspigg enda arten som påträffades, 35 individer. Tabell 5. Datum för provfiske, fiskelokalens medelbredd, VIX-indexet, samt klassning enligt bedömningsgrunder. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig ekologisk status. Lokal- Län Datum Medelbredd VIX VIX_klass Statusbeteckning (m) M42 Skåne ,00 0,55 2 G M36 Skåne ,50 0,41 3 M N34 Halland ,50 0,08 4 O I28 Gotland ,20 0,00 5 D O18 Västergötland ,10 0,00 5 D E21 Östergötland ,80 0,00 5 D C6 Uppsala ,20 0,02 5 D F26 Jönköping På lokalen C6 påträffades också småspigg, men i mycket lägre abundans (6 individer). Lokalen C6 i Uppsala län är av en något annan karaktär då den är smal och djup och domineras av vattenväxter, vilket gjorde den svårfiskad. Uppgrumlingen i samband med elfisket, det relativt stora djupet (70 cm medeldjup) och den låga vattenomsättningen försvårade upptäckten av bedövad fisk och möjliggjorde endast en fiskeomgång. Anmärkningsvärt är fångsten av 4 gäddor, utöver småspigg, på lokalen C6. Bedömning med VIX-indexet visar att endast vattendrag M42 uppnår god ekologisk status när bedömningen görs med fiskfaunan (Tabell 5). Här bör man komma ihåg att provfisket i M42-bäcken gjordes ca 170 m nedströms lokalen för bekämpningsmedelsövervakningen och nedströms ett mindre vattenfall (vandringshinder), en lokal där bäcken är avsevärt större. Hela 5 vattendrag har dålig eller otillfredsställande ekologisk status när bedömning görs med fiskfaunan. Bedömningen med fisk ger därmed en lägre statusklassning än den med bottenfauna och påväxtalger (kiselalger), ett resultat som är i linje med jämförelser som gjordes i samband med utveckling av bedömningsgrunderna. Vattendraget F26 fiskades inte då inget tillstånd erhölls. Sedan tidigare är det dock känd att vattendraget har en god öringstam (länsfiskekonsulent Anton Halldén, muntligen) och vattendraget torde därför ha fått ett relativt högt VIX-värde. 10

11 Figur 3. Längd-frekvensdiagram för öring på lokalerna M36 (vänster) och M42 (höger) i Skåne. Vattenkemi Samtliga kvoter mellan mellanårsmedelvärden för totalfosfor och referensvärden (modellerade!) är mindre än 0,2, vilket klassas som dålig status (Tabell 6). Medan de uppmätta totalfosforvärden baseras på flera mätningar per månad i tre år och kan anses vara de mest tillförlitliga data man kan få, är referensvärdet det som skapar en stor osäkerhet i bedömningen. Referensvärdena är generellt mycket låga (mindre än 15 µg/l) och i paritet med det man finner för opåverkade skogsvattendrag. Referensvärdet är här baserat på modellerade absorbansvärden (Abs-F), i brist på uppmätta värden inom övervakningsprogrammet för typområdena jordbruk. Regressionsmodellen är baserad på slumpade vattendrag (data från riksinventeringen 2000) där vattendrag i jordbrukslandskapet är relativt få, eftersom det är flest skogsvattendrag som slumpas ut då skogen täcker en större yta av landets yta än jordbruket. Svårigheten med att bestämma referensförhållanden för naturligt näringsrika sjöar och vattendrag har belysts både i bakgrundrapporten till bedömningsgrundsarbetena, samt i tidigare rapporter till NV (Goedkoop & Stendera 2007). Det är således svårt att tillämpa bedömningsgrunderna för dylika små, näringsrika vattendrag i jordbrukslandskapet. De facto är flera av vattendragen i typområdena mindre än den undre gräns för de vattendrag som ligger till grund för bedömningsgrunderna då dessa baseras på övervakningsdata för vattendrag större än 15 km 2. Med säkerhet kan dock sägas att statusklassningen med totalfosfor är en underskattning av de verkliga förhållandena. Tabell 6. Klassning av totalfosforhalter baserade på 3-årsmedelvärden ( ), modellerade absorbansvärden (Abs F) och beräknade referensvärden för totalfosfor. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. Lokalbeteckning Län Medel TotP (mg/l) Modellerat medel Abs F Refs_TotP (mg/l) EK- TotP Status M42 Skåne 0,296±0,185 0,208 0,014 0,05 D M36 Skåne 0,121±0,010 0,100 0,012 0,10 D N34 Halland 0,054±0,010 0,047 0,011 0,19 D I28 Gotland 0,073±0,014 0,076 0,011 0,15 D O18 Västergötland 0,190±0,050 0,083 0,010 0,05 D E21 Östergötland 0,058±0,027 0,036 0,008 0,13 D C6 Uppsala 0,095±0,018 0,128 0,013 0,14 D F26 Jönköping 0,098±0,012 0,477 0,014 0,14 D Om man i stället ställer frågan vilken Refs-TotP som är tillåtet för att vattendraget ska uppnå god kemisk status (d.v.s. kvot > 0,5) kommer man fram till att dessa referenshalter för 7 av 8 vattendrag ligger mellan 30 och 95 µg/l (OBS! µg/l!), medan M42 sticker ut med en referens-totp- 11

12 koncentration på ca 150 µg/l. Det är inte orimligt att referenskoncentrationer är i storleksordningen µg/l för dessa vattendrag då de är belägna på naturligt näringsrika jordar. Fortsatt arbete med att ta fram modeller för uppskattning av referenshalter av totalfosfor i vattendrag och sjöar på naturligt näringsrika marker bör vara en del av ett fortsatt arbete med att utveckla bedömningsgrunderna. Sammanvägd bedömning Vid en sammanvägd bedömning och tillämpning av one-out-all-out principen är två vattendrag som uppnår god status (Tabell 7). Samtliga vattendrag klassas som måttlig eller god med kiselalgerna, vilket tyder på att vattenkvaliteten inte är särskilt ogynnsam för kiselalgerna och att eutrofieringsskador är relativt små. Klassning med bottenfauna, som förutom vattenkvaliteten även speglar habitatkvalitet (t.ex. avsaknad av vegetation utmed vattendragen) resulterar i att 5 av 7 provtagna vattendrag inte klarar god ekologisk status. Bland de två bottenfaunaindex som användes, ASPT och DJ, var det främst DJ-indexet som diskvalificerade flera av vattendragen. En sammanvägd bedömning med kiselalger och bottenfauna visar därför att endast M42 och F26 uppnår god ekologisk status. När även fisk tas med står sig denna bedömning rätt så bra. Kännedom om att F26 har en god öringstam och är ett stort vattendrag (136 km 2 ) gör att man på goda grunder kan anta att vattendraget skulle få ett rätt högt VIX-index och därmed klara en klassning som god även när fisk vägs in. Flera av de andra vattendrag (6 av 7) döms ut med fisk då dessa saknar laxartad fisk, något som många vattendrag i jordbrukslandskapet råkar ut för. Tabell 7. Sammanvägd bedömning av vattendragen med kvalitetsfaktorerna fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig ekologisk status. Lokalbeteckning Län Påväxtalger Bottenfauna Fisk Sammanvägd bedömning M42 Skåne G H G G M36 Skåne M O M Ej G N34 Halland M O O Ej G I28 Gotland G O D Ej G O18 Västergötland M O D Ej G E21 Östergötland G M D Ej G C6 Uppsala G - D Ej G F26 Jönköping G H - G De akvatiska ekosystemen i jordbrukslandskap, som t.ex. vattendrag och dammar, kan stå för en betydande del av den biologiska mångfalden i detta väldränerade landskap. Dessa vatten stressas dock av flertalet faktorer. Uppgrumling i samband med höga flöden leder till mörkläggning av bottnarna och övertäckning av bottendjuren och även den exponering med kemiska bekämpningsmedel som sker kan ha negativa effekter på vissa arter och positiva effekter på andra arter som därigenom får konkurrensfördelar. Djur som lever i tät kontakt med vattnet, t.ex. genom yttre gälar, är generellt känsligare mot bekämpningsmedelsexponering än djur som lever i sedimentet. Svensk miljöövervakning har visat att riktvärden för veckovisa medelhalter av enskilda substanser överskrids mellan 54 och 76 gånger varje år (data för ), eller i mer än vart tredje prov, varje år (Adielsson & Kreuger 2008). Med kunskap om de relativt höga halterna av bekämpningsmedel är det angeläget att i framtiden mer specifikt inkludera denna typ av påverkan i ett instrument för bedömning av ekologisk status i dessa typer av vattendrag i jordbrukslandskapet. Likaså bör man i nya bedömningsinstrument överväga att inkludera habitatbeskrivande faktorer (t.ex. förekomst av träd/buskar eller kantzoner utmed vattendraget) vid en bedömning av vattendragets ekologiska status. En potentiell stressfaktor för fisk och bottenfauna i vattendragen är också uttorkning. Risken för uttorkning är omvänt proportionellt med storleken på avrinningsområdet och nederbördsmängden. Flera av vattendragen har dock relativt djupa gölar som inte torde uttorka helt och där akvatiska djur kan överleva perioder av torka, alternativt finns större nedströms belägna vattendrag eller 12

13 sjöar/dammar där arten kan överleva och varifrån de snabbt kan återkolonisera den uttorkade delen av bäcken. Bedömningsgrunderna har tagits fram för vattendrag som är betydligt större än de flesta (nedre gräns 15 km 2 ) av de vattendrag som provtagits i denna studie. Dataunderlaget till bedömningsgrunderna dominerades också av vattendrag (och sjöar) som är påverkade av långväga föroreningar (främst försurning), medan få recipienter och av jordbruket påverkade system ingick. Vid en kommande utveckling av bedömningsgrunderna bör därför mer påverkade sjöar och vattendrag ingå, samt bör det göras studier utmed väldefinierade påverkansgradienter för att utreda hur bedömningsgrunderna fungerar och kan förbättras. Litteratur Adielsson, S. & J. Kreuger Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under Ekohydrologi 1041, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Andrén, C. & A. Jarlman Bentiska kiselalger som surhetsindikatorer i rinnande vatten. ITM-rapport sidor. (Delrapport I tidigare som projektrapport till naturvårdsverket maj 2005). Andrén, C. & A. Jarlman Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. (submitted) Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Goedkoop, W. & S. Stendera. Considerations on reference conditions for lakes in agricultural landscapes project report Rapport till Naturvårdsverket, Institutionen för miljöanalys, SLU. Johnsen, R.K. & W. Goedkoop Bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag Användarmanual och bakgrundsdokument. Rapport 2007:4, Institutionen för miljöanalys, SLU. Kahlert, M., C. Andrén & A. Jarlman, A. (2007): Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag (in Swedish), Institutionen för miljöanalys, SLU, Rapport 2007:23, 32pp. ( Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: Kynkäänniemi, P. & K. Kyllmar, Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2006/2007 Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Ekohydrologi 101, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Schulz, R. & M. Liess Runoff simulation with particle-bound fenvalerate in multispecies stream microcosms: Importance of species interactions. Environmental Toxicology and Chemistry 20:

14 Bilaga 1. Taxonomisk analys av fastsittande kiselalger. Siffrorna anger abundans, medan siffrorna i parentes anger antalet deformerade skal. Lokalerna anges med kodbeteckning och länsnamn. KOD NAMN C6 Uppsala AABU I28 Gotland E21 Östergötland O18 Västergötland M42 Skåne M36 Skåne N34 Halland F26 Jönköping Achnanthes abundans Manguin in Bourrelly & Manguin 103 ABIO Achnanthes bioretii Germain 2 ACHS Achnanthes sp. 2 AKRZ Achnanthes kranzii Lange-Bertalot 4 2 Achnanthes lanceolata(breb.)grunow ALAE var. elliptica Cleve 4 4 Achnanthes lanceolata(breb.)grunow ALAN var. lanceolata Grunow ALAT Achnanthes laterostrata Hustedt ALAU Achnanthes lauenburgiana Hustedt 1 Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange- ALFF Bertal 2 1 Achnanthes lanceolata (Breb.) Grun. ALFR ssp. frequentissima Lange-Bertalot 1 15(2) ALIB Amphora libyca Ehr. 2 ALIO Achnanthes linearioides Lange-Bertalot 5 AMI2 Achnanthes minutissima grupp II (medelbredd 2,2-2,8µm) AMI3 Achnanthes minutissima grupp III (medelbredd >2,8µm) 85(9) AOBG Achnanthes oblongella Oestrup APED Amphora pediculus (Kutzing) Grunow ASTW Achnanthes stewartii Patrick 1 AULC Aulacoseira lacustris (Grunow) Krammer 5 AULS Aulacoseira species 3 Aulacoseira subarctica (O.Muller) AUSU Haworth 2 BNEO Brachysira neoexilis Lange-Bertalot 1 CALS Caloneis spec. 6 CBAC Caloneis bacillum (Grunow) Cleve 1 2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange- CMLF Bertalot

15 Bilaga 1, forts. CMNO Craticula minusculoides (Hustedt) Lange-Bertalot 1 1 COCS Cocconeis species 1 CPED Cocconeis pediculus Ehrenberg Cocconeis placentula Ehrenberg incl CPLA varieties CPST Cyclotella pseudostelligera Hustedt 7 3 CREI Cymbella reichardtii Krammer 2 2 CSIN Cymbella sinuata Gregory CYLS Cyclotella species 3 DTEN Denticula tenuis Kutzing 2 Eunotia bilunaris (Ehr.) Mills var. EBIL bilunaris 3 Eunotia bilunaris (Ehr.) Mills var. EBMU mucophila Lange-Bertalot Norpel & Alles 1 Eunotia implicata Nörpel. Lange-Bertalot EIMP & Alles 1 EINC Eunotia incisa Gregory var.incisa 9 EMEI Eunotia meisteri Hustedt 4 Eunotia minor (Kutzing) Grunow in Van EMIN Heurck 11 2 ENLB Encyonema lange-bertalotii Krammer 2 ENMF Encyonema minutiforme Krammer 5 Encyonema ventricosum (Agardh) ENVE Grunow 2 ETEN Eunotia tenella(grunow)hustedt 1 EUNS Eunotia sp. 2 2 Fragilaria brevistriata Grunow FBRE (Pseudostaurosira) 2 FCAP Fragilaria capucina group 1(1) Fragilaria construens f. binodis (Ehr.) FCBI Hustedt 3 Fragilaria capucina Desmazieres FCGR var.gracilis(oestrup) Hustedt Frustulia crassinervia (Breb.) Lange- FCRS Bertalot et Krammer 1 Fragilaria construens (Ehr.) Grunow FCVE f.venter (Ehr.) Hustedt 4 FEXI Fragilaria exigua Grunow

16 FFAM Fragilaria famelica (Kutzing) Lange- Bertalot var. famelica 1 FOLD Fragilaria oldenburgiana Hustedt 2 Fragilaria parasitica (W.Sm.) Grun. var. FPAR parasitica 1 Fragilaria pinnata Ehrenberg var. pinnata FPIN (Staurosirella) Fragilaria pulchella (Ralfs ex Kutz.) FPUL Lange-Bertalot (Ctenophora) 4 FRAS Fragilaria species 11 Fragilaria tenera (W.Smith) Lange- FTEN Bertalot 2 FVUL Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni 6 1 Gomphonema micropus Kützing var. GMIC micropus 2 GMIN Gomphonema minutum(ag.)agardh f. minutum 8 GOLI Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum 1 GOMS Gomphonema species 5 Gomphonema parvulum (Kützing) GPAR Kützing var. parvulum f. parvulum GPUM Gomphonema pumilum group 44 1 Gomphonema parvulum var.exilissimum GPXS Grunow Gyrosigma acuminatum GYAC (Kutzing)Rabenhorst 1 Hantzschia amphioxys (Ehr.) Grunow in HAMP Cleve et Grunow MCIR Meridion circulare (Greville) C.A.Agardh var. circulare 2 MVAR Melosira varians Agardh 1 NANT Navicula antonii Lange-Bertalot 5 Navicula atomus (Kutz.) Grunow var. NATO atomus 3 Navicula atomus (Kutz.) Grunow NAAL var.alcimonica Reichardt 2 NAPE Navicula atomus (Kutz.) Grunow var.permitis (Hustedt) Lange-Bertalot NCON Navicula contenta Grunow 5 NCRY Navicula cryptocephala Kutzing

17 Bilaga 1, forts. NCTE Navicula cryptotenella Lange-Bertalot 2 NGRE Navicula gregaria Donkin NITG Navicula integra (W.Smith) Ralfs 1 NJOU Navicula joubaudii Germain NLAN Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NMGL Navicula margalithii Lange-Bertalot 1 Navicula menisculus Schumann NMUP var.upsaliensis Grunow 1 NMIN Navicula minima Grunow (4) Navicula minuscula Grunow in Van NMIS Heurck NMOC Navicula monoculata Hustedt Navicula namibica Lange-Bertalot & NNAM Rumrich 1 NPSC Navicula pseudoscutiformis Hustedt 2 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot NRCH var. reichardtiana 2 NRHY Navicula rhynchocephala Kutzing 2 2 Navicula saprophila Lange-Bertalot & NSAP Bonik 1 NSEM Navicula seminulum Grunow NASP Navicula sp NSBH Navicula subhamulata Grunow 10 NSBM Navicula subminuscula Manguin 4 10(1) 3 45 NTEN Navicula tenelloides Hustedt 5 NTPT Navicula tripunctata (O.F.Müller) Bory (2) 33 NVEN Navicula veneta Kutzing 2 NWIE Navicula wiesneri Lange-Bertalot 1 NACD Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot 1 NIAR Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot 1 2 Nitzschia capitellata Hustedt in NCPL A.Schmidt & al. 6 Nitzschia dissipata(kutzing)grunow NDIS var.dissipata Nitzschia dissipata(kutzing)grunow NDME var.media (Hantzsch.) Grunow 8 Nitzschia frustulum(kutzing)grunow NIFR var.frustulum 1 17

18 Bilaga 1, forts. NINC Nitzschia inconspicua Grunow 4 Nitzschia levidensis (W.Smith) Grunow NLSA var.salinarum Grunow in Van Heurck 2 4 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst NLBT var.liebetruthii 9 Nitzschia palea (Kutzing) W.Smith NPAD var.debilis(kutzing)grunow in Cl. & Grun Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow in NPAE van Heurck 1 NPAR Nitzschia parvula W.M.Smith 10 NIPU Nitzschia pusilla(kutzing)grunow NSOC Nitzschia sociabilis Hustedt 7 NZSS Nitzschia species NZSU Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot 1 1 PINS Pinnularia species 3 Pinnularia viridis (Nitzsch) Ehrenberg PVIR var.viridis 5 Bilaga 1, Rhoicosphenia forts. abbreviata (C.Agardh) RABB Lange-Bertalot SANG Surirella angusta Kutzing 2 SAPH Surirella amphioxys W.Smith 2 Surirella brebissonii var.kuetzingii SBKU Krammer et Lange-Bertalot Stephanodiscus parvus Stoermer et SPAV Hakansson 2 1 STAN Stauroneis anceps Ehrenberg 1 STKR Stauroneis kriegeri Patrick 2 2 TFLO Tabellaria flocculosa(roth)kutzing 5 sum counted valves sum taxa sum deformed valves sum AMIN sum EUNO sum AMIN [%] 0,237 0,000 0,458 6,355 2,951 14,128 0,421 0,679 sum EUNO [%] 0,000 0,629 0,458 0,000 0,000 0,000 2,316 4,525 18

19 Bilaga 2. Taxonomisk analys av bottenfaunaproverna (håvprov, 0 1 m) StnNamn År Mån Dag Artnamn Gruppnamn Prov 1 antal Prov 2 antal Prov 3 antal Prov 4 antal Prov 5 antal Medel Antal/prov E Totalt ,6 E Turbellaria Turbellaria ,4 E Polycelis sp. Turbellaria ,4 E Gastropoda, totalt Gastropoda E Radix balthica Gastropoda ,8 E Bathyomphalus contortus Gastropoda ,2 E Oligochaeta, totalt Oligochaeta ,8 E Helobdella stagnalis Hirudinea ,6 E Haemopis sanguisuga Hirudinea E Erpobdella octoculata Hirudinea ,8 E Dina lineata Hirudinea ,4 E Hydracarina Hydracarina ,2 E Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca ,8 E Asellus aquaticus Malacostraca ,6 E Gammarus pulex Malacostraca ,2 E Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera ,6 E Baetis rhodani Ephemeroptera ,6 E Plecoptera, totalt Plecoptera ,4 E Nemoura sp. Plecoptera ,4 E Coleoptera, totalt Coleoptera ,4 E Haliplus sp. Coleoptera ,4 E Platambus maculatus Coleoptera ,4 E Dytiscidae, övr. Coleoptera ,2 E Elodes sp. Coleoptera ,4 E Elmis aenea Coleoptera E Trichoptera, totalt Trichoptera E Rhyacophila sp. Trichoptera ,8 E Rhyacophila nubila Trichoptera ,2 E Rhyacophila fasciata Trichoptera ,2 E Hydropsyche angustipennis Trichoptera ,2 E Apatania sp. Trichoptera

20 Bilaga 2, forts. E Chaetopteryx-Anitella Trichoptera E Limnephilidae, övr. Trichoptera E Notidobia ciliaris Trichoptera ,6 E Tipula sp. Diptera ,2 E Dicranota sp. Diptera ,2 E Eloeophila sp. Diptera ,2 E Pericoma sp. Diptera ,6 E Ceratopogonidae Diptera ,6 E Chironomidae, totalt Diptera ,2 E Tanypodinae Diptera E Orthocladiinae Diptera ,4 E Prodiamesa olivacea Diptera ,2 E Chironomini Diptera ,8 E Tanytarsini Diptera ,8 E Simuliidae Diptera ,6 E Empididae Diptera ,2 E Limnophora sp. Diptera F Totalt ,2 F Bivalvia, totalt Bivalvia ,6 F Sphaerium sp. Bivalvia ,8 F Pisidium sp. Bivalvia ,8 F Oligochaeta, totalt Oligochaeta ,4 F Hemiclepsis marginata Hirudinea ,2 F Glossiphonia complanata Hirudinea ,2 F Erpobdella octoculata Hirudinea F Hydracarina Hydracarina ,8 F Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca ,2 F Asellus aquaticus Malacostraca ,2 F Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera ,6 F Baetis rhodani Ephemeroptera ,2 F Nigrobaetis niger Ephemeroptera ,8 F Heptagenia sulphurea Ephemeroptera ,4 F Leptophlebia vespertina Ephemeroptera ,2 F Plecoptera, totalt Plecoptera ,2 20

21 Bilaga 2, forts. F Nemoura sp. Plecoptera ,4 F Nemoura avicularis Plecoptera ,2 F Leuctra nigra Plecoptera ,4 F Isoperla grammatica Plecoptera ,2 F Coleoptera, totalt Coleoptera ,2 F Haliplus sp. Coleoptera ,2 F Orectochilus villosus Coleoptera ,4 F Limnius volckmari Coleoptera ,2 F Oulimnius troglodytes-tuberculatus Coleoptera ,4 F Trichoptera, totalt Trichoptera ,4 F Neureclipsis bimaculata Trichoptera ,6 F Lype phaeopa Trichoptera ,2 F Hydropsyche sp. Trichoptera F Hydropsyche angustipennis Trichoptera ,4 F Limnephilus sp. Trichoptera ,2 F Limnephilidae, övr. Trichoptera ,8 F Oecetis ochracea Trichoptera ,2 F Brachycentrus subnubilus Trichoptera F Ceratopogonidae Diptera ,8 F Chironomidae, totalt Diptera ,8 F Tanypodinae Diptera F Chironomini Diptera ,8 F Tanytarsini Diptera F Simuliidae Diptera ,4 F Muscidae Diptera ,4 I Totalt ,6 I Gastropoda, totalt Gastropoda ,4 I Radix balthica Gastropoda ,6 I Planorbis sp. Gastropoda ,8 I Gyraulus acronicus Gastropoda I Bivalvia, totalt Bivalvia ,4 I Pisidium sp. Bivalvia ,4 I Oligochaeta, totalt Oligochaeta ,4 I Theromyzon tessulatum Hirudinea ,2 21

22 Bilaga 2, forts. I Helobdella stagnalis Hirudinea ,4 I Haemopis sanguisuga Hirudinea ,4 I Erpobdella octoculata Hirudinea ,6 I Hydracarina Hydracarina ,6 I Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca I Asellus aquaticus Malacostraca I Gammarus pulex Malacostraca I Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera ,2 I Caenis luctuosa Ephemeroptera ,2 I Coleoptera, totalt Coleoptera ,4 I Dytiscidae Coleoptera ,6 I Hydrophilidae Coleoptera ,4 I Hydraena sp. Coleoptera ,2 I Elodes sp. Coleoptera ,8 I Oulimnius tuberculatus Coleoptera ,6 I Oulimnius troglodytes-tuberculatus Coleoptera ,8 I Sialis lutaria Megaloptera ,2 I Trichoptera, totalt Trichoptera I Tinodes waeneri Trichoptera ,4 I Hydropsyche angustipennis Trichoptera ,2 I Limnephilidae Trichoptera ,2 I Apatania sp. Trichoptera ,2 I Tipula sp. Diptera ,4 I Pseudolimnophila sp. Diptera ,8 I Eloeophila sp. Diptera I Pericoma sp. Diptera ,2 I Ceratopogonidae Diptera ,8 I Chironomidae, totalt Diptera ,4 I Tanypodinae Diptera ,8 I Chironomini Diptera ,4 I Tanytarsini Diptera ,2 I Empididae Diptera ,4 I Limnophora sp. Diptera ,4 M Totalt ,6 22

23 Bilaga 2, forts. M Polycelis sp. Turbellaria ,4 M Gastropoda, totalt Gastropoda ,6 M Lymnaea stagnalis Gastropoda ,2 M Physa fontinalis Gastropoda M Acroloxus lacustris Gastropoda ,6 M Ancylus fluviatilis Gastropoda ,8 M Bivalvia, totalt Bivalvia ,8 M Pisidium sp. Bivalvia ,8 M Oligochaeta, totalt Oligochaeta ,6 M Piscicola geometra Hirudinea ,8 M Glossiphonia complanata Hirudinea M Helobdella stagnalis Hirudinea ,2 M Erpobdella octoculata Hirudinea ,2 M Dina lineata Hirudinea ,4 M Hydracarina Hydracarina ,4 M Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca ,4 M Asellus aquaticus Malacostraca ,4 M Gammarus pulex Malacostraca M Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera M Baetis rhodani Ephemeroptera ,6 M Baetis vernus gr. Ephemeroptera ,2 M Centroptilum luteolum Ephemeroptera ,2 M Coleoptera, totalt Coleoptera ,4 M Hydraena sp. Coleoptera ,4 M Elodes sp. Coleoptera ,2 M Elmis aenea Coleoptera ,8 M Limnius volckmari Coleoptera ,2 M Oulimnius troglodytes-tuberculatus Coleoptera ,8 M Trichoptera, totalt Trichoptera ,8 M Rhyacophila nubila Trichoptera M Tinodes waeneri Trichoptera ,4 M Hydropsyche siltalai Trichoptera ,6 M Limnephilus sp. Trichoptera ,8 M Micropterna sp. Trichoptera ,2 23

24 Bilaga 2, forts. M Limnephilidae, övr. Trichoptera ,8 M Dicranota sp. Diptera ,4 M Eloeophila sp. Diptera ,2 M Ceratopogonidae Diptera M Chironomidae, totalt Diptera ,2 M Tanypodinae Diptera ,6 M Orthocladiinae Diptera ,4 M Chironomini Diptera ,2 M Tanytarsini Diptera M Simuliidae Diptera M Empididae Diptera ,4 M Limnophora sp. Diptera ,4 M Totalt ,8 M Gastropoda, totalt Gastropoda ,2 M Physa fontinalis Gastropoda ,2 M Bivalvia, totalt Bivalvia ,8 M Sphaerium sp. Bivalvia ,2 M Pisidium sp. Bivalvia ,6 M Oligochaeta, totalt Oligochaeta ,8 M Hydracarina Hydracarina ,6 M Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca ,8 M Asellus aquaticus Malacostraca ,2 M Gammarus pulex Malacostraca ,6 M Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera M Baetis rhodani Ephemeroptera M Glaenocorisa sp. Hemiptera ,2 M Coleoptera, totalt Coleoptera ,4 M Elodes sp. Coleoptera ,2 M Elmis aenea Coleoptera ,2 M Trichoptera, totalt Trichoptera ,6 M Rhyacophila sp. Trichoptera ,4 M Rhyacophila fasciata Trichoptera ,8 M Hydropsyche angustipennis Trichoptera ,6 M Limnephilidae Trichoptera

25 Bilaga 2, forts. M Silo pallipes Trichoptera ,2 M Sericostoma personatum Trichoptera ,6 M Tipula sp. Diptera ,2 M Dicranota sp. Diptera ,6 M Eloeophila sp. Diptera M Dixa sp. Diptera ,4 M Ceratopogonidae Diptera ,2 M Chironomidae, totalt Diptera ,4 M Tanypodinae Diptera ,2 M Orthocladiinae Diptera ,2 M Chironomini Diptera ,8 M Tanytarsini Diptera ,2 M Simuliidae Diptera ,8 M Stratiomyidae Diptera ,2 M Hemerodromia sp. Diptera ,6 N Totalt ,8 N Bivalvia, totalt Bivalvia ,6 N Pisidium sp. Bivalvia ,6 N Oligochaeta, totalt Oligochaeta N Glossiphonia sp. Hirudinea ,2 N Erpobdella octoculata Hirudinea ,8 N Hydracarina Hydracarina ,8 N Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca ,4 N Asellus aquaticus Malacostraca ,4 N Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera ,4 N Baetis rhodani Ephemeroptera N Nigrobaetis niger Ephemeroptera ,4 N Coleoptera, totalt Coleoptera ,4 N Platambus maculatus Coleoptera ,6 N Hydrophilidae Coleoptera ,4 N Elodes sp. Coleoptera N Elmis aenea Coleoptera ,4 N Trichoptera, totalt Trichoptera ,8 N Plectrocnemia sp. Trichoptera ,2 25