Säby kyrka. Antikvarisk kontroll UTVÄNDIG RESTAURERING. Landskrona församling, Säby socken i Landskrona kommun Skåne län.

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Säby kyrka UTVÄNDIG RESTAURERING Landskrona församling, Säby socken i Landskrona kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:005 Jörgen Kling

2

3 Antikvarisk kontroll Säby kyrka UTVÄNDIG RESTAURERING Landskrona församling, Säby socken i Landskrona kommun Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk kontroll Säby kyrka utvändig restaurering Landskrona församling, Säby socken i Landskrona kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2009:005 Författare: Jörgen Kling Foto: Jörgen Kling Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Säby kyrka Malmö Museer 2009

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Historik/beskrivning 5 Tidigare utvändiga renoveringar/förändringar 5 Arbetets omfattning Iakttagelser under restaureringen 7 Antikvarisk kommentar 8 Övrigt 8 Referenser 9 Årets rapporter 10 Bilagor Fotobilaga

6 Tekniska och administrativa uppgifter Objekt...Säby kyrka Län... Skåne Kommun...Landskrona Socken... Säby Beställare...Landskrona församling Länsstyrelsens tillstånd...dnr , datum Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skånes yttrande Malmö Museers yttrande Kompletterande tillstånd...dnr , datum Syn av arbetsområdet... Utfördes av Regionmuseet 2007 Arbetet påbörjades... v. 8, 2008 Slutbesiktning Entreprenör...Ge: Bröderna Bergströms Byggnads AB. Ue: Kvidinge Plåt AB Konsult... Ponnert Arkitekter AB Arbetsbeskrivning...Upprätttade av Ponnert Arkitekter AB samt Antikvarisk kontrollant...malmö Museer genom Jörgen Kling Ñ 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:005

7 Historik/beskrivning Säby kyrka är en ursprungligen romansk kyrkobyggnad, där de äldsta delarna är koret och delar av långmurarna. De skånska krigen på 1600-talet medförde att Säby kyrka blev den i särklass hårdast drabbade kyrkan i Rönneberga härad. Krigets följder framgår av en 14/ verkställd inkvisition och rannsakning över kyrkornas bristfällighet där erforderliga reparationsåtgärder och -kostnader noga redovisas. Av Säby kyrka tycks inte ha återstått mycket mer än murarna, som dessutom var svårt sönderskjutna på en hel del ställen. Praktiskt taget alla fasta och lösa inventarier var alldeles borta. Den kyrkobyggnad som efter omfattande reparationer återställdes efter krigets stora skadegörelse gav emellertid ett enklare och torftigare intryck än tidigare omnämns att uti Säby fattas vapenhus och kyrkogårdsmuren, som i sista kriget av fienden blev ruinerad revs den medeltida kyrkans torn och kyrkan utökades 8,4 meter i väster. Samtidigt förstorades och omändrades troligen fönstren och ingången. Den ombyggda kyrkan invigdes 1853, som ledare för bygget omtalas byggmästare JP Berglund från Sireköpinge. Tornet uppfördes 1877 efter ritningar av Oscar Ericsson ÖIÄ. Byggnaden består av ett svagt trapetsformat långhus med utbyggt rektangulärt kor i öster. Västtornet är indraget i byggnadskroppen. Kyrkobyggnaden är uppförd av i gråsten och tegel. Fasaderna är avfärgade vita samt både spritputsade och slätputsade. Tak av skiffer på långhus och kor och med nockar av gjutjärnsplattor. Tornspiran är täckt av gråmålad skivtäckt stålplåt. Exteriören är troligen oförändrad sedan tornets tillkomst Nuvarande ytterdörrar dock moderna. Tidigare utvändiga renoveringar/förändringar 1727 En större renovering, då denna kyrkas bristfälle blev fullkomligt reparerat så till tak som själva murarna 1775 Uppfördes ett nytt vapenhus på platsen för det under skånska kriget förstörda äldre vapenhuset Nytt loft lades över halva kyrkan, ett arbete, som tycks ha fullföljts En stor del av den gamla kyrkobyggnaden revs: det runda tornet, vapenhuset på södra sidan, västra gavelmuren och en del av den östra (för sakristidörrens insättande) samt taken och takstolarna för hela kyrkan Yttertaket av tegel omlades 1864 takstolen genomgår en större reparation 1877 Tillbyggnad av torn 1882 Tegeltak ersatt med skiffertak 1885 Utvändig renovering, kyrkan blev putsad och vitmenad Tornspirans spåntäckning ersatt med galvaniserad plåt. Nya fönsterbågar av gjutjärn Nya dörrar till kyrkans båda ingångar 1975 Takarbeten, putslagning och kalkvittning av kyrkan 1978 Nya ytterdörrar av ek med entréplan i granit framför dem, samt putslagning och kalkavfärgning. Generalentreprenör var Firma Kyrkorenovering, Enok Hellkvist i Vinslöv. I samband med den invändiga renoveringen genomfördes vid samma tillfälle en arkeologisk dokumentation av såväl under golv framkomna lämningar som murverk. Undersökningen visade att murverket i koret och ursprungliga delar av södra och norra långhusmurarna bestod av stora gråstenar ca 1 meter upp från grunden, över denna nivå fanns ett tegelmurverk som var fogat med gråstensmuren med tillhuggna tegelstenar. Tegelstorleken var ca 27 x 8 x 11 cm, bruket vitt och hårt med fogarna ristade. Murverket i långhusets förlängda del bestod av tegel, tegelbrockor och gråsten i löst lerhaltigt bruk. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:005 5

8 Säby kyrka före restaurering Foto Ponnert Arkitekter AB Arbetets omfattning 2008 Åtgärderna omfattade följande: - Lagning, putsning och avfärgning av kyrkans samtliga fasader samt tornets klockvåning. Det visade sig att på kyrkans fasader förekommer puts av varierande sammansättning och struktur. På flera ställen på långhus kor och torn finns stora lagningar med cementbaserat putsbruk och tornkroppens övre del är i sin helhet putsad med cementbruk. På grund av de varierande och partiellt mycket hårda murytorna valde vi att avfärga med KEIM-silikatfärg. - Omläggning av tornets plåttak samt långhusets och korets skiffertak. I samband med plåtavtäckning av spiran framkom vid en gemensam inspektion , att träkonstruktionen hade omfattande röt- och insektsskador. Då träkonstruktionen inte var möjlig att restaurera krävdes en ny konstruktion. Ansökan inlämnades till länsstyrelsen som godkände förslaget Den nya konstruktionen ansluter väl till den äldre som först dokumenterades genom uppmätningsritningar och foton innan rivning. Bjälkarna i tornets nedersta bjälklag, där risken att komma i kontakt med tornets murverk, tjärströks samt kläddes in med björknäver. Delvis rötskadat virke i långhusets taklag byttes ut. De nya galvade stålplåtarna var färdiggrundade och ströks sedan tre gånger med linoljefärg NCS 3500-N av fabrikat Ottossons färgmakeri AB, samma grå nyans som det gamla demonterade plåttaket. Skivtäckningen utfördes likt det tidigare med enkelfals. De befintliga skifferplattorna demonterades med ambitionen att återvändas så mycket som möjligt. Dessvärre visade sig skiffertakets skador mer omfattande än förväntat. Nytt spanskt skiffer, av samma dimension som de äldre, har nu lagts på öppen läkt. De äldre nockpannorna av gjutjärn är åter på plats. - Renovering av kyrkans ljudluckor. Målning med linoljefärg, i samma kulör som tidigare, från Ottossons färgmakeri - Reparation och ommålning av kyrkans gjutjärnsfönster, ankarslut och krönkors med grafitgrå färg från Ottossons färgfabrik AB. Fönsterspröjsarna av gjutjärn grundbehandlades med linoljemönja innan de målades med grafitgrå linoljefärg i flera lager. Vid nykittning användes rent linoljekitt. 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:005

9 Avvikelser och tillägg från arbetshandlingar - Äldre elkabalage på kyrkans vindar förnyades och elektrisk belysning installerades på samtliga vindar. - I arbetshandlingarna förordas traditionella kalkprodukter vilket bl. a. innebär att avfärgning skall ske med kalkfärg. Då det visade sig att stora delar av murytornas puts var rent eller delvis cementbaserat valde vi KEIM-silikatfärg. Då den befintliga cementhaltiga putsen hade bra vidhäftningsförmåga, var det begränsade ytor som behövde knackas ner. På dessa ytor användes hydrauliskt kalkbruk. - Vid fönstret på tornets östfasad visade det sig att anslutningen mellan fönsterkarm och solbänkens plåtavtäckning var otillfredsställande med vatteninträngning som följd. Vi beslöt att demontera det senare insatta fönstret och återmontera den ursprungliga ljudlucka, som fanns kvar i tornvinden. Även vid tornets västra ljudöppning var anslutningen dålig och hade förorsakat rötskador i klockvåningens bjälklag. Den bristfälliga avvattningen vid de två ljudöppningarna åtgärdades genom ny plåtavtäckning med inbyggd vattenränna monterades. Samtliga plåtdetaljer målades med grå linoljefärg NCS 3500-N Säby kyrka efter restaurering Iakttagelser under restaureringen I samband med demontering av skifferplattorna ovan koret var det möjligt att göra vissa iakttagelser av det äldre kryssvalvets ovansida. I valvet mitt hade man vid något tillfälle murat igen ett kvadratiskt hål. Spår av genombrottet syntes även i takstolen ovan valvet fick kyrkan en ugn placerad i långhusets nordöstra hörn, järnkaminen ersattes efter några årtionden med en ny, vilken borttogs 1946 då elektrisk värmeledning installerades. Den låga skorstenen, som genom en rökgång i norra triumfbågsmuren stod i förbindelse med järnkaminen i kyrkan, finns alltjämt kvar på långhusets östra gavelspets. Troligen kan genombrottet genom valvet och takstolen knytas till en äldre skorsten tillhörande ugnen från Det låg delar av medeltida tegel på korvinden som möjligen kan sättas i samband med håltagningen i valvet Där putsen på långhusets östra gavel saknades kunde man konstatera att väggen delvis var uppmurad med både bränd storstenstegel och lersten. Förklaringen till detta är troligen kyrkobyggnadens dåliga skick efter de skånska krigen, svag ekonomi i kombination med brist på material förstärkte kyrkobyggnadens torftiga intryck. En uppgift från 1681 nämner att man fick använda bräder istället för mursten till gav- MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:005 7

10 larna. Efterhand har dessa trägavlar ersatts med det blandade material som nu framkom under putsen. I samband med rengöring av fasaderna framkom på långhusets och tornets norra fasader fragment av en ljus gråblå färg. Färgfragmenten hörde till spritputsytan och kan troligen härledas till sent 1800-tal eller 1900-talet. Antikvarisk kommentar Restaureringsarbetet har fullföljts enligt tidigare inlämnade förslag. De förändringar som har skett har föregåtts av samråd med antikvarisk kontrollant. Resultatet av den utvändiga restaureringen har varit gott ur kulturhistorisk synpunkt. Avvikelse från det från början föreskrivna kalkfärgen för avfärgning av fasaderna grundar sig på att den befintliga hårda KC-putsen. Det hade krävts att all KC-puts hade tagits ner för att det föreskrivna kalkbruket hade kunnat användas något som inte ansågs ekonomiskt och planeringsmässigt möjligt vid detta restaureringstillfälle. Beslutet resulterade i att endast mindre ytor behövde putslagas som i sin tur gjorde att murversdokumentationen inte blev så omfattande. Övrigt Fotodokumentation utfördes av Malmö Museer om inte annat anges. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Museers arkiv. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:005

11 Referenser Litteratur Samuelsson, Owe 1982 Härslövs och Säby kyrkors historia. Lund Opublicerat material Jönsson, Karna 1978 Rapport Säby kyrka, Regionmuseet Kristianstad MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:005 9

12 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2009:001 Olga Schlyter Antikvarisk utredning.bulltofta Hangar 2 Kvarteret Carl Florman. Fastigheten Kirseberg 14:93 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:002 Lars Persson och Nils Wallin Inventering. Synliga gränser i enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. Kulturarvsenheten Rapport 2009:003 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Svensköps kyrka. Utvändig renovering. Hörby församling, Svensköps socken i Hörby kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:004 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Billeberga kyrka. Förändring av värmeanläggning. Billeberga-Sireköpinge församling, Billeberga socken i Svalövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:005 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Säby kyrka. Utvändig restaurering. Landskrona församling, Säby socken i Landskrona kommun, Skåne län.

13 Fotobilaga Västfasaden före Foto Ponnert Arkitekter AB Västfasaden efter restaurering Fönster på tornets östfasad som demonterades Ursprunglig ljudlucka på plats samt ny plåtavtäckning Tornspirans nedersta nya bjälklag Bjälkar tjärstrukna samt inklädda med björknäver

14 Spiran under uppbyggnd

15 Målning av nytt plåttak på tornspiran

16 Montering av skiffer Långhusets östra gavel med blandat lersten/tegelmaterial.

17 Korets valv med igenmuratd öppning för skorsten Tornets norra fasad med blå färgrester

18 Arbetsbilder