delårsrapport januari-mars 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "delårsrapport januari-mars 2010"

Transkript

1 delårsrapport januari-mars 2010 Skolornas nya webbplatser Nu bygger alla skolor och förskolor sina egna webbplatser. Många är redan färdiga och fler kommer att publiceras under den närmaste tiden. Det här innebär att den gamla så kallade skolwebben har tagits bort. Foto Mats Samuelsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 2 OMVÄRLD 3 EKONOMISK REDOVISNING 5 God ekonomisk hushållning Finansiell analys Kommunkoncernen Prognos för helår Kommunen Delårsbokslut januari mars Prognos för helår Personal 17 SIFFERSAMMANSTÄLLNING Resultat- och balansräkning kommunen 19 Noter 20 Nämndernas resultat och prognos 21 Verksamhetsmått 23 Kommunal redovisningslag (1997:614): Kommuner ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport, som omfattar en period av minst hälften och högst två tredjedelar av året. Ekonomisk information under 2010: Årsredovisning 2009 (KF) Delårsrapport januari mars 2010 (KSAU) Delårsrapport januari - augusti 2010 (KSAU) 20 april 4 maj 5 oktober Kontaktpersoner: Ingemar Waldemarsson, ekonomichef Håkan Pettersson, budgetchef Katarina Andersson, redovisningschef Redovisningar och rapporter kan beställas från: Växjö kommun Ekonomikontoret Box VÄXJÖ E-post enligt mall: 1

3 SAMMANFATTNING Kommunen redovisar efter tre månader ett resultat på 69 mkr. Det är betydligt bättre än den periodiserade budgeten. Under resten av året kommer resultatet att tyngas med ökade kostnader för nya löneavtal uppgick resultatet för motsvarande period till 30 mkr. Helårsutfallet blev sedan 83 mkr. Prognosen för kommunen 2010 indikerar ett helårsresultat på + 44 mkr. Budgeten bygger på ett nollresultat. Nämnden för arbete & välfärd har fått ett tilläggsanslag med 17 mkr till särskilt arbetsmarknadsprojekt för andra halvåret Samtidigt har motsvarande belopp budgeterats avseende tillfälligt konjunkturstöd. Återstående del av det tillfälliga konjunkturstödet, 44 miljoner kronor, avsätts för åtgärder för att öka sysselsättningen under 2011 och Det bättre prognostiserade resultatet är främst hänförligt till gemensam finansiering +90 mkr: Ökade skatteintäkter (+55 mkr), regleringsbidrag (+46 mkr) och sänkta kostnader för avtalsförsäkringar (+23 mkr). Sammantaget visar verksamheterna underskott med 46 mkr. Ekonomiskt bistånd samt institutionsvård för barn och ungdomar är de främsta orsakerna till underskottet bland verksamheterna. Enligt balanslagen finns överskott från tidigare år på 443 mkr att ianspråkta till underskott kommande år. Helårsprognosen för kommunkoncernen uppgår till mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Kommunen står för + 46 mkr, VKAB för + 89 mkr medan Smaland Airport AB prognostiserar ett underskott på 17 mkr, varav kommunens andel är -7 mkr. Budgetläget 2011 Nästa år bedöms det förbättrade läget på arbetsmarknaden medföra att skatteunderlaget, enligt regeringen, ökar med 3,3 % jämfört med Den starkare utvecklingen av skatteintäkterna tillsammans med den permanenta höjningen av det generella statsbidraget från och med 2011 väger, enligt regeringen, upp bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet. Bortfallet 2011 motsvarar 74 mkr för Växjö kommun. Den starkare utvecklingen av skatteintäkterna medför att sektorn ändå beräknas uppnå balans Samtidigt fortsätter kostnaderna att öka både för ekonomiskt bistånd och institutionsvård, främst för barn och ungdomar. Den demografiska utvecklingen inom äldre- och handikappomsorgen och förskolan kräver resurstillskott. Trots ett bra ekonomiskt utgångsläge för kommunen är budgetläget bekymmersamt. Ett hållbart Växjö Hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Begreppet innehåller tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra, den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Uppföljning i delårsrapporten görs utifrån det ekonomiska perspektivet på grund av avsaknad av aktuell statistik för perioden avseende övriga dimensioner. Uppföljningen efter åtta månader görs utifrån de tre dimensionerna samt uppföljning av kommunfullmäktiges mål.

4 OMVÄRLD Förutsättningar för kommunsektorn Regeringens bedömningar i vårpropositionen 2010 Svag utveckling av skatteunderlaget 2009 Den djupa konjunkturnedgången 2009 medförde att förutsättningarna för kommunsektorn snabbt försämrades. Minskningen av antalet arbetade timmar innebär att det kommunala skatteunderlaget bedöms öka med endast 1,0 % inkomståret 2009 jämfört med en ökning med 5,5 % Senast skatteunderlaget utvecklades så svagt var 1993 då det ökade med 0,8 %. Samtidigt kompenserades kommuner och landsting 2009 för bortfallet i skatteunderlaget av högre statsbidrag, ökade inkomster från fastighetsavgiften och lägre arbetsgivaravgifter. Dessutom sänktes sjukförsäkringspremierna till AFA Försäkring i två steg. Tack vare dessa tillfälliga faktorer kunde ett väntat underskott i kommunsektorn för 2009 förhindras. Totalt redovisade sektorn ett överskott på drygt 14 mdr kronor för 2009, varav kommunerna stod för drygt 11 mdr. Det är en förbättring jämfört med år 2008 då kommunernas sammanlagda resultat uppgick till 6 mdr kronor. Den kommunala konsumtionen utvecklades förhållandevis svagt 2009 i löpande priser, vilket tyder på att kommuner och landsting förhöll sig relativt försiktiga till den osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen som då rådde. Stabilisering 2010 Trots att det ekonomiska läget har stabiliserats och att tillväxten bedöms ta fart under innevarande år, bedöms kommunsektorns skatteunderlag öka med endast 1,9 % I genomsnitt har skattesatsen i kommuner och landsting höjts med 4 öre De tillfälliga statsbidragen bidrar till att dämpa fallet i kommunsektorns sysselsättning Återhämtning från 2011 Nästa år bedöms det förbättrade läget på arbetsmarknaden medföra att skatteunderlaget ökar med 3,3 % jämfört med Den starkare utvecklingen av skatteintäkterna tillsammans med den permanenta höjningen på 5 mdr kronor av det generella statsbidraget väger, enligt regeringen, upp bortfallet av de tillfälligt höjda statsbidragen på 17 miljarder. Bortfallet 2011 jämfört med 2010 motsvarar 74 mkr för Växjö kommun. Sammantaget minskar både det finansiella sparandet och resultatet 2011 jämfört med Detta är till stor del en effekt av att de tillfälliga statsbidragen faller bort nästa år. Den starkare utvecklingen av skatteintäkterna medför att sektorn ändå beräknas uppnå balans De ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting bedöms ytterligare förbättras i takt med att den ekonomiska återhämtningen förstärks. Oförändrad inflationstakt Inflationstakten var 1,2 % i mars, vilket är oförändrat jämfört med februari. Rensad för effekten av sänkta räntor var inflationstakten 2,5 %. Från februari till mars steg konsumentpriserna med i genomsnitt 0,2 % medan ökningstakten motverkades av sänkta elpriser. Till den totala uppgången på 1,2 % sedan mars 2009 bidrog till stor del prishöjningar på drivmedel. VÄXJÖ KOMMUN Bostadsmarknaden Växjö kommuns prognos för färdigställda bostäder 2010 uppgår till 387. Under 2009 färdigställdes 294 bostäder. Det innebär att den förväntade nyproduktionen av bostäder under året visar på en ökning med 32 % jämfört med faktiskt utfall Efter 2009 års nedgång, som kan tillskrivas lågkonjunkturen och den allmänna osäkerheten på marknaden, uppvisar bostadsmarknaden nu en försiktig ljusning. Fortsatt ökat antal invånare Till den 19 april har folkmängden i kommunen ökat med 240 (185) personer till (KIR). Flyttnettot är högre och invandringsnettot är lägre än förra året. Kommunens prognos på den förväntade folkökningen under 2010 ligger på cirka invånare. SCB KIR Folkmängd Folkökning Födelsenetto Flyttnetto Invandringsnetto Näringsliv Allt fler nya jobb anmäls, ökningen av arbetslösheten har stannat upp och ett antal företag i kommunen planerar för expansion och tillväxt. Förfråg-

5 ningarna på mark och lokaler ökar och en försiktig optimism präglar näringslivet; det värsta verkar ligga bakom oss. Den preliminära helårsstatistiken visar att det i Växjö noterades 440 nyregistrerade företag under Det är den högsta siffran för kommunen under hela 2000-talet och kan till viss del tillskrivas de fokuserade satsningarna på Ung Företagsamhet, Drivhuset, Inkubatorn AB, Kvinnors Företagande samt ett riktat projekt för att öka nyföretagande bland invandrare. Dessa satsningar fortsätter under Antalet företag i kommunen har ökat från (2008) till stycken företag vid 2009 års slut. Det innebär att kommunen det senaste året ökat netto med 226 företag; merparten aktiebolag och enskilda firmor. Tillväxten sker främst inom IT, miljöteknik, handel, lager/logistik, konsult- och bemanningsföretag. Krisen inom flygbranschen kan få negativa återverkningar för regionens näringsliv och här krävs snabba och kraftfulla insatser. Arbetet med att implementera platsvarumärket Europas Grönaste Stad fortsätter. Den stora utmaningen är att skapa en delaktighet i varumärket och att kommuninvånarna blir goda ambassadörer för sin kommun. Arbetet med webbutveckling och e- tjänster fortsätter. Nedgången på arbetsmarknaden planar ut Enligt Arbetsförmedlingen är det nu tydligt att arbetsmarknaden är på väg mot en återhämtning. Antalet lediga platser och antalet personer som får arbete ökar kraftigt samtidigt som antalet varsel är betydligt lägre än för ett år sedan. Personer som är registrerade arbetslösa vid Arbetsförmedlingen och antalet personer i program med aktivitetsstöd uppgick i mars sammanlagt till personer, motsvarande 9,3 % av arbetskraften. I april var 79 personer berörda av varsel om uppsägning i Kronobergs län mot 422 vid samma tidpunkt föregående år. Arbetslöshet år (%) Förändr Procentenh Riket 4,1 0,3 Kronobergs län 4,2 0,4 Alvesta 4,5 1,5 Lessebo 5,5 0,9 Ljungby 4,4 1,0 Markaryd 4,3 0,5 Tingsryd 3,3-0,3 Uppvidinge 3,4-1,5 Växjö 4,4 0,2 Älmhult 3,0 0,0 Arenastaden Kommunfullmäktige har beslutat att Växjö Lakers Hockey får påbörja investering i hockeyarena och träningshall inom Arenastaden till ett totalt pris på 239 mkr inklusive grundläggning, inventarier och byggherrekostnader samt underliggande garage. Kommunen beviljar Växjö Lakers AB lån under byggnadstiden på angivet belopp, jämte lån på 10 mkr för köp av befintlig ishall. Förslaget innebär också att ytterligare 0,5 mkr till totalt 11 mkr beviljas i årligt driftbidrag för nya anläggningar från och med verksamhetsåret Klimatcentrum Bakgrunden till Klimatcentrum är att Växjö med sitt internationella rykte som klimatkommun och det stora antalet besök inom miljöområdet skulle kunna agera lokomotiv för export av miljöteknik från regionen. Syftet är att öka affärskontakter, affärsmöjligheter och affärer för företagen i regionen och Linnéuniversitetet för att få en ökad hållbar tillväxt i regionen. 4

6 EKONOMISK REDOVISNING GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kommunerna ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket innebär ett högre krav på ett långsiktigt positivt resultat än att endast ha balans mellan kostnader och intäkter. Ett positivt resultat krävs bland annat för att inflationen inte ska urholka värdet av det egna kapitalet. Dessutom behövs en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. God ekonomisk hushållning kan också definieras som att dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion. Kommunfullmäktige antog i budget 2010 mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa kommer i sin helhet att följas upp i bokslutet Finansiella mål Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara cirka 2 % av summan av skatteintäkter och utjämning. I högkonjunktur bör resultatet ligga ännu högre för att kunna möta sämre resultat i en lågkonjunktur. Vid avstämning enligt lagen om god ekonomisk hushållning måste fullmäktige därför medvetet och tydligt öronmärka överskott för att i lågkonjunktur kunna möta eventuella tillfälliga kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar. 2 % av summan av skatteintäkter och utjämning innebär ett resultat på drygt 60 mkr i genomsnitt för åren Vid delårsbokslut efter tre månader uppfylls målsättningen. Resultatet för de senaste fyra åren inklusive delårsbokslutet uppgår till drygt 3 %. Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska, sett över tiden, till 100 procent täckas genom avgifter. Resultatet efter tre månader uppgår totalt till 1,8 mkr för verksamheterna. Målet uppfylls därmed för perioden samt även sett över en tidsperiod på 5 år. AVSTÄMNING MOT BALANSKRAVET I kommunallagen stadgas, förutom god ekonomisk hushållning, även om balanskrav. Balanskravet innebär att resultatet i bokslutet ska vara positivt. Realisationsvinster får inte inräknas vid balansavstämningen. Prognos Årets resultat Realisationsvinst Synnerliga skäl Ianspråktag överskott/täckning underskott Justerat resultat I utfallet för tre månader liksom i prognosen uppfylls balanskravet. Kommunen har nu 443 mkr att ianspråkta avseende överskott från åren FINANSIELL ANALYS KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen består av kommunen, de kommunala bolagen och ett kommunalförbund. Koncernrapporten ska spegla kommunkoncernens relationer till omvärlden, därför elimineras alla interna mellanhavanden. PROGNOS FÖR HELÅR 2010 I tabellen nedan redovisas bokslut 2009 och prognos 2010 före bokslutsdispositioner och skatt. Beloppen avser kommunens ägarandel i bolagen och i Värends Räddningstjänst. Notera att de verkliga årsresultaten kan avvika från prognoserna, som redovisas i tabellen nedan, då bokslutsdispositioner och skatt kan hanteras på olika vis. Prognos Bokslut Mkr helår 2010 helår 2009 Kommunen VKAB Smaland Airport AB -7-6 Värends Räddn.tj.förb. 0 1 Övriga *) 1 0 Totalt *) Växjö Teateraktiebolag, AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Arenastaden i Växjö AB, Kulturparken Småland AB. 5

7 Före bokslutsdispositioner och skatt uppgick resultatet för kommunkoncernen 2009 till mkr. Prognosen 2010 för kommunkoncernen uppgår till mkr. KOMMUNEN Kommunens prognos för 2010 uppgår till + 44 mkr. Efter justeringar av aktieägartillskott till VKAB på 2 mkr hamnar prognosen på + 46 mkr. VÄXJÖ KOMMUNFÖRETAG AB, VKAB (100 %) Koncernens prognos för 2010 är + 89 mkr. För bostads- och lokalbolagen är prognosen för helår 40 mkr och för energikoncernen 95 mkr. Prognosen för moderbolaget är -46 mkr, vilket förklaras av räntekostnader. För 2009 redovisade VKAB-koncernen ett resultat på 51 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Tre bolag i koncernen redovisar positiva avvikelser mot budget. VEAB har en avvikelse med + 6 mkr pga. ökad elproduktion, ökade anslutningsavgifter för fjärrkyla samt bättre resultat för elnät. Växjöhem har + 6 mkr i budgetavvikelse efter en reavinst från försäljningen av Slånbäret. Moderbolaget VKAB redovisar en positiv avvikelse mot budget på + 1 mkr pga. lägre räntekostnader. SMALAND AIRPORT AB (42 %) Beräknat resultat för 2010 är -17 mkr, varav -7 mkr avser kommunens andel. Lågkonjunkturen påverkar fortfarande och inga snabba förbättringar syns framöver. Förhoppningsvis kommer City Airlines stora satsning i höst att bidra till en större positiv trend med ökade passagerarvolymer. Denna volymökning förväntas ge resultat först under Passagerarvolymerna under perioden ligger i nivå med motsvarande period föregående år. De första tre månaderna 2009 minskade volymerna med 26 % jämfört med de tre första månaderna Flygoperatörerna på linjen till och från Stockholm kommer att byta till större flygplan vilket gör att utbudet kommer förbättras. Ryanair har nyligen börjat flyga till Alicante 2 gånger per vecka. Bolaget har erhållit aktieägartillskott på 25 mkr som framförallt ska finansiera en omasfaltering av start- och landningsbanan i sommar. VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND (78,5 %) Uppföljningen visar på ett överskott på ca 1,4 mkr efter tre månader. Bedömningen är att prognosen för helåret 2010 är ett nollresultat i enlighet med budget. Under årets första månader har inga långvariga och kostsamma räddningsinsatser genomförts. Det har varit normalt antal bränder och trafikolyckor. Årets tematillsyn riktad mot vårdbostäder är påbörjad i samverkan med medlemskommunernas bostadsföretag och omsorgsförvaltningar. VÄXJÖ TEATERAKTIEBOLAG (100 %) Periodens resultat följer i stort sett budgeten och det föreligger inga egentliga avvikelser gentemot budgeten efter första kvartalet. Prognosen för helåret är ett mindre underskott. AB REGIONTEATERN BLEKINGE- KRONOBERG (22 %) Budgeten visar på ett mindre överskott 2010 på 0,1 mkr (kommunens andel). I övrigt följer verksamheten beslutad budget. ARENASTADEN I VÄXJÖ AB (100 %) Bolaget bedriver uthyrning av lokaler (Idrottshuset) och äger samtliga aktier i Värendsvallens Fastighetsaktiebolag. Efter första kvartalet föreligger inga avvikelser gentemot budgeten. Prognosen för helåret är ett mindre överskott för båda bolagen på sammanlagt 0,4 mkr. KULTURPARKEN SMÅLAND AB (41 %) Den ekonomiska utvecklingen följer budgeten under första kvartalet. Prognosen för 2010 är ett mindre överskott på 0,2 mkr (kommunens andel). 6

8 FINANSIELL ANALYS KOMMUNEN DELÅRSBOKSLUT JANUARI - MARS 2010 FINANSIELL STÄLLNING Resultat Mkr Period Budget* Resultat Budget- Avvikelse de löpande intäkterna bör finnas kvar för att finansiera årets nettoinvesteringar, för att ha en buffert för oförutsedda händelser t.ex. negativa skatteavräkningar och konjunktursvängningar samt för att kunna finansiera de pensionsåtaganden som anställda tjänat in före Nettokostnadsandelen bör vara ett så lågt tal som möjligt och inte överstiga 98 %. Utfallet efter tre månader är 99 %, vilket är högre än vid bokslutet 2009 till följd av intjänad semester. Exklusive semesterintjäning är nettokostnadsandelen 92 % Nettokosnadsandel i % Resultat 0 +69,2 +69,2 * helårsbudget mkr, 3 månader = 0 mkr Resultatet efter tre månader uppgick till + 69 mkr, vilket är betydligt bättre än budget. Vid samma tidpunkt föregående år redovisades ett resultat på + 30 mkr. Resultatet i bokslutet uppgick sedan till + 83 mkr Resultat i bokslut, mkr Bokslut per nämnd Efter tre månader redovisar nämnderna totalt ett utfall på +29 mkr om semesterns påverkan på resultatet exkluderas. Skol- och barnomsorgsnämnden och omsorgsnämnden redovisar positiva avvikelser. Ekonomiskt bistånd inom nämnden för arbete & välfärd visar på underskott. Nämndens tilläggsanslag i budgeten på 17 mkr avser andra halvåret 2010 och ingår ej i redovisade siffror i delårsrapporten. I övrig redovisar nämnderna relativt små avvikelser mot periodiserad budget. Utveckling av nettokostnadsandel (Verksamhetens nettokostnader och finansnetto / skatteintäkter, generella statsbidrag och nettot av kommunal utjämning) En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. På sikt räcker det inte att intäkterna är lika stora utan cirka 2 % av År 2006 ökade intäkterna mer än kostnaderna, vilket resulterade i stort överskott. År 2007 hade kostnadsökningen kommit upp i samma procentuella ökningstakt som intäkterna ökade kostnaderna betydligt mer än intäkterna, vilket främst berodde på expansion inom verksamheterna. Till följd av konjunkturavmattningen 2009 avstannade ökningen av skatteintäkter. För 2010 ökar åter igen intäkterna mer än kostnaderna, vilket beror främst på det tillfälliga konjunkturstödet. Ökning från föregående år, % Skatteintäkt, generella statsbidrag, utjämning 7,1 3,6 5,7 6,9 7,6 Nettokostnad inklusive avskrivning o finansnetto 2,0 3,9 7,3 6,6 4,8 Verksamhetens kostnader och intäkter Verksamhetens bruttokostnader (inkl. semesterlöner) uppgick efter tre månader till mkr, vilket är en ökning med 27 mkr, eller 2,4 % vid jämförelse mot samma tidpunkt föregående år. Antalet entreprenader har ökat, vilket inneburit omfördelning av kostnader. Intäkterna ökade med 4 mkr, eller med 1,5 % och beror bland annat på ökade avgifter och statsbidrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatten är den dominerande intäktskällan och är beroende av utdebiteringens nivå samt skatteunderlaget. År 2008 sänktes kommunalskatten med 20 öre till 20,76 % efter att dessförinnan ha varit oför- 7

9 ändrad sedan I jämförelse med mars 2009 ökade skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning med 7,1 %, eller 59 mkr till 892 mkr. Det generella statsbidraget består av LSSutjämningsbidrag. Finansnetto Kommunen har ett positivt finansnetto bestående av ränteintäkter vid utlåning till de kommunala bolagen samt borgensavgifter. Finansnettot uppgick till + 20 mkr efter tre månader, vilket är något högre än vid delårsbokslutet Nettoinvesteringar, skattefinansieringgrad Investeringar Bokslut Nettoinvest. mkr (Bruttoinvestering försäljningsintäkter avseende anläggningstillgång) Bruttoinvesteringar i inventarier och anläggningar har under perioden gjorts med 34 mkr. Inom VA har 5 mkr investerats och i gator, vägar och parker 2 mkr. Pågående arbeten inom tekniska nämnden uppgår till 7 mkr. Inventarier och IT-utrustning har köpts för 14 mkr. I exploateringsområden har 6 mkr investerats. Exploateringsintäkter i form av anslutningsavgifter och tomtförsäljning uppgick till 13 mkr. Nettoinvesteringarna blev 18 mkr. Skattefinansieringsgrad av investeringar Bokslut Skattefin. invest. % (Årets resultat + avskrivningar) / (nettoinvesteringar + försäljning av anläggningstillgångar)) När den löpande driften har finansierats bör det återstå en tillräckligt stor andel av skatteintäkter och statsbidrag för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. En finansieringsgrad över 100 % innebär att kommunen kan egenfinansiera investeringarna utan att låna eller att minska likviditeten. En hög finansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. Nettoinvesteringar/avskrivningar Bokslut Nettoinv / avskrivn % Nettoinvesteringarna i förhållande till avskrivningarna visar att investeringarna var lägre än avskrivningarna. Under de senaste åren har investeringsnivån legat på en hög nivå med anledning av exploateringsverksamheten samt projektet Bergaåsen. RISK OCH KONTROLL En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i ett kort och långt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Soliditet Procent 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, År Eget kapital inklusive ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998) / totala tillgångar avser bokslut per 31/12. Den långsiktiga betalningsförmågan mäts genom soliditeten, som visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. Dålig tillväxt och försämrad soliditet är en varningssignal som måste beaktas. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelser för pensioner uppgick till 20 % per Det är samma som vid årsskiftet. Kommunen måste ha ett positivt resultat i kombination med en reglerad investeringsvolym för att klara av att bedriva verksamheten enligt nuvarande nivå på lång sikt. Om inte detta sker lämnas en skuldsättning som måste finansieras av framtida generationer. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Växjö kommun har en låg skuldsättningsgrad (36 %) på grund av att kommunens bolag äger verksamhetslokalerna. Sedan årsskiftet har skuldsättningsgraden ökat något beroende på ökade avsättningar till pensioner samt ökade övriga kortfristiga skulder. De långfristiga skulderna avseende ny vattenförsörjning är samma som vid årsskiftet och uppgår till 132 mkr och består av tre lån. Amortering sker med 5 mkr per år. Lånen förfaller år 2020, 2018 respektive Balanslikviditet Bokslut % Balanslikviditet

10 (omsättningstillgångar / (kortfristiga skulder skuld för intjänad semester och okompenserad övertid)) Balanslikviditet beskriver betalningsförmågan inom det närmaste året. Vid värdet 100 klarar man precis sina kortfristiga åtaganden. Skulden för intjänad semester och okompenserad övertid har exkluderats eftersom skulden inte bedöms resultera i några större utbetalningar de närmaste åren. Kassa, bank och kortfristiga placeringar har sedan årsskiftet minskat med 67 mkr till 109 mkr. Likviditeten krävs för att klara av stora utbetalningar under året t.ex. löner, hyror och större investeringar. Överlikviditeten i övrigt utlånas till bolagen enligt de finansiella riktlinjerna. Den finansiella beredskapen på kort sikt bedöms vara mycket god. Kommunen kan betala sina kortfristiga skulder dels genom likvida medel och kortfristiga fordringar, dels genom kreditmöjligheten i koncernkontot. Utlåning till de kommunägda bolagen Efter tre månader 2010 uppgick den totala utlåningen till de kommunala bolagen till mkr, varav 440 mkr avser en revers för bildandet av koncernföretaget Växjö Kommunföretag AB. Om man exkluderar reversen uppgår utlåningen till mkr, vilket är en minskning med 5 mkr sedan årsskiftet Utlåning till kommunägda bolag mkr exklusive revers VKAB Borgensåtagande kortfristiga långfristiga Mkr Borgensåtagande Koncernens resultat Höga borgensåtaganden kan anses utgöra ett potentiellt risktagande. Räknat per invånare är borgensåtagandet för kommunen betydligt över genomsnittet i landet. Den goda ekonomin i de kommunägda bolagen medför dock ytterst liten risk för kommunens åtagande. Borgensåtagandet har ökat de senaste åren till följd av nyupplåning i samband med nybyggnation. Ökningen mellan 2009 och 2010 beror på ökad extern upplåning med kommunal borgen för att amortera VKAB:s reversskuld till kommunen avseende koncernbildningen. Pensionsskuld Den s.k. blandmodellen för pensionskostnader innebär att endast nyintjänade förmåner tas med som kortfristig skuld i balansräkningen. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska kommunen betala ut hela den avgift som får avsättas som individuell del avseende pensioner. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta ansvarsförbindelsen avseende intjänad pension innan Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick ansvarsförbindelsen för pensioner till mkr. Utifrån en 40-årsprognos gjordes under 2008 en analys av pensionsskuldens förändring, utvecklingen av kostnaderna för pensioner och likviditetspåverkan. Utifrån analysen beslutade kommunfullmäktige att inte bygga upp några särskilda reserver för framtida pensionsåtaganden. Demografiska förändringar bedömdes ha större påverkan på kommunens framtida ekonomi. REDOVISNINGSPRINCIPER I resultatet har beaktats avsättningar till pensioner samt förändringar i skatteprognoser och utjämningssystemen. Förändringarna har periodiserats jämnt över året. Periodisering av övriga poster har skett enligt väsentlighetsprincipen. Kommunen följer den kommunala redovisningslagen, rekommendationer från SKL och Rådet för kommunal redovisning med undantag av: - anslutningsavgifter, redovisas som en investeringsinkomst. - exploatering, redovisas som anläggningstillgång. - årets skatteintäkter innehåller utfallet mellan den preliminära och den slutliga avräkningen för inkomståret 2009 samt en preliminär slutavräkning 2010 enligt försiktighetsprincipen, den lägsta av Ekonomistyrningsverkets, Sveriges kommuner och landstings respektive Regeringens prognos. För jämförbarhetens skull har inte den faktiska ökningen av skulden för ej uttagen semester, ferielön avseende lärare och okompenserad övertid under året, 61 mkr, medtagits. Motsvarande justering har gjorts i resultaträkningen och balansräkningen per Vid sommarlovet nollställs ferielöneskulden till lärare och beräknas i bokslutet 9

11 på antal intjänade feriedagar under höstterminen. Vidare minskar semesterlöneskulden till övriga anställda under sommarmånaderna. Under år 2009 minskade semesterlöneskulden med totalt 3 mkr. Semesterlöneskulden påverkas bland annat av antalet anställda, uttagen semester, sysselsättningsgraden samt antalet som fyllt 40 år med mera. PROGNOS FÖR HELÅR 2010 Mkr Resultat, budget Budgetavvikelse, prognos Resultat, prognos Skattefin 0,0 +43,6 +43,6 Taxefin 0,0-0,1-0,1 Totalt 0,0 +43,5 +43,5 I prognosen ingår att nämnden för arbete & välfärd fått tilläggsanslag med 17 mkr till särskilt arbetsmarknadsprojekt, vilket finansieras genom ökat statsbidrag. Vidare ingår att återstående del av det tillfälliga konjunkturstödet, 44 mkr, används för åtgärder för att öka sysselsättningen under 2011 och Prognosen för helåret 2010 baseras på nämnders/förvaltningars bedömningar efter tre månader och indikerar ett resultat på + 44 mkr. Prognosen är 44 mkr bättre än budget. Det bättre prognostiserade resultatet är främst hänförligt till högre skatteintäkter, högre statsbidrag och sänkta kostnader för avtalsförsäkringar. Sammantaget visar verksamheterna underskott med 46 mkr. Ekonomiskt bistånd samt institutionsvård för barn och ungdomar är de främsta orsakerna till underskottet bland verksamheterna. GEMENSAM FINANSIERING + 90 MKR Skatteintäkter Budgeten bygger på uppräkningsfaktorerna ifrån vårpropositionen 2009, mkr. Kommunen erhåller i dagsläget mkr i skatteintäkter enligt regeringens fastställda uppräkningsfaktorer i budgetpropositionen Prognoserna för 2009 och 2010 ger positiva slutavräkningar på ca 25 mkr. Totalt beräknas skatteintäkterna bli 55 mkr högre än budgeterat. Statsbidrag m.m. Regeringen har tillfälligt ökat statsbidragen till kommunerna 2010, för Växjö del 104 mkr. Av de totalt 104 mkr ingår 24 mkr i inkomstutjämningen och 80 mkr erhålls i form av ett särskilt statsbidrag för Efter beslutad tilläggsbudget på 17 mkr har kommunen budgeterat 60 mkr i ökat statsbidrag. Resterande 44 mkr är beslutade att avsättas till sysselsättningsåtgärder under 2011 och Det statliga utjämningsbidraget garanterar kommunen 115 % av medelskattekraften. Bidraget för 2010 uppgår till 520 mkr. Efter beslutad avsättning på 24 mkr så blir bidraget -21 mkr mot budget. Kommunens budget bygger på en regleringsavgift på - 25 mkr. Istället för en avgift erhåller kommunen 21 mkr i bidrag, vilket innebär + 46 mkr mot budget. Avgiften 2009 för kostnadsutjämningen blir - 6 mkr mot budget. LSS-utjämningsbidraget blir lägre än budget, - 15 mkr. SCB har lämnat en prognos för den kommunala fastighetsavgiften som är + 3 mkr högre än budget. Finansnetto De externa ränteintäkterna beräknas bli 6 mkr högre än budget. Personalkostnader Löneökningar gäller från 1 april för samtliga avtalsområden. I budgeten finns 78 mkr att använda till löneökningar. Det bedöms att räcka. Avtalsförsäkringarna (AFA) har sänkts vilket medför +23 mkr i lägre PO. Pensionskostnaderna beräknas ge underskott med 5 mkr. Anledningen är främst att pensionsutbetalningarna har ökat. Arbetsgivaravgifterna för ungdomar mellan 18 och 25 år har sänkts. I ekonomisystemet debiteras förvaltningarna med en högre avgift på grund av svårigheter att hantera olika avgifter beroende på ålder. Detta är kostnadsneutralt för förvaltningarna i och med att man har fått kompensation för den högre avgiften i budgeten. Detta kompenserar de ökade pensionskostnaderna. Övrigt De fastigheter som VöFAB förvaltar åt kommunen beräknas ge underskott med 1 mkr. Underskottet hänförs till Evedals fritidsområde och Strykjärnet. 10

12 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET EXKL. GEMENSAM FINANSIERING - 46,4 MKR Den skattefinansierade verksamheten, exkl. gemensam finansiering, beräknas ge underskott med 46 mkr. Den prognostiserade budgetavvikelsen fördelas enligt följande, mkr: Byggnadsnämnd - 2,6 Kulturnämnd - 1,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnd + 0,2 Nämnd för arbete & välfärd - 40,0 Skol- och barnomsorgsnämnd + 1,5 Teknisk nämnd - 4,2 Överförmyndarnämnd - 0,2 SUMMA BUGETAVVIKELSE -46,4 Byggnadsnämnden prognostiserar ett underskott med 2,6 mkr. Nämnden har redan tidigare beslutat att ianspråkta 1,5 mkr ur eget kapital dels för att täcka minskade intäkter samt dels för digitalisering. Efter tre månader ligger intäkterna ca 1 mkr under budget, vilket avspeglas i den fortsatt låga byggnationen. Antalet byggärenden har dock ökat marginellt jämfört med 2009 medan intäkterna är något lägre. Detta kan förklaras med att bygglov för större projekt fortsatt är mycket lågt. Bedömningen är att läget ljusnar något under året varför intäktsunderskottet uppskattas till 0,6 mkr på årsbasis. I dagsläget finns inget som tyder på att annat än att kostnaderna ligger inom budgetramen exkl. bostadsanpassning. Det tidigare mycket bekymmersamma personalläget har radikalt förbättrats och personalomsättningen är nu relativt normal. För bostadsanpassningsbidrag har avsatts 2,2 mkr, vilket med stor sannolikhet inte kommer att räcka. Tendensen har under senare år varit ökande efterfrågan på anpassning och eftersom det är en rättighet, när villkor är uppfyllda, finns inte alternativet att avslå ansökan. Underskottet bedöms bli i storleksordningen 0,5 mkr. Fritidsnämnden prognostiserar att sammantaget redovisa ett resultat för 2010 som ligger i nivå med anvisad budgetram. Verksamheten Sport och Idrott - beräknas redovisa ett positivt resultat. En bidragande orsak är framförallt att nya sporthallar, för vilka nämnden tidigare fått en utökad budgetram, inte kommer att tas i bruk under året. Verksamheten Stöd till fritidsverksamhet kommer att redovisa ett underskott. Det beror dels på fortsatt hög föreningsverksamhet och dels på höga lokalkostnader för föreningslivet. Beslut är tagna om att bygga en sporthall i Gemla och en aktivitetshall i Araby/Dalboområdet. De första spadtagen för de båda hallarna är tagna. Invigningen av aktivitetshallen i Araby/Dalboområdet beräknas till mars En ny konstgräsplan kommer också att anläggas i direkt anslutning till aktivitetshallen. Fritidsnämnden har godkänt en upprättad överenskommelse mellan nämnden och SISU för 2010 när det gäller studie-, bildnings- och utbildningsinsatser för idrottsföreningar i Växjö kommun. En gemensam ansökan om ekonomiskt stöd för att förbättra statusen på kanotleden Värendsleden har tillsammans med Tingsryds och Alvesta kommuner lämnats in till Länsstyrelsen. Utredningen om föreningsservice inom kultur- och fritidsförvaltningen beräknas vara klar under maj Fritidsnämnden har fattat beslut om att utföra en nybyggnad av klubbstuga/servicebyggnad vid Lammhultsbadet. Arbetet har påbörjats och anläggningen beräknas vara klar under juni månad. Arbetet med att utveckla Hälsoarenan Fylleryd fortgår. Fritidsnämnden avvaktar med ytterligare utbyggnad av hälsoarenor intill dess att projektet har utvärderats. Samverkansavtal har upprättats mellan Friidrottens Prestationscenter (FPC) och Växjö Friidrottsgymnasium, Atleticum Växjö och Växjö universitet för att utveckla och stärka verksamheten för berörd målgrupp. Gymnasienämndens helårsprognos, som bygger på underlag från chefsrektorer och verksamhetsansvariga, pekar på ett nollresultat för Samtliga enheter uppvisar efter första kvartalet en ekonomi i balans, men inför höstterminen krävs åtgärder för att klara verksamheten inom given budgetram. Organisationen kommer fr.o.m. höst- 11

13 terminens start att minskas med ca 10 tillsvidareanställda lärartjänster. Oroväckande är kostnaderna till externa utbildningsanordnare som redan efter det första kvartalet överskrider kraftigt budgeterad nivå. Detta kompenseras av något högre interkommunala intäkter än beräknat samt av avsatta buffertar för oförutsedda händelser. Med anledning av tidigare års finansiella resultat har nämnden ett negativt eget kapital på 2,9 mkr som skall vara inarbetat senast vid 2011 års utgång. Nämnden har under 2010 därför avsatt ca 1 mkr för inarbetning av tidigare års underskott. Riksdagen antog i oktober 2009 regeringens proposition om en ny gymnasieskola GY2011 (prop. 2008/09:199), vilken startar hösten Regeringen har i mars beslutat om vilka program och inriktningar som ska ingå i GY I vuxenutbildningen införs GY2011 först hösten Parallellt med införandet av den nya gymnasiereformen träder även den nya skollagen i kraft 1 juli Sammantaget kommer reformerna att fordra omfattande implementeringsinsatser under hela läsåret 2010/2011. Inom gymnasieförvaltningen pågår förberedelserna för införandet av GY Arbetet handlar både om organisation och innehåll. Fördelningen av program och inriktningar mellan de tre kommunala gymnasieskolorna har beslutats av gymnasienämnden. En samverkan kring Teknikcollege pågår mellan Kungsmadskolan, Teknikum och Komvux. Ett godkännande väntas från Industrikommittén och de första certifierade utbildningarna beräknas starta hösten Våren 2010 är elever inskrivna i årskurs 9 vid grundskolorna i Växjö. Antalet elever ökar med 35 i förhållande till våren 2009 men endast 982 elever har sökt till gymnasiet. En bidragande orsak till detta kan antas vara att antalet nyanlända ungdomar ökat markant under år 2009 och dessa elever har inte hunnit nå gymnasiebehörighet. Antalet nyanlända flyktingungdomar år fortsätter att öka. Sedan januari i år har 11 elever tillkommit och totalt finns det 115 nyanlända elever inom det individuella programmet. Framförallt ökar antalet ungdomar med kort eller ingen skolbakgrund. Enligt Migrationsverkets prognos om flyktingströmmar kan antalet kortutbildade ungdomar förväntas stiga ytterligare under Därigenom kommer studietiden på det individuella programmet att förlängas till mer än ett år. Den preliminära antagningen till de kommunala gymnasieskolorna inför hösten 2010 visar att organisationen i årskurs 1 kommer att minska på samtliga tre skolor totalt med ca 100 elever. Under perioden april maj har eleverna i årskurs 9 möjlighet att göra omval till gymnasieskolan. Hur omvalet påverkar den slutliga organisationen är svårt att förutse. Sammantaget bedöms det totala antalet elever i gymnasieskolan att vara oförändrat eller t.o.m. öka något med tanke på tillströmningen av nyanlända flyktingar och s.k. ensamkommande ungdomar i gymnasieålder. Dessa elevers behov ställer även nya krav på lärarkompetens. Kommunstyrelsen prognostiserar noll i budgetavvikelse. Kostnaden för marknadsföring av platsvarumärket Europas Grönaste Stad beräknas överstiga budget samt igångsättningskostnader inom IT-området bedöms inte kunna generera intäkter fullt ut under Totalt bedöms kommunstyrelsens verksamheter ge 0 i budgetavvikelse. Kulturnämnden prognostiserar ett underskott på -1,1 mkr. Underskottet kan i huvudsak hänföras till den kommungenerella besparing som ålagts nämnden och som främst berör biblioteksverksamheten. Budgeterade besparingar kommer inte att få full genomslagskraft under innevarande verksamhetsår. Kulturnämndens egna kapital, som uppgår till 2,6 mkr, beräknas täcka det befarade underskottet i 2010 års bokslut. Förvaltningen har också i uppdrag att presentera förslag på verksamhet och organisation avseende kulturdelen i aktivitetshallen Araby/Dalbo. Ett annat uppdrag är att planera för en utveckling av Växjö teater och dess verksamhet. Biblioteksutredningen Framtidens bibliotek, som ska presenteras före sommaren, har som vision att skapa Sveriges bästa biblioteksverksamhet En utveckling av fortsatta aktiviteter kring Trummen planeras i samarbete med tekniska förvaltningen i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag i budget Konsthallen har sedan årsskiftet infört en ersättning för utställande konstnärer som även gäller för statliga institutioner. För att öka tillgängligheten har en hörslinga installerats i konsthallens utställningslokal. 12

14 Under perioden har ett samarbete påbörjats med skol- och barnomsorgsförvaltningen gällande Skapande skola för elever på mellan- och högstadiet. Med syfte att erbjuda ett kulturutbud för vårdtagare inom omsorgsförvaltningen har föreställningar genomförts i samarbete med omsorgsförvaltningen och Musik i Syd. Årets kulturnatt genomfördes med cirka 250 arrangemang på ett 50-tal olika platser i centrala Växjö. Närmare personer besökte arrangemangen och personer medverkade eller arrangerade. Miljö- och hälsoskyddsnämndens prognos är ett överskott på 0,2 mkr. Miljö Granskning av planer ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt kräver förhållandevis mycket resurser. Förutom granskningen tas underlagsmaterial fram i form av buller- och luftföroreningsberäkningar. Nämnden deltar även aktivt i den pågående översynen av översiktsplanen samt en vindkraftsplan för kommunen. Intresset för vindkraft i kommunen har ökat under årets inledning. Mätningarna av luftföroreningar i staden fortsätter och resultaten för sista delen av 2009 visar inga alarmerande halter av partiklar eller kväveoxider även om de långsiktiga miljömålen i vissa delar överskrids. Prioriteringen av arbetet med förbättring av standarden för enskilda avlopp på landsbygden fortsätter. Den stränga vintern har inneburit ett stopp i byggnationen av anläggningar och mer tid har därför lagts på förberedande arbete. Livsmedel Sedan den 1 december 2009 behöver de flesta livsmedelsanläggningarna endast registreras hos kontrollmyndigheten. Årets början har präglats av omställningen till denna lagändring. På livsmedelsanläggningar med 12 eller 16 timmars kontrolltid har oanmälda inspektioner genomförts. Resultaten har överlag varit bra. Arbetet med oanmälda inspektioner på förskolor och skolor har även påbörjats med hittills bra resultat. En del inspektioner som gjordes förra året på restauranger har under årets början följts upp. Hälsoskydd Projektet för fastighetsägares egenkontroll har påbörjats med informationsbrev och informationsmöten. Inspektioner påbörjas i april och projektet kommer att löpa hela året. Av skolorna har cirka en tredjedel av planerade inspektioner gjorts. Solarietillsynen påbörjades redan 2009 och är nu i princip klar. Tillsynen på bassängbad beräknas vara klar under sommaren Nämnden för arbete & välfärd prognostiserar ett underskott på ca 40 mkr för helåret. Som tidigare år är det två områden som står för hela underskottet: det ekonomiska biståndet (-35 mkr) och institutionsplaceringarna (-14 mkr). Inflödet fortsätter att öka när det gäller båda verksamheterna och inga tecken på avmattning kan anas. Den pågående satsningen på praktikplatser och andra arbetsmarknadsåtgärder kommer inte att ge full effekt på biståndet förrän Så länge inflödet ökar försvinner de som går till arbete i mängden. Lågkonjunkturen och de lagar som till stor del styr verksamheten har gjort att trycket på verksamheterna inom framför allt avdelningarna för barn och familj respektive ekonomiskt bistånd har varit otroligt stort 2009 och har fortsatt även första kvartalet Åtgärder har vidtagits för att minska kostnadsökningen 2009 men de har inte fått genomslag hittills under Under perioden har en praktikbank byggts ut i kommunal regi där förvaltningarna och bolagen har tagit fram sammanlagt 230 praktikplatser som nu förvaltas av nämnden. Drygt 50 medborgare har fått arbete eller är på väg ut i arbete genom NAV och arbetsförmedlingens finansiering. Detta kommer på sikt att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Ungdomsteamets utbyggnad på barn och familj är klar och har lett till att placerade ungdomar för vård eller eftervård har kunnat tas hem. Lärcentrat är i princip färdigt och innebär ytterligare ett verktyg för att få medborgare att gå framåt mot självförsörjning. Arbetsförmedlingen i Kronobergs län bedömer att antalet arbetslösa kommer att fortsätta öka i länet under 2010, men att ökningstakten avtar. Placeringar av barn och ungdomar samt av vuxna missbrukare fortsätter att öka. Detta sker i hela landet och idag är det svårt att få tag i platser på institution eller familjehem med kort varsel. I maj kommer nämnden att fatta beslut om ett strukturprogram för Där kommer in- 13

15 satser, åtgärder och, för ekonomin, bromsande metoder att presenteras. Målet är att 2013 kunna ha en ekonomi i balans med bibehållen kvalitet och med en organisation som har en bättre handlingsberedskap för nästa lågkonjunktur. Etableringspropositionen är beslutad och ska verkställas från den 1/ Den kan komma att innebära stora förändringar för kommunens hantering av nyanlända svenskar. Omsorgsnämnden prognostiserar ett nollresultat. Effekter av genomförda åtgärder 2009 gör att kostnaderna har sänkts så att även sparmålet för 2010 på 19 mkr kan klaras av. Äldreomsorg Sörgården i Rottne har från den 1 februari övergått till den privata entreprenören Attendo Care. 43 medarbetare gick över och 14 valde att stanna kvar i kommunen. Hemtjänsten för området finns kvar i kommunal regi. Den nya vårdbostaden Åbovägen togs i bruk i februari med Attendo Care som entreprenör. Ekbacken i Lammhult har stängts för renovering. En avdelning med 11 platser har tagits i anspråk vid Åbovägen med omsorgstagare och personal från Lammhult. Ringsbergsgården stängdes som vårdbostad i slutet av februari och har sedan övergått till att vara ett trygghetsboende. Det har varit full beläggning på korttidsplatserna under hela första kvartalet. Periodvis har beläggningen legat på 24 korttidsplatser på Evelid (normalt cirka 20 platser). Upphandling pågår av verksamheten vid Norrelid, särskilt boende. Tilldelningsbeslut väntas under vecka 16. För Ingelshov, korttidsboende/växelvård, väntas tilldelningsbeslut i mitten av juni. Av de två företag som godkändes för kundval i hemtjänsten under slutet av 2009 kommer ett företag att starta i början på april. Utvärdering pågår av en ansökan inkommen under slutet av Sedan tidigare finns fem företag som utför insatser enligt LOV. I nuläget finns ett gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader enligt SoL 4 kap 1. Detta beror på att den sökande och dennes partner tackat nej till flera erbjudanden om särskilt boende med hemtjänst beroende på att bostadens storlek eller läge ej passat dem. Placering är klar från april. Handikappomsorg Det råder god balans mellan behovet av och tillgången till bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättningar. För att möta behov som uppkommer under 2010 och 2011 undersöks möjligheterna att tillskapa ytterligare en lägenhet i ett särskilt boende som i nuläget består av fyra lägenheter. Vidare planeras att rikta ett par befintliga särskilda boenden till yngre personer med utvecklingsstörning. Dialog pågår med en föräldragrupp avseende nybyggnation av ett nytt särskilt boende under Upphandling pågår av verksamheten vid Vingavägen och Snälltåget, två boenden med särskild service. Tilldelningsbeslut väntas under vecka 18. Under mars månad startade en ny daglig verksamhet vid Vallhagen 26. I nuläget har 127 omsorgstagare hela eller delar av sin dagliga verksamhet förlagd på vanliga arbetsplatser. Målet för 2010 är att antalet platser inte ska understiga 136. När det gäller arbetet med att omvandla daglig verksamhet till anställning med arbetsmarknadsstöd har två fått anställning med arbetsmarknadsstöd sedan årsskiftet. Nämndens mål för 2010 är fem personer. Antalet omsorgstagare med psykiska funktionsnedsättningar, ofta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ökar. Två förslag till samverkan mellan omsorgsnämnden och nämnden arbete & välfärd har tagits fram. Det ena förslaget gäller sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det andra förslaget gäller det samlade stödet till äldre missbrukare i ordinärt boende. Det finns för närvarande två gynnande beslut enligt LSS som inte verkställts inom tre månader sedan beslutet fattades. Insatserna är biträde av kontaktperson. Ett av ärendena beror på att personen varit inlagd på sjukhus under en längre period. Skol- och barnomsorgsnämndens prognos pekar på ett nollresultat exklusive vårdnadsbidraget. Nämnden har i budget 2010 fått medel för vårdnadsbidrag motsvarande 5,0 mkr. Prognosen är att 3,5 mkr kommer att förbrukas. Helårsprognosen blir därför + 1,5 mkr. 14

16 I budget 2010 har nämnden fått kompensation för ökade lokalhyror för nya förskoleplatser i Sandsbro. Lokalerna kommer att vara färdigställda under hösten och i samband med detta generera lokalhyror. Allmän förskola för 3-åringar införs under hösten Kostnadsbelastningen föreligger således inte i delårsbokslutet för första tertialet. Av stor betydelse för nämndens ekonomiska resultat är den demografiska utvecklingen. Mätning har genomförts den 15 februari inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan. Inom förskoleverksamheten fanns 175 barn fler än motsvarande tid förra året. Utfallet ligger väl i linje med budgeterat antal förskoleplatser. Elevantalet har ökat med 50 elever vid mätningen i februari 2010 jämfört med september Även detta ligger väl i linje med budgeterat antal elever. Under senare år har mottagandet av nyanlända elever med annan etnisk bakgrund ökat markant. Mellan åren 2006 och 2009 har antalet elever mer än fördubblats, från 50 elever till cirka 125 per år. Dessutom har dagens elever en mer bristfällig skolbakgrund än tidigare. Bland annat på grund av det sistnämnda beslutade nämnden i mars att förstärka resurserna till verksamheten samt utöka möjligheterna till skolskjuts vid placering på annan skola än hänvisningsskolan. Effekterna av två förändringar har varit i fokus under Dels konsekvenserna av den centraliserade IT-organisationen men även förberedelserna för enheterna att ta ett större eget ansvar för åtgärderna inom ramen för elevhälsan. Statsbidraget för basfärdigheterna läsa, skriva och räkna fördelas nu för tredje året för elever i år 1-3. Nämnden har för 2010 tilldelats en ram motsvarande 3,6 mkr. Nämnden har beslutat att denna resursförstärkning oavkortat skall tillfalla enheter med elever i årskurs 1-3. För att skapa en beredskap inför det ökande antalet enskilt drivna verksamheter har rekryteringsbegränsningar införts inom de största yrkesgrupperna. Tekniska nämnden prognostiserar ett underskott på 4,2 mkr. Den snörika vintern med bl.a. bortforsling av snö medför att vinterväghållningen kan förväntas ge ca 3,5 mkr högre kostnader än budgeterat. När sandupptagningen är genomförd beräknas hela årets budget vara slut. Dessutom har den svåra vintern medfört stor förslitning och mycket skador på annars bra gator. Detta, samt ett nytt avtal med höjda asfaltpriser, gör att större insatser än budgeterat behövs för underhållsbeläggningar. Gatubelysningen förväntas ge underskott med ca 0,3 mkr. Momsbeläggningen av parkeringsavgifterna kan förväntas ge ett underskott på 1,5 mkr i parkeringsverksamheten för tiden fram till den 1 juni, då avgiftsökningar föreslagits träda i kraft. Felparkeringsavgifterna ser ut att möjligen kunna ge något högre intäkter än budgeterat. Biogas Arbetet med investeringarna fortgår men är tidsmässigt förskjutet p.g.a. att planering, olika tillstånd och upphandling tar längre tid än beräknat. Ca 20 mkr kan förväntas bli senarelagt. Teknisk produktion Något lägre intäkter än budgeterat förväntas för verkstaden. Skog och natur Skogsverksamheten har under det första kvartalet utvecklats i enlighet med planeringen och den lagda budgeten. En avvikelse är en skogsintäkt på 1,4 mkr från den skog som Banverket kommer att avverka för trädsäkring utmed järnvägen. Denna intäkt minskar behovet av att ianspråkta avsatta Gudrunpengar. Överförmyndarnämndens prognostiserar ett underskott med 170 tkr till följd av växande verksamhet och höjning av arvoden. Under 2009 ökade antalet ställföreträdarskap och som en följd därav ökar antal årsredovisningar med ca 5 % Enligt KF:s budget 2010 ska granskning av årsräkningar och arvodering prioriteras och ske senast i juni. Kommunkansliet har tillsatt resurser för att möjliggöra en snabbare granskning så att alla ställföreträdare som lämnat kompletta årsräkningar kan få besked om utförd granskning och arvodesbeslut senast juni. 15

17 För arbete som gode män och förvaltare utför från och med 2010 har normalarvodet höjts från 10 till 11 % av ett prisbasbelopp. Höjningen motsvarar ca 850 kr för ett genomsnittligt uppdrag. Under 2010 påverkas nämndens budget endast vid byte av ställföreträdare eller upphörande av uppdrag. Först 2011 uppstår en verklig utgiftsökning med anledning av arvodeshöjningen. TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET - 0,1 MKR VA-verksamheten beräknas ge överskott med 0,5 mkr. Verksamheten har under perioden följt budgeten, sånär som på några enstaka verksamheter, där en stor del kostnader har uppstått i början av året. Lägre kostnader under resten av året förväntas jämna ut resultatet. Räntekostnaderna bedöms kunna bli ca 0,5 mkr lägre än budget. På intäktssidan finns idag inga indikationer på att resultatet på helårsbasis skulle avvika från budget. Under året kommer skatten på förbränning av avfall att tas bort. Tidpunkten för avskaffandet har senarelagts en månad varför kostnaderna blir något högre för skatten än budgeterat. Mängden avfall till förbränning ser ut att öka något varför kostnaderna för behandling stiger. Kostnaden för konkurrensutsättningen av sophämtningen förväntas bli något högre än budget pga. att arbetet med förfrågningsunderlaget är mer omfattande än beräknat. Störst osäkerheter som kan påverka resultatet - Mängden avfall samt intäkter på Häringetorp - Ersättningen för skrot - Skatteavdrag för deponiskatten Investeringarna bedöms i nuläget kunna genomföras enligt lagda planer. Avfallshanteringen prognostiserar ett underskott på 0,6 mkr. Den stränga vintern har gjort att det varit ganska litet flöde av avfall till ÅVC och Häringetorp. Detta gör att det är svårt att dra några slutsatser om årets mängder redan nu, men det indikerar en något mindre avfallsmängd än föregående år. Arbetet med terrasseringen inför sluttäckningen är i slutskedet och nästa etapp i sluttäckningsarbetet beräknas komma igång under året. I samband med terrasseringen har delar av den gamla deponin grävts bort och använts för formning av tippytan. Detta gör att den yta som ska sluttäckas minskat något samtidigt som ytor frigjorts för framtida hantering och upplag av avfall och material. Arbetet med förbehandlingsanläggningen för matavfall har också påbörjats. Projektering och upphandling kommer att ske under året. Skrotpriset har under lång tid varit ett betydande tillskott för renhållningens ekonomi. Under lågkonjunkturen har ersättningen vikt kraftigt men nu ser det ut som det skett en återhämtning. I prognosen räknas med något högre ersättning än budgeterat. Ersättningen för returpapper ser dock ut att ge något lägre intäkt än budgeterat. 16

18 PERSONAL Kommunen Antal anställda Antalet tillsvidareanställda personer i kommunen uppgick till 6 186, vilket innebär en minskning med 49 personer från årets början. Antalet anställda är fördelat på (-57) kvinnor och (+8) män. TOTALT Nyckeltal 1003 Bok 09 Förändr Tillsvidareanställda Omräknade heltider Sysselsättningsgrad,% 95,7 95,7 0 Medelålder 47,7 46,9 0,8 Sjukdagar/snittanställd 16,9 18,1-1,2 KVINNOR MÄN Nyckeltal 1003 Bok Bok 09 Tillsvid.anställda Omräkn heltider Sysselsättn.grad 95,1 0,0 98,0-0,1 Medelålder 47,5 0,8 48,7 0,8 Sjukdg/snittanst. 18,6-1,3 10,4-0,7 Förvaltning 1003 Tillsvidare anställd Omräknad heltid Jmf bok Jmf bok 09 Gymnasie Skol- barnomsorg Omsorg Arbete & välfärd Stadsbyggnad Kultur- fritid Miljö- hälsoskydd Tekniska Kommunledning Antalet tillsvidareanställda inom omsorgen har minskat med 64 personer sedan årsskiftet. Den största orsaken är verksamhetsövergången till Sörgården. En annan orsak är att arbetet med schemaeffektivisering medför att tjänster inte alltid återbesätts. Skol- och barnomsorgsförvaltningen har minskat antal anställda med 10 personer och förklaras av pensioneringar och enskilda överenskommelser. verksamhetsövergång. Vid årsskiftet trädde den nya samlade IT-organisationen i kraft vilket innebar att IT-personal vid skol- och barnomsorgsförvaltningen, gymnasieförvaltningen och arbete & välfärd flyttades till IT-enheten på kommunledningsförvaltningen. Samtidigt flyttades turistbyråns verksamhet och personal över till Växjö & Co. Sjukfrånvaro Mål Sjukfrånvaro ska minska med 5 % per år tills slutmålet 15 dagar per snittanställd och år är uppnått. Uppföljning: Sjukfrånvarostatistik redovisas varje månad för förvaltningschefer, personalsekreterare och KSOP. Långtidssjukskrivna, med sjukfrånvaro över 60 dagar, står för 76 % av den totala sjukfrånvaron. Uppföljning pågår löpande för långtidssjukskrivna. En kartläggning av korttidssjukfrånvaron pågår. Ett samarbete mellan folkhälsorådets representanter och samverkansgruppen för personalens hälsa pågår. Detta skapar en bättre samordning och förväntas ge bättre effekt för såväl personalens som befolkningens hälsa. Från årsskiftet har antalet sjukdagar/snittanställd minskat med 1,2 dagar till 16,9 dagar. Kvinnorna har 18,6 sjukdagar i genomsnitt, vilket är en minskning med -1,3 dagar från årsskiftet. För männen har antalet sjukdagar minskat med -0,7 dagar till 10,4. Sjukdagar/ snittanställd Förvaltning 1003 Jmf bok 09 Omsorg 19,8-1,1 Arbete & välfärd 16,8-1,3 Skol- barnomsorg 16,7-1,8 Kultur-fritid 10,4-1,3 Miljö- hälsoskydd 7,5-1,9 Stadsbyggnad 16,9-3,2 Tekniska 10,5-0,4 Kommunledning 8,0 1,1 Gymnasie 11,8 0,4 Totalt kommunen 16,9-1,2 Kommunen mäter sjukdagar/snittanställd med omfattning d.v.s. tar hänsyn till deltidssjukskrivningar så att en sjukskrivning på 25 % blir 0,25 dag istället för en hel dag. Redovisningen görs av rullande 12 månaders intervall. Nedanstående tabell visar rullande tolvmånaders intervall för sjukfrånvaron totalt i kommunen. Kommunledningsförvaltningen har ökat med 10 tjänster jämfört med bokslut 2009, vilket beror på 17

19 Dagar Dagar Bok Differens antal dgr -14 dagar dagar dagar Totala dagar Den totala sjukfrånvaron har minskat i kommunen. Korttidsfrånvaron har minskat med 726 dagar från årsbokslutet. Arbetet med att få ner korttidsfrånvaron pågår löpande. Långtidssjukfrånvaron (mer än 60 dagar) har minskat med hela dagar. Trenden visar att sjukdagarna har minskat hos de flesta förvaltningar. Stadsbyggnadskontoret har minskat med -3,2 dagar. Lägst antal sjukdagar har miljö och hälsa med 7,5 dagar i snitt och högst antal dagar har omsorgen med 19,8 (har minskat med -1,1 dag sedan årsskiftet). Hälsa Hälsoaktiviteter från tidigare hälsans år har fortsatt under Två utbildningar har genomförts för kommunens hälsorepresentanter. I mars genomfördes en enkät som skickades till samtliga förvaltningar och bolag om rökning. Frisknärvaro Andelen ej sjukfrånvarande är 42,1 %, jämfört med bokslut 2009, då 41,8 % av de anställda i kommunen inte hade en enda sjukdag (rullande 12 månaders intervall). Andelen frisknärvaro för kvinnor har ökat med 0,3 till 39,0 % och för männen har frisknärvaron ökat till 54,2 % vilket är positivt. Löneavtal Under första kvartalet genomfördes lönesamtal chef-medarbetare med anställda tillhörande akademikeralliansen och vårdförbundet. De nya lönerna gäller from , avstämning sker i slutet av april med utbetalning i maj och en månads retroaktivitet. För övriga organisationer pågår förhandling angående löneavtal på central nivå hos Sveriges Kommuner och Landsting. Ny lönepolicy för Växjö kommun har arbetats fram och fastställts första kvartalet Medarbetarundersökning 2009 Som en del i den kommunövergripande handlingsplanen för medarbetarenkäten 2009 har ett material arbetats fram kring Främjande arbetsmetoder som en motpol mot Härskartekniker. Främjande arbetsmetoder består av kunskaper om främjandetekniker och hur man bemöter de klassiska härskarteknikerna. Materialet ska fungera som inspiration för individen, vägledning för chefen i arbetet med gruppen samt stärka samverkansformerna och arbetsklimatet. Nästa medarbetarenkät kommer att ske under Växjö kommun som arbetsgivare Nytt montermaterial, nya annonser och ett flertal yrkespresentationer har tagits fram för att marknadsföra och stärka kommunen som arbetsgivare. Koncernen Nedan finns sammanställd personalstatistik för de kommunala bolagen. Sjukdagar/snittanställd redovisas på samma sätt som i kommunen. Tillsvidareanställd 1003 Sjukdagar/ snittanställd Bolag Tot Män Kv Jmf Jmf 09 VKAB ,8-0,9 Smaland Airport ,0 * Växjö Teater** * * Värends Räddntj ,3-0,1 Regionteat Blek- Kron * * Kulturparken Småland AB *** * * * * Uppgift saknas ** Avrundningar i tabellen gör att summeringen misstämmer. *** Nybildat bolag 2008, verksamheten startade Kommunledningsförvaltningen Växjö den 23 april 2010 Ove Dahl Kommunchef 18

20 VÄXJÖ KOMMUN RESULTATRÄKNING Not Bokslut Bokslut Budget Prognos Bokslut Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster RESULTAT Justering av resultat för intjänad semester RESULTAT inkl. justering (varav taxefinansierat) (+2) (+4) (0) 0 (+6) BALANSRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningtillgångar Materiella Finansiella Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga Kortfristiga SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN, SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden och ställda panter Övriga ansvarsförbindelser (Häringetorp, LIP, visstidsförordn.)

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

delårsrapport januari - mars 2011 Första spadtaget till Östers nya fotbollsstadion, Myresjöhus Arena. Foto Per-Erik Sandebäck

delårsrapport januari - mars 2011 Första spadtaget till Östers nya fotbollsstadion, Myresjöhus Arena. Foto Per-Erik Sandebäck delårsrapport januari - mars 2011 Första spadtaget till Östers nya fotbollsstadion, Myresjöhus Arena. Foto Per-Erik Sandebäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida SAMMANFATTNING 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld God

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer