Om ett våtrum är byggt mot

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om ett våtrum är byggt mot"

Transkript

1 FUKT En jämförelse av olika sätt att fuktsäkra våtrum mot ytterväggar visar att en ångbroms kan vara bättre än en ångspärr. Fukt som diffunderar ut ska ventileras bort. Leverantörer måste dock utveckla nya fukttåliga skivor, som är bättre ur arbetsmiljösynpunkt. Svårt att fuktsäkra våtrum som ligger mot yttervägg Av christoffer agn, mätningstekniker, Peab Om ett våtrum är byggt mot en yttervägg, av lätt konstruktion, så finns det två ångspärrar; plastfoliet och det tätskikt plattsättaren applicerar om väggen ska kaklas. Mellan dessa kan det uppstå fuktproblem. Gipsskivan kan börja mögla. Fuktproblemen skapas genom att den fukt som diffunderar ut genom tätskiktet inte kan diffundera ut genom den tätare ångspärren som vanligtvis består av plastfolie. Gipsskivan har då inte möjlighet att torka utan kan drabbas av mögelpåväxt. Fukten kan tillföras både från duschens vatten och byggfukt från tätskiktet och fästmassan. Detta problem har inte uppmärksammats i stor grad förrän nu. Ny forskning har kommit från Lunds tekniska högskola och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut som handlar om detta problem. Problem med våtrum och fasader har även uppmärksammats i tidningar och media, främst problem med antingen våtrumsskivor som kan mögla om de består av gips med kartongbeklädnad, eller problem med putsade fasader som är för täta och inte släpper ut den fukt som tar sig in genom otätheter eller infästningar i fasaden. Våtrum mot yttervägg Mitt examensarbete, som skrevs inom ramen för högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och design vid KTH Skolan för teknik och hälsa, handlar om problem med våtrumsytterväggar och hur man löser dessa. Uppsatsen berör mycket av det som diskuterats det senaste året om fuktproblem. Den blev färdig i maj 2007, strax före SP gick ut med information om fuktproblem i våtrum och putsade fasader (DN, 2007). Jag hade då redan haft kontakt med SP och Byggkeramikrådet. I examensarbetet ingick en fuktsäkerhetsprojektering där jag hjälpte Einar Mattsson att bedöma om en av deras väggkonstruktioner klarar av fuktbelastningarna från ett våtrum när väggkonstruktionen är belägen mot ytterväggen. Ytterväggen (som var av lätt konstruktion) bestod av: Tjockputs applicerat på mineralull, GNU, 120 regel med MU, ångspärr, 45 regel med MU (så kallad indragen ångspärr), våtrumsgipsskiva, tätskikt samt fästmassa och kakel. Fuktproblemen som beskrivs i rapporten tar hänsyn till att våtrummet är beläget mot en yttervägg, där plastfolie används och där det är temperaturskillnader mellan utomhusluften och inomhusluften. Det är i våtrumsytterväggarna som problemen uppstår med instängd byggfukt. Fukten som diffunderar ut ur tätskiktet ackumuleras vid plastfoliet och kondensproblem uppstår längre ut i konstruktionen om fasaden har ett relativt högt ånggenomgångsmotstånd. Dessa problem uppstår inte om våtrummet är beläget mot en innervägg. I denna artikel tar jag upp resultatet från de viktigare beräkningarna, slutsatserna och rekommendationerna för vilken väggkonstruktion man kan välja, samt lite ny information som har tillkommit sedan arbetet skrevs om våtrumsskivor och glasfiber. Beräkningar av flöden Beräkningarna som utförs kallas stationära diffusionsberäkningar. Ett stationärt diffusionsflöde avser ett flöde som är oföränderligt i tiden. I beräkningarna försummar man materialens fuktlagrande förmåga och fukttillståndet kommer beräkningsmässigt momentant att anpassa sig till omgivningen. En stationär beräkning ger en god bild av konstruktionens FÖRFATTAREN Christoffer Agn är högskoleingenjör. Han arbetar som mätningstekniker på Peab, med byggandet av bostäder i Hammarby Sjöstad. medelfukttillstånd under längre tidsperioder. Resultatet visar hur konstruktionen kommer att se ut efter den har torkat ut (Nevander och Elmarsson, Beräkningarna görs med beräkningsprogrammet GFKOND (GFKOND, Isover). GFKOND tar hänsyn till fuktdiffusion, vilket innebär att fukten vandrar inifrån och ut ur byggnaden på grund av att ånghalten inomhus är högre än ute. GF- KOND beaktar däremot inte fuktkonvektion, vilket innebär att fukt tillförs till konstruktionen utifrån, genom luftströmmar. Är fasaden tät så brukar inte detta vara ett problem och i det här arbetet är det bara fuktdiffusionen som är intressant, alltså den fukt som diffunderar ut från våtrummet. Det kan komma fukt via konvektion från våtrummet också om det är hål i tätskiktet, men detta beaktas inte i beräkningarna. Jag antar att den relativa fuktigheten i fästmassan är 100 procent och att innetemperaturen är 22 grader Celcius (Jansson, En innetemperatur på 22 grader Celsius ger en mättnadsånghalt på 19,41 g/m 3, och då blir ånghalten samma eftersom den relativa fuktigheten är husbyggaren nr 4 B 2008

2 procent. Något fukttillskott kommer inte beaktas utan ånghalten blir konstant över året. Det tar månader för fästmassan att torka ut enbart efter en dusch, så dess RF kan antas vara konstant 100 procent (Jansson, v = vs φ = 19,41 g/m 3 1 = 19,41 g/m 3 Beräkningarna börjar alltså vid tätskiktet, varken Rsi, kaklet, fogmassan eller fästmassan behöver beaktas eftersom fästmassan redan är fylld med vatten. Räknar med mineralullen I examensarbetet har jag gjort ytterligare beräkningar med en säkerhetsfaktor, jag använde så kallade extremvärden eftersom klimatet varierar i verkligheten, medan klimatdata som man använder för beräkningar bara är medelvärden av en längre tids mätningar. I den här artikeln begränsar jag mig dock enbart till de vanliga beräkningarna, som ändå ger en god bild av hur väggkonstruktionerna påverkas av våtrummet ur fuktsynpunkt. När beräkningarna utförs så räknar jag bara med mineralullen och inte träreglarna eller stålpelaren. Det är för att det blir kallare där det är mineralull (större temperaturfall). Desto kallare det är i konstruktionen, desto större risk är det att kondens ska kunna uppstå. Det får inte vara mer än 75 procent relativ fuktighet i träreglarna (BBR, 2006), så man beaktar dem ur fuktteknisk synpunkt men inte vid själva beräkningarna. Konstruktion 1 I det första exemplet använder jag Einar Mattssons vägg med ett tätskikt som har ett lågt ånggenomgångsmotstånd (1 miljon s/m). Ånggenomgångsmotståndet får inte vara lägre än 1 miljon s/m enligt nya BBR (BBR, Se tabell 1 för beräkningsdata. Resultat från GFKOND-beräkning: Se tabell 2 för resultat av GFKOND beräkning för konstruktion 1. När det lägsta ånggenomgångsmotståndet som ett tätskikt får ha enligt BBR (1 miljon s/m) används så klarar man inte kravet på högst 75 procent relativ fuktighet för träreglarna (BBR, 2006) eller 80 procent för gipsskivan, som Gyproc rekommenderar som högsta relativa fuktighet för gipsskivor med kartongbeklädnad. Om man använder flytande tätskikt så är det också möjligt att ånggenomgångsmotståndet kan variera på olika ställen i väggen. Därför är det möjligt att ånggenomgångsmotståndet är ännu lägre, vilket självklart gör att den relativa fuktigheten i de olika skikten blir ännu högre. Det organiska material (träreglarna och gipsskivan) som finns mellan plastfoliet och tätskiktet får ingen chans att torka ut, utan kommer att börja mögla. Detta är vad rapporten till stor del handlar om. Det blir inte så höga värden längst ut i konstruktionen, närmast uteluften, för att plastfoliet hindrar ångan från att diffundera längre ut i konstruktionen. Fukt kan däremot ta sig in i konstruktionen via otätheter i fasaden och orsaka fuktproblem. Om fasaden är tät så kan fukten få svårt att torka ut. Det första material som kan drabbas av mögel är utegipsskivan, men eftersom detta (otätheter) inte beaktas i beräkningsprogrammet så går jag inte in närmare på det här. Det är bra värden vid utegipsskivan eftersom putsen som jag har använt har relativt lågt ånggenomgångsmotstånd, så ångan kan diffundera ut genom konstruktionen. Konstruktion 2 Detta är den konstruktion som SP föreslår (Jansson m fl, 2007) för att kunna hantera fuktproblemen som uppstår när fasadputs appliceras direkt på isoleringen. Materialvalen har jag gjort själv. Putsen är tät och hindrar vatten som kommer igenom otätheter från att torka ut. Genom att använda en konstruktion med luftspalt så kan vattnet som tränger in genom otätheter ventileras bort när det inte regnar. Denna vägg har en ångbroms. Det är bra att använda en ångbroms istället för att ta bort ångspärren helt, för då får man Fortsättning s. 60 P nr 4 B 2008 husbyggaren 59

3 P bättre lufttäthet vilket är viktigt ur värmedimensionssynpunkt. En ångbroms är bättre än ångspärren för den tillåter fukt att diffundera ut genom konstruktionen och dåkommer detinteattblisammaproblem som det blev i konstruktion 1, det blir inte två ångtäta skikt längre utan bara ett, tätskiktetsomplattsättarenapplicerar. Se tabell 3 för beräkningsdata. Kommentarer till konstruktion 2, tabell 3: Denna konstruktion fungerar enligt TDV-principen eftersom luftspalten är väl ventilerad. Den är öppen både upptill och nedtill, och Sto rekommenderar att luftspalten ska ha en bredd på 20 mm. Man kan till exempel använda stålreglar som har en bredd på 34 mm. Stålreglarna bör monteras stående för att luftspalten ska fungera så bra som möjligt. Fasadkonstruktionen är gjord för utebruk och tål 100 procent relativ fuktighet. När en konstruktion är väl ventilerad och fungerar enligt TDV-principen (tryckutjämning, dränering, ventilation), byts allt utanför vindskyddet (Rse, fasaden, och luftspalten) ut mot ett Rsi. Detta påverkar både värmemotståndet och ånggenomgångsmotståndet för materialen som byts ut (ISO6946). Det är bra om mineralullen får ett extra lager utan reglar (70 mm) bakom vindskyddet (som konstruktionen ovan), eftersom man då inte behöver oroa sig för att reglarna ska drabbas av mögelpåväxt på grund av hög relativ fuktighet. Det finns exempel på konstruktioner när denna extra isolering används, se mer på exempelvis Paroc s hemsida. Resultat från GFKOND-beräkning: Se tabell 4 för resultat av GFKOND beräkning för konstruktion 2. När man ersätter ångspärren med en ångbroms som har betydligt lägre ånggenomgångsmotstånd så förbättrar man fuktförhållandet i väggen, eftersom ångan kan diffundera ut ur konstruktionen utan att hindras av ångspärrens höga ånggenomgångsmotstånd. Studerar man resultatet så ser man att en relativ fuktighet på 75 procent aldrig uppstår i någon av de kritiska delarna av konstruktionen. Denna konstruktion är alltså betydligt bättre än konstruktion 1. En risk med att använda ångbroms istället för ångspärr är att den relativa fuktigheten ökar i den yttre delen av konstruktionen. Då blir det större risk för kondens. Men eftersom tätskiktet har så högt ånggenomgångsmotstånd så blir det ändå inte så mycket ånga som diffunderar ut till fasaden. Vad som skiljer konstruktionerna åt förutom ångbromsen är att själva fasaden nu är väl ventilerad. Detta gör att fukten som diffunderar ut till fasaden kan ventileras bort. Då slipper man problem med kondens i fasaden när väggen blir kallare. Dessa problem kan vara dyra att åtgärda så det är bra att försöka undvika dem. Notera också att det är relativt höga värden vid just vindskyddsskivan. Det är därför viktigt att den är gjord av icke organiskt material. Skulle den vara gjord av gips(engnu),såskulledetkunnablifuktproblem, för gips kan börja mögla vid högre RF än 80 procent. För att hålla artikeln kort, och inte så komplicerad, redovisas inte extremvärdesberäkningarna. Jag kan dock säga att denna konstruktion även klarade dessa beräkningar utan problem. Några slutsatser Många av skadorna i befintliga våtrum beror på otäta genomföringar och anslutningar, olämpliga eller oprövade material och materialkombinationer, samt brister i arbetsutförandet (Arfvidsson m fl, 2005). Intervjuer med plattsättare gjordes under examensarbetet, och enligt de intervjuade är de vanligaste orsakerna till fukt- och mögelskador i våtrum att golvbrunnar slutar att fungera som det är tänkt. Ännu ett problem är att arbetet är bristfälligt utfört. Om en ångspärr med högt ånggenomgångsmotstånd används i en våtrumsyttervägg, av lätt konstruktion, så finns det risk att fukten som diffunderar ut ur tätskiktet ackumuleras vid ångspärren istäl- Fortsättning s. 62 P 60 husbyggaren nr 4 B 2008

4 P let. Om en gipsskiva och en indragen ångspärr används så kan fuktskador uppkomma. Den kritiska relativa fuktigheten för träreglarna är 75 procent och för gipsskivan 80 procent. Den relativa fuktigheten får inte vara 75 procent eller större mellan ångspärren och tätskiktet, för annars finns det risk för mögelpåväxt. Väl ventilerad fasad Om ångspärren tas bort eller ersätts med en ångbroms med lågt ånggenomgångsmotstånd i en våtrumsyttervägg är det möjligt att fukt diffunderar ut till putsen och kondenserar där, om tätskiktet inte har väldigt högt ånggenomgångsmotstånd. Fasaden bör vara väl ventilerad för att fukten ska kunna ventileras bort och om den inte är det så bör ånggenomgångsmotståndet på fasaden var så lågt som möjligt för att fukten inte ska ackumuleras. Vindskyddet bör bestå av minerit eller något annat fukttåligt material, eftersom det är hög relativ fuktighet längst ut i konstruktionen. Det är också bra att inte bygga regelstommen direkt innan vindskyddet, utan använda lite isolering (cirka mm) mellan vindskyddet och regelstommen. Det är nämligen hög relativ fuktighet efter vindskyddet, och detta kan göra att träreglarna börjar mögla om dessa ligger direkt bakom vindskyddet. En annan risk med att inte använda en ventilerad putsad fasad är att fukt som tar sig in genom otätheter i den putsade fasaden får svårt att torka ut, och då kan fuktproblem uppstå (Jansson m fl, 2007). En väl ventilerad fasad ventilerar däremot ut fukten. Beakta byggfukten Eftersom tjockleken på putsen påverkar hur högt ånggenomgångsmotstånd fasaden kommer att ha är det viktigt att inte göra putsen mer tjock än nödvändigt. Det är speciellt viktigt att ha en fasad med ett lågt ånggenomgångsmotstånd om man ska använda en ångbroms och fasaden inte är ventilerad, för då ackumuleras fukten vid putsen när den diffunderar ut och kan orsaka fuktskador. Om ett flytande tätskikt används så kommer byggfukten från både tätskiktet och fästmassan att belasta gipsskivan, och då kan den kritiska relativa fuktigheten för gipsskivan överskridas, vilket kan resultera i mögelpåväxt. Notera att om den relativa fuktigheten är över 80 procent så hjälper det inte att ha en våtrumsgipsskiva, eftersom denna har samma kritiska relativa fuktighet som en vanlig gipsskiva. Våtrumsgipsskivan suger däremot inte upp fukten från tätskiktet och fästmassan lika snabbt. Träreglarna och gipsskivan får inte heller innehålla någon byggfukt när de monteras in i våtrumsytterväggen. Byggfukt är extra allvarligt för våtrumsytterväggen eftersom tätskiktet och ångspärren stänger in byggfukten och gör att träreglarna och gipsskivan inte kan torka ut. Olika tätskikt Ett annat problem med flytande tätskikt är att man inte vet exakt om man har haft på rätt tjocklek, vilket kan göra att tjockleken varierar på väggen. Då varierar också ånggenomgångsmotståndet i tätskiktet (Jansson, 2005). Därför rekommenderar jag ett tätskikt från Mataki eller PCI, som är som en matta där åtgången är förbestämd. Produkterna har också högt ånggenomgångsmotstånd, vilket tätskiktet måste ha för annars kommer det att bli fuktskador i våtrumsytterväggen, antingen vid våtrumsgipsskivan eller vid fasaden beroende på om en ångspärr eller en ångbroms används, vilket jag redogjorde för ovan. Nya krav från BBR började gälla den 1 juli Ånggenomgångsmotståndet för tätskikt måste vara 1 miljon s/m, och provningsstandarden för ånggenomgångsmotstånden har blivit hårdare vilket gör att tätskikten måste testas en gång till. Förändringarna har gjort att tillverkarna utvecklar nya tätskikt med högre ånggenomgångsmotstånd, och att de måste redovisa ånggenomgångsmotståndet för sina tätskikt. Olika rekommendationer Den konstruktion som fick bäst resultat i beräkningarna redovisas i tabell 5. Med hjälp av denna konstruktion kan man undvika många av de risker som beskrevs i slutsatserna, och motivationerna för varför dessa material väljs kan läsas där. Det var denna konstruktion som jag rekommenderade till Einar Mattsson och jag lyfter också fram de viktigaste åtgärderna för konstruktionen här. En del ny information och bestämmelser har dock tillkommit sedan jag skrev examensarbetet (om till exempel våtrumsskivor). Ett alternativ är att bygga ytterväggen av betong istället, en tung konstruktion. Fast det går jag inte närmare in på här. Ångbroms hellre än spärr Det viktigaste är att tätskiktet har ett högt ånggenomgångsmotstånd och det är också bäst om det är en matta lik den från Mataki eller PCI, att vindskyddet väljs till en fukttålig skiva och inte en utegipsskiva, samt att en ångbroms väljs istället för en ångspärr. Om putsad ventilerad fasad bedöms som för dyr och en vanlig putsad fasad väljs, så är det vikigt att den putsade fasad som väljs har ett så lågt ånggenomgångsmotstånd som möjligt samt att anslutningarna i fasaden utförs med stor omsorg så att otätheter i fasaden undviks i så stor utsträckning som möjligt. Fuktproblemen som beskrivs i rapporten tar hänsyn till att våtrummet är beläget mot en yttervägg, där plastfolie används och där det är temperaturskillnader mellan utomhusluften och inomhusluften. Det är i våtrumsytterväggarna som problemen uppstår, med instängd byggfukt, att fukten som diffunderar ut ur tätskiktet ackumuleras vid plastfoliet och kondensproblem längre ut i konstruktionen om fasaden har ett relativt högt ånggenomgångsmotstånd. Dessa problem uppstår inte om våtrummet är beläget mot en innervägg. En möjlig lösning på problemet skulle därför kunna vara att inte bygga våtrummen mot ytterväggarna. Men används konstruk- 62 husbyggaren nr 4 B 2008

5 tionerna som jag rekommenderar så är risken för fuktproblem i våtrumsytterväggarna liten. Projektera för fuktsäkert Jag rekommenderar också att alltid göra en fuktsäkerhetsprojektering för alla delar i en byggnad, för fuktproblemen kan vara komplexa, som denna artikel och framförallt min rapport visar. Den våtrumsskiva som jag rekommenderar har en vanlig kartongbeklädd yta och är gjord av gips. Denna rekommendation gjorde jag innan Byggkeramikrådet gick ut med information i BBV om att man inte får använda dessa typer av skivor i våtrum (de gjorde det efter att mitt examensarbete var klart). Det betyder att man måste byta ut denna skiva mot en annan våtrumsskiva (BKR hemsida). Som mina beräkningar visar så går det att använda en gipsskiva av denna typ om man tänker på att använda en ångbroms. Det är dock säkrare att använda en våtrumsskiva av icke organiskt material för om man gör genomföringar genom tätskiktet senare och inte tätar ordentligt med exempelvis silikon så kan det bli mögelskador i gipsen, den kan drabbas av svart pappersmögel (något jag gick in mer på i rapporten). Sedan är det bra att gardera sig om arbetet blir bristfälligt utfört vid produktionen. Man bör dock tänka på att gipsen är fastskruvad i reglar. Är de gjorda av trä kan man få fuktproblem där istället om fukten tar sig in i konstruktionen på grund av brister eller hål i tätskiktet. Svårt välja skiva Vilken skiva man ska rekommendera istället som våtrumsskiva är ett problem. Cementskivor brukar räknas som tunga av yrkesarbetarna, något de helst inte jobbar med. Våtrumsskivor med glasfiber som saknar organiskt material är bra ur fuktsynpunkt, men dåliga ur arbetsmiljösynpunkt. Det stod om detta i tidningen Byggindustrin, nr 18, s 8 (se mer på Gör man genomföringar i skivan så medför detta problem för glasfibern som frigörs kan ge näsblod, eksem etcetera. De dammar också och kan ge problem även för dem som inte arbetar med dem. Tillverkare påstår att man kan undvika Faktaruta problemen genom skyddsdräkt, handskar och skyddsmask, men de är jobbiga att bära, speciellt på sommaren. Så det är ingen bra lösning. Tillverkarna påstår också att produkterna inte är samhällsfarliga, glasfibrerna är för stora för att kunna nå lungorna, utan fastnar i flimmerhåren i halsen. Produkterna känns ändå inte som en bra lösning på problemet. Det blir också en stor kostnad, bara den som arbetar med skivan får befinna sig i rummet, och man måste dammsuga före och efter att man har arbetat med skivan, vilket man gör flera gånger. Det tar med andra ord betydligt längre tid med skivan än vanliga gipsskivor. Något vi har märkt på Peabs bygge i Hammarby Sjöstad. Nya produkter på väg Det borde finnas bättre lösningar Tillverkarna är medvetna om problemen och håller på att utveckla nya produkter som är fukttåliga men som ändå är mer användarvänliga och bättre ur arbetsmiljösynpunkt. I nuläget rekommenderar jag ingen ny skiva, utan vi får vänta och se om det kommer ut någon ny bättre produkt. Till dess får man använda den produkt som har minst problem, men man får inte använda kartongbeklädda gipsskivor längre. I det fasadsystem jag har rekommenderat finns glasfiberväv och en fasadskiva gjord av returglas. Dessa innehåller också glasfiber, vilket man bör beakta. Vindskyddsskivan är gjord av minerit, vilket är en tung skiva som kan vara svårare att arbeta med vilket också bör beaktas. Examensarbetet visar att en del byggprodukter bör bytas ut, men man får också gå efter egna erfarenheter och vad byggprodukterna kostar. D Definitioner Vattenångdiffusion Vattenmolekylers rörelse i en gasblandning som strävar efter att utjämna ånghalten i luft eller vattenångans partialtryck vid konstant totaltryck. (Nevander och Elmarsson, Ångspärr: Skikt med uppgift att hindra eller minska fukttransport genom vattenångdiffusion och fuktkonvektion. (Nevander och Elmarsson, Ångbroms Skikt som är lufttätt men diffusionsöppet. Fukt tillåts diffundera genom ett lufttätt material. (Grimbe och Nordqvist, 2005). Ånggenomgångsmotstånd Skikts motstånd mot genomträngning av vattenånga på grund av skillnader i ånghalt eller partialtryck. (Nevander och Elmarsson, Fuktsäkerhetsprojektering Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I detta skede anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet. (BBR, Fotnot: I rapporten Fuktmekanik i våtrumsytterväggar är beräkningar redovisade. Den innehåller också analyser av material, beskriver hur fuktmekanik fungerar, vad forskningen har kommit fram till hitintills, vilka lagar och bestämmelser som gäller nu, etcetera. Referenser: Arfvidsson, J. m fl. Tätskikt i våtrum. Avdelningen för byggnadsfysik, Lunds tekniska högskola. Rapport TVBH-7226, BBV Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, Byggkeramikrådet, ( ). Boverkets Författningssamling, BFS BBR12. Boverket, Byggindustrin, Mögelsäkert men hot mot hälsan? ( ). DN, maj En serie artiklar skrivna av bland annat Kjell Löfberg. GFKOND version 90.1, Gullfiber (nuvarande Isover). Grimbe, K. Nordqvist, L. Uttorkning av fukt i våtrumsytterväggar En jämförelse mellan tre byggtekniska lösningar. Lunds tekniska högskola, examensarbete TVBH- 5054, International Standard Building components and building elements Thermal resistance and thermal transmittance Calculation method. International Organization for Standardization, International Standard IS0 6946:1996(E), Jansson, A. Dubbla tätskikt i våtrumsytterväggar med keramiska plattor. SP Rapport 2005:20, Jansson, A. Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar, SP Rapport 2006:46, Jansson A. m fl. Artikeln Skador i putsade träregelväggar. Tidningen Bygg och Teknik nr 1, Nevander, L. Elmarsson, B. Fukthandbok Praktik och teori. Svensk Byggtjänst, nr 4 B 2008 husbyggaren 63

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

Erfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till..

Erfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till.. SP Byggnadsfysik och innemiljö Ulf Antonsson Erfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till.. 1 Fungerar våtrummen?

Läs mer

Halotex. Materialsystem för friskare hus

Halotex. Materialsystem för friskare hus Halotex Materialsystem för friskare hus Andningsaktiva material i kläder har blivit en självklarhet för oss. Nu finns de även för våra hus. Lars Runnevik, civilingenjör och produktutvecklare Täta hus kan

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0 Fukt .1 Fukt Inledning BBR 2008, Regelsamling för byggande, Kapitel 6 Hygien, hälsa och miljö, innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och Bygglagen, PBL samt Förordningen om tekniska egenskapskrav

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen Antalet skador på kalla ventilerade vindar har ökat. Dessa orsakas i många fall av höga relativa fuktigheter eller kondens. En ökad isolering

Läs mer

Kakel i bad på rätt sätt!

Kakel i bad på rätt sätt! Kakelbroschyr-28jan10 10-02-09 07.29 Sida 1 Kakelbroschyr-28jan10 10-02-09 07.29 Sida 2 Kakelbranschen informerar Kakel i bad på rätt sätt! Är det dags för kakel och klinker i våtrummet? Renovering eller

Läs mer

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan

Läs mer

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Gamla konstruktioner som förändrats??? Innehåll Effekter av fukt Bedömningar/undersökningar Fördelar med simuleringsverktyg

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Vattenskaderisker i lågenergihus

Vattenskaderisker i lågenergihus Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar

Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar Anders Jansson Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP Energiteknik SP RAPPORT 2006:46 Anders Jansson Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar 2 Abstract

Läs mer

årgång 12 maj 2007 FÖR ALLA sid 8 AF sid 24 Anläggning sid 38 HUS sid 56

årgång 12 maj 2007 FÖR ALLA sid 8 AF sid 24 Anläggning sid 38 HUS sid 56 nummer 1 maj 2007 årgång 12 SÄRTRYCK ur AMA-nytt Nr 1 Maj 2007 Vid frågor från pressen, kontakta Jörgen Hallström, Svensk Byggtjänst. Telefon 070-6446903, e-post jorgen.hallstrom @ byggtjanst.se FÖR ALLA

Läs mer

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Hus med källare Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock Platsgjuten betong Betongelement maj 2013

Läs mer

Fuktsäkra putsade fasader

Fuktsäkra putsade fasader Fuktsäkra putsade fasader Vi har lösningen! Aquapanel Outdoor I ett villaområde utanför Malmö renoverar Malmö Mur och Puts AB fuktskadade fasader på tio villor byggda så sent som 1999. Sedan de gamla fasaderna

Läs mer

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering

Checklista för fuktsäkerhetsprojektering 1 Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Tak, vind Nederbörd Regn, snö och slagregn Stående vatten Taklutning, takform Välj takmaterial som rek. för vald taklutning och underlag Tätskikt Hur skall genomföringar,

Läs mer

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 3 Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

Fuktskador på vindar - kondensskador

Fuktskador på vindar - kondensskador Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft

Författare: Peter Roots och Carl-Eric Hagentoft Nu finns ett exempel på en fuktsäker och energieffektiv LC-grund med golvvärme. Resultaten från ett provhus i Bromölla visar att LC-grunden är både fuktsäker och energieffektiv. Författare: Peter Roots

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv.

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Renovera med Weber genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Weber Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Syftet med renovering är att återställa

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering.

Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. 6:5 Fukt 6:51 Allmänt Byggnader skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. 6:511 Definitioner Kraven

Läs mer

Fuktsäkra utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad - Delrapport 1 Erfarenheter och förslag till utveckling

Fuktsäkra utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad - Delrapport 1 Erfarenheter och förslag till utveckling Fuktsäkra utfackningsväggar med hög prefabriceringsgrad - Delrapport 1 Erfarenheter och förslag till utveckling Anders Rosenkilde, Anders Gustafsson, Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med ISOCELL miljöbyggsystem går

Läs mer

Handledning. Mätning av fukt i putsade regelväggar. Anders Jansson Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Handledning. Mätning av fukt i putsade regelväggar. Anders Jansson Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Handledning Mätning av fukt i putsade regelväggar Anders Jansson Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås 2007-08-16 Rev 2009-11-16 1 2 Handledning för mätning av fukt

Läs mer

Betongplatta på mark. Exempel på kapillär stighöjd i olika jordarter vid fast lagring (packad).

Betongplatta på mark. Exempel på kapillär stighöjd i olika jordarter vid fast lagring (packad). Betongplatta på mark Riskkonstruktion för fuktskador Att placera värmeisoleringen ovanpå en grundplatta är en riskkonstruktion som väldigt ofta drabbas av mögel- och bakterieskador. Enligt teorierna borde

Läs mer

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet!

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet! Icopal Lufttätt Hus Det täta huset som andas trygghet! ETT Komplett system 1 2 Energieffektiva, fuktsäkra och hållbara hus Icopal Lufttätt Hus Ett komplett klimatsmart system Låt oss säga det direkt. Vårt

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Den konstruktion som vanligtvis

Den konstruktion som vanligtvis FUKT Hur bygger man tätt och minimerar risken för fukt? Plåtanslutningar och val av fönster är viktiga när putssystem väljs. Det går också att putsa på själva isoleringen. Det är dags att materialleverantörer

Läs mer

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv 1(19) Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv 2010-12-20 Uppdragsnummer: 226977 Uppdragsansvarig: Andreas Behm Fredin Handläggare Kvalitetsgranskning Christofer Tapper 08-566 414 41 Josef Olsson

Läs mer

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp Kurs-PM Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Björn Mattsson och Anders Olsson Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4BY105 Syftet med kursen Syftet

Läs mer

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats

Läs mer

Brf Högåsen 82 Högåsvägen 103, 105 & 113 741 41 Knivsta

Brf Högåsen 82 Högåsvägen 103, 105 & 113 741 41 Knivsta Uppdrag nr. 50504 Datum 2007-10-23 Brf Högåsen 82 Högåsvägen 103, 105 & 113 741 41 Knivsta Skadeutredning www.bjerking.se SKADEUTREDNING Uppdrag nr. 50504 Brf Högåsen 82 Sida 1(4) Allmänna uppgifter Datum

Läs mer

Fuktanalys av ytterväggskonstruktioner som ansluter till offentliga våtrum

Fuktanalys av ytterväggskonstruktioner som ansluter till offentliga våtrum Avdelningen för Byggnadsfysik Examensarbete TVBH-5080 Lund 2014 Fuktanalys av ytterväggskonstruktioner som ansluter till offentliga våtrum Tina Georgsdottir Carin Nygren Fuktanalys av ytterväggskonstruktioner

Läs mer

Fuktskador i ytterväggar på grund av vattenintrång

Fuktskador i ytterväggar på grund av vattenintrång Fuktskador i ytterväggar på grund av vattenintrång Moisture damage in wall constructions due to water intrusion Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Evguenia Kristiansson och Antonis Koluktsis AK-Konsult

Läs mer

BYGG BADRUMMET RÄTT Så här bygger du våtrum på ett säkert sätt Version 1, april 2014

BYGG BADRUMMET RÄTT Så här bygger du våtrum på ett säkert sätt Version 1, april 2014 BYGG BADRUMMET RÄTT Så här bygger du våtrum på ett säkert sätt Version 1, april 2014 Bygg Badrummet Rätt Våtrummet är en viktig men skadedrabbad del av bostaden, och här förbrukas 60 procent av hus hållets

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

ENSTEGSTÄTAD FASAD EN RISKKONSTRUKTION UR BYGGBRANSCHENS PERSPEKTIV

ENSTEGSTÄTAD FASAD EN RISKKONSTRUKTION UR BYGGBRANSCHENS PERSPEKTIV ENSTEGSTÄTAD FASAD EN RISKKONSTRUKTION UR BYGGBRANSCHENS PERSPEKTIV Författare: Joacim Johansson E-post: jocke_89_9@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare:

Läs mer

Putsade fasadsystem på nyproducerade regelväggar

Putsade fasadsystem på nyproducerade regelväggar Putsade fasadsystem på nyproducerade regelväggar Bakgrund Med anledning av den debatt som på allvar startade våren 2007 intensifierade Sto Scandinavia AB arbetet med att utveckla fuktsäkrare fasadsystem

Läs mer

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem:

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem: LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem: Dräneringsförmåga hos stenullskivor avsedda

Läs mer

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET. 2015-04-16 Utgåva 2 2015-04-16 Utgåva 2 Plåt och kondens FUKT Den luft vi andas innehåller alltid en större eller mindre mängd osynlig fukt s.k. vattenånga. Ju högre luftens temperatur är, desto mer vattenånga kan den innehålla.

Läs mer

Bygg så här 4. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. paroc.se

Bygg så här 4. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 4 Tilläggsisolera ytterväggen invändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer

Läs mer

Mätningar av temperatur och relativ fuktighet i massivträstomme. Kvarteret Limnologen i Växjö

Mätningar av temperatur och relativ fuktighet i massivträstomme. Kvarteret Limnologen i Växjö Mätningar av temperatur och relativ fuktighet i massivträstomme Kvarteret Limnologen i Växjö Juni 2012 Erik Serrano och Bertil Enquist Byggteknik Linnéuniversitetet Förord Föreliggande rapport redovisar

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag

Våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag Våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag Anders Jansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energiteknik SP Rapport 2010:05 Våtrumsgolv med keramiska plattor på träbjälklag Anders Jansson 3

Läs mer

Ljudreduktion i väggar

Ljudreduktion i väggar 144711100 1(5) Ljudreduktion i väggar Bilaga 8 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Sammanfattning av åtgärdsvägledning Eftersträva tvåskiktskonstruktion med stort avstånd, d.v.s. bygg om skiljekonstruktionen

Läs mer

FUKTSKADOR I BADRUM. Ytskikt på väggar och golv HIWA JAFAR KARIM SARMAD YOUSIF. Handledare: Robert Öman

FUKTSKADOR I BADRUM. Ytskikt på väggar och golv HIWA JAFAR KARIM SARMAD YOUSIF. Handledare: Robert Öman FUKTSKADOR I BADRUM Ytskikt på väggar och golv HIWA JAFAR KARIM SARMAD YOUSIF Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Examensarbete Grundnivå 15 hp Byggnadsingenjör BTA302 Handledare: Robert Öman Examinator:

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se

Läs mer

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt KÄLLARE: Inifrån Isolera källare Det bästa sättet att tilläggisolera källaren är utvändigt. Genom att placera värmeisoleringen på utsidan blir källarväggen varm och torr, vilket är bra ur fuktsynpunkt.

Läs mer

Fasadrenovering med P-märkt fasadsystem

Fasadrenovering med P-märkt fasadsystem Fasadrenovering med P-märkt fasadsystem Knauf ventilerat Fasadsystem Aquapanel med puts Malmö Mur och Puts AB renoverar fuktskadade fasader i ett villaområde utanför Malmö. De gamla fasaderna rivs ned

Läs mer

Varifrån kommer fukten?

Varifrån kommer fukten? Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika

Läs mer

Tilläggsisolera vindsbjälklaget

Tilläggsisolera vindsbjälklaget STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2008 Bygg 1 så här: Rekv.nr 3037 januari 2008 Tilläggsisolera vindsbjälklaget med Vindsull med skivor underifrån PAROC AB Byggisolering Sverige 541 86 Skövde Telefon 0500-46

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Torpargrund och krypgrund

Torpargrund och krypgrund Torpargrund och krypgrund GRUNDEN TÄTADES MED SNÖ PÅ VINTERN Gammal och ny torpargrund Torpargrund i nybyggda hus är inte detsamma som traditionell torpargrund. Det enda som ny torpargrund har gemensamt

Läs mer

Skapar mer utrymme. Enkelt och snabbt

Skapar mer utrymme. Enkelt och snabbt Skivstorlek: 600 x 2 600 mm Isoleringstjocklek: 30 eller 60 mm Spont: halv spont på långsidorna Ytbeläggning: 9 mm tjock gipsskiva med avfasade kanter SPU Gips skiva är färdigt belagd isoleringsskiva för

Läs mer

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad Sida 1 (5) 213-3-8 Fukt i krypgrunder Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla vid den aktuella temperaturen

Läs mer

51 JSF.5. Fasader utfackning Ångspärr i yttervägg. Montering av fuktskyddsskikt s.k. ångspärr i yttervägg. Förutsättningar. Förarbete.

51 JSF.5. Fasader utfackning Ångspärr i yttervägg. Montering av fuktskyddsskikt s.k. ångspärr i yttervägg. Förutsättningar. Förarbete. 51 JSF.5 Fasader utfackning Ångspärr i yttervägg Montering av fuktskyddsskikt s.k. ångspärr i yttervägg Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas

Läs mer

MONTERINGS- ANVISNING FÖR LIMNING AV GIPSSKIVOR PÅ GOLV OCH VÄGG MED ARDURIT S48.

MONTERINGS- ANVISNING FÖR LIMNING AV GIPSSKIVOR PÅ GOLV OCH VÄGG MED ARDURIT S48. MONTERINGS- ANVISNING FÖR LIMNING AV GIPSSKIVOR PÅ GOLV OCH VÄGG MED ARDURIT S48. PRODUKTEN SOM KOMBINERAR FÖRDELARNA HOS DISPERSIONSLIMMET OCH FÄSTMASSAN. ARDURIT S48 är ett högflexibelt plattsättningslim

Läs mer

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar!

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar! Tilläggsisolera Tillägsisolera och spara pengar! Så enkelt det var att isolera Nu sparar vi pengar Tips, råd och monteringsanvisningar Det lönar sig att tilläggsisolera Att tilläggsisolera ditt hus är

Läs mer

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, Fuktcentrum Lunds universitet, LTH Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Viljan att

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. isocell.se

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. isocell.se MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med IsoCell miljöbyggsystem går det att bygga sunda hus eller hus som andas,

Läs mer

www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!

www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! www.valdahus.se Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner! Den investerade kapital ger högre värdesättning i förhållande till hus byggda av konstruktioner i trä. Väggkonstruktionen

Läs mer

StoGuard Arbetsanvisning. I Fasad I Fuktskydd/luftspärr I

StoGuard Arbetsanvisning. I Fasad I Fuktskydd/luftspärr I StoGuard Arbetsanvisning I Fasad I Fuktskydd/luftspärr I Observera att de uppgifter, illustrationer, generella tekniska utlåtanden och ritningar som förekommer i denna broschyr enbart är allmänna förslag

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden luft- och ångspärr

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden luft- och ångspärr MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden luft- och ångspärr Byggfolie säkerhetsväv BUTYLTAPE BUTYLFOGMASSA UNIVERSALtejp folielim rörmanschett KABELMANSCHETT Akvaden luft- och ångspärr Icopal Akvaden används

Läs mer

På senare år har det kommit fler lösningar för att minska risken för mikrobiell tillväxt, d.v.s. mögelpåväxt i konstruktioners yttre delar bl.a.

På senare år har det kommit fler lösningar för att minska risken för mikrobiell tillväxt, d.v.s. mögelpåväxt i konstruktioners yttre delar bl.a. 1 Allmänt Ett välisolerat parallelltak är eftersträvansvärt både ur såväl komfort- som energi- och miljösynpunkt. Klimatet i sådana välisolerade parallelltak kommer i sina yttre delar under vintertid att

Läs mer

Montering av Isover Plastfolie

Montering av Isover Plastfolie Arbetsanvisningar Montering av Isover Plastfolie Isover Plastfolie är en åldringsbeständig, transparent polyetenfolie som fungerar som luft- och ångspärr. För att undvika skador på plastfolien kan det

Läs mer

Produkter och systemlösningar för våta miljöer

Produkter och systemlösningar för våta miljöer Produkter och systemlösningar för våta miljöer LUX ELEMENTS ELEMENT VK Byggskivor med fabriksmonterat tätskikt för våta miljöer Klara LUX ELEMENT VK är en byggskiva med färdigmonterad tätskiktsduk. Den

Läs mer

2.2. 78 Gyproc Handbok 8 Gyproc System. Inledning. Systembeskrivning. 2.2.6 Gyproc Arkivväggar. 2.2.1 Gyproc Våtrumsväggar. 2.

2.2. 78 Gyproc Handbok 8 Gyproc System. Inledning. Systembeskrivning. 2.2.6 Gyproc Arkivväggar. 2.2.1 Gyproc Våtrumsväggar. 2. Funktionsväggar Inledning Funktionsväggar är en sammanställning av olika väggtillämpningar eller funktioner. För en viss funktion kan olika väggsystem användas. Funktionerna som beskrivs är: Våtrumsväggar

Läs mer

Fuktskador i putsade, odränerade träregelväggar - lägesrapport oktober 2007

Fuktskador i putsade, odränerade träregelväggar - lägesrapport oktober 2007 Fuktskador i putsade, odränerade träregelväggar - lägesrapport oktober 2007 Ingemar Samuelson Kristina Mjörnell Anders Jansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bilden visar hur en putsad, odränerad

Läs mer

Fuktkvalitetssäkring vid byggande av småhus

Fuktkvalitetssäkring vid byggande av småhus Högskolan i Halmstad Halmstad Maj 2012 Sektionen för ekonomi och teknik Byggingenjörsprogrammet Examensarbete 15 hp Fuktkvalitetssäkring vid byggande av småhus - Framtagande av checklistor Josefin Persson

Läs mer

RENOVERING MED GIPSSKIVOR

RENOVERING MED GIPSSKIVOR RENOVERING MED GIPSSKIVOR SKIVTYPER Norgips gipsskivor är lämpliga för renovering både om man vill ha en snygg yta och när man skall göra en mera omfattande förbättring av befintlig konstruktion. Nästan

Läs mer

Tak utan ventilationsspalt en riskkonstruktion?

Tak utan ventilationsspalt en riskkonstruktion? Tak utan ventilationsspalt en riskkonstruktion? Tak brukar ventileras. Både branta tak och tak med mindre lutning brukar förses med luftspalt. Särskilt branta tak med stor ventilerad luftvolym anses behöva

Läs mer

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 23 Golv en återblick Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall Torpargrund Korkmattor och centralvärme Plastmattor (PVC) 5~6 Underliggande plastfolie Egenemissioner

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

Isola Underlagstak. Kompletta och säkra taksystem! Torra och sunda hus!

Isola Underlagstak. Kompletta och säkra taksystem! Torra och sunda hus! Isola Underlagstak Kompletta och säkra taksystem! Torra och sunda hus! Generellt om underlagstak Huvudfunktionen för ett undertak är att fånga upp och dränera ut nederbörd som blåser in genom skarvar och

Läs mer

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre.

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Använd tolk Avståndet mellan reglarna mäts från centrum till centrum och kallas för c-avstånd. Centrumavståndet

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade

Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade Effekter av åtgärder i uteluftsventilerade krypgrunder med fukt- och mögelskador Artikelförfattare är Charlotte Svensson, som är doktorand vid Lunds Tekniska Högskola och arbetar vid J&W Energi och Miljö

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

Spar pengar och få samtidigt högre kvalitet med FERMACELL Fibergips

Spar pengar och få samtidigt högre kvalitet med FERMACELL Fibergips Spar pengar och få samtidigt högre kvalitet med FERMACELL Fibergips Vad är FERMACELL Fibergips? FERMACELL Fibergips är godkänt av SITAC till väggar i våtrum. FERMACELL Fibergips består av 80% gips och

Läs mer

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull... EPS i tak eps-bygg INNEHÅLL Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3 TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...6 TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG Tak på

Läs mer

INFORMATION OM ENKEL OCH EFFEKTIV ISOLERING

INFORMATION OM ENKEL OCH EFFEKTIV ISOLERING INFORMATION OM ENKEL OCH EFFEKTIV ISOLERING VARFÖR VÄLJA SPU-ISOLERINGAR? Utmärkt värmeisoleringsförmåga; tunn konstruktion, mer våningsyta Inget behov för separat diffusionsspärr eller vindskydd Fukttåliga

Läs mer

Så funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum

Så funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum Så funkar ett hus Husets delar Anders Lund, Ekocentrum Varför har vi hus? Klimatskydd. Möjliggöra inneklimat. Förutsättningar för olika funktioner. Klimatskydd i vilken miljö? Huset på flotten Ra miljövänligt

Läs mer