Norrköpings kompetensförsörjningsplan

Transkript

1 Norrköpings kompetensförsörjningsplan Vad behöver Norrköping för att växa i samverkan med satsningar på stad och infrastruktur? ANNA LORENTZON, FOU-ENHETEN PÅ UTBILDNINGSKONTORET

2 2 (47) Inledning Norrköping som stad kommer de närmaste åren förändras i samband med både Ostlänken och Next Norrköping. 1 I centrala delar av staden växer nya bostadsområden fram och Ostlänken underlättar kontakten med både närliggande städer och huvudstaden. Möjligheten att pendla blir större och arbetsmarknaden lokalt växer med arbetstillfällen inom nära nog alla branscher. Samtidigt blir det allt svårare att hitta den kompetens som krävs för att både privat och offentlig sektor ska kunna utnyttja sin fulla potential. Med anledning av det här tog Kommunstyrelsen i januari 2016 beslut om genomförandet av en kompetensförsörjningsplan med sikte på hela kommunens behov och med Ostlänken i fokus. Arbetet med rapporten sker i Utbildningskontorets regi och i samverkan med flera andra parter. Syftet med rapporten är att presentera en nulägesbeskrivning samt ringa in viktiga områden för att lyckas med kompetensförsörjningen. Med Norrköpings kommun menas i rapporten hela det näringsliv och offentlig sektor som finns i kommunen och alltså inte Norrköpings kommun som arbetsgivare. Utifrån de centrala områden som identifieras presenteras ett antal strategier för att möta de utmaningar vi står inför. Rapporten kan ses som en fortsättning och ett komplement på de utredningar som redan skett i ämnet. Dessa är: o Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken 2 o Kompetensbehov för byggandet av infrastruktur längst Ostlänken. 3 o Återrapport av insatser för kompetensbehovet kopplat till Ostlänken 4 Första delen i rapporten beskriver förutsättningarna för kompetensförsörjningen i Norrköpings perspektiv vilket handlar både om den lokala arbetsmarknadens behov och Norrköpings arbetskraft. Andra delen i rapporten presenterar ett antal områden som är viktiga för Norrköping i det långsiktiga arbetet med kompetensförsörjning. Här finns även förslag på konkreta strategier för att möta utmaningarna. Rapporten behandlar följande frågeställningar: o Vilka yrkeskategorier är aktuella i samband med planerade infrastrukturprojekt och hur påverkas branscherna? o Hur ser Norrköpings kompetensstruktur ut? 1 Next Norrköping är samlingsnamnet på en rad olika satsningar inom stadsplaneringen. 2 Ola Kromnow, Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken. Rapport. Regionförbundet Östsam Henrik Robertsson, Kompetensbehov för byggandet av infrastruktur längst Ostlänken. Rapport. Östsvenska Handelskammaren, Region Östergötland m.fl Heléne Styrenius, Återrapport insatser för kompetensbehov kopplat till Ostlänken. Rapport KS 2014/

3 3 (47) o Inom vilka områden har vi idag utbildning som kan kompetensförsörja näringslivets behov? o Hur ser framtidens arbetsmarknad ut och hur möter vi den? o Vilka områden/funktioner är viktiga för att möta utmaningen med kompetensförsörjning? Arbetet med rapporten har skett i samverkan med olika parter, både externt och internt. Den har varit av vikt för rapporten att så många olika aktörer från så många olika områden som möjligt fått utrymme att ge sin bild av arbetet med kompetensförsörjning. Arbetet har även skett i nära samarbete med en styrgrupp och en referensgrupp. I den första har representanter från utbildningskontoret, personalkontoret, näringslivskontoret och arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret funnits med. I referensgruppen har andra medarbetare från utbildningskontoret och arbetsmarknadskontoret medverkat. Norrköpings nuläge Utvecklingen har de senaste 20 åren i Sverige, trots bakslag, präglats av ekonomisk tillväxt 5 och Östergötland är just nu det län där tillväxten ökar som mest. Det är bara de tre storstadslänen som har en starkare jobbtillväxt än Östergötland och regionen bekräftar därmed sin plats som Den fjärde storstadsregionen, sett till arbetsmarknaden. Norrköpings arbetsmarknad som helhet är expansiv och arbetsgivarna i länet är bland de mest positiva i hela Sverige vilket kommer sig av en god jobbtillväxt i näst in till alla sektorer av Sveriges snabbas växande företag, så kallade gasellföretag, finns i Norrköping vilket placerar staden i topp, i jämförelse med andra lika stora städer. 7 Norrköping leder inte bara statistiken kring tillväxt och optimism utan även den statistik som mäter utmaningarna med kompetensförsörjning. Det som hindrar ytterligare tillväxt är svårigheten att rekrytera den arbetskraft som arbetsgivarna efterfrågar. Arbetsförmedlingen mäter varje år bristtalen, vilket ger en indikation på hur många arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar. I Östergötland uppmäts under våren 2016 de högsta bristtalen bland alla län i Sverige. 8 Norrköping har helt enkelt brist både på personer i arbetsför ålder och på personer som har kompetens att arbeta inom arbetsmarknadens stora bristyrken. 5 Wolfgang Pichler, Regional tillväxt 2015 trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Rapport Dnr. 2015/ sidan Anneli Almérus, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Östergötlands län. Rapport Norrköpings kommun. Rekordmånga Gasellföretag i Norrköping. Tillgänglig: , (hämtad ) 8 Almérus, 2016, s. 36

4 4 (47) Trots detta är arbetslösheten inom vissa grupper väldigt stor. Hösten 2016 var, bland ungdomar mellan 18-25, arbetslösheten 17 % och bland utrikesfödda i arbetsför ålder var arbetslösheten 33,6 % 9 Samtidigt som staden växer brottas Norrköping också med klyftor mellan olika grupper och bostadsområden. Norrköpings kompetensstruktur och framtidens kompetensförsörjning ringar in den här paradoxen och tydliggör hur komplex utmaningen är. Den här rapporten har sin utgångspunkt i Ostlänken men behovet av kompetensförsörjning är större än så. Stora bristtal i kombination med tillväxt på arbetsmarknaden har flera konsekvenser. Byggprojekt kan fördröjas och bli dyrare än vad som först var budgeterat. För branscher som genomgår strukturomvandling, som t.ex. industrin, är strategisk kompetensförsörjning viktigt för konkurrenskraften och för att lyckas med omställningen. När flera företag konkurrerar om samma kompetens rekryterar företagen från varandra vilket har konsekvenser både kostnadsmässigt för företagen och samhällsekonomiskt eftersom en stor grupp personer i arbetsför ålder fortfarande står helt utanför arbetsmarknaden. Trots de senaste 20 årens ekonomiska tillväxt befinner sig en allt för stor grupp människor utanför arbetsmarknaden och får därmed inte ta del av framgångarna. Ökad efterfrågan på arbetskraft är ett viktigt verktyg för att öka sammanhållningen i samhället men arbetskraftsbrist löser per automatik inte utanförskapet. 10 Arbetsförmedlingen menar att just integrationen, tillsammans med utmaningen kring kompetensförsörjning, är de två största utmaningarna på dagens arbetsmarknad. 11 Den här rapporten tar avstamp i Norrköping och arbetsmarknaden i Norrköping är till stor del lokal eftersom de flesta arbetar inom kommungränsen. Även utbildningsinstitutionerna utbildar till stor del för en lokal arbetsmarknad, oavsett om det gäller gymnasiala utbildningar, universitetet eller externa aktörer. 12 Trots detta går det inte att prata om kompetensförsörjning utan ett regionalt och nationellt perspektiv. Kompetensförsörjningen är en utmaning på alla nivåer; lokalt, regionalt och nationellt. Med anledning av det kommer det regionala och delvis nationella perspektivet beaktas. 9 Arbetsförmedlingen. Statistik hämtad Regional tillväxt Trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft s Almérus s Jörgen Lindell, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz & Karsten Lundequist. Skånes kompetensförsörjning vilka är morgondagens utmaningar? Rapport från Region Skåne s.14

5 5 (47) Norrköpings arbetsmarknad Kommande avsnitt behandlar Norrköpings arbetsmarknad i stort och specifikt inom tre branscher. Det finns även i stycket en mer detaljerad beskrivning kring behovet av arbetskraft i samband med Ostlänken och Next Norrköping. Den stora utmaningen för arbetsgivare inom nästan alla branscher är kompetensförsörjningen. När tillväxtverket frågade vad som idag hindrar företagen från att växa ytterligare så är det i första hand konkurrens från andra företag och i andra hand tillgång till lämplig arbetskraft. Det här är tydligast för företag med minst 10 anställda. 13 Undersökningen är inte branschspecifik och kompetensförsörjningen är en utmaning oavsett inom vilken bransch arbetsgivaren verkar. Norrköpings arbetsmarknad är en del i den fjärde storstadsregionen och en viktig aktör både nationellt och globalt. I många delar skiljer sig arbetsmarknaden i Norrköping inte från arbetsmarknaden i andra lika stora kommuner men på några punkter är ändå Norrköping unikt. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator visar tillexempel på fortsatt stor optimism i länet och arbetsgivarna i Östergötland är bland de mest positiva i hela landet. Förutom att arbetsgivarna i Östergötland är positiva så har länet haft en bra tillväxt och är ett av de län som växter starkast under Norrköpings kommun är självklart en del i den här utvecklingen men har också med sig en rad utmaningar från tidigare år. Under 90- talskrisen drabbades Norrköping av stora nedläggningar på arbetsmarknaden och staden har bara delvis återhämtat sig från den tiden. Antal arbetstillfällen inom kommunen är ännu inte uppe på den nivå som Norrköping hade Under perioden minskade antalet förvärvsarbetande i Norrköping med personer och kraftigast bland kvinnor. 16 Norrköpings arbetsmarknad har både innan 1990 och sen dess fortsatt att utveckla en allt mer differentierad arbetsmarknad. Norrköping är med andra ord inte beroende av en enda näring och den trenden fortsätter Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft. Tillväxtverket 14 Almérus s Charlotte Pålsson Lundberg. Norrköpings arbetsmarknad, arbetskraft och arbetslöshet. Sammanställning Rapport s Saeid Abbasian Befolkning, arbetsmarknad och näringslivsutveckling i tre kommuner i Östergötland. Arbetslivsrapport 2000:12. s Ibid. S. 45.

6 6 (47) Från Norrköping i siffror 2016 (statistik från 2014) Bilden ovan visar fördelningen av arbetstillfället utifrån bransch. Statistiken gäller Norrköping och vård, omsorg och sociala tjänster är här, precis som i de allra flesta kommuner, den största branschen. Med bakgrund i hur fördelningen av tjänsterna ser ut och med anledning av uppdragets utformning kommer rapporten nedan att centreras kring följande branscher: o Industri o Bygg o Handel/logistik Dessa branscher är, förutom att de sysselsätter många i regionen, viktiga för Ostlänken och utvecklas positivt av satsningar på infrastruktur. Gemensamt för branscherna är också att de är könssegregerade och traditionellt attraherar män. Branscherna vård och omsorg, sjukvård, utbildning och socialt arbete är även de essentiella i ett kompetensförsörjningsperspektiv och sett till antalet som de sysselsätter minst lika viktiga som branscherna ovan. På grund av uppdragets utformning och avgränsning kommer dessa branscher inte att beröras nämnvärt. För mer kring det strategiska arbetet inom dessa branscher rekommenderas rapporten Kompetensförsörjningsprognos Norrköpings kommun KS- 2015/ Industrin I statistiken ovan återfinns yrken inom industrin i kategorin tillverkning och utvinning och är alltså omkring 9 % av den totala arbetsmarknaden. Industri är av tradition dominerande i Norrköping och Östergötland. Sett till omsättning är Siemens, Toyota Industries och Saab några av de stora

7 7 (47) arbetsgivarna i regionen. I Norrköping är Billerudkorsnäs och Holmen Paper de stora arbetsgivarna sett till antalet anställda. De vanligaste yrkena inom branschen är också samma som det råder brist på; ingenjörer och tekniker, montörer och maskinoperatörer. 18 Sen 1990 har industribranschen genomgått en strukturförändring vilket dels gjort att andelen sysselsatta inom industrin minskat och dels att arbetskraften är svårare att mäta eftersom den oftare återfinns inom bemanning och mer sällan i ordinarie verksamhet. 19 I Norrköping syns en tydlig förändring då staden, som en gång var en utpräglad industristad, nu har lägst andel jobb inom industrin bland alla kommuner i Östergötland. Industrin inom Östergötland är ändå en arbetsmarknad att räkna med för personen inom branschen, bland alla de utbildade civilingenjörer i maskin som finns i Sverige så jobbar 13 % i Östergötland och 9 % av alla Sveriges tekniker och maskiningenjörer jobbar i Östergötland. 20 Norrköping som stad har alltså färre arbetstillfällen inom industrin än landet i övrigt men industribranschen och specifikt verkstadsindustrin i Östergötland är fortfarande stark. En övervägande majoritet, 90 % av de som jobbar inom industrin, är män och sen 2006 har antalet kvinnor minskat. 21 Industribranschens utmaningar och framtid När Arena för Tillväxt, tillsammans med flera andra aktörer, tittat på kompetensförsörjningen inom näringslivet blir industribranschens strukturomvandling tydlig. Inom industrin väntas i landet fram till 2030 en minskad efterfrågan med personer till skillnad från tjänstesektorn där efterfrågan förväntas öka med personer. 22 Minskningen av arbetskraft inom industrin gäller främst sysselsatta inom yrken som kräver gymnasieutbildning medan efterfrågan på högskolekompetens tvärtom ökar. 23 Strukturförändringen inom branschen innebär att flera av yrkena inom industrin helt eller delvis kommer tas över av automatisering inom de kommande 20 åren. Stiftelsen för strategisk forskning gjorde 2014 en undersökning av vilka yrken som i störst utsträckning påverkas av digitaliseringen/automatiseringen och där återfinns maskinoperatörer och montörer med olika inriktningar på flera platser. 24 Digitaliseringen och automatiseringen inom industrin, och andra branscher, gör inte bara att vissa 18 Lena Hagman, Erica Sjölander, Staffan Bjurulf m. fl. En rättvisare bild av industrin s Almérus. 2016, s Ibid. s Statistiska centralbyrån. Trender och prognoser s Roland Lexén Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera. Rapport s Tillväxtanalys och Arbetsförmedlingen Framskrivning och analys av kompetensförsörjningsbehov till Rapport s Stefan Fölster. Vartannat jobb automatiseras inom 20 år. Rapport, Stiftelsen för strategisk forskning s

8 8 (47) yrken förväntas minska eller försvinna. Det finns stöd i forskningen för att den här utvecklingen ökar investeringar som ersätter arbetskraft men det finns också stöd för att yrkesrollerna ändrar karaktär och gynnar grupper med olika kompetenser och olika utbildning. 25 Företagen behöver alltså både varsla, anställa och ställa om. Det senaste exemplet på detta är Ericson som i oktober 2016 varslade 3000 anställda och 900 konsulter samtidigt som företaget planerar att anställa 1000 personer. I Norrköping har Whirlpool, Seco Tools och Vitamex även de genomgått omstruktureringar med varsel i Norrköping som följd. Industrin som bransch genomgår alltså en tydlig strukturförändring, branschen är konjunkturkänslig men också kunskapstät och drivande av utveckling. Den tydligaste trenden inom branschen är därmed polariseringen inom verksamheten. Utbildning inom branschen. De lokala utbildningar som försörjer industribranschen med kompetens i Norrköping är bland annat: o Teknikcollege som går att läsa vid industritekniska programmet och teknikprogrammet på Ebersteinska gymnasiet. Det finns två inriktningar, CNC samt Service och underhåll. o Utbildning till gymnasieingenjör som ett extra påbyggnadsår för den som läst teknikprogrammet på gymnasiet. Finns på Realgymnasiet o Teknikprogrammet, informations- och medieteknik. Utbildningen är högskoleförberedande och finns på Realgymnasiet och fria läroverken o Gymnasieskolan Curt Nickolin ligger i Finspång men har flera elever från Norrköping kommun. Skolan har både teknikprogrammet och industritekniska programmet. o Komvux yrkesutbildningar med flera olika inriktningar o Naturvetenskapliga programmet på gymnasiet, som ofta är en förutsättning för att kunna studera vidare till ingenjör på universitetet o Linköpings universitet som har civilingenjörsutbildningar med industriell inriktning inom 7 områden samt 1 högskoleingenjörsutbildning. Dessa utbildningar finns förvisso inte inom kommungränsen men är de närmaste universitetsutbildningarna som finns. o Utbildningar inom ramen för Arbetsförmedlingen, som inte heller dessa alltid finns inom Norrköpings kommungräns men som kan erbjudas till arbetssökande norrköpingsbor. Industribranschen som helhet brottas med kompetensförsörjning som en av de stora utmaningarna i framtiden. Över hälften av de som jobbar i branschen är över 45 vilket innebär att många kommer gå i pension de kommande 20 åren. 26 Pensionsavgångar innebär att branschen har möjlighet att kompetensväxla upp enligt den förändring av yrkesrollerna som 25 Ibid. s SCB, 2014, s. 37.

9 9 (47) beskrivits i tidigare stycke. Majoriteten av de som anställs direkt i verksamheterna idag har högre utbildning än gymnasiet och det tar därför tid att ställa om. I Norrköping och Östergötland görs också en hel del satsningar för att locka personer att studera till eller arbeta inom branschen, t ex Industridagarna. Initiativet med industridagarna kommer av ett grundläggande problem för branschen där intresset för yrkena bland de som ska välja utbildning är lågt. Sett till behovet är det för få elever som väljer industriinriktning på gymnasiet och det är få som går naturvetenskaplig inriktning, vilket är den vanligaste inriktningen för de som sen studerar till ingenjör. Andra initiativ i regionen som syftar till att öka intresset för teknik och industri är Coder Dojo, Ingenjörsvägen, Tekniksprånget, Teknikspanarna och Industrin tar matchen. Men utmaningen är inte bara för få sökande, det är även tydligt att branschen inte alltid arbetar tillräckligt strategiskt för att locka kvinnor att söka utbildning/arbete så även inom det området pågår olika satsning, tex Therese testar teknik. 27 SCB visar genom prognosen av arbetsmarknaden något på den förändring som sker i branschen. De senaste 10 åren har tillgången på arbetskraft varit något högre än efterfrågan men den trenden har vänt och glappet förväntas öka. 28 Den här bilden bör kompletteras med Arbetsförmedlingens analys av arbetsmarknaden framöver. Näringslivet gör, som tidigare beskrivits, en ännu mer dyster analys av bristen på kompetens men gemensamt för både näringslivets analys och SCBs statistik är att efterfrågan på vissa yrkesgrupper förvisso kommer att minska men att branschen som helhet kommer ha ett ökat behov av arbetskraft de kommande 20 åren. Arbetsgivarna inom branschen är tydliga med att behovet av utbildad arbetskraft, både med gymnasial och eftergymnasial utbildning, är stort. Det är dock otydligt om branschen tagit hänsyn till den förändring som just nu pågår? Vilken kompetens är det som behövs i framtiden och vad behöver utbildningarna innehålla för att de som examineras ska ha relevant kunskap på den arbetsmarknad de ska ut till? Inom alla utbildningar är kontakten 27 Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken, 2013, s Trender och prognoser 2014 SCB s. 37.

10 10 (47) med framtida arbetsgivare grundläggande men inom industribranschen är detta mest tydligt. Alla utbildningar som försörjer branschen med kompetens måste vara extra flexibel och extra bra på att fånga upp nya behov hos företagen för att de som studerar ska kunna anställas efter utbildningen. De som söker till programmet bör också vara medvetna om att branschen till stor del är högteknologisk och det är därför önskvärt att även de som väljer industriinriktning på gymnasiet studerar vidare senare i livet. Det är bland de som har en längre eftergymnasial utbildning som möjligheterna till jobb kommer vara störst inom den här branschen. Bygg Byggbranschen är precis som industrin konjunkturkänslig. Politiska beslut, så som satsningar på bostadsområden eller ROT-avdraget, påverkar direkt branschen. Det här innebär att byggbranschen är svår att förutspå men också att branschen har en utmaning i att hantera svängningarna. Flera som tidigare jobbat i branschen lämnar den under lågkonjunktur och arbetskraft från andra länder kommer till. 29 I högkonjunktur måste därför delvis ny arbetskraft rekryteras. I länet är byggföretagen optimistiska och flera stora projekt är redan igång bland annat inom ramen för Next Norrköping. Det som hämmar ytterligare tillväxt hos företagen är bristen på specifik yrkeskompetens och svårighet att rekrytera. I Östergötland sysselsätter byggbranschen 5 % av det totala antalet i länet, i Norrköping är siffran något högre. Även om det från höst till vår kan variera så har byggbranschen varken ökat eller minskat markant de senaste 20 åren. Både inom bygg och inom industri är det vanligt att en del av arbetskraften anställs via bemanning och återfinns då i kategorin företagstjänster. Här blandas branscher som handel, transport, information och industri. Både bygg och industrin har alltså fler antalet verksamma än vad som går att uttyda i statistiken. Ostlänken I uppdraget från Kommunstyrelsen och i fokus för den här rapporten specificeras Ostlänken som en anledning till att arbetet med kompetensförsörjningen bör förstärkas. Sett till antalet arbetstillfällen är dock projekten inom Next Norrköping minst lika viktiga, om inte viktigare. Den förändringen som Ostlänken och Next Norrköping tillsammans bidrar med och den förändring som dessa projekt i förlängningen innebär för Norrköping kommer också beaktas. Med anledning av det beskrivs i kommande stycke både bristyrken inom Ostlänken och Next Norrköping samt, senare i rapporten, hur dessa två påverkar staden och kompetensbehovet framåt. 29 SCB, 2014, s. 32.

11 11 (47) Ostlänken är den dubbelspåriga järnvägen som är planerad mellan Järna och Linköping. Ostlänken är en del av en eventuellt framtida höghastighetsbana vilken ska kunna knyta samman Göteborg med Stockholm samt Stockholm med Malmö. Oavsett om Ostlänken fortsätter i form av en höghastighetsbana efter Linköping eller inte så kommer Norrköping förändras de kommande 10 åren. Oavsett inom vilka företag arbetskraften kommer att jobba så är det samma typer av yrkeskategorier som krävs. Norrköpings kommun och Trafikverket jobbar redan nu med att Ostlänken blir av och att tågen rullar Arbetet är igång och det finns ingenting i dagsläget som tyder på att Ostlänken inte genomförs. Det kommer även att vara utgångspunkten i den här rapporten. Tidsplanen för Ostlänken kommer från trafikverkets hemsida: 30 Kompetensbehov för att förverkliga länken. Ostlänken består av 15 mil dubbelspår, 126 järnvägsbroar, 29 vägbroar och 27 tunnlar. Förutom de faktiska spåren som ska transportera framtidens tåg så kräver Ostlänken en rad andra infrastruktursatsningar längst sträckan Järna Linköping. Kompletterande järnvägsbyggen ska utföras och befintliga spår och vägar behöver i visa fall flyttas som en direkt följd av Ostlänken. Behovet av kompetens är olika i olika delar av projektet. I början ligger störst fokus på projektering och projektledning. Därefter kommer en period med stora markarbeten och förberedelser för bro- och tunnelarbeten, det är dessa 7-8 åren som är de mest arbetstäta och kommer sett till antal kräva mest arbetskraft. I slutet på projekttiden tar installation och tekniskt arbete över och det finns behov av en tredje typ av kompetens. 31 För hela Ostlänken-projektet från Järna till Linköping bedöms att ca årsarbeten kommer att behövas. Dessa årsarbetare är fördelade över åren 30 Trafikverket, Ostlänken Tillgänglig: lanken_webb1511.pdf Hämtad Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken, 2013, s. 10.

12 12 (47) Osäkerheten i antalet årsarbetare är ca +/ årsarbeten beroende på olika antaganden. Flest årsarbeten finns inom: Projektledning (1500 å.a) Projektering (2500 å.a) Betongarbetare (800 å.a) Anläggningsmaskinförare (2500 å.a) Anläggningsarbetare, maskinförare (2500 å.a) 32 Förutom dessa yrkesgrupper finns behov av ytterligare kompetens, om än i mindre utsträckning. Dessa är: Civilingenjör bygg och anläggning Civilingenjör elkraft Byggingenjör och byggtekniker Elingenjör och eltekniker Byggnadsträarbetare Svetsare Elmontörer och elreparatörer Den mest arbetsintensiva perioden är och sett till antal är behovet av anläggningsmaskinförare som störst. Diagamet nedan visar antalet årsarbetskrafter (per år) för byggandet av hela Ostlänken. 33 Det är troligt att en stor del av de som jobbar med Ostlänken kommer från andra länder. Det beror både på att vi inte har kompetensen i Sverige idag, arbetslösheten inom branschen är extremt låg, och på att det är billigare att anställa arbetskraft utomlands. Däremot kan lokala företag få möjlighet att som underleverantörer arbeta med Ostlänken. I vilken utsträckning, om det sker, är dock omöjligt att förutse men behovet av lokal kompetens minskar i 32 Ibid. s Kompetensbehov för byggandet av infrastruktur längst Ostlänken s. 19.

13 13 (47) samma utsträckning som utländska entreprenörer tar över projekt. 34 Huruvida den lokala arbetskraften får möjlighet att vara en del av Ostlänken kan delvis styras genom upphandlingen och Trafikverket har varit tydliga med att de kommer ställa sociala krav i sina upphandlingar. Hur dessa ser ut och vad det innebär är i dagsläget oklart. Next Norrköping I anslutning till Ostlänken växer Norrköping. Next Norrköping är samlingsnamnet på en rad projekt som utvecklar Norrköping som logistikstad och ökar antalet bostäder. De projekt som är direkt kopplade till Ostlänken är Kardonbanan, resecentrum och delvis utvecklingen av Norrköpings hamn. Projekten som tydligast har konsekvenser för bostadsbyggandet är Butängen och Inre hamnen. 35 Norrköping planerar att genomföra infrastrukturprojekt till en kostnad av upp till 4,4 miljarder kronor de kommande åren. 36 Inre hamnen är det första projektet av tre inom ramen för Next Norrköping och den planeras mellan Saltängsgatan och Motala ström. Första etappen beräknas komma igång 2018 och samma år som tågen förväntas rulla på Ostlänken ska området vara klart och då innehålla ca 2000 nya bostäder. I första etappen kommer kajen och småbåtshamnen att iordningställas. Kanalerna i anslutning kommer att bygga ut och ambitionen är en tydlig koppling till vatten. Delar av marken behöver med anledning av arbetet saneras efter den tidigare gasverkstomten vilket kommunen ansvarar för och i arbetet med den här delen av staden så finns det en rad utmaningar som alla kräver specifik kompetens. För att utveckla kollektivtrafiken byggs ett nytt resecentrum norr om dagens resecentrum. I anslutning finns Butängen vilket är området som ligger norr om resecentrum och delvis omges av spårvägen. Området planeras för 6000 nya bostäder och förhoppningen är lika många arbetstillfällen. De projekt som nu beskrivit finns inom ramen för Next Norrköping men ytterligare projekt är planerade eller under utredning. Norrköpings kommun beräknas fortsätta växa och prognosen visar att Norrköping har invånare Det innebär nya bostäder åt nya invånare. Eftersom Norrköping växter och eftersom befolkningsstrukturen består av en stor grupp äldre och en stor grupp yngre kommer Norrköping kommun även behöva bygga både förskolor, skolor och äldreboende. Flera av dessa är redan påbörjade eller planerade. Behovet av kompetens inom det här området kommer alltså inte att upphöra varken med Ostlänken eller med Next Norrköping. Huruvida jobben kommer Norrköping tillgodo är dock osäkert även inom Next Norrköping. De företag som vinner upphandlingen 34 Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken s Norrköpings kommun. Next Norrköping. Tillgänglig: Hämtad Kompetensbehov för byggandet av infrastruktur längst Ostlänken s Pålsson Lundberg s.14.

14 14 (47) behöver antingen ha kompetensen inom företaget eller snabbt rekrytera. Eftersom det råder brist inom nästan alla yrken i byggbranschen kommer företaget troligen att rekrytera från andra länder. Även här går det att ställa sociala krav i upphandlingen som gör att jobben i större utsträckning tillsätts av lokal arbetskraft och/eller underlättar etablering på den lokala arbetsmarknaden. Kompetensbehov kring Ostlänken När det gäller de yrken som är direkt kopplade till Ostlänken så finns det detaljerade beskrivningar av var de största bristerna finns och var det finns möjlighet att göra skillnad. Men Ostlänken är bara ett projekt som behöver arbetskraft. Projekten inom Next Norrköping och byggandet av nya bostadsområden är egentligen långt viktigare för den lokala arbetskraften och pågår under en längre period. Dessa jobb är också betydligt svårare att räkna på. Några av de yrken som finns inom byggbranschen idag kanske ersätts av andra yrkeskategorier eller förändrad teknik. Utvecklingen av digitalisering och automatiseringen inom branschen går fort. I alla städer från Järna till Linköping krävs lokala projekt som en följd av Ostlänken. De projekt som sker i anslutning, så som bostäder och andra fastigheter, beräknas kräva ytterligare 6000 sysselsatta. 38 Norrköping planerar som tidigare beskrivits genomföra infrastrukturprojekt på en kostnad upp till 4,4 miljarder kronor för vilka det byggs ett nytt resecentrum, bangården flyttas, hamnområdet flyttas och utvecklas och befintlig järnväg dras delvis om. 39 Den nya hamnen kan inte sägas vara en konsekvens av Ostlänken men är en förutsättning för att Norrköping ska få så stor utväxling av Ostlänken som möjligt. Som tidigare beskrivits planeras även en rad nya bostadsområdet och andra fastigheter. För att förverkliga dessa planer är följande yrkeskategorier viktiga: Yrkeskategorier för byggandet av järnväg och väg: Administratörer Armerare Anläggningskonstruktion Anläggningsmaskinförare Anläggningsarbetare Borrare/sprängare Betongarbetare BEST projektör Byggledning Eltekniker Elskydd Geotekniker Markprojektör Plastledning Plastledning BEST Projektledning Vägprojektör Snickare Spårtekniker Svetsare Signaltekniker SISÄ Teletekniker 38 Ibid.s Ibid.s. 12.

15 Yrkeskategorier för byggandet av fastigheter och övrig infrastruktur o samband med dessa. Byggledning Projektledning Administrator Arkitekt Konstruktör Elprojektör VVS projektör Planarkitekt VA projektör Vägprojektör Arbetare Träbyggnadsarbetare Betongarbetare Anläggningsmaskinförare Anläggningsarbetare Plastledning Stålkonstruktionsmontör Murare Målare Golvläggare Plåtslagare Takläggare Elektriker Rörmokare Ventilationstekniker Utmaningen i ljuset av kompetensförsörjning är inte i första hand vilka yrkeskategorier som krävs utan i vilken utsträckning. Beräkningarna i de tidigare rapporterna som är direkt kopplade till Ostlänken baseras på den budget som projektet har men är också avgränsade till färre aktörer. När det gäller projekten runt Ostlänken kan och bör dessa samordnas mellan kommunerna men eftersom det är 5 olika kommuner som berörs är det svårare att ge en övergripande bild av kompetensbehovet. Om till exempel större fastighetsprojekt samordnas så kan befintlig arbetskraft användas mer effektivt men om större fastighetsprojekt sker parallellt så kommer företagen sinsemellan konkurrera om samma yrkeskategorier och behovet kommer därmed vara större. Det här beror på att byggbranschen oftare än andra branscherna jobbar över kommun, län och nationsgränser. Det går ändå att utröna tendenser och identifiera större flöden av arbetskraft med hänsyn till de projekt som är planerade längst sträckan. Detta har Handelskammaren tillsammans med Region Östergötland gjort. Den kompetens som krävs i samband med övriga järnvägsprojekt (tex Kardonbanan) definieras i statistiken nedan som antalet årsarbetskrafter (per år) för byggandet av övriga järnvägsprojekt:

16 16 (47) Här blir det tydligt att arbetskompetensen behövs under en kort period och i stor utsträckning. Observera att det här är en bild av all kompetens som krävs längst hela sträckan, Järna Linköping. Tabellen nedan visar kompetensbehoven för vägprojekten längst sträckan: Den kompetens som krävs i samband med fastighetsprojekt (antal årsarbetskrafter per år) är:

17 17 (47) De tre statiska underlagen kommer från rapporten Kompetensbehov för byggande av infrastruktur längs Ostlänken. Precis som tidigare statistik bygger den på kommunernas planering av budget i samband med Ostlänken. Det är några yrkeskategorier som utmärker sig i den här analysen. Behovet av anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare och betongarbetare är tillexempel tydligt i alla projekt. Det är också tydligt att sett till antalet personer inom de olika yrkeskategorierna så är behovet av personer med gymnasiekompetens överhängande. Det finns ett stort behov av yrkesarbetande även inom de funktioner som kräver högskolekompetens men dessa är sett till antalet betydligt färre. Viktigt i sammanhanget är att en del av bostadsområdena kommer att byggas parallellt med Ostlänken och framförallt i samband med den absoluta arbetstoppen av Ostlänken, omkring Andra områden kommer att byggas efter dessa arbetsintensiva år och då kommer delvis arbetskraft som varit kopplad till Ostlänken att frigöras, om det är så att arbetskraften kommit från nationella (och lokal) företag. Några av yrkeskategorierna är aktuella inom både järnväg och bostadsbyggande medan andra är unika för varsina projekt. Förutom att titta på de yrkeskategorier och kompetenser som behövs i samband med infrastrukturprojektet och statsomvandlingen så måste vi titta på när vi behöver kompetensen. En utbildad anläggningsarbetare kan ju tex börja med att arbeta i samband med inre hamnen, för att sen ingå i arbetet med Ostlänken och för att senare vara aktuell för entreprenörerna som jobbar med Butängen. Det kan också vara så att den som jobbar med Ostlänken i Järna fortsätter med den hela vägen ner till Linköping. Det är alltså inte tre separata personer som behövs utan en, förutsatt att arbetet inte sker under samma tidsperiod.

18 18 (47) Utbildning inom branschen Ostlänken och projekten kring kommer att kräva stora mängder arbetskraft, oavsett om det blir internationella företag som vinner upphandlingen eller inte. Eftersom det är brist på den typen av arbetskraft som behövs inte bara i Sverige utan hela Europa så kan svensk arbetskraft, förutom att få tillgång till arbeten kring Ostlänken, även komma att vara aktuella för arbete hos de som vunnit de stora upphandlingarna. För att jobba inom flera av de här yrkena räcker det med en gymnasiekompetens vilken gör att Norrköping relativt snabbt har potential att utbilda och stötta näringslivet med kompetensförsörjningen. Det råder även brist på yrken för vilka det krävs högskolekompetens och det gör att perspektivet måste vara längre och framförhållningen större. Det finns en del hinder för att mer effektivt utbilda och tillsätta lediga platser inom branschen och ett av dem är svårigheten att få till lärlingsplatser. Här har näringslivet och arbetsgivarna själva ett viktigt ansvar att ta. 40 När utbildade personer inte får lärlingsplats så innebär det en inlåsningseffekt för personen i fråga. I november 2016 fanns det i Norrköping tillexempel 8 stycken VVS montörer, 4 stycken industrielektriker och 13 stycken installationselektriker som har utbildning men saknar lärlingsplats. Dessa yrken är alla bristyrken inom vilka företagen behöver anställa. Byggbranschen består av många småföretagare som upplever att de inte har möjlighet att ta emot lärlingar. Upplevelsen är att det på grund av en tajt planerad verksamhet inte finns utrymme att lära upp personer i företaget. Det här innebär för Norrköpings kommun att det inte räcker med att utöka antalet utbildningsplatser utan att säkra den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Ytterligare ett hinder för att utbilda inom branschen är dess svängningar och svårigheten att förutse huruvida det kommer finnas kompetensbehov eller inte. Just nu finns i Norrköping flera projekt som kräver personer med den kompetens som vi utbildar till. Samtidigt visar SCBs analys av byggbranschen att den förväntas vara i balans 2035 och det är därför viktigt att ha ett flexibelt utbildningsystem så att det går att ställa om när/om så behövs. 40 Almérus, 2016, s. 10.

19 19 (47) En tredje utmaning för byggbranschen är könssegregationen var 2 % kvinnor, 2012 hade 1 % kommit till och 2035 förväntas 6 % vara kvinnor, om samma utveckling fortsätter. Det är få tjejer som påbörjar den gymnasiala byggutbildningen på t.ex. Ebersteinska och ännu färre går ut. Av de tjejer som går ut den gymnasiala utbildningen är det flera som byter bransch och börjar arbeta inom andra branscher. 41 För att bryta trenden av könsfördelningen inom branschen behövs självklart aktivt arbete med att öka söktrycket från tjejer till utbildningen men det räcker inte när flera tjejer, av olika anledningar, väljer att sluta under utbildningen och/eller inte börja arbeta i branschen när de väl fått sin utbildning. Byggbranschen är medveten om problemet och Svenska byggarbetareförbundet har en pågående kampanj på temat som heter Stoppa machokulturen. Den grundläggande anledningen till kampanjen är bristen på kompetens inom flera byggyrken och det går inte att försörja branschen med kompetens om rekryteringen bara sker bland hälften av befolkningen och om branschen dessutom inte lyckas behålla de få yrkesverksamma tjejer och kvinnor som finns. Utbildningar som försörjer byggbranschen med kompetens i Norrköping är bland annat: o Bygg och anläggning på Ebersteinska gymnasiet. De inriktningar som finns inom ramen för programmet är Husbyggnad, Måleri, plåtslageri, Mark- och anläggning samt anläggningsfordon. o El och energi på Realgymnasiet o Kortare yrkesutbildningar via Arbetsförmedlingen o Byggledare, utbildning inom ramen för YH. o Maskinförarutbildning med fler inom ramen för vuxenutbildningen. 41 SCB, 2014, s. 32.

20 20 (47) 2014 gjordes en översyn av möjligheten att utöka antalet utbildningsplatser med utgångspunkt i efterfrågan på arbetsmarknaden. Slutsatsen från den rapporten är att Norrköping har god beredskap för att utöka antalet platser när det gäller lärare, maskiner och utrustning. Den eventuellt trånga sektorn inom området var lokaler. Detta gäller både vuxenutbildningen och gymnasieutbildningen. Utmaningen i att utbilda fler handlar därmed inte i första hand om antalet utbildningsplatser utan mer om söktrycket på utbildningarna. 42 Det finns några yrkeskategorier där Norrköping extra tydligt kan göra skillnad eftersom det finns strukturer för att utbilda samtidigt som efterfrågan finns på arbetsmarknaden och förväntas öka. En av dessa är anläggningsmaskinförare som krävs för projekten både inom Next Norrköping och Ostlänken. De kommande åren förväntas dessutom pensionsavgångar inom yrket vara fortsatt stor. Arbetstoppen är från 2021 och kan försörjas av arbetskrafts som påbörjar sin utbildning Anläggningsarbetare är samlingsnamnet på en rad olika yrkesgrupper vars kompetens krävs i stor utsträckning för både Ostlänken och Next Norrköping. Personer med den här utbildningen arbetar med vägbyggen, broar, tunnlar och vid den yttre miljön i bostadsområden. Viktigt i sammanhanget är att just avgränsade projekt som broar och tunnlar förväntas vara attraktiva för utländska företag och enligt bedömningen från Regionförbundet Östsams rapport kommer bemannas av utländsk arbetskraft. Även betongarbetare/armerare, byggnadsträarbetare och VVSmontörer kommer att krävas i stor utsträckning för planerade projekt. Handel och logistik i Norrköping Handel och logistik är två branscher som ofta benämns i ett sammanhang eftersom de är tajt kopplade till varandra. Logistik handlar om att styra flöden och är kopplat både till de lager som valt att etablera sig i Norrköping och de verksamheter som underlättar export och import. Stadium-lagret, Rusta-lagret och den nya yttre hamnen är tongivande för Norrköping och direkt kopplade till försäljning. Dessa branscher är som helhet oerhört viktiga för Norrköping, inte bara för att de sysselsätter en stor del av befolkningen utan också för att det är vanliga branscher för första jobbet. Det är dock inte en brist-bransch i samma utsträckning som bygg och industrin. Omsättningen på personal är stor och därför anställs också många. Verksamheterna är direkt beroende av förtroendet för ekonomin hos medborgarna. Det, i kombination med disponibel inkomst, gör skillnad för branschen. 43 Logistikens betydelse kommer att öka i framtiden och förmodligen nå nya marknader. Logistik har tidigare handlat mest om varor men gjort en förflyttning där det blir allt viktigare att styra även flödet av information. 42 Styrenius Arbetsförmedlingen. Jobbmöjligheter i Östergötlands län

21 21 (47) Det finns en rad olika trender som påverkar branschen varav globaliseringen och den åldrande befolkningen är två faktorer som berörts tidigare. Inom handel och logistik är konsumtions- och köpbeteenden, mer komplexa supply chains, miljöfrågor och framtidens städer även de viktiga. 44 Inom tjänstesektorn finns tre stora inriktningar varar distributionstjänster är den näst största. I Östergötland sysselsätter den här branschen ungefär personer. Sett över tid, sen 1993, har antalet sysselsatta i branschen bara ökat marginellt. 45 Med stora lager och Norrköpings strategiska position i Sverige finns alla möjligheter att bli och vara en logistikstad. Likt industrin är logistikbranschen inne i en förändringsprocess med allt mer automatiserade processer vilket påverkar framtidens arbetskraft. Å ena sidan ser vi en ökad centralisering med stora lager men vi ser också en annan utveckling med ökad e-handel och behov av fler små lager och ökande mer effektiva distributionslösningar som följd. Precis som inom industrin kommer det behövas arbetskraft även inom logistik i framtiden men svängningarna i konjunktur och därmed efterfrågan på arbetskraft varierar. Idag krävs truckkort för att arbeta på lager men i framtiden kanske det är it-förståelse som anses vara grundläggande kunskap? Utbildningar som försörjer branschen med kompetens i Norrköping är bland annat: o Handel- och administrationsprogrammet på gymnasial nivå o Affärslogistik, Östsvenska yrkeshögskolan o Internationell transportlogistik, Östsvenska yrkeshögskolan o Arbetsförmedlingens lagerutbildning. Framtidens arbetsmarknad Det finns i arbetet kring Ostlänken en rad olika osäkerhetsfaktorer som gör att utvecklingen kan gå åt olika håll. Några av dessa faktorer påverkar vi själva i Norrköping medan andra är sådant som vi behöver förhålla oss till men inte har direkt påverkan över. I stycket nedan finns en vidare analys av konsekvensen och innebörden av Ostlänken där en bredare arbetsmarknad och pendling är två faktorer. Framtiden för de branscher som berörs och hur framtidens arbete kan komma att se ut är svårt att förutse men nedan tecknas ett antal vägar om vad som kan komma att påverka utvecklingen. 44 Linköpings universitet, Strategisk forskningagenda för svensk logistikforskning Tillgänglig: Hämtad Statistiska centralbyrån. Östra Mellansverige Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos s

22 22 (47) Utvecklingen inom näringslivet pekar på några tydliga trender; globalisering, robotisering/digitalisering och den demografiska utvecklingen. Den demografiska utvecklingen har tidigare nämnts och är en av Norrköpings stora utmaningar. En mindre andel i förvärvsarbetande ålder i kombination med flera yngre och äldre gör att försörjningsbördan blir stor. Som tidigare nämnts kan detta hanteras antingen genom att öka åren i arbete eller öka antalet personer i arbetsför ålder genom tillexempel invandring. Även globaliseringen har tidigare berörts i rapporten som en viktig funktion och enskild påverkansfaktor. Globaliseringen är inte ett nytt fenomen men påverkar oss tydligt och har de senaste decennierna fått andra konsekvenser än vad som först förutspåddes. Den globalt integrerade ekonomin har ökat radikalt. Fortfarande exporteras stora mängder råvaror, varor och jordbruksprodukter men utvecklingen göra att även flödet av arbetskraftsintensiva industrivaror och kapital ökar. Ekonomer är relativt ense om att automatiseringen och globaliseringen har försämrat konkurrensförmågan för outbildad arbetskraft i rika länder, men ökad konkurrensförmåga för vissa grupper av välutbildade. Det syns bland annat i en minskande löneandel av BNP och ökande lönespridning i många länder som diskuterats ovan. En sådan snabb strukturförändring er i sig ofta upphov till missmatchning. Människor vars jobb utkonkurreras har inte utbildning och erfarenhet för de nya jobben. 46 Digitaliseringen har inneburit stora förändringar på den svenska arbetsmarknaden och förväntas bidra till omställning och strukturförvandling även framöver. Det är jobben i mitten, sett till lön och utbildningsnivå, som påverkats mest av utvecklingen. När dessa jobb minskar kommer den här gruppen söka sig till arbeten med lägre utbildningskrav vilket göra att konkurrensen om dessa jobb ökar. Det går att styra trenden åt andra hållet genom att ge incitament att studera vidare och därmed låta gruppen som idag befinner sig i mitten bli aktuell för jobben med högre utbildning. Konsekvensen av Ostlänken Ostlänken har betydelse för Norrköping eftersom den möjliggör arbetstillfällen i direkt anslutning till byggandet. Ostlänken har också betydelse för Norrköping och regionen eftersom konsekvensen av länken är att den knyter ihop städer och kommuner vilket betyder tillväxt för företagen och en större arbetsmarknad för de i arbetsför ålder. Det är svårt att förutse exakt vilka samhällsekonomiska konsekvenser Ostlänken har och framför allt hur det påverkar enskilda städer så som Norrköping. Tanken om att knyta ihop Östergötland med Västsverige är över 100 år gammal men analysen och betydelsen av en höghastighetsjärnväg saknar ändå 46 Vart annat jobb automatiseras. Sidan 21

23 23 (47) jämförelser. 47 På ett nationellt plan är den positiva relationen mellan infrastruktur och ekonomisk tillväxt däremot tydlig. 48 Det finns underlag som pekar ut trender och låter oss ana vilken konsekvens Ostlänken kan ha för Norrköping och vad som är förutsättningarna för en så stor utväxling av projektet som möjligt. Kopplingen mellan satsningar på infrastruktur och tillväxt lokalt är inte självklar utan kräver att den lokala och regionala planeringen över tid sker så att ekonomisk tillväxt och utveckling kan ske. Service- och tjänstesektorn är det område som främst kommer att dra nytta av satsningar på infrastruktur. Det är inom yrken som kräver specialistkompetens och för arbetskraft med flexibla arbetstider som pendlingen är mest frekvent. Men även handel, service och kulturutbud är områden som förväntas påverkas av satsningen på infrastruktur eftersom det är områden som kräver närhet till sina kunder. Inom alla branscher, där hushåll och privatpersoner är kunder, förväntas nya jobb växa fram. För näringslivet är möjligheten till ökad export och import den tydligaste konsekvensen av satsningar på infrastruktur. Detta bidrar i sin tur till ökad tillgång till andra marknader. 49 I perspektiv av kompetensförsörjning är möjligheten till arbetspendling intressant eftersom det ökar arbetsgivarnas möjlighet till bättre matchning och utökar arbetssökandes arbetsmarknad. En ökad arbetspendling har positiva effekter på regioners matchning på arbetsmarknaden och i förlängningen en positiv inverkan på produktivitet och konkurrensförmåga. 50 Den lokala arbetsmarknaden matchar inte alltid den arbetskrafts som finns inom Norrköpings gränser. Det är tillexempel fler som arbetar inom industrin än det finns industrijobb i Norrköping. Det är också fler Norrköpingsbor som har högskoleutbildning än det finns arbetstillfällen som kräver högskoleutbildning. Tolkningen av detta är att pendling till närliggande orter och andra stora städer är väsentligt både för att matcha norrköpingsbornas behov av högkvalificerade arbeten och Norrköpings kommuns behov av arbetskraft. Det finns tidsgränser för när personer tenderar att vilja pendla och benägenheten att pendla till sitt arbete ökar med minskad restid från hem till arbete. Det är alltså tiden från dörr till dörr som är avgörande. Ökade förbindelser mellan städerna kräver därmed samordnad och effektiv kollektivtrafik inom städerna. Om stationer och hållplatser inte är tillgängliga i förhållande till arbetsplatser och bostadsområden är mindre tillväxteffekter att förväntas Lars Pettersson. Framtidens Götaland. En bandregion för tillväxt och utveckling s Ibid. s Ibid. s Regional tillväxt Trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft s Pettersson. s. 22.

24 24 (47) Benägenhet att pendla: 52 Ostlänken möjliggör inte bara arbetspendling till Stockholm utan kan markant öka viljan att pendla även till Linköping och Nyköping. Konsekvensen av förbättrad infrastruktur förväntas påverka pendlingen i regionen med 25 %. I Norrköping förväntas antal pendlare öka med omkring personer. 53 Det finns en rad olika osäkerhetsfaktorer kring just denna siffa och benägenheten att pendla påverkas inte bara av infrastrukturen. Framtiden inom bygg, industri och logistik/handel Sverige har en export som motsvarar nästan halva landets BNP. Omkring personer arbetar inom industrin i Sverige idag och det här gör branschen till oerhört viktigt. Precis som flera andra branscher behöver industrin förhålla sig till ökad globalisering och digitalisering i en föränderlig värld. Teknikföretagen har med anledning av det tittat på några framtida scenarier för branschen. Dessa är: o Cirkulär ekonomi. Denna tar sin utgångspunkt i miljö- och klimatfrågor och fokuserar på hållbar utveckling. o Disruptiva tekniksprång. Branschen behöver förhålla sig till omvälvande teknikgenombrott där nya metoder snabbt blir gamla o Barriärer mot omvärlden. I motsats till öppna gränser och globalisering ser vi också trender för ökande protektionism och tullmurar. Det här innebär att varje land måste klara sin produktion på mer egen hand. o Tankesamhället. Värden skapas i koncept och idéer. Tjänster och information skapar nyttan i samhället Red. Pettersson, s Ibid. s Jonas Wallberg. Digitaliseringens betydelse för industrins förnyelse

25 25 (47) Det mest troliga är att vi ser lite av alla dessa utvecklingar. Det enda säkra i den här framtidsbilden är att industrin behöver förhålla sig till dessa trender. Det finns några tydliga faktorer som påverkar och kommer att påverka industrin framöver. Digitaliseringen är en sådan faktor och branschens förändring syns bland annat genom den teknik som används. Digitaliseringen pådriver en ökad automatisering av industrin med det innebär i sig inte att behovet av arbetskraft kommer minska, den kommer däremot att förändras. Det mest troliga är att det behövs ett kompetensskifte hos de anställda inom industrin. Det är inte lika troligt att civilingenjörer är de som kommer jobba med processerna. Det kommer förmodligen vara montörer och operatörer med utökad IT-kompetens. 55 En annan tydlig faktor som påverkar industrin är globaliseringen. En fjärdedel av de som jobbar inom industrin i Sverige är ingenjörer, menar teknikföretagen som undersökte detta De vanligaste kollektivyrkena inom industrin är montörer/elektronikmontörer/detaljmontörer, svetsare och CNC-operatörer. 57 Eftersom de senare yrkeskategorierna kan anställas billigare i andra länder har många verksamheter lockats av att flytta utomlands. Sverige har haft sitt övertag i högkvalificerad kompetens men även detta är en pågående förändring. Utbildningen av civilingenjörer (och motsvarande) i tex Kina och Indien håller en kvalitet och kvantitet som är svår att möta och framförallt påverkar Sverige. 58 Även inom andra områden påverkar globaliseringen och den internationella konkurrensen ställer även krav på utveckling. Industrin är en bransch som i en hållbar värld behöver utvecklas inom CSR och miljö. Därigenom kommer efterfrågan på nya kompetenser. 59 I ett framåtblickande perspektiv minskar den konkurrensfördel som ekonomier med låga löner har till förmån för mer avancerade delar av ekonomin. 60 För att arbeta ännu mer effektivt med kompetensförsörjningen och missmatchningen på arbetsmarknaden så är kunskap om framtidens jobb och branscher absolut avgörande. Lika viktigt är kunskap om arbetskraften och dess förutsättningar att tillsätta lediga tjänster. Norrköpings arbetskraft Tidigare stycke gav en överblick av Norrköpings arbetsmarknad, dess behov och utmaningar i stort och specifikt inom industri, bygg samt handel/logistik. Kommande stycke kommer att beskriva Norrköpings arbetskraft och kompetensreserv. 55 Tillväxtanalys och Arbetsförmedlingen Framskrivning och analys av kompetensförsörjningsbehov till s Sanja Dimic. Det Framtida kompetensbehovet inom industri och teknik s Ibid. s Näringslivets kompetensförsörjning dags att agera. s Dimic s Uppdrag Framtid. Arbetet i framtiden s. 20.

26 26 (47) Den mest avgörande faktorn för näringslivets utveckling är möjligheten till kompetensförsörjning. Norrköpings arbetsgivare ser ljust på framtiden och vill anställa samtidigt som Norrköping har många som står helt eller delvis utanför arbetsmarknaden. Att antalet jobb ökar och efterfrågan på arbetskraft ökar gör inte automatiskt att arbetslösheten minskar. Enligt Arbetsförmedlingens så beror det på att delar av arbetskraften inte har den kompetens som efterfrågas eller att arbetsgivarna inte efterfrågar den kompetens som finns hos de som är arbetssökande. 61 Framtidens kompetensförsörjning och omställningen hos de som vill och kan ta jobben är olika sidor på samma utmaning eftersom behovet hos företagen som ska anställa inte matchar förutsättningarna hos de som kan bli framtida medarbetare. Med anledning av det handlar följande stycke om kompetens, behov och förutsättningar för Norrköpings invånare samt vilka grupper som är extra viktiga att arbeta med. Den totala arbetslösheten i Norrköping var i oktober ,2 %, de som befinner sig utanför arbetsmarknaden är enligt Arbetsförmedlingen till störst del unga personer utan gymnasieexamen, personer som är långtidsarbetslösa och nyanlända. Några av dessa är även personer som tidigare befann sig hos Försäkringskassan men som på grund av förändrade förutsättningar nu finns hos Arbetsförmedlingen. Det är de som är arbetslösa som snabbast kan tillsätta lediga platser men som också saknar efterfrågad kompetens och befinner sig därmed utanför arbetsmarknaden. 62 Den demografiska utmaningen. Norrköping har sen mitten av 1990-talet växt, sett till antalet invånare. Från mitten av 2010-talet har det tagit fart ordentligt och enligt de beräkningar som kommunen gör kommer trenden fortsätta. Norrköping växer dessutom mer än riket i genomsnitt och har därmed alla förutsättningar att möta framtidens kompetensbehov Arbetsförmedlingen s Almérus s Charlotte Pålsson Lundberg, Definitiv befolkningsprognos med utblick mot s. 5.

27 27 (47) Befolkningsökningen består dels av nyfödda och dels av inflyttade. Eftersom den stora gruppen av 1990-talisterna befinner sig i barnafödande ålder så kommer det att påverka Norrköpings befolkningstillväxt positivt. 64 Det som påverkar att staden minskar är det motsatta; utflyttning och dödstal. Inflyttningen till kommunen är det som mest påverkar antalet invånare och det finns en rad olika anledningar till att människor flyttar till Norrköping. Campus Norrköping har de senaste åren bidragit till en positiv befolkningsutveckling, 2016 var det 5000 studenter som valde att studera här. 65 Forskning visar att ett närliggande universitet inte bara ökar befolkningsmängden utan även gör att personer i närheten i högre utsträckning väljer att studera och universitetet bidrar således både till befolkningsökning och till att höja utbildningsnivån i Norrköping. Det finns dock undersökningar som visar att Linköpings universitet inklusive Campus Norrköping har en större återflyttning av studenter än andra storstadsregioner. De som kommer hit och studerar flyttar alltså utanför Norrköping efter avslutad utbildning i större utsträckning än de gör från andra universitet. 66 Flyktingmottagning är en annan faktor som påverkar befolkningsmängden och Norrköping hade under mitten av 1990-talet en stor inflyttning på grund av flyktingmottagning från forna Jugoslavien. 67 Under andra halvan av 2010-talet förväntas återigen inflyttningen bli stor på grund av oro i omvärlden. Det finns flera aktörer som pekar på ökad migration som en mer av ett normalläge och inte bara en trend. Globaliseringen innebär inte bara en större marknad och ökad konkurrens för näringslivet utan påverkar också enskilda individer som på grunda av arbete, oro i landet eller kärlek väljer att migrera. Norrköping behöver därmed sätta strukturer och bygga förutsättningar för att hantera ökad migration både på grund av arbetskraftsinvandring och på grund av ökad oro i omvärlden. 64 Ibid. s Ibid. s Sweco Eurofutures. Framtid i den fjärde storstadsregionen s Norrköpings kommun Norrköping i siffror s.7.

28 28 (47) Norrköpings utmaning finns i den demografiska ojämlikheten. Antalet i åldern år, vilka är de som till stor del arbetar, ökar en del men inte i lika hög utsträckning som övriga åldersgrupper. Antalet äldre (65 +) och personer under 18 ökar mer. 68 De kommande tre året är antalet studenter som kommer från gymnasiet dessutom få eftersom det mellan föddes få barn. Fördelningen av befolkningsökningen enligt den här beskrivningen ökar försörjningsbördan för de som arbetar. För att motverka detta kan man göra den försörjande befolkningsgruppen större och/eller förlänga arbetslivet. 69 Norrköpings arbetskraftsreserv En del av den utveckling vi sett sen 1990-talet är konsekvensen av medvetna strategier från bland annat Norrköpings kommun. Målbild 2010, som antogs 1997, innebar t.ex. att kommunen satsade på utbildning, näringsliv och regional samverkan. Flera universitetsutbildningar är ett led i detta liksom utvecklingen av hamnen. På andra områden har Norrköping inte varit lika framgångsrikt. Sett till utbildningsnivån ligger Norrköping fortfarande en bit efter riket. Norrköping har färre antal personer med eftergymnasial utbildning än övriga landet och färre som förvärvsarbetar. 70 Vi har färre med eftergymnasial utbildning än resten av landet men fördelningen av högutbildade kvinnor respektive män är den samma som i resten av riket. Kvinnor har generellt en högre utbildningsnivå än män. 71 En allt större del av Norrköpings befolkning har eftergymnasial utbildning jämfört med tidigare. Det går alltså åt rätt håll, om man vill möta arbetsgivarnas högre krav på utbildning. År 2014 hade 36 % av Sveriges befolkning mellan år en högre utbildning än gymnasiet. 72 Hösten 2015 var det 39 % av Norrköpingsborna (som avslutade gymnasieutbildningen tre år tidigare) som påbörjat en högskoleutbildning. 73 Norrköpings långtidsarbetslöshet. Norrköping har, återigen i jämförelse med de städer vi brukar jämföra oss med 74, högt antal arbetslösa som varit utan arbete i mer än 2 år. Arbetsmarknaden har genomgått en förhållandevis snabb strukturomvandling och antalet jobb i Östergötland växer men det är inte samma jobb som för 10 år sen. Analysen från Arbetsförmedlingen är att det behövs en mer effektiv användning av de arbetsmarknadspolitiska programmen och utökade möjligheter till utbildning för att bryta trenden 68 Pålsson Lundberg s Regional tillväxt Trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft s Pålsson Lundberg. 71 Norrköping i siffror s Pålsson Lundberg s Ibid. s Örebro, Västerås, Eskilstuna, Jönköping och Linköping

29 29 (47) med personer som länge är utan arbete. 75 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret har formulerat ett antal hinder och/eller strategier för att arbeta vidare med den här utmaningen. Dessa är: De långtidsarbetslösa har stora utbildningsbehov som inte alltid tillgodoses. Arbetsmarknadsutbildningar erbjuds ibland trots att personen inte är motiverad eller har rimliga chanser att få arbete efter utbildningen En försvårande omständighet är att få kan tänka sig studielån Det finns en dold ohälsa Chanserna till arbete skulle öka med individuellt anpassat stöd. 76 Under 90-talskrisen drabbades Norrköping av stora nedläggningar på arbetsmarknaden och delvis har staden återhämtat sig från den tiden men inte helt. Antal arbetstillfällen i kommunen är inte uppe på den nivå som Norrköping hade Under perioden minskade antalet förvärvsarbetande i Norrköping med personer och kraftigast bland kvinnor. Anledningen till att det är intressant att titta bakåt på 1990-talen är för att vi fortfarande lever med konsekvensen av det som då hände. En del av de som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen hade senast sin fasta och längre tjänst på Ericsson och har sen dess inte fått fäste på arbetsmarknaden igen. Norrköpings arbetsmarknad har genomgått och genomgår en strukturförändring men befolkningen och arbetskraften hänger inte med i den takt som krävs för minskad arbetslöshet. Eftersom Östergötland som län genomgått en så tydligt strukturförändring, särskilt på vissa orter, så är det nödvändigt för arbetskraften att ställa om. Studiebenägenheten är olika i länets olika orter och för Norrköpings del innebär det att lokala insatser behövs för att förmå fler att studera längre. Andra områden som identifieras som avgörande i Arbetsförmedlingens rapport är Studie- och yrkesvägledarnas tid för varje i elev samt kopplingen mellan skola och näringsliv som måste bli mycket bättre. 78 Ungdomar på väg in på arbetsmarknaden. Dagens unga har delvis andra förväntningar och andra krav på sina framtida arbetsgivare än tidigare generationer haft. I rapporten Ungdomsfokus beskrivs gruppen mellan år som en grupp vilka ser sig själva som kreativa. De vill befinna sig på arbetsplatser och ha ledare som tillåter dem att vara just kreativa. I valet av arbetsgivare vill dagens unga ha trevlig miljö, trevliga kollegor och möjligheten att växa som människa. Det här är också en grupp som prioriterar fast jobb, eget boende och familj högt Pålsson Lundberg S Ibid S Norrköpings kommun Norrköpings kommuns strategi för att minska arbetslösheten och dess kostnader s Almérus 2016 s Nyheterna 24 Gruppen & Rasmussen Analys. Ungdomsfokus s. 9.

30 30 (47) Norrköpings kommun särskiljer sig på gentemot riket även när det gäller arbetslösheten bland unga. I oktober 2016 var arbetslösheten bland unga vuxna (18-24 år) 17,3 %. Arbetslösheten har sjunkit något i den här målgruppen men är fortfarande högre än i resten av Sverige. 80 När det gäller ungdomsarbetslösheten är det dock viktigt att komplettera statistiken med en djupdykning i vad vi faktiskt pratar om. Först och främst är ungdomar inte en homogen grupp. Det är individer med olika behov och förutsättningar. Länder som vi ibland jämför oss med gällande ungdomsarbetslösheten har andra sätt att mäta på och därmed också andra resultat. Om vi tittar på den svenska ungdomsarbetslösheten med det officiella måttet låg vi 2014 på ungefär samma nivå som genomsnittet i EU. Det här i kombination med att fler jobb inom hotell och restaurang såväl i Östergötland som i Sverige totalt, gör att sysselsättningen bland den här målgruppen har ökat % av studenterna valde 2015 ett högskoleförberedande program till skillnad från 35 % som valde ett yrkesprogram. I jämförelse med andra kommuner väljer Norrköpings studenter i högre utsträckning att studera yrkesförberedande Ett av målen för utbildningskontoret är att öka antalet elever på de högskoleförberedande programmen. Utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv behöver det inte vara sämre att studera ett yrkesprogram i jämförelse med ett högskoleförberedande. Det som är avgörande för att komma ut på arbetsmarknaden är däremot en avslutad utbildning. Efterfrågan på arbetskraft med gymnasial utbildning förväntas enligt SCB fram till 2035 öka mer än tillgången. 80 Norrköpings kommuns strategi för att minska arbetslösheten och dess kostnader s Almérus s Ibid. s Ibid. s. 25.

31 31 (47) 84 Nyanlända som en del av arbetskraften. Norrköping har en högre arbetslöshet än resten av riket och de senaste åren har skillnaden ökat, även om arbetslösheten minskat i hela landet. Det är bland de utrikesfödda som antalet arbetslösa ökar andelsmässigt, med anledning av flyktingmottagandet. Bland inrikes födda minskar arbetslösheten. 85 Bland de utrikesfödda i åldern var arbetslösheten i oktober 2016 i Norrköping 33,7 % Riket ligger i genomsnitt på 21,4 % Bland de kommuner som Norrköping brukar jämföra sig med 86 så är det bara Eskilstuna som ligger högre. 87 Här har Norrköping stora möjligheter till förbättring. Är hindret in på arbetsmarknaden bara avgörande av bristen på kompetens? Bland de som är arbetslösa i Norrköpings så har majoriteten högst gymnasieutbildning. Det är alltså generellt brist på högre utbildning och/eller rätt gymnasieutbildning som är hindren för att komma in på arbetsmarknaden men bland de som är utrikesfödda så är arbetslösheten hög även för de med högskoleutbildning. 88 En trolig anledning är att den arbetslösheten beror på brister i språket, brister i validering av utbildning men även på oförmågan hos arbetsgivare att se kompetensen hos den här delen av befolkningen. 84 SCB, s Ibid. s Dessa är Örebro, Eskilstuna, Jönköping, Västerås och Linköping. 87 Pålsson Lundberg s Ibid. s. 14.

32 32 (47) Åren förväntas inflyttningen vara extra hög eftersom många asylsökande då kommer få uppehållstillstånd. Norrköping har en större andel befolkning med utländsk bakgrund än resten av riket, även om skillnaden är så liten som 0,8 procentenheter. 89 Från vilka länder visar tabellen nedan: Statistiken ovan visar befolkningen i Norrköping efter födelseland I juni 2016 hade Östergötland 2263 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. I Norrköping fanns 758 inskriva, ungefär hälften av dessa bedöms få stanna i Sverige. De vanligaste ursprungsländerna för de som idag kommer till Östergötland är Afghanistan, Syrien och Irak. Situationen i Afghanistan har länge varit fylld av konflikt och svag social, ekonomisk och politisk utveckling. 31 % av den vuxna befolkningen är läskunnig och de flesta av dessa är män. Skolsystemet har de senaste åren utökats kraftigt, 2001 var det knappt en miljon som gick i skolan menad motsvarande siffra 2014 var 8,5 miljoner. I Irak är betydligt fler läskunniga, 79 % av de som är över 15 år kan läsa och 88 % av alla irakiska barn mellan 6-11 är inskrivna i skolan. Skillnaderna mellan de mest priviligierade och de fattiga är dock stor. Det är från Syrien som inflyttandet förväntas öka på grund av fortsatt konfliktutveckling i området. Fram till 2012 var motsvarande svensk grundskola obligatorisk och 92 % av ungdomarna gick i skolan. En följd av detta är att läskunnigheten är 86 %. 90 Rapporten vill med den här beskrivningen poängtera att gruppen nyanlända inte är en homogen grupp. 89 Ibid. s Fakta om nyanlända från Delegationen för unga till arbete.

33 33 (47) Förutsättningar för kompetensförsörjningen. Rapporten har nu gett en nulägesbeskrivning av Norrköpings arbetsmarknad och arbetskraft. Kommande stycke handlar om att, i enlighet med uppdraget, ringa in centrala områden för att arbeta vidare med matchningen och kompetensförsörjningen på den lokala arbetsmarknaden.. Det finns inga snabba lösningar i frågan om missmatchningen på arbetsmarknaden men genom långsiktiga förändringar och genom att delvis ändra perspektiv går det att få en bättre matchning på arbetsmarknaden. Det är rapportens hållning att beslut om hur dessa förändringar konkret ska se ut bör alltid ske i samverkan och helst på initiativ av verksamheterna själva. Med det tydligt finns det tre områden vilka upprepade gånger återkommer som utmaningar i det material som ligger till grund för rapporten. Centrala områden som är avgörande för kompetensförsörjningen är: Kommunikationen mellan utbildning och arbetsliv, där näringsliv och utbildningen stöttar varandra i varandras utmaningar. Arbetsmarknadsinformation innan och under samtliga utbildningsformer som ett medel för att ge varje individ möjlighet till medvetna val. Flexibla system för ett livslångt lärande. När migration är en självklar del av Norrköping befolkningsökning och när arbetsmarknaden allt snabbare genomgår strukturförändringar måste det finnas möjlighet att välja om och vidareutbilda sig livet igenom, någonting som flera olika utbildningsformer stöttar, och måste stötta, varandra i. Kommunikationen mellan utbildning och arbetsliv. Utmaningarna i ett kompetensförsörjningsperspektiv inom utbildning och arbetsliv är följande: o Arbetsmarknaden förändras fort och inom industrin, bygg och handel/logistik är det här extra tydligt. Strukturförändringen i branscherna innebär att vi inte vet vad som kommer att krävas av de som är framtida medarbetare. Förändringarna på arbetsmarknaden kontrolleras inte lokalt eller nationellt. För att den arbetskraft som utbildas ska ha relevanta kunskaper krävs kontinuerlig kontakt med näringslivet. Kontakten med näringslivet är också viktig för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv och för att skapa

34 34 (47) en förståelse bland framtida medarbetare för vilken arbetsmarknad som väntar. o Norrköpings arbetsmarknad är, precis som Sveriges arbetsmarknad i stort, könssegregerad. Kvinnor och män befinner sig generellt inte i samma branscher eller på samma typ av tjänster. Det här är en utmaning för kompetensförsörjningen. Rätt person på rätt plats kräver en mer medveten reflektion över hur vi värderar egenskaper och kompetenser i hela processen från val av utbildning, genom utbildningen, i övergången mellan utbildning och arbetsmarknad och på arbetsmarknaden. o Norrköpings utbildningar har inte ett söktryck som stödjer näringslivets behov. Inom de stora brist-yrkena utbildas det för få personer vilket inte bara kan åtgärdas genom att förändra dimensioneringen på utbildningsplatserna inom t.ex. bygg, vård och/eller industri. o Kompetensförsörjningsfrågan nationellt och lokalt är ofta välintegrerad mellan olika politikerområden samtidigt som det råder brist på helhetssyn. Det är främst bristen på helhetssyn och kunskap om hur insatser påverkar andra delar i den kommunala strukturen, och i samhället i stort, som generellt är problematisk. En del av lösningen på dessa utmaningar finns i en närmare och tydligare kontakt mellan arbetslivet och olika utbildningsformer. Samverkan mellan näringslivet och utbildningsaktörerna är en förutsättning för ökad insikt och förståelse för varandras verkligheter och för att få en helhetsbild av hur enskilda beslut påverkar andra aktörer. Samverkan är även helt avgörande för att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden och därmed ha en chans att tillsätta lediga platser med den bästa kompetensen. Arbetet med en mer jämställd utbildning och arbetsliv behöver följa en röd tråd, från att arbeta mer medvetet med söktrycket till olika utbildningar, kulturen inom utbildningen, övergången mellan utbildning och arbete samt ute på arbetsplatsen. Det finns idag faktorer inom alla dessa områden som hindrar en mer jämställd arbetsmarknad. 91 Utmaningen med kommunens arbetslöshets kan också ses i ljuset av kompetensbehovet hos arbetsgivarna och inom kommunen såväl som mellan kommunen och andra aktörer finns en rad goda exempel på när samverkan mellan utbildning och arbetsliv bidragit till positiv utveckling. Det gemensamma ungdomskontoret på Kungsgatan, Plattformen inom ramen för Samordningsförbundet och Vuxnätverket är bara några av många goda exempel på samverkan mellan verksamheter. Samverkan kan ske med flera olika utgångspunkter. Inte sällan är det enskilda kontor och funktioner som hittar beröringspunkter med varandra och utifrån det väljer att samarbeta. En 91 Arbetet i framtiden. s. 30.

35 35 (47) annan variant är att titta på var en individ befinner sig och vilka institutioner som hen kommer i kontakt med över en avsatt period och utifrån det samverka. En tredje variant är att med utgångspunkt i en väl definierad problemformulering hitta lösningar genom samverkan, till exempel missmatchningen på arbetsmarknaden. Strukturer som utvecklar samverkan mellan aktörerna Inom alla kommunens kontor sker samverkan internt och extern som på ett eller annat sätt förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Med Utbildningskontoret som utgångspunkt sker t.ex. en rad samarbeten med andra aktörer. Programråden inom gymnasieskolans yrkesprogram, Teknikcollege och vård- och omsorgscollege, Industridag Östergötland, Samverkan med Personalkontoret, Samverkan med arbetsmarknads- och vuxenutbildningens enhet, Samverkan med Region Östergötland osv. Samverkan bör också ske med näringslivet utifrån tydliga syften. Norrköpings kommun kan arbeta med matchningen på arbetsmarknaden genom att medvetet arbeta med söktryck i kombination med att styra antalet utbildningsplatser utifrån de analyser som bland annat Region Östergötland och Arbetsförmedlingen gör av framtidens arbetsmarknad. Det finns i rapporten medvetet inga konkreta svar på hur mycket utbildningsplatserna bör öka, för underlag till utbildningen att ta dessa beslut finns bland annat Utbildning och arbetsmarknadsprognos, Östra Mellansverige 2025 tillgänglig. Rapportens tydliga hållning är dock att antalet utbildningsplatser inte ska utökas om detta inte sker i kombination med medvetet och strukturerat arbete för att också ändra söktrycket till utbildningarna och i perspektiv av hela Norrköpings utbildningsutbud. För att ännu mer utveckla kommunikationen mellan utbildning och arbetsliv kan Norrköping kommun fortsätta att arbeta bland annat genom att stärka programråden. Programråden har en central roll för att utveckla yrkesprogrammen och de finns redan organisatoriskt på skolorna. De fungerar dock på flera ställen mindre bra och har möjlighet att utvecklas. Träffarna kan med fördel ske utanför skolan och med ett tydliggörande om vad arbetsgivarna har för nytta av att delta. I den mån studenterna involveras i programråden kan dessa möten även fungera motiverande för att genomgå och avsluta sin utbildning. Tekniksprånget är ytterligare ett exempel där konkret samverkan är till nytta för båda verksamheterna och den enskilda individen. Det finns förutsättningar att arbeta ännu mer strategiskt med övergången från utbildning till arbetsliv, specifikt från de yrkesförberedande programmen. Detta kan ske tillexempel med en för näringslivet ämnad kontaktperson på utbildningarna eller via

36 36 (47) programråden. En gemensam strategi för att minska tiden mellan utbildning och arbetsliv gynnar både individen och Norrköping som helhet. Ett exempel på den funktionen utanför vår kommun är Byggstar.se. De satsningar som görs måste ske i samråd med näringslivet eftersom det annars finns en risk att mottagaren, arbetsgivaren, inte finns efter utbildningen. Det här synliggörs inom flera området när det finns utbildning och där näringslivet har behov av arbetskraft men där det ändå finns personer som står utanför arbetsmarknaden. Det finns även förutsättningar för Norrköping att arbeta fram strukturer som gör att kommunikationen mellan näringsliv och utbildning intensifieras på en annan nivå än den direkt konkreta. Detta kan ske antingen genom en extern aktör, en ny roll i den kommunala verksamheten eller inom ramen för redan befintlig verksamhet, t.ex. näringslivskontoret. Dessa strukturer och samverkansformer bör innefatta elevråden eller på annat sätt inkludera studenterna direkt. Ambitionen med detta är att möta arbetsgivarnas behov och samtidigt göra de yrkesinriktade utbildningarna ännu mer attraktiva. Arbetsmarknadskunskap Arbetsmarknadskunskap är en absolut avgörande funktion för matchningen och ringas in som ett centralt område i flera av varandra oberoende rapporter. Den här rapporten har återkommande identifierat arbetsmarknadskunskapen som ett utvecklingsområde och utmaningarna området är följande: o Det finns ofta en bristande förståelse för vad det innebär att arbeta inom specifika yrken hos de som står inför val av utbildning. De val som görs sker inte med all tillgänglig information som grund. o Norrköping har, som tidigare nämnts, ett söktryck som inte stödjer näringslivets behov. Detta kan bara ändras genom att branscherna själva arbetar med sin attraktivitet i kombination med att information om branscherna finns tillgänglig för de som ska göra sina val. o Region Östergötland visar i sin utbildnings- och arbetsmarknadsprognos att tjejer och killar som studerar samma utbildning återfinns i olika sektorer. 92 Det vanligaste branschen för de tjejer som studerat byggutbildningen på gymnasial nivå är vårdoch omsorg. Den här trenden finns på flera, men inte alla, utbildningar som utbildar till traditionellt mansdominerade 92 Lindell s. 42.

37 37 (47) branscher. 93 Kunskapen om arbetsmarknaden i kombination med ett aktivt och strukturerat arbetssätt för att bryta traditionella könsmönster är viktigt för att jobba med arbetsmarknadsinformationen i ett genusperspektiv. o Kunskapen om förutsättningarna och förväntningarna inom specifika branscher är inte tillräcklig hos de som befinner sig i utbildningssystemet. Det här innebär ibland att personer som genomgått en utbildning sen inte arbetar i branschen och det kan också innebära omställning, alltså att personen i fråga väljer att studera någonting annat istället för att slutföra påbörjad utbildning. Båda dessa situationer innebär att samhället i stort tappar tid på arbetsmarknaden vilket har konsekvenser på skatteintäkterna, för den enskildas ekonomi men också för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. o Norrköping har ett tillskott av arbetskraft från andra länder vilket i grunden är bra och en förutsättning för att minska försörjningsbördan på de som är mellan Det finns dock i den här gruppen, precis som i samhället i stort, bristande kunskaper om arbetsmarknaden och vad som krävs inom specifika områden. Med arbetsmarknadskunskap menas här all information om arbetsmarknaden, bristyrken, framtidsbranscher, förväntningar och förutsättningar inom specifika yrken till alla de som står inför val av utbildning och/eller vill byta bransch. Ibland avgränsas arbetsmarknadskunskapen till studie- och yrkesvägledarna i grundskolorna och på gymnasiet men uppdraget är, och måste vara, långt mycket bredare än så. I de etiska riktlinjer som alla studie- och yrkesvägledare har att förhålla sig till finns den stor tyngdpunkt på individens behov och vilja medan samhällets behov och den arbetsmarknad som möter individen efter valet inte får lika stort fokus. Det finns dock ingen motsättning i dessa riktlinjer när det handlar om att väva in kunskap och förutsättningar på arbetsmarknaden inför individens val. Kunskap om arbetsmarknaden är helt avgörande för att minimera tiden mellan utbildning och arbete eller tiden mellan arbeten. Inför valet av gymnasieutbildning ska eleverna ha kännedom om efterfrågan på arbetskraft inom olika branscher och yrken. Den här kunskapen ska eleverna få bland annat via individuell rådgivning men också med gymnasiemässan. De som står inför valet av vuxenutbildning ska få samma typ av information om arbetsmarknaden innan val. I Tillväxtverkets lyfts återkommande insatser för ökad arbetsmarknadskunskap redan i grundskolan. För elever i grundskolan pågår en rad insatser inom ramen för arbetsmarknadskunskap. Parallellt med det arbete som studie- och 93 SCB Östra Mellansverige 2025 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos.

38 38 (47) yrkesvägledarna har arbetar Arbetsförmedlingen med information till alla årskurs 8:or. Jobbcirkus är ytterligare ett initiativ som syftar till att få högstadieelever att reflektera över sitt gymnasieval. Region Östergötland har tillsammans med Industrikompetens kartlagt de kompetensförsörjningsinitiation som sker i Östergötland. Tydligt i kartläggningen är att de insatser som är branschöverskridande och inom IT/Teknik är flest. Flertalet av dessa initiativ är från privata aktörer. Det finns här flera bra exempel på när samverkan mellan näringsliv och skola eller mellan skola och andra aktörer fungerar på ett sätt som är givande för alla parter. Tydligt blir också att antalet initiativen inte är kopplade till hur stor efterfrågan är på arbetsmarknaden. Strukturer för att utveckla arbetsmarknadskunskapen Flera tongivande aktörer bekräftar att arbetsmarknadskunskapen är grundläggande. Trots detta visar en rad rapporter och undersökningar att arbetsmarknadskunskapen också är ett utvecklingsområde. I perspektiv av kompetensförsörjning så är arbetsmarknadskunskap viktig till alla grupper som står inför inträde på arbetsmarknaden. Det innebär att arbetsmarknadskunskapen bör stärkas hos grundskoleelever såväl som elever inom och innan andra utbildningar. Den här rapporten har tydligt fokus på tre traditionellt manligt dominerade branscher. Norrköping har också, precis som resten av Sverige, en könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnor har generellt en högre utbildning än män samtidigt som kvinnor, generellt, har en låg förvärvsfrekvens i Norrköping. 94 En segregerad arbetsmarknad hindrar både arbetsgivarna från att anställa rätt person på rätt plats men också den enskilda individen från att hitta det arbete där hen får utrymme för sin fulla potential. Norrköping har även stora klyftor på arbetsmarknaden och den enskilt viktigaste faktorn för att studera vidare är fortfarande föräldrarnas utbildningsbakgrund. De branscher som är tydliga bristyrken, tekniksektorn, bygg samt vård och omsorg, är också de branscher som är mest könssegregerade. En del av problemet kan därmed vara en del av lösningen. Norrköpings kommun kan med fördel stärka och integrera arbetet med arbetsmarknadskunskap och studie- och yrkesvägledning hos medarbetarna i hela utbildningssystemet. Detta bör ske med beaktning om studie- och yrkesvägledarnas etiska riktlinjer. Det finns i dessa ett stort fokus på individens behov men ett mindre fokus på individens behov i förhållande till det samhälle vi lever och verkar i. Arbetsmarknadskunskapen kan elever tillskaffa sig på en rad olika sätt. Här finns det möjligheter att utveckla perspektivet integrerat med flera ämnesområdet och i samverkan med andra. Det är viktigt 94 Sidan 8 i framtiden i den fjärde storstadsregionen.

39 39 (47) att inte låta arbetsmarknadskunskapen ske som punktinsatser av APL eller studiebesök även om dessa också bör öka. På lång sikt kan Norrköping arbeta fram ramar som underlättar kommunikationen mellan näringsliv och utbildningen för att bygga upp strukturer för en kontinuerlig kontakt. Norrköping kan också arbeta med yrkesutbildningarnas attraktivitet genom både marknadsföring och genom att öka kunskapen om vad dessa utbildningar faktiskt innebär vilket med fördel sker tillsammans med framtida arbetsgivare. Studie- och yrkesvägledning bör, i alla delar och alla funktioner också få ett ännu tydligare uppdrag att arbeta med att bryta traditionella könsroller. Norrköpings kommun kan arbeta med frågan integrerat i fler processer och på fler nivåer och därmed också tydliggöra allas ansvar för att arbeta med en jämställd utbildning. Arbetsmarknadskunskapen behöver inte ske inom ramen för utbildning utan kan också ske genom bland annat kommunens feriejobb för gymnasieungdomar. Norrköping kan idag erbjuda mellan feriejobb medan tillexempel Örebro kommun erbjuder 1800 platser. Flexibla utbildningssystem för livslångt lärande Dagens utbildningssystem, som bygger på att medborgarna utbildar sig som unga och sen arbetar inom den branschen, tycks allt mer orealistisk. Utmaningarna med bättre matchning på arbetsmarknaden, minska polariseringen och öppna upp för grupper som idag står utanför arbetsmarknaden går via kompetenshöjande insatser. Ett lärande som sker under hela livet är direkt avgörande för att motverka arbetsmarknadens polarisering, få en bättre matchning och fortsatt hög sysselsättning, minska risken för arbetslöshet & ohälsa samt underlätta för företagen att hitta kompetens. 95 De utmaningar som synliggjorts genom rapporten inom det här området är följande. o Flera branscher genomgår en allt tydligare strukturomvandling. Vissa yrken försvinner eller minskar radikalt medan andra kommer till. Ostlänken kommer tillexempel kräva ca 2500 (å.a) anläggningsarbetare under knappt 10 år men efter det kommer behovet av den kompetensen minska. Hur ser möjligheterna till omställning ut? 95 Arbetet i framtiden. s. 33.

40 40 (47) o Det finns en polarisering på arbetsmarknaden, i Sverige och i Norrköping, som inte minskar med tillväxt. Tvärtom så rekryterar företagen i stor utsträckning från varandra och inte från de som står utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att de som står utanför inte heller får ta del av tillväxten. o Norrköping växer och en del av de som bidrar till befolkningsökningen kommer från andra länder. I genomsnitt tar det dock lång tid att komma in på arbetsmarknaden. En del av orsaken till detta är språket men det kan också bero på hur den arbetsgivare som rekryterar värderar kompetens och på vilken kompetens personen i fråga besitter. Utbildning som vägen ur arbetslöshet eller otrygga anställningar är ifrågasatt men rätt utbildning, utifrån arbetsmarknadens behov och den studerandes vilja och kompetens, har flera positiva synergieffekter. Framgångsfaktorn är just individuell anpassning och därför bör vi titta på alla utbildningsaktörer för att kunna erbjuda rätt utbildningsform till rätt person. Den kommunala vuxenutbildningen finns idag på tre ställen i Norrköping och har årligen 3000 elever. SFI är en del av Komvux men förutom den utbildningen finns i Norrköping grundläggande vuxenutbildning, utbildning på gymnasial nivå, yrkeshögskolan, yrkesutbildningar och särvux. I budgetpropositionen 2016 finns förslag på extra satsningar inom yrkesvux och lärlingsvux vilket visar på behovet och efterfrågan av vuxenutbildningar. I Norrköping finns knappt 10 utbildningar inom yrkeshögskolan med bland annat inriktningarna logistik, byggledare, drifttekniker och inköp. Dessa är framtagna i tätt samarbete med näringslivet och upphandlas bara då det finns ett konkret behov och efterfrågan av kompetensen. Utvecklingen inom YH har enligt Östsvenska yrkeshögskolan, mer och mer blivit en förlängning av gymnasieskolan eftersom det är antagning på betyg och inte arbetslivserfarenhet. Det här innebär i förlängningen att vi stänger ute