Materiallära för M, 4H1063

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Materiallära för M, 4H1063"

Transkript

1 Materiallära för M, 4H1063 Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar materials egenskaper. Kursens innehåll Materials struktur Hur strukturen påverkar egenskaperna Hur man kan påverka strukturen vid framställning Kursen avser att du skall kunna välja bäst material för en ny tillämpning utveckla ny design för ett känt material

2 Föreläsningar Föreläsare: Bo Sundman Innehåll: Genomgång av det viktigaste i varje kapitel Lösning av typiska problem Kursbok: Fundamentals of Materials Science and Engineering: An Integrated Approach 2nd Edition W.D. Callister, Jr., John Wiley and Sons, Inc. (2005). Både bok och medföljande CD-ROM är nödvändiga

3 Föreläsnings schema På grund av brist på stora salar kommer de flesta föreläsningar att dubbleras i sal B1. Schema för föreläsningar och laborationer finns på kursens hemsida Nästa föreläsning är i M1 för hela kursen. Då kommer kursboken att försäljas, pris 450 kr. Priset i bokhandeln är c:a 100 kr högre. Tag med jämnt belopp i kontanter.

4 Laborationer Kursassistent: Rosa Jerlerud-Perez Fem laborationer som ger exempel på sambanden mellan materials mikrostruktur och egenskaper och hur mikrostrukturen påverkas av framställningen. Labkursen börjar nästa vecka. Val av labgrupp skall göras omgående via hemsidan: Laboration 2-5 har ett eftertest som måste godkännas. Underkänt eftertest måste göras om.

5 Laborationer Lab 1: Strukturer, atomanordningar, deformationsmekanismer Lab 2: Fasdiagram, omvandlingar, rekristallisation Lab 3: Härdning och härdningsmekanismer Lab 4: Fastfasomvandlingar, svetsning Lab 5: Fraktografi och brottmekanismer

6 Kontrollskrivning och tentamen Kontrollskrivning måndag 22/11 kl Ger max 10 tillgodpoäng till tentamen Tentamen torsdag 16/12 kl Tentamen ger 100 poäng, för godkänt krävs 50 poäng, för 4:a krävs minst 65 poäng, för 5:a minst 80 poäng.

7 Kapitel 1. Introduktion I alla tider har material varit en viktig del av kulturen, tidigare benämde man tidsåldrar efter materialet: stenålder, bronsålder, järnålder. Även idag är mycket av utvecklingen inom vetenskap och teknik beroende av att man kan skräddarsy lämpliga material för speciella tillämpningar, t.ex. starka material vid höga temperaturer, lätta men starka material för transport, optiska och magnetiska material för elektronik och signalöverföring etc.

8 Kapitel 1. Introduktion De viktigaste materialtyperna: Metalliska material t.ex. järn, koppar, aluminium. Oftast legerade dvs blandningar av två eller flera grundämnen. Keramiska material t.ex. glas, porslin, cement. Ofta en blandning av olika oxider men kan även bestå av nitrider, karbider etc. Polymera material t.ex. Plaster, trä. Uppbyggda av långa organiska kolkedjor eller nätverk. Kompositer t.ex. hårdmetall, armerad betong. Ofta en hård komponent i ett mjukare bindemedel.

9 Kapitel 1. Introduktion Typiska egenskaper för metaller: Leder värme och elektricitet bra, Hållfasta och duktila, Kristallina Typiska egenskaper för keramer: Dåliga ledare för värme och elektricitet, Ofta hållfasta till höga temperaturer men spröda, Kristallina eller amorfa (glas)

10 Kristallina material: Kapitel 1. Introduktion Atomerna ligger i regelbundna 3-dimensionella gitter. Inom ett kristallkorn är egenskaperna olika i de olika kristallriktningarna. Bilden visar ett ytcentrerad kubiskt gitter som kallas FCC (Face Centered Cubic). Den har en atom i varje kubhörn och en atom mitt på varje kubyta.

11 Kapitel 1. Introduktion I ett fåtal fall tillverkar man material som är enkristaller, t.ex. turbinblad. Dessa består alltså av ett enda kristallkorn och dess egenskaper är därför anisotropa, dvs olika i olika riktningar. De flesta kristallina material är polykristallina och består av många kristallkorn med slumpvis orientering av kristallriktningarna. Egenskaperna för ett polykristallint material är därför isotropa, dvs oberoende av riktningen.

12 Kapitel 1. Introduktion FCC gitter och mikrostruktur för polykristallin koppar Koppar har FCC gitter med en atom i varje kubhörn och en på varje sidoyta På en polerad och etsad yta av koppar syns kristallkornen genom att korn med olika kristallriktningar reflekterar ljuset olika.

13 Kapitel 1. Introduktion Metallprover med olika kornstorlek som brutits av Kornstorleken är minst till vänster och blir grövre till höger. Brottytorna i vänstra proven visar på segt brott, brottytorna till höger visar på sprött brott.

14 Kapitel 1. Introduktion Längdskalor Material är strukturer formade av ingenjörer... inte svarta lådor Struktur har många olika längdskalor: Strukturbeståndsdel dimension (m) - bindningsavstånd mellan atomer vakans eller interstitiell atom dislokation (linjeformat fel i kristallen) kristallkorn (diameter) 10-8 till utskiljda partiklar (diameter) 10-8 till textur > 10-6

15 Kapitel 1. Introduktion Process Mikrostruktur - Egenskap Egenskaper beror på mikrostrukturen, t.ex. hårdheten relativt strukturen för ett kolstål (d) Hårdhet (BHN) (a) 30µm (b) 30µm (c) 4µm 30µm Kylningshastighet (K/s) Olika kylningshastigheter påverkar strukturen

16 Kapitel 1. Introduktion Mikrostrukturer för stål Mjukglödgat stål. Den ljusa grundmassan är nästan rent järn, s.k. ferrit, och partiklarna är en järnkarbid som kallas cementit. Härdat stål som kylts snabbt och där man fått en mikrostruktur där ferriten och cementiten ligger i sammanvävda i tunna lameller

17 Kapitel 1. Introduktion Materialval Välj applikation: bestäm nödvändiga egenskaper Egenskaper kan vara mekaniska, elektriska, värmeledande, magnetiska, massa, optiska, dekorativa, återanvändbar etc. Egenskaperna: begränsar tänkbara material Material, sammansättning, struktur Materialens egenskaper: påverkas av framställningen Framställningen påverkar formen och strukturen, t.ex. gjutning, sintring, bearbetning, värmebehandling etc.

18 Kapitel 1. Introduktion Egenskaper varierar med sammansättning 23456deformed Cu a Cu Cu at%ni at%ni Pure Cu Cu at%ni Resistivitet, -8Ohm-m) ρ ( Resistiviteten i koppar ökar med legeringstillsats Resistiviteten i koppar ökar om den deformeras T ( C)

19 Kapitel 1. Introduktion Termiska egenskaper Termisk konduktivitet för koppar - Termisk (W/m-K) Konductivitet wt%zinc - minskar med ökande tillsats av zink.

20 Kapitel 1. Introduktion Magnetiska egenskaper Magnetiskt lagringsmedia: - lagringstätheten beror av magnetiseringen Magnetisk permeabilitet: - En funktion av sammansättningen Magnetization Fe+3%Si Fe Magnetic Field Genom att tillsätta 3 atom-% Si till järn får man ett bättre magnetiskt lagringsmedium.

21 Kapitel 1. Introduktion Korrosion Dragspänningar och saltvatten i kombination underlättar korrosion Ett material som normalt är korrosionsbeständigt kan korrodera när det belastas.

22 Kursens mål är alltså: Kapitel 1. Introduktion Att förstå sambanden mellan egenskaper, struktur och framställning Att kunna välja rätt material för en tillämpning Att kunna förbättra en design genom bättre förståelse av materialets egenskaper

23 Kapitel 7. Mekaniska egenskaper Viktiga storheter: Elastisk deformation: materialet återgår till sin ursprungliga form efter avlastning. Plastisk deformation: materialet har en bestående deformation även efter avlastning. Hårdhet, seghet och duktilitet: vad innebär de och hur mäter man dem? Spänning och töjning: vilket samband har de med last och deformation?

24 Kapitel 7. Elastisk deformation Vid elastisk deformation i kristallina material förlängs bindningarna mellan atomerna. Denna deformation försvinner vid avlastning. Bara små förlängningar är möjliga δ F återgång

25 Kapitel 7. Plastisk deformation Plastisk deformation är bestående. När man avlastar materialet så behåller det sin nya form. I kristallina material sker den plastiska deformationen genom att dislokationer rör sig genom materialet så att kristallplanen förändrar läge. glidning mellan kristallplanen glidningen återgår inte δ elastic + plastic δ plastic F

26 Enaxling spänning: Vanliga spänningstillstånd A o Canyon Bridge, Los Alamos, NM (photo courtesy P.M. Anderson) Balanced Rock, Arches National Park (photo courtesy P.M. Anderson) σ = F A o Tryckspänning (σ < 0). 6

27 enaxlig töjning: tvärkontraktion: δ/2 skjuv töjning: θ/2 Teknologisk töjning ε= δ L o ε L = δ L δ L /2 w o L o δ/2 δ L /2 w o π/2 π/2 - θ γ = tan θ θ/2 Töjningen är alltid dimensionslös. 8

28 Dragprovning Exempel på dragprovmaskin givare rörligt ok provstav Andra typer av tester finns t.ex. - tryckprov (lämpligt för spröda material) - torsionprov

29 Dragprovstav Vanligt utseende på provstav för dragprov prov längd (den del av provstaven med = reducerad tvärsnittsarea)

30 Linjära elastiska storheter Elasticitetsmodulen, E: Hooke's lag: σ = E ε Poisson's tal, ν: ν = ε ε L L ε ε metaller: ν ~ 0.33 keramer: ~0.25 polymerer: ~0.40 σ -ν 1 Linjärtelastiskt 1 E ε F F enaxligt dragprov Sorter: E: [GPa] or [psi] ν: dimensionlös 10

31 Elasticitetsmodulen för några material E(GPa) 10 9 Pa Metaller Keramer Polymerer Kompositer Diamond Si carbide Tungsten Al oxide Molybdenum Si nitride Carbon fibers only Steel, Ni CFRE( fibers)* Tantalum <111> Platinum Si crystal Cu alloys <100> Aramid fibers only Zinc, Ti Silver, Gold Aluminum Glass -soda AFRE( fibers)* Glass fibers only Magnesium, Tin GFRE( fibers)* Concrete GFRE* CFRE * Graphite GFRE( fibers)* CFRE( fibers) * Polyester AFRE( fibers) * PET PS PC Epoxy only PP HDP E PTF E Wood( grain) LDPE Ekeramer > Emetaller >> Epolymerer Data för kompositer baserat på armerad epoxy med 60 vol% av carbon (CFRE), aramid (AFRE), or glass (GFRE) fiberer. 13

32 Dragprovkurvor för bandstål Vid första laborationen kommer ni att jämföra de mekaniska egenskaperna för olika provbitar av ett kolstål som genomgått olika värmebehandlingar. Dragprovkurvorna nedan sammanfattar provbitarnas olika egenskaperna. Notera att elasticitesmodulen är densamma oavsett sträckgränsen, brottgränsen och duktiliteten.

33 Plastisk (bestående) deformation (för kristallina faser vid låga temperaturer, T < T smält /3) Enaxlig dragning: spänning σ Elastisk+Plastisk vid större spänning Elastisk initialt permanent (plastisk) töjning efter avlastning ε p plastisk töjning töjning ε 15

34 Sträckgräns, σ y Den spänning när en liten mätbar plastisk deformation har inträffat. när εp = spänning, σ σ y ε p = töjning, ε 16

35 Sträckgräns, jämförelse Metaller Keramier Polymer Kompositer Stäckgräns, σ y (MPa) Steel (4140) qt Ti (5Al-2.5Sn) W(pure) a Cu (71500) Mo (pure) cw Steel (4140) a Steel (1020) cd Al (6061) ag Steel (1020) hr Ti (pure) Ta (pure) a Cu (71500) hr Al (6061) a Svår att mäta, brott inträffar vanligen före plastisk deformation. dry PC Nylon 6,6 PET humid PVC PP HDPE Svår att mäta brott inträffar vanligen före plastisk deformation σ y(keramer) >>σ y(metaller) >> σ y(polymerer) Värden vid RT a = mjukglödgad (annealed) hr = varmvalsad ag = åldrad cd = kalldragen cw = kallbearbetad qt = släckt & anlöpt 10 Tin (pure) LDPE 17

36 Brottgränsen, σ B Maximal dragspänning. dragspänning σ BTypical response of a metal Metaller: inträffar när midjebildning börjar. spänning Keramer: inträffar när sprickor börjar växa. Polymerer: inträffar när polymerens kolkedjor har dragits ut och skall börja brista. 18

37 Brottgräns σ B, jämförelse Brottgräns, σ B (MPa) Metaller Steel (4140) qt W(pure) Ti (5Al-2.5Sn) Steel (4140) a a Cu (71500) Cu (71500) hr cw Steel (1020) Al (6061) Ti (pure) ag a Ta (pure) Al (6061) a Keramer Diamond Si nitride Al oxide Si crystal <100> Glass-soda Concrete Graphite Polymerer Nylon 6,6 PC PET PVC PP HDPE LDPE Kompositer C fibers Aramid fib E-glass fib AFRE( fiber) GFRE( fiber) CFRE( fiber) wood( fiber) GFRE( fiber) CFRE( fiber) AFRE( fiber) wood ( fiber) σ B (keram) ~σ B (met) ~ σ B (komp) >> σ B (poly) Värden vid RT a = mjukglödgad (annealed) hr = varmvalsad ag = åldrad cd = kalldragen cw = kallbearbetad qt = släckt & anlöpt AFRE, GFRE, & CFRE = aramid, glass, & carbon fiber-förstärkt epoxy kompositer, med 60 vol% fiberer. 1 19

38 Duktilitet Plastisk deformation vid brottgränsen σ Liten töjning, sprödbrott om ε<5% spänning Stor töjning före brott töjning, ε

39 Seghet Den energi som krävs för att uppnå brottgränsen. Approximativt lika med ytan under spännings-töjnings kurvan liten seghet (keramer) σ stor seghet,(metallet, PMCs) liten seghet, polymerer ε 21

40 Deformationshårdnande En ökning av sträckgänsen efter plastisk deformation. σ defor σy0σy1 ej m o Efter avlastning krävs högre spänning för att få fortsatt ε plastisk deformation, dvs sträckgränsen har ökat. unload re load 22

41 Hårdhet Materialets motstånd att bli deformerat på ytan. Stor hårdhet innebär: --svårt att deformera plastiskt eller att brytas sönder av tryckspänningar. --bra slitstyrka. t.ex. 10mm sfär tryck med känd kraft Mät diameter av intrycket efter avlastning D d Mindre diameter betyder större hårdhet. Adapted from Fig. 6.18, Callister 6e. (Fig is adapted from G.F. Kinney, Engineering Properties and Applications of Plastics, p. 202, John Wiley and Sons, 1957.) Chapter plaster bronser, 1- Al-leg. stål increasi 28filar stål maskinbear skärand verktyg nitrer diam a n b

42 Vad vi lärt Spänning och töjning: normaliserade storheter för last och deformation. Elastisk deformation: försvinner vid avlastning. Ökar ofta linjärt med deformationen enligt Hooks lag, σ = E ε Plastisk deformation: bestående deformation när materialet utsatts för spänningar över sträckgränsen, σ y Brottgränsen: den maximala spänning materialet kan uppnå innan det går sönder. Seghet: det arbete som krävs för att uppnå brottgränsen. Duktilitet: den töjning som materialet tål innan brottgränsen. Hårdhet: proportionell mot sträckgränsen för metaller.

43 Läsanvisningar Kursboken sidor 1-9, , , Kursivt sidor , 201, Viktiga exempel nr 7.44, 7.62, 7.D1

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek)

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek) Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 08-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 06, dvs laborationsanvisningar

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar Konstruktionsmaterial, 4H068, 4p Kursinformation Anmälan till labkurs och val av labgrupp skall göras senast nu. Det är 9 st som inte har valt labgrupp. Sista tillfället för Lab är idag kl 5-8. Skriv upp

Läs mer

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT

Läs mer

Kursinformation. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Repetion: Hur känner jag igen brottmekanismen? Repetion: Duktilt brott (Kopp-konbrott)

Kursinformation. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Repetion: Hur känner jag igen brottmekanismen? Repetion: Duktilt brott (Kopp-konbrott) Konstruktionsmaterial, 4H68, 4p amorfa Kursinformation Lab 4, sista laborationen ges under den här veckan (v.39). Obs,, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Lab 4, börjar ges under nästa vecka (v.48). Obs, sista labben, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare

Läs mer

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller

Läs mer

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad! TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska

Läs mer

1. Struktur egenskap samband

1. Struktur egenskap samband KOLT 2004 - Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar,

Läs mer

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval

Läs mer

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning

Läs mer

Sammanfattning kapitel 2: bindningstyper. Kapitel 3: Mikrostruktur. Packning av atomer (gitter) Glas är ett amorft material. Metaller och keramer

Sammanfattning kapitel 2: bindningstyper. Kapitel 3: Mikrostruktur. Packning av atomer (gitter) Glas är ett amorft material. Metaller och keramer Sammanfattning kapitel : bindningstyper Typ Jon Kovalent Metallisk Dipol Bindningsenergi Kommentar Stark! Ej riktningsberoende (keramer) Variabel stor i diamant liten i vismut Variabel stor i wolfram liten

Läs mer

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Sida 1 (11) Linköpings Tekniska Högskola IEI Konstruktionsmaterial 2012-08-28 Mekaniska Egenskaper och Brottanalys TMKM11 Konstruktionsmaterial HT-2012 Mekaniska Egenskaper

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 4: Fasdiagram och strukturbildning

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:

Läs mer

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F4 Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan

Läs mer

LABORATION I HÅLLFASTHETSLÄRA AK1

LABORATION I HÅLLFASTHETSLÄRA AK1 LABORATION I HÅLLFASTHETSLÄRA AK1 Laborationer i hållfasthetslära är obligatoriska moment. I AK1M sker laborationer vid två stationer och arbetet genomförs med fyra teknologer i varje grupp, vilka tillsammans

Läs mer

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material lektion 1 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 17:e November 13:15 15:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda CES Datorövningar och inlämningsuppgift Fortsättning på Mekaniska egenskaper

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen IPI (I3). Även teknologer från M2M kan välja denna grupp men då blir det schemakrockar

Läs mer

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning

Läs mer

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett

Läs mer

Termisk åldring av rostfritt gjutstål

Termisk åldring av rostfritt gjutstål Termisk åldring av rostfritt gjutstål Interaktionen mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper Martin Bjurman (Studsvik/KTH) Pål Efsing (KTH) Introduktion Stora tryckbärande komponenter är av tillverkningstekniska

Läs mer

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan

Läs mer

Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material

Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material Kapitel 8: Mekanismer att härda material Frågeställningar:.. Varför förekommer dislokationer huvudsakligen i metaller och legeringar? Vilken är kopplingen mellan styrka och dislokationers rörelse? Hur

Läs mer

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// ALLOY 400 UNS N04400, NiCu30Fe, 2.4360 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 400 (UNS benämning N04400) är en nickel-koppar legering med hög mekanisk

Läs mer

TMPT06 Material & materialval

TMPT06 Material & materialval TMPT06 Material & materialval Del 2 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Metaller Vanliga material som ni möter

Läs mer

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver> Materialkunskap Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41M09B KMASK13h 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150113 Tid: 14.00-18.00

Läs mer

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper

Läs mer

Introduktion till CES

Introduktion till CES Introduktion till CES TMKM14 Konstruktionsmaterial, IEI Linköpings universitet HT 2014 Inledning Den här labben består av två uppgifter. Den första är avsedd att fungera som en introduktion till CES och

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en

Läs mer

Järnfynd från Fyllinge

Järnfynd från Fyllinge UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7

Läs mer

POLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen.

POLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. POLYMERER OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. Avdelningen för materialteknik, LTH Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 http://www.material.lth.se Målet med laborationen är förstå

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas gjutning Järnmalm Koks Kalksten, kvarts Slagg Smält råjärn Masugn Reduktion av järnmalm till smält råjärn (Pig Iron)

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av

Läs mer

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson

Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Carlsson Planering material/komposit-delen Föreläsning 1 Introduktion till lätta konstruktioner Föreläsning 2 Materialval och materialindex,

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Plastisk (bestående) deformation. Repetion: Sträckgräns, σ 0.2

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Plastisk (bestående) deformation. Repetion: Sträckgräns, σ 0.2 Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 5: Fasdiagram och strukturbildning

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Svetsmaterial för JOKE Fill svetstråd

Svetsmaterial för JOKE Fill svetstråd Svetsmaterial för JOKE Fill svetstråd TIG svetsning multispot2 Lasersvetsning NORMEK Försäljnings AB 08-18 82 10 FAX 08-18 80 87 1 Hur många meter ryms på en rulle? Svetstråd för JOKE Fill lasersvetsning

Läs mer

Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material

Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Föreläsning i kursen Konstruktionsmaterial (MPA001): Trä som material Träets byggnad Mekaniska egenskaper hos trä Trä och fukt Komprimerat trä Jag ska prata om en komposit bestående av organiska polymerer

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16] Vad är kompositmaterial?

530117 Materialfysik vt 2010. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16] Vad är kompositmaterial? 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur [Callister 16] Vad är kompositmaterial? Ett material som som kombinerar material av olika komposition eller form på en makroskala

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16]

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16] 530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur [Callister 16] Vad är kompositmaterial? Ett material som som kombinerar material av olika komposition eller form på en makroskala

Läs mer

Material, form och kraft, F9

Material, form och kraft, F9 Material, form och kraft, F9 Repetition Skivor, membran, plattor, skal Dimensionering Hållfasthet Styvhet/Deformationer Skivor Skiva: Strukturelement som är tunt i förhållande till utsträckningen i planet

Läs mer

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm Material - Repetition VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Mars 9:15 12:00 repetition KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Information om gjut- och smideslaborationen Tentamen: Omfattning och exempel

Läs mer

Dimensionering för moment Betong

Dimensionering för moment Betong Dimensionering för moment Betong Böjmomentbelastning x Mmax Böjmomentbelastning stål och trä σmax TP M σmax W x,max z I y M I z max z z y max x,max M W z z Bärförmåga: M R f y W Betong - Låg draghållfasthet

Läs mer

VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO

VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VARFÖR VÄRMEBEHANDLING? GÖRA HÅRT (HÄRDA) GÖRA MJUKT (GLÖDGA) GÖRA SEGT (SEGHÄRDA, NORMALISERA) FÖRBÄTTRA SKÄRBARHETEN (ETAPPGLÖDGA) TA BORT SPÄNNINGAR (AVSPÄNNINGSGLÖDGNING)

Läs mer

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland GEOARKEOLOGI En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys Tjärby sn Laholms kn Halland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 12-2006 Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p Tillverkningsmetoder Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen A137TG TGIAF15h TGIEO16h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-03-17 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) Tekniska Högskolan i Linköping, IK DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) U G I F T E R med L Ö S N I N G A R 1. Ange Hookes lag i en dimension (inklusive temperaturterm), förklara de ingående storheterna,

Läs mer

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid

HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid HÅLLFASTHETSLÄRA Hållfasthetslärans grundläggande uppgift är att hjälpa oss att beräkna dimension och form hos en konstruktion så att den vid användning inte går sönder. Detta förutsätter att vi väljer

Läs mer

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt Eva-Lena Bergquist ESAB AB Höghållfasta stål - applikationer Att höja ett ståls hållfasthet Legering Att höja ett ståls hållfasthet Legering Verktygsstål

Läs mer

Materialfysik2010 Kai Nordlund

Materialfysik2010 Kai Nordlund 7.1. Grund-definitionerna 530117 Materialfysik vt 2010 7. Fasta ämnens mekaniska egenskaper 7.1 Elasticitet Elasticitet: icke-bestående, reversibel deformation av material Minnesregel: elastiskt gummiband

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest eller Lab?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se.

Läs mer

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081) TENTAMEN I HÅFASTHETSÄRA FÖR F (MHA81) Tid: Fredagen den 19:e januari 27, klockan 14 18, i V-huset ärare: Peter Hansbo, ankn 1494 Salsbesök av lärare: c:a kl 15 och 17 ösningar: anslås på kurshemsidan

Läs mer

Material- och polymerteknologi för K3, B4 (KOO052) och Funktionella material för N2 (KOO095)

Material- och polymerteknologi för K3, B4 (KOO052) och Funktionella material för N2 (KOO095) LTH Kemiska institutionen Centrum för Analys och Syntes Material- och polymerteknologi för K3, B4 (KOO052) och Funktionella material för N2 (KOO095) 7.5 hp, 56 timmar föreläsning och 14 timmar projektarbete

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 26:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M6 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Kursinfo: Repetitionsföreläsning Värmebehandling av stål: Kapitel 13 Icke järnhaltiga

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se. Ej gjort

Läs mer

Konisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1

Konisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1 Konisk Kugg Material och Verktyg www.geartechnologycentre.se 1 Temperatur Arbetsmaterialet Smitt stålämne Vad är stål? Järn legerat med kol ( 2 %) Låglegerat stål, Järnhalt >95 % (legeringsämnen: kol,

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning

Läs mer

Gjutjärn som konstruktionsmaterial

Gjutjärn som konstruktionsmaterial Gjutjärn som konstruktionsmaterial Inlämningsuppgift i kursen kpp039 Kari Haukirauma 2011-01-06 Produktutveckling 3 Handledare Rolf Lövgren Innehåll Inledning... 3 Vad är gjutjärn?... 4 Gråjärn... 6 Användningsområden

Läs mer

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul

Läs mer

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 24:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch 5

Läs mer

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25 Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMHL0, 009-03-13 kl LÖSNINGAR DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Du har en plattstav som utsätts för en

Läs mer

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material När du har läst det här avsnittet skall du: Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material Klicka och lyssna här på sidorna i läroboken Material

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Typiskt

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt

Läs mer

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2 Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// ALLOY 625 UNS N06625, NiCr22Mo9Nb, 2.4856 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 625 (UNS beteckning N06625) är en nickel-krom-molybden-legering

Läs mer

Skjuvning och skjuvspänning τ

Skjuvning och skjuvspänning τ 2014-12-02 Skjuvning och skjuvspänning τ Innehållsförteckning: Skjuvspänning Jämförelsespänning Limförband Nitförband Lödförband Svetsförband Skjuvning vid tillverkning Bilagor: Kälsvets, beräkning av

Läs mer

IM2601 Fasta tillståndets fysik

IM2601 Fasta tillståndets fysik IM2601 Fasta tillståndets fysik Introduktion Kursen i ett större perspektiv Klassificering av fasta material Klassificering av kristallina material - atomstruktur 1 Forskning inom fysik idag - en översikt

Läs mer

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000

Läs mer

0. Lite om ämnet och kursen

0. Lite om ämnet och kursen 0. Lite om ämnet och kursen Fasta tillståndets fysik (FTF) Vad är det? FTF förvaltar och utvecklar det centrala kunskapsstoffet rörande fasta ämnens olika egenskaper: - Elektriska - Optiska - Termiska

Läs mer

Teknisk data för stålsorter

Teknisk data för stålsorter Teknisk data för stålsorter Allmänt konstruktionsstål, kemisk sammansättning... 20 Allmänt konstruktionsstål, mekaniska egenskaper... 22 Tryckkärlsstål, uppdelning efter formvara... 24 Tryckkärlsstål,

Läs mer

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) Tekniska Högskolan i inköping, IK DE 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) NAMN... 1. Vilken typ av ekvation är detta: ε = d u(x) d x Ange vad de ingående storheterna betyder, inklusive deras dimension i SI-enheter.

Läs mer

TMPT06 Material & materialval

TMPT06 Material & materialval TMPT06 Material & materialval Del 1 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Filmer för plasttillverkning: EBM

Läs mer

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2013

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2013 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 20 ALLMÄNT Välkommen till kursen i materiallära som omfattar 6 högskolepoäng. Undervisningen

Läs mer

Textilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.

Textilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. 7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består

Läs mer

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål

Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Möjligheter och begränsningar hos höghållfasta stål Användning av höghållfasta stål har möjliggjort nya typer av konstruktionslösningar. Kunskap om deras möjligheter och begränsningar kan därmed bidra

Läs mer

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

Formelsamling i Hållfasthetslära för F Formelsamling i Hållfasthetslära för F Avd. för Hållfasthetslära Lunds Universitet Oktober 017 1 Spänningar τ σ Normalspänning: σ = spänningskomponent vinkelrät mot snittta Skjuvspänning: τ = spänningskomponent

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Nota bene Transparanger som omges med streckade parenteser innehåller data eller specifika strukturer som behandlas inte på föreläsningen,

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Laboration i röntgendiffraktion och laserdiffraktion för E

Laboration i röntgendiffraktion och laserdiffraktion för E Laboration i röntgendiffraktion och laserdiffraktion för E Mats Göthelid Plats: Forum Kista. Samma som för laborationerna i Fysik1. Hiss A våning 8 Uppgifter: Laborationen består av två delar: 1) strukturbestämning

Läs mer

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i

Läs mer

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB Fordringar i EN 13445 och EN 13480 för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB 1 Sprödbrott i tryckkärl 2 Sprödbrott i ventil av gjuten aluminium 3 Typiskt för ett sprödbrott Ingen nämnvärd

Läs mer

Bygga fartyg i moderna rostfria stål, ett nytt koncept

Bygga fartyg i moderna rostfria stål, ett nytt koncept Bygga fartyg i moderna rostfria stål, ett nytt koncept Svetslärarmötet 2017 2017-01-12 Per Bengtsson, AGA Gas AB WELDONOVA - Starkare -Lättare -Underhållsfritt Kombination av ny konstruktion (patenterad)

Läs mer

LYMA KEMITEKNIK SPECIALISTER INOM KORROSIV FLÖDESTEKNIK TILLBEHÖR

LYMA KEMITEKNIK SPECIALISTER INOM KORROSIV FLÖDESTEKNIK TILLBEHÖR LYMA KEMITEKNIK SPECIALISTER INOM KORROSIV FLÖDESTEKNIK TILLBEHÖR Wilk-Graphite Grafitvärmeväxlare Wilk-Graphite är synonymt med högsta kvalitet från en av världens största producenter. Produkterna finns

Läs mer

FASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen.

FASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. FASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. Avdelningen för materialteknik, LTH Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 http://www.material.lth.se SYFTE Syftet med den här laborationen

Läs mer

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Polymerers mikrostruktur. Repetion: Plast - gummimaterial

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Polymerers mikrostruktur. Repetion: Plast - gummimaterial Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Re-entry T Distribution Kursination Sista Lab 4, ges idag (26/9). Kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se om missade laborationer och labtest. Du kommer därefter

Läs mer

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Vilken typ av ekvation är detta: LÖSNINGAR γ y 1 G τ y Ange vad storheterna γ y, τ y, och G betyder och ange storheternas enhet (dimension) i SI-enheter. Ett materialsamband

Läs mer