Materiallära för M, 4H1063
|
|
- Per Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Materiallära för M, 4H1063 Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar materials egenskaper. Kursens innehåll Materials struktur Hur strukturen påverkar egenskaperna Hur man kan påverka strukturen vid framställning Kursen avser att du skall kunna välja bäst material för en ny tillämpning utveckla ny design för ett känt material
2 Föreläsningar Föreläsare: Bo Sundman Innehåll: Genomgång av det viktigaste i varje kapitel Lösning av typiska problem Kursbok: Fundamentals of Materials Science and Engineering: An Integrated Approach 2nd Edition W.D. Callister, Jr., John Wiley and Sons, Inc. (2005). Både bok och medföljande CD-ROM är nödvändiga
3 Föreläsnings schema På grund av brist på stora salar kommer de flesta föreläsningar att dubbleras i sal B1. Schema för föreläsningar och laborationer finns på kursens hemsida Nästa föreläsning är i M1 för hela kursen. Då kommer kursboken att försäljas, pris 450 kr. Priset i bokhandeln är c:a 100 kr högre. Tag med jämnt belopp i kontanter.
4 Laborationer Kursassistent: Rosa Jerlerud-Perez Fem laborationer som ger exempel på sambanden mellan materials mikrostruktur och egenskaper och hur mikrostrukturen påverkas av framställningen. Labkursen börjar nästa vecka. Val av labgrupp skall göras omgående via hemsidan: Laboration 2-5 har ett eftertest som måste godkännas. Underkänt eftertest måste göras om.
5 Laborationer Lab 1: Strukturer, atomanordningar, deformationsmekanismer Lab 2: Fasdiagram, omvandlingar, rekristallisation Lab 3: Härdning och härdningsmekanismer Lab 4: Fastfasomvandlingar, svetsning Lab 5: Fraktografi och brottmekanismer
6 Kontrollskrivning och tentamen Kontrollskrivning måndag 22/11 kl Ger max 10 tillgodpoäng till tentamen Tentamen torsdag 16/12 kl Tentamen ger 100 poäng, för godkänt krävs 50 poäng, för 4:a krävs minst 65 poäng, för 5:a minst 80 poäng.
7 Kapitel 1. Introduktion I alla tider har material varit en viktig del av kulturen, tidigare benämde man tidsåldrar efter materialet: stenålder, bronsålder, järnålder. Även idag är mycket av utvecklingen inom vetenskap och teknik beroende av att man kan skräddarsy lämpliga material för speciella tillämpningar, t.ex. starka material vid höga temperaturer, lätta men starka material för transport, optiska och magnetiska material för elektronik och signalöverföring etc.
8 Kapitel 1. Introduktion De viktigaste materialtyperna: Metalliska material t.ex. järn, koppar, aluminium. Oftast legerade dvs blandningar av två eller flera grundämnen. Keramiska material t.ex. glas, porslin, cement. Ofta en blandning av olika oxider men kan även bestå av nitrider, karbider etc. Polymera material t.ex. Plaster, trä. Uppbyggda av långa organiska kolkedjor eller nätverk. Kompositer t.ex. hårdmetall, armerad betong. Ofta en hård komponent i ett mjukare bindemedel.
9 Kapitel 1. Introduktion Typiska egenskaper för metaller: Leder värme och elektricitet bra, Hållfasta och duktila, Kristallina Typiska egenskaper för keramer: Dåliga ledare för värme och elektricitet, Ofta hållfasta till höga temperaturer men spröda, Kristallina eller amorfa (glas)
10 Kristallina material: Kapitel 1. Introduktion Atomerna ligger i regelbundna 3-dimensionella gitter. Inom ett kristallkorn är egenskaperna olika i de olika kristallriktningarna. Bilden visar ett ytcentrerad kubiskt gitter som kallas FCC (Face Centered Cubic). Den har en atom i varje kubhörn och en atom mitt på varje kubyta.
11 Kapitel 1. Introduktion I ett fåtal fall tillverkar man material som är enkristaller, t.ex. turbinblad. Dessa består alltså av ett enda kristallkorn och dess egenskaper är därför anisotropa, dvs olika i olika riktningar. De flesta kristallina material är polykristallina och består av många kristallkorn med slumpvis orientering av kristallriktningarna. Egenskaperna för ett polykristallint material är därför isotropa, dvs oberoende av riktningen.
12 Kapitel 1. Introduktion FCC gitter och mikrostruktur för polykristallin koppar Koppar har FCC gitter med en atom i varje kubhörn och en på varje sidoyta På en polerad och etsad yta av koppar syns kristallkornen genom att korn med olika kristallriktningar reflekterar ljuset olika.
13 Kapitel 1. Introduktion Metallprover med olika kornstorlek som brutits av Kornstorleken är minst till vänster och blir grövre till höger. Brottytorna i vänstra proven visar på segt brott, brottytorna till höger visar på sprött brott.
14 Kapitel 1. Introduktion Längdskalor Material är strukturer formade av ingenjörer... inte svarta lådor Struktur har många olika längdskalor: Strukturbeståndsdel dimension (m) - bindningsavstånd mellan atomer vakans eller interstitiell atom dislokation (linjeformat fel i kristallen) kristallkorn (diameter) 10-8 till utskiljda partiklar (diameter) 10-8 till textur > 10-6
15 Kapitel 1. Introduktion Process Mikrostruktur - Egenskap Egenskaper beror på mikrostrukturen, t.ex. hårdheten relativt strukturen för ett kolstål (d) Hårdhet (BHN) (a) 30µm (b) 30µm (c) 4µm 30µm Kylningshastighet (K/s) Olika kylningshastigheter påverkar strukturen
16 Kapitel 1. Introduktion Mikrostrukturer för stål Mjukglödgat stål. Den ljusa grundmassan är nästan rent järn, s.k. ferrit, och partiklarna är en järnkarbid som kallas cementit. Härdat stål som kylts snabbt och där man fått en mikrostruktur där ferriten och cementiten ligger i sammanvävda i tunna lameller
17 Kapitel 1. Introduktion Materialval Välj applikation: bestäm nödvändiga egenskaper Egenskaper kan vara mekaniska, elektriska, värmeledande, magnetiska, massa, optiska, dekorativa, återanvändbar etc. Egenskaperna: begränsar tänkbara material Material, sammansättning, struktur Materialens egenskaper: påverkas av framställningen Framställningen påverkar formen och strukturen, t.ex. gjutning, sintring, bearbetning, värmebehandling etc.
18 Kapitel 1. Introduktion Egenskaper varierar med sammansättning 23456deformed Cu a Cu Cu at%ni at%ni Pure Cu Cu at%ni Resistivitet, -8Ohm-m) ρ ( Resistiviteten i koppar ökar med legeringstillsats Resistiviteten i koppar ökar om den deformeras T ( C)
19 Kapitel 1. Introduktion Termiska egenskaper Termisk konduktivitet för koppar - Termisk (W/m-K) Konductivitet wt%zinc - minskar med ökande tillsats av zink.
20 Kapitel 1. Introduktion Magnetiska egenskaper Magnetiskt lagringsmedia: - lagringstätheten beror av magnetiseringen Magnetisk permeabilitet: - En funktion av sammansättningen Magnetization Fe+3%Si Fe Magnetic Field Genom att tillsätta 3 atom-% Si till järn får man ett bättre magnetiskt lagringsmedium.
21 Kapitel 1. Introduktion Korrosion Dragspänningar och saltvatten i kombination underlättar korrosion Ett material som normalt är korrosionsbeständigt kan korrodera när det belastas.
22 Kursens mål är alltså: Kapitel 1. Introduktion Att förstå sambanden mellan egenskaper, struktur och framställning Att kunna välja rätt material för en tillämpning Att kunna förbättra en design genom bättre förståelse av materialets egenskaper
23 Kapitel 7. Mekaniska egenskaper Viktiga storheter: Elastisk deformation: materialet återgår till sin ursprungliga form efter avlastning. Plastisk deformation: materialet har en bestående deformation även efter avlastning. Hårdhet, seghet och duktilitet: vad innebär de och hur mäter man dem? Spänning och töjning: vilket samband har de med last och deformation?
24 Kapitel 7. Elastisk deformation Vid elastisk deformation i kristallina material förlängs bindningarna mellan atomerna. Denna deformation försvinner vid avlastning. Bara små förlängningar är möjliga δ F återgång
25 Kapitel 7. Plastisk deformation Plastisk deformation är bestående. När man avlastar materialet så behåller det sin nya form. I kristallina material sker den plastiska deformationen genom att dislokationer rör sig genom materialet så att kristallplanen förändrar läge. glidning mellan kristallplanen glidningen återgår inte δ elastic + plastic δ plastic F
26 Enaxling spänning: Vanliga spänningstillstånd A o Canyon Bridge, Los Alamos, NM (photo courtesy P.M. Anderson) Balanced Rock, Arches National Park (photo courtesy P.M. Anderson) σ = F A o Tryckspänning (σ < 0). 6
27 enaxlig töjning: tvärkontraktion: δ/2 skjuv töjning: θ/2 Teknologisk töjning ε= δ L o ε L = δ L δ L /2 w o L o δ/2 δ L /2 w o π/2 π/2 - θ γ = tan θ θ/2 Töjningen är alltid dimensionslös. 8
28 Dragprovning Exempel på dragprovmaskin givare rörligt ok provstav Andra typer av tester finns t.ex. - tryckprov (lämpligt för spröda material) - torsionprov
29 Dragprovstav Vanligt utseende på provstav för dragprov prov längd (den del av provstaven med = reducerad tvärsnittsarea)
30 Linjära elastiska storheter Elasticitetsmodulen, E: Hooke's lag: σ = E ε Poisson's tal, ν: ν = ε ε L L ε ε metaller: ν ~ 0.33 keramer: ~0.25 polymerer: ~0.40 σ -ν 1 Linjärtelastiskt 1 E ε F F enaxligt dragprov Sorter: E: [GPa] or [psi] ν: dimensionlös 10
31 Elasticitetsmodulen för några material E(GPa) 10 9 Pa Metaller Keramer Polymerer Kompositer Diamond Si carbide Tungsten Al oxide Molybdenum Si nitride Carbon fibers only Steel, Ni CFRE( fibers)* Tantalum <111> Platinum Si crystal Cu alloys <100> Aramid fibers only Zinc, Ti Silver, Gold Aluminum Glass -soda AFRE( fibers)* Glass fibers only Magnesium, Tin GFRE( fibers)* Concrete GFRE* CFRE * Graphite GFRE( fibers)* CFRE( fibers) * Polyester AFRE( fibers) * PET PS PC Epoxy only PP HDP E PTF E Wood( grain) LDPE Ekeramer > Emetaller >> Epolymerer Data för kompositer baserat på armerad epoxy med 60 vol% av carbon (CFRE), aramid (AFRE), or glass (GFRE) fiberer. 13
32 Dragprovkurvor för bandstål Vid första laborationen kommer ni att jämföra de mekaniska egenskaperna för olika provbitar av ett kolstål som genomgått olika värmebehandlingar. Dragprovkurvorna nedan sammanfattar provbitarnas olika egenskaperna. Notera att elasticitesmodulen är densamma oavsett sträckgränsen, brottgränsen och duktiliteten.
33 Plastisk (bestående) deformation (för kristallina faser vid låga temperaturer, T < T smält /3) Enaxlig dragning: spänning σ Elastisk+Plastisk vid större spänning Elastisk initialt permanent (plastisk) töjning efter avlastning ε p plastisk töjning töjning ε 15
34 Sträckgräns, σ y Den spänning när en liten mätbar plastisk deformation har inträffat. när εp = spänning, σ σ y ε p = töjning, ε 16
35 Sträckgräns, jämförelse Metaller Keramier Polymer Kompositer Stäckgräns, σ y (MPa) Steel (4140) qt Ti (5Al-2.5Sn) W(pure) a Cu (71500) Mo (pure) cw Steel (4140) a Steel (1020) cd Al (6061) ag Steel (1020) hr Ti (pure) Ta (pure) a Cu (71500) hr Al (6061) a Svår att mäta, brott inträffar vanligen före plastisk deformation. dry PC Nylon 6,6 PET humid PVC PP HDPE Svår att mäta brott inträffar vanligen före plastisk deformation σ y(keramer) >>σ y(metaller) >> σ y(polymerer) Värden vid RT a = mjukglödgad (annealed) hr = varmvalsad ag = åldrad cd = kalldragen cw = kallbearbetad qt = släckt & anlöpt 10 Tin (pure) LDPE 17
36 Brottgränsen, σ B Maximal dragspänning. dragspänning σ BTypical response of a metal Metaller: inträffar när midjebildning börjar. spänning Keramer: inträffar när sprickor börjar växa. Polymerer: inträffar när polymerens kolkedjor har dragits ut och skall börja brista. 18
37 Brottgräns σ B, jämförelse Brottgräns, σ B (MPa) Metaller Steel (4140) qt W(pure) Ti (5Al-2.5Sn) Steel (4140) a a Cu (71500) Cu (71500) hr cw Steel (1020) Al (6061) Ti (pure) ag a Ta (pure) Al (6061) a Keramer Diamond Si nitride Al oxide Si crystal <100> Glass-soda Concrete Graphite Polymerer Nylon 6,6 PC PET PVC PP HDPE LDPE Kompositer C fibers Aramid fib E-glass fib AFRE( fiber) GFRE( fiber) CFRE( fiber) wood( fiber) GFRE( fiber) CFRE( fiber) AFRE( fiber) wood ( fiber) σ B (keram) ~σ B (met) ~ σ B (komp) >> σ B (poly) Värden vid RT a = mjukglödgad (annealed) hr = varmvalsad ag = åldrad cd = kalldragen cw = kallbearbetad qt = släckt & anlöpt AFRE, GFRE, & CFRE = aramid, glass, & carbon fiber-förstärkt epoxy kompositer, med 60 vol% fiberer. 1 19
38 Duktilitet Plastisk deformation vid brottgränsen σ Liten töjning, sprödbrott om ε<5% spänning Stor töjning före brott töjning, ε
39 Seghet Den energi som krävs för att uppnå brottgränsen. Approximativt lika med ytan under spännings-töjnings kurvan liten seghet (keramer) σ stor seghet,(metallet, PMCs) liten seghet, polymerer ε 21
40 Deformationshårdnande En ökning av sträckgänsen efter plastisk deformation. σ defor σy0σy1 ej m o Efter avlastning krävs högre spänning för att få fortsatt ε plastisk deformation, dvs sträckgränsen har ökat. unload re load 22
41 Hårdhet Materialets motstånd att bli deformerat på ytan. Stor hårdhet innebär: --svårt att deformera plastiskt eller att brytas sönder av tryckspänningar. --bra slitstyrka. t.ex. 10mm sfär tryck med känd kraft Mät diameter av intrycket efter avlastning D d Mindre diameter betyder större hårdhet. Adapted from Fig. 6.18, Callister 6e. (Fig is adapted from G.F. Kinney, Engineering Properties and Applications of Plastics, p. 202, John Wiley and Sons, 1957.) Chapter plaster bronser, 1- Al-leg. stål increasi 28filar stål maskinbear skärand verktyg nitrer diam a n b
42 Vad vi lärt Spänning och töjning: normaliserade storheter för last och deformation. Elastisk deformation: försvinner vid avlastning. Ökar ofta linjärt med deformationen enligt Hooks lag, σ = E ε Plastisk deformation: bestående deformation när materialet utsatts för spänningar över sträckgränsen, σ y Brottgränsen: den maximala spänning materialet kan uppnå innan det går sönder. Seghet: det arbete som krävs för att uppnå brottgränsen. Duktilitet: den töjning som materialet tål innan brottgränsen. Hårdhet: proportionell mot sträckgränsen för metaller.
43 Läsanvisningar Kursboken sidor 1-9, , , Kursivt sidor , 201, Viktiga exempel nr 7.44, 7.62, 7.D1
Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.
Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek)
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 08-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 06, dvs laborationsanvisningar
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar
Konstruktionsmaterial, 4H068, 4p Kursinformation Anmälan till labkurs och val av labgrupp skall göras senast nu. Det är 9 st som inte har valt labgrupp. Sista tillfället för Lab är idag kl 5-8. Skriv upp
Läs merHärdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.
Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs merKursinformation. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Repetion: Hur känner jag igen brottmekanismen? Repetion: Duktilt brott (Kopp-konbrott)
Konstruktionsmaterial, 4H68, 4p amorfa Kursinformation Lab 4, sista laborationen ges under den här veckan (v.39). Obs,, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare
Läs merHållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov
Hållfasthetslära Lektion 2 Hookes lag Materialdata - Dragprov Dagens lektion Mål med dagens lektion Sammanfattning av förra lektionen Vad har vi lärt oss hittills? Hookes lag Hur förhåller sig normalspänning
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag
Töjning - Strain Töjning har med en kropps deformation att göra. Genom ett materials elasticitet ändras dess dimensioner när det belastas En lång kropp förlängs mer än en kort kropp om tvärsnitt och belastning
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:
Läs mer50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Lab 4, börjar ges under nästa vecka (v.48). Obs, sista labben, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning
Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.
Läs merTENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!
TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska
Läs merLätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm
Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval
Läs mer1. Struktur egenskap samband
KOLT 2004 - Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar,
Läs merDragprov, en demonstration
Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet
Läs merSpänning och töjning (kap 4) Stång
Föreläsning 3 Spänning och töjning Spänning och töjning (kap 4) Stång Fackverk Strukturmekanik FM60 Materialmekanik SMA10 Avdelningen för Bggnadskonstruktion TH Campus Helsingborg Balk Ram Spänning (kraftmått)
Läs merMaterial föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning
Läs merHållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson
Hållfasthetslära HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson tisdag 11 september 8:15 10:00 Föreläsning 3 PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Fortsättning av föreläsning 2 Paus Föreläsning 3: Kapitel 4,
Läs merSammanfattning kapitel 2: bindningstyper. Kapitel 3: Mikrostruktur. Packning av atomer (gitter) Glas är ett amorft material. Metaller och keramer
Sammanfattning kapitel : bindningstyper Typ Jon Kovalent Metallisk Dipol Bindningsenergi Kommentar Stark! Ej riktningsberoende (keramer) Variabel stor i diamant liten i vismut Variabel stor i wolfram liten
Läs merALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe
ALLOY 600 UNS N06600, 2.4816, NiCr15Fe ALLMÄNNA EGENSKAPER //////////////////////////////////////////////// //// Alloy 600 (UNS N06600) är en nickel-kromlegering avsedd att användas i applikationer under
Läs merMekaniska Egenskaper och Brottanalys
Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Sida 1 (11) Linköpings Tekniska Högskola IEI Konstruktionsmaterial 2012-08-28 Mekaniska Egenskaper och Brottanalys TMKM11 Konstruktionsmaterial HT-2012 Mekaniska Egenskaper
Läs merMaterial, form och kraft, F4
Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan
Läs merMaterial föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 22:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter
Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 4: Fasdiagram och strukturbildning
Läs merGrundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng
Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN 2 Ladokkod: TH081A Tentamen ges för: KENEP 15h TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Bifogat formelsamling,
Läs merMateriallaboration. Materialprovning
Materiallaboration Materialprovning Introduktion till laboration i Materialteknik Schema för labben Provning Provningsmoment i laborationen Dragprovning Slagprovning Hårdhetsprovning 2 Schema för labben
Läs mer7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAI16h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 171027 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller
Läs merALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 601 UNS N606601, NiCr23Fe, 2.4851 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 601 (UNS benämning N06601) är en nickel-krom legering avsedd att användas
Läs merMaterial lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material lektion 1 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 17:e November 13:15 15:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda CES Datorövningar och inlämningsuppgift Fortsättning på Mekaniska egenskaper
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål
Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen IPI (I3). Även teknologer från M2M kan välja denna grupp men då blir det schemakrockar
Läs merLABORATION I HÅLLFASTHETSLÄRA AK1
LABORATION I HÅLLFASTHETSLÄRA AK1 Laborationer i hållfasthetslära är obligatoriska moment. I AK1M sker laborationer vid två stationer och arbetet genomförs med fyra teknologer i varje grupp, vilka tillsammans
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Läs merLösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.
Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett
Läs merLaboration i Hållfasthetslära AK1
Laboration i Hållfasthetslära AK1 Introduktion Laborationen är obligatorisk och innehåller två moment: stabilitet och dragprovning. Dessa utförs vid två stationer. Arbetet genomförs med fyra teknologer
Läs merTermisk åldring av rostfritt gjutstål
Termisk åldring av rostfritt gjutstål Interaktionen mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper Martin Bjurman (Studsvik/KTH) Pål Efsing (KTH) Introduktion Stora tryckbärande komponenter är av tillverkningstekniska
Läs merDislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material
Kapitel 8: Mekanismer att härda material Frågeställningar:.. Varför förekommer dislokationer huvudsakligen i metaller och legeringar? Vilken är kopplingen mellan styrka och dislokationers rörelse? Hur
Läs merProcess struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11
Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan
Läs merALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 400 UNS N04400, NiCu30Fe, 2.4360 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 400 (UNS benämning N04400) är en nickel-koppar legering med hög mekanisk
Läs merIntroduktion till CES
Introduktion till CES TMKM14 Konstruktionsmaterial, IEI Linköpings universitet HT 2014 Inledning Den här labben består av två uppgifter. Den första är avsedd att fungera som en introduktion till CES och
Läs merMetaller och legeringar
Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall
Läs merTentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006
KTH - HÅFASTHETSÄRA Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006 Resultat anslås senast den 8 januari 2007 kl. 13 på institutionens anslagstavla,
Läs merTMPT06 Material & materialval
TMPT06 Material & materialval Del 2 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Metaller Vanliga material som ni möter
Läs merAllmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>
Materialkunskap Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41M09B KMASK13h 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150113 Tid: 14.00-18.00
Läs merMaterial föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration
Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-04-18 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merLunds Tekniska Högskola, LTH
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK2 2017-08-21 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Materialkunskap Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41P10M Tentamen ges för: Maskiningenjör, årskurs 2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12/1 2016 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Materialkunskap
Läs merLätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson
Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Planering material/komposit-delen Föreläsning 1 Introduktion till lätta konstruktioner Föreläsning 2 Materialval och materialindex,
Läs merJärnfynd från Fyllinge
UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Fiberarmering - Laminat
Fiberarmering, laminat, kompositmaterial Läsa mer: - Bra länk Lars Viebkes dokument om Fiberkompositlaminering http://web.telia.com/~u84408370/komposit/index.html - Styvhet och styrka, Grundläggande kompositmekanik,
Läs merDelrapport 16 Materialrapport
Delrapport 16 Materialrapport Håkan Thoors, IM 2002-08-27 ACCRA Teknik AB AK-Konsult Amada/Promecam AB AvestaPolarit AB Bendiro AB Chalmers Tekniska Högskola -Institutionen för byggnadsmekanik Ferruform
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas gjutning Järnmalm Koks Kalksten, kvarts Slagg Smält råjärn Masugn Reduktion av järnmalm till smält råjärn (Pig Iron)
Läs merPOLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen.
POLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. Avdelningen för materialteknik, LTH Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 http://www.material.lth.se Målet med laborationen är förstå
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning
Läs merMaterial föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller
Läs merMaterial föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merMaterial, form och kraft, F9
Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet
Läs merSvetsmaterial för JOKE Fill svetstråd
Svetsmaterial för JOKE Fill svetstråd TIG svetsning multispot2 Lasersvetsning NORMEK Försäljnings AB 08-18 82 10 FAX 08-18 80 87 1 Hur många meter ryms på en rulle? Svetstråd för JOKE Fill lasersvetsning
Läs merMATERIALLÄRA (VBM611)
LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson MATERIALLÄRA (VBM611) Laborationer ht 1 2013 Postadress Box 882, SE-251 08 Helsingborg Besöksadress Universitetsplatsen 2 Telefon dir 046-222
Läs merVarmförzinkning av höghållfasta stål - en utmaning. Mikko Arponen Rautaruukki Oyj Ruukki Production Raahe
Varmförzinkning av höghållfasta stål - en utmaning Mikko Arponen Rautaruukki Oyj Ruukki Production Raahe 1 Halten kisel i stål och des varmförzinkning [Si] + [P] = 0,04% [Si] = 0,12 0,25 % Sandelins effect:
Läs merVÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO
VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VARFÖR VÄRMEBEHANDLING? GÖRA HÅRT (HÄRDA) GÖRA MJUKT (GLÖDGA) GÖRA SEGT (SEGHÄRDA, NORMALISERA) FÖRBÄTTRA SKÄRBARHETEN (ETAPPGLÖDGA) TA BORT SPÄNNINGAR (AVSPÄNNINGSGLÖDGNING)
Läs merDimensionering för moment Betong
Dimensionering för moment Betong Böjmomentbelastning x Mmax Böjmomentbelastning stål och trä σmax TP M σmax W x,max z I y M I z max z z y max x,max M W z z Bärförmåga: M R f y W Betong - Låg draghållfasthet
Läs merMaterial - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm
Material - Repetition VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Mars 9:15 12:00 repetition KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Information om gjut- och smideslaborationen Tentamen: Omfattning och exempel
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Plastisk (bestående) deformation. Repetion: Sträckgräns, σ 0.2
Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 5: Fasdiagram och strukturbildning
Läs merFöreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material
Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Träets byggnad Mekaniska egenskaper hos trä Trä och fukt Komprimerat trä Jag ska prata om en komposit bestående av organiska polymerer
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84
SVENSK STANDARD SS 14 25 84 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 3 Rostfritt stål SS-stål 25 84 Stainless steel SS steel 25 84 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs mer530117 Materialfysik vt 2010. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16] Vad är kompositmaterial?
530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur [Callister 16] Vad är kompositmaterial? Ett material som som kombinerar material av olika komposition eller form på en makroskala
Läs merÅterblick på föreläsning 22, du skall kunna
Återblick på föreläsning 22, du skall kunna beskriva det principiella utseendet för en elastiskplastisk materialmodell beskriva von Mises och Trescas flytvillkor beräkna von Mises och Trescas effektivspänningar
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland
GEOARKEOLOGI En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys Tjärby sn Laholms kn Halland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 12-2006 Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Läs mer530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16]
530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur [Callister 16] Vad är kompositmaterial? Ett material som som kombinerar material av olika komposition eller form på en makroskala
Läs merMiniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p
Tillverkningsmetoder Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen A137TG TGIAF15h TGIEO16h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-03-17 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merMaterial föreläsning 6. VT1 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 6 VT1 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 20:e februari 9:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Utmattning, friktion och nötning ch 9 11 Paus Termiska egenskaper ch 12-13 Paus
Läs merHÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid
HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid användning inte går sönder. Detta förutsätter att vi väljer
Läs merAtt svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB
Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt Eva-Lena Bergquist ESAB AB Höghållfasta stål - applikationer Att höja ett ståls hållfasthet Legering Att höja ett ståls hållfasthet Legering Verktygsstål
Läs merTekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)
Tekniska Högskolan i Linköping, IK DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) U G I F T E R med L Ö S N I N G A R 1. Ange Hookes lag i en dimension (inklusive temperaturterm), förklara de ingående storheterna,
Läs merMaterial- och polymerteknologi för K3, B4 (KOO052) och Funktionella material för N2 (KOO095)
LTH Kemiska institutionen Centrum för Analys och Syntes Material- och polymerteknologi för K3, B4 (KOO052) och Funktionella material för N2 (KOO095) 7.5 hp, 56 timmar föreläsning och 14 timmar projektarbete
Läs merMaterialfysik2010 Kai Nordlund
7.1. Grund-definitionerna 530117 Materialfysik vt 2010 7. Fasta ämnens mekaniska egenskaper 7.1 Elasticitet Elasticitet: icke-bestående, reversibel deformation av material Minnesregel: elastiskt gummiband
Läs merSVENSK STANDARD SS
SVENSK STANDARD Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-03-18 1 1 (5) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA
Läs merMaterialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur
530117 Materialfysik vt 2007 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest eller Lab?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se.
Läs merKonisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1
Konisk Kugg Material och Verktyg www.geartechnologycentre.se 1 Temperatur Arbetsmaterialet Smitt stålämne Vad är stål? Järn legerat med kol ( 2 %) Låglegerat stål, Järnhalt >95 % (legeringsämnen: kol,
Läs merTENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)
TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA81) Tid: Fredagen den 19:e januari 27, klockan 14 18, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 15 och 17 ösningar: anslås på kurshemsidan
Läs merTentamen i Hållfasthetslära AK
Avdelningen för Hållfasthetslära Lunds Tekniska Högskola, LTH Tentamen i Hållfasthetslära AK1 2017-08-17 Tentand är skyldig att visa upp fotolegitimation. Om sådan inte medförts till tentamen skall den
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 26:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M6 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Kursinfo: Repetitionsföreläsning Värmebehandling av stål: Kapitel 13 Icke järnhaltiga
Läs mer= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz
Tekniska Högskolan i Linköping, IKP /Tore Dahlberg LÖSNINGAR TENTAMEN i Hållfasthetslära - Dimensioneringmetoder, TMHL09, 060601 kl -12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Spänningarna i en punkt i ett
Läs merLTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012
LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012 ALLMÄNT Välkommen till kursen i materiallära som omfattar 6 högskolepoäng. Undervisningen
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77
SVENSK STANDARD SS 14 23 77 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 4 Rostfritt stål SS-stål 23 77 Stainless steel SS steel 23 77 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merLösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMHL0, 009-03-13 kl LÖSNINGAR DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Du har en plattstav som utsätts för en
Läs merByggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2
Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling
Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se. Ej gjort
Läs merMjukmagnetiska material
Mjukmagnetiska material 3 Fe-Co 2 Fe Fe-Si 0 M s [T] 1 Fe powder cores Fe-Ni 36-50 wt% amorphous nanocrystalline Fe-Ni 75 wt% soft ferrites 0 10 1 10 2 10 3 10 4 10 5 i m I tillämpningar används mjukmagnetiska
Läs merGjutjärn som konstruktionsmaterial
Gjutjärn som konstruktionsmaterial Inlämningsuppgift i kursen kpp039 Kari Haukirauma 2011-01-06 Produktutveckling 3 Handledare Rolf Lövgren Innehåll Inledning... 3 Vad är gjutjärn?... 4 Gråjärn... 6 Användningsområden
Läs mer