Hållbarhetsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhetsredovisning"

Transkript

1 Hållbarhetsredovisning

2 Innehåll Generalsekreteraren har ordet 3 Vår definition av hållbar utveckling 5 Om rapporten 6 Viktiga händelser under 7 Rädda Barnen i ett nötskal 8 Vår omvärld 10 De viktigaste hållbarhetsfrågorna 11 Vårt bidrag till ett hållbart samhälle 13 Utmaningar och mål 14 Utvärderingar av Rädda Barnen 16 Utmärkelser 17 Ekonomiskt ansvar 18 Vår insamling 19 Socialt ansvar 22 Våra fyra metoder 23 Case: nationella verksamheten 24 Case: Internationella verksamheten 25 Barnens röst 26 Arbete mot korruption och bedrägeri 29 Politisk påverkan 30 Miljöansvar 32 Resor och koldioxidutsläpp 33 GRI-index 34 Kontaktperson för denna rapport 36 OMSLAGSFoto: Luca Kleve-Ruud/Save the Children

3 Barnens rätt vår viktigaste hållbarhetsfråga foto: Johan Jeppson Rädda Barnen tar ett stort socialt ansvar och uppmuntrar företag, nationellt och internationellt, att aktivt arbeta för barns rättigheter i sin hållbarhetsstrategi. Rädda Barnen är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse som kämpar för barns rättigheter i Sverige och i världen. Rädda Barnens värdegrund utgår från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter. Den bygger på övertygelsen att alla människor har lika värde, barn har särskilda rättigheter och att alla har ett ansvar men stater har bindande skyldigheter. Många av de problem vi arbetar med är komplexa och föränderliga. För att påverka och förändra krävs kunskap, uthållighet och flexibilitet. Vi arbetar med långsiktiga förändringsprocesser där många faktorer och aktörer är inblandade. Rädda Barnen har en viktig uppgift inom området hållbar utveckling och det är att aktivt arbeta med mänskliga rättigheter. Förutom arbetet med mänskliga rättigheter arbetar Rädda Barnen kontinuerligt med att minimera organisationens negativa avtryck på miljön i Sverige och utomlands. Det har till exempel inneburit att utveckla lokalerna miljömässigt, att vid inköp granska och utvärdera leverantörerna gällande miljö och mänskliga rättigheter och att resa med minskad negativ påverkan på miljön. Rädda Barnen tar ett stort socialt ansvar och uppmuntrar företag nationellt och internationellt att aktivt arbeta för barns rättigheter i sina hållbarhetsstrategier. Kraven ökar på att Rädda Barnen ska ha en kostnadseffektiv verksamhet och att vi är tydligare med hur vi använder våra resurser. Rädda Barnen har de senaste åren arbetat med att förstärka och utveckla processer, system och strukturer för att vi ska kunna säkra kvalitén och utnyttja resurserna än mer effektivt för att nå de ambitioner vi har. Den ökade öppenheten kommer ge en tydligare bild av vårt arbete med ekonomisk hållbarhet. Vår framtida utmaning är att inom hållbarhetsredovisning, bli ledande bland ideella organisationer. Vi strävar efter att bli en organisation som tydligt kan redovisa resultat samt utveckla och förbättra vårt arbete med att följa upp miljömål och riktlinjer. Jag vill berömma de insatser som personalen på Rädda Barnen har utfört. Personalen, som trots en omorganisation och övergång till Save the Children International, har arbetat hårt för att säkerställa kvaliteten på vårt arbete för barnen och för en hållbar utveckling. Elisabeth Dahlin Generalsekreterare Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 3

4 Vision Vi ser en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet. 4 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning Verksamhetsidé Vårt uppdrag är att verka för och inspirera till genomgripande förbättringar i hur barn behandlas och att uppnå omedelbara och bestående förändringar i deras liv. Verksamhetsfokus Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Foto: Lucia Zoro/Save the Children

5 Vår definition av hållbar utveckling Kärnan i Rädda Barnens verksamhet är att kämpa för barns rättigheter i Sverige och övriga världen. Det handlar om allt ifrån att påverka politiker och makthavare att sätta barns bästa i främsta rummet till att skapa skydd för barn mot våld och övergrepp samt att rädda liv i katastrofsituationer. Barnkonventionen är ett kraftfullt verktyg i Rädda Barnens arbete för barns rättigheter. Vårt uppdrag präglas av ansvarstagande, vilket också genomsyrar sättet vi arbetar på inom organisationen. Vi tar hänsyn till såväl miljö som sociala frågor och ekonomi. 10 riktlinjer för barnens rätt Barnrättsprinciperna lanserades av Rädda Barnen, UNICEF och FN:s Global Compact för drygt ett år sedan. Dessa 10 riktlinjer ska hjälpa företag att ta ansvar för barns rättigheter i sin verksamhet. Etisk förvaltning Rädda Barnen ställer etiska samt miljömässiga krav både på sina leverantörer och på finansiell förvaltare. Vid val av leverantörer ska Rädda Barnen främja samarbete med leverantörer som genom sin verksamhet förbättrar barns rättigheter, villkor och möjligheter. De ska också undvika, eller under vissa förutsättningar verka för att förändra, sådan produktion och sådana processer som är till skada för barns villkor och möjligheter. Rädda Barnen upphandlar därför i första hand från företag och företagsgrupper som följer eller stödjer de internationella konventioner som Sverige undertecknat, särskilt sådana som berör mänskliga rättigheter, barns rättigheter, arbetsvillkor, miljö samt konventioner gällande korruption och vapenrelaterade områden. Rädda Barnen lägger också vikt vid om leverantören följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag, är medlem i FN:s Global Compact och rapporterar i enlighet med GRI. Rädda Barnen har en uttalad förvaltningspolicy. Målet är att vid medelsförvaltning ta hänsyn till de etiska faktorer som ett ansvarsfullt investerarbeteende bygger på: ESG (Environmental, Social and Governance). Rädda Barnen följer den vägledning för utformning av placeringspolicy som utarbetats av Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Rädda Barnen investerar enligt förvaltningspolicyn i företag som följer de internationella konventionerna som Sverige undertecknat, särskilt sådana som berör mänskliga rättigheter, barns rättigheter, arbetsvillkor, miljö samt konventioner gällande korruption och vapenrelaterade områden. Vid val av investeringsportfölj görs även en etisk screening som är en kontroll av att företaget inte bryter mot dessa kärnkonventioner. Barnrättsprinciperna 1 Ta ansvar för att respektera barnets rättigheter och förbinda sig till att främja mänskliga rättigheter för barn 2 Bidra till att avskaffa barnarbete i hela företagets verksamhet och i samtliga affärsförbindelser 3 Erbjuda anständiga arbetsförhållanden för ung arbetskraft samt föräldrar och vårdnadshavare 4 Se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet och i alla företagets inrättningar 5 Se till att produkter och tjänster är säkra och sträva efter att främja barnets rättigheter genom dem 6 Använda marknadsföring och reklam som respekterar och främjar barnets rättigheter 7 Respektera och främja barnets rättigheter i relation till miljön och till fastigheterna som förvärvas och används 8 Respektera och främja barnets rättigheter i säkerhetsarrangemang 9 Bidra till att skydda barn som drabbats av olyckor 10 Stödja samhälls- och regeringsinsatser för att skydda och tillgodose barnets rättigheter Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 5

6 Om rapporten I Rädda Barnens första hållbarhetsredovisning, beskriver vi hur vi arbetar med frågor som är kopplade till ansvarstagande och hur vi på så vis är med och bidrar till en hållbar utveckling. Syftet med redovisningen är att Rädda Barnen ska bli mer transparent beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan, vilket är viktigt i relationerna till intressenter och andra marknadsaktörer. Redovisningen täcker alla väsentliga principer i FN:s Global Compact och belyser de hållbarhetsfrågor som våra intressenter anser är viktigast att Rädda Barnen berättar om. Vi berättar bland annat om hur vi kämpar för barns rättigheter, hur medel samlas in och används samt hur vi arbetar för att minska den negativa påverkan vår verksamhet har på miljön. Redovisningen är upprättad i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer (G3.1) för hållbarhetsredovisning och det specifika sektorsstillägget för ideella organisationer. Som en del i detta har GRI:s vägledning för redovisningens innehåll, med tillhörande principer, tillämpats för att bestämma vad som ska ingå i rapporteringen. Målgrupper för redovisningen är våra medlemmar, givare, medarbetare, myndigheter och den breda allmänheten. Dessutom är Rädda Barnen medlem i FN:s Global Compact och INGO Accountability Charters vilket medför att vi årligen ska rapportera till dem genom en hållbarhetsredovisning. Redovisningen avser Rädda Barnen Sveriges hela verksamhet, inklusive utlandskontoret i Sudan, och beskriver kalenderår. De olika projekt som Rädda Barnen stödjer i Sverige och övriga världen är endast inkluderade med exempel i form av en narrativ beskrivning. Eftersom det här är Rädda Barnens första hållbarhetsredovisning har vi valt att avgränsa oss till Rädda Barnen Sverige. Vi har valt att inte redovisa Save the Children Internationals påverkan på våra indikatorer, däremot kommer exempel på projekt som som drivits nationellt och internationellt av Rädda Barnen under beskrivas. Det är ännu inte bestämt om Save the Children International framöver kommer att sammanställa en hållbarhetsredovisning som allmänheten kan ta del av vilket skulle ge ytterligare en dimension av vår verksamhet. Då det här är Rädda Barnens första hållbarhetsredovisning, har valda GRI-indikatorer inte tagits fram och redovisats tidigare och därmed kan vi inte göra jämförelser med tidigare år. Vilka det gäller framgår under miljöavsnittet på sidan Rädda Barnens hållbarhetsredovisning kommer hädanefter att publiceras årligen. Foto: Jörgen HildebrandT 6 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

7 Viktiga händelser under Ny verksamhetsinriktning Under togs en ny verksamhetsinriktning fram för Rädda Barnen där fokus är barnets rätt till god samhällsstyrning, barnets rätt till trygghet och skydd samt barnets rätt till utbildning. Den fastställdes av Riksmötet i september. En ny fyraårig strategisk plan fastställdes även av styrelsen i oktober. Mer information om detta finner du på: Kvalitets- och innehållsutveckling Rädda Barnens ordförande är ledamot av Save the Children Internationals styrelse där arbetet präglats av övertagandet av programverksamhet och personal. När nu all internationell programverksamhet är överförd flyttas fokus till att utveckla innehållet och kvaliteten i programverksamheten samt att effektivt kunna mäta och följa upp resultaten för barns rättigheter. Ny organisation på plats innebar ett historiskt år för Rädda Barnens internationella arbete. Under året slutfördes den organisatoriska förändringen som Internationella Rädda Barnen beslutade om 2009 och som innebär att alla nationella medlemsorganisationers internationella programverksamhet ska genomföras av en gemensam organisation. Vid årets slut fanns enbart regionkontoret i södra Afrika kvar i Rädda Barnens egen regi, kontoret kommer under 2013 att överföras till Save the Children International. Nytt arbetssätt Rädda Barnen har under året arbetat aktivt internt med en förändrad organisation och nytt processorienterat arbetssätt för att kunna svara upp mot nya roller och utökat ansvar. Det nya arbetssättet förväntas bidra till en mer effektiv verksamhet. Långsiktiga mål på plats Sommaren tecknade Rädda Barnen ett avtal med Sida om projektet Företag som aktörer för barns rättigheter som omfattar cirka 35 miljoner kronor och löper på tre år. Ett av de långsiktiga målen är att integrera Children s Rights and Business Principles i existerande globala rapporteringsmekanismer för företag, såsom Global Compact, Global Reporting Initiativ, ISO med flera. Ett annat långsiktigt mål är att påverka nyckelaktörer såsom finansiella institutioner och branschorganisationer att utveckla kapaciteten att kunna vara ett stöd till företag i implementering av Children s Rights and Business Principles (vilket nu testas i ett pilotprojekt med stöd av Accenture). Arbetet ska också långsiktigt och brett sprida kunskap och kapacitet inom Internationella Rädda Barnen. Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 7 Foto: JONAS GRATZER, save the children

8 Vilka är vi? Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden medlemsrörelse med verksamhet både i Sverige och internationellt. Vårt arbete utgår från Barnkonventionen. Rädda Barnen bildades den 19 november 1919, några månader efter den första Internationella Rädda Barnen-organisationen i England. Vi är en av de ledande medlemsorganisationerna i Internationella Rädda Barnen, världens ledande barnrättsorganisation. Svenska Rädda Barnen sitter med i styrelsen och i ett antal styr- och arbetsgrupper. Internationella Rädda Barnen består av 30 medlemsorganisationer (). Huvudkontoret, med säte i London, samordnar medlemsorganisationernas gemensamma internationella arbete. Genom Internationella Rädda Barnen arbetar vi i fler än 120 länder och har påverkanskontor i Genève, Bryssel, New York och Addis Abeba. Rädda Barnen prioriterar, i nationell och internationell programverksamhet, barnets rätt till god samhällsstyrning, barnets rätt till trygghet och skydd och barnets rätt till utbildning. I internationell programverksamhet prioriterar Rädda Barnen även humanitärt arbete. Arbetet omfattar både långsiktigt utvecklingsarbete och humanitärt arbete i väpnade konflikter och naturkatastrofer. Vi arbetar också aktivt med barnets rättigheter kopplat till företagens sociala ansvar. Vi har stort fokus på samarbetet med lokala och nationella organisationer, inklusive barns egna organisationer, som är experter på barns situation i det egna landet. Ett starkt civilsamhälle är en grundförutsättning för att åstadkomma långsiktiga förbättringar av barns livsvillkor. I Sverige arbetar vi med barns rättigheter i lokalföreningar, distrikt och i samverkan med Rädda Barnens Ungdomsförbund (RBUF). Riksorganisationen, med stöd av sitt kansli, ansvarar för det nationella påverkansarbetet. Rädda Barnen har fyra regionkontor som arbetar med att stödja, stimulera och utveckla den ideella verksamhet som bedrivs av medlemmar i distrikt och lokalföreningar. De regionala kontoren arbetar dels med organisationsstöd (exempelvis medlemsutbildningar och ledarutbildningar), dels med verksamhetsutveckling (exempelvis stöd i massmediala kontakter och politiskt påverkansarbete). Kontoren arbetar även med metodutveckling för lokalt ideellt arbete samt samordning och erfarenhetsutbyte. På våra regionkontor bedriver vi också klinisk verksamhet med behandlare som tar emot barn och ungdomar. Rädda Barnens lokalföreningar får stöd av kansliets regionkontor i Sverige. Det regionala arbetet bedrivs i: Region Nord med kontor i Umeå, Luleå och Östersund Region Syd med kontor i Malmö och Växjö Region Öst med kontor i Stockholm, Borlänge och Norrköping Region Väst med kontor i Göteborg, Karlstad och Vänersborg Rädda Barnen tar vid riksmötet beslut om en fyraårig verksamhetsinriktning som tydliggör vad Rädda Barnen ska åstadkomma för att uppnå bättre livsvillkor för utsatta barn. Denna verksamhetsinriktning bryts ner i strategiska fyraåriga mål och ettåriga mål som styrelsen ansvarar för att följa upp. För att nå dessa mål arbetar Rädda Barnen aktivt med kunskapsförmedling och kompetensutveckling, påverkansarbete, direkta insatser för barn, faktainsamling och analys. Under året har stora organisatoriska förändringar genomförts för att effektivisera verksamheten. Rädda Barnens omfattande förändringsarbete har inneburit en ny organisation, effektivare arbetssätt genom processorientering, struktur och system för strategisk planering och uppföljning. Under har de allra flesta av Rädda Barnens land- och regionkontor stängts, program som hanterats av dessa kontor har framgångsrikt överlämnats till Internationella Rädda Barnen. Landkontoret i Sudan väntas förbli under Rädda Barnens ledning under hela (För mer information se 2.9 i GRI-index.) Rädda Barnens omfattande förändringsarbete har inneburit en ny organisation, effektivare arbetssätt genom processorientering, struktur och system för strategisk planering och uppföljning.

9 Rädda Barnen en medlemsrörelse Medelantal anställda Totalt antal tillsvidareanställda Rädda Barnen har medlemmar () i 190 aktiva lokalföreningar, 25 distrikt och verksamhet i 212 kommuner. Tillsvidareanställda Huvudkontor Heltid Representanter för medlemmarna träffas varje år och diskuterar hur Rädda Barnens arbete ska utvecklas och förbättras. Högsta beslutande organ är Riksmötet som genomförs vartannat år. På Riksmötet träffas 118 ombud, varav 100 ombud väljs av medlemsrörelsen, fem ombud väljs av Rädda Barnens ungdomsförbund och styrelsens 13 ledamöter. Riksmötet utser styrelse, ordförande och vice ordförande. Under mellanåret anordnas en verksamhetskonferens. I samband med verksamhetskonferensen avlämnas en rapport om utfall föregående år genom presentation av föregående års Årsredovisning och Verksamhetsberättelse, samt en rapport om status i genomförande av tidigare års Riksmötesbeslut. Dessutom är det ett tillfälle att diskutera och utveckla våra frågor och vår organisation. Projektanställda Kontraktsanställda Regionkontor Sverige Huvudkontor 10 Utrikesutsända 27 2 Regionkontor Sverige Deltid 17 Totalt Totalt antal projektanställda Heltid 39 Deltid Totalt Antalet i utlandet lokalt anställda var vid årets slut 545 (1 175) 387 (672). Denna tabell är hämtad från Årsredovisning sid. 59, not 23. Totalt antal anställda Per Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 9

10 Vår omvärld Våra insatser ska leda till att barn varaktigt får det bättre och tack vare våra intressenter kan vi arbeta för att uppnå detta. Innehållet i den här redovisningen är baserat på vad våra intressenter tycker att vi ska berätta. Arbetet med att ta fram och redovisa resultatindikatorerna har baserats på vilka hållbarhetsfrågor som Rädda Barnens intressenter tycker är viktigast för organisationen. De intressenter som deltagit i denna undersökning är medlemmar, anställda på Rädda Barnen samt givare. I Rädda Barnens kommande hållbarhetsredovisningar kommer vi även inkludera barnens röster, då barnen är vår viktigaste intressent. Utöver den externa undersökningen har en workshop med interna intressenter genomförts där de fick lista vilka tre hållbarhetsfrågor de ansåg vara viktigast för Rädda Barnen. Valet av resultatindikatorer har gjorts enligt följande steg: De frågor som av fler än 70 procent av intressenterna har angivit som mycket viktigt har listats. Varje område har stämts av mot vad som kom fram i den interna diskussionen under workshopen. Minst en resultatindikator ska enligt GRI väljas ut inom de olika områdena miljö, ekonomi och sociala frågor. Inom miljö fanns inget område där fler än 50 procent svarat mycket viktigt varför det område där flest angivit detta svar har valts. Följande sida visar resultatet av Rädda Barnens intressentanalys. Kommunikation Vi kommunicerar kontinuerligt och strategiskt med olika målgrupper för att sprida kunskap om och väcka opinion för de frågor Rädda Barnen prioriterar. Kommunikationen med medlemmar och givare är viktig och vi kommunicerar ständigt med barn i Rädda Barnens verksamhet. Vi arbetar genom många kommunikationskanaler gentemot de olika målgrupperna. Webbplatsen är den prioriterade kommunikationskanalen och navet för all övrig kommunikation inom Rädda Barnen. Vi bedriver också ett löpande press och PR-arbete gentemot målgrupperna och ger ut tidningen Barn för att bland medlemmar och givare väcka engagemang för barnens situation. I övrigt kan kommunikationskanalerna sammanfattas enligt följande: Intressenter Barn Medlemmar Företag Privata givare Institutionella givare Anställda Kommunikationskanaler Vi kommunicerar kontinuerligt med barn i Rädda Barnens verksamhet. Under har Medlemsportalen varit en viktig kanal för kommunikationen inom medlemsrörelsen. Rapporter och Case stories Partnerträffar Webbsidor & intranät Insamlingsbrev Givarträffar Face-to-face Regelbundna möten och avstämningar Återrapporteringar Intranätet Portalen Närmaste chef Möten Möten Kampanjer Fältresor Door-to-door Direktreklam Telefonförsäljning Foto: Save the Children 10 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

11 De viktigaste hållbarhetsfrågorna Miljö utsläpp av växthusgaser? Energianvändning? Vattenanvändning? Biologisk mångfald? Medlemmar, givare och anställda har i en undersökning uttryckt vilka hållbarhetsfrågor som de tycker är viktigast för Rädda Barnen Avfallshantering? Materialanvändning? 46 Miljökrav vid inköp och upphandling? Siffran visar hur många procent av intressenterna som tycker att frågan är mycket viktig. EKONOMI 54 Ekonomiskt resultat? Marnadsnärvaro och påverkan på lokala ekonomier? Fördelning av insamlade medel? Etisk insamling transparens kring de största givarna? Lagerefterlevnad? SOCIALt Hur viktig är anställningsformen? PROGRAMEFFEKTIVITET Intressenters involvering i utveckling/ effektivisering av monetärt stöd? Hantering av intressenters feedback och klagomål? Utvärdering, uppföljning av program och kommunikation av programförändringar? 43 Integrering av jämställdhetsaspekten vid design och implementering av program? Samarbetsformer med andra givarorganisationer/aktörer? Utbildning och kompetensutveckling för medarbetare? Etisk marknadskommunikation/ marknadsföring? Korruption och mutor? Allmänt erkännande/gott anseende? Mekanism för anställda att ge feedback och klagomål? Mångfald och jämställdhet? Integritetsskydd för givare? Lobbying och politiskt beroende/ oberoende? H å l l b a r h e t s r e d ov i s n i n g R ä d da B a r n e n 11

12 Vårt bidrag till ett hållbart samhälle Rädda Barnens arbete fokuserar, i enlighet med den fyraåriga strategiska verksamhetsplanen (2009 ) på fyra temaområden. De fyra temaområdena är: barnets rätt i samhället, barnets rätt till trygghet och skydd, barnets rätt till utbildning och humanitärt arbete. Varje temaområde innehåller flera strategiskt långsiktiga mål. Här nedan visas ett fåtal exempel på projekt samt resultat*. Barnets rätt i samhället Nationell verksamhet: Målen fokuserar på att stärka Rädda Barnens medlemsrörelse, påverka barns rättigheter lokalt och regionalt och säkra deras inflytande, samt arbeta med att följa upp och bevaka efterlevnaden nationellt, regionalt och lokalt av FN:s konvention om barnets rättigheter. Exempel på resultat: Under året har På lika villkor (förortssatsningen) etablerat sig som en permanent och högt prioriterad verksamhet inom organisationen. Verksamhet har genomförts i Stockholm, Göteborg och Malmö, bland annat Dream Camp, Harakat café**, Tjejforum och Storebror. I Göteborg, Malmö och Stockholm leder nu verksamheten till att nya föreningar/ arbetsgrupper bildas barn, ungdomar och föräldrar har deltagit i verksamheten. Samverkan har skett med ett 40-tal lokala aktörer, inklusive stadsdelsförvaltningar, både politiskt, på tjänstemannanivå och i företag. Foto: Julia Jane Persson Internationell verksamhet: Målen fokuserar på att få regeringar att i sin lagstiftning och myndighetsutövning leva upp till principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi arbetar också för att stärka det civila samhällets roll i våra samarbetsländer. Exempel på resultat: Rädda Barnen har tillsammans med UNICEF och FN:s Global Compact gett företag möjligheten att införa och rapportera om barnrättsprinciperna. Lanseringen av barnrättsprinciperna har skapat en god plattform för företag att kunna tillämpa FN-konventionen om barnets rättigheter i sin verksamhet och i sitt nätverk. Foto: Save the ChildreN: Barnets rätt till trygghet och skydd Nationell verksamhet: Målen är att stärka tryggheten och skyddet för ensamkommande flyktingbarn, papperslösa barn och flyktingbarn i familj, och andra barn i behov av samhällets stöd. Exempel på resultat: Rädda Barnen har arbetat intensivt med projektet Det handlar om kärlek och nått minst barn på 41 orter med direkta informationsinsatser. I projektet samverkar Rädda Barnen med länsstyrelserna, polismyndigheten, socialtjänsten och ideella organisationer. Foto: Magda Rakita /Save the Children 12 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

13 Foto: Colin Crowley /Save the Children Barnets rätt till utbildning Foto: Jörgen Hildebrandt Humanitärt arbete Foto: Jonathan Hyams /Save the Children Internationell verksamhet: Målen fokuserar på att stärka nationella och lokala trygghets- och skyddssystem och säkra välkoordinerade, förebyggande skyddsåtgärder och service för barn som utsatts för våld. Exempel på resultat: Rädda Barnen arbetar för att skolan ska erbjuda barnen en säker och trygg miljö helt fri från alla former av fysisk och/eller förödmjukande behandling. Nedan finns exempel på resultat: I Gambia och Senegal har Rädda Barnen stöttat processen med att införa en lag som förbjuder aga i skolan. Nationell verksamhet: Målen fokuserar på demokrati och jämställdhet. Exempel på resultat: Under lanserades projektet High five, ett metodmaterial för att minska diskriminering. Under året har föreläsningar genomförts i 66 idrottsföreningar, 50 processledare är utbildade på materialet och samarbete har inletts med sju specialförbund och SISUdistrikt inom idrotten. Samarbetet är inlett med 16 kommuner. Internationell verksamhet: Målen är att stärka regeringars och det civila samhällets förebyggande arbete. Rädda Barnen har etablerats som en stark humanitär aktör. Exempel på resultat: Rädda Barnen har bidragit med personal och finansiella resurser för att stötta flyktingar från Syrien i Libanon, Jordanien och Irak. I Libanon har Rädda Barnen haft en viktig roll i utvecklingen av barnrättssäkra områden. I Filippinerna har personal på utbildningsministeriet samt lärare utbildats i positiva läroformer för att undvika aga. * För ytterligare information om Rädda Barnens projekt och resultat se Årsredovisning och Verksamhetsberättelse. ** se kapitlet Socialt ansvar för mer djupgående beskrivning. Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 13

14 Utmaningar och mål Rädda Barnen har satsat på att bli en organisation som tydligt kan redovisa resultat och vad de kostar. Den satsningen fortsätter och intensifieras. Vi siktar på att även i fortsättningen vara den största medlemsrörelsen i Sverige som kraftfullt verkar för barnens rättigheter. Vi har lagt en plattform för att än mer effektivt medverka till bättre livsvillkor för barn. Vårt nationella program är etablerat och vi är en efterfrågad aktör för barns rättigheter lokalt, regionalt och nationellt. Förutsättningarna för vårt internationella program har förändrats då vi tillsammans med övriga medlemsorganisationer i Internationella Rädda Barnen har byggt en ny organisation för internationell verksamhet som är gemensam. Denna är grunden för en mer effektiv internationell programverksamhet som gör att vi kan åstadkomma än större förändringar för de barn i världen som lever i de mest utsatta situationerna. mer energieffektiva samt med tydliga mål och handlingsplaner för att bättre kunna följa upp och styra Rädda Barnens miljömål. Rädda Barnen har även som mål att påverka företagen som ingår i investeringsportföljen. Vägledande för detta påverkansarbete är FN:s principer om ansvarsfulla investerare, PRI (Principles for Responsible Investment). Rädda Barnen kommer att genom utbildning arbeta med att öka kunskapen bland chefer och medarbetare om korruption. Vi har lagt en plattform för att än mer effektivt medverka till bättre livsvillkor för barn. Utveckling av vårt interna hållbarhetsarbete Rädda Barnen kommer fortsätta med sitt hållbarhetsarbete under Vi fortsätter arbetet med fler miljöanpassade resor, med samarbetet med fastighetsägaren för att bli Foto: Save the Children 14 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

15 Barnets rätt till utbildning Rädda Barnen är idag en aktör när det gäller att motverka diskriminering, kränkande behandling och mobbning inom den icke-formella utbildningen och inom ramen för barns fritidsaktiviteter. Idag arbetar vi med inriktning på idrottsrörelsen. På sikt kan andra områden också bli relevanta. En arena där vi till exempel behöver bli bättre på att agera är internet och sociala medier. Barnets rätt till trygghet och skydd Rädda Barnen måste förhålla sig till de förväntningar som finns på insatser från civilsamhället. En av våra fyra arbetsmetoder är direktstöd. Avsikten hittills har inte varit att ta över områden där samhället har ett tydligt och uttalat ansvar men vi kommer behöva förhålla oss till de behov som kan uppstå. Detsamma gäller frågan om papperslösas rättigheter. Om strategin från staterna fortsatt blir att söka former för att begränsa rörligheten finns anledning att tro att konflikter kommer uppstå kring papperslösas rättigheter. Under den finansiella krisen i Europa sommaren har papperslösas rättigheter åter ifrågasatts, bland annat i det spanska parlamentet där en diskussion förts om att åter inskränka papperslösas rätt till sjukvård för att spara pengar. Barnets rätt till god samhällsstyrning Vi ser en fortsatt stark trend av migration och kraftig urbanisering. Runt om i världen skapas idag superstäder som innebär enorma utmaningar för samhällsbygget. Effekterna syns också i Sverige, med allt fler migranter som lever i och kring våra storstäder. Migrationen kommer att finnas kvar och samtidigt finns indikationer på att allt fler människor lever som papperslösa och med sämre tillgång till de rättigheter som annars tillgodoses inom ett fungerande samhällssystem. Vi ser också en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet i Europa och Sverige. Ungdomsarbetslösheten kommer vara en av de största utmaningarna under de kommande åren. Humanitärt arbete Antalet humanitära situationer som påverkar barn ökar. Det innebär att fler barn världen över drabbas. De länder som utsätts för naturkatastrofer eller är i väpnad konflikt är också i stor utsträckning de länder som har politisk instabilitet, vatten- och matbrist samt snabb befolkningstillväxt. Detta leder till stora konsekvenser i staternas möjligheter att säkerställa barns rättigheter. Samtidigt är det fortfarande få givare som fokuserar på barn och deras behov och rättigheter i humanitära situationer. Klimatförändringar är ytterligare ett område som påverkar barns situation. Verkningarna av naturkatastrofer blir alltmer omfattande. Torka och oberäkneliga och kraftiga regn tvingar folk på flykt i jakt på brukbar jord. Detta leder i sin tur till konflikter och krig. Till detta tillkommer också vattenbrist, livsmedelsbrist och ökad svält. Detta är utmaningar Rädda Barnen står inför kommande period. Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 15 Foto: Jonathan Hyams/Save the Children

16 Utvärderingar av Rädda Barnen Under har Rädda Barnen gjort interna utvärderingar av hur starkt varumärket Rädda Barnen står sig bland medlemmar i Sverige samt om lokalföreningar och distrikt är nöjda med det stöd som de fått, så kallad kundnöjdhet. Dessa rapporter är en uppföljning och utvärdering för att förbättra kvaliteten i verksamheten. De ska stödja det organisatoriska lärandet genom att lyfta fram positiva och negativa lärdomar och erfarenheter. Varumärket En extern aktör har för Rädda Barnens räkning genomfört en varumärkesmätning bland medlemmar i Sverige under januari. Resultatet av undersökningen ligger som grund för framtagning, utveckling, utvärdering och målsättning för Rädda Barnens åtgärder och kommunikationsinsatser. Varumärkesmätningen är genomförd med enkäter till medlemmar med e-postadresser. Undersökningen omfattar kännedom om organisationen och den allmänna uppfattningen om Rädda Barnen i förhållande till andra ideella organisationer. Resultatet Rädda Barnen ligger klart främst vad gäller spontan kännedom, top-of-mind, då i stort sett samtliga medlemmar nämner Rädda Barnen spontant. Medlemmarna har en mycket positiv uppfattning om Rädda Barnen. Rädda Barnen anses vara den organisation som arbetar effektivast med att hjälpa barn internationellt och i Sverige. Rädda Barnen är den organisation som främst förknippas med att arbeta mot barnfattigdom i Sverige och våld mot barn i världen. Tillhörigheten med Save the Children ses som positivt. Kundnöjdhet Vi har mätt hur nöjda våra lokalföreningar och distrikt är med det stöd de fått från Sverigeprogrammet. Resultatet Utfallet från undersökningen ser i stort sett ut som. Vi frågade om stöd gällande direkta insatser för barn, kunskapsförmedling, påverkansarbete, tjänstemännens tillgänglighet, utveckling av lokalföreningarnas verksamhet och rekrytering av aktiva medlemmar. Resultatet är överlag mycket positivt. De allra flesta är ganska eller mycket nöjda (på skalan mycket nöjda, ganska nöjda, ganska missnöjda, mycket missnöjda, vet inte). Arbetet med att rekrytera aktiva medlemmar hamnar lägst, det anses svårt och mer stöd efterfrågas. De svarande upplever att det finns vissa svårigheter att navigera i kansliorganisationen. Informationsflödet ut till föreningarna är stort. De svarande upplever informationen som krav på vad som ska göras. Arbetet framåt Resultatet av undersökningen kundnöjdhet, ligger till grund för planeringen av det fortsatta stödet som ges till regionkontoren. Resultatet redovisas också tillbaka till den aktiva medlemsrörelsen vid regionala konferenser eller andra träffar. Där diskuterar tjänstemän och aktiva medlemmar resultaten och vad som kan göras för att förbättra nöjdheten. Informationsflödet är stort ut till föreningarna och de svarande upplever informationen som ett krav på vad som ska göras. Diskussioner pågår kring hur informationen ska bli mer effektiv och hur den ska upplevas som mer positiv med en känsla av ökad valfrihet. Arbete pågår inom processkartläggningen för medlemsservice för att förbättra denna. Ytterligare undersökningar som genomförs är: Insikt (Rädda Barnens medarbetarenkät) som genomförs vartannat år. Resultatet kommer att presenteras Sidas ramkriteriebedömning är en utvärdering av om Rädda Barnen uppfyller Sidas kriterier för rambehörighet för svenska civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet, och som strategisk partnerorganisation för svenska och internationella organisationer inom det humanitära biståndet. I bägge fallen för perioden Omprövning av rambehörigheten kan komma att göras inför ny avtalsperiod. 16 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

17 Utmärkelser Rädda Barnen har fått utmärkelser för sin externa kommunikation vid flera tillfällen under : Svensk Design GULD: Tänd en Stjärna Månadens kampanj, Resumé SILVER: Prinsessannonsen Eurobest BRONZE: Lottery of life (Kategori: Fundraising & appeals) Kolla -priset DIPLOM: Vänd världen rätt Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 17

18 Ekonomiskt ansvar Utan våra givare och de medel som dessa skänker till oss, skulle vi inte kunna bedriva vår verksamhet och kämpa för barns rättigheter. Ekonomiskt ansvar handlar både om hur insamlade medel förvaltas och om hur interna resurser används så effektivt som möjligt. Några av de frågor som våra intressenter vill veta mer om handlar om hur vi samlar in och använder medel samt vilka som är de största givarna. Alla anställda inom Rädda Barnen har ett ansvar för att vi använder våra medel och resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Rädda Barnens verksamhet omfattas av krav på planering, uppföljning och återrapportering, på både detaljerad och övergripande nivå. Programverksamheten ska kunna följa sina intäkter och kostnader i stort, samt kunna återrapportera hur finansieringen har använts till givare. Detta för att säkra att medlen går till de av styrelsen beslutade målen som främjar barns rättigheter. I kapitlet Socialt ansvar, kan ni läsa exempel på två projekt som medel gått till och som främjat barn och ungdomar. För mer detaljerad information om Rädda Barnens finansiella ställning, se årsredovisning. Ekonomiskt ansvar handlar både om hur insamlade medel förvaltas och om hur interna resurser används så effektivt som möjligt. Verksamhetens ekonomiska resultat, mkr: Intäkter Kostnader Kostnader, specifikation Finansiella investeringar, resultat Resultat 994,8 976,0 987,1 957,2 18 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning Program 865,9 839,7 Medlem 22,3 21,5 Insamling 62,1 62,9 Admin. 36,8 33,1 Varav personal* 143,8 132,2 * Löner, ersättningar och sociala kostnader se Årsredovisning sid. 58, not ,7 10,7 20,4 29,5

19 Vår insamling Rädda Barnens finansiering kan grovt delas upp i två delar: insamling från företag och privatpersoner inklusive medlemsavgifter, och bidrag från organisationer och myndigheter. Rädda Barnen har pro bono-avtal med företag som exempelvis Vinge advokatbyrå och Accenture. Vi får även Gifts In Kind från företag som exempelvis Skandia och IKEA. Gifts In Kind kan bestå av varor och produkter istället för penninggåvor, till exempel filtar och hinkar vid katastrofer. Rädda Barnen har kontroll över sina intäkter och utgifter genom sina finansiella system. Systemen kompletteras med interna processer för att säkerställa en korrekt redovisning. Varje månad avslutas med ett bokslut, varje kvartal redovisas bokslut och kvartalsrapporter som visar aktuellt resultat både narrativt och finansiellt, för perioden och för varje räkenskapsperiod görs ett årsbokslut och årsredovisning. Årsredovisningen för aktuellt år hittar du på webbplatsen i både svensk och engelsk version. Rädda Barnen granskas av externa revisorer, utsedda av Riksmötet, men har även interna revisiorer som arbetar på uppdrag av Rädda Barnens styrelse. Även Sidafinansierad verksamhet revideras och ska uppfylla Sidas krav på ramorganisationer som även omfattar specifika projekt där Sida kräver revisorsintyg. Revision av projektredovisningar i övrigt avseende erhållna bidrag från andra organisationer ska uppfylla de krav givaren ställer. Revisionen omfattar endast verksamhet som bedrivs inom Rädda Barnens Riksförbunds uppdrag. Riksförbundet har inget revisionsansvar för distriktförbund och/eller lokalföreningar. Revisionen görs löpande och utmynnar i en managementrapport till Rädda Barnens ledning och styrelse, samt en revisionsberättelse till Riksmötet. I illustrationen till höger kan du se hur Rädda Barnens intäkter fördelar sig totalt under. Rädda Barnen följer och rapporterar enligt Frivilligorganisationernas Insamlingsråds (FRII) kvalitetskod vilket ger våra givare en möjlighet att kvalitetssäkra sina gåvor där. FRII verkar för en etisk och professionell insamling. Rädda Barnen publicerar årligen FRII-rapporten, som beslutas av styrelsen, på hemsidan Svensk insamlingskontroll, som beviljar 90-konton till ideella organisationer, granskar Rädda Barnens ekonomiska redovisning. I denna granskning ingår att kontrollera att medel går till ändamålet och att insamlingsoch administrationskostnader inte är för höga. För att beviljas ett 90-konto måste organisationer uppfylla högt ställda krav, lämna in en årlig ekonomisk redovisning till Svensk insamlingskontroll samt säkerställa att all insamlingsverksamhet håller hög kvalitet. Utöver det krävs att minst 75 procent av insamlade gåvor når ändamålet. var den siffran 90 procent för Rädda Barnen. Våra största givare Rädda Barnens verksamhet är helt beroende av våra givare. Här bredvid visas våra sex största givare för. Sida står för cirka 30 procent av intäkterna. IKEA Foundation och Svenska Postkodlotteriet bidrar med respektive sex procent. Från FN:s UNDP (United Nations Development Program) kommer fyra procent av våra intäkter och dessa är ändamålsbestämda för vårt utvecklingsarbete i Sudan. FN:s flyktingorgan UNHCR ger lika mycket som UNDP allmänheten lokalföreningarna internationella Rädda barnen testamenten postkodlotteriet radiohjälpen/världens barn 23 företagssamarbeten/gåvor 1 övrigt Våra sex största givare, % SIDA 30 undp 4 ikea foundation 6 unhcr 4 Svenska postkodlotteriet 6 individuella givare (grupp) 25 Totalt insamlade medel, % Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 19

20 Till vad används pengarna? Det finns ett stort behov hos både privatpersoner och företag att få veta vad bidraget har gått till och om det använts på ett så effektivt sätt som möjligt. Genom vår ekonomimodell säkerställer vi att insamlade medel används effektivt för avsett projekt och mottagarland. Kostnader för insamling och administration uppgick för till 98,9 mkr (: 96,0 mkr) vilket är en ökning med 3,0 procent. I jämförelse med årets totala kostnader utgör insamlings- och administrationskostnaderna 10,0 procent, vilket är samma nivå som. Effektivisering Vidare är det viktigt att ordentlig uppföljning och återrapportering görs för att säkerställa att våra projekt leder till skillnad för barn i utsatta situationer. Under har vi arbetat med att implementera ett processorienterat arbetssätt i organisationen, vilket ska leda till utökade möjligheter att kunna utvärdera nyttan utifrån den huvudsakliga mottagarens perspektiv samt effektiviteten i det arbete som görs. Arbetet kommer att fortlöpa under nästkommande år och målet är att förbättra arbetet med processerna så att vi på ett systematiskt sätt kan få till en bra uppföljning och en åtgärdsplan för att effektivisera och kvalitetssäkra processerna. Vi har utöver processarbetet även arbetat med att få till en samordnad ekonomisk styrning och en harmoniserad uppföljning tillsammans med Save the Children International. Vi arbetar kontinuerligt med uppföljning av både verksamhetsmässiga och ekonomiska mål och rapporterar fyra gånger per år till styrelsen. Vi använder olika format för att kunna kontrollera att pengarna används på det mest kostnadseffektiva sättet att de ger stor effekt på barn i utsatta situationer. Formaten är finansiella rapporter som ger en bild av resursfördelningen: kvartalsrapporter som fokuserar på avvikelser, resultatet av en utvecklingsinsats samt årsrapporter. Vi genomför även utvärderingar av projekt för att visa på kort- och långsiktigta resultat. Den svenska verksamheten har effektiviserats från 2009 till eftersom Rädda Barnen stödjer fler aktiva medlemmar* med samma finansiering som tidigare år. En kvalitativ undersökning visar också att lokalföreningar och distrikt är mer nöjda**. * Vår definition av aktiva medlemmar är: En medlem som gjort minst en aktiv insats under ett år. I januari varje år ber vi lokalföreningarna rapportera hur många som varit aktiva i respektive lokalförening året innan. ** Se mer djupgående beskrivning av undersökningen och resultatet i kapitlet Interna utvärderingar av Rädda Barnen Bidrag från organisationer och myndigheter, % SIDA 54 FN 18 Aktiva medlemmar radiohjälpen 1 EU övr. svenska org. & myndigh. 3 övr. utl. org. & myndigh Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011

går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011 Brott mot vuxna går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011 Rädda Barnen 107 88 Stockholm Tel: 08-698 90 00 Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg www.räddabarnen.se

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE BRA FÖR DINA AFFÄRER. Dan Alder/Save the Children

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE BRA FÖR DINA AFFÄRER. Dan Alder/Save the Children ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Dan Alder/Save the Children BRA FÖR DINA AFFÄRER Ansvarsfullt företagande en bra affär för barnen CSR, Corporate Social Responsibility, handlar både om att ge och att få. Trycket

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Nordisk Hjälp Humanitär Policy

Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp vill att alla intressenter ska ha förtroende för vårt arbete. Verksamheten skall vara transparant, öppen och gå till ändamålen. Vi följer en del principer för

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011

går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011 Brott mot vuxna går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011 Rädda Barnen 107 88 Stockholm Tel: 08-698 90 00 Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg www.räddabarnen.se

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Riktlinjer Ideellt arbete i Rädda Barnen Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens riksmöte den 16 september 2012

Riktlinjer Ideellt arbete i Rädda Barnen Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens riksmöte den 16 september 2012 Riktlinjer Ideellt arbete i Rädda Barnen Valberedning inom Rädda Barnen Antagna av Rädda Barnens riksmöte den 16 september 2012 Innehåll Förord 3 Riktlinjer för ideellt arbete i Rädda Barnen 4 Antagna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas

Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas KURSKALAS! Inbjudan till Rädda Barnens kurskalas Målgrupp: Medlemmar som vill öka sina kunskaper och sin kompetens för engagemang i det lokala eller regionala barnrättsarbetet. Mål för kurshelgen: Information,

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 /! VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 RÄDDA BARNENS LOKALFÖRENING I GÖTEBORG Styrelse Vald till år Ordförande Katarina Wendsjö 2014 Kassaförvaltare Hanna Waddington 2015 Tao Hemberg 2015 Ledamöter Åsa Ekman 2014

Läs mer

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 RealStars IF 1(5) Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 Innehållsförteckning 1. Om RealStars, vision, syfte 2. Verksamhet 2010 Resultatuppfyllelse

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Insamlingspolicy. antagen av Generalsekreteraren vid ledningsgruppens möte den 4 april 2012

Insamlingspolicy. antagen av Generalsekreteraren vid ledningsgruppens möte den 4 april 2012 Insamlingspolicy antagen av Generalsekreteraren vid ledningsgruppens möte den 4 april 2012 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Vad är en insamlingspolicy... 3 2.1 Ansvarig för insamlingspolicy... 3 2.2 Vad är

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet

Läs mer

Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO

Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO Styrelsens kvartalsrapport till medlemmarna kvartal 2, 2012 Kommentar från styrelsen 2 Kommentar från Generalsekreteraren 2 Verksamhetsrapport 3 Mål och utfall

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Effektrapport. Vad vill er organisation uppnå? Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Effektrapport. Vad vill er organisation uppnå? Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Effektrapport Namn Organisationsnummer Juridisk form Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen 802001-0602 Ideell förening Vad vill er organisation uppnå? Vår vision är en fredligare värld. Det är vad Svenska

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Blomsterfondens kodrapport 2012

Blomsterfondens kodrapport 2012 Blomsterfondens kodrapport 2012 Friis kvalitetskod Följs Kommentar Hur informationen finns tillgänglig 1. Övergripande principer 1.1-1.5 Organisationens värdegrund Vision och värdeord Verksamhetsplan,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Etiska riktlinjer för insamlingsarbete och policy för kapitalförvaltning. antagna 2009-04-24 senast reviderade 2013-04-13

Etiska riktlinjer för insamlingsarbete och policy för kapitalförvaltning. antagna 2009-04-24 senast reviderade 2013-04-13 Etiska riktlinjer för insamlingsarbete och policy för kapitalförvaltning antagna 2009-04-24 senast reviderade 2013-04-13 Etiska riktlinjer för insamlingsarbete i Lilla barnets fond Insamlingsarbete Lilla

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM 2015-05-31 1(5) Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM 2015-05-31 2(5) 1 Organisationens namn Organisationens namn är FINNSAM - Finnbygder i samverkan. FINNSAM har sitt säte i den kommun

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer