Styrning för lägre maskinkostnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Styrning för lägre maskinkostnader"

Transkript

1 Jenny Friberg Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad Lunds Tekniska Högskola 2012

2 Copyright 2012 Jenny Friberg Institutionen för Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola, Lund. ISRN LUTVDG/TVBP--12/5444--SE Lunds Tekniska Högskola Telefon: Avdelningen för byggvetenskap Fax: Byggproduktion Hemsida: Box Lund Tryckt av Media Tryck, Lund 2012

3 Förord Det här examensarbetet har utförts vid institutionen för Byggproduktion vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) och i samarbete med Skanska Sverige AB, region Hus Syd. Arbetet genomförs under vårterminen 2012 och omfattar 30 högskolepoäng. Arbetet utgör avslutningen på min civilingenjörsexamen på Väg- och vattenbyggnadsprogrammet. Jag vill rikta ett stort tack till: Henrik Davidsson, handledare på Skanska, som visat ett stort intresse, bidragit med intressanta tankar, konstruktiv kritik och ett brett kontaktnät. Emma Wetterstrand, bitr. handledare på Skanska, som visat ett stort intresse, bidragit med intressanta tankar samt gett många värdefulla råd och konstruktiv kritik på vägen. Stefan Olander, handledare på LTH, som visat ett stort intresse och bidragit med tänkvärda kommentarer, en akademisk syn på studien och hjälpt till att sätta ramarna för studien. Respondenter på Skanska som har ställt upp på intervjuer och delat med sig av erfarenheter och tankar som har gjort arbetet möjligt. Vänner och familj som har stöttat och hjälpt mig under arbetet. Malmö, maj 2012 Jenny Friberg I

4 II

5 Sammanfattning Styrning för lägre maskinkostnader Titel: Författare: Handledare: Examinator: Problemställning: Syfte: Metod: Slutsats: Styrning för lägre maskinkostnader Jenny Friberg Stefan Olander, Institutionen för byggvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola Henrik Davidsson, Skanska Sverige AB Kristian Widén, Institutionen för byggvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola Hur kan entreprenadföretag styra sin verksamhet på arbetsplatsen för att minska maskinkostnaderna och säkerställa slutkostnaden i ett tidigt skede? Studiens syfte är att undersöka vilken styrning som förekommer ute på byggarbetsplatser och vilka möjligheter det finns att utveckla den för att minska maskinkostnaderna och säkerställa slutkostnaderna i ett tidigt skede. För att undersöka vilka arbetssätt som förekommer i produktionen idag och kunna analysera vilka möjligheter som finns för utveckling, så genomförs en kvalitativ fallstudie med enfallsdesign och flera analysenheter. Bakomliggande teorier som berör problemställningen inhämtas genom en litteraturstudie. Den empiriska delen av studien genomförts genom att interna dokument studerats och genom att nyckelpersoner på fallstudieföretaget intervjuats. Det system som används idag är tungarbetat eftersom allt arbete måste göras manuellt och har därför blivit en pappersprodukt. För att sänka maskinkostnaderna måste projekten bli bättre på att planera behovet, få bättre kontroll på var maskinerna finns och bli mer kostnadsmedvetna. III

6 Genom att upprätta en maskinplan kan kostnadskonsekvenser analyseras och avvikelser kan identifieras i ett tidigt skede. En maskinplan kan dessutom tydliggöra vilket behov som finns i projektet framåt i tiden och på så vis kan den beräknade återstående kostnaden uppskattas och säkerställas i ett tidigt skede. Den tydligaste bristen som identifierats i studien är kommunikationen mellan intressenterna. Framförallt visar den sig tydligt mellan projekten och maskinleverantören, men även mellan projekten och kalkylavdelningen samt mellan de studerade projekten. Med en bra maskinplan kan arbetsmetoder analyseras i ett tidigt skede genom att den ansvarige tvingas tänka igenom momenten för att hitta den bästa lösningen. Dessutom kan planen användas för att planera arbetsplatsens transporter av maskiner. Vid en utveckling av ett maskinplaneringsverktyg i samarbete med maskinleverantören kan även dennes transporter mellan depåerna och mellan arbetsplatserna effektiviseras. En annan fördel med denna utveckling är att maskinleverantören kan se projektens behov och säkerställa täckning för detta. Nyckelord: Maskinplanering, maskinhantering, ekonomistyrning, byggstyrning, arbetsplatsomkostnader IV

7 Abstract Title: Author: Supervisors: Examiner: Problem: Purpose: Management for reduced machine costs Jenny Friberg Stefan Olander, Department of construction management, Lund Institute of Technology Management at Lund University Henrik Davidsson, Skanska Sweden AB Kristian Widén, LTH, Department of construction management, Lund Institute of Technology Management at Lund University How can contractors manage on site to reduce the machine costs and ensure the final costs in an early stage? The purpose of this master thesis is to investigate the management on construction sites and the possibilities to develop it in order to reduce the machine costs and ensure the final costs in an early stage. Method: To investigate how the contractors work in production today and to analyze the possibilities for development, a qualitative case study with one case and several units of analysis is carried out. The underlying theories related to the problem are obtained through a literature review. The empirical data is collected through a review of internal document and through interviews with key employees at the case study company. Conclusion: The system used today is tedious in its nature as all work must be preformed manually, which has resulted in the system becoming a paper product. In order to decrease costs the projects have to increase their ability to forecast future need, increase V

8 transparency in terms of machine allocation and become more cost conscious. Through the establishment of a machine plan, cost consequences can be analyzed and deviations can be identified at an early stage. A machine plan can also clarify the future needs of the project and the estimated remaining costs can thus be estimated and secured at an early stage. The most obvious shortage identified in this study is the lack of communication between the stakeholders. It is particularly clear between the projects and the machine supplier, but also between the calculators and the projects as well as between the studied projects. Through the usage of a well thought through machine plan, work methods can be analyzed at an early stage as managers are forced to think through the steps in order to find the best solution when establishing the plan. In addition, the plan may be used to schedule transports of machines to and from the workplace. If development can be carried out in collaboration with the machine supplier, transportation between its depots and between the worksites may also become more efficient. Another advantage with this development is that the machine supplier can monitor the projects needs and thus ensure coverage for the needs. Keywords: Machine planning, machine management, financial management, construction management, overhead costs VI

9 Innehållsförteckning Styrning för lägre maskinkostnader 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNING MÅLGRUPP RAPPORTSTRUKTUR BEGREPP METODIK VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Positivism Hermeneutik Kvalitativa och kvantitativa metoder Vetenskapligt förhållningssätt i denna studie FORSKNINGSANSATS Deduktiv eller induktiv ansats Forskningsansats i denna studie FALLSTUDIE Fallstudiedesign i denna studie INSAMLING AV INFORMATION Strategi för informationssamling i studien Litteraturstudie Intervjumetodik Informationsinsamling i denna studie INFORMATIONSKVALITET Validitet och reliabilitet Källkritik Säkerställande av granskning i denna studie TEORI BYGGPROCESSEN KALKYLERING INDIREKTA KOSTNADER Arbetsplatsomkostnader BYGGSTYRNING EKONOMISTYRNING Ekonomistyrning i projekt PROJEKTPLANERING VII

10 3.6.1 Maskinplanering EMPIRI PRESENTATION AV FALLFÖRETAGET Fallstudieobjekt BYGGSTYRNING PÅ SKANSKA Kalkyleringsprocessen Planeringsprocessen Projektstyrning Ekonomistyrning MASKINSTYRNING PÅ SKANSKA Maskinstyrning i fallstudieobjekten Maskinstyrning från Skanska Maskins synvinkel Supportfunktionen kalkyls syn på maskinkalkylering Erfarenhetsinsamling produktionen på Skanska DISKUSSION OCH ANALYS ANALYS AV DAGENS ARBETSSÄTT MÖJLIGHETER ATT UTVECKLA ARBETSSÄTTEN RÅD FÖR UTVECKLING AV MASKINPLANERINGEN SLUTSATS FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA STUDIER LITTERATURFÖRTECKNING Bilaga 1. Intervjuunderlag produktionen Bilaga 2. Intervjuunderlag Skanska Maskin Bilaga 3. Intervjuunderlag supportfunktionen kalkyl VIII

11 Figurförteckning Styrning för lägre maskinkostnader Figur 1. BPI med avdrag för bidrag samt KPI (SCB, 2011) Figur 2. Rapportstruktur Figur 3. Relationen mellan teori och verklighet (fritt efter Patel & Davidsson, 2003) Figur 4. Fallstudiedesign, en- och flerfallsstudier (fritt efter Yin, 2007) Figur 5. Fallstudiedesign i denna studie Figur 6. Kopplingar mellan informationen i studien Figur 7. Byggprocessen (fritt efter Nordstrand, 2008) Figur 8. Byggstyrning (fritt efter Nordstrand & Rèvai, 2002) Figur 9. Budget, redovisning och produktkalkylering som en helhet (fritt efter Andersson, 2001) Figur 10. Organisationsschema byggverksamheten Skanska Sverige, fokusregionen och fokusavdelningarna inringade (fritt efter Skanska Sverige, 2011) Figur 11. Organisationsschema region Hus Syd (fritt efter Skanska Sverige, 2011) Figur 12. Principiell bild över kostnadsutvecklingen för fallstudieobjekt IX

12 X

13 1 Inledning I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till varför studiens ämne är intressant samt studiens syfte, mål, problemformulering, avgränsning och utformning. 1.1 Bakgrund Byggbranschen har en betydande roll i svenskt näringsliv genom att den ger oss möjlighet till tillväxt, utveckling och välstånd. Byggbranschen har dock under många år kritiserats för att inte vara tillräckligt effektiv och för att vara alltför konservativ. Denna kritik har bland annat getts i Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar SOU 2002:115 och uppföljningsrapporten Sega gubbar 2009:6 från Stadskontoret. I dessa rapporter identifieras fyra huvudsakliga problemområden för byggbranschen; konkurrensen, kvalitén, kostnaderna och kompetensen. I SCB:s trycksak om byggkostnader från 2003 kan man läsa att byggnadsprisindex ökat 12 gånger mer än kostnadsprisindex under perioden 1996 till Byggnadsprisindex, BPI, anger prisutvecklingen på nyproducerade bostäder medan konsumentprisindex, KPI, är ett mått på inflationen. I aktuell statistik från SCB (2011) kan ses att utveckling av BPI i relation till KPI fortsatt att öka, se Figur 1. Figur 1. BPI med avdrag för bidrag samt KPI (SCB, 2011). 1

14 Statistikens relevans kan ifrågasättas eftersom storleken på bidragen har varierat kraftigt över tiden och mer och mer exklusiva material har använts de senaste åren(josephson & Saukkoriipi, 2009). Utöver detta menar Josephson och Saukkoriipi (2009) att marknadssituationen har stor betydelse för byggbranschen genom att produktionskostnaderna stiger under högkonjunktur och sjunker vid lågkonjunktur. Byggbranschen är enligt Borgbrant (2003) en bransch med låg lönsamhet och små marginaler. För att öka lönsamheten, framförallt under lågkonjunkturer och ekonomiska kriser, krävs att byggkostnaderna sänks, vilket innebär att resursförbrukningen i projekten måste minskas (Josephson & Saukkoriipi 2009). Byggbranschen genomför sin produktion i projektform, vilket kan vara en bidragande orsak till att produktionskostnaderna är höga. Drivandet av en verksamhet i projektform innebär att varje projekt blir unikt och kostnadsuppskattningen blir en svår process (Josephson & Saukkoriipi, 2005). Den del av byggkostnaden som är företagsberoende och som kan påverkas av effektivare styrning och processer är framförallt de indirekta kostnaderna, arbetsplatsomkostnaderna. På grund av komplexiteten i ett byggprojekt och till följd av att handlingarna många gånger är relativt ofullständiga från början försvåras uppskattningen av arbetsplatsomkostnaderna och för många företag kan det vara den svåraste posten att kalkylera (Söderberg, 1977). Arbetsplatsomkostnaderna innefattar kostnader för att driva den tillfälliga fabriken under byggprocessen, kostnaderna kan exempelvis utgöras av arbetsledning, maskiner, bodar samt tillfällig el- och VA-försörjning. För att genomföra ett projekt så effektivt som möjligt använder entreprenörerna sig av byggstyrning, vilket innefattar produktionsteknisk och ekonomisk styrning (Nordstrand & Rèvai, 2002). En del av arbetsplatsomkostnaderna utgörs alltså av maskinkostnaderna. Precis som övriga omkostnader är maskinkostnaderna svåra att kalkylera på grund av komplexiteten i ett byggprojekt (Söderberg, 1977). Maskinkostnaderna har dessutom haft en tendens att öka den senaste tiden på grund av att allt fler specialmaskiner behövs vid montering av prefabricerade byggelement (Almqvist & Lindvall, 1997). Vidare har de styrande på många arbetsplatser en vag uppfattning om totalkostnaderna för maskin- och metodval (Almqvist & Lindvall, 1997). Ett steg i processen att minska arbetsplatsomkostnaderna och öka lönsamheten är således att minska maskinkostnaderna. 2

15 1.2 Problemformulering För att entreprenadföretagen ska få bättre kontroll på maskinkostnaderna krävs ökad medvetenhet om vilka resurser som utgör merparten av kostnaderna samt hur styrningen kan göras effektivare och mer lättanalyserad. Den övergripande problemformuleringen för rapporten är: Hur kan entreprenadföretag styra sin verksamhet på arbetsplatsen för att minska maskinkostnaderna och säkerställa slutkostnaden i ett tidigt skede? Som stödjande underfrågor används: Hur arbetar entreprenadföretag idag? Vilka hinder och möjligheter finns i dagens arbetssätt? Vad finns det för möjlighet till utveckling? 1.3 Syfte och mål Syftet med arbetet är att göra en utredning av vilken styrning som förekommer ute i produktionen i nuläget för att nå kalkylerad anbudssumma. Vidare är syftet att undersöka hur styrningen och planeringen på arbetsplatsen bör fungera för att minska maskinkostnaderna och säkerställa slutkostnaden i ett tidigt skede. Målet är att undersöka vilka hinder och möjligheter entreprenadföretag har att styra och vad man kan ta hjälp av för verktyg och program för att utveckla styrningen och kostnadskontrollen. 1.4 Avgränsning Fallstudien utgår från ett företagsperspektiv och ej från branschen i sin helhet. Fallstudiearbetet kommer att inrikta sig på tre projekt som genomförs på Skanska i Malmöregionen. Fokus under fallstudien kommer att ligga på maskinkostnader och maskinplanering. Inget fokus kommer att läggas på gällande lagar och reglers påverkan på maskinval. Det kommer inte heller att läggas fokus på att göra en ekonomisk analys av de olika alternativ som presenteras. 1.5 Målgrupp Rapporten riktar sig till Skanska Sverige, främst mot region Hus Syd och distrikt som ska kunna använda de framtagna resultaten för att utvärdera sin verksamhet och vidareutveckla sig inför kommande projekt. 3

16 1.6 Rapportstruktur Rapporten är indelad i sju kapitel, varav de sex första kapitlen inleds med en kort förklaring till vad som hittas under respektive kapitel, kopplingen mellan de sex inledande kapitlen ses i Figur 2. Det sista kapitlet (kapitel 7) innehåller referenser. I det första kapitlet ges en kort bakgrund till ämnet och syftar till att ge läsaren en tydlig bild av vad denne kan hitta i rapporten samt vilka frågor som ska besvaras. Nästföljande kapitel (kapitel 2) beskriver vetenskapsteori, val av metod för studien och författarens förhållningssätt till vetenskapen i rapporten. Här ges även en beskrivning av rapportens upplägg och hur ämnena i rapporten kopplas samman med varandra och med huvudfrågan. I kapitel 3, 4 och 5 ligger rapportens tyngdpunkt. I kapitel 3 beskrivs de teorier som är intressanta utifrån frågeställningen. Efterföljande kapitel (kapitel 4) presenterar resultatet av intervjuer och studier på fallföretaget. I kapitel 5 diskuteras resultatet av studien med utgångspunkt och kopplingar till bakomliggande teori och empiri samt analys av tänkbara utvecklingsmöjligheter. Dessutom ges råd till den framtida utvecklingen i fallföretaget. I kapitel 6 presenteras slutsatserna från studien. Figur 2. Rapportstruktur. 1.7 Begrepp BÅK Maskinstyrning Småmaskiner ÄTA-arbeten Beräknad återstående kostnad Planering och hantering av maskiner och hjälpmedel Skruvdragare, borrmaskiner, sticksåg och liknande Ändrings-, tilläggs-, avgående arbeten 4

17 2 Metodik Styrning för lägre maskinkostnader I detta kapitel beskrivs metoden för genomförandet av studien. Först presenteras vetenskapliga förhållningssätt och vilka metoder för informationshämtning som används och därefter förklaras hur informationskvaliteten säkerställs i rapporten. Författarens förhållningssätt till vetenskapen, hur information samlas in och granskas i studien beskrivs efter en kort presentation av teorierna kring förhållningssätten och metoderna. För att förstå studiens upplägg och genomförande bör läsaren lägga störst vikt vid de avsnitt som förklarar studiens upplägg samt delkapitlet som berör kopplingen mellan ämnesområdena, Vetenskapligt förhållningssätt Positivism Positivism är en vetenskapsteori som utgår från den empiriskt/naturvetenskapliga traditionen (Patel & Davidsson, 2003) och har som utgångspunkt att verkligheten är objektiv och kan mätas (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). Positivism är en antireligiös, antispekulativ och sekulär filosofi med två centrala antaganden. Det första antagandet är att kunskap om faktiska förhållanden vilar på sinneserfarenhet. Det andra antagandet säger att det som inte rör faktiska förhållanden rör förhållandet mellan idéer (Nationalencyklopedin, 2012). Patel och Davidsson (2003) skriver att positivisternas grundtanke är att skapa en enhetlig vetenskap som beskrivs av orsak-verkan samband. Positivister tror vidare att helheten i ett problem kan studeras utifrån dess delproblem. Från positivismen har idealet om att forskare alltid ska vara objektiva i sitt arbete väckts, inom positivismen anses nämligen att forskarens person inte ska kunna påverka resultatet, det vill säga att forskarens förhållningssätt står i en yttre relation till forskningsobjektet (Patel & Davidsson, 2003) Hermeneutik Patel och Davidsson (2003) beskriver hermeneutiken som positivismens motsats medan Nationalencyklopedin (2012) beskriver hermeneutiken och positivismen som varianter av en empirisk kunskapsteori. Hermeneutiken är läran om tolkning (Nationalencyklopedin, 2012) och handlar om att tolka, förstå och förmedla (Westlund, 2009). Hermeneutiken skiljer sig från positivismen genom att den försöker förstå helheten i ett problem och tar sig an ett problem på ett subjektivt sätt. De anser att forskarens egna tankar, intryck och känslor samt tidigare erfarenheter inte är ett hinder för forskarens tolkning och förståelse av objektet (Patel & Davidsson, 2003). 5

18 2.1.3 Kvalitativa och kvantitativa metoder Beroende på forskningsfrågans formulering och det undersökt problemets art kan antingen kvalitativ eller kvantitativ analys användas. Kvalitativa och kvantitativa angreppssätt kan ses som två ändpunkter i hur insamlad information bearbetas och analyseras men de flesta forskare väljer en egen mix mellan dessa. De befinner sig således någonstans mellan de båda metoderna (Patel & Davidsson, 2003). Fejes & Thornberg (2009) menar att genom forskning med båda dimensionerna kan forskaren få en bredare och djupare förståelse för forskningsobjektet. Ett kvalitativt angreppssätt innebär att forskaren försöker förstå innebörden av det som studeras och hur delarna av problemet samverkar för att bilda helheten (Merriam, 2010). Fejes och Thornberg (2009) samt Patel och Davidsson (2003) beskriver en kvalitativ analys som ett tolkande och förstående angreppssätt. De menar att forskaren går på djupet i ämnet och skapar nya teorier. Fejes och Thornberg menar dessutom, precis som Merriam, att den mänskliga aspekten på forskningen är både en styrka och en svaghet i en kvalitativ studie. En kvalitativ studie har mer utrymme för nyanser, men är samtidigt mindre precis (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). Till skillnad från en kvalitativ studie använder kvantitativa studier statistik och numeriska uppgifter som ingångsmaterial (Fejes & Thornberg, 2009 samt Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). Patel och Davidsson (2003) beskriver också att en kvantitativ studie använder sig av statistiska bearbetnings- och analysmodeller och skriver vidare att en kvantitativ studie är bra att använda när forskaren söker svar på var, hur och vilka samband som finns mellan olika företeelser Vetenskapligt förhållningssätt i denna studie Författaren har med sin civilingenjörsbakgrund lättast att ta till sig och förstå positivismen och det angreppssätt som positivismen medför. I studien kommer författaren dock att tillämpa positivism och hermeneutik parallellt eftersom det krävs för att undersöka och analysera information och material som rör frågeställningen. Hermeneutiken kommer framförallt att behövas för att tolka och analysera information från intervjuerna. I studien kommer företrädelsevis en kvalitativ analys göras för att söka svar på problemformuleringen. En kvalitativ studie passar sig bra när målet är att undersöka karaktären eller egenskaperna hos någonting, såsom i denna studie. En kvalitativ studie ger dessutom möjlighet att få fram respondenters uppfattning 6

19 och erfarenheter. För att få en bredare och djupare bild av problemet används både kvalitativa och kvantitativa metoder. Den kvantitativa ansatsen används vid studerande av vissa dokument, företrädelsevis när det gäller kalkyl och avstämningsbitarna. 2.2 Forskningsansats Deduktiv eller induktiv ansats För att tolka teori och empiri finns grundläggande ansatser som har olika sätt att relatera teori och verklighet till varandra. Forskare brukar här skilja på ett deduktivt och ett induktivt arbetssätt (Fejes & Thornberg, 2009). Hur forskaren förhåller sig till förhållandet mellan teori och verklighet illustreras i Figur 3. En deduktiv metod anger Nationalencyklopedin (2012) vara att härleda satser ur allmänna lagar på ett logiskt vis. Patel och Davidsson (2003) menar att man följer bevisandets väg genom en deduktiv ansats och liksom Fejes och Thornberg (2009) skriver de att genom en deduktiv ansats utformas hypoteser ur kända teorier som testats empiriskt. En deduktiv ansats tillför således inget nytt så länge de allmänna teorierna bekräftas. Motsatsen till ett deduktivt arbetssätt är ett induktivt arbetssätt, vilket är när empiriska studier resulterar i utformning av nya teorier. Vid ett induktivt arbetssätt kan forskaren sägas följa upptäckandets väg utan givna förutsättningar. Eftersom ett induktivt arbetssätt baserar teorierna på en mängd enskilda fall kan undersökningarna inte anses bindande av den orsaken att en framtida observation kan avvika från det tidigare studerade (Patel & Davidsson, 2003 samt Fejes & Thornberg, 2009). En kombination mellan ett deduktivt och induktivt angreppssätt kallas abduktivt, i denna metod utgår forskaren från empiriska fakta för att formulera ett hypotetiskt mönster som förklarar fallet utifrån känd teori. Detta betyder att allmänna principer och enskilda fall provas mot varandra och induktion och deduktion används växelvis (Fejes & Thornberg, 2009). 7

20 Figur 3. Relationen mellan teori och verklighet (fritt efter Patel & Davidsson, 2003) Forskningsansats i denna studie Författaren har för studien valt en deduktiv ansats och studerar inledningsvis befintliga teorier, varpå empiriska data samlas in genom intervjuer och studier av interna dokument. Utifrån de funna teorierna analyseras de empiriska studierna i syfte att svara på problemformuleringen. Den empiriska studien har dessutom syftet att sammankoppla hur olika verkliga fenomen påverkar varandra och analysera i vilken utsträckning detta påverkar personernas agerande i relation till funna teorier. 2.3 Fallstudie Fallstudie som forskningsmetod är en empirisk undersökningsform som studerar en aktuell händelse i dess verkliga kontext och är speciellt användbar då gränsen mellan kontext och händelse är oklar (Yin, 2007). En fallstudie undersöker en avgränsad grupp eller ett avgränsat objekt (Patel & Davidsson, 2003 samt Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011) och kan utformas som enfallsstudie eller flerfalsstudie (Yin, 2007). Både enfalls- och flerfallsstudier kan utföras med en eller flera analysenheter, vilket ger upphov till fyra olika designer för genomförande, se Figur 4. En- respektive flerfallsdesign är varianter av samma metodiska ramverk och designen ska utformas utifrån syftet med studien (Yin, 2007). 8

21 Figur 4. Fallstudiedesign, en- och flerfallsstudier (fritt efter Yin, 2007). Insamling av information till en fallstudie kan ske på många olika sätt. Olika datakällor har olika styrkor och svagheter och forskaren måste förhålla sig till källans validitet och reliabilitet i förhållande till fallstudiens syfte och design. För att få så bra information som möjligt bör flera olika datakällor användas i studien. Datakällorna kompletterar på så sätt varandra och ger styrka och bredd i informationen (Yin, 2007). Forskaren är det primära verktyget i en kvalitativ fallstudie, vilket innebär att det ställs stora krav på forskarens egenskaper och färdigheter (Merriam, 2010). En oerfaren forskare kan ha svårt att veta vilka data och vilka personer som är viktiga att fokusera på samt hur data ska samlas in och tolkas. En rapport från en oerfaren forskare kan således lätt bli missvisande och ytlig (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). 9

22 Yin (2007) beskriver fem egenskaper som är viktiga för en fallstudieforskare; En bra fallstudieforskare ska: kunna ställa bra frågor och tolka svaren på ett så korrekt sätt som möjligt. vara en god lyssnare och inte låta sina egna förutfattade meningar eller ideologiska uppfattningar påverka tolkningen av det man ser och hör. vara flexibel och kunna anpassa sig så att nya situationer betraktas som möjligheter och inte som hinder. ha en klar bild av de frågeställningar som studeras, oberoende av om studien har en teoretisk eller tillämpad inriktning eller om den är av explorativ art. En sådan förståelse och inställning gör att den relevanta information och de relevanta skeenden man letar efter antar hanterbara proportioner. inte styras av skeva eller felaktiga uppfattningar, vilket inkluderar sådana som härrör från teorier av olika slag. Han eller hon ska således vara sensitiv och responsiv när det gäller motsägande eller svårtolkad information. Merriam (2010) pekar också på vikten av att vara tolerant för mångtydighet, sensitiv och besitta goda kommunikationsfärdigheter. För att få en tillförlitlig rapport krävs dessutom att forskaren är väl medveten om de felkällor som finns i denna typ av subjektiv forskning Fallstudiedesign i denna studie Denna studie är utformad som en enfallsstudie med flera analysenheter, uppbyggnaden kan ses i Figur 5. Flera analysenheter är relevant i denna studie eftersom den syftar till att sammanställa och utvärdera vilka hinder och möjligheter som finns för en bättre maskinplanering och en säkrare slutkostnad i ett tidigt skede. Data till fallstudien kommer framförallt att inhämtas från intervjuer och interna dokument och den kommer utformas som en kvalitativ fallstudie. I en kvalitativ fallstudie är forskaren det primära verktyget och författaren kommer därför att ta hjälp av erfarna personer på fallstudieföretaget för att säkerställa att fokus läggs på rätt personer och att all information som finns hittas. 10

23 Figur 5. Fallstudiedesign i denna studie. Valet av Skanska som fallstudieföretag baseras på att det är ett representativt entreprenadföretag i den svenska byggbranschen, det är dessutom ett stort företag som således har möjlighet att tillhandahålla de dokument och den handledning som behövs för genomförandet av studien. Företaget har vidare en egen maskinuthyrningsverksamhet som gör det lättare att få en helhetsbild av maskinhanteringen och gör det möjligt för författaren att diskutera med öppna kort mot alla parter. Dess geografiska position i närheten av Malmöområdet var vidare en förutsättning för genomförandet. Inom fallföretaget avgränsas studien till det distrikt i Malmöområdet som inriktat sig på kommersiella fastigheter, för att få så lika förutsättningar som möjligt för de projekt som studeras. En studie av branschen i sin helhet och att ta ett samlat grepp om maskinplaneringen i branschen hade varit en intressant studie, men med tanke på omfattningen av studien i form av tid och pengar är detta inte möjligt. För att undvika en ytlig studie av branschen i sin helhet väljer författaren därför att fokusera på en djupare fallstudie på ett fallföretag. Tre projekt har valts ut som fallstudieobjekt för att kunna göra en djupare studie av maskinhantering och maskinplanering i praktiken. Kravet på projekten var att de var pågående totalentreprenader inom distriktet med inriktning mot kommersiella fastigheter och att de arbetar aktivt med maskinplanering. De projekt som utgör analysenheter i studien presenteras i korthet under rubriken Fallstudieobjekt. 11

24 2.4 Insamling av information Strategi för informationssamling i studien Eftersom det finns begränsat med teori om maskinplanering och maskinhantering har mycket energi lagts på att hitta relevanta teorier och data som berör ämnesområdet. Övergripande berör ämnet byggprocessen, där byggstyrning används för styrning. Byggstyrning kan delas upp i ekonomisk och taktisk styrning, det vill säga det som i studien benämns ekonomistyrning och projektplanering. För att få med helheten i styrningen och startprocessen studeras även kalkyleringsprocessen och hur indirekta kostnader beräknas. Indirekta kostnader är vidare intressant eftersom maskinkostnader på ett projekt utgör en del av arbetsplatsens indirekta kostnader, arbetsplatsomkostnaden. Kopplingen mellan de olika delarna åskådliggörs i Figur 6 och strukturen genomsyrar hela studiens upplägg. Figur 6. Kopplingar mellan informationen i studien. 12

25 2.4.2 Litteraturstudie En litteraturstudie görs för att undvika att studera triviala problem, producera kopior av vad andra forskare redan studerat eller upprepa andra forskares misstag (Merriam, 2010). För att få fram relevant fakta bör sökandet börja på en bred front för att sedan smalna av (Eriksson & Weidersheim-Paul, 2011). Det är även viktigt att definiera vad som är relevant för undersökningen och konkretisera de nyckelord som är avgörande för att hitta relevanta källor och sortera bort de icke relevanta källorna (Bell, 2006) Intervjumetodik Intervjun som datainsamlingsmetod är den främsta källan till information vid kvalitativa fallstudier (Merriam, 2010), men måste analyseras och jämföras med information från andra källor (Yin, 2007). En intervju är enligt Patel och Davidsson (2003) definitionsmässigt när en person ställer frågor till en annan person. Själva intervjun kan utformas på flera olika sätt, beroende på användningsområdet. En intervju med hög standardisering karakteriseras av likalydande frågor i en bestämd ordningsföljd. Intervjuer med låg standardisering karakteriseras av att frågorna formuleras under intervjuns gång och ställs i den ordning som passar sig bäst under intervjutillfället (Patel & Davidsson, 2003 samt Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). En intervju kan även utformas i olika grad av struktur, en väl strukturerad intervju ger respondenten litet utrymme att svara inom, medan en ostrukturerad intervju ger respondenten utrymme att tolka efter egna erfarenheter (Patel & Davidsson, 2003 samt Merriam, 2010). Frågornas utformning kan utformas som öppna frågor eller frågor med fasta svarsalternativ (Patel & Davidsson, 2003). Vid en öppen karaktär på intervjun har intervjuaren möjlighet att fråga både om fakta och om intervjupersonens åsikter om frågorna (Yin, 2007) Informationsinsamling i denna studie Inledningsvis görs en litteraturstudie av teoretisk karaktär för att få djupare förståelse för teorier och fakta som finns i anknytning till forskningsämnet. Fakta inhämtas företrädelsevis från böcker, rapporter och artiklar. Det kan konstateras att det generellt sätt finns lite information skrivet om förhållandena på byggarbetsplatsen och metoder för maskinplanering och maskinuppföljning. Därför görs litteraturstudien till en början på bred front för att inte riskera att gå miste om intressanta fakta till studien. De svenska sökord som använts är; byggstyrning, indirekta kostnader, arbetsplatsomkostnader, kostnadsstyrning, 13

26 ekonomistyrning, maskinstyrning och maskinplanering. Samma sökord har används i engelsk översättning. I arbetet med att få fram empirisk fakta används dels intervjuer och dels studeras interna dokument. Eftersom det krävs stor vana för att få ut värdefull information från helt ostrukturerade intervjuer och författaren inte har använt intervjuer som informationssamlingsmetod i speciellt stor utsträckning tidigare används i studien företrädelsevis delvis strukturerade intervjuer. Genom att använda delvis strukturerade intervjuer har författaren kontroll på att få in information rörande de viktigaste problemfrågorna från alla respondenter samtidigt som de öppna frågorna kan ge utrymme för respondenterna att tolka efter egna erfarenheter. I det inledande skedet hålls vissa ostrukturerade intervjuer för att få en uppfattning av vilken kunskap som finns tillgänglig hos respondenterna och vilken kunskap som är väsentlig för studien. Även i slutfasen används ostrukturerade intervjuer i vissa fall för att få en bredare bild av de allmänna tankarna kring maskinplanering på fallstudieföretaget och befästa att författarens slutsatser har förankring i verkligheten. Förberedelsearbetet inför intervjuerna görs i samråd med handledare på fallföretaget och med hjälp av övriga personer som är insatta i ämnet för att kontrollera frågornas användbarhet. Intervjuerna görs med personer ute på respektive projekt samt med både maskinuthyrningsföretaget och supportfunktionen kalkyl. Beroende på vem som intervjuats används olika stödfrågor. De stödjande frågeformulären redovisas i bilaga 1, 2 och 3. Urvalet av respondenter sker automatiskt genom val av projekt att granska. De personer som intervjuas är de som arbetar med maskinhanteringen och maskinplaneringen på arbetsplatserna eller arbetar med ekonomin i respektive projekt. Inom supportfunktionen kalkyl intervjuas erfarna medarbetare som har god kunskap om maskinkontona, urvalet sker med hjälp av handledare. På maskinuthyrningsföretaget tas kontakt med en distriktssäljare som sitter med i företagets ledningsgrupp och har god insikt i både ekonomiska och administrativa delar. Totalt genomförs intervjuer med 17 personer som ligger till grund för slutsatserna i studien. De intervjuade kategoriseras efter vilka roller de har i sina projekt för att uppnå anonymitet och inga personers namn presenteras i rapporten. Registreringen av informationen under intervjuerna sker med bandinspelning i de fall som respondenten samtycker samt anteckningar av speciellt intressant information. I 14

27 de fall respondenten inte samtycker avseende bandinspelning förs endast anteckningar i samband med intervjun. Registreringen renskrivs och utvecklas i direkt anslutning till intervjun. Respektive intervju sammanfattas och analyseras och skickas till den som har intervjuats för att de ska få möjlighet att kommentera att informationen tolkats på rätt sätt och att allt kommit med. 2.5 Informationskvalitet Validitet och reliabilitet Begreppet validitet har i sin ursprungsbetydelse störst användning inom kvantitativa studier medan reliabilitet främst används i kvalitativa studier (Fejes & Thornberg, 2009). Validitet anger i vilken utsträckning som forskaren undersöker det som han eller hon avser att undersöka (Fejes & Thornberg, 2009, Patel & Davidsson, 2003 samt Bell, 2006). Reliabilitet mäter främst tillförlitligheten hos instrumentet som används i studien (Bell, 2006) och att information samlas in på ett tillförlitligt sätt (Patel & Davidsson, 2003). En god validitet betyder således att instrumentet motstår slumpinflytande och ger samma resultat vid olika tillfällen. En beskrivning från en person eller en observation innehåller alltid ett sant värde och ett felvärde, med en god reliabilitet kan felvärdet minskas (Patel & Davidsson, 2003). Bell (2006) menar att när en fråga inte är reliabel saknar den även validitet, men bara för att en fråga är reliabel behöver det inte betyda att validiteten är hög. Patel och Davidsson (2003) utvidgar detta resonemang genom att säga att fullständig reliabilitet är en förutsättning för att uppnå fullständig validitet Källkritik Källkritik handlar om att analysera det material som samlas in för att kunna rensa bort den information som inte är av värde för studien. Syftet med att agera källkritiskt är att få fram information som är valid, relevant och reliabel. Det vill säga mäter vad den anges mäta, har värde för frågeställningen och är tillförlitlig (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). Oavsett vilket tillvägagångssätt författaren har i sin källkritik är det viktigt att alla versioner och delar som kan påverka frågeställningen kommer med och inte bara de som forskaren anser stödja sina egna idéer. Om forskaren inte lyckas med detta kan rapporten bli skev och skapa en falsk bild av problemet (Patel & Davidsson, 2003). 15

28 2.5.3 Säkerställande av granskning i denna studie Studiens validitet säkerställs genom att ha följdfrågor i beredskap och genom en definition av vilka svar som eftersöks i frågorna. Validiteten i studien säkerställs dessutom genom att handledare och övriga insatta personer får granska frågorna innan intervjuerna börjar för att kunna kommentera och hjälpa till att hitta eventuella luckor. Det kan dock diskuteras huruvida respondenterna påverkas av intervjuaren och om de lämnat samma svar oavsett vem som intervjuar. Genom att använda inspelningsverktyg under intervjun kan sammanställningen göras så fullständig som möjligt och författaren har möjlighet att gå tillbaka till intervjun vid analysarbetet. För att ytterligare undvika missförstånd och feltolkningar återkopplas alla intervjuer till respektive respondent för att denne ska få möjlighet att förtydliga eller korrigera sammanställningen av intervjun inför analysen. Författaren försöker använda sig av triangulering vid insamling av information, vilket åstadkoms genom insamling av data från olika källor. I denna studie används främst interna dokument, böcker, artiklar och intervjuer. De teorier som används analyseras mot varandra och jämförs med vad andra källor anger på samma område. Intervjuerna görs med personer i olika roller i projekten för att få en så heltäckande bild av som möjligt av nuläget. En kritisk faktor i studien är valet av respondenter, eftersom studien är en fallstudie på ett distrikt på Skanska som inriktat sig på kommersiella fastigheter är utbudet inte speciellt stort. Avgränsningen till ett distrikt gör att resultaten till viss del kan generaliseras och tidsbegränsningen tillåter inte heller en större studie. Författaren förutsätter att fallföretaget vill uppnå en utveckling inom problemområdet och uppnå bästa möjliga resultat och att respondenterna och handledare därför hjälper till efter bästa möjliga förmåga. 16

29 3 Teori Styrning för lägre maskinkostnader Detta kapitel behandlar de teoretiska grunderna till de analyser som gjorts i studien. Bland annat presenteras byggprocessen och byggstyrning samt ekonomistyrning och dess roll i byggprojekt. I kapitlet återfinns också kalkylrelaterad information. 3.1 Byggprocessen Beroende på entreprenadform ser detaljerna i byggprocessen lite olika ut, men de steg som ingår är i tur och ordning; beslut om att genomföra ett projekt, produktbestämning, produktframställning och produktanvändning. Processen med produktbestämning innefattar utrednings- och programarbete samt projektering. Detta är en mycket förenklad beskrivning av byggprocessen som kan utvidgas med flera aktiviteter med olika inbördes förhållande beroende på entreprenadform (Nordstrand, 2008). När en byggherre tagit ett beslut om att genomföra ett projekt görs utredningsoch programarbete för att ta fram handlingar som underlag till framställningen. När detta är klart påbörjas projekteringen, beroende på upphandlingsform görs detta arbete antingen av beställaren, utförandeentreprenad, eller av entreprenören, funktionsentreprenad. Nästa skede i processen är produktionen, produktframställningen, som innefattar själva byggandet (Nordstrand, 2008). Vid en funktionsentreprenad kan produktionen påbörjas parallellt med projekteringen medan vid en utförandeentreprenad måste projekteringen vara helt avslutad innan produktionen kan starta. Vid avslutad produktion sker ett överlämnande till brukaren och en övergång till förvaltningsskedet (Nordstrand, 2008). En principiell skiss över förloppet visas i Figur 7 nedan. Figur 7. Byggprocessen (fritt efter Nordstrand, 2008). 17

30 3.2 Kalkylering En kalkyl utgör en bild av verkligheten och fungerar som ett instrument för styrning. Vid kalkylering används modeller av verkligheten för att försöka förutsäga kostnader för ett utfall (Hansson m.fl., 2008 samt Andersson, 2001). Andersson (2001) diskuterar modellens detaljeringsgrad och lyfter fram dilemmat med en allt för exakt modell kontra en så enkel och lätthanterlig modell som möjligt. Med en exakt modell kan en så noggrann bild av verkligheten som möjligt skapas men den kan bli svårhanterlig. En enklare modell kan bli mer lätthanterlig men risken finns att den inte återspeglar en noggrann bild av verkligheten. Vid kalkylering är det viktigt att skapa en balansgång mellan kausalitetsprincipen och väsentlighetsprincipen. Kausalitetsprincipen grundar sig på att varje objekt i kalkylen ska belastas och tillgodoräknas rätt kostnader, det vill säga de som objektet förorsakat. Om kalkylen istället bara fokuserar på de viktigaste, största och mest betydelsefulla kalkylposterna används väsentlighetsprincipen. Övriga kostnader beräknas sedan schablonmässigt (Andersson, 2001). Andersson (2001) tar även upp att kalkylen måste vara överskådlig, hanterbarhetsprincipen, vilket innebär att kalkylarbetet begränsas för att göras hanterbart. En ökad precision måste alltid vägas mot den extra kostnad som uppkommer på grund av merarbetet. Genom att kalkylera ett projekt innan genomförande kan ett första beslutsunderlag om huruvida beställaren har råd med projektet tas fram. Kalkylering i ett tidigt skede kan även ge en uppfattning av vilka behov som behöver tillgodoses, vad de kostar samt bestämma en första ram. Den information som tas fram kan dessutom utgöra underlag för planering, materialval, metodval och styrning (Hansson m.fl., 2008 samt Andersson, 2001). Beroende på tillgång till kalkylunderlag avgörs möjligheten att göra en kalkyl som överrensstämmer med verkligheten. Grunddata till kalkylunderlaget utgörs ofta av grunddata från företagets informationssystem och kommer från internredovisningar och statistiksammanställningar från tidigare projekt. Valet av kalkylmodell för att bygga upp kalkylen styrs av vilket syfte kalkylen ska uppfylla. Därmed måste alla kostnader värderas vid nya kalkyler (Andersson, 2001). Processen att ta fram en kalkyl börjar med att fastställa vilka behov och krav som ställs på materialet som tas fram. När kraven är fastställda väljs en lämplig modell för att försöka komma så nära verkligheten som möjligt. Eftersom kalkylerna görs i förväg finns det stor risk att utfallet inte stämmer exakt överrens med vad kalkylen säger. För att minska risken för fel i kalkylen är det viktigt att de som 18

31 upprättar kalkylen har en god kommunikation med de som ska genomföra och leda projektet i verkligheten (Hansson m.fl., 2008). En bristande kommunikation kan vara en av anledningarna till att kalkylen slår fel, men det kan finns många andra orsaker till att fel uppkommer. Bland annat kan bristande beslutsunderlag, förändringar i projektet, bristande information, olämplig kalkylmetod, olämpligt vald organisation och bristande insikt i kalkylskedet vara anledningar till differenserna mellan kalkyl och verklighet (Hansson m.fl., 2008). I samband med byggstarten upprättas en produktionskalkyl, vilken är en detaljerad budget som ska avspegla styrning och kostnadsfördelning under projektet (Nordstrand & Rèvai, 2002). Produktionskalkylen upprättas med utgångspunkt från de kostnader som kalkylerats i anbudsskedet och kompletteras med förändringar som framkommit och de olika byggmetoder som kalkylerats med i anbudskalkylen analyseras (Nordstrand, 2008). Det är viktigt att produktionskalkylen är uppbyggd på samma sätt som de verkliga kostnaderna redovisas för att underlätta styrningen av projektet (Nordstrand & Rèvai, 2002). 3.3 Indirekta kostnader Ett företags kostnader kan delas in i direkta och indirekta kostnader. Direkta kostnader är de som kan fördelas direkt på kostnadsbärare (Andersson, 2001). Indirekta kostnader är sådana kostnader som inte kan hänföras direkt till någon speciell kostnadsbärare, dessa kostnader kallas även för omkostnader (Nationalencyklopedin, 2012 samt Andersson, 2001). Fördelningen av de indirekta kostnaderna kan göras genom att de hänförs till kostnadsställen och därifrån kan de kopplas till kostnadsbärare (Andersson, 2001). De indirekta kostnaderna i ett byggprojekt innefattar de kostnader som inte är någon del av det verkliga byggarbetet utan utgörs av entreprenörens kostnader för att supporta arbetet på byggarbetsplatsen, till exempel arbetsledning, maskiner, etablering och drift (Assaf m.fl., 2001). De indirekta kostnaderna består av både projektspecifika indirekta kostnader och företagets indirekta kostnader (Assaf m.fl., 2001). Assaf m.fl. (2001) menar att företagets indirekta kostnader är huvudorsaken till att många företag är oförmögna att skapa vinst i företaget eller till och med att de inte stannar kvar i branschen. Företagets indirekta kostnader består av kostnader som uppkommer vid support av produktionen, men som inte är direkt kopplat till något projekt. Det är således dessa som är viktigast att hålla koll på eftersom de drabbar resultatet i 19

32 alla företagets projekt. Assaf m.fl. (2001) menar att anledningen till att de indirekta kostnaderna är svåra att mäta och således även svåra att minska är: De genereras av indirekta aktiviteter som inte är tydligt definierade. Alla indirekta aktiviteter anses viktiga för företagets överlevnad trots att en aktivitets- eller kvalitetsminskning inte skulle ge någon effekt på verksamheten. De verkliga kostnaderna är aldrig exakt kända. Nedskärningar i de indirekta kostnaderna drabbar ofta befattningshavare först, vilket ibland medför en defensiv inställning bland toppcheferna. Vissa företag saknar tydliga och långsiktiga planer för affärsverksamheten, vilket orsakar förvirring avseende de indirekta kostnadernas prioriteringar. Det faktum att byggbranschen är en ostabil bransch gör det svårt för entreprenörerna att bestämma den optimala indirekta kostnaden. Med en optimal indirekt kostnad ska företaget kunna uppnå sina strategiska mål samtidigt som de måste kunna vinna och administrera stora projekt (Assaf m.fl., 2001) Arbetsplatsomkostnader Arbetsplatsomkostnader är indirekta kostnader och omfattar kostnader för att driva arbetsplatsen, så som exempelvis arbetsledning, maskiner, bodar samt tillfällig el- och VA-försörjning. Vissa av arbetsplatsomkostnaderna är beroende av byggtiden (Hansson m.fl., 2008) medan andra kan anses som fasta, oberoende av byggtiden (Söderberg, 1977). Söderberg (1977) menar dock att arbetsplatsomkostnaderna bör hänföras till direkta kostnader i största möjliga mån och hävdar att dessa kostnader är de som kalkylatorerna har svårast att bedöma. Arbetsplatsomkostnaderna beräknas med underlag från de direkta kostnaderna, det vill säga kostnaderna för material och arbete. De direkta och de indirekta kostnaderna utgör tillsammans den totala byggkostnaden. Skillnaden mellan de direkta kostnaderna när byggföretag lämnar anbud är oftast små och således är det förmågan att planera och bedöma resursinsatserna som blir avgörande i konkurrensen mellan byggföretagen, det vill säga förmågan att sänka de indirekta kostnaderna (Hansson m.fl., 2008). 20

33 3.4 Byggstyrning För att lyckas genomföra ett byggprojekt så effektivt som möjligt använder byggentreprenören sig av byggstyrning (Nordstrand & Rèvai, 2002). Syftet med byggstyrning är att entreprenören ska kunna producera ett projekt som uppfyller kundens krav och företagets interna krav (Barnes, 1988). Byggstyrning omfattar flertalet olika åtgärder som påverkar och är aktuella under olika delar av byggprocessen. Enligt Nordstrand och Rèvai (2002) innefattar byggstyrning att; ställa upp mål för verksamheten planera hur målen ska uppnås genomföra verksamheten enligt planerna följa upp verksamheten analysera skillnader mellan förväntat och verkligt resultat korrigera avvikelser från planerat förlopp och vidta åtgärder Hur styrningen bäst sker beror på vilka verktyg som finns tillgängliga, hur väl anpassade verktygen är till det som ska styras och vilka mål som ska uppnås (Nordstrand & Rèvai, 2002). Byggstyrningen skiljer sig i vissa avseende beroende på entreprenadform men det är företrädelsevis samma principer. Nyckeln till framgångsrik byggstyrning är planering (Nordstrand & Rèvai, 2002). Byggstyrning kan delas in i produktionsteknisk styrning och ekonomisk styrning. Under anbudsskedet utgör mängdberäkning och anbudsplanering de huvudsakliga produktionstekniska styrmedlen, medan kostnadsberäkning utgör den huvudsakliga ekonomiska styrningen. Under produktionen utgör upprättande och uppföljning av planer den främsta produktionstekniska styrningen. Den ekonomiska styrningen under byggproduktionsskedet utgörs främst av kontroll av intäkter och kostnader samt prognoser för dessa (Nordstrand & Rèvai, 2002). Principen för byggstyrningsprocessen visas i Figur 8 på nästa sida. 21

34 Figur 8. Byggstyrning (fritt efter Nordstrand & Rèvai, 2002). 3.5 Ekonomistyrning Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla eller förvalta (Nationalencyklopedin, 2012). Ekonomistyrning handlar således om hur ett företag styrs för att uppnå en god ekonomi, det vill säga får ut ett större värde än vad de sätter in. Det finns många exempel på definitioner av ekonomistyrning i litteraturen, ett urval är: Avsiktlig påverkan av ett företags verksamhet och dess befattningshavare i avsikt att nå vissa ekonomiska mål. (Nationalencyklopedin, 2012) Att med hjälp av ekonomisk information försöka uppnå ett önskvärt beteende bland organisationens medlemmar. (Lindvall, 2001 sid 46) Ekonomistyrning avser all den planering och uppföljning som bedrivs i ett företag där måttenheten är pengar (Lind, 1996 sid 9) Syftet med ekonomistyrning är således att skapa lönsamhet, vilket ofta är företagets viktigaste mål eller restrikt (Holmblad Brunsson, 2005). Ökad lönsamhet i ett företag kan uppnås genom effektivitet och produktivitet i företagets processer. Effektivitet kallas även inre effektivitet och handlar om att 22

35 göra saker på rätt sätt, medan produktivitet handlar om att göra rätt saker och kallas även yttre effektivitet. För att skapa effektivitet i ett företag krävs ordning och att beslutsfattarna har något att arbeta efter, ett styrinstrument (Holmblad Brunsson, 2005 samt Lindvall, 2001). Lind (1996) och Andersson (2001) beskriver styrning på tre olika nivåer, strategisk, taktisk och operativ styrning. Den strategiska styrningen handlar främst om långsiktig planering och långsiktiga beslut som rör företagets verksamhet. I huvudsak handlar den strategiska styrningen om att fördela resurser i syfte att uppnå de mål som satts upp. Den taktiska styrningen syftar till ett företags styrning under en kortare tidsperiod, cirka ett till två år. I den taktiska styrningen handlar det om att disponera de resurser som tilldelats i den strategiska styrningen på ett så effektivt sätt som möjligt. Den kortsiktiga löpande styrningen utgörs av den operativa styrningen och påverkar endast mindre delar av ett företag. Till skillnad från strategiska och taktiska problemen kräver de operativa omgående beaktning (Andersson, 2001). I flertalet böcker uttrycks kritik mot ekonomistyrning som verktyg i den löpande styrningen, den främsta kritiken som riktas mot ekonomistyrningen är att de rapporter som tas fram kommer för sent till cheferna för att få någon inverkan på den löpande styrningen (Lind, 1996, Lindvall, 2001 samt Holmblad Brunsson, 2005). Lindvall (2001) tar även upp kritik mot att ekonomistyrning skapar obalans i styrsekvenserna på grund av att det läggs för mycket tid på att sätta upp mål framför att följa upp och åtgärda avvikelser samt att det är svårt att få in nya impulser i styrprocesserna. Ytterligare kritik mot ekonomistyrning är att informationen anses vara alltför irrelevant, felaktig och för svårtydd för användarna samt att informationen är alltför aggregerad vilket gör att det är svårt att koppla samman information från rapporterna med det som sker i verkligheten. För att få ut något från ekonomistyrningen och för att den ska passa varje enhets karakteristika måste den därför anpassas och utvecklas utifrån enhetens förutsättningar (Lind, 1996) Ekonomistyrning i projekt Den del av ekonomistyrningen som berör kostnader kallas för kostnadsstyrning. I projektverksamhet handlar kostnadsstyrning om planering, beräkningar, budgetering och kostnadskontroll i syfte att avsluta projekt inom uppsatt budget. Kostnadsstyrningsprocessen kan delas upp i tre steg; kostnadsberäkning, kostnadsbudgetering och kostnadskontroll. Dessa delar hänger starkt samman med varandra och uppkommer minst en gång i varje projekt (Project Management Institute, 2004). Nordstrand och Rèvai (2002) menar att ekonomistyrning används 23

36 för att försöka säkerställa att projektet genomförs inom ramen för de kostnader som kalkylerats fram. Det vill säga det som Hansson m.fl. (2008) kallar för att söka ram, låsa ram och hålla ram. Nordstrand och Rèvai (2002) menar vidare att ekonomistyrningen används för att ge signaler om projektets status under projekttiden och med hjälp av dem identifiera och åtgärda om det uppstår avvikelser. Enligt Project Management Institute (2004) finns det störst möjlighet att påverka kostnaderna i början av ett projekt och de menar därför att det är viktigt med tydliga definitioner och beskrivningar i ett tidigt skede för att få god kostnadsstyrning. Kostnadsstyrningsprocessen, som innefattar kostnadsberäkning, kostnadsbudgetering och kostnadskontroll, föregås av en planeringsfas där ramarna för styrningsprocesserna sätts i syfte att processernas utförande ska bli så effektivt och samordnat som möjligt. Kostnadsberäkningen innebär att beräkna kostnaderna för de planerade aktiviteterna samt identifiera och väga olika alternativ mot varandra. I nästa process, kostnadsbudgeteringen, aggregeras de enskilda aktiviteternas uppskattade kostnader för att få fram en totalkostnad, en budget (Project Management Institute, 2004). För att inte överskrida budgeten måste alla beslut som påverkar totalkostnaden analyseras innan några beslut fattas (Barnes, 1988). Barnes (1988) anger vidare ett antal nyckelfaktorer för att hålla sig inom budgeten: Chefer och de system som de använder måste ge goda förutsättningar när beslut som rör planen för återstående arbeten tas. Omfattande övervägande bör göras över möjliga alternativ. Bra kostnadsprognoser måste göras så noggrant som möjligt under givna förhållanden. Det alternativ som väljs måste vara det som passar bäst in i kostnadsprognosen för hela projektet När ett beslut tagits ska den prognostiserade kostnaden för det valda alternativet inkluderas i den totala kostnadsprognosen så att denna är up-to-date. Att hamna inom budgeten handlar alltså om en god kostnadskontroll, en process som enligt Project Management Institute (2004) bland annat innefattar att påverka de faktorer som skapar förändringar i totalkostnaden, hantera faktiska förändringar när de uppkommer och övervaka kostnader för att hitta och förstå variationer mot grundkalkylen. Project Management Institute (2004) beskriver 24

37 även att kostnadskontroll handlar om att förhindra felaktiga, olämpliga eller icke godkända förändringar från att förbruka resurser, informera lämpliga intressenter om genomförda förändringar samt att agera för att hålla potentiella kostnadsöverskridanden inom rimliga gränser. Ekonomisk styrning i projektorganisationer används dels för att produktionsledningen ska ha kontroll på ekonomin under byggprocessen, men även för att företagsledningen ska ha kontroll på hela företagets ekonomi (Nordstrand & Rèvai, 2002). Ekonomistyrningen i ett företag har sin grund i produktkalkyleringen, budget och redovisning, vilka har starka kopplingar mellan varandra, ska stärka varandra och fungera som en helhet (Andersson, 2001). Andersson (2001) poängterar också att det är viktigt att de tre ekonomistyrdelarna bygger på samma koncept, har likartad uppbyggnad och hanterar data på ett homogent vis, kopplingen illustreras i Figur 9. Figur 9. Budget, redovisning och produktkalkylering som en helhet (fritt efter Andersson, 2001). Ett av de viktigaste ekonomiska styrmedlen ute i produktionen i byggföretag är produktionskalkylen som ligger till grund för övrig planering i projektet. För att projektchefen ska kunna påverka och styra projektet är det viktigt att han eller hon är med i ett tidigt skede i framtagandet av produktionskalkylen (Karlsson, 2009). En bra planering är en förutsättning för att kunna genomföra en bra styrning och kontroll innan och under projektet (Nordstrand & Rèvai, 2002). Dessutom krävs stort intresse och god kunskap hos platsledningen samt en väl genomarbetad produktionskalkyl som kan ligga till grund för styrningen (Karlsson, 2009). Studien som gjorts av Karlsson (2009) visar att många platschefer lägger mycket tid på planering och uppföljning av sina projekt men att planeringen ändå upplevs otillräcklig. För att uppnå ett bättre resultat krävs enligt studien mer tid och resurser samt avlastning från den operativa verksamheten. Karlsson (2009) belyser även det faktum att det är viktigt med rätt person på rätt plats och att det krävs kompetens och erfarenhet för att lyckas med planeringen. 25

38 Ekonomistyrning i byggprojekt handlar således om att göra uppföljningar och avstämningar utifrån uppsatta planer. Vid en uppföljning görs en sammanställning av de kostnader och intäkter som uppkommit under en period och en jämförelse av dessa mot kalkylerade kostnader. Uppföljningen ligger till grund för avstämningarna som innefattar betydligt mer än bara kostnads- och intäktsjämförelse. En avstämning innebär även djupare jämförelser och analyser samt beräkning av återstående kostnader och därmed en totalkostnad för projektet. Huvudsyftet med att göra en framtidsprognos över beräknade intäkter och kostnader är att säkerställa slutkostnaden i ett tidigt skede (Nordstrand & Rèvai, 2002). Genom fördelning av arbetet med avstämningarna av produktionskostnaderna kan kunskapen om ekonomistyrning ökas inom företaget samtidigt som medarbetarna får personlig utveckling. Ansvarsfördelningen gör även att kunskapen och medvetenheten om produktionsekonomins betydelse på arbetsplatsen fördelas ner i leden och stimulerar de anställda i deras arbete (Nordstrand & Rèvai, 2002). För att skaffa sig erfarenheter och dra lärdomar när projekt avslutas krävs en jämförelse mellan verkligt resultat och ursprunglig plan (Karlsson, 2009). 3.6 Projektplanering Inom byggsektorn är det entreprenörerna som genom tiderna lagt störst vikt vid planering (Harris & McCaffer, 2006). För att kunna styra ett projekt eller en verksamhet på ett effektivt sätt måste denna enligt Nordstrand och Rèvai (2002) vara planerad och planerna måste vara dokumenterade. Anledningen till att planera verksamheten är att identifiera aktiviteter och resurser i syfte att utnyttja dessa på ett optimalt sätt utan att konflikter uppstår (Friblick & Olsson, 2009). Friblick och Olsson (2009) menar att ett projekts mål måste vara väl definierade för att få ut maximalt av planeringen. Anledningen till detta är att den bästa vägen till ett mål inte kan planeras om inte målet är känt. En god planering kräver även att indata till planeringen är korrekta och precisa. Friblick och Olsson (2009) tar vidare upp problemet med otydliga och oprecisa indata när beställaren ändrar sina mål under projekttiden samt förändrar projektets omfattning, vilket kan utgöra ett hinder för en så optimal planering som möjligt. Resultatet av en välplanerad och noggrann genomarbetad process visar sig direkt på lönsamheten för både projektet i sig och på företaget i sin helhet (Harris & McCaffer, 2006). 26

39 Planering kan precis som styrning delas in i tre kategorier; strategisk, taktisk och operativ planering. Den strategiska planeringen innefattar en övergripande planering av aktiviteter som rör organisationens mål och visioner. Huvudtidplanen utgör en typisk strategisk plan i ett byggprojekt. En taktisk plan utformas utifrån den strategiska planen och anger organisationens grundstruktur och styrinstrumenten som används för att styra organisationen mot uppställda mål. I ett byggprojekt utgörs den taktiska styrningen av produktionstidplanen. Den mer kortsiktiga planeringen gestaltas i den operativa planeringen och utgörs i byggprojekt av rullande tidplaner. Den operativa planeringen är en mer detaljerad planering av det som utarbetas i produktionstidplanen (Friblick & Olsson, 2009). Det fösta steget i planeringen av produktionen är att göra ett schema över aktiviteter, vilket bör innefatta varaktighet, beskrivning, startdatum och logisk koppling till andra aktiviteter (Harris & McCaffer, 2006). För att få en så optimal resursfördelning som möjligt bör tidsanalysen kompletteras med en resursplanering. Genom resurssättning kan hänsyn tas till vilka resurser som finns att tillgå och optimera processen efter det. Resurssättningen i ett byggprojekt kan innefatta både mänskliga, materiella och maskinella resurser (Friblick & Olsson, 2009). De planer som upprättas under planeringsprocessen utgör styrinstrument under projektet och det är mot dessa som avstämningarna sedan görs. Syftet är att snabbt kunna identifiera och åtgärda om projektets utveckling inte följer den planerade (Nordstrand & Rèvai, 2002). Eftersom förutsättningarna i byggprojekt ofta förändras under projektets framskridande måste de verktyg som används tillåta uppdatering av startdatum, varaktighet, slutdatum och resursbehov (Harris & McCaffer, 2006). Åtgärder som kan vara aktuella om avvikelser uppkommer kan vara att sänka ambitionsnivån, tillföra mer resurser, omorganisera eller omfördela resurser eller förskjuta tidplanen (Friblick & Olsson, 2009). Friblick och Olsson (2009) menar att en avvikelse är lättare att rätta till om den upptäcks i ett tidigt skede och därför bör statusen för projektet gentemot planen åskådliggöras på ett grafiskt sätt för att få det så lättöverskådligt som möjligt. I vissa planeringsverktyg kan kostnader inkluderas och i dessa fall kan konsekvenser på ett enkelt sätt värderas i kostnadstermer när de uppstår. Ett sådant system gör det även enkelt att kalkylera förändringar och dess påverkan på projektet. Genom att kunna göra analyser och utforska konsekvenser innan de blir verklighet är det möjligt att använda planeringen till strategisk planering (Harris & McCaffer, 2006). 27

40 3.6.1 Maskinplanering Kostnaden för maskiner i ett husbyggnadsprojekt uppgår till cirka 3-6 % av den totala produktionskostnaden (Almqvist & Lindvall, 1997 samt Berg & Persson, 2003). För att ha kontroll på maskinkostnaderna bör en maskinplan med utgångspunkt i maskinbudgeten göras, denna plan har som syfte att vara budget och utgöra underlag för avstämningar samt bidra till att maskiner beställs och returneras i tid (Bergh & Persson, 2003). Vid val av maskin bör beställaren av maskinen beakta både kortsiktiga direkta kostnader och långsiktiga indirekta kostnader men oftast tas bara hänsyn till de kortsiktiga direkta kostnaderna, det vill säga den faktiska hyreskostnaden. Långsiktiga indirekta kostnader kan till exempel utgöras av kostnader för arbetsskador på grund av felaktiga maskiner för uppgiften eller felaktigt användande av maskiner (Almqvist & Lindvall, 1997). Entreprenadföretagen kan enligt Harris och McCaffer (2006) välja mellan att hyra eller köpa maskiner för att utrusta den tillfälliga fabriken. Harris och McCaffer (2006) menar att en investering i maskiner inte bör göras om inte det kan ge en tillfredställande avkastning. Beslutet bör grundas på ekonomiska överväganden, men dessutom bör faktorer som service, underhåll, leveranssäkerhet och betalningsvillkor vägas in i beslutet. Almqvist och Lindvall (1997) presenterar i sin rapport vilka faktorer som är avgörande i projekterings-, planerings- och produktionsskedet för att göra ett väl anpassat maskinval i relation till byggprojektet. De menar att informationsutbyte, informationsinsamling och utbildning är nyckelfaktorer för lyckad planering i alla skeden. I projekteringsskedet menar Almqvist och Lindvall (1997) att väl utförd projektering och färdiga handlingar vid byggstart, ökad samverkan i ett tidigt skede mellan alla parter, ökad erfarenhetsåterföring, tidig upphandling av entreprenader och ett väl fungerande informationsutbyte mellan inblandade aktörer är avgörande för ett bra maskinval. Även Bergh och Persson (2003) trycker på att det bör tas kontakt med maskinuthyrarna i ett tidigt stadium för att ta till vara på deras kunskap och uppdatering inom området. 28

41 Ett väl anpassat maskinval i planeringsskedet grundar Almqvist och Lindvall (1997) på följande punkter: Kommunikation mellan inblandade aktörer. Upprättande av maskinplan under planeringsstadiet där maskinbehovet framgår klart. Erfarenhetsåterföring bör tillämpas. Ha ett väl fungerande informationsutbyte mellan inblandade aktörer. Med kommunikation mellan inblandade aktörer syftas på att konstruktörer, arkitekter, maskinuthyrare och arbetsplatspersonal ska föra en dialog under såväl planerings- som produktionsskedet. En del av resultatet av kommunikationen bör vara en tydlig maskinplan för att underlätta vid anskaffande av maskiner i senare skede. Under produktionsskedet menar Almqvist och Lindvall (1997) att en god maskinförsörjning grundas på följande punkter: En viss framförhållning bör finnas vid beställning av maskiner. Uppföljning av maskinhanteringen bör göras för senare projekt. Graden av användning av upprättade maskinplaner. Innovationer och uppfinningar tas tillvara och dokumenteras. Maskinansvarig utses. Ett väl fungerande informationsutbyte mellan inblandade aktörer. Störningar som uppkommer i samband med maskinhanteringen följs allt för sällan upp i byggbranschen trots att de står för cirka 7,5 % av den totala felkostnaden i projekten (Almqvist & Lindvall, 1997). Den bristfälliga uppföljningen gör att personalen ute i produktionen har dålig uppfattning av hur stora kostnaderna kring störningarna är. De vanligaste orsakerna till störningar är att maskinerna stjäls, går sönder eller utsätts för skadegörelse. Det kan dock konstateras att större störningar många gånger följs upp. Likaså utförs en djupare planering desto dyrare maskiner det handlar om, men vid billigare maskiner finns det stora brister i planeringsarbetet (Almqvist & Lindvall, 1997). 29

42 30

43 4 Empiri Styrning för lägre maskinkostnader I detta kapitel beskrivs hur Skanska arbetar med byggstyrning i allmänhet och maskinplanering i synnerhet. Informationen kommer från Skanskas verksamhetsmanual och från intervjuer med personer med anknytning till projekten i fallstudien. 4.1 Presentation av fallföretaget Skanska AB är ett av världens ledande bygg- och projektutvecklingsföretag med en omsättning på cirka 122 miljarder år 2011, varav Skanska Sverige AB svarade för cirka 27,4 miljarder kronor. Skanska AB verkar på hemmamarknader i Europa, USA och Latinamerika och har som mål att vara det mest lönsamma företaget i sin bransch samt ledande inom grönt byggande och säkerhet. Skanska Sverige består av fyra verksamhetsgrenar; byggverksamhet, bostadsutveckling, kommersiell utveckling och infrastrukturutveckling. Verksamhetsgrenen husbyggande har i Sverige 8 regioner som i sin tur är indelade i distrikt, se organisationsschema i Figur 10 och Figur 11 (Skanska Sverige, 2011). Figur 10. Organisationsschema byggverksamheten Skanska Sverige, fokusregionen och fokusavdelningarna inringade (fritt efter Skanska Sverige, 2011). 31

44 Figur 11. Organisationsschema region Hus Syd (fritt efter Skanska Sverige, 2011). Skanska Maskin och kalkylavdelningen är båda supportfunktioner till verksamheten. Kalkylavdelningen ska stötta produktionen i kalkylarbetet och räkna på anbud. Skanska Maskin är ett helägt dotterbolag till Skanska Sverige som agerar för att tillgodose projekten inom Skanska Sverige med maskiner, bodar och andra tillbehör. Dessutom tillhandahåller de tjänster såsom verkstadsarbeten, el-arbeten och konsulttjänster i form av ställningar, kranar med mera. Skanska Maskin levererar uppskattningsvis 70 % av Skanska Sveriges bygg- och anläggningsgemensamma maskiner och tjänster Fallstudieobjekt Studiens fokus är på det distrikt i region Hus Syd som är inriktat mot kommersiella fastigheter samt mot fallföretagets stödfunktioner kalkyl och maskin. De projekt som valts ut som fallstudieobjekt utifrån begränsningarna som angetts under kapitel presenteras översiktligt nedan. Budgeten ligger på knappt 100 miljoner i fallstudieobjekt 1 och drygt 100 miljoner i fallstudieobjekt 2, så de är ungefär lika stora när det gäller kostnader. I fallstudieobjekt 3 är budgeten ungefär tre gånger större, det vill säga drygt 300 miljoner. Fallstudieobjekt 1 Projektet är en totalentreprenad med en intern beställare i form av Skanska Öresund. Totalentreprenadansvaret innefattar fullständig projektering exklusive larm och bevakning. Projektet beräknas pågå cirka 19 produktionsmånader och innefattar nyproduktion av en byggnad på omkring kvadratmeter. Byggnaden består av fyra våningar samt garage i källare och fläktrum på taket. 32

45 Fallstudieobjekt 2 Projektet är en totalentreprenad med en extern beställare. Projektet beräknas pågå cirka 17 produktionsmånader och innefattar nyproduktion av en skola. Den totala byggytan på kvadratmeter fördelar sig på tre våningar i mittdelen, två våningar i två flyglar samt fläktrum på taket. Fallstudieobjekt 3 Projektet är en totalentreprenad med en extern beställare. I projektet ansvarar Skanska för komplettering av befintlig betongstomme samt installationer. Byggnaden består av sju våningar som är nyproduktion samt en lägre byggnad som sammankopplar ny och befintlig byggnad. Projektet omfattar totalt cirka kvadratmeter nyproduktion. Entreprenadtiden beräknas till 14 produktionsmånader. 4.2 Byggstyrning på Skanska Informationen i kapitel 4.2 är valda delar av den teoretiska styrningen i Skanska Sverige (Skanska Sverige, 2012), som grundar sig på information från verksamhetsmanualen. Eftersom delar av verksamhetsmanualen tillhör företagshemligheter kommer processer och arbetssätt att beskrivas relativt generellt. Ledningssystemet består av affärsplaner och verksamhetsmanual. Affärsplanen innehåller strategier och åtgärder för att nå de mål som satts upp för verksamheten. Verksamhetsmanualen och de hjälpmedel som finns i den anger Skanskas arbetssätt och är ett teoretiskt stöd för de anställda Kalkyleringsprocessen I det tidiga skedet av byggprocessen görs en anbudskalkyl, som ligger till grund för produktionskalkylen om anbudet erhålls. Redan i anbudsskedet är det viktigt att lägga upp strukturen på kalkylposterna på ett sätt som gör att de kan överföras till en budget som blir lätt att stämma av under produktionen. Målet i företaget är att den tänkta produktionschefen, projektchefen och projektingenjören ska vara delaktig i kalkyleringsprocessen, om detta inte är möjligt bör i alla fall någon av dessa eller någon med samma roll vara delaktig. Utifrån anbudskalkylen upprättas en produktionskalkyl med justeringar för förändrade förutsättningar, såsom kompletteringar av underlag, ändrade metodval, inköpsjusteringar och mängdjusteringar. Produktionskalkylen ska sedan 33

46 ligga till grund för kostnadsbudget, mål i projektet, planering, inköp, avstämning och prognos Planeringsprocessen För att på ett effektivt sätt styra projektet mot uppsatta mål och givna krav upprättas planer. De planer som bör upprättas är projekttidplan, projektplan, produktionstidplan, maskinplan, arbetskraftsdiagram, inköpstidplan, arbetsplatsdispositionsplan och trafikanordningsplan. Projekttidplanen är den som ligger till grund för övriga tidplaner Projektstyrning Projektstyrningen i Skanska grundas på produktionstidplan, budget och projektplan. För att kunna styra på ett effektivt sätt bör planerna och budgeten brytas ner i delmål. Dessa delmål kan nås genom framsynt ledarskap, delegering av ansvar och befogenheter samt en väldisponerad projektorganisation. Projektstyrningen ska fokusera på; tid, ekonomi, kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Styrningen ska planeras och förverkligas i samspråk mellan produktionsledning, yrkesarbetare och underentreprenörer. Maskinplanen är en del av projektstyrningen och anger vilka maskiner, kranar och annan utrustning som behövs på arbetsplatsen. Maskinplanen ska vara ett hjälpmedel för prognoser och uppföljningar samt utgöra en grund för avtal med maskinentreprenörer. I verksamhetsmanualen finns inga direktiv eller hjälpmedel för hur maskinplanerna ska byggas upp eller utformas Ekonomistyrning I verksamhetsmanualen delas ekonomiprocessen upp i fem delar; kalkyl och budget, daglig drift, avstämning, prognos samt projektavslut. Kalkyl- och budgetprocessen beskrivs närmare i Kalkyleringsprocessen. Det underlag som tas fram i detta skede ligger till grund för det efterföljande arbetet. Skanskas verktyg för ekonomisk styrning behandlar bland annat kalkylarbete, daglig drift, avstämning och prognos. Ekonomistyrningen i den dagliga driften innefattar att föra dagboksanteckningar, hantera ÄTA-arbeten, kontrollera bokföring av projektets kostnader, följa upp timmar, kapaciteter och mängder, registrera förändringar, mäta utförda mängder, fakturera kund samt stämma av kassaflöde. 34

47 Arbetet med avstämningar innebär att jämföra avvikelser med kalkylerade och prognostiserade kostnader och intäkter. Avstämningar görs minst en gång per kvartal och innebär att daglig drift stäms av, utfört arbete och producerad kostnad uppdateras och eventuella avvikelser analyseras. Utifrån jämförelsen mellan utfört arbete och producerad kostnad samt mellan kalkylerade och nerlagda timmar vidtas vid behov lämpliga åtgärder avhängt av vad avvikelsen beror på. Prognoser görs kvartalsvis och följer fastställd årsarbetsplan. Vid en prognos görs en uppskattning av vad slutkostnaden beräknas till och en bedömning av risker och möjligheters kostnadspåverkan. Vid avslutning av ett projekt ska en jämförelse mellan produktionskalkyl, kostnadsbudget och det verkliga utfallet göras. Verkliga kostnader importeras till ekonomistyrningsprogrammet för erfarenhetsåterföring. 4.3 Maskinstyrning på Skanska Till prognos 2 år 2011 kom ett direktiv om att redovisa maskintidplan och inköpstidplan vid prognostillfällena i ett försök att sänka maskinkostnaderna. De data som ligger till grund för det som kommit fram i de empiriska studierna har inhämtats via intervjuer på fallstudieobjekten, studerande av interna dokument, intervjuer med nyckelpersoner på supportfunktionerna kalkyl och Skanska Maskin samt intervjuer med nyckelpersoner inom Region Hus Syd Maskinstyrning i fallstudieobjekten Fallstudieobjekt 1 På projektet har produktionschefen delegerat arbetet med maskinplanering och maskinhantering till en av två arbetsledare. Arbetsledarens uppgift är att göra en maskinplan, följa upp kostnader som rör maskinresurserna och ta fram underlag för återstående kostnader. Arbetsledaren har även ansvar för den fysiska hanteringen av maskiner på arbetsplatsen, det vill säga beställa och skicka tillbaka maskiner. Arbetet med maskinplanen gjordes när projektet pågått cirka en tredjedel av den totala tiden, i samband med projektets första prognos. Arbetsledare och produktionschef satt då ner tillsammans och gick igenom arbetsmomenten och vad som skulle behövas till de olika momenten. Arbetsledaren lade sedan in underlaget till maskinplanen manuellt i ett Exceldokument som han utformat själv. Eftersom arbetsledaren är ung och har lite erfarenhet av att uppskatta en budget månadsvis på resursnivå så var han tvungen att lägga upp varje maskintyp som används under respektive resurs. Den plan som upprättats har inte kommunicerats med Skanska Maskin. 35

48 Det system som utformats är tungarbetat eftersom all information måste matas in manuellt och förutom till avstämningar och prognos används det inte i någon större utsträckning. Vid avstämning och prognos läggs nerlagda kostnader in utifrån fakturor och sedan jämförs det med vad som var uppskattningen i utgångsläget. Om det stämmer bra överens fortsätter de enligt planen men om det avviker så korrigeras de återstående kostnaderna utifrån de behov som uppstår. Den maskinplan som finns i projektet är väldigt rörig samt svår att förstå och tolka för en utomstående. Principen för maskinplanens uppbyggnad kan ses i Tabell 1. I den övre delen är planeringen gjord på maskinnivå och där kan pris, schabloniserad rabattsats, antal maskiner, antal dagar, beräknad kostnad och verkligt utfall utläsas. I den nedre delen sammanställs varje resurs och där kan totalsumman för beräknade och nerlagda kostnader utläsas samt eventuella avvikelser. Tabell 1. Principiell uppbyggnad av maskinplanen på fallstudieobjekt 1. Innan maskinplanen gjordes fanns ingen riktig kontroll och styrning på maskinkostnaderna. I nuläget finns det en bättre kontroll på kostnaderna som rör maskinerna och beräknade återstående kostnader, men vid beställning och returnering används inte maskinplanen. På projektet anser de dock att de är ganska bra på att skicka tillbaka och beställa maskiner i tid och de försöker arbeta med att samordna hämtningar och leveranser. Anledningen till att maskinplanen inte används vid beställning och returnering är för att arbetsledaren inte litar tillräckligt mycket på planen eftersom den inte är tillräckligt uppdaterad. Orsaken till att den inte uppdateras är enligt arbetsledaren främst att det inte finns tid och motivation till det. 36

49 Inför projektstart fanns möjlighet för produktionschefen att vara med och påverka kalkylen samt lämna underlag för planeringen. På vägen fram till dagens situation så har dock hyresgästen gjort många och stora förändringar som föranlett att den första planeringen i det tidiga skedet inte är aktuell. På projektet försöker både arbetsledare och produktionschef att ha koll på budgeten och viss kommunikation till yrkesarbetarna sker också. Framförallt kommuniceras de resurser som de kan påverka eller påverkas av och i huvudsak görs det på en grov nivå. Ute i produktionen är det främst uppgiften som styr vilka maskiner som väljs, men ekonomin finns med i bakhuvudet. De anser även att de inte klarar sig utan vissa maskiner och för att ha ett flyt i produktionen behövs ett par maskiner extra. Istället för att kapa kostnader genom att snåla in på maskinerna försöker de jobba med logistiken. En övergripande sammanfattning av maskinplaneringsarbetet på fallstudieobjekt 1 kan ses i Tabell 2 nedan. Tabell 2. Övergripande sammanfattning av maskinplanerings och -hanteringsarbetet på fallstudieobjekt 1. Starka områden Jobbar med delaktighet hos YA Ansvarsfördelning till arbetsledare Försökt ta hänsyn till rabattsatser, underlättar för BÅK-arbetet Förbättringspotential Rörig maskinplan, svår att förstå för utomstående Ingen koppling till Skanska Maskin Tungarbetad maskinplan Fallstudieobjekt 2 Fallstudieobjekt 2 jobbar med ansvarsfördelning när det gäller upprättande av maskinplanen, på projektet är det en av två arbetsledare som har upprättat maskinplanen. Vid upprättandet och vid analys av vilka maskiner som behövs framåt bidrar produktionschefen med erfarenheter och tankar. Maskinplanen är inte automatiskt kopplad till tidplanen, men tidplanen har legat till grund för maskinplanen. Liksom i fallstudieobjekt 1 går maskinplanen ner på enskild maskintyp för att sedan summeras per resurs. Även i detta projekt delegerades uppgiften till en mindre erfaren medarbetare och att göra någon plan utan att titta på varje enskild maskintyp hade inte varit möjlig. Maskinplanen upprättades först när produktionen pågått cirka ett år, det vill säga ungefär två tredjedelar av den totala projekttiden. Anledningen till att den upprättades i det skedet var delvis att antalet yrkesarbetare ökades och delvis att det kom direktiv om att den skulle upprättas och redovisas i samband med prognos. I dagsläget är maskinplanen dock inte kopplad till budget och de kostnader som summeras på 37

50 varje resurs är inte justerade med den rabattsats som erhålls från Skanska Maskin. Planen har inte heller kommunicerats med Skanska Maskin. Tidigare fanns ingen direkt tanke om vilka maskiner som behövdes framåt utan då tittade projektet bara på listan från Skanska Maskin som visar vad projektet har på hyra och kontrollerade att det överrensstämde med vad de hade i verkligheten. Maskinplanen används idag som en avstämning i efterhand och som en plan för vad som behövs framåt i tiden. Den avstämning som de jobbar med idag görs varannan vecka. Planen används dock inte till att beställa och skicka tillbaka maskiner, men de försöker jobba med att samordna leveranser och hämtningar. Den maskinplan som finns ute på projektet har arbetsledaren själv upprättat i Excel och den är upplagd per vecka. Den är relativt lätt att förstå och tydligt strukturerad per resurs. Principen för maskinplanens uppbyggnad kan ses i Tabell 3. I planen kan utläsas pris, antal dagar/vecka, antal maskiner/vecka samt den beräknade kostnaden. I högerkanten summeras kostnaderna per resurs och längst ner summeras kostnaderna per vecka. Tabell 3. Principiell uppbyggnad av maskinplanen på fallstudieobjekt 2. Produktionschefen kom in i projektet sent, när produktionen redan hade börjat, vilket gjorde att han inte hade någon möjlighet att hjälpa till med planeringen och lämna underlag till kalkylen. Den bristande planeringen upplevs hänga kvar genom hela projektet. På projektet upplever de även att kalkylen inte överrensstämmer så bra med verkligheten och att det därför blir mycket omflyttningar av resurser vid prognosarbetet. Arbetsledarna arbetar i dagsläget inte speciellt mycket med ekonomidelarna. Vid projektstart fördelades resurser och ansvar till alla, men på grund av att arbetsledarna var mindre erfarna tog projektchefen över ansvaret för 38

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats

Läs mer

Ekonomistyrning i byggprojekt. Alexandra Hansson och Sofie Eklund

Ekonomistyrning i byggprojekt. Alexandra Hansson och Sofie Eklund Alexandra Hansson och Sofie Eklund Copyright Alexandra Hansson och Sofie Eklund Institutionen för byggvetenskaper, Byggproduktion, Lunds tekniska högskola, Lund ISRN LUTVDG/TVBP 15/5504 SE Lunds tekniska

Läs mer

Fallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen

Fallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen Fallstudier Fallstudier Studieobjekt: Samtida fenomen/företeelser i deras verkliga miljö Djupgående undersökning Exempel på forskningsfrågor: Hur? Varför? Forskaren styr eller kontrollerar inte studieobjektet

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Ökad tillämpning av ledningssystem i projekt. Peter Alriksson Veronica Wilhelmsson

Ökad tillämpning av ledningssystem i projekt. Peter Alriksson Veronica Wilhelmsson Ökad tillämpning av ledningssystem i projekt Peter Alriksson Veronica Wilhelmsson Copyright Peter Alriksson & Veronica Wilhelmsson, 2011 Institutionen för byggvetenskaper Byggproduktion, Lunds Tekniska

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

På kommande sidor kan du läsa mer om CFI, dess innehåll och uppbyggnad.

På kommande sidor kan du läsa mer om CFI, dess innehåll och uppbyggnad. Undrar du hur cheferna fungerar? Genom att mäta det kommer ni att veta. Vill ni vässa styrningen av verksamheten? Det är cheferna som gör jobbet. Behöver ni förstärka den gemensamma chefskulturen? Kulturen

Läs mer

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad Nämnden för Omvårdnadsutbildningar Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad Instruktioner för användning: Alla angivna kriterier ska vara godkända för att studenten ska uppnå betyget godkänd.

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Rubrik Examensarbete under arbete

Rubrik Examensarbete under arbete Dokumenttyp Rubrik Examensarbete under arbete Författare: John SMITH Handledare: Dr. Foo BAR Examinator: Dr. Mark BROWN Termin: VT2014 Ämne: Någonvetenskap Kurskod: xdvxxe Sammanfattning Uppsatsen kan

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning: Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2016 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.

Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. Medieanalys 3 Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. Medievanor Datainsamling Vetenskapligt ta fram underlag: Statistik Intervjuer

Läs mer

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Forskningsmetodik- en introduktion 8 hp (kurskod MFM330) Projektledare

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete (15 hp) Termin 6 våren 2014, Eskilstuna Fastställandedatum: 2014-01-24 Bedömningsprotokoll för examensarbete inom

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp

Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Betygskriterier NS2031, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-12-07. Gäller fr.o.m. vt 2017. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För

Läs mer

Bilaga 2. Fallstudier

Bilaga 2. Fallstudier bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 2. Fallstudier Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 2 Fallstudier i tre kommuner

Läs mer

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden. Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING

LUNDS UNIVERSITET VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING VÄLKOMMEN TILL INFORMATION OM SPECIALISERING: BYGGPRODUKTION OCH FÖRVALTNING 1 Precision, grad av industrialisering, materialval, hållbarhet, produktivitet, lönsamhet, funktion Attraktion, vi ska trivas

Läs mer

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:

Läs mer

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod

Läs mer