Hållbarhetsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhetsredovisning"

Transkript

1 Hållbarhetsredovisning

2 Innehåll Generalsekreteraren har ordet 3 Vår definition av hållbar utveckling 5 Om rapporten 6 Viktiga händelser under 7 Rädda Barnen i ett nötskal 8 Vår omvärld 10 De viktigaste hållbarhetsfrågorna 11 Vårt bidrag till ett hållbart samhälle 13 Utmaningar och mål 14 Utvärderingar av Rädda Barnen 16 Utmärkelser 17 Ekonomiskt ansvar 18 Vår insamling 19 Socialt ansvar 22 Våra fyra metoder 23 Case: nationella verksamheten 24 Case: Internationella verksamheten 25 Barnens röst 26 Arbete mot korruption och bedrägeri 29 Politisk påverkan 30 Miljöansvar 32 Resor och koldioxidutsläpp 33 GRI-index 34 Kontaktperson för denna rapport 36 OMSLAGSFoto: Luca Kleve-Ruud/Save the Children

3 Barnens rätt vår viktigaste hållbarhetsfråga foto: Johan Jeppson Rädda Barnen tar ett stort socialt ansvar och uppmuntrar företag, nationellt och internationellt, att aktivt arbeta för barns rättigheter i sin hållbarhetsstrategi. Rädda Barnen är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse som kämpar för barns rättigheter i Sverige och i världen. Rädda Barnens värdegrund utgår från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter. Den bygger på övertygelsen att alla människor har lika värde, barn har särskilda rättigheter och att alla har ett ansvar men stater har bindande skyldigheter. Många av de problem vi arbetar med är komplexa och föränderliga. För att påverka och förändra krävs kunskap, uthållighet och flexibilitet. Vi arbetar med långsiktiga förändringsprocesser där många faktorer och aktörer är inblandade. Rädda Barnen har en viktig uppgift inom området hållbar utveckling och det är att aktivt arbeta med mänskliga rättigheter. Förutom arbetet med mänskliga rättigheter arbetar Rädda Barnen kontinuerligt med att minimera organisationens negativa avtryck på miljön i Sverige och utomlands. Det har till exempel inneburit att utveckla lokalerna miljömässigt, att vid inköp granska och utvärdera leverantörerna gällande miljö och mänskliga rättigheter och att resa med minskad negativ påverkan på miljön. Rädda Barnen tar ett stort socialt ansvar och uppmuntrar företag nationellt och internationellt att aktivt arbeta för barns rättigheter i sina hållbarhetsstrategier. Kraven ökar på att Rädda Barnen ska ha en kostnadseffektiv verksamhet och att vi är tydligare med hur vi använder våra resurser. Rädda Barnen har de senaste åren arbetat med att förstärka och utveckla processer, system och strukturer för att vi ska kunna säkra kvalitén och utnyttja resurserna än mer effektivt för att nå de ambitioner vi har. Den ökade öppenheten kommer ge en tydligare bild av vårt arbete med ekonomisk hållbarhet. Vår framtida utmaning är att inom hållbarhetsredovisning, bli ledande bland ideella organisationer. Vi strävar efter att bli en organisation som tydligt kan redovisa resultat samt utveckla och förbättra vårt arbete med att följa upp miljömål och riktlinjer. Jag vill berömma de insatser som personalen på Rädda Barnen har utfört. Personalen, som trots en omorganisation och övergång till Save the Children International, har arbetat hårt för att säkerställa kvaliteten på vårt arbete för barnen och för en hållbar utveckling. Elisabeth Dahlin Generalsekreterare Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 3

4 Vision Vi ser en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet. 4 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning Verksamhetsidé Vårt uppdrag är att verka för och inspirera till genomgripande förbättringar i hur barn behandlas och att uppnå omedelbara och bestående förändringar i deras liv. Verksamhetsfokus Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Foto: Lucia Zoro/Save the Children

5 Vår definition av hållbar utveckling Kärnan i Rädda Barnens verksamhet är att kämpa för barns rättigheter i Sverige och övriga världen. Det handlar om allt ifrån att påverka politiker och makthavare att sätta barns bästa i främsta rummet till att skapa skydd för barn mot våld och övergrepp samt att rädda liv i katastrofsituationer. Barnkonventionen är ett kraftfullt verktyg i Rädda Barnens arbete för barns rättigheter. Vårt uppdrag präglas av ansvarstagande, vilket också genomsyrar sättet vi arbetar på inom organisationen. Vi tar hänsyn till såväl miljö som sociala frågor och ekonomi. 10 riktlinjer för barnens rätt Barnrättsprinciperna lanserades av Rädda Barnen, UNICEF och FN:s Global Compact för drygt ett år sedan. Dessa 10 riktlinjer ska hjälpa företag att ta ansvar för barns rättigheter i sin verksamhet. Etisk förvaltning Rädda Barnen ställer etiska samt miljömässiga krav både på sina leverantörer och på finansiell förvaltare. Vid val av leverantörer ska Rädda Barnen främja samarbete med leverantörer som genom sin verksamhet förbättrar barns rättigheter, villkor och möjligheter. De ska också undvika, eller under vissa förutsättningar verka för att förändra, sådan produktion och sådana processer som är till skada för barns villkor och möjligheter. Rädda Barnen upphandlar därför i första hand från företag och företagsgrupper som följer eller stödjer de internationella konventioner som Sverige undertecknat, särskilt sådana som berör mänskliga rättigheter, barns rättigheter, arbetsvillkor, miljö samt konventioner gällande korruption och vapenrelaterade områden. Rädda Barnen lägger också vikt vid om leverantören följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag, är medlem i FN:s Global Compact och rapporterar i enlighet med GRI. Rädda Barnen har en uttalad förvaltningspolicy. Målet är att vid medelsförvaltning ta hänsyn till de etiska faktorer som ett ansvarsfullt investerarbeteende bygger på: ESG (Environmental, Social and Governance). Rädda Barnen följer den vägledning för utformning av placeringspolicy som utarbetats av Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Rädda Barnen investerar enligt förvaltningspolicyn i företag som följer de internationella konventionerna som Sverige undertecknat, särskilt sådana som berör mänskliga rättigheter, barns rättigheter, arbetsvillkor, miljö samt konventioner gällande korruption och vapenrelaterade områden. Vid val av investeringsportfölj görs även en etisk screening som är en kontroll av att företaget inte bryter mot dessa kärnkonventioner. Barnrättsprinciperna 1 Ta ansvar för att respektera barnets rättigheter och förbinda sig till att främja mänskliga rättigheter för barn 2 Bidra till att avskaffa barnarbete i hela företagets verksamhet och i samtliga affärsförbindelser 3 Erbjuda anständiga arbetsförhållanden för ung arbetskraft samt föräldrar och vårdnadshavare 4 Se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet och i alla företagets inrättningar 5 Se till att produkter och tjänster är säkra och sträva efter att främja barnets rättigheter genom dem 6 Använda marknadsföring och reklam som respekterar och främjar barnets rättigheter 7 Respektera och främja barnets rättigheter i relation till miljön och till fastigheterna som förvärvas och används 8 Respektera och främja barnets rättigheter i säkerhetsarrangemang 9 Bidra till att skydda barn som drabbats av olyckor 10 Stödja samhälls- och regeringsinsatser för att skydda och tillgodose barnets rättigheter Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 5

6 Om rapporten I Rädda Barnens första hållbarhetsredovisning, beskriver vi hur vi arbetar med frågor som är kopplade till ansvarstagande och hur vi på så vis är med och bidrar till en hållbar utveckling. Syftet med redovisningen är att Rädda Barnen ska bli mer transparent beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan, vilket är viktigt i relationerna till intressenter och andra marknadsaktörer. Redovisningen täcker alla väsentliga principer i FN:s Global Compact och belyser de hållbarhetsfrågor som våra intressenter anser är viktigast att Rädda Barnen berättar om. Vi berättar bland annat om hur vi kämpar för barns rättigheter, hur medel samlas in och används samt hur vi arbetar för att minska den negativa påverkan vår verksamhet har på miljön. Redovisningen är upprättad i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer (G3.1) för hållbarhetsredovisning och det specifika sektorsstillägget för ideella organisationer. Som en del i detta har GRI:s vägledning för redovisningens innehåll, med tillhörande principer, tillämpats för att bestämma vad som ska ingå i rapporteringen. Målgrupper för redovisningen är våra medlemmar, givare, medarbetare, myndigheter och den breda allmänheten. Dessutom är Rädda Barnen medlem i FN:s Global Compact och INGO Accountability Charters vilket medför att vi årligen ska rapportera till dem genom en hållbarhetsredovisning. Redovisningen avser Rädda Barnen Sveriges hela verksamhet, inklusive utlandskontoret i Sudan, och beskriver kalenderår. De olika projekt som Rädda Barnen stödjer i Sverige och övriga världen är endast inkluderade med exempel i form av en narrativ beskrivning. Eftersom det här är Rädda Barnens första hållbarhetsredovisning har vi valt att avgränsa oss till Rädda Barnen Sverige. Vi har valt att inte redovisa Save the Children Internationals påverkan på våra indikatorer, däremot kommer exempel på projekt som som drivits nationellt och internationellt av Rädda Barnen under beskrivas. Det är ännu inte bestämt om Save the Children International framöver kommer att sammanställa en hållbarhetsredovisning som allmänheten kan ta del av vilket skulle ge ytterligare en dimension av vår verksamhet. Då det här är Rädda Barnens första hållbarhetsredovisning, har valda GRI-indikatorer inte tagits fram och redovisats tidigare och därmed kan vi inte göra jämförelser med tidigare år. Vilka det gäller framgår under miljöavsnittet på sidan Rädda Barnens hållbarhetsredovisning kommer hädanefter att publiceras årligen. Foto: Jörgen HildebrandT 6 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

7 Viktiga händelser under Ny verksamhetsinriktning Under togs en ny verksamhetsinriktning fram för Rädda Barnen där fokus är barnets rätt till god samhällsstyrning, barnets rätt till trygghet och skydd samt barnets rätt till utbildning. Den fastställdes av Riksmötet i september. En ny fyraårig strategisk plan fastställdes även av styrelsen i oktober. Mer information om detta finner du på: Kvalitets- och innehållsutveckling Rädda Barnens ordförande är ledamot av Save the Children Internationals styrelse där arbetet präglats av övertagandet av programverksamhet och personal. När nu all internationell programverksamhet är överförd flyttas fokus till att utveckla innehållet och kvaliteten i programverksamheten samt att effektivt kunna mäta och följa upp resultaten för barns rättigheter. Ny organisation på plats innebar ett historiskt år för Rädda Barnens internationella arbete. Under året slutfördes den organisatoriska förändringen som Internationella Rädda Barnen beslutade om 2009 och som innebär att alla nationella medlemsorganisationers internationella programverksamhet ska genomföras av en gemensam organisation. Vid årets slut fanns enbart regionkontoret i södra Afrika kvar i Rädda Barnens egen regi, kontoret kommer under 2013 att överföras till Save the Children International. Nytt arbetssätt Rädda Barnen har under året arbetat aktivt internt med en förändrad organisation och nytt processorienterat arbetssätt för att kunna svara upp mot nya roller och utökat ansvar. Det nya arbetssättet förväntas bidra till en mer effektiv verksamhet. Långsiktiga mål på plats Sommaren tecknade Rädda Barnen ett avtal med Sida om projektet Företag som aktörer för barns rättigheter som omfattar cirka 35 miljoner kronor och löper på tre år. Ett av de långsiktiga målen är att integrera Children s Rights and Business Principles i existerande globala rapporteringsmekanismer för företag, såsom Global Compact, Global Reporting Initiativ, ISO med flera. Ett annat långsiktigt mål är att påverka nyckelaktörer såsom finansiella institutioner och branschorganisationer att utveckla kapaciteten att kunna vara ett stöd till företag i implementering av Children s Rights and Business Principles (vilket nu testas i ett pilotprojekt med stöd av Accenture). Arbetet ska också långsiktigt och brett sprida kunskap och kapacitet inom Internationella Rädda Barnen. Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 7 Foto: JONAS GRATZER, save the children

8 Vilka är vi? Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden medlemsrörelse med verksamhet både i Sverige och internationellt. Vårt arbete utgår från Barnkonventionen. Rädda Barnen bildades den 19 november 1919, några månader efter den första Internationella Rädda Barnen-organisationen i England. Vi är en av de ledande medlemsorganisationerna i Internationella Rädda Barnen, världens ledande barnrättsorganisation. Svenska Rädda Barnen sitter med i styrelsen och i ett antal styr- och arbetsgrupper. Internationella Rädda Barnen består av 30 medlemsorganisationer (). Huvudkontoret, med säte i London, samordnar medlemsorganisationernas gemensamma internationella arbete. Genom Internationella Rädda Barnen arbetar vi i fler än 120 länder och har påverkanskontor i Genève, Bryssel, New York och Addis Abeba. Rädda Barnen prioriterar, i nationell och internationell programverksamhet, barnets rätt till god samhällsstyrning, barnets rätt till trygghet och skydd och barnets rätt till utbildning. I internationell programverksamhet prioriterar Rädda Barnen även humanitärt arbete. Arbetet omfattar både långsiktigt utvecklingsarbete och humanitärt arbete i väpnade konflikter och naturkatastrofer. Vi arbetar också aktivt med barnets rättigheter kopplat till företagens sociala ansvar. Vi har stort fokus på samarbetet med lokala och nationella organisationer, inklusive barns egna organisationer, som är experter på barns situation i det egna landet. Ett starkt civilsamhälle är en grundförutsättning för att åstadkomma långsiktiga förbättringar av barns livsvillkor. I Sverige arbetar vi med barns rättigheter i lokalföreningar, distrikt och i samverkan med Rädda Barnens Ungdomsförbund (RBUF). Riksorganisationen, med stöd av sitt kansli, ansvarar för det nationella påverkansarbetet. Rädda Barnen har fyra regionkontor som arbetar med att stödja, stimulera och utveckla den ideella verksamhet som bedrivs av medlemmar i distrikt och lokalföreningar. De regionala kontoren arbetar dels med organisationsstöd (exempelvis medlemsutbildningar och ledarutbildningar), dels med verksamhetsutveckling (exempelvis stöd i massmediala kontakter och politiskt påverkansarbete). Kontoren arbetar även med metodutveckling för lokalt ideellt arbete samt samordning och erfarenhetsutbyte. På våra regionkontor bedriver vi också klinisk verksamhet med behandlare som tar emot barn och ungdomar. Rädda Barnens lokalföreningar får stöd av kansliets regionkontor i Sverige. Det regionala arbetet bedrivs i: Region Nord med kontor i Umeå, Luleå och Östersund Region Syd med kontor i Malmö och Växjö Region Öst med kontor i Stockholm, Borlänge och Norrköping Region Väst med kontor i Göteborg, Karlstad och Vänersborg Rädda Barnen tar vid riksmötet beslut om en fyraårig verksamhetsinriktning som tydliggör vad Rädda Barnen ska åstadkomma för att uppnå bättre livsvillkor för utsatta barn. Denna verksamhetsinriktning bryts ner i strategiska fyraåriga mål och ettåriga mål som styrelsen ansvarar för att följa upp. För att nå dessa mål arbetar Rädda Barnen aktivt med kunskapsförmedling och kompetensutveckling, påverkansarbete, direkta insatser för barn, faktainsamling och analys. Under året har stora organisatoriska förändringar genomförts för att effektivisera verksamheten. Rädda Barnens omfattande förändringsarbete har inneburit en ny organisation, effektivare arbetssätt genom processorientering, struktur och system för strategisk planering och uppföljning. Under har de allra flesta av Rädda Barnens land- och regionkontor stängts, program som hanterats av dessa kontor har framgångsrikt överlämnats till Internationella Rädda Barnen. Landkontoret i Sudan väntas förbli under Rädda Barnens ledning under hela (För mer information se 2.9 i GRI-index.) Rädda Barnens omfattande förändringsarbete har inneburit en ny organisation, effektivare arbetssätt genom processorientering, struktur och system för strategisk planering och uppföljning.

9 Rädda Barnen en medlemsrörelse Medelantal anställda Totalt antal tillsvidareanställda Rädda Barnen har medlemmar () i 190 aktiva lokalföreningar, 25 distrikt och verksamhet i 212 kommuner. Tillsvidareanställda Huvudkontor Heltid Representanter för medlemmarna träffas varje år och diskuterar hur Rädda Barnens arbete ska utvecklas och förbättras. Högsta beslutande organ är Riksmötet som genomförs vartannat år. På Riksmötet träffas 118 ombud, varav 100 ombud väljs av medlemsrörelsen, fem ombud väljs av Rädda Barnens ungdomsförbund och styrelsens 13 ledamöter. Riksmötet utser styrelse, ordförande och vice ordförande. Under mellanåret anordnas en verksamhetskonferens. I samband med verksamhetskonferensen avlämnas en rapport om utfall föregående år genom presentation av föregående års Årsredovisning och Verksamhetsberättelse, samt en rapport om status i genomförande av tidigare års Riksmötesbeslut. Dessutom är det ett tillfälle att diskutera och utveckla våra frågor och vår organisation. Projektanställda Kontraktsanställda Regionkontor Sverige Huvudkontor 10 Utrikesutsända 27 2 Regionkontor Sverige Deltid 17 Totalt Totalt antal projektanställda Heltid 39 Deltid Totalt Antalet i utlandet lokalt anställda var vid årets slut 545 (1 175) 387 (672). Denna tabell är hämtad från Årsredovisning sid. 59, not 23. Totalt antal anställda Per Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 9

10 Vår omvärld Våra insatser ska leda till att barn varaktigt får det bättre och tack vare våra intressenter kan vi arbeta för att uppnå detta. Innehållet i den här redovisningen är baserat på vad våra intressenter tycker att vi ska berätta. Arbetet med att ta fram och redovisa resultatindikatorerna har baserats på vilka hållbarhetsfrågor som Rädda Barnens intressenter tycker är viktigast för organisationen. De intressenter som deltagit i denna undersökning är medlemmar, anställda på Rädda Barnen samt givare. I Rädda Barnens kommande hållbarhetsredovisningar kommer vi även inkludera barnens röster, då barnen är vår viktigaste intressent. Utöver den externa undersökningen har en workshop med interna intressenter genomförts där de fick lista vilka tre hållbarhetsfrågor de ansåg vara viktigast för Rädda Barnen. Valet av resultatindikatorer har gjorts enligt följande steg: De frågor som av fler än 70 procent av intressenterna har angivit som mycket viktigt har listats. Varje område har stämts av mot vad som kom fram i den interna diskussionen under workshopen. Minst en resultatindikator ska enligt GRI väljas ut inom de olika områdena miljö, ekonomi och sociala frågor. Inom miljö fanns inget område där fler än 50 procent svarat mycket viktigt varför det område där flest angivit detta svar har valts. Följande sida visar resultatet av Rädda Barnens intressentanalys. Kommunikation Vi kommunicerar kontinuerligt och strategiskt med olika målgrupper för att sprida kunskap om och väcka opinion för de frågor Rädda Barnen prioriterar. Kommunikationen med medlemmar och givare är viktig och vi kommunicerar ständigt med barn i Rädda Barnens verksamhet. Vi arbetar genom många kommunikationskanaler gentemot de olika målgrupperna. Webbplatsen är den prioriterade kommunikationskanalen och navet för all övrig kommunikation inom Rädda Barnen. Vi bedriver också ett löpande press och PR-arbete gentemot målgrupperna och ger ut tidningen Barn för att bland medlemmar och givare väcka engagemang för barnens situation. I övrigt kan kommunikationskanalerna sammanfattas enligt följande: Intressenter Barn Medlemmar Företag Privata givare Institutionella givare Anställda Kommunikationskanaler Vi kommunicerar kontinuerligt med barn i Rädda Barnens verksamhet. Under har Medlemsportalen varit en viktig kanal för kommunikationen inom medlemsrörelsen. Rapporter och Case stories Partnerträffar Webbsidor & intranät Insamlingsbrev Givarträffar Face-to-face Regelbundna möten och avstämningar Återrapporteringar Intranätet Portalen Närmaste chef Möten Möten Kampanjer Fältresor Door-to-door Direktreklam Telefonförsäljning Foto: Save the Children 10 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

11 De viktigaste hållbarhetsfrågorna Miljö utsläpp av växthusgaser? Energianvändning? Vattenanvändning? Biologisk mångfald? Medlemmar, givare och anställda har i en undersökning uttryckt vilka hållbarhetsfrågor som de tycker är viktigast för Rädda Barnen Avfallshantering? Materialanvändning? 46 Miljökrav vid inköp och upphandling? Siffran visar hur många procent av intressenterna som tycker att frågan är mycket viktig. EKONOMI 54 Ekonomiskt resultat? Marnadsnärvaro och påverkan på lokala ekonomier? Fördelning av insamlade medel? Etisk insamling transparens kring de största givarna? Lagerefterlevnad? SOCIALt Hur viktig är anställningsformen? PROGRAMEFFEKTIVITET Intressenters involvering i utveckling/ effektivisering av monetärt stöd? Hantering av intressenters feedback och klagomål? Utvärdering, uppföljning av program och kommunikation av programförändringar? 43 Integrering av jämställdhetsaspekten vid design och implementering av program? Samarbetsformer med andra givarorganisationer/aktörer? Utbildning och kompetensutveckling för medarbetare? Etisk marknadskommunikation/ marknadsföring? Korruption och mutor? Allmänt erkännande/gott anseende? Mekanism för anställda att ge feedback och klagomål? Mångfald och jämställdhet? Integritetsskydd för givare? Lobbying och politiskt beroende/ oberoende? H å l l b a r h e t s r e d ov i s n i n g R ä d da B a r n e n 11

12 Vårt bidrag till ett hållbart samhälle Rädda Barnens arbete fokuserar, i enlighet med den fyraåriga strategiska verksamhetsplanen (2009 ) på fyra temaområden. De fyra temaområdena är: barnets rätt i samhället, barnets rätt till trygghet och skydd, barnets rätt till utbildning och humanitärt arbete. Varje temaområde innehåller flera strategiskt långsiktiga mål. Här nedan visas ett fåtal exempel på projekt samt resultat*. Barnets rätt i samhället Nationell verksamhet: Målen fokuserar på att stärka Rädda Barnens medlemsrörelse, påverka barns rättigheter lokalt och regionalt och säkra deras inflytande, samt arbeta med att följa upp och bevaka efterlevnaden nationellt, regionalt och lokalt av FN:s konvention om barnets rättigheter. Exempel på resultat: Under året har På lika villkor (förortssatsningen) etablerat sig som en permanent och högt prioriterad verksamhet inom organisationen. Verksamhet har genomförts i Stockholm, Göteborg och Malmö, bland annat Dream Camp, Harakat café**, Tjejforum och Storebror. I Göteborg, Malmö och Stockholm leder nu verksamheten till att nya föreningar/ arbetsgrupper bildas barn, ungdomar och föräldrar har deltagit i verksamheten. Samverkan har skett med ett 40-tal lokala aktörer, inklusive stadsdelsförvaltningar, både politiskt, på tjänstemannanivå och i företag. Foto: Julia Jane Persson Internationell verksamhet: Målen fokuserar på att få regeringar att i sin lagstiftning och myndighetsutövning leva upp till principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi arbetar också för att stärka det civila samhällets roll i våra samarbetsländer. Exempel på resultat: Rädda Barnen har tillsammans med UNICEF och FN:s Global Compact gett företag möjligheten att införa och rapportera om barnrättsprinciperna. Lanseringen av barnrättsprinciperna har skapat en god plattform för företag att kunna tillämpa FN-konventionen om barnets rättigheter i sin verksamhet och i sitt nätverk. Foto: Save the ChildreN: Barnets rätt till trygghet och skydd Nationell verksamhet: Målen är att stärka tryggheten och skyddet för ensamkommande flyktingbarn, papperslösa barn och flyktingbarn i familj, och andra barn i behov av samhällets stöd. Exempel på resultat: Rädda Barnen har arbetat intensivt med projektet Det handlar om kärlek och nått minst barn på 41 orter med direkta informationsinsatser. I projektet samverkar Rädda Barnen med länsstyrelserna, polismyndigheten, socialtjänsten och ideella organisationer. Foto: Magda Rakita /Save the Children 12 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

13 Foto: Colin Crowley /Save the Children Barnets rätt till utbildning Foto: Jörgen Hildebrandt Humanitärt arbete Foto: Jonathan Hyams /Save the Children Internationell verksamhet: Målen fokuserar på att stärka nationella och lokala trygghets- och skyddssystem och säkra välkoordinerade, förebyggande skyddsåtgärder och service för barn som utsatts för våld. Exempel på resultat: Rädda Barnen arbetar för att skolan ska erbjuda barnen en säker och trygg miljö helt fri från alla former av fysisk och/eller förödmjukande behandling. Nedan finns exempel på resultat: I Gambia och Senegal har Rädda Barnen stöttat processen med att införa en lag som förbjuder aga i skolan. Nationell verksamhet: Målen fokuserar på demokrati och jämställdhet. Exempel på resultat: Under lanserades projektet High five, ett metodmaterial för att minska diskriminering. Under året har föreläsningar genomförts i 66 idrottsföreningar, 50 processledare är utbildade på materialet och samarbete har inletts med sju specialförbund och SISUdistrikt inom idrotten. Samarbetet är inlett med 16 kommuner. Internationell verksamhet: Målen är att stärka regeringars och det civila samhällets förebyggande arbete. Rädda Barnen har etablerats som en stark humanitär aktör. Exempel på resultat: Rädda Barnen har bidragit med personal och finansiella resurser för att stötta flyktingar från Syrien i Libanon, Jordanien och Irak. I Libanon har Rädda Barnen haft en viktig roll i utvecklingen av barnrättssäkra områden. I Filippinerna har personal på utbildningsministeriet samt lärare utbildats i positiva läroformer för att undvika aga. * För ytterligare information om Rädda Barnens projekt och resultat se Årsredovisning och Verksamhetsberättelse. ** se kapitlet Socialt ansvar för mer djupgående beskrivning. Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 13

14 Utmaningar och mål Rädda Barnen har satsat på att bli en organisation som tydligt kan redovisa resultat och vad de kostar. Den satsningen fortsätter och intensifieras. Vi siktar på att även i fortsättningen vara den största medlemsrörelsen i Sverige som kraftfullt verkar för barnens rättigheter. Vi har lagt en plattform för att än mer effektivt medverka till bättre livsvillkor för barn. Vårt nationella program är etablerat och vi är en efterfrågad aktör för barns rättigheter lokalt, regionalt och nationellt. Förutsättningarna för vårt internationella program har förändrats då vi tillsammans med övriga medlemsorganisationer i Internationella Rädda Barnen har byggt en ny organisation för internationell verksamhet som är gemensam. Denna är grunden för en mer effektiv internationell programverksamhet som gör att vi kan åstadkomma än större förändringar för de barn i världen som lever i de mest utsatta situationerna. mer energieffektiva samt med tydliga mål och handlingsplaner för att bättre kunna följa upp och styra Rädda Barnens miljömål. Rädda Barnen har även som mål att påverka företagen som ingår i investeringsportföljen. Vägledande för detta påverkansarbete är FN:s principer om ansvarsfulla investerare, PRI (Principles for Responsible Investment). Rädda Barnen kommer att genom utbildning arbeta med att öka kunskapen bland chefer och medarbetare om korruption. Vi har lagt en plattform för att än mer effektivt medverka till bättre livsvillkor för barn. Utveckling av vårt interna hållbarhetsarbete Rädda Barnen kommer fortsätta med sitt hållbarhetsarbete under Vi fortsätter arbetet med fler miljöanpassade resor, med samarbetet med fastighetsägaren för att bli Foto: Save the Children 14 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

15 Barnets rätt till utbildning Rädda Barnen är idag en aktör när det gäller att motverka diskriminering, kränkande behandling och mobbning inom den icke-formella utbildningen och inom ramen för barns fritidsaktiviteter. Idag arbetar vi med inriktning på idrottsrörelsen. På sikt kan andra områden också bli relevanta. En arena där vi till exempel behöver bli bättre på att agera är internet och sociala medier. Barnets rätt till trygghet och skydd Rädda Barnen måste förhålla sig till de förväntningar som finns på insatser från civilsamhället. En av våra fyra arbetsmetoder är direktstöd. Avsikten hittills har inte varit att ta över områden där samhället har ett tydligt och uttalat ansvar men vi kommer behöva förhålla oss till de behov som kan uppstå. Detsamma gäller frågan om papperslösas rättigheter. Om strategin från staterna fortsatt blir att söka former för att begränsa rörligheten finns anledning att tro att konflikter kommer uppstå kring papperslösas rättigheter. Under den finansiella krisen i Europa sommaren har papperslösas rättigheter åter ifrågasatts, bland annat i det spanska parlamentet där en diskussion förts om att åter inskränka papperslösas rätt till sjukvård för att spara pengar. Barnets rätt till god samhällsstyrning Vi ser en fortsatt stark trend av migration och kraftig urbanisering. Runt om i världen skapas idag superstäder som innebär enorma utmaningar för samhällsbygget. Effekterna syns också i Sverige, med allt fler migranter som lever i och kring våra storstäder. Migrationen kommer att finnas kvar och samtidigt finns indikationer på att allt fler människor lever som papperslösa och med sämre tillgång till de rättigheter som annars tillgodoses inom ett fungerande samhällssystem. Vi ser också en fortsatt hög ungdomsarbetslöshet i Europa och Sverige. Ungdomsarbetslösheten kommer vara en av de största utmaningarna under de kommande åren. Humanitärt arbete Antalet humanitära situationer som påverkar barn ökar. Det innebär att fler barn världen över drabbas. De länder som utsätts för naturkatastrofer eller är i väpnad konflikt är också i stor utsträckning de länder som har politisk instabilitet, vatten- och matbrist samt snabb befolkningstillväxt. Detta leder till stora konsekvenser i staternas möjligheter att säkerställa barns rättigheter. Samtidigt är det fortfarande få givare som fokuserar på barn och deras behov och rättigheter i humanitära situationer. Klimatförändringar är ytterligare ett område som påverkar barns situation. Verkningarna av naturkatastrofer blir alltmer omfattande. Torka och oberäkneliga och kraftiga regn tvingar folk på flykt i jakt på brukbar jord. Detta leder i sin tur till konflikter och krig. Till detta tillkommer också vattenbrist, livsmedelsbrist och ökad svält. Detta är utmaningar Rädda Barnen står inför kommande period. Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 15 Foto: Jonathan Hyams/Save the Children

16 Utvärderingar av Rädda Barnen Under har Rädda Barnen gjort interna utvärderingar av hur starkt varumärket Rädda Barnen står sig bland medlemmar i Sverige samt om lokalföreningar och distrikt är nöjda med det stöd som de fått, så kallad kundnöjdhet. Dessa rapporter är en uppföljning och utvärdering för att förbättra kvaliteten i verksamheten. De ska stödja det organisatoriska lärandet genom att lyfta fram positiva och negativa lärdomar och erfarenheter. Varumärket En extern aktör har för Rädda Barnens räkning genomfört en varumärkesmätning bland medlemmar i Sverige under januari. Resultatet av undersökningen ligger som grund för framtagning, utveckling, utvärdering och målsättning för Rädda Barnens åtgärder och kommunikationsinsatser. Varumärkesmätningen är genomförd med enkäter till medlemmar med e-postadresser. Undersökningen omfattar kännedom om organisationen och den allmänna uppfattningen om Rädda Barnen i förhållande till andra ideella organisationer. Resultatet Rädda Barnen ligger klart främst vad gäller spontan kännedom, top-of-mind, då i stort sett samtliga medlemmar nämner Rädda Barnen spontant. Medlemmarna har en mycket positiv uppfattning om Rädda Barnen. Rädda Barnen anses vara den organisation som arbetar effektivast med att hjälpa barn internationellt och i Sverige. Rädda Barnen är den organisation som främst förknippas med att arbeta mot barnfattigdom i Sverige och våld mot barn i världen. Tillhörigheten med Save the Children ses som positivt. Kundnöjdhet Vi har mätt hur nöjda våra lokalföreningar och distrikt är med det stöd de fått från Sverigeprogrammet. Resultatet Utfallet från undersökningen ser i stort sett ut som. Vi frågade om stöd gällande direkta insatser för barn, kunskapsförmedling, påverkansarbete, tjänstemännens tillgänglighet, utveckling av lokalföreningarnas verksamhet och rekrytering av aktiva medlemmar. Resultatet är överlag mycket positivt. De allra flesta är ganska eller mycket nöjda (på skalan mycket nöjda, ganska nöjda, ganska missnöjda, mycket missnöjda, vet inte). Arbetet med att rekrytera aktiva medlemmar hamnar lägst, det anses svårt och mer stöd efterfrågas. De svarande upplever att det finns vissa svårigheter att navigera i kansliorganisationen. Informationsflödet ut till föreningarna är stort. De svarande upplever informationen som krav på vad som ska göras. Arbetet framåt Resultatet av undersökningen kundnöjdhet, ligger till grund för planeringen av det fortsatta stödet som ges till regionkontoren. Resultatet redovisas också tillbaka till den aktiva medlemsrörelsen vid regionala konferenser eller andra träffar. Där diskuterar tjänstemän och aktiva medlemmar resultaten och vad som kan göras för att förbättra nöjdheten. Informationsflödet är stort ut till föreningarna och de svarande upplever informationen som ett krav på vad som ska göras. Diskussioner pågår kring hur informationen ska bli mer effektiv och hur den ska upplevas som mer positiv med en känsla av ökad valfrihet. Arbete pågår inom processkartläggningen för medlemsservice för att förbättra denna. Ytterligare undersökningar som genomförs är: Insikt (Rädda Barnens medarbetarenkät) som genomförs vartannat år. Resultatet kommer att presenteras Sidas ramkriteriebedömning är en utvärdering av om Rädda Barnen uppfyller Sidas kriterier för rambehörighet för svenska civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet, och som strategisk partnerorganisation för svenska och internationella organisationer inom det humanitära biståndet. I bägge fallen för perioden Omprövning av rambehörigheten kan komma att göras inför ny avtalsperiod. 16 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

17 Utmärkelser Rädda Barnen har fått utmärkelser för sin externa kommunikation vid flera tillfällen under : Svensk Design GULD: Tänd en Stjärna Månadens kampanj, Resumé SILVER: Prinsessannonsen Eurobest BRONZE: Lottery of life (Kategori: Fundraising & appeals) Kolla -priset DIPLOM: Vänd världen rätt Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 17

18 Ekonomiskt ansvar Utan våra givare och de medel som dessa skänker till oss, skulle vi inte kunna bedriva vår verksamhet och kämpa för barns rättigheter. Ekonomiskt ansvar handlar både om hur insamlade medel förvaltas och om hur interna resurser används så effektivt som möjligt. Några av de frågor som våra intressenter vill veta mer om handlar om hur vi samlar in och använder medel samt vilka som är de största givarna. Alla anställda inom Rädda Barnen har ett ansvar för att vi använder våra medel och resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Rädda Barnens verksamhet omfattas av krav på planering, uppföljning och återrapportering, på både detaljerad och övergripande nivå. Programverksamheten ska kunna följa sina intäkter och kostnader i stort, samt kunna återrapportera hur finansieringen har använts till givare. Detta för att säkra att medlen går till de av styrelsen beslutade målen som främjar barns rättigheter. I kapitlet Socialt ansvar, kan ni läsa exempel på två projekt som medel gått till och som främjat barn och ungdomar. För mer detaljerad information om Rädda Barnens finansiella ställning, se årsredovisning. Ekonomiskt ansvar handlar både om hur insamlade medel förvaltas och om hur interna resurser används så effektivt som möjligt. Verksamhetens ekonomiska resultat, mkr: Intäkter Kostnader Kostnader, specifikation Finansiella investeringar, resultat Resultat 994,8 976,0 987,1 957,2 18 Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning Program 865,9 839,7 Medlem 22,3 21,5 Insamling 62,1 62,9 Admin. 36,8 33,1 Varav personal* 143,8 132,2 * Löner, ersättningar och sociala kostnader se Årsredovisning sid. 58, not ,7 10,7 20,4 29,5

19 Vår insamling Rädda Barnens finansiering kan grovt delas upp i två delar: insamling från företag och privatpersoner inklusive medlemsavgifter, och bidrag från organisationer och myndigheter. Rädda Barnen har pro bono-avtal med företag som exempelvis Vinge advokatbyrå och Accenture. Vi får även Gifts In Kind från företag som exempelvis Skandia och IKEA. Gifts In Kind kan bestå av varor och produkter istället för penninggåvor, till exempel filtar och hinkar vid katastrofer. Rädda Barnen har kontroll över sina intäkter och utgifter genom sina finansiella system. Systemen kompletteras med interna processer för att säkerställa en korrekt redovisning. Varje månad avslutas med ett bokslut, varje kvartal redovisas bokslut och kvartalsrapporter som visar aktuellt resultat både narrativt och finansiellt, för perioden och för varje räkenskapsperiod görs ett årsbokslut och årsredovisning. Årsredovisningen för aktuellt år hittar du på webbplatsen i både svensk och engelsk version. Rädda Barnen granskas av externa revisorer, utsedda av Riksmötet, men har även interna revisiorer som arbetar på uppdrag av Rädda Barnens styrelse. Även Sidafinansierad verksamhet revideras och ska uppfylla Sidas krav på ramorganisationer som även omfattar specifika projekt där Sida kräver revisorsintyg. Revision av projektredovisningar i övrigt avseende erhållna bidrag från andra organisationer ska uppfylla de krav givaren ställer. Revisionen omfattar endast verksamhet som bedrivs inom Rädda Barnens Riksförbunds uppdrag. Riksförbundet har inget revisionsansvar för distriktförbund och/eller lokalföreningar. Revisionen görs löpande och utmynnar i en managementrapport till Rädda Barnens ledning och styrelse, samt en revisionsberättelse till Riksmötet. I illustrationen till höger kan du se hur Rädda Barnens intäkter fördelar sig totalt under. Rädda Barnen följer och rapporterar enligt Frivilligorganisationernas Insamlingsråds (FRII) kvalitetskod vilket ger våra givare en möjlighet att kvalitetssäkra sina gåvor där. FRII verkar för en etisk och professionell insamling. Rädda Barnen publicerar årligen FRII-rapporten, som beslutas av styrelsen, på hemsidan Svensk insamlingskontroll, som beviljar 90-konton till ideella organisationer, granskar Rädda Barnens ekonomiska redovisning. I denna granskning ingår att kontrollera att medel går till ändamålet och att insamlingsoch administrationskostnader inte är för höga. För att beviljas ett 90-konto måste organisationer uppfylla högt ställda krav, lämna in en årlig ekonomisk redovisning till Svensk insamlingskontroll samt säkerställa att all insamlingsverksamhet håller hög kvalitet. Utöver det krävs att minst 75 procent av insamlade gåvor når ändamålet. var den siffran 90 procent för Rädda Barnen. Våra största givare Rädda Barnens verksamhet är helt beroende av våra givare. Här bredvid visas våra sex största givare för. Sida står för cirka 30 procent av intäkterna. IKEA Foundation och Svenska Postkodlotteriet bidrar med respektive sex procent. Från FN:s UNDP (United Nations Development Program) kommer fyra procent av våra intäkter och dessa är ändamålsbestämda för vårt utvecklingsarbete i Sudan. FN:s flyktingorgan UNHCR ger lika mycket som UNDP allmänheten lokalföreningarna internationella Rädda barnen testamenten postkodlotteriet radiohjälpen/världens barn 23 företagssamarbeten/gåvor 1 övrigt Våra sex största givare, % SIDA 30 undp 4 ikea foundation 6 unhcr 4 Svenska postkodlotteriet 6 individuella givare (grupp) 25 Totalt insamlade medel, % Hållbarhetsredovisning Rädda Barnen 19

20 Till vad används pengarna? Det finns ett stort behov hos både privatpersoner och företag att få veta vad bidraget har gått till och om det använts på ett så effektivt sätt som möjligt. Genom vår ekonomimodell säkerställer vi att insamlade medel används effektivt för avsett projekt och mottagarland. Kostnader för insamling och administration uppgick för till 98,9 mkr (: 96,0 mkr) vilket är en ökning med 3,0 procent. I jämförelse med årets totala kostnader utgör insamlings- och administrationskostnaderna 10,0 procent, vilket är samma nivå som. Effektivisering Vidare är det viktigt att ordentlig uppföljning och återrapportering görs för att säkerställa att våra projekt leder till skillnad för barn i utsatta situationer. Under har vi arbetat med att implementera ett processorienterat arbetssätt i organisationen, vilket ska leda till utökade möjligheter att kunna utvärdera nyttan utifrån den huvudsakliga mottagarens perspektiv samt effektiviteten i det arbete som görs. Arbetet kommer att fortlöpa under nästkommande år och målet är att förbättra arbetet med processerna så att vi på ett systematiskt sätt kan få till en bra uppföljning och en åtgärdsplan för att effektivisera och kvalitetssäkra processerna. Vi har utöver processarbetet även arbetat med att få till en samordnad ekonomisk styrning och en harmoniserad uppföljning tillsammans med Save the Children International. Vi arbetar kontinuerligt med uppföljning av både verksamhetsmässiga och ekonomiska mål och rapporterar fyra gånger per år till styrelsen. Vi använder olika format för att kunna kontrollera att pengarna används på det mest kostnadseffektiva sättet att de ger stor effekt på barn i utsatta situationer. Formaten är finansiella rapporter som ger en bild av resursfördelningen: kvartalsrapporter som fokuserar på avvikelser, resultatet av en utvecklingsinsats samt årsrapporter. Vi genomför även utvärderingar av projekt för att visa på kort- och långsiktigta resultat. Den svenska verksamheten har effektiviserats från 2009 till eftersom Rädda Barnen stödjer fler aktiva medlemmar* med samma finansiering som tidigare år. En kvalitativ undersökning visar också att lokalföreningar och distrikt är mer nöjda**. * Vår definition av aktiva medlemmar är: En medlem som gjort minst en aktiv insats under ett år. I januari varje år ber vi lokalföreningarna rapportera hur många som varit aktiva i respektive lokalförening året innan. ** Se mer djupgående beskrivning av undersökningen och resultatet i kapitlet Interna utvärderingar av Rädda Barnen Bidrag från organisationer och myndigheter, % SIDA 54 FN 18 Aktiva medlemmar radiohjälpen 1 EU övr. svenska org. & myndigh. 3 övr. utl. org. & myndigh Rädda Barnen Hållbarhetsredovisning

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Distrikt Skåne. Verksamhetsplan 2013-2014

Distrikt Skåne. Verksamhetsplan 2013-2014 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2013-2014 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan för Rädda Barnen Distrikt

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN

KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN KOMPASSEN VÄGLEDNING VID ARBETE FÖR RÄDDA BARNEN En kompass är till för att hjälpa oss att bestämma i vilken riktning vi ska röra oss. Det tycker vi också är en bra beskrivning av denna vägledning för

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

2009 ett år du kan vara stolt över!

2009 ett år du kan vara stolt över! 2009 ett år du kan vara stolt över! Årsrapport 2009 Utan dig räddas inte barnen. Med din hjälp har vi åstadkommit många bestående förbättringar för barn. Rädda Barnen är en del av Save the Children, världens

Läs mer

går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011

går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011 Brott mot vuxna går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011 Rädda Barnen 107 88 Stockholm Tel: 08-698 90 00 Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg www.räddabarnen.se

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET UNICEFs kansli, Stockholm januari 2009 UNICEF UNICEF 1 arbetar på uppdrag av FN för att förverkliga barns rättigheter. 1946 började vår kamp för barns

Läs mer

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,

Läs mer

PRAKTIKRAPPORT Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik, HT 2011

PRAKTIKRAPPORT Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik, HT 2011 PRAKTIKRAPPORT Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik, HT 2011 PRAKTIKANT Christin Talani christin@talani.se Medie- och kommunikationsvetenskap PRAKTIKPLATS Rädda

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 RealStars IF 1(5) Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 Innehållsförteckning 1. Om RealStars, vision, syfte 2. Verksamhet 2010 Resultatuppfyllelse

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser. KODRAPPORT 2011 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER Inledande ord Jämtkraft är ett ansvarsfullt företag, som tar ansvar för den påverkan som verksamheten faktiskt innebär. Vi är medvetna om att

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Verksamhetsplan för Rädda Barnens lokalförening i Täby

Verksamhetsplan för Rädda Barnens lokalförening i Täby Verksamhetsplan för Rädda Barnens lokalförening i Täby Inför verksamhetsåret 2014 har lokalföreningen i Täby antagit följande verksamhetsplan vid årsmötet den 17/2 2014 VÅR LOKALFÖRENING Interna möten

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

BUFFF SVERIGE; PREL VERKSAMHETSPLAN 2017

BUFFF SVERIGE; PREL VERKSAMHETSPLAN 2017 BUFFF SVERIGE; PREL VERKSAMHETSPLAN 2017 FOKUSOMRÅDEN FÖR BUFFF SVERIGE 1. KVALITETSSÄKRING OCH UTBILDNING 2. DRIFT NATIONELLT STÖD 3. LOBBYING/PÅVERKANSARBETE/MARKNADSFÖRING 4. ORGANISATION/DELAKTIGHET

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

UPPSALA RÖDAKORSKRETS VERKSAMHETSPLAN 2017

UPPSALA RÖDAKORSKRETS VERKSAMHETSPLAN 2017 VISION UPPDRAG PRIORITERAD MÅLGRUPP VERKTYG ÖVERGRIPANDE MÅL PRIORITERADE OMRÅDEN OCH MÅL INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. DE MEST UTSATTA

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA 1 När vi arbetar rättighetsbaserat i skolan upplever både elever och skolpersonal en större trygghet och arbetsglädje. Eleverna engagerar sig och vill ha mer inflytande i skolan. Om alla på skolan vet

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik SKAPA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR 1 INNEHÅLL Vår uppgift 4 Vilka vi är 6 Nära våra kunder 7 Samhälle och miljö 8 Arbetsmiljö och medarbetare

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY. Fastställda av: Styrelsen Datum: För revidering ansvarar: Policyn ska uppdateras: För uppföljning ansvarar: Gäller för: Mattecentrum

INSAMLINGSPOLICY. Fastställda av: Styrelsen Datum: För revidering ansvarar: Policyn ska uppdateras: För uppföljning ansvarar: Gäller för: Mattecentrum INSAMLINGSPOLICY VAD ÄR EN INSAMLINGSPOLICY? 2 INSAMLING OCH GIVARE 2 FRII OCH SVENSK INSAMLINGSKONTROLL 2 BESKRIVNING AV MATTECENTRUMS INSAMLINGSVERKSAMHET 2 INSAMLINGSMETODER 2 FACE- TO- FACE OCH DOOR-

Läs mer