Beslut. efter tillsyn av Ledviks resursenhet i Lidingö kommun

Transkript

1 Lidingö kommun Ledviks resursenhet efter tillsyn av Ledviks resursenhet i Lidingö kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (21) Tillsyn i Ledviks resursenhet Skolinspektionen genomför tillsyn i Lidingö kommun under våren och hösten Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Ledviks resursenhet besöktes av Skolinspektionen den september Fakta om skolan Lidingö kommun har i Ledviks resursenhet samlat kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd. Ledviks resursenhet leds av en rektor. Ledviks resursenhet består av sex olika särskilda undervisningsgrupper. I den särskilda undervisningsgruppen Bergskolan undervisas elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Verksamheten omfattar förskoleklass till och med årskurs 5. På Bergskolan går sju elever. Särskilda undervisningsgruppen Almskolan är för elever med språkstörning. På Almskolan går 18 elever. Särskilda undervisningsgruppen Ekskolan är en verksamhet, med förskoleklass till och med årskurs 6, som riktar sig speciellt till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom autismspektrum. På Ekskolan går sju elever. Särskilda undervisningsgruppen Parkskolan är en verksamhet från årskurs 7 till och med årskurs 9. Verksamheten riktar sig speciellt till elever med mycket hög frånvaro och elever med social störningsproblematik. Skolan saknar permanenta lokaler men befinner sig för närvarande i en lånad lektionssal. På Parksskolan finns tre elever. Särskilda undervisningsgruppen Dalskolan är en verksamhet från årskurs 7 till och med årskurs 9. Verksamheten riktar sig speciellt till elever med tillstånd inom autismspektrum. På Dalskolan går 14 elever. Särskilda undervisningsgruppen Kärnskolan är en verksamhet för elever med långsam inlärning. På Kärnskolan går 13 elever.

3 3 (21) Samtliga verksamheter vid Ledviks resursenhet återfinns sedan hösten 2012 i samma byggnad, med undantag för Bergskolan som är placerad cirka 100 meter från de andra grupperna. På Ledviks resursenhet går sammanlagt 62 elever. Placeringen vid Ledviks resursenhet ska enligt skolans egna uppgifter vara begränsad till 3-4 terminer och därefter ska eleverna slussas ut ur verksamheten. Enligt rektor och områdeschefen har utslussning hittills skett undantagsvis. Ledviks resursenhet leds av en ny rektor sedan vårterminen Till sin hjälp har rektorn en pedagogisk utvecklare på 40 procent. Ledningsgruppen består av rektorn och arbetslagsledare från varje särskild undervisningsgrupp. För Ledviks resursenhet finns inga sammanställningar av elevernas kunskapsresultat för årskurserna 3, 6 och 9 gällande år Således har inte Skolinspektionen kunnat ta del av några kunskapsresultat oavsett årskurs eller ämne för år På frågor från Skolinspektionen svarar lärare och rektor att ett fåtal elever inte når målen i någon hög utsträckning år Enligt kommunrapporten för 2010/2011 var antalet elever utan betyg i årskurs 9 tre i matematik, resten av eleverna i årskurs 9 gick ut med minst godkänt i svenska och engelska. I resten av ämnena saknas betygsstatistik. I kommunens övergripande kvalitetsrapport 2010/11 finns redovisat resultat för elever på Ledviks resursenhet i nationella prov 2011 för årskurs 9 i svenska, engelska och matematik. Resultaten visar att 13 procent av eleverna ej nått målen i svenska och 30 procent inte nått målen i matematik medan alla elever som genomförde nationella proven nådde målen i engelska. Några redovisade resultat för år 2012 finns inte att tillgå. Helhetsbedömning Sammanfattningsvis finner Skolinspektionen ett flertal allvarliga brister i den verksamhet som bedrivs vid Ledviks resursenhet. Det finns organisatoriska oklarheter i verksamheten som bland annat syns i att resursenheten har en rektor trots att Lidingö kommun betraktar enheten som särskild undervisningsgrupp. Det är oklart huruvida rektorsansvaret är delat mellan rektorn för resursenhet och rektorerna för avlämnande skolor. Dessa oklarheter kommer att bedömas i Skolinspektionens huvudmannabeslut.

4 4 (21) Åtgärder behöver vidtas för att förbättra arbetet inom särskilt stöd. Det saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och om anpassad studiegång för de flesta eleverna på Ledviks resursenhet. Skolinspektionen vill betona att ett beslut om anpassad studiegång kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och därför måste sådana beslut föregås av noggranna överväganden. Konsekvensen av felaktiga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp blir att eleverna på Ledviks resursenhet är placerade där utan att vårdnadshavare har möjlighet att överklaga beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolinspektionen har inte kunnat ta del av någon sammanställning av och analys av de samlade kunskapsresultaten för år Detta innebär att rektor såväl som kommunen saknar ett samlat underlag i det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt lärare och rektor når endast ett fåtal av eleverna kunskapskraven år Kunskapsresultaten behöver således förbättras. På Ledviks resursenhet går elever med specifik problematik. Elevernas särskilda behov och förutsättningar ställer höga krav på undervisningen. Huvudmannen behöver se till att lärarna har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver samt får kompetensutveckling för att kunna möta elevernas särskilda behov. Tillsynen visar att skolans arbete brister i arbetet med att främja elevernas utveckling och lärande. Till exempel utgår inte alla lärare från kursplanernas innehåll när de planerar eller genomför sin undervisning. Vidare klargör inte alla lärare vilka mål utbildningen har och eleverna får således inte klart för sig vilket kunnande som krävs för de olika betygen. Skolinspektionen bedömer även att utbildningen inte i tillräcklig omfattning tar hänsyn till elevernas olika behov. Bland annat behöver anpassningen av undervisningen utvecklas efter elevernas specifika förutsättningar och behov, även i form av tillgång till pedagogiska hjälpmedel. Vidare ges inte eleverna tillräckligt med inflytande över utbildningen och eleverna ges inte förutsättningar att delta i forum för samråd. Det förekommer att lärare på Ledviks resursenhet vidtar disciplinära åtgärder som inte står i proposition till syftet att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det är viktigt att det på resursenheten förs resonemang om hur man använder sig av adekvata disciplinära åtgärder. Det är även av vikt att man kommer överens om rutiner för rapportering av kränkningar till rektor. Slutligen utfärdas inte betyg i enlighet med författningarnas krav, något som måste åtgärdas.

5 5 (21) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Lidingö kommun föreläggs med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 19 februari 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Lidingö kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom undervisning och lärande. - Se till att lärarna klargör för eleverna vilka mål utbildningen har. - Se till att undervisningen utgår från och omfattar läroplanens krav. - Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. - Se till att lärarna ger uttryck för att de stärker elevernas vilja att lära och tilliten till den egna förmågan. - Se till lärarna anpassar undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. - Se till att lärarna ger elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Motivering Läroplanen anger att skolan ska klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. De elever som Skolinspektionen intervjuat uppger att lärarna i vissa ämnen eller årskurser lämnar ut skriftliga kriterier där kunskapskraven för ämnet står. Eleverna menar att innehållet i dessa är alltför komplicerat och begreppen svåra att förstå. Enligt eleverna får de inte klart för sig vilka kunskaper som krävs för de olika betygen. Rektorn för Ledviks resursenhet bekräftar att lärarna på ett tydligare sätt behöver konkretisera sina mål för undervisningen genom att bland annat diskutera och förtydliga kunskapskraven för eleverna. Följden av att eleverna inte får klart för sig vad som krävs blir enligt eleverna att vissa ämnen upplevs mindre viktiga och att de inte vet varför de ska lära sig det de läser eller vilken nytta de har av kunskaperna. Lärarna instämmer i att vissa begrepp i kursplanerna kan upplevas som svåra för eleverna men de

6 6 (21) uppger att de inte vet hur man på bästa sätt ska tolka eller bryta ner kursplanerna. Både rektor och lärare håller med om att det är ett utvecklingsområde att klargöra målen för utbildningen på ett tydligare sätt för eleverna. Enligt skollagen ska utbildningen följa de riktlinjer och mål som anges i läroplanen. Enligt vad som framkommit i tillsynen utgår inte alla lärare från läroplanens innehåll när de planerar eller genomför sin undervisning. Lärarna menar att verksamheten i sig innebär att läroplanens kunskapskrav får stå tillbaka då arbetet i stor utsträckning är socialt inriktat. I någon av grupperna handlar det om att få eleverna att komma till skolan. Enligt rektor för Ledviks resursenhet ska lärarna skriva pedagogiska planeringar inför varje nytt arbetsområde men alla lärare gör inte detta. Enligt läroplanen för grundskolan ska undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Lärarna ska också samverka med varandra i arbetet för att nå utbildningsmålen och för att ge överblick och sammanhang. I samband med intervjuer med elever och lärare framkommer att lärarna i mycket begränsad omfattning, i enstaka ämnen, samverkar med varandra och att undervisningen i olika ämnen sällan relateras till varandra där kunskapsområdena ses som en helhet. Lärarna framför att de sällan har tid att ha en gemensam planering kring upplägget i undervisningen. Stor del av tiden går till att diskutera enskilda elevers stödbehov. Även verksamhetsbesök visar att undervisningen sällan är organiserad så att olika ämnen integreras i övergripande kunskapsområden. Enligt rektorn för Ledviks resursenhet har frågan om ett ämnesövergripande arbetssätt inte diskuterats på en skolövergripande nivå. Enligt läroplanen ska lärarna även stärka elevernas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan. Av de intervjuer som Skolinspektionen har genomfört framgår att undervisningen inte alltid präglas av att lärarna har tilltro till elevernas förmåga. Eleverna ger exempel på situationer då lärarna visat att de inte har höga förväntningar på dem. Eleverna menar att de kan få höra från lärare att som elev på Ledviks resursenhet kan man aldrig uppnå betyget A. Rektorn för Ledviks resursenhet bekräftar att det finns lärare i framförallt Kärnskolan som har låga förväntningar på eleverna men att detta ska lyftas och diskuteras. Det framgår av skollagen och läroplanen för grundskolan att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vidare anger skollagen

7 7 (21) att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Enligt rektorn för Ledviks resursenhet sker en viss anpassning av undervisningen men elevernas specifika förutsättningar och behov försvårar arbetet. Lärarna anser att de anpassar så gott de kan men att det bland annat saknas kartläggning över den enskilda elevens nuvarande kunskapsnivå vilket gör att undervisningen inte alltid anpassas med hänsyn till varje elevs specifika behov. Lärarna anser att bristen på kompensatoriska hjälpmedel, såsom datorer och andra pedagogiska verktyg, gör att anpassningen ytterligare försvåras. I elevintervjun framkommer att undervisningen ibland upplevs som för lätt och att elever som behöver extra utmaningar inte alltid får det. Lärarna och rektor instämmer i att undervisningen inte alltid ger den ledning och stimulans som krävs för att eleven ska nå längre i sin kunskapsutveckling. Lärarna uppger att elevernas problematik gör att man i huvudsak satsar på att eleverna ska nå kunskapskraven för E i ämnena svenska, engelska och matematik. Ovanstående visar att det finns brister gällande undervisningen vid Ledviks resursenhet. Skolan klargör inte för eleverna vilka mål undervisningen har. Undervisningen samordnas inte så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Lärarna samverkar inte i tillräcklig grad med varandra i arbetet för att nå utbildningsmålen och för att ge överblick och sammanhang. Lärarna anpassar inte heller i tillräcklig grad undervisningen efter elevers behov, förutsättning och erfarenheter. De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Vidare behöver lärarna stärka elevernas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Skolinspektionen förelägger Lidingö kommun att åtgärda bristerna. Författning 1 kap. 4 och 11 första stycket skollagen 3 kap. 3 första och andra meningen skollagen Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter

8 8 (21) Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlinjer Lgr 11, 2.8 Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar Grundläggande värden och inflytande Bedömning Lidingö kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom grundläggande värden och inflytande. - Se till att eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem. - Se till att utformningen av inflytandet anges i planeringen av verksamheten och har en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande utifrån ålder och mognad. Motivering Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. Skollagen fastställer också att utformningen av inflytandet ska anges i samband med planering av verksamheten. Av läroplanen framgår vidare att lärarna ska svara för att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Lärarna är vidare ansvariga för att tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Läroplanen pekar också ut rektorn som ansvarig för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Vidare framgår det av skollagen att det i varje skolenhet ska finnas ett eller flera forum för samråd med eleverna. Såväl i lärarnas som i rektors dokumentation saknas beskrivningar av hur inflytandet ska utformas och hur eleverna ska ges en progression i detta. Vidare erbjuds eleverna på Ledviks resursenhet forum för samråd i begränsad utsträckning. Några av eleverna uppger att det sker sporadiska klassråd men att innehållet på mötena mest är information från läraren. Av lärarnas lokala planeringar som Skolinspektionen tagit del av framgår att elevernas arbetssätt är redan förutbestämt av läraren. Elevernas möjlighet att delta i planeringen av undervisningen är därmed liten. Ingen av de intervjuade eleverna kan ge exempel på områden där de hade varit med och påverkat undervisningen.

9 9 (21) Sammanfattningsvis visar tillsynen att eleverna inte ges ett aktivt inflytande över utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Skolinspektionen förelägger Lidingö kommun att åtgärda bristerna. Författning 1 kap. 10 skollagen 4 kap. 9, 13, 14 skollagen Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Elevernas ansvar och inflytande Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.8 Rektorns ansvar Trygghet och studiero Bedömning Lidingö kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. - Se till att de disciplinära åtgärder som vidtas står i proportion till syftet att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. - Se till att beslut om disciplinära åtgärder dokumenteras i enlighet med författningarnas krav. - Utarbeta och implementera rutiner så att personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till rektorn. - Utarbeta och implementera rutiner så att signaler om kränkande behandling rapporteras till huvudmannen. - Se till att det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och en redovisning av vilka åtgärder som har genomförts föregående år. Motivering Av skollagen framgår att rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Vidare framgår det av skollagen att en åtgärd får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

10 10 (21) Lärarna uppger att vissa elever är utåtagerande och trotsiga, vilket gör balansen svår hur pass hårt de får ta tag i eleverna, i syfte att tillförsäkra elevernas trygghet och studiero. Rektorn för Ledviks resursenhet uppger i intervju att det finns lärare som går över gränsen och tar tag i eleven orimligt mycket men att rektorn vidtagit åtgärder för att detta inte ska kunna upprepas. Dock kunde Skolinspektionen vid tillsynstillfället se hur en lärare vidtar en disciplinär åtgärd genom att låsa ut en elev utomhus. Eleven lämnades dessutom utan tillsyn utomhus en längre tid. Den beskrivna åtgärden kan inte sägas stå i proportion till syftet att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Av skollagen framgår att om en åtgärd vidtagits ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Det framgår av tillsynen att lärarna vid ett flertal tillfällen vidtagit disciplinära åtgärder utan att dessa har dokumenterats i enlighet med författningarnas krav. Av skollagen framgår att skolan ska ha rutiner för att personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till rektorn. I intervjuer med både rektor och lärare på Ledviks resursenhet framkom det att skolan saknar rutiner för rapportering till rektor vid kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Vid intervjuer med lärarna och rektor framkommer att det råder stor osäkerhet när en incidentrapport ska skrivas. Lärarna uppger att det är svårt att ta ställning till om en elev har utsatts för kränkningar och när det därför ska skrivas rapport. Lärarna anser att elevernas problematik på Ledviks resursenhet gör att både språk och attityd kan vara tufft, vilket försvårar avgörandet när det är en kränkning eller inte. Ibland uppger lärarna att de löser saker direkt på plats när de inträffar. I dessa fall sker ingen rapportering även om händelsen innebär en tydlig kränkning av en elev. Enligt rektor behöver personalen diskutera vad begreppet kränkning står för samt säkerhetsställa att rutiner vid kännedom om att en elev ansett sig utsatt för kränkning fastställs. Av skollagen framgår att en rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

11 11 (21) Det framgår av intervjun att rektorn för Ledviks resursenhet inte anmäler händelser till huvudmannen. Enligt rektorn har kommunen inte givit några direktiv kring vad de vill ha för rapporter och inte till vem som rektorn ska rapportera till. Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skolinspektionen har tagit del av skolans plan mot kränkande behandling, vilken till flera delar motsvarar författningarnas krav. Det är dock otydligt vilka insatser som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året, med anledning av gjord kartläggning. Vidare saknar planen en redogörelse för vilka åtgärder som har genomförts föregående år. Sammanfattningsvis visar tillsynen att de disciplinära åtgärder som vidtas inte alltid står i proportion till syftet att tillförsäkra eleverna trygghet eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. om disciplinära åtgärder dokumenteras inte alltid samt rutiner saknas för anmälan till rektor och till kommunen om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Det finns även brister i skolans plan mot kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Skolinspektionen förelägger Lidingö kommun att åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 3, 6, 7, 24 skollagen 6 kap. 6, 8, 10 skollagen Lgr 11 1 skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande

12 12 (21) Särskilt stöd Bedömning Lidingö kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom särskilt stöd. - Se till att beslut fattas om särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång enligt författningarnas krav. - Se till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Av skollagen framgår att om det finns särskilda skäl, får ett beslut för en elev i grundskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Av intervjuer och samtal med områdeschef, rektor för Ledviks resursenhet och lärare framkommer att det saknas beslut och särskilda mottagningsrutiner avseende elever som placeras i de särskilda undervisningsgrupperna tillhörande Ledviks resursenhet. Placeringen sker i huvudsak efter muntliga överenskommelser mellan avlämnande och mottagande rektor. Samråd med eleven samt elevens vårdnadshavare ingår även i placeringsrutinerna. Konsekvensen av detta förfarande blir att eleverna på Ledviks resursenhet är placerade där utan att vårdnadshavare har möjlighet att överklaga beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolinspektionen erinrar om att det inte finns några bestämmelser som reglerar hur länge en placering i särskild undervisningsgrupp kan pågå. Placeringen av elever i särskild undervisningsgrupp behöver kontinuerligt utvärderas, vilket av tillsynen framgår inte sker på Ledviks resursenhet. Av tillsynen framgår dessutom att det finns elever i förskoleklass på Ledviks resursenhet. Enligt skollagen kan särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp inte ges elev i förskoleklass utan gäller endast grundskoleelev. Av skollagen framgår det att beslut om anpassad studiegång får ske om det särskilda stödet för en elev i grundskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. et innebär avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbild-

13 13 (21) ning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Tillsynen visar att det saknas beslut om anpassad studiegång för de allra flesta elever som inte läser alla ämnen. Det finns elever i framförallt Kärnskolan där timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen tydligt avviker. Eleverna erbjuds i huvudsak ämnena engelska, svenska och matematik. Enligt rektorn finns det ämnen som inte erbjuds eleverna på grund av att det saknas lärarkompetens i dessa. Det innebär att Ledviks resursenhet inte tar sin utgångspunkt i att inom ramen för den anpassade studiegången erbjuda så många ämnen som möjligt. Rektorn har dock vidtagit vissa åtgärder för att komma till rätta med detta, t.ex. erbjuds vissa elever undervisning i praktisk estetiska ämnen på närliggande skolor. Skolinspektionen har tagit del av de två beslut om anpassad studiegång som skolan har tagit fram. I dessa framgår endast vad skolan har tagit bort för ämnen. I besluten saknas en beskrivning om hur skolan ska anpassa elevens studiegång vilket medför att eleven och elevens vårdnadshavare har stora svårigheter att förstå vad eleven egentligen får för undervisning i stället för den som tagits bort. I besluten saknas dessutom en överklagandehänvisning. Skolinspektionen vill betona att ett beslut om anpassad studiegång måste föregås av noggranna överväganden eftersom den kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning. Det är viktigt att eleven och vårdnadshavarna informeras om konsekvenserna av ett sådant beslut och om vad det innebär för elevens möjligheter att studera vidare. Av skollagen framgår det att åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Enligt rektorn på Ledviks resurssenhet brukar eleverna ha åtgärdsprogram när de placeras vid Ledviks resursenhet. Det görs inte alltid en bedömning på Ledviks resursenhet om nya åtgärdsprogram behöver utarbetas efter att eleverna placerats där. Enligt rektor och elevhälsan pågår ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra rutinerna vid upprättandet av åtgärdsprogram samt deras innehåll. Rektor har sedan i höstas dessutom krav på att alla åtgärdsprogram grundar sig i en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Av de åtgärdsprogram Skolinspektionen granskat framgår inte alltid vilka behov eleven har och hur de ska tillgodoses av skolan. Åtgärdsprogrammen behöver dessutom i allt högre grad relateras till läroplanens kunskapskrav. Inte heller framgår hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

14 14 (21) Sammanfattningsvis framgår av tillsynen att det finns brister gällande skolans arbete med att ge särskilt stöd. om särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång följer inte författningarnas krav. Åtgärdsprogram utarbetas inte alltid för elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det finns också brister i upprättade åtgärdsprogram. Med anledning av ovanstående förelägger Skolinspektionen Lidingö kommun att avhjälpa bristerna. Författning 3 kap. 7-9 samt skollagen Bedömning och betygssättning Bedömning Lidingö kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömning och betygssättning. - Se till att betyg utfärdas i enlighet med författningarnas krav och att föreskrifterna om betyg följs. - Se till att skriftlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling ges när ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne. - Se till att de skriftliga omdömena i de individuella utvecklingsplanerna avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. - Se till att i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt.

15 15 (21) Motivering Enligt skollagen och skolförordningen ska rektorn se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Skolverkets föreskrifter anger vilka uppgifter som ska finnas i en betygskatalog (SKOLFS 2011:123). Den ska bland annat innehålla identifieringsuppgifter som skolidentitet och namn på betygssättande lärare. Skolinspektionen har tagit del av ett utdrag ur Ledviks resursenhets betygskatalog. Betygskatalogen saknar rätt skolidentifikation, namn på huvudman och kommun. Varje så kallad särskild undervisningsgrupp har en egen skolidentifikation trots att Ledviks resursenhet enligt kommunen inte utgör en skolenhet. Av de betygskataloger som Skolinspektionen tagit del saknas även signaturer av betygssättande lärare och namnförtydligande. Vidare innehåller betygskatalogen en betygsammanställning där två olika betygsystem blandas för samma årskurs. Enligt skollagen ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges i fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne. När en elev får ett icke godkänt betyg i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning ges. Även om det på Ledviks resursenhet finns elever som avslutat ett ämne med icke godkänt betyg saknas det skriftliga bedömningar av elevens kunskapsutveckling i ämnet. Av skollagen framgår vidare att läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ska ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eleven får undervisning i. Läraren ska också sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Av de skriftliga omdömen som Skolinspektionen tagit del av framgår att läraren med ett kryss markerar antingen har uppfyllt kunskapskravet, har förväntade kunskaper.. eller riskerar att inte uppfylla.. i respektive ämne för att illustrera om eleven bedöms uppnå kunskapskraven. Utöver det finns utrymme för läraren att kommentera elevens kunskaper i relation till kunskapskraven i varje ämne vilket görs i flertalet ämnen. Dock beskriver lärarna huvudsakligen om eleven jobbar bra eller ska fortsätta jobba aktivt istället för att beskrivna elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Av de individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av framgår inte heller tydligt vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt.

16 16 (21) Sammanfattningsvis framgår av tillsynen att det finns brister gällande säkerhetsställande av att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar samt att skriftliga bedömningar av elevens kunskapsutveckling i ämnet inte ges. Vidare följer inte de skriftliga individuella utvecklingsplanerna författningarnas krav. Med anledning av ovanstående förelägger Skolinspektionen Lidingö kommun att avhjälpa bristerna. Författning 3 kap. 14 samt 10 kap. 13, 15 17, 20, 22 skollagen 6 kap skolförordningen Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Skola och hem Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Lidingö kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Se till att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Motivering Enligt skollagen ska varje skolenhet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter. Enligt läroplanen är det rektorns ansvar att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Vidare anger skollagen att rektor ansvarar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Enligt lärarna diskuteras elevernas måluppfyllelse och resultat på betygskonferenserna men dessa diskussioner är inriktade på den enskilde individen. Det saknas skolövergripande sammanställningar av kunskapsresultaten för fler årskurser än årskurs 9 för år Analyser av skolans måluppfyllelse på gruppnivå och skolnivå görs i begränsad omfattning enligt rektorn. Enligt rektor för Ledviks resursenhet finns inga rutiner för att redovisa resultat eller utvecklingsbehov till huvudman.

17 17 (21) Vidare finns enligt rektorn inget system för att säkerställa att de åtgärder som vidtas för högre måluppfyllelse ger effekter. Rektor har ägnats sig åt annat än att följa upp och utveckla utbildningen. Visserligen har rektor en god kunskap om den inre verksamheten men medger att det behövs en mer systematisk uppföljning av den undervisning som bedrivs och de åtgärder som sätts in. Därmed saknas ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete i syfte att utveckla utbildningen. Tillsynen visar att det finns brister när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet vid Ledviks resursenhet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Skolinspektionen förelägger Lidingö kommun att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 4-7 skollagen Lgr 11 punkt 2.8 Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar Personalkompetens Bedömning Lidingö kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom personalkompetens. - Se till att det för undervisningen används lärare som har utbildning för de uppgifter de ska utföra. - Se till att personalen vid Ledviks resursenhet ges möjlighet till kompetensutveckling. Motivering Utgångspunkten i skollagen är att lärare ska ha utbildning för den undervisning de bedriver. Det innebär att lärarens utbildning måste överensstämma med en skolform, årskurs och de ämnen som läraren undervisar i. Lärare som anställts före den 1 juli 2011 och som saknar lärarlegitimation kan under en övergångsperiod istället ha utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Lärare som inte uppfyller kraven enligt skollagen får undantagsvis bedriva undervisning. Det gäller bland annat om det inte finns personer som uppfyller kraven inom huvudmannens organisation.

18 18 (21) Vidare framgår av skollagen att personalen vid skolenheterna ska ges möjlighet till kompetensutveckling. Av tillsynen framgår att det finns lärare som bedriver en stor del av undervisningen i ämnen som de inte har utbildning för. Det finns även lärare som saknar lärarutbildning. Enligt rektorn för Ledviks resursenhet finns ingen plan för att komma tillrätta med detta. Den kompetensutveckling som ges innebär inte att lärare uppnår den behörighet som skollagen föreskriver. Lärarna ges inte heller tillräcklig kompetensutveckling så att de får förutsättningar att möta elevernas särskilda behov. Av tillsynen framkommer att lärare vid skolan saknar utbildning för den undervisning de bedriver. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Skolinspektionen förelägger Lidingö kommun att åtgärda bristen. Författning 2 kap års skollag och 33 lagen om införande av skollagen 2 kap. 34 skollagen Lgr övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar Omfattning och resurstillgång Bedömning Lidingö kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom omfattning och resurstillgång. - Se till att utbildningen bedrivs i ändamålsenliga lokaler. - Se till att eleverna har tillgång till utrustning, böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning och för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Motivering Enligt skollagen ska det för utbildningen finnas ändamålsenliga lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Tillsynen visar att de bedrivs undervisning i lokaler där syftet med undervisningen inte fullt ut kan uppfyllas. Den särskilda undervisningsgruppen Parkskolan saknar tillgång till permanenta lokaler. Av intervjuer med lärare och rektor för Ledviks resursenhet framkommer att Parkskolan befinner sig i tillfälligt lånade lokaler utan möjlighet till att packa upp kartonger med läromedel eller inreda efter behov. Enligt lärarna saknas utrustning på skolan i form av

19 19 (21) datorer och annat hjälpmedel. Lärarna uppger att bristen på lokaler och det stora behovet av hjälpmedel som finns gör att eleverna riskerar att inte nå målen. Verksamhetsbesöken bekräftade lärarnas och rektorns uttalande om att Parkskolan saknar ändamålsenliga lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Tillsynen visar att eleverna vid Ledviks resursenhet saknar tillgång till ändamålsenliga lokaler samt utrustning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Skolinspektionen förelägger Lidingö kommun att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 35 skollagen I ärendets slutliga handläggning har utbildningsråd Mats Peterson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Enhetschef Åsa Permén Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

20 20 (21) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning.

21 21 (21) För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (