KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunfullmäktige. Sammanträde klockan 18 i fullmäktigesalen, Stadshuset. Ärende Beteckning Förslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2014-10-06. Kommunfullmäktige. Sammanträde 2014-10-14 klockan 18 i fullmäktigesalen, Stadshuset. Ärende Beteckning Förslag"

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunfullmäktige Sammanträde klockan 18 i fullmäktigesalen, Stadshuset Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Lisa Andersson (M) och Per Stenberg (M) respektive Ann Molander (FP) och Jan Österdahl (M), ersättare. Måndag 27 oktober klockan 17. Prisutdelning 2. Lära för livet-priset 2014 Frågor och interpellationer 3. Interpellation om MRSA-fritt kött ordförande i nämnden för Service KS/2014:257 KF , 93; Ärendet bordläggs till nästkommande sammanträde. 4. Interpellation om tillgänglighet ordförande i nämnden för Service KS/2014:282 KF , 94; Interpellationen får ställas och besvaras på nästkommande sammanträde av ordföranden i nämnden för Service, Peter Söderberg (M). Beslutsärenden 5. Delårsrapport för kommunen per 31 augusti 2014 KS/2014:378 KS , 180 Förslag till beslut Delårsrapport per augusti 2014 godkänns. Maria Svenningsson Kommunstyrelsens förvaltning Direkt: Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (9) Ärende Beteckning Förslag 6. Kommunrevisionen revisionsrapporter Fullständiga rapporter: kommunrevision 7. Antagande av anbud samt avtal om marköverlåtelse och genomförande av Särö Centrum KS/2014:295 KF , 176 Förslag till beslut Anbud från Solidhus i Kungsbacka att förvärva mark för bostäder i Särö Centrum för en köpeskilling om kronor antas. Förslag till avtal, undertecknat av Solidhus i Kungsbacka AB , varigenom kommunen till Solidhus i Kungsbacka AB överlåter ca m 2 av fastigheterna Kungsbacka Nötegång 1:91 och 1:108 för en ersättning om kronor godkänns. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören eller deras respektive ställföreträdare utses att för kommunens räkning underteckna samtliga i ärendet nödvändiga handlingar. Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden påbörjar arbetet med detaljplan för hela Särö Centrum. Om byggnadsnämnden finner det lämpligt kan planområdet delas in i flera delar t.ex. bostäder, kollektivtrafikhållplats inklusive pendelparkering eller område för verksamhetslokaler var för sig.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (9) Ärende Beteckning Förslag 8. Hemsjukvårdsöverenskommelse mellan Region Halland och kommunerna i Halland KS/2014:302 KS , 181 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. godkänna Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015, och däri ingående principer 2. Överenskommelsen om hemsjukvården 2015, gäller under tiden godkänna regional modell för utförandet av hemsjukvård i Halland 4. tidigare samarbetsavtal från och lokala avtal upphör att gälla i och med att Överenskommelsen om hemsjukvården 2015, träder i kraft bilagorna till samarbetsavtal vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri, rehabilitering och habilitering gäller tills vidare 6. inrätta en gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 7. den gemensamma nämndens uppdrag regleras enligt Överenskommelsen om hemsjukvård i Halland 2015 och Avtal om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd anta reglemente för Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel

4 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (9) Ärende Beteckning Förslag 9. Uppdrag om att säkerställa nykterhet vid användande av kommunens fordon 10. Revision av överenskommelse för kommunberedning 11. Ändring i avgiftskonstruktion och taxa för sotning och rengöring KS/2013:297 KS/2014:301 KS/2014:293 KS , 201 Förslag till beslut Kungsbacka kommuns Policy för fordon och tillämpningsanvisningar förtydligas avseende att säkerställa nykterhet vid framförande av fordon genom följande tillägg, under rubriken Trafiksäkerhet: Kungsbacka kommun har en Policy och en handlingsplan för en drogfri arbetsplats som innebär ett absolut förbud för alla att vara påverkade av eller bruka droger i arbetet. Förare som använder kommunens fordon är ansvariga för att vara nyktra och drogfria. Den som använder medicin som kan medföra symptom som kan äventyra trafiksäkerheten får inte köra fordon i tjänsten. Vid misstanke om alkohol- och/eller drogpåverkan ska omgående åtgärder vidtas enligt Kungsbacka kommuns handlingsplan för en drogfri arbetsplats. KS , 204 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta det förslag till förändringar i Överenskommelse om kommunberedning som Region Halland föreslår. KS , 205 Förslag till beslut Taxa för rengöring och sotning fastställs för nästkommande avtalsperiod med sotningsföretag i enlighet med förslag, bilaga 1 till tjänsteutlåtande , från Räddningstjänsten Storgöteborg. Taxans basår är Räddningstjänstförbundet Storgöteborg ska, från och med år 2017, årligen justera taxan i enlighet med det nationella Sotningsindex (Cirkulär 2002:83) som meddelas av Sveriges Kommuner och Landsting.

5 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (9) Ärende Beteckning Förslag 12. Samverkan av överförmyndarorganisationerna KS/2014:265 KS , 206 Förslag till beslut Kommunfullmäktige tillstyrker en samverkansorganisation för överförmyndarverksamhet med säte i Mölndal och uppdrar åt kommunstyrelsen att för detta ändamål ingå samverkansavtal med Mölndal, Härryda och Partille. Detta under förutsättning att samverkansavtal kan träffas med i vart fall två av de andra kommunerna. Kostnadsfördelningen avseende den gemensamma organisationen ska fördelas utifrån kommunernas folkmängd. Kommunfullmäktige avser inte att ändra nämndorganisationen. 13. Policy för invånardialog KS/2014:237 KS , 207 Förslag till beslut Policy för invånardialog antas. Tillämpningsanvisningar, daterade , till policy för invånardialog antas. Rätten att fatta beslut om ändringar av tillämpningsanvisningar delegeras till kommunstyrelsen, om ändringen inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ändringarna ska skriftligen rapporteras till kommunfullmäktige. 14. Antagande av detaljplan för kvarteret Valand, D Förändrad hantering av lån till vatten- och avloppsanslutning i samband med VA-sanering KS/2014:369 KS/2014:340 KS , 208 Förslag till beslut Detaljplan för kv. Valand i Kungsbacka, D139, antas. KS , 209 Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut, , 15, om regler för utlåning från kommunen för finansiering av anslutningsavgift för vatten och avlopp upphör att gälla.

6 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (9) Ärende Beteckning Förslag 16. Rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Beslutsärenden; motionssvar 17. Svar på motion om att upprätta ett mångkulturellt bokslut för Kungsbacka kommun, från Thord Brynielsson (SD) 18. Svar på motion om arbetslinjen, från Larry Söder (KD) m.fl. 19. Svar på motion om översyn för att skapa större öppenhet, från Emma Vildstrand (MP) och Clas Rosander (MP) KS/2014:349 KS/2013:181 KS/2012:266 KS/2013:310 KS , 210 Förslag till beslut Rapport från nämnden för Funktionsstöd enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen och 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade noteras till protokollet. KS , 211 Förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till att svenska kommuners flyktingmottagande grundar sig på beslut från regering och riksdag. Sverige har undertecknat FN:s flyktingkonvention som medför ett ansvar att ta emot personer i behov av skydd. KS , 212 Förslag till beslut Fullmäktige beslutade att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda, (OPF-KL), vilket innebär att visstidspension tas bort, för dem som kommer att beröras av dessa bestämmelser. Fullmäktige avser inte att ändra beslutet i 97/05 avseende översyn av pensionsbestämmelser för förtroendevalda vilket innebär att för de förtroendevalda som berörs av dessa bestämmelser fortsätter PBF-KK eller PRF-KL att gälla. Motionen anses därmed besvarad. KS , 213 Förslag till beslut Kommunstyrelsen får i uppdrag att bevaka utvecklingen av lagstiftning inom området och i tillämpliga delar se till att rutiner är anpassade för kommande lagstiftning. Motionen anses därmed besvarad.

7 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (9) Ärende Beteckning Förslag 20. Svar på motion om förstudie av ny reningsteknik mot utsläpp av läkemedelsrester genom VAnätet, från Thord Brynielsson (SD) 21. Svar på motion om riktig återvinning, från Mattias From (- ) och Dag Windefjord (-) 22. Svar på motion om inventering av den förekommande läxhjälpen, från Maj-Britt Rane- Andersson (S) och Johan Tolinsson (S) 23. Svar på motion om förutsättningar att utöka antalet kommunala skolor till kommunalt självstyrande skolor (KSS), från Maj-Britt Rane- Andersson (S) KS/2012:68 KS/2013:213 KS/2013:171 KS/2009:121 KS , 214 Förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till nämnden för Tekniks yttrande, , 28, av vilket framgår att kostnaderna för att tillämpa den föreslagna reningstekniken vid Hammargårds reningsverk skulle bli orimligt höga enligt de beräkningar som förvaltningen genomfört. KS , 215 Förslag till beslut Motionens förslag om försäljning på kommunens återvinningscentraler avslås. Den kommunala renhållningsverksamheten är helt avgiftsfinansierad och taxan får enligt lag inte användas för att finansiera eller subventionera försäljning. KS , 216 Förslag till beslut Motionen bifalls. Nämnden för Förskola & Grundskola får i uppdrag att genomföra en inventering/utredning av läxhjälpen i Kungsbacka i enlighet med förvaltningens skrivelse daterad Utredningen finansieras inom nämndens egen budgetram. KS , 217 Förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till nämnden för Förskola & Grundskolas beslut , 80, om ny organisation, som berör motionens båda yrkanden om KSS respektive skolornas verksamhetsområden.

8 KUNGSBACKA KOMMUN 8 (9) Ärende Beteckning Förslag 24. Svar på motion om stopp för stora barngrupper, från Larry Söder (KD) m.fl. 25. Svar på motion om fria resor med allmän kollektivtrafik för 65+, från Roger Larsson (KB) 26. Svar på motion om tillfälliga busskort för skolelever under viss del av året, från Roger Larsson (KB) Beslutsärenden; val 27. Entledigande från kommunalt uppdrag 28. Fyllnadsval till kommunalt uppdrag Övrigt 29. Motion om utveckling av å- rummet i Kungsbacka, från Christian Haneson (FP) m.fl. 30. Motion om att inrättande av kommunalt naturreservat i Varlaskogen, från Ann Molander (FP) 31. Motion om dagvattenhantering, från Clas Rosander och Emma Vildstrand (MP) KS/2013:225 KS/2014:322 KS/2013:291 KS/2014:409 KS/2014:353 KS/2014:356 KS/2014:361 KS , 218 Förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till yttrande från nämnden för Förskola & Grundskola, , 3, där nämnden pekar på organisatoriska faktorer som påverkar nämndens ekonomiska förutsättningar och att detta inte ryms i beslutad budget. KS , 219 Förslag till beslut Motionen anses besvarad i och med antagandet av budget 2015 i KF 71/2014. KS , 220 Förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till att förslaget inte är ekonomiskt möjligt att genomföra.

9 KUNGSBACKA KOMMUN 9 (9) Ärende Beteckning Förslag 32. Motion om rondell vid stationen, från Madelene Nordström (FP) KS/2014: Eventuellt nya interpellationer, frågor och/eller motioner 34. Anmälan av inkomna skrivelser Kungsbacka den 6 oktober 2014 Hans Forsberg (M) Ordförande Anna Rehnberg Sekreterare Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga. Välkomna att lyssna på överläggningarna! Hela dagordningen och handlingarna till mötet finns att läsa på Handlingar till mötet finns även på Kungsbacka direkt i stadshuset. Utsändning av kommunfullmäktiges sammanträde sker över Närradion, 95,2 MHz.

10 Kungsbacka KUNGSBACKA KOMr0.~!i ~ KOMMUNS1YRELS~:.i'-l o 5 ~<1'101~ : ~~:t.... D nr.... o/.~..... CENTERPARTIET Interpellation till Peter Söderberg (M), ordförande i Nämnden för Service. Inköp av MRSA-fritt kött Jag tar via media del av rapporteringen om det ökade problemet med multiresistenta bakterier, MRSA, i livsmedel i Europa. Det är en mycket oroande utveckling när antibiotika ges i foder till djur i förebyggande syfte och sedan riskerar att leda till antibiotikaresistens hos människor. Det finns ett tydligt samband mellan djurhållning, antibiotikaanvändning och förekomsten av MRSA-bakterier. l svensk djurhållning ges ingen antibiotika i fodret utan endast i så liten omfattning som möjligt då ett djur blivit sjukt. Därför finns skäl att anta att risken för att kött som är närproducerat från svenska gårdar skulle vara MRSA-smittat, är betydligt mindre. Mina frågor till dig i egenskap av ordförande i Nämnden för Service: 1. Hur kontrollerar kommunen att de livsmedel som köps in inte innehåller MRSAbakterier? 2. Är det utifrån ett försiktighetsperspektiv, möjligt att avropa köttprodukter fria från MRSA från upphandlade leverantörer utifrån gällande upphandling? ~ : 3. Bedömer du att det skulle vara möjligt att upphandla svenskt så kallat "naket kött" (ej fryst), utan att det strider mot Upphandlingspolicyn och dess tillämpningsanvisningar eller annan lagstiftning? ~~ Fredrik Hansson (C) Kungsbacka

11 Svar Interpellation daterad , ang. inköp av MRSA-fritt kött, KS/2014:257 Fråga: 1. Hur kontrollerar kommunen att de livsmedel som köps in inte innehåller MRSA-bakterier? 2. Är det utifrån ett försiktighetsperspektiv, möjligt att avropa köttprodukter fria från MRSA från upphandlade leverantörer utifrån gällande upphandling? 3. Bedömer du att det skulle vara möjligt att upphandla svenskt så kallat naket kött (ej fryst), utan att det strider mot Upphandlingspolicyn och dess tillämpningsanvisningar eller annan lagstiftning? Svar: 1. Att garantera MRSA-fritt kött går inte men att ställa krav på att antibiotika ges endast i förekommande fall går genom att kommunen vid upphandlingar följer miljöstyrningsrådets (MSR) upphandlingskriterier för kött. Kommunen har i upphandlingen för nuvarande avtal av färskt kött inte ställt MSR krav. Det fanns då (vid tillfället när denna upphandling gjordes) inte bra rutiner för hur verifiering av att ställda krav efterlevdes. Detta har miljöstyrningsrådet arbetat med att ta fram sista tiden och nu finns det vedertagna rutiner för detta vilket innebär att kraven kommer att ställas i upphandlingen som planeras att publiceras till hösten. 2. Det finns möjligheter att arbeta med innevarande avtal. Fanns det riktlinjer att luta sig emot hade det varit enklare att föra en diskussion med de leverantörer vi har avtal med idag och på så sätt kunna anpassa inköp och avtal efter de behov som finns. Riktlinjerna borde även innehålla rutiner kring uppföljningen av de krav som ställs på de produkter kommunen väljer att köpa in, främst då vad avser antibiotikaanvändning och djurhållning. 3. Att upphandla svenskt kött är fortfarande inte möjligt då det strider mot grundprinciperna för all offentlig upphandling. Att hantera så kallat naket kött skulle innebära en för kort hållbarhetstid och ett arbetsmoment i köken som det ur arbetsmiljösynpunkt inte finns utrymme till. Peter Söderberg Ordförande Nämnden för Service

12 Vänsterpartiet Kungsbacka Interpellation angående tillgänglighet Ställd till ordförande Peter Söderberg Nämnden för Service Kungsbacka kommun Tillgänglighet handlar om den demokratiska rättigheten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället även för personer med funktionsnedsättning. Vilket även kan tolkas som funktionsnedsättning av tillfällig karaktär. Att förbättra/öka tillgängligheten är ett av de centrala målen inom funktionshinderspolitiken och är ett politiskt ställt mål. Funktionsnedsättning kan röra sig om rörelsehinder av permanent eller tillfällig art, nedsatt syn eller hörsel, läs och skrivsvårigheter eller till följd av psykiska besvär. För att alla skall kunna delta i samhället oavsett funktionsförmåga, måste hinder identifieras och undanröjas. Alla som arbetar med den byggda miljön måste ha funktionshinder perspektivet med från övergripande nivå till detaljer. Nämnden för Service med verksamhetsområde Måltid, lokalvård samt fastighet har tecknat ett 5-årigt hyresavtal för verksamheternas administration i Alléskolans huvudbyggnad. Huvudbyggnaden är i flera våningar och saknar hiss. Vänsterpartiet ställer följande frågor kring tillgängligheten 1. Hur har ansvariga tänkt kring tillgängligheten vid tecknandet av avtalet? 2. Planeras installation av hiss för att öka tillgängligheten och möjligheten att verka inom befintlig kommunal verksamhet för personer med funktionsnedsättning? Kungsbacka Violet Dunér Jon Thorbjörnsson

13 Svar på interpellation om tillgänglighet Alléskolan Svar på interpellation från Violet Dunér (V), ställd till ordförande i nämnden för Service, Peter Söderberg (M): Serviceområde Fastigheter arbetar med att göra publika/offentliga lokaler mer tillgängliga för de med funktionsnedsättning. Vi har 1 Mkr per år som vi nyttjar för att göra lokalerna mer tillgängliga utöver de så kallade enkelt avhjälpta hindren som vi undanröjde till stor del fram till 2010 såsom plan- och bygglagen föreskrev. Alléskolan är ingen offentlig lokal. Det är en arbetsplats för kommunanställda på Serviceförvaltningen. Den verksamhet som bedrivs där idag sker på de villkor Plan & Bygg ställt i gällande bygglov som gällde även när det var vuxenutbildning i lokalerna. Det innebär att lokalen är som den är och anpassning till Boverkets byggregler behöver inte göras. Byggnaden är från 50-talet och den är verkligen inte särskilt tillgänglig. Därtill har byggnaden en oklar framtida livslängd. Vi har inte fått klarhet i om huset ska rivas eller stå kvar när stadsdelen Väster om ån nu skapas. I detta oklara läge har vi valt att lägga så lite ekonomiska medel som möjligt för att lokalen ska kunna användas för administrativa arbetsplatser. Att göra hela huset tillgängligt krävs alltså inte och har inte heller ansetts ekonomiskt försvarbart från vår sida. Att lägga stor vikt vid tillgänglighet vid nyproduktion av lokaler är dock väldigt viktigt och det arbetar vi synnerligen aktivt med. I våra projekteringsanvisningar framgår vilka krav vi ställer utöver de som gäller i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler, BBR. Det är dock en annan fråga att det kan vara lämpligt att åtminstone delar av Alléskolan är tillgänglig för den som har permanent funktionsnedsättning. Av den anledningen tittar nu en tillgänglighetsexpert på hur detta skulle kunna genomföras. Det är ju enormt många trappor i huset så det gäller att välja ut viktiga delar av huset som kan bli tillgängliga. Vi väntar svar inom en två-veckorsperiod. I det fall medarbetare har tillfällig funktionsnedsättning ska alternativ arbetsplats kunna erbjudas. Detta kan vi för tillfället erbjuda i Stadshuset om det skulle efterfrågas. Stadshuset är en offentlig/publik lokal som är tillgänglighetsanpassad i stora delar. 1 (1) Datum /Peter Söderberg (M), ordförande i nämnden för Service

14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:378 Delårsrapport augusti 2014 Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Delårsrapport augusti 2014 godkänns. Sammanfattning Delårsrapport augusti 2014 visar en prognos på ett plusresultat om 83 miljoner, vilket innebär en budgetavvikelse om plus 70 miljoner. Resultatet motsvarar drygt 2 procent av skatter och statsbidrag vilket är ett vedertaget begrepp för ett gott resultat. Högre skatteintäkter och lägre räntor på kommunens lån ger ett bättre resultat än budgeterat. Det goda resultatet påverkas också av att flera lokaler som vi bygger själva eller hyr in blir färdiga senare än beräknat. En del nämnder har bekymmer med att hålla sina budgetramar. Investeringarna blir 774 miljoner vari köpet av Kollaskolorna ingår med drygt 300 miljoner. Vi bedömer att kommunen har god ekonomisk hushållning. Samtliga adresserade nämnder arbetar i syfte att uppfylla fullmäktiges mål. Av de 25 mätetal som är kopplade till kommunfullmäktiges 16 mål är det tre som inte blir uppfyllda. Det är antal resor med kollektivtrafiken, energianvändning i kommunens lokaler och attraktiv arbetsgivare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Delårsrapport augusti 2014 Beslutet skickas till Ekonomichefen Service Ekonomi Gunilla Josefsson Ekonomichef Mariann Gustavsson Controller redovisning Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

15 UPPFÖLJNING OCH PROGNOS AUGUSTI 2014 Delårs rapport

16 Delårsrapport augusti 2014 Skatteinta kter och ra ntor ger oss o verskott Högre skatteintäkter och lägre räntor på kommunens lån ger ett bättre resultat än budgeterat. Det goda resultatet påverkas också av att flera lokaler som vi bygger själva eller hyr in blir färdiga senare än beräknat. Men tyvärr så verkar en del nämnder ha bekymmer med att hålla sina budgetramar. Årets resultat bedöms bli +83 miljoner Årets resultat förväntas bli ett överskott på 83 miljoner kronor och investeringarna blir rekordhöga 774 miljoner. I investeringarna ingår köpet av Kollaskolorna med drygt 300 miljoner. Mellanskillnaden mellan vad vi budgeterat och vad vi bedömer att resultatet blir är cirka 70 miljoner. Detta kan indelas i följande poster: Budgetavvikelser Miljoner Verksamhetens nettokostnader Nämndernas avvikelser Övrigt +44 Skatt och statsbidrag +21 Finansnettot +20 Netto 70 Budgetavvikelser Nämndernas budgetavvikelser är 15 miljoner vilket motsvarar 0,4 procent av deras nettoram. Förklaringar till avvikelserna finns längre fram i rapporten. Övrigt Övrigt innefattar en del kommungemensamma poster och de största avvikelserna här är ett överskott på anslaget för nya lokaler. Här blir det drygt 16 miljoner i överskott. Resterande är STIBOR-avtalet som finns för vissa lokaler samt momsbidrag på tillsammans 10 miljoner, det blir ett överskott på pensionskostnaderna och centralt anslagna lönemedel på 14 miljoner samt att kapitalkostnaderna blir lägre än budgeterat med ca 4 miljoner. Skatt och statsbidrag Skatteintäkterna blir ca 0,5 procent bättre än budget och följer de prognoser som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör. Budgeten för 2014 antogs i juni 2013 och avvikelsen kan ur det perspektivet anses som liten. Finansnetto Finansnettot är budgeterat med utgångspunkt att hela investeringsbudgeten för 2013 skulle förbrukas vilket skulle innebära att nya lån på 288 miljoner skulle upptas. Vid bokslutet 2013 kunde konstateras att investeringsbudgeten inte användes utan det gav ett budgetöverskott på 318 miljoner och inga nya lån 2

17 Delårsrapport augusti 2014 behövdes Utöver detta gjordes en beräkning i årets budget att låneskulden skulle öka med ytterligare 425 miljoner eftersom investeringsnivån ligger på 760 miljoner. Hittills har inga nya lån tagits upp utan istället har en placering i en räntefond på drygt 300 miljoner använts till årets investeringar. Placeringen gav en reavinst på drygt 8 miljoner. Detta innebär ett stort överskott på finansnettot mot budget. Trots att nämnderna angivit sig förbruka hela sin investeringsbudget bedömer vi att vi klarar det utan att ta upp nya lån. En anledning till det är att årets överskott blir 70 miljoner bättre än budget. God ekonomisk Hushållning Att ha en God ekonomisk hushållning är inte bara att ha ett tillräckligt finansiellt resultat. Det krävs också att de mål som fullmäktige beslutat är godtagbart uppfyllda. Av de 25 mätetal som är kopplade till våra 16 mål är det tre som inte blir uppfyllda. Det är antal resor med kollektivtrafiken, energianvändning i kommunens lokaler och attraktiv arbetsgivare. Samtliga adresserade nämnder arbetar i syfte att uppfylla fullmäktiges mål och en utförlig redovisning av målen finns längre fram i delårsrapporten. Vi bedömer att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Årets resultat förväntas bli ett överskott på 83 miljoner kronor. Det motsvarar drygt 2 procent av skatter och statsbidrag vilket är ett vedertaget begrepp för ett gott resultat. Man kan även säga att vi skall ha ett resultat motsvarande kronor per invånare. Arbetsmarknadsläget Under 2014 har arbetslösheten inom de flesta av landets kommuner minskat jämfört med samma månad föregående år. I Kungsbacka ligger siffrorna alltjämt på en låg nivå i förhållande till riket och har de senaste åren befunnits stadigt under 5 procent för gruppen år. Den normala säsongsvariationen för arbetslösheten för ungdomar är att den sjunker under våren, ökar i juni när skolorna slutar, för att sedan sjunka igen under hösten. Så har skett även i år om man jämför med vårens siffror. Att arbetslösheten bland unga vuxna i Kungsbacka kommun är fortsatt låg bygger med stor sannolikhet på utökat samarbete mellan kommun och Arbetsförmedling genom projekt Entré. Genom att tillsammans möta ungdomarna redan under de första 90 dagarna så skapas förutsättningar för en ökad möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och vägen till egen försörjning. Samarbetet tenderar också att bidra till det minskade inflödet av unga vuxna som uppbär försörjningsstöd. 3

18 Delårsrapport augusti 2014 Resultaträkning Miljoner Utfall augusti Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter 149 Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande nedskrivning mm -18 Verksamheternas nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande kostnader Årets resultat Balansräkning Miljoner Utfall augusti Bokslut Budget Prognos TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Direktbokning mot EK -7 Summa eget kapital Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt Övriga avsättningar Långfristiga skulder inkl invester.inkomster Kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Soliditet 21,7% 26,2% 23,3% 21,5% 24,7% Resultatet per augusti är mycket bättre än förra året Jämfört med samma period föregående år är årets resultat 172 miljoner kronor bättre. Skillnaden hänför sig huvudsakligen till finansnettot och jämförelsestörande kostnader. Sänkningen av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden belastade periodresultatet 2013 med 147 miljoner kronor. Finansnettot är 14 miljoner kronor bättre än föregående år. Fullmäktiges beslut att återlåna avsatta medel i pensionsreserven har medfört att nya lån för investeringarna inte behövt tas upp. Dessutom uppstod ett överskott om 8 miljoner kronor vid försäljning av fondandelar som pensionsreserven placerats i. 4

19 Delårsrapport augusti men inte prognosen för helåret Resultatet för helåret är prognostiserat till +83 miljoner kronor. Det är sämre än förra året då försäljningsvinster för exploateringsområdet Björkris påverkade positivt med 94 miljoner. Trots att resultatet är sämre än förra året är överträffar det budget med drygt 70 miljoner kronor. Balansräkningen Prognosen för balansräkningen jämfört med bokslut 2013 visar att anläggningstillgångarnas andel av de totala tillgångarna ökar med drygt 10 procent. Förklaringen är bland annat köpet av Kollaskolorna och att pensionsreserven använts istället för att öka lånen. Årets beräknade resultat ökar det egna kapitalet, avsättningen för pensioner minskar och soliditeten ökar från 23,3 procent till 24,7% procent. Pensioner Pensionskostnaderna påverkades 2013 av jämförelsestörande poster i form av sänkt diskonteringsränta. Prognosen för 2014 visar att avsättningen till pensioner intjänade före 1998 minskar och eftersom vi redovisar pensionerna enligt fullfonderingsmodellen slår skuldminskningen igenom i form av lägre pensionskostnader. Under 2014 har kommunfullmäktige beslutat att placering av pensionsmedel inte ska göras samtidigt som det finns en låneskuld. Viten och rättstvister Pågående rättstvister och skadeståndskrav handlar tillsammans om cirka nio miljoner kronor. Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunen driver tre verksamhetsområden som är finansierade via avgifter. Det är Vatten- och avlopp, Renhållning och Bredband. Normalt skall avgifterna täcka kostnaderna och det skall vara balans över tid. Resultatet för Renhållning visar på ett underskott som är större än tidigare ansamlade överskott. Resultatet för Renhållning prognostiseras till -12 miljoner. Miljoner Tidigare över/underskott Prognos 2014 (skuld eller fordran på abonnenterna) Ny skuld (+) respektive fordran (-) till abonnenterna* Vatten och avlopp 9,5-3,0 6,5 Renhållning 11,9-12,0-0,1 Bredband -0,8 0,5-0,3 *En fordran på abonnenterna betyder att verksamheten måste göra ett överskott för att täcka fordran och det behöver inte betyda att avgifterna justeras per automatik. 5

20 Delårsrapport augusti 2014 Uppföljning mål och direktiv Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. I uppföljning per augusti görs en prognos för varje mätning som är kopplade till kommunens prioriterade mål i de fall då detta är möjligt. I de flesta fall har vi inte per augusti möjlighet att göra en prognos. Detta innebär att det mest intressanta i denna uppföljning de kommentarer som beskriver hur vi arbetar med målen. Sammantaget kan vi tydligt se att det sker ett aktivt arbete i stora delar av organisationen för att bidra till måluppfyllese. Utöver de prioriterade målen som redovisas i denna rapport finns det ytterligare 76 resultatmål i nämnderna. Av dessa är 66 stycken direkt kopplade till ett prioriterat mål. Det finns totalt 55 direktiv från nämnderna till förvaltningarna av dessa är 38 stycken direkt kopplade till ett prioriterat mål. Av detta drar vi slutsatsen att de prioriterade målen får starkt genomslag när nämnderna i sin tur formulerar sina resultatmål och direktiv. Vi ser att antalet resultatmål och direktiv från nämnderna har minskat från 175 stycken 2013 till 131 stycken Detta kan troligtvis delvis förklaras med att några nämnder väljer att enbart formulera en nämndspecifik mätning istället för att i stort sätt återupprepa ett prioriterat mål som resultatmål. Detta förklarar dock inte varför antalet direktiv från nämnderna till förvaltningarna minskar. Mål Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Skolan använder digitala verktyg såsom Fronter, Unikum och Bloggar för att utveckla inflytande för elever och föräldrar. Kompetenscentrum kommer genomföra fokusgrupper med elever i arbetet för att stämma av efterfrågan. 6

21 Delårsrapport augusti 2014 Funktionsstöd arbetar för att öka inflytandet genom att metoder anpassas efter brukarens kommunikationssätt. Inom äldreomsorgen ska ÄBIC, äldres behov i centrum, införas. Detta ska leda till att brukarens inflytande ökar i utredning och i den individuella planen. Kommunstyrelsen har stöttat förvaltningar och nämnder samt gett utbildningar kring dialog. Kommunstyrelsen förvaltning har tagit fram en policy för det fortsatta arbetet. Fem nämnder har genomfört invånardialoger. Vi bjuder in till trygghetsvandringar och trygghetscyklingar där invånare kan vara med och ge förslag till förbättringar. Barnbiblioteket används för besökarnas egna utställningar och bokreleaser. En genomlysning av bygglovsprocessen och bygglovsverksamheten har genomförts. Som en del i detta arbete har förvaltningen samlat in erfarenheter från våra kunder. Fritid och folkhälsa har arbetat med anläggningsråd och har genomfört demokratiutbildningar i årskurs 8. Mätning Utfall 2012 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Utfall 2013 Prognos 2014 Prognos ej möjligt Målvärde Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Vi har startat upp en ny kundtjänst, Kungsbacka direkt. I första steget servar Kungsbacka direkt invånare som har ärenden kring Plan & Bygg, barnomsorg och Miljö & Hälsoskydd. Under 2014 kommer även invånaren som har ärenden till förvaltningen för Teknik att kunna få hjälp från Kungsbacka direkt. Vi har reviderat regler för Bemötande och tillgänglighet. Dessa kommer marknadsföras internt under hösten. Fjärås bibliotek blir "meröppet": öppettiderna utökas med 700 % genom att erbjuda publikt tillträde utanför bemannade arbetstider, med start i början av september. Arbetet med en friluftsplan fortsätter. Under hösten kommer en referensgrupp med friluftsintresserade invånare att bildas. Inom funktionsstöd fortsätter arbetet med lågaffektivt bemötande Andelen som använder vår e-tjänst för barnomsorg ökar och från och med mars är det möjligt att anmäla sig till Kulturskolan helt digitalt. Vi har även upphandlat en ny e-tjänstplattform. Väntetiden för att komma på ett Nybesök för försörjningsstöd har minskat. I dagsläget är det 2 dagar att jämföra med 1-2 veckor som det varit tidigare. Externa äldreboenden har i anbud angivit att de ska tillhandahålla värdegrundsutbildning till personalen. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Prognos 62 7

22 Delårsrapport augusti 2014 Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Tillgänglighet ej möjligt SKLs Nöjd-Kund-Undersökning Insikten, kvalitetsfaktor Bemötande SKLs Nöjd-Kund-Undersökning Insikten, kvalitetsfaktor Tillgänglighet Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt Insikten genomförs vartannat år vilket innebär att utfall 2011 används som mått även Målvärde 2014 finns ej av samma skäl Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Exempel på verksamhet under delåret: Läkemedelsgenomgångar har genomförts för att antalet olämpliga läkemedel för äldre ska minska Funktionsstöd vägleder brukarna i goda kost- och motionsvanor och arbetar aktivt med utomhusaktiviteter Kontinuerlig utbyggnad och underhåll av kommunens gång- och cykelvägar Arbete med inomhusmiljö, livsmedelskontroller samt med enskilda avlopp och lantbrukstillsyn SIP-möten (samordnad individuell plan) har genomförts på Individ & Familjeomsorg vilket ger en ökad möjlighet till individanpassad hjälp. På flera skolor pågår arbete med att miljöcertifieringen "Grön flagg" Sju föreläsningar har genomförts i Föräldrar Emellan och Ung Öppenvård har genomfört informationsträffar kring cannabis för föräldrar vid tre tillfällen Fortsatt utvecklingsarbete i projektet Plug In, i syfte att minska risken för utanförskap Nya idrottshallar och föreningslokaler har byggts Ett utegym har byggts i Åsa En bred samverkan mellan förvaltningar sker i arbetet med en friluftsplan Löptävlingen Centimetermaran med 1200 barn har genomförts Popup-bibliotek har arrangerats med syfte att presentera våra tjänster utanför de fysiska biblioteken Change Music Festival har genomförts med 2000 åhörare Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,6 7,2 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 8,1 Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt 6,9 6,8 Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Exempel på verksamhet under delåret: En utbildning för krögare i "Krogar mot knark" har genomförts och en kampanj på dessa krogar genomfördes i maj 8

23 Delårsrapport augusti 2014 Dopningsförebyggande utbildning för gympersonal har genomförts och Livsstilsenheten har deltagit på Livskunskapsdagen på Aranäsgymnasiet Handlingsplanen vid misstanke om drogmissbruk på grundskolorna har aktualiserats under våren i samarbete med Polisen Det drogfria arrangemanget Schools Out genomfördes i juni En drogförebyggandeombudsutbildning har genomförts med ombud från grund- och gymnasieskolor Gymnasieskolorna har ett nära samarbete med Polisen i det drogförebyggande arbetet och i samarbete med IFO diskuteras en utveckling av samverkan för att intensifiera det drogförebyggande arbetet Länkbibliotek och verktygslådor kopplat till metoden "Tobak - Nej tack" har tagits fram På Funktionsstöds lägerverksamhet går man igenom frågor om bruk av alkohol, tobak och narkotika regelbundet på medarbetarnas arbetsplatsträffar På boenden för ensamkommande barn arbetar personalen med att informera sina kontaktungdomar om riskerna med att bruka alkohol, tobak och narkotika Samtliga ungdomsarrangemang som utförs av Kultur & Turism är drogfria Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Luppen var 3:e år däremellan ungdomsenkäten, alkohol 91% 87% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten, tobak 94% 90% Luppen var 3:e år däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet, narkotika Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt 81% 88% 82% Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Exempel på verksamhet under delåret: Ungdoms- och föreningshuset Galaxen i Onsala har invigts Genomfört fritidsaktiviteter med 200 funktionsnedsatta deltagare Barn- och ungdomsföreningar har varit aktiva mer än timmar i idrottsanläggningarna Kulturskolans verksamhet engagerar och stimulerar runt 2000 barn och ungdomar med aktiviteter på deras fritid Gruppbostädernas gemensamhetslokaler utnyttjas på ett mer strukturerat sätt och fritidsombuden uppmuntrar till att våga pröva nya aktiviteter Sommarbussen hade 600 resande och ett halvdussin sommarläger genomfördes Idrottsskola med 35 deltagande barn har startats under delåret På vissa boenden inom Funktionsstöd används köken genom daglig matlagning och aktiviteter kring maten Biblioteken i Kungsbacka har under perioden erbjudit bokcirklar, författarbesök, poetry slam och nedladdningsutbildning för barn med läs- och skrivsvårigheter, med flera 9

24 Delårsrapport augusti 2014 Kungsbacka teater har bland annat arrangerat Urban Summer, Barnsommar i Teaterparken och Antirasistiska Filmdagar Äldreboende har regelbundna aktiviteter och flera boenden har en aktivitetspedagog anställd Träffpunkter flyttade under en sommarvecka ut sina verksamheter till Valldahemmet på Smarholmen Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 80% 93% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten 87% 94% Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt 79% 83% Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Skolorna arbetar med trygghetskartläggningar och åtgärdar det som upplevs som otryggt. Detta arbete dokumenteras i likabehandlingsplaner som årligen utvärderas och upprättas. Flera grundskolor har kopplat samman skolans likabehandlingssteam med kompetenserna i elevhälsoteamen, vilket har minneburit en högre kvalitet i arbetet med trygghet och studiero. Resultaten från elevenkäten 2014 visar att 98% anger att de känner sig trygga i skolan. Översvämningsskyddet längs Kungsbackaån är klart. En 600 meter lång vall ska klara vattennivåer på 3 meter över det normala. Bland annat genom informationsmöten kring mottagandet av ensamkommande barn försöker Individ & Familjeomsorg skapa trygghet hos invånarna som uttryckt oro kring denna process. I samband med den fysiska planeringen utvecklar Plan & Bygg de sociala aspekterna av utbyggnadsprojektet. En av de viktigaste sociala konsekvenserna är upplevd trygghet. Ett avsnitt om sociala konsekvenser finns nu med i samtliga planprogram som tas fram i tidiga skeden. Arbetet med att utveckla tjänsteman i beredskap (TIB) fortskrider. Dessutom sker kontinuerlig övning och utbildning av en bredare grupp tjänstemän som ingår i kommunens krisberedskap. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Prognos ej möjligt 67 Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Företagslotsen förenklar företagens kontakter med kommunen i ärenden som rör mer än en förvaltning. För att fler ärenden ska gå genom Företagslotsen genomförs informationsinsatser. Gemensamma utbildningsinsatser för enklare och effektivare service har påbörjats. För att stödja befintliga och blivande företagare genomförs Företagsfredag, Nyföretagarkvällen och Kungsbacka entreprenörskola. 10

25 Delårsrapport augusti 2014 Dialogen mellan företag och kommunen är viktig för utvecklingen framåt. Företagsbesök tillsammans med KSAU genomförs en gång i månaden. Plan & Bygg planerar under hösten att träffa representanter för ett antal byggbolag verksamma i Kungsbacka. Made by Kungsbacka, MbK, främjar företagsamhet, kreativitet och underlättar kontakter mellan utbildning, näringsliv och omvärld. Arbetet som sker genom MbK ska underlätta för företagen att hitta den kompetens de behöver och stärka eleverna inför framtida anställning alternativt företagande. Ung företagsamhet och Sommarlovsentreprenör är en möjlighet för ungdomar att testa på att driva företag och träna sina entreprenöriella kompetenser. Samarbetet Kungsbacka Shopping påbörjades under våren för att stärka handeln och Kungsbacka som besöksmål. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning 63 Vi kommer inte få något utfall för 2014 då insikten genomförs först 2015 Prognos ej möjligt 70 Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Andelen personer som uppbär försörjningsstöd har minskat med 11,6 % jan-aug Rutinerna och handläggningen inom mottagningen för försörjningsstöd har utvecklats och innefattar nu ett ökat samarbete med andra aktörer, såsom individsamordningsteamet och kicken. Verksamheten har fått en utökad resurs i en metodhandledare som tillsammans med handläggarna har kunnat följa upp varje ärende på ett tydligare sätt. Detta har lett till att fler personer har kommit ut i någon form av sysselsättning eller annan aktivitet. En rad olika projekt, tex plug in och projekt entré har genomförts där målet har varit att öka andelen elever som slutför gymnasieutbildning vilket är grunden för att få ett arbete och därmed ökar chansen att bli välmående individer. Nyföretagandet i Kungsbacka är fortfarande högt och antalet företag har ökat. För att stödja tillväxten av företag erbjuds företagsstöd genom de aktörer vi samarbetar med, Kungsbacka entreprenörskola och Företagslotsen. Samverkan mellan skola/utbildning och näringsliv/arbetsliv ökar chanserna för unga att få jobb och insatserna för att underlätta och bredda samarbete har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Andel personer som har försörjningsstöd ska minska 2,8% 2,5% Mätningen avser "antal hushåll" som har försörjningsstöd ska minska. Kommer att uppnås 2,8% 11

26 Delårsrapport augusti 2014 Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Kommunen kan genom sitt ansvar för samhällsplanering arbeta aktivt för att främja kollektivtrafikresandet. Genom att arbeta med förtätning och bebyggelseutveckling i befintliga kollektivtrafikstråk blir underlaget för kollektivtrafiken högre och turtätheten kan ökas. De flesta projekt kommunen arbetat med under året bidrar till ett ökat kollektivtrafikåkande. Exempel på sådana planprojekt är: Sandlyckan, Tingberget, Tjädern 17 och Valand. Kommunen arbetar också aktivt med att förbättra tillgängligheten till och från hållplatserna, genom att bygga gång- och cykelvägar samt prioritera säkerhet kring hållplatser och förbättra standarden. Detta bidrar till att göra kollektivtrafiken attraktiv och locka nya resenärer. För att kunna öka resandet i kollektivtrafiksystemet krävs att det finns tillräcklig kapacitet. Kommunen arbetar tillsammans med Västtrafik och Hallandstrafiken för att öka antalet sittplatser i fordonen, pendelparkeringar för bil och cykel och uppställningsplatser för bussar för att tillgodose ökade behov. Öppnandet av Åsa station har gett möjlighet för den södra kommundelen att börja tågpendla och under våren reste cirka 400 personer från Åsa station dagligen. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Antalet resor med kollektivtrafiken Prognos 2014 Kommer ej uppnås Målvärde Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Service nyproduktion sker med krav som ligger nära passivhusstandard. På befintliga lokaler monteras ca 2000 kvm solceller varje år vilket minskar behovet av att köpa energi. Toråsskolan kommer utgöra ett pilotprojekt för att bygga enligt miljösystemet Svensk Miljöbyggnad. Service arbete med energioptimering avseende ventilation, belysning och varmvatten kompenserar för den högre energianvändningen hos hyresgästerna. Avloppsledningsnätet förnyas vilket betyder mindre tillskottsvatten att pumpa och därmed lägre energiåtgång. Nyare mer energieffektiva pumpar nyttjas. För ishallen ska fjärrvärmeanvändningen optimeras. Funktionsstöd och Äldreomsorg hjälper sina boende att minska energin i sina hushåll. Gymnasieverksamheten ska miljöcertifiera sina verksamheter. Energi utgör ett tema i undervisningen liksom inom förskola och grundskola. Kultur & Turism har drivit projektet "Den papperslösa arbetsplatsen" i hela förvaltningen vilket har lett till färre utskrifter och mindre pappersanvändande och lägre energiåtgång. Anledningen till att målet troligen inte kommer att nås är att fler energikrävande paviljonger samt att den dagliga driftoptimeringen inte givit förväntade resultat. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Kommer ej uppnås

27 Delårsrapport augusti 2014 Prognos för 2014 är 164 kwh/m2 Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka En avstämning visar att Nämnden för Service, i samband med årsbokslut, kommer att kunna redovisa en andel av ekologiska livsmedel på 25 %. Det finns idag bättre förutsättningar att nå ett sådant mål då utbud och tillgången på ekologiska livsmedel har ökat med åren. Målet är fortfarande förenat med ökade livsmedelskostnader. Alla kommunens verksamheter arbetar mot målet men uppföljningen sker med utgångspunkt för den andel inköp som kommunens måltidsverksamhet gör. Därutöver gör förvaltningarna egna inköp av livsmedel som inte inkluderas i mätresultatet. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent 16% 17% Kommer att uppnås 22% Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 % För att minska behovet av resor har kommunen låtit installera programvaran Lync som möjliggör resfria möten. Ett minskat behov av resor kommer innebära minskat koldioxidutsläpp. Flera förvaltningar arbetar med att optimera resorna för att minska koldioxidutsläppen. Äldreomsorgen har under 2014 infört ruttoptimeringsprogrammet Kompanion. Förvaltningarna väljer framförallt tåg för tjänsteresor utanför kommunen. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar -0,47% -6,5% Prognos ej möjligt -2,5% Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Nämnderna har brutit ner målet i ett antal resultatmål och direktiv. Exempel på aktiviteter under 2014 som stödjer måluppfyllelsen. Fortsatt satsning på den digitala utvecklingen med både kompetensutveckling och infrastruktur/maskinvara. Inom Förskola & Grundskola finns IKT-pedagoger och inom gymnasieskolan finns en förstelärartjänst med inriktning att utveckla pedagogiken med hjälp av digitala verktyg. Ökad specialpedagogisk kompetens med generella insatser och handledning till specialpedagoger och pedagoger. Under året har ett antal karriärstjänster för lärare inrättats inom utbildningsförvaltningarna med huvuduppgift att undervisa på den egna skolan men hen har även ett tydligt uppdrag när det gäller skolutvecklingen på den egna skolan och i kommunen som helhet. Under hösten genomför FG och GV en unik samordnad kompetensutveckling för alla pedagoger i Kungsbacka, Mount skolutveckling. 13

28 Delårsrapport augusti 2014 Inom både FG och GV pågår forskningsanknutna projekt För att öka andelen godkända studerande vid gymnasial vuxentutbildning, har arbetet med stöd till de studerande fortsatt. En särskild orienteringskurs "Stöd vid flexibla studier" erbjuds bland annat de studerande med särskilda behov. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen 87,1% 86% Andel elever med gymnasieexamen Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt Prognos ej möjligt % 100% Första kullen som kunde få en gymnasiexamen gick ut våren Utfall för andelen elever med gymnasieexamen och elever i skolår 9 som nått målen är inte tillgängligt i offentlig statistik utan redovisas i samband årsredovisning Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Vårens medarbetarenkät visade på ett bra resultat där medarbetare och chefer uppger att Kungsbacka kommun är en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningarna uppger att arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare sker genom det systematiska arbetsmiljöarbetet och via det skapa en god arbetsmiljö. Kungsbacka har med stöd av medel från Vinnova under våren 2014 arbetat med att utveckla en metod/modell för att chefer ska kunna leda och verka i en modern e-förvaltning. Tanken med den framtagna modellen är att den ska kunna bli en del av Kungsbackas ledarplattform för Kungsbackaledaren. Åtta linjechefer har genomgått pilotomgången av kompetensutvecklingsprogrammet. Arbetet fortsätter under hösten. Andelen heltider har under första delen av året ökat med 2 %. Flera förvaltningar arbetar aktivt med frågan men anger det är ett långsiktigt arbete och att effekterna kommer först under Sjukfrånvaron för Kungsbacka kommun minskar något under första halvåret. Inom vissa verksamheter fortsätter sjukfrånvaron att öka liksom andelen långtidssjuka. Resultatet från Jämix visar att jämställdhetsfrågorna är viktigt att arbeta med och att andelen heltider och sjukfrånvaron för kvinnor bör vara Kungsbackas prioriterade jämställdhetsfrågor. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 7,3 - Kommer ej uppnås 7,5 Jämix, ökning av antal punkter per år Resultat Medarbetarenkäten 2014: 7,3 Prognos ej möjligt 91 14

29 Delårsrapport augusti 2014 Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 % av skatter och statsbidrag Det beräknade resultatet motsvarar 2 procent av skatter och statsbidrag vilket uppfyller målet på 1,5 procent. En orsak till detta är att skatter och räntor blivit bättre än budget. Ett minskat lånebehov har givit lägre räntekostnader än budgeterat. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Resultatets andel av skatter och statsbidrag. 3,7% 2,5% Kommer att uppnås 1,5% Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Soliditeten förstärkning med 1,4 procentenheter beror bland annat på att pensionsavsättningen minskat samtidigt som det egna kapitalet förstärkts med årets överskott. Men den största anledningen till förbättringen är att den tidigare placeringen på drygt 300 miljoner använts till att finansiera investeringar. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Målvärde 2014 Eget kapital i förhållande till summa skulder 23,2% 23,3% Direktiv Kommer att uppnås 22% Direktiv invånardialog Fem nämnder har i år redan genomfört eller genomför just nu invånardialoger. Tre nämnder planerar att genomföra dialoger i slutet av året eller våren Några förvaltningar och nämnder har bjudit in invånarna till att tycka till i enstaka frågor. Exempel på sådana dialoger är kulturskolans framtid, entreprenöriellt lärande och centrumutveckling i Åsa. Andra nämnder arbetar med invånardialog genom återkommande träffar med specifika grupper exempelvis "Ung Kulturgrupp" som får påverka kulturutbudet och Kungsbacka ungdomsråd. Dialog ska bli ett naturligt sätt för oss att arbeta därför efterfrågades i direktivet en beskrivning av hur nämnderna organiserar sitt arbete med dialog. Den slutsats man kan dra är att nämnderna ännu inte organiserar arbetet för att skapa en långsiktig planering för ett förändrat arbetsätt, utan ser direktivet enbart som ett uppdrag att genomföra dialoger. Vi tror att det krävs organiserade forum där nämnden och förvaltningen kan lyfta frågan om önskvärda områden för dialoger. Direktiv e-förvaltning På en kommungemensam nivå genomförs under projektet Kungsbacka 2020 etapp 1. Projektets uppdrag är att lägga grunden för e-förvaltning i kommunen. Följande har projektet levererat hittills: Nytt ärendehanteringssystem 15

30 Delårsrapport augusti 2014 Ny webplats som gör det enklare att hitta och möjliggör dialog Kungsbacka direkt, vår nya kundtjänst Påbörjat implementering av en ny teknisk plattform för integrerade e-tjänster Inom e-hälsa har vi blivit konsument av Nationell patient översikt och startat arbetet med att bli producent Övriga aktiviteter som pågår: Dialog med ett antal europeiska kommuner kring ett gemensamt projekt inom e-förvaltning Framtagande av en modell för ledarskapsutbildning med anknytning till e-förvaltning. En pilot är genomförd och just nu planeras för en andra pilot Ute på förvaltningarna har utvecklingsarbetet tagit fart under året och börjat bli en del av det dagliga arbetet, så som APTer och ledningsgruppsmöten. Förändringsledarna arbetar med aktiviteter som ska leda oss mot emålbilden, exempelvis: Minska pappersförbrukningen Se över digitalkompetens Införande av digitala checklistor Översyn av tillgång till olika system Standardisering och digitalisering av rutiner och arbetsflöden Kommentaren en del av kommunens synpunktshantering Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren är vårt kommungemensamma arbetssätt som ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att lämna synpunkter till oss. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. I Kungsbacka kommun vill vi få in många synpunkter så vi kan använda dem i vårt ständiga förbättringsarbete. Nedan presenteras antal synpunkter som inkommit genom möjligheten att lämna synpunkter på vår hemsida och genom talonger i våra verksamheter. Mellan tom har antalet synpunkter ökat jämfört med samma period 2013 (494 jmf 371). En av anledningarna till att inkomna synpunkter ökat tror vi vara öppnandet av vår kommungemensamma kundtjänst, Kungsbacka Direkt. Kungsbacka Direkt kan på ett systematiskt sätt arbeta med att fånga in synpunkter och föra dessa vidare till förvaltningarna. På kommunens nya hemsida är det också lättare att hitta möjligheten att lämna synpunkter vilket kan vara en annan förklaring. Antalet felanmälningar avser det som inkommit genom formuläret på kommunens hemsida. Vi tar dock emot felanmälningar på många olika sätt men har inget kommunövergripande system för detta. Fritid och Folkhälsa arbetar systematiskt med hantering av felanmälningar och de har en sms-tjänst för felanmälningar på idrottsanläggningar. Vi vet även att man jobbar systematiskt med avvikelsehantering inom socialtjänstens område. För oss är det viktigt att de som lämnar synpunkter till oss känner att vi hanterar dessa på ett professionellt och bra sätt. Vi har riktlinjer för hur inkomna synpunkter ska hanteras där det bland annat 16

31 Delårsrapport augusti 2014 ges löfte om att synpunktslämnaren inom fyra arbetsdagar får besked om vem som tagit emot synpunkter och efter ytterligare tio arbetsdagar meddelar vi vad vi kommer göras åt saken. Från till och med är antalet obesvarade synpunkter efter tio dagar 26 stycken. Förvaltning Klagomål Beröm Förslag till förbättring Varav anonyma Varav politiska Varav obesvarade Totalt Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Kommunstyrelsen Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd Plan & Bygg Service Teknik Äldreomsorgen Totalt Antal obesvarade avser antal obesvarade synpunkter 10 dagar efter mottagningsbesked Felanmälningar via formulär på kungsbacka.se

32 Delårsrapport augusti 2014 Uppföljning per nämnd Miljoner Resultatfond Bokslut Budget Prognos Avvikelse procent Byggnadsnämnden 3,4-15,4-16,6-16,4 0,1 0,8 Fritid & Folkhälsa 6,2-104,9-108,8-109,8-1,1-1,0 Funktionsstöd 16,4-328,6-351,0-355,0-4,0-1,1 Förskola & Grundskola 25, , , ,3-5,1-0,3 Gymnasie & Vuxenutbildning 30,4-434,5-412,9-421,2-8,3-2,0 Individ & familjeomsorg 0,5-174,0-184,5-186,8-2,3-1,2 Kommunfullmäktige -2,5-2,6-2,6 0,0 0,0 Kommunrevision -2,2-2,3-2,2 0,0 0,4 Kommunstyrelse 0,5-132,8-123,8-122,3 1,5 1,2 Kommunstyrelsen övrigt -113,0-115,2-115,8-0,7-0,6 KS reavinst exploatering 94,2 0,0 0,0 0,0 Kultur & Turism 4,5-58,0-60,4-60,2 0,2 0,4 Miljö & Hälsoskydd 2,5-7,5-8,7-9,2-0,6-6,4 Service 34,3-15,5-28,6-37,3-8,7-30,4 Teknik 5,0-88,6-109,1-108,7 0,3 0,3 Valnämnd -0,1-3,2-3,2 0,0 0,0 Äldreomsorg 41,5-680,4-735,9-722,1 13,8 1,9 Överförmyndarnämnd -1,4-1,3-1,3 0,0 0,0 KS finansförvaltning, verksamhetskostnader 14,6 107,5 46,0 90,3 44,3 Summa skattefinansierad verksamhet ,8 Vatten och avlopp, resultatet är -3,0* -0,2 0,0-0,1 0,0 Renhållning, resultatet är -12* -0,4 0,0-0,1-0,1 Bredband, resultatet är +0,5* 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avgiftsfinansierad verksamhet Verksamhetens nettokostnader ,8 * De avgiftsfinansierade verksamheterna påverkar endast resultatet med det belopp som inte täcks av respektive upparbetat eget kapital. Eget kapital är det samma som verksamhetens skuld eller fordran på abonnenterna. Förklaring till några av nämndernas budgetavvikelser Några nämnder har en större avvikelse mot budget än en procent och avvikelsen förklaras nedan Fritid & Folkhälsa -1,1 miljon Underskottet förklaras av kostnader med cirka 1,9 miljoner kronor för utrangering av konstgräsmatta på Tingbergsvallen. Samtidigt som delårsrapporten har tagits fram har upphandlingen slutförts. Det innebär att konstgräset på Tingbergsvallen kommer att bytas ut först nästa år. Därmed förändras nämndens driftprognos från ett underskott till ett överskott om + 0,9 miljoner kronor vilket avser hyra och del av kapitalkostnader för Malevik omklädningsrum respektive konstgräsplan som inte tas i drift i år. I prognosen har inte hänsyn tagits till nämndens borgensåtagande för Kungsbacka BMX-klubb. 18

33 Delårsrapport augusti 2014 Funktionsstöd -4,0 miljoner Den köpta verksamheten har ökat kraftigt de tre senaste åren. Nettokostnadsökningen mellan åren förväntas överstiga beslutad tilldelning från KF med 8 miljoner kronor. Från och med 2015 är volymuppräkningarna uppdaterade med den nya andelen för köpt verksamhet. Flera verksamheter prognostiserar överskott och det beror bland annat på anpassad bemanning kopplat till tomma platser på boenden och förtätning inom daglig verksamhet. Arbetet med att minska kostnaderna kommer att fortsätta. Ett underskott inom personlig assistans förklaras med att antal brukare totalt har ökat. Samtidigt har verksamheten en hög sjukfrånvaro samt svårigheter att rekrytera personal. Dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl är ytterligare en fördyrande faktor inom verksamheten. Gymnasie- & Vuxenutbildning -8,3 miljoner Avvikelsen beror till största delen på planerade resultatfondsprojekt. Utöver de planerade resultatfondsprojekten så finns ett underskott på 0,9 miljoner som beror på att gymnasieverksamheten har haft svårt att anpassa organisationen efter minskade elevtal. Åtgärdsplan håller på att tas fram. Individ & Familjeomsorg -2,3 miljoner Kostnaden för institutionsvård för barn och unga ökar. Detta beror på ett växande problem med narkotika. Stödet på hemmaplan för ungdomar är inte utvecklat för att möta den sortens missbruk som vi ser idag, vilket innebär längre institutionsplaceringar. Kostnaden för institutionsvård för vuxna blir högre än beräknat. Förklaringen är fler personer med behov av vård, men också bostadsbrist, vilket gör att personerna inte kommer vidare till lägenhet. Överskott för familjehemsvård beror på att färre barn är placerade i familjehem och att kostnader för lön har minskat något. Färre personer med försörjningsstöd innebär en positiv budgetavvikelse. Verksamheten för ensamkommande barn har vissa uppstartskostnader som inte täcks inom ramen för statsbidraget. Kommunstyrelsen +1,5 miljoner Avvikelsen beror på att utvecklingsprojekt och förändringsarbete har planerats om för att möta de ökade kostnader som befarades i apriluppföljningen Miljö & Hälsoskydd -0,6 miljoner Avvikelsen beror på lägre rörliga intäkter vilket förklaras av förseningar i rekrytering och få ägarbyten av våra besiktningsobjekt. Dessutom har vi inte behövt göra så många återbesök. Många timmar har lagts på det interna arbetet med Kungsbacka 2020 och dessa timmar kan ej debiteras. Service-8,7 miljoner Den stora negativa nettoavvikelsen beror till stor del på pågående projekt och oförutsedda kostnader. Några stora poster är uppstartskostnad för Kungsbacka Direkt, rättstvist inom upphandling samt utrangering av Lindgården och åtgärder på Furulidsskolan. Äldreomsorg +13,8 miljoner Överskottet består av flera delar varav den största beror på minskade biståndstimmar. Detta är ett direkt resultat av öppnandet av Blåvingevägens äldreboende samt den höjda hemtjänsttaxan. Inom entreprenadverksamheten prognostiseras en positiv budgetavvikelse, vilket beror på mindre antal 19

34 Delårsrapport augusti 2014 parboenden. Stängda platser i samband med om- och nybyggnationen av Åsa äldreboende genererar överskott. Avgiftsfinansierade verksamhet - Teknik Renhållning -12 miljoner Avvikelsen beror på minskade intäkter för återvinning såsom skrot, träflis mm. Renhållningens taxeintäkter har minskat på grund av fler anslutningar till matavfallsabonnemanget än budgeterat. Prognosen innebär att hela fonden förbrukas i år och det blir en fordran på renhållningsabonnenterna med 0,1 miljoner kronor. I denna prognos är ersättning från Renova för upphörande av entreprenadavtal inte medräknat, (+5,4 miljoner kronor). 20

35 Delårsrapport augusti 2014 Investeringar Miljoner Utfall augusti Budget Prognos Avvikelse Löpande årliga investeringar netto Lokalinvesteringar Övriga investeringar Exploateringar Inkomster Utgifter Netto Avgiftsfinansierad verksamhet Inkomster Utgifter Netto Netto samtliga investeringar Till och med augusti har vi investerat för 506 miljoner kronor och nämndernas prognoser för 2014 pekar på att vi under 2014 kommer att investera 774 miljoner kronor. Avvikelsen mellan budget och det prognostiserade utfallet är 14 miljoner kronor. Löpande årliga investeringar Under året prognostiserar nämnderna (exklusive de avgiftsfinansierade verksamheterna) att investera 60 miljoner kronor i löpande investeringar, vilket innebär ett budgetunderskott på 3 miljoner kronor. Nämnderna ansvarar själva för kapitalkostnaderna för dessa investeringar. Tre nämnder (Fritid & Folkhälsa, Kultur & Turism samt Service) har aviserat att de behöver ianspråkta kvarvarande investeringsbudget från Då nämnderna själva ansvarar för kapitalkostnaderna som de utökade investeringarna medför görs ingen utökning av investeringsbudgeten och nämnderna kommer heller inte behöva ombudgetera ett eventuellt underskott för Lokalinvesteringar Den största delen av kommunens investeringar avser investeringar i lokaler. Här redovisas investeringar i nya lokaler samt reinvesteringar i befintliga lokaler. Under året har kommunen köpt Kollaskolorna av Eksta. Köpet innefattar dels den gamla skolan och dels den nya skolan som Eksta har byggt och som färdigställdes under sommaren Totalt beräknas Kollaskolorna kosta cirka 326 miljoner kronor under året. I projektet kvarstår vissa utgifter för utrustning och inredning samt ombyggnader och anpassning av den gamla Kollaskolan. 21

36 Delårsrapport augusti 2014 Några andra större projekt är: Kolla Parkstads förskola - projektet färdigställdes under sommaren Aktivitetshus i Onsala (före detta Kyrkbyskolan) - lokalerna är invigda och projektet avslutas under året. Ängås - byggnation av omklädningsrum och klubbhus pågår under året. Under året byggs och planeras för ett antal tillfälliga paviljonger för skolor, förskolor och bostäder för ensamkommande flyktingbarn. Paviljonger placeras under året i Frillesås, Åsa, Fjärås, Vallda samt i Anneberg. Dessa hyrs i de flesta fall in men kommunen investerar i bland annat markarbeten för att kunna etablera paviljongen. Dessa investeringar har blivit dyrare än vad som planerats på grund av oförutsedda arbeten i kombination med korta genomförandetider. Reinvesteringsprojekt i fastigheter prognostiseras kosta 69 miljoner kronor under året. Bland annat byggs en ny panncentral och installation av solceller i Rydets idrottshall, i Särö byggs ett idrottstorg mellan skolan och idrottshallen samt ett nytt fläktrum i idrottshallen. Övriga investeringar Övriga investeringar i kommunen är sådana investeringar som de skattefinansierade verksamheterna gör i sådant som inte är årligen återkommande och inte är lokaler. Det kan till exempel vara investeringar i infrastruktur samt utrustning till en ny skola. Övriga investeringar prognostiseras bli 24 miljoner lägre än budgeterat, vilket beror på förseningar i projekt. Under året kommer slutreglering med Trafikverket göras avseende Åsa station. I Hede pågår utbyggnad vid och kring stationen. Teknik bygger ett antal gång- och cykelvägar bland annat utmed Valldavägen, Lerkilsvägen och i Björkris. Inom Teknik har även upprustningsarbete med Kungsbackaån pågått under året. Fritid anlägger bland annat en konstgräsplan i Malevik. Exploateringar Kommunens exploateringsverksamhet avser åtgärder för att anskaffa, utveckla och iordningställa mark för bostads- och industriändamål. Under året pågår bostadsprojekt i Björkris och Kolla. Förberedelser för exploatering pågår i kvarteret Valand och troligtvis kan byggstart ske under Utbyggnad och försäljning av mark för industriområden pågår under året ibland annat Borgås och i Fjärås/Äskatorp. Exploateringsverksamhetens utgifter prognostiseras till 53 miljoner kronor, vilket är ungefär i nivå med budget. Däremot blir inkomsterna mindre än budgeterat, vilket beror på försenade inkomster i några av bostadsprojekten. 22

37 Delårsrapport augusti 2014 Avgiftsfinansierad verksamhet I Kungsbacka finns tre enheter som är finansierade med externa avgifter och som inte erhåller några skattemedel för sin verksamhet. De är Vatten & Avlopp, Renhållning och Bredband som finns organiserade under nämnden för Teknik. Det största projektet handlar om Vatten & Avlopps utbyggnad av Kullaviks reningsverk som startade upp i slutet av 2012 och som beräknas vara klart under året. Budgetavvikelsen på 32 miljoner kronor beror på förseningar i projekt inom Vatten & Avlopp. 23

38 Kungsbacka kommun Kungsbacka

39 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:295 Antagande av anbud samt avtal om Marköverlåtelse och genomförande av Särö Centrum Förslag till beslut i Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Anbud från Solidhus i Kungsbacka att förvärva mark för bostäder i Särö Centrum för en köpeskilling om kronor antas. Förslag till avtal varigenom kommunen till Solidhus i Kungsbacka AB överlåter ca m 2 av fastigheterna Kungsbacka Nötegång 1:91 och 1:108 för en ersättning om kronor godkänns. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören eller deras respektive ställföreträdare utses att för kommunens räkning underteckna samtliga i ärendet nödvändiga handlingar. Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden påbörjar arbetet med detaljplan för hela Särö Centrum. Om byggnadsnämnden finner det lämpligt kan planområdet delas in i flera delar t.ex. bostäder, kollektivtrafikhållplats inklusive pendelparkering eller område för verksamhetslokaler var för sig. Sammanfattning Förslag till avtal har upprättats med Solidhus AB, som lämnat det mest fördelaktiga anbudet avseende dels ekonomiska villkor samt dels genomförande och gestaltning. Avtalsförslaget innebär att Solidhus uppför bostäder i Särö Centrum. Minst 1/3 av bostäderna kommer att upplåtas med hyresrätt. Köpeskillingen för markområdet uppgår till TRETTIOENMILJONERTVÅHUNDRATUSENNITTIOTVÅTUSENFEMHUNDRA ( ) kronor Därutöver tillkommer ersättning för gatukostnad 16 Mkr, anslutningsavgifter, del av plankostnad mm. Avtalet garanterar att köparen får bygga minst m 2 BTA bostäder i 2-4 våningar. Den slutliga omfattningen och utformningen av bebyggelsen bestäms i kommande detaljplanearbete. Bebyggelsens utformning ska utgå från Bolagets förslag, som utgjort underlag vid anbudet från bolaget. Inger Gennerud Björsander Kommunstyrelsens förvaltning (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

40 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Avtal Beslutet skickas till Solidhus i Kungsbacka AB, Östergatan 6, Kungsbacka BN Beskrivning av ärendet Anbud Utbyggnaden av Särö Centrum skall följa planprogrammet och de direktiv som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutat om i samband med godkännande av planprogrammet i december Syftet med planen är att skapa förutsättningar för byggande av bostäder, verksamheter mm. Byggnationen ska ha en modern arkitektur i ett småskaligt kommundelscentrum på västkusten. Kommunstyrelsens förvaltning har bjudit in ca 25 bostads- och byggföretag, som anmält sitt intresse eller som på annat sätt kunde förväntas vara intresserade att lämna anbud visa förslag på byggnation av bostäder. Inbjudan avsåg ett område om ca m 2, som enligt antaget planprogram inrymmer byggrätt för ca ca m 2 BTA bostäder. Byggnadernas höjd ska variera mellan 2-4 våningar och inriktningen ska vara små lägenheter med god tillgänglighet. Området beräknas innehålla stycken lägenheter. Minst en tredjedel av bostäderna ska upplåtas med hyresrätt. Antalet parkeringsplatser ska vara 1 plats/lägenhet. Anbudet avser ersättning för mark. Sju företag lämnade in anbud. Samtliga inkomna anbud har lämnats från företag, som alla bedömdes ha förmåga att genomföra byggnationen med den kvalitet och kompetens som kommunen önskar. Av anbuden har fördjupad information inhämtats från de företag som lämnat de tre högsta anbuden. Intervjuer gjordes dels med avseende på ekonomiska villkor och dels med avseende på genomförande och gestaltning. Efter intervjuerna framstod en av anbudslämnarna som mest intressant. Utvärderingen har skett med tyngdpunkt på ekonomiska villkor i form av erbjuden köpeskilling och betalningsvillkor, men även genomförbarhet och gestaltning, vilket lett till val av köpare och förslag till avtal enligt nedan. Intervjuer och samtal har skett tillsammans med tjänstemän från förvaltningen Plan- och bygg. Avstämningar har även gjorts med KSAU och BNAU. Högsta anbudet lämnades av Solidhus i Kungsbacka AB. Anbudssumma för m 2 BTA byggrätt uppgår till kronor. Förutom ersättning för marken betalas gatukostnadsersättningar med kronor/m 2 BTA. Avtal Förslag till avtal om marköverlåtelse och genomförande har upprättats i enlighet med inbjudningshandlingarna och lämnat anbud.

41 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Enligt förslag till avtal överlåter kommunen delar av fastigheterna Kungsbacka Nötegång 1:91 och 1:108 för en ersättning om sammanlagt kronor. En regleringspost finns för tillkommande m 2 BTA ovan mark, kr/bta för bostadsrätt/äganderätt och kr/bta för hyresrätt, som kan byggas utöver de i anbudsinfordran angivna m 2 BTA. Förutom ersättning för mark skall exploatören betala gatukostnadsersättning med 16 Mkr för området. Handpenning, motsvarande 10 % av köpeskillingen, betalas då avtalet godkänts av kommunfullmäktige. Resterande köpeskilling samt gatukostnadsersättning betalas då bygglov meddelats för respektive delområde. Villkoren i övrigt framgår av förslag till Avtal om Marköverlåtelse och Genomförande. Omfattning Fastigheten omfattar ca m 2 som preliminärt beräknas innehålla ca m 2 BTA och som är en lägsta nivå för den sammanlagda byggrätten för bostäder i kommande detaljplan. Fastigheten beräknas inrymma lägenheter i byggnader i 2 4 våningar med inriktning på små lägenheter. Minst en tredjedel av bostäderna ska upplåtas med hyresrätt. Lägenheterna ska ha full tillgänglighet för rörelsehindrade. Parkering för boende, inkl. handikapplatser, platser för besökare anordnas inom kvartersmark. Genomförande Avtalet villkoras av att detaljplanen för Särö Centrum antas genom beslut som vinner laga kraft. I samband med godkännande av detta avtal lämnas uppdrag till byggnadsnämnden att upprätta detaljplan för hela Särö Centrum. Möjlighet finns att dela upp planarbetet i flera delar tex bostäder för sig, kollektivtrafik för sig etc. Viktigt är att hela områdets infrastruktur med gator, va-utbyggnad mm hålls samman med bostadsplaneringen. Exploatören förväntas att delta i planarbetet samt i möten med kommunen för att säkerställa gestaltningen av kvarteren. Byggnationen kan starta då detaljplanen vunnit laga kraft. Om bygglov inte söks och om byggnationen inte påbörjas inom ett år kan avtalet sägas upp. Kommunen är huvudman för omgivande allmänplats. Gatukostnadsersättning utgår med kr/m 2 BTA enligt medgivet bygglov. Administrationsavgift, del av plankostnad, bygglovsavgift samt anslutningsavgifter utgår enligt gällande taxa. Exploatören svarar för uppdelning av området i kvarter samt bildande av eventuella gemensamhetsanläggningar. Inger Gennerud Björsander Strateg Mark och Exploatering

42

43

44

45

46

47

48

49 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:302 Hemsjukvårdsöverenskommelse mellan Region Halland och kommunerna i Halland 2015 i Halland 2015 Förslag till beslut i kommunstyrelsen / kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att 1. godkänna Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015, och däri ingående principer 2. Överenskommelsen om hemsjukvården 2015, gäller under tiden godkänna regional modell för utförandet av hemsjukvård i Halland 4. tidigare samarbetsavtal från och lokala avtal upphör att gälla i och med att Överenskommelsen om hemsjukvården 2015, träder i kraft bilagorna till samarbetsavtal vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri, rehabilitering och habilitering gäller tills vidare 6. inrätta en gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 7. den gemensamma nämndens uppdrag regleras enligt Överenskommelsen om hemsjukvård i Halland 2015 och Avtal om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd anta reglemente för Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Sammanfattning Projektet Framtidens hemsjukvård har bedrivits mellan Hallands kommuner och Region Halland under med syfte att skapa en sammanhållen och enhetlig hemsjukvård. Samtliga parter har ställt sig bakom den framtagna modellen och en överenskommelse om hemsjukvården i Halland har ramarbetats och ska gälla från den 1 januari Överenskommelsen innebär bland annat att Region Halland överlåter till kommunerna i Halland skyldigheten att erbjuda hemsjukvård till de som vistas i kommunen i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen 18 punkt 3. Tidigare samarbetsavtal från avseende hälso- och sjukvårdsinsatser mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland upphör därmed att gälla förutom bilagorna till samarbetsavtalet avseende vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri, rehabilitering och habilitering som gäller tills vidare. Christina Åkesson Kommunstyrelsens förvaltning (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

50 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Förslaget innebär vidare att en gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel inrättas som får i uppdrag att följa upp verksamheten, svara för samverkansfrågor och ska garantera en likvärdig, kvalitetssäkrad vård för hallänningen. Beslutsunderlag Nämnden för Funktionsstöd , 61 Nämnden för Individ & Familjeomsorg , 61 Nämnden för Äldreomsorg , 84 Region Halland skrivelse Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 Reglemente för Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Beslutet skickas till Region Halland, IF, FS, ÄO KSF:GJ Christina Åkesson Nämndsekreterare

51 Framtidens hemsjukvård

52 Erfarenheter från dagens hemsjukvård Parallella organisationer Vårdplanering behöver utvecklas Saknas uppföljning och redovisning Likheter och skillnader inom länet

53 Den nya överenskommelsen Mellan de halländska kommunerna och Region Halland Från den 1 januari 2015 till den 31 december 2018 Kan förlängas med fyra år i taget

54 Vad vill vi med förändringen? Lika i hela Halland enhetlig och sammanhållen vård Utgå från invånarnas behov Kunna erbjuda allt mer avancerad sjukvård i hemmet Undvika att patienten läggs in på sjukhus, om behovet kan tillgodoses i det egna hemmet Öka kompetensen i hemsjukvården Använda resurser på ett effektivt sätt Skapa tydliga gränssnitt mellan kommuner och regionen Fler patientgrupper i hemsjukvården

55 Den nya överenskommelsen i korthet Region Halland överlåter ansvaret för hemsjukvården till kommunerna enligt 18 HSL Det innebär att kommunen utför all hemsjukvård Gemensam nämnd för uppföljning och utveckling Regionen säkerställer läkarmedverkan och medicinsk kompetens Förutsättningar för inskrivning i hemsjukvården ändras: Vårdplanering Kan patienten ta sig till vårdcentral eller inte? Medicinska behoven styr

56 Vad ingår i hemsjukvården? All planerad hälso- och sjukvård som ges i det ordinära boendet och är sammanhängande över tid Dygnet runt Alla åldrar Palliativ vård Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel utförs av kommunen enligt tidigare överenskommelse Hemsjukvårdens uppdrag omfattar också enstaka hembesök Psykiatri, missbruksbehandling, viss rehabilitering och habilitering utförs av regionen och ingår inte i överenskommelsen

57 Hur fungerar det för patienten?

58 Behov upptäcks

59 Behov upptäcks Vårdplanering Individuell plan upprättas

60 Behov upptäcks Vårdplanering Individuell plan upprättas Insatser

61 Förväntad nytta för patienten Större möjlighet till hembesök av läkare Större möjlighet till avancerad vård och behandling i hemmet Större delaktighet, inflytande och en ökad trygghet

62 Hur är det organiserat?

63 Kommunens ansvar Utför all hemsjukvård dygnet runt från den dag vårdplanering genomförts

64 Regionens ansvar Säkerställer läkarmedverkan och att medicinsk kompetens systematiskt tillförs kommunerna Psykiatri, missbruksbehandling, viss rehabilitering och habilitering utförs av regionen och ingår inte i överenskommelsen

65 Den nya nämnden Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel från 1 januari 2015 Representanter från alla halländska kommuner och från Region Halland Fokus på kvalitets- och utvecklingsfrågor: Följer upp och analyserar volymökningar, kvalitet, effektivitet och likvärdig vård Arbetar med gemensam utveckling och kompetens i Halland Främjar teknikutveckling Budget för att utföra sitt uppdrag, ej för att utföra hemsjukvård Kommuner och region styr sin egen ekonomi

66 Finansiering Regionen betalar ett fast belopp till kommunen, uppräkning varje år Betalas ut varje månad Parterna kan begära omförhandling av ersättningen

67 Kommunen är vårdgivare Vårdgivaren ansvarar för lokaler, personal och utrustning Vårdgivaren ska ha ett ledningssystem för ett kontinuerligt förbättringsarbete Vårdgivaren ska utreda allvarliga händelser enligt Lex Maria.

68 Vårdplanering Individuell plan

69 Vårdplanering Individuell plan Kommunen utför Läkarmedverkan från regionen

70 Gemensam nämnd Vårdplanering Individuell plan Kommunen utför Läkarmedverkan från regionen

71 Nytta för organisationen Tydligare gränssnitt mellan kommun och region Tydligt när och hur inskrivning i hemsjukvården sker Färre inläggningar på sjukhus Färre tjänsteköp ger större effektivitet

72 Nästa steg Beslut om den nya överenskommelsen Rutiner som tydliggör Enstaka hembesök Läkarmedverkan Inskrivning i hemsjukvården Övriga rutiner för att kunna jobba i den nya överenskommelsen Införande

73 1 ( 1) BÄSTA LIVSPLATSEN Region Halland Diarienummer HSS Kommunstyrelsen, ; Information om beslut rörande den framtida hemsjukvården Kommunberedningen kom vid sitt möte den 4 juni 2014 överens om att rekommendera ett likalydande beslut till respektive fullmäktigeförsamling. De handlingar som diskuterades vid kommunberedningens sammanträde kommer därmed att utgöra underlag för likartade beslut i respektive kommun samt i regionen. RegYonens handläggning av ärendet Regionstyrelsens och hälso-och sjukvårdsstyrelsens ambition är att frågan om överenskommelse och reglemente för en gemensam nämnd ska kunna behandlas i god tid innan årsskiftet. Detta innebär att ärendet behandlas på regionstyrelsens sammanträde den 17 september och i regionfullmäktige den 8 oktober. Tjänsteskrivelsen med förslag till beslutsformulering inför ärendets behandling i regionstyrelsen/regionfullmäktige översänds som bilaga. Regionen kommer att hålla sitt valsammanträde inför den nya mandatperioden den 1 O december. Eftersom Region Halland föreslås som värd för den gemensamma nämnden så är inriktningen att val till den gemensarnma nämnden kan ske vid detta sammanträde och efter nominering från de samverkande organisationerna. Regionstyrelsen,. '/J ) fll' / t / c~--- ~ Gösta Bergenheim Regionstyrelsens ordförande Bilaga: Tjänsteskrivelse inför regionstyrelsens behandling Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: Webb: Org.nr:

74 ~-~ BÄSTA LIYSPLATSEN Region Halland T JÄNSTESKRIVELSE 1(3) Catarina Dahlöf, Reg iondirektör Datum Diarienummer HSS Regionstyre~sen Hemsjukvårdsöverenskommelse mellan Region Halland och kommunerna i Halland 2015 Förslag till beslut: Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige besluta att 1. godkänna överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015, och däri ingående principer. 2. Överenskommelsen om hemsjukvården 2015, gäller under tiden godkänna regional modell för utförandet av hemsjukvård i Halland. 4. tidigare samarbetsavtal från och lokala avtal upphör att gälla i och med att Överenskommelsen om hemsjukvården 2015, träder i kraft bilagorna till samarbetsavtal vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri, rehabilitering och habilitering gäller tills vidare. 6. inrätta en gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel. 7. den gemensamma nämndens uppdrag regleras enligt Överenskommelsen om hemsjukvård i Halland 2015 och Avtal om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd anta reglemente för Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel.

75 2(3) Sammanfattning. ~ En överenskommelse om hemsjukvården i Halland har framarbetats och ska gälla från den 1 januari Överenskommelsen innebär bland annat att Region Halland överlåter till kommunerna i Halland skyldigheten att erbjuda hemsjukvård till de som vistas i kommunen i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen 18 punkt 3. Region Halland ansvarar för läkarmedverkan inom hemsjukvården och kvalificerad rehabilitering. Kommunerna ansvarar för all hemsjukvård med avgränsning mot Regionen Hallands vårdenheter, enligt den så kallade tröskelprincipen. Kommunerna finansierar hemsjukvården, enligt Överenskommelsen om hemsjukvården Region Halland ersätter kommunerna för den överflyttade verksamheten enligt beräkning i Överenskommelsen om hemsjukvården Överenskommelsen ersätter samtliga tidigare överenskommelser om hemsjukvård och tjänsteköp bland annat samverkansavtalet från Samverkansavtalets bilagor om vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri, rehabilitering och habilitering fortsätter dock att gälla tillsvidare. Organisatoriskt innebär förslaget att en gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel inrättas och får i uppdrag att följa upp verksamheten, svara för samverkansfrågor och ska garantera en likvärdig, kvalitetssäkrad vård för hallänningen. Den gemensamma nämnden får också ansvar för hjälpmedelsförsörjningen enligt avtal om hjälpmedelsförsörjning. Bakgrund Ett projekt Framtidens hemsjukvård har bedrivits mellan Hallands kommuner och Region Halland under Syftet med projektet var att skapa en enhetlig och för patienten/brukaren optimal och sammanhållen hemsjukvården genom en modell som skapar förutsättningar för en effektiv resursanvändning och kunna möta framtida behov med medicinsk och teknisk utveckling. Samtliga parter ställde sig bakom den framtagna modellen för utförande av hemsjukvården i Halland. Alternativa driftsformer diskuterades i en politisk styrgrupp med tjänstemannastöd under hösten ~ - -.

76 3(3) En överenskommelse om hemsjuksjukvården i Halland, mellan kommunerna i Halland och Region Halland har formulerats under våren Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Karin Mäller Hälso- och sjukvårdsdirektör

77 sida 1 (5) Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 I enlighet med 18 Hälso- och sjukvårdslagen överlåter Region Halland till kommunerna i Halland skyldigheten att erbjuda de som vistas i respektive kommun hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Överlåtelsen regleras närmare i denna överenskommelse och bygger på av parterna framtagen Slutrapport Framtidens hemsjukvård, bilaga 1 Genom denna överenskommelse Regleras ett gemensamt ansvar för angivna frågor inom hemsjukvården genom en gemensam nämnd (utökat uppdrag för befintlig hjälpmedelsnämnd) Regleras kommunernas uppdrag att tillhandahålla hemsjukvård för länets invånare Regleras finanseringen av den del av hemsjukvården i Halland som Regionen överlämnar till kommunerna. 1. Giltighet Denna överenskommelse gäller från och med och till och med Överenskommelsen kan förlängas, genom skriftlig överenskommelse, fyra år i taget om samtliga parterna överenskommer om det senast ett år innan överenskommelsens upphörande. Överenskommelsen upphör utan vidare uppsägning vid avtalstidens slut om inte överenskommelse om förlängning har träffats. Överenskommelsen utvärderas efter två år genom extern konsult som utses av parterna. I samband därmed kan förändringar av den ekonomiska modellen diskuteras. Denna överenskommelse ersätter från och med samtliga tidigare överenskommelser om hemsjukvård och tjänsteköp men ersätter inte samverkansavtalet gällande bilagorna om vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och rehabilitering och habilitering. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den godkänns av Regionfullmäktige och samtliga kommunfullmäktige i Halland genom beslut som vinner laga kraft. Om laglighetsprövning skulle komma att ske skall överenskommelsen träda i kraft först när det prövade beslutet vinner laga kraft. Slutdatumet för denna överenskommelsen ändras dock inte. 2. Tvist, tolkning, ändring och tillägg Denna överenskommelse kan ändras, resp. tillägg kan göras, genom skriftlig handling som har undertecknats av behöriga företrädare för samtliga parter. Vid oenighet om bestämmelser i denna överenskommelse tolkas överenskommelsen av företrädare som har utsetts av parterna. Samtliga parter förbinder sig att följa den av den gemensamma nämnden gjorda tolkningen. Om någon lösning därigenom inte uppnås ska i andra hand tvisten slutligt avgöras vid allmän domstol. 3. Införandet Parterna upprättar en plan för kommunernas övertagande av hemsjukvårdsansvaret enl. denna överenskommelse (övertagande planen skall innefatta en kommunikationsplan). Upprättandet av planen sker inom ramen för Regionens stödstruktur. Ansvaret för framtagning av planen ligger på strategisk nivå. Taktisk nivå ansvar för verkställighet med, vid behov, stöd av regionala och/eller lokala arbetsgrupper i kommunerna. Den gemensamma nämnden utgör den politiska nivån. 4. Informationsskyldighet Part är skyldig att informera motpart om förändringar i sin organisation, förändrade vård- och behandlingsformer och förändringar i insatsmixen till brukarna/patienterna som kan påverka motpartens organisering och kostnader för hemsjukvården. Filnamn: 1880 överenskommelse hemsjukvård region halland (3), sen rev: :29:00

78 sida 2 (5) 5. Gemensam nämnd för frågor inom hemsjukvården 5.1 Gemensam nämnd Befintlig hjälpmedelsnämnds uppdrag utvidgas med uppdrag inom hemsjukvården i den omfattning som beskrivs nedan Reglementet för hjälpmedelsnämnden anpassas till det utvidgade uppdraget och biläggs denna överenskommelsen, bilaga Den gemensamma nämndens uppgifter Uppgifter från start Den gemensamma nämnden har följande uppdrag inom hemsjukvårdsområdet: Utarbeta indikatorer för att kunna följa upp utvecklingen av hemsjukvården avseende volymer (såväl utifrån demografiska förändringar som förskjutningar av vårdnivåer med allt mer avancerad vård i hemmet), resurseffektivet, kvalitet och likvärdig vård för hallänningen. Fortlöpande analysera och följa upp hemsjukvården iför att inför kommande mandatperioder kunna föreslå förbättringar och justeringar i modellen. Vara det politiska samverkansorganet rörande frågor som avser kommunernas övertagande av hemsjukvårdsansvaret. Föreslå samverkansmöjligheter till huvudmännen inom vård-, omsorgs- och hälso- och sjukvårdsverksamheter som riktar sig till för huvudmännen gemensamma brukargrupper. Särskilt ansvar för samverkan inom hemsjukvårdsområdet och angränsande områden. Utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras samt att medicinsk kompetens och kunnande systematiskt tillförs hemsjukvården. Med underlag från kvalitetsindikatorer rekommendera satsningar på utveckling och kompetens som bäst kan anordnas gemensamt i Halland. 5.3 Ev. tillkommande uppgifter Under giltighetstiden kan ytterligare uppgifter tillkomma. En utvidgning av den gemensamma nämndens ansvar beslutas genom skriftlig handling som har undertecknats av behöriga företrädare för samtliga parter 5.4 Försäkring och skadestånd Region Halland, som juridisk person för den gemensamma nämnden, svarar för nämnden mot tredje man. I samband med skadeståndstalan mot Region Halland har regionen regressrätt mot övriga huvudmän för kostnader i samband med skadeståndsprövningen samt för eventuellt skadestånd. 5.5 Budgetprocess och verksamhetsplanering Budgetprocess och verksamhetsplanering syftar till att skapa enighet hos parterna om respektive parts årliga bidrag till den gemensamma nämndens budget och uppdrag inom denna överenskommelse och avser nämndens kanslifunktion. Region Halland har planeringsansvaret för budget- och verksamhetsplaneringsprocessen. Samråd ska ske med kommunerna rörande den del av nämndens budget som berörs av denna överenskommelse. 5.6 Insyn i förvaltningen Kommunerna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Filnamn: 1880 överenskommelse hemsjukvård region halland (3), sen rev: :29:00

79 sida 3 (5) 6. Regionens uppdrag för hemsjukvård - Säkerställa och utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras i hemsjukvården samt att medicinsk kompetens och kunnande systematiskt tillförs hemsjukvården. - Säkerställa att patient får den rehabilitering och habilitering som ligger utanför kommunernas ansvar och kompetens. 7. Kommunernas uppdrag för hemsjukvård 7.1 Omfattning Kommunerna i Halland övertar Regionens ansvar för hemsjukvård och därmed det samlade ansvaret för hemsjukvården. Definition av hemsjukvård och hemsjukvårdens uppdrag se nedan. Ansvarsfördelningen följer tröskelprincipen Kommunernas ansvar omfattar även ansvar för volymförändringar som beror på demografiska faktorer och den medicinska utvecklingen med de vårdnivåer som föreligger Definition hemsjukvård: Hemsjukvård i Halland avser hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tid. Vårdplaneringen är grunden för inskrivning i hemsjukvården. Hemsjukvårdens uppdrag omfattar också enstaka hembesök hos ej inskrivna patienter. 7.3 Hemsjukvårdens uppdrag (med undantag av undantag för psykiatri och missbruksvård) All planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem Planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk vårdnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem. Alla hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska (inklusive specialistsjuksköterska), sjukgymnast och arbetsterapeut. Vad avser rehabilitering och habilitering så ska nu gällande bilaga till samarbetsavtalet i hälso- och sjukvård fortsätta att gälla. Insatser från den dag behovet identifierats och vårdplanering genomförts. Hemsjukvård utförs hela dygnet. Hemsjukvården omfattar alla åldrar Palliativ vård som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem Planerade och oplanerade hembesök. Med oplanerade besök avses snabb insats hos i normalfall vårdplanerad patient från sjuksköterska vid oförutsedda behov. Hjälpmedel till hemsjukvårdens patienter. 8. Finanseringen av hemsjukvården 8.1 Ansvar för finansieringen av hemsjukvården Kommunerna ansvarar för finansieringen av hemsjukvården inkl. framtida volymändringar pga. den demografiska utvecklingen och den medicinskt tekniska utvecklingen med de vårdnivåer som föreligger Regionen ersätter kommunerna för den övertagna verksamheten årligen med ett belopp som per kommun framräknas på nedan beskrivet sätt. Utgångsvärdet för år 2014 se bilaga 3 Filnamn: 1880 överenskommelse hemsjukvård region halland (3), sen rev: :29:00

80 sida 4 (5) 8.2 Beräkning av Regionens ersättningsbeloppet till kommunerna Utgångpunkten för Regionens ersättning till kommunerna är de i bilaga 3 redovisade beloppen för 2014 För 2015 uppräknas beloppen på följande sätt: Ersättningsbeloppet justeras med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting. Om en definitiv omräkningsfaktor finns publicerad skall denne användas. I annat fall används den preliminära omräkningsfaktorn. Det nu framräknade beloppet uppräknas med 80% av den demografiska effekten för befolkningsgruppen 80 år och äldre mellan och Uppräkningsfaktorn som anges i procent beräknas enl. följande formel: [(antal personer 80 år och äldre )*100/(antalet personer 80 år och äldre )-100]/0,8. För 2016 och följande år uppräknas Regionens ersättningsbelopp på motsvarande sätt med föregående års ersättningsbelopp som utgångspunkt. 8.3 Utbetalning av Regionens ersättning till kommunerna Regionens ersättningsbelopp till kommunerna är beräknad på kalenderår och utbetalas till kommunerna utan anmodan eller fakturering med en 1/12 del per månad i förskott så att månadsbeloppet är tillgängligt för kommunerna senast andra bankdagen i resp. månad. Vid försenad betalning gäller räntelagens regler om dröjsmålsränta. Om ersättningsbeloppet har beräknats med hjälp av OPI:s preliminära omräkningsfaktor skall Regionen göra en omräkning med hjälp den definitiva omräkningsfaktorn så snart den blivit publicerad. Omräkningen skall gälla retroaktivt från årets början. Om den definitiva omräkningsfaktorn är högre än den preliminära omräkningsfaktorn skall Regionen utbetala skillnaden till kommunerna omgående, i annat fall debiterar Regionen kommunerna för skillnaden. 8.4 Omräkning av Regionens ersättningsbelopp pga. annat skäl Parterna har rätt till omförhandling av ersättningsbeloppen under överenskommelsetiden vid: Förändringar till följd av förskjutningar av vårdnivåer så att mer avancerad vård än tidigare flyttas från sjukhusnivå till hemsjukvårdsnivå och därigenom påverkar kommunernas kostnader för hemsjukvården jämförd med Andra organisatoriska och vårdmässiga förändringar som kan påverka kommunernas kostnader för hemsjukvården. Part kan begära att motpart temporärt utför tillkommande vårdinsatser inom ramen för denna överenskommelse mot överenskommen ersättning. Bilaga 1: Slutrapport Framtidens hemsjukvård Se separat handling Bilaga 2: Reglemente för gemensam nämnd Hemsjukvård Hjälpmedel Se separat handling Filnamn: 1880 överenskommelse hemsjukvård region halland (3), sen rev: :29:00

81 sida 5 (5) Bilaga 3: Utgångsvärden för Regionens bidrag för hemsjukvård 2014 Tjänsteköp 2013 Retroaktiv Effektivisering 1% uppräkning OPI retroaktiv Halmstad: Hemsjukvårdsförvaltningen 11,2 mkr. Socialförvaltningen 1,1 mkr. Kungsbacka: Äldreomsorg 9,5 mkr. Funktionsstöd 1,5 mkr. Summa Regionens kostnader vårdenheter Ingångsvärden 2014 Halmstad 12,3 1,3-0,5 13,0 4,1 17,2 Kungsbacka 11,0 1,0-0,4 11,6 0,9 12,6 Varberg 11,1 1,3-0,5 11,9 0,8 12,7 Falkenberg 13,1 1,3-0,5 13,9 1,4 15,3 Laholm 7,4 0,9-0,4 7,9 0,4 8,3 Hylte 3,7 0,4-0,2 3,9 0,7 4,7 Summa Regionen Kommentarer: 58,5 6,3-2,5 62,3 8,4 70,7 Belopp anges i miljoner kronor Denna överenskommelse har upprättats i sju exemplar, varav parterna tagit var sitt Halmstad Halmstad För Region Halland För Halmstad kommun Laholm Hylte För Laholms kommun För Hylte kommun Falkenberg Varberg För Falkenbergs kommun För Varbergs kommun Kungsbacka För Kungsbacka kommun Filnamn: 1880 överenskommelse hemsjukvård region halland (3), sen rev: :29:00

82 Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen

83 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv användning av samhällets resurser. Tydliga gränssnitt, som minimerar tänkbara tolkningsproblem och konfliktytor.

84 Hemsjukvården idag Både ett ansvar för regionen och kommunerna. Delvis parallella organisationer. Gränsdragning = bistånd för omvårdnad. Den allra största delen hemsjukvård utförs av kommunerna. Relativt väl fungerande verksamheter, men förbättringsområden: o Vårdplanering ofta saknas medicinsk kompetens o Kontakt med läkare o Informationsöverföring Svagt utvecklad uppföljning och redovisning av innehåll, prestationer och kvalitet. Svårt att uttala sig om likhet eller skillnader inom länet.

85 Framtidens hemsjukvård - Vårt förslag

86 Definition Hemsjukvård i Halland avser hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tid. Vårdplaneringen är grunden för inskrivning i hemsjukvården. Hemsjukvårdens uppdrag omfattar också enstaka hembesök hos ej inskrivna patienter.

87 Hemsjukvårdens uppdrag i Halland förslag Hemsjukvårdens uppdrag avser: All planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem. Planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk vårdnivå, som med bibehållen patientsäkerhet kan ges i den enskildes hem. Alla hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska (inklusive specialistsjuksköterska), sjukgymnast och arbetsterapeut. Palliativ vård som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem.

88 Hemsjukvårdens uppdrag förslag, forts. Hemsjukvårdens uppdrag avser: Planerade och oplanerade hembesök. Med oplanerade besök avses snabb insats från sjuksköterska vid oförutsedda behov. Insatser från den dag behovet identifierats och vårdplanering genomförts. Hemsjukvård utförs hela dygnet. Hjälpmedel till hemsjukvårdens patienter.

89 Kommentarer Barn. Ansvar för sjuka barn ingår i uppdraget. Vårdplanering avgör. Psykiatri Ingår hemsjukvård på primärvårdsnivå och specialiserad somatisk nivå för patienter med psykiatrisk sjukdom. Fortsatt utredning för att klargöra former för samverkan mellan hemsjukvård och psykiatrin. Läkarmedverkan Ansvaret mot hemsjukvården är en del av vårdvalsenheternas uppdrag Bör följas upp, i enlighet med befintlig överenskommelse Informationsöverföring Riktlinjer finns, system finns delvis, följsamhet? Utveckling pågår avs. överlämnande av information och ansvar. NPÖ och gemensam plattform

90 Hemsjukvård ett erbjudande till patienten och ett ansvar för region/kommun. Hemsjukvård ska erbjudas till de patienter som inte har möjlighet att ta sig till hälso- och sjukvårdens mottagningar. Kommentar: Tröskelprincipen är vägledande, men inte absolut. Bedömning av behov utgår från patientens behov och förutsättningar. Viktigt att följa upp tillämpningen, som vägledning för vårdpersonal och för att tydliggöra erbjudandet för patienterna.

91 Så möter patienten hemsjukvården Patientens delaktighet och möjlighet att påverka vårdinsatserna är särskilt viktig i hemsjukvården. Personalens förhållningssätt ska kännetecknas av respekt och lyhördhet för den enskilde patientens önskemål och förutsättningar att ta ansvar. Vårdplaneringen klargör möjligheten att erbjuda hemsjukvård. Ska utgå från patientens förutsättningar att själv ta ansvar för delar av vården, val av behandlingsalternativ, tid för besök etc. Patienten ska ha en dokumenterad vårdplan. Patienten ska ha tydliga kontaktvägar till hemsjukvården. Fast vårdkontakt bör erbjudas

92 Vårdplanering Vårdplaneringen är ingången till hemsjukvården. Patientens behov bedöms i förhållande till möjligheten att erbjuda vård i hemmet. Vårdplanering ska vara en pågående process. Samordnas med planering av socialtjänstens insatser, där det är aktuellt. Vårdplaneringen ska ge en samlad bild av hur olika delar av vård och omsorg ska samverka runt patienten. Klargör vem som gör vad. Utarbeta tydliga riktlinjer och utveckla ett beslutsstöd ( handbok ) för vårdplanering. Säkerställ kompetens i vårdplaneringen. Återkommande uppföljning av vårdplanering och tillämpning av riktlinjer.

93 Vad är nytt? Hemsjukvård erbjuds till den med behov av sjukvård, som inte kan ta sig till vårdcentral, mottagning eller sjukhus. Ingen gränsdragning mellan det som idag är kommunal hemsjukvård och primärvårdens hemsjukvård. Vårdplanering är grunden för inskrivning i hemsjukvården. Vårdplaneringen stärks. Säkra kompetens i vårdplanering. Utarbeta övergripande riktlinjer och beslutsstöd. Vi föreslår ett tydligt uppdrag och en grund för utveckling av detta uppdrag. En utvecklad styrning och uppföljning.

94 Styrning och uppföljning Styrning och uppföljning av hemsjukvården behöver förstärkas - för att följa upp och säkerställa följsamhet till vårdprogram, riktlinjer och avtal mellan regionen och kommunerna. - för att säkerställa kvaliteten i verksamheten. - för att följa upp och utvärdera de metoder som används. - för att mäta och säkerställa effektivitet och produktivitet i verksamheten. - för att utveckla incitament och ersättningsformer. Idag är kunskapen begränsad om prestationer och effektivitet i hemsjukvården, särskilt i den kommunala. Detta stämmer överens med nationella iakttagelser.

95 Nuläge ekonomi Kommun/regionen Kostnader 2012, tkr (beräknat) Motsvarar, Kr/inv. 65 år < Motsvarar, Kr/inv. 80 år < Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Kommunerna totalt Region Halland ( = tjänsteköp)

96 Alternativa former för samverkan och styrning Ansvaret samlas hos kommunerna Gemensam nämnd (Delat ansvar) Ansvaret samlas hos regionen

97 Ansvaret hos kommunerna Motiv: Organisatorisk bas finns politik, administration och verksamhet. Verksamheten kan samordnas med hemtjänst och särskilt boende. Liknar utveckling i övriga landet - går att lära av andras erfarenheter. Kan stärka status på kommunal hemsjukvården (underlättar rekrytering) Ett gränssnitt mellan regionens och kommunernas ansvar. Övrigt: Risk för olikhet mellan kommunerna enhetlig modell? Beroende av specialistkompetens regionens ansvar. Kundval möjligt och beslutas av respektive kommun Skatteväxling utgår från regionens kostnader (ca 71 mkr år 2012)

98 Gemensam nämnd (delat ansvar) Motiv: Samlar regionens och kommunernas kompetens i gemensam styrning. Ansvarar för gemensamma mål, system, strukturer och utveckling. En samlad beställarkompetens fokus på hemsjukvård. Kan samordna ekonomiska incitament för vård på rätt vårdnivå. Årliga beslut om finansiering ingen skatteväxling. Övrigt: Ny politisk och adm. ledningsstruktur ska etableras. Betydande förberedelser Risk att varje kommun/regionen ser en svagare representation. Risk för nya gränssnitt mot regionen och kommunerna. Få andra exempel att lära av. Kundval möjligt och beslutas gemensamt

99 Ansvaret hos regionen Motiv: Ett samlat ansvar för all hälso- och sjukvård (utom kommunens HSL-ansvar). Goda förutsättningar för enhetlig modell. En samlad beställarkompetens. Ett gränssnitt mellan regionen och kommunerna. Utflyttning av vård från sjukhus, inom samma huvudman. Övrigt: Överväganden om organisation kräver förberedelser. Risk att tappa koppling mellan hemsjukvård och hemtjänst. Inga exempel att lära av. Annan inriktning än övriga landet. Viss risk för ev. lagstiftning med annan inriktning. Kundval med region-utförare samt privata OK. Tveksamt juridiskt med både kommunala och privata utförare.

100 Aspekter på utveckling av uppdraget Mål: Enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård Aspekt Kommunens ansvar Gemensam nämnd Regionens ansvar Koppling till hemtjänst Ja, i styrningen och i utförande i kommunerna Forum finns i gemensamma styrningen. Saknas i styrningen Kan finnas i utförandet Kan finnas i utförande

101 Aspekter på utveckling av uppdraget Mål: Effektiv användning av samhällets resurser Aspekt Kommunens ansvar Gemensam nämnd Regionens ansvar Koppling till hemtjänst Ja, i styrningen och i utförande i kommunerna Forum i gemensamma styrningen. Kan finnas i utförande Saknas i styrningen Kan finnas i utförandet Förutsättningar för styrning till rätt vårdnivå* enligt LEON Region och kommuner ansvar för olika vårdnivåer*, genom samverkan Gemensamt ansvar för en nivå, regionen för övrig*, gemensam styrning och samverkan Regionen ansvarar för samtliga vårdnivåer* Grund(volym) för kommunala lagstadgade vården Relativt oförändrad Kan försvagas om annan utförare än kommunerna Kan försvagas om annan utförare än kommunerna * I samtliga alternativ ansvarar kommunerna för sjukvård i särskilt boende

102 Aspekter på utveckling av uppdraget Mål: Tydliga gränssnitt, som minimerar tänkbara tolkningsproblem och konfliktytor Aspekt Kommunens ansvar Gemensam nämnd Regionens ansvar Antal gränssnitt Slutansvar för leverans av hemsjukvården (kan innebära utföra i egenregi) Kommunerna (utför merpart idag) Gemensamt Ansvar Regionen (utför liten del idag) Framtida finansieringsansvar Kommunerna Gemensamt ansvar Regionen

103 Aspekter på utveckling av uppdraget Aspekt Kommunens ansvar Gemensam nämnd Regionens ansvar Vårdval möjligt? Ja, kommunerna beslutar Ja, gemensamt beslut Ja, med regionen och externa vårdgivare som utförare. Juridiskt tveksamt om kommunen kan vara leverantör i vårdval med andra aktörer.

104 Förberedelser för införande Beslut om organisation, ekonomiskt underlag och juridiska konsekvenser. Förbered och påbörja informationsaktiviteter. Inrätta genomförandeorganisation - politisk nivå och tjänstemannanivå. Vårdplanering utveckla riktlinjer och beslutsstöd. Fortsatt utredning och riktlinjer avs. hemsjukvård och psykiatri. Utveckla styrning och uppföljning, bl.a. nyckeltal för beskrivning samt kvalitativa indikatorer. Utbildning avseende ökat patientinflytande. Långsiktig plan för kompetensförsörjning. Fortsatt utredning med inriktning på forum för innovations- och utvecklingsarbete inom hemsjukvården

105 Reglemente Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Beslutat av regionfullmäktige den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Falkenbergs kommun den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Halmstads kommun den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Hylte kommun den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Laholms kommun den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Varbergs kommun den xx 2014, x. Utöver vad som följer av författning gäller detta reglemente och mellan huvudmännen ingångna samverkansavtal för nämnden. Region Halland är värdkommun för nämnden. Uppgifter 1 Nämndens uppgifter regleras i detta reglemente samt enligt Avtal om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd och Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 mellan huvudmännen. Hjälpmedel 2 Nämnden ska: via beställning till utförare, i första hand driftnämnden hälsa- och funktionsstöd, säkerställa att Hallands invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsörjning. säkerställa att hjälpmedelsförsörjningen sker på lika villkor med krav på effektivitet och professionellt omhändertagande som utförs i rätt tid och med rätt vårdnivå, säkerställa att förskrivna hjälpmedel håller utlovad funktion och teknisk prestanda, samt att hjälpmedel följer patienten. fastställa övergripande riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning av samtliga hjälpmedel i Halland.

106 3 Nämnden ska ställa krav och fastställa riktlinjer som säkerställer att rätt kompetens, utöver yrkesutbildning, finns och som är lämplig för förskrivning av hjälpmedel. Nämnden ska beställa sådan utbildning samt andra utbildningar inom hjälpmedelsområdet. 4 I produktområdesdelen Hjälpmedelsanvisningarna fastställer nämnden utbud och tjänster för: - daglig livsföring (förutom syn- och hörseltekniska hjälpmedel) - rekreation och normal fritid - hjälpmedel för vård och behandling - inkontinensprodukter Utanför nämndens ansvarsområde faller: - hjälpmedel för yrkesinriktad rehabilitering - pedagogiska hjälpmedel inom skolan - tävlings- och idrottshjälpmedel - ortopedtekniska hjälpmedel - synhjälpmedel - hörseltekniska hjälpmedel Nämnden ska tillse att tjänster och utbud tillhandahålles. Nämnden ska därför säkerställa att Region Halland tillhandahåller specialistkompetens för rådgivning vid förskrivning av hjälpmedel, teknisk kompetens och kompetens för specialanpassningar av hyreshjälpmedel genom uppdrag till utförare. 5 Nämnden ska tillse att huvudmännen fortlöpande får uppföljning av fattade beslut vad gäller sortiment och den ekonomiska ställningen. 6 Nämnden ska följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet.

107 7 Utifrån bedömt behov av produkter och tjänster ska hjälpmedelsnämnden årligen lägga en beställning till driftnämnden hälsa och funktionsstöd för utförandet av uppdraget. Driftnämnden hälsa- och funktionsstöd ska ge erforderliga underlag till hjälpmedelsnämnden inför beställning av uppdraget. Utförare av uppdraget inom driftnämnden hälsa och funktionsstöd är hjälpmedelscentrum. Driftnämnden hälsa och funktionsstöd ansvarar för hjälpmedelscentrums drift och verksamhet såsom lokaler, personal, transporter och i förekommande fall investeringar. Hemsjukvård 8 Nämnden ska Vara det politiska samverkansorganet rörande frågor som avser kommunernas övertagande av hemsjukvårdsansvaret Fortlöpande analysera och följa upp hemsjukvården för att inför kommande mandatperioder kunna föreslå förbättringar och justeringar i modellen Föreslå samverkansmöjligheter till huvudmännen inom vård- omsorgs- och hälsooch sjukvårdsverksamheter som riktar sig till för huvudmännen gemensamma brukargrupper Ha särskilt ansvar för samverkan inom hemsjukvårdsområdet och angränsande områden Utarbeta indikatorer för att kunna följa upp utvecklingen av hemsjukvården avseende volymer (såväl utifrån demografiska förändringar som förskjutningar av vårdnivåer med allt mer avancerad vård i hemmet), resurseffektivitet, kvalitet och likvärdig vård för hallänningen Utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras samt att medicinsk kompetens och kunnande systematiskt tillförs hemsjukvården Med underlag från kvalitetsindikatorer rekommendera satsningar på utveckling och kompetens som bäst kan anordnas gemensamt i Halland 9 Utöver uppgifterna i 8 kan de samverkande parterna under den tid överenskommelsen gäller överväga att utvidga nämndens uppgifter. 10 En utvidgning av den gemensamma nämndens ansvar beslutas genom skriftlig handling som har undertecknats av behöriga företrädare för samtliga parter

108 Personuppgiftsansvar 11 Nämnden är personuppgiftsansvarig i enlighet med bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:208) och i förekommande fall patientdatalagen (2008:355) för den behandling av personuppgifter som nämnden utför. Ekonomiska ramar 12 Finansiering Ekonomisk reglering sker i enlighet med de avtal om nämndens verksamhet som de samverkande parterna enats om. 13 Budget Nämnden ansvarar för att: - föreslå budget där prismodell för prissättning av tjänster ingår - föreslå egenavgifter för hjälpmedel till Regionfullmäktige 14 Bokslut Nämnden ansvarar för årsbokslut gentemot regionstyrelsen. 15 Revision Nämnden granskas av revisorerna i var och en av de samverkande parterna. Det praktiska revisionsarbetet fördelas mellan Region Hallands och kommunens revisorer på det sätt som revisorerna sinsemellan kommer överens om.

109 Mandatperiod 16 Mandatperioden ska vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det allmänna val till fullmäktige hållits i hela landet. Sammansättning 17 Nämnden består av 16 ledamöter och 16 ersättare. Region Halland väljer 4 ledamöter och 4 ersättare. Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, Laholms och Hylte kommuner väljer vardera 2 ledamöter och 2 ersättare. Huvudmännen är överens om att nämndens partipolitiska sammansättning bör så långt möjligt motsvara sammansättningen i regionfullmäktige. Av kommunallagen följer att Region Halland ska välja posterna som ordförande och vice ordförande. Huvudmännen är överens om att ordförande bör nomineras bland regionens ledamöter för samma tid som ledamöterna i nämnden väljs, vice ordförande bör nomineras bland kommunernas ledamöter för samma tid som ledamöterna i nämnden väljs. Såväl val av ledamöter och ersättare som nominering av ordförande respektive vice ordföranden ska föregås av samråd mellan huvudmännen. Representant för handikapporganisationerna inom Regionhandikapprådet har närvarorätt vid nämndens ärenden behandling av ärenden som rör hjälpmedelsfrågor. Administrativt stöd 18 Region Halland ansvarar genom Regionkontoret för nödvändig administration för verksamheten, bland annat sekreterare i nämnden. Sekreteraren för på ordförandens ansvar nämndens protokoll samt expediering av nämndens beslut. Genom avtal med Regionkontoret köper nämnden administrativt stöd. Tjänster och omfattning regleras i särskilt avtal. Nämndens sammanträden 19 Nämnden sammanträder på tid och plats som nämnden bestämmer.

110 Deltagande på distans i nämndsmöte 20 Nämnden har möjlighet att i undantagsfall bevilja nämndsledamot möjlighet att delta på distans i ett nämndsmöte. Förutsättningen är dock att ljud- och bildöverföring kan ske i realtid på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor, samt att villkoren för obehörigt deltagande säkras. Kallelse 21 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Ersättare för ordföranden 22 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i del av ett sammanträde får nämnden utse annan ledamot att fullgöra ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.

111 Anmälan av förhinder 23 En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare Ersättarnas tjänstgöring 24 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den huvudman som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om regionens ersättare inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av regionfullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. Justering och anslag av protokoll 25 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll ska anslås på varje samverkande huvudmans anslagstavla. Nämndens sekretariat har ansvar för att kontrollera när nämndens protokoll anslagits på de olika anslagstavlorna. Arvode 26 Varje deltagande huvudman svarar själv för samtliga kostnader för sina respektive

112 deltagande förtroendevalda enligt respektive huvudmans arvodesregler. Delgivning 27 Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller nämndsansvarig tjänsteman. Nämnden ska i anslutning till delgivning som kan medföra rättslig process omedelbart underrätta regionstyrelsen Undertecknande av handlingar 28 Avtal, andra handlingar samt skrivelser i nämndens namn ska, om inte annat beslutas, undertecknas av ordföranden med kontrasignering av nämndansvarig tjänsteman. Vid ordförandens förfall sker undertecknande av vice ordförande med kontrasignation av nämndansvarig tjänsteman. Från nämnden utgående skrivelser som avser löpande ärenden eller ärenden av mindre vikt undertecknas av ansvarig tjänsteman enligt delegation. Upphandlande enhet 29 Verksamheten omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU). Region Halland, som värdkommun för nämnden, är upphandlande enhet för den upphandlade myndigheten. All upphandling inom nämndens verksamhetsområde ska förberedas, genomföras och avslutas av utförarförvaltningen och Region Hallands upphandlingsverksamhet efter samråd och förankring i den gemensamma nämnden. Arkivering 30 För vården av nämndens arkiv enligt arkivlagen gäller Region Hallands arkivreglemente.

113 Detta reglemente gäller från och med

114 KUNGsBACKAKOMMUN Nämnden för Individ & Familjeomsorg SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (19) Datum IF/2014:96 Framtidens hemsjukvård Beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg noterar informationen och tar ingen ställning i själva sakfrågan. Sammanfattning Kommunberedningen har varit överens om den framtagna modellen för likvärdig hemsjukvård i länet. Ledning, styrning och hantering av den gemensamma modellen har diskuterats och utretts av en politisk styrgrupp, som överlämnat en slutrappmi. Tjänstemannaledningen fick uppdraget att ta fram ett fördjupat underlag med konsekvenser över slutrapportens två förslag. Vid senaste mötet med kommunberedningen önskades ytterligare fördjupning i form av konkretiserad överenskommelse och tänkbmi reglemente. Dessa dokument är nu klara och bifogas tillsammans med dokument som beskriver indikatorer för mätning och uppföljning. Vid kommunberedningen 7 maj 2014 beslutade de att ställa sig bakom bifogat material för att förankras i de sju organisationerna. Beslutsunderlag Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland Reglemente, Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel. Indikatorer. Problemställningar att arbeta vidare med. Förvaltningens förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg noterar informationen och ställer sig bakom förslaget om överenskommelse och reglemente Förslag på sammanträdet Ordförande Lany Söder (KD): Nämnden för Individ & Familjeomsorg noterar informationen och tar ingen ställning i själva sakfrågan. Beslutsgång Ordförande Lan y Söder (KD) ställer sitt och förvaltningens förslag mot varandra och finner att nämnden bifaller ordförandens förslag. Beslutsexpediering Mia Sjödahl, förvaltningschef Diariet

115 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (2) Sammanträdesdatum FS/2014:59 Framtidens hemsjukvård Beslut Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen och ställer sig bakom förslaget om överenskommelse och reglemente. Sammanfattning Förvaltningschef Eva Apelvi berättar om ärendet. Kommunberedningen har varit överens om den framtagna modellen för likvärdig hemsjukvård i länet. Ledning, styrning och hantering av den gemensamma modellen har diskuterats och utretts av en politisk styrgrupp, som överlämnat en slutrapport. Tjänstemannaledningen fick uppdraget att ta fram ett fördjupat underlag med konsekvenser över slutrapportens två förslag. Vid senaste mötet med kommunberedningen önskades ytterligare fördjupning i form av konkretiserad överenskommelse och tänkbart reglemente. Dessa dokument är nu klara och bifogas tillsammans med dokument som beskriver indikatorer för mätning och uppföljning. Vid kommunberedningen 7 maj 2014 beslutade Kommunberedningen att ställa sig bakom bifogat material för att förankras i de sju organisationerna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 8 maj 2014 Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015 Reglemente, Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Indikatorer Problemställningar att arbeta vidare med Justerare Expedierat/bestyrkt

116 TJÄNSTESKRIVELSE Framtidens hemsjukvård Förslag till beslut Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen och ställer sig bakom förslaget om överenskommelse och reglemente 1 (1) Datum Sammanfattning Kommunberedningen har varit överens om den framtagna modellen för likvärdig hemsjukvård i länet. Ledning, styrning och hantering av den gemensamma modellen har diskuterats och utretts av en politisk styrgrupp, som överlämnat en slutrapport. Tjänstemannaledningen fick uppdraget att ta fram ett fördjupat underlag med konsekvenser över slutrapportens två förslag. Vid senaste mötet med kommunberedningen önskades ytterligare fördjupning i form av konkretiserad överenskommelse och tänkbart reglemente. Dessa dokument är nu klara och bifogas tillsammans med dokument som beskriver indikatorer för mätning och uppföljning. Vid kommunberedningen 7 maj 2014 beslutade Kommunberedningen att ställa sig bakom bifogat material för att förankras i de sju organisationerna. Beslutsunderlag Överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015 Reglemente, Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Indikatorer Problemställningar att arbeta vidare med Eva Apelvi Förvaltningschef KUB1001, v2.0, Funktionsstöd Eva Apelvi Förvaltningschef Direkt Kungsbacka kommun Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax

117 KUNGSBACKAKOMMUN Nämnden för Äldreomsorg SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (15) Sammanträdesdatum Ä0/2014:74 Framtidens hemsjukvård Beslut- förslag till kommunstyrelsen Nämnden för Äldreomsorg noterar informationen och ställer sig bakom förslaget om överenskommelse och reglemente. Den ekonomiska ansvarsfördelningen behöver förtydligas ytterligare. Sammanfattning Kommunberedningen har varit överens om den framtagna modellen för likvärdig hemsjukvård i länet. Ledning, styrning och hantering av den gemensamma modellen har diskuterats och utretts av en politisk styrgrupp som överlämnat en slutrapport. Tjänstemannaledningen fick uppdraget att ta fram ett fördjupat underlag med konsekvenser över slutrapportens två förslag. Vid senaste mötet med kommunberedningen önskades ytterligare fördjupning i form av konkretiserad överenskommelse och tänkbart reglemente. Dessa dokument är nu klara och bifogas tillsammans med dokument som beskriver indikatorer for mätning och uppföljning. Vid kommunberedningen 7 maj 2014 beslutade Kommunberedningen att ställa sig bakom bifogat material för att förankras i de sju organisationerna. Beslutsunderlag Förslag till överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland Förslag till reglemente för gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel. Förslag till indikatorer. Problemställningar att arbeta vidare med Arbetsutskottet 21 augusti 2014, 29 Justerare ~ l

118 T JÄNSTESKRIVELSE Kungsbacka Framtidens hemsjukvård Förslag till beslut Nämnden för Äldreomsorg noterar informationen och ställer sig bakom förslaget om överenskommelse och reglemente. l (l) Datum Sammanfattning Kommunberedningen har varit överens om den framtagna modellen för likvärdig hemsjukvård i länet. Ledning, styrning och hantering av den gemensamma modellen har diskuterats och utretts av en politisk styrgrupp som överlämnat en slutrapport. Tjänstemannaledningen fick uppdraget att ta fram ett fördjupat underlag med konsekvenser över slutrapportens två förslag. Vid senaste mötet med kommunberedningen önskades ytterligare fördjupning i form av konkretiserad överenskommelse och tänkbart reglemente. Dessa dokument är nu klara och bifogas tillsammans med dokument som beskriver indikatorer för mätning och uppföljning. Vid kommunberedningen 7 maj 2014 beslutade Kommunberedningen att ställa sig bakom bifogat material för att förankras i de sju organisationerna. ~d Tf förvaltningschef Bilagor: Förslag till överenskommelse om hemsjukvården i Region Halland 2015 Förslag till reglemente för gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel Förslag till indikatorer Problemställningar att arbeta vidare med Äldreomsorg Lillemor Berglund Direkt Kungsbacka kommun Box 10409, Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax

119 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2013:297 Uppdrag om att säkerställa nykterhet vid användande av kommunens fordon Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kungsbacka kommuns Policy för fordon och tillämpningsanvisningar förtydligas avseende att säkerställa nykterhet vid framförande av fordon genom följande tillägg, under rubriken Trafiksäkerhet: Kungsbacka kommun har en Policy och en handlingsplan för en drogfri arbetsplats som innebär ett absolut förbud för alla att vara påverkade av eller bruka droger i arbetet. Förare som använder kommunens fordon är ansvariga för att vara nyktra och drogfria. Den som använder medicin som kan medföra symptom som kan äventyra trafiksäkerheten får inte köra fordon i tjänsten. Vid misstanke om alkohol- och/eller drogpåverkan ska omgående åtgärder vidtas enligt Kungsbacka kommuns handlingsplan för en drogfri arbetsplats. Sammanfattning Uppdraget som personalutskottet gav var att ta fram en rekommendation och gemensam hållning om hur Kungsbacka kommun så långt det är möjligt ska kunna säkerställa att anställda inte kör kommunens fordon i påverkat tillstånd. Grunden för att säkerställa nykterhet på arbetsplatsen är att ha en policy och handlingsplan som tydliggör de krav som Kungsbacka kommun ställer på sina anställda i samband med framförande av fordon. Kungsbacka kommuns Policy för fordon och tillämpningsanvisningar, samt Kungsbacka kommuns Handlingsplan för en drogfri arbetsplats tar inte tillräckligt tydligt upp frågan kring fordonssäkerhet och att dokumenten i nuläget inte bidrar till att säkerställa nykterheten vid framförande av fordon. Kungsbacka kommuns Policy för fordon och tillämpningsanvisningar förtydligas avseende att säkerställa nykterhet vid framförande av fordon. Vidare görs en hänvisning till Kungsbacka kommuns Handlingsplan för en drogfri arbetsplats för att förtydliga vad som gäller vid misstanke om påverkan(se bilaga 2). Inga förändringar är nödvändiga i Kungsbacka kommuns Policy för en drogfri arbetsplats (se bilaga 3). För att förtydliga för chefer och medarbetare vad som gäller vid misstanke om påverkan i samband med framförande av fordon görs en uppdatering av Kungsbacka kommuns handlingsplan för en drogfri arbetsplats (Se bilaga 4). Christina Åkesson Kommunstyrelsens förvaltning (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

120 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Utredningen föreslår att Kungsbacka kommuns hållning bör vara att samtliga fordon som framförs av kommunens medarbetare förses med alkolås installerade i fordon eller alkoskåp. Bilagor: 1. Utredning, daterad Kungsbacka kommuns policy för fordon och tillämpningsanvisningar 3. Kungsbacka kommuns policy för en drogfri arbetsplats 4. Kungsbacka kommuns handlingsplan för en drogfri arbetsplats Anette Dahlberg HR-chef. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse,

121 KUB1001, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE Utredning om att säkerställa nykterhet Uppdraget är att ta fram en rekommendation och gemensam hållning om hur Kungsbacka kommun så långt det är möjligt ska kunna säkerställa att anställda inte kör kommunens fordon i påverkat tillstånd. 1 (5) Datum Uppdragets genomförande Vi har gått igenom Kungsbacka kommuns Policy för fordon och tillämpningsanvisningar, samt Kungsbacka kommuns Policy och handlingsplan för en drogfri arbetsplats, för att undersöka hur dessa dokument i nuläget bidrar med att säkerställa nykterhet vid framförande av fordon. Vi har övergripande undersökt vilken typ av fordon förvaltningarna använder och har också frågat förvaltningarna hur de i nuläget säkerställer nykterhet i samband med att framföra kommunens fordon, samt vilka för- och nackdelar de upplevt vid erfarenhet av alkolås/alkoskåp. Kontakt har även tagits med Upphandling, dels för att undersöka upphandlingar med krav på att alkolås, dels för att få en kostnadsbild. Inköpspris samt servicekostnader för inköp av alkolås, alkoskåp och alkometer har undersökts. Vi har även tittat på kostnaden för ny bil med alkolås samt kostnad för eftermontering av alkolås. Omvärldsbevakning En förfrågan har gjorts till andra kommuner hur de hanterar frågan, vilka policydokument, riktlinjer och rutiner de har. Aleforsstiftelsen, vår samarbetspartner i samband med alkohol och droger, har även kontaktats och vår företagshälsovård Pe3 för att få deras hållning i frågan. Vi har även tittat på Trafikverkets riktlinjer. Service Serviceområde Personal Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax

122 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Trafikverket Alkolås är en teknisk anordning som är kopplad till bilens tändningssystem. För att kunna starta fordonet måste föraren först blåsa i alkolåset. Om utandningsluften innehåller alkohol motsvarande 0,2 promille eller mer går motorn inte att starta. Alkolås kan ses som ett värdefullt redskap för kvalitetssäkring av transporter som en del av trafiksäkerhets- eller arbetsmiljöarbetet. Allt fler upphandlare ställer numera direkta krav på alkolås i upphandlingar av fordon av gods- eller persontransporter. Majoriteten av alkolås finns i lastbilar, bussar och taxibilar samt i fordon som används i företag eller offentliga organisationer. Skolskjuts är den typ av samhällsbetalda resor som kommunerna har prioriterat högst när det gäller användning av alkolås. I trafikverkets förslag till riktlinjer för driftfordon i den kommunala verksamheten står det klart och tydligt uttryckt att föraren ej ska vara alkohol- och drogpåverkad. Vid användandet av medicin ska föreskrifter från ordinarie läkare respektive tillverkande företag följas. Så här gör andra kommuner Vi har varit i kontakt med Alingsås, Öckerö, Kungälv, Lilla Edet, Härryda och Varberg, samt har tagit del av policydokument via nätet från Göteborgs stad, Örebro kommun samt Botkyrka kommun för att undersöka hur de arbetar med frågan. Varbergs kommun har utrett frågan mellan , de har testat alkolås i olika verksamheter och följt upp försöket med ett övervägande positivt resultat. Varbergs kommun har inte fattat något beslut i frågan, utan det är upp till varje nämnd att avgöra om alkolås ska sättas in i deras fordon. Härryda kommun har en handlingsplan gällande alkohol och droger som kortfattat tar upp kommunens hållning kring fordonssäkerheten kring alkohol och droger. Övriga kommuner saknar för tillfället riktlinjer inom området, eller arbetar på att ta fram riktlinjer. Göteborgs stad har ett dokument Trafiksäkerhetskrav nyanskaffning fordon och rekommendationer om utrustning, beteendestöd och upphandling antaget , där står angivet att lätta och tunga fordon som används mycket, exempelvis mil per år eller mer bör utrustas med alkolås. I dokumentet står vidare att om alkolås installeras i fordons som körs mycket är investeringen kostnadseffektiv, det vill säga att utgiften är väl motiverad i förhållande till den trafiksäkerhetsnytta som erhålls. Både Örebro och Botkyrka kommun har i sina fordonspolicy-dokument angett krav på förarsäkerhet vilket innebär att föraren som använder kommunens fordon ansvarar för att vara nykter och drogfri. Aleforsstiftelsen och Pe3 företagshälsa Aleforsstiftelsen kan se både fördelar och nackdelar med olika former av testinstrument i arbetslivet. Innan man som arbetsgivare tar ställning till om man ska införa drogtestning (alkohol eller narkotika) på sin personal, utan att misstanke om påverkan föreligger, ska man alltid göra en avvägning om ingripandet i den personliga integriteten står i proportion till den säkerhetsrisk som kan uppstå. Aleforsstiftelsen menar att alkolås i fordon eller så kallade alkoskåp utgör en provtagningsform som är motiverad utifrån detta resonemang. Ett krav är givetvis att

123 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) utrustningen är tillförlitlig och uppfyller de kvalitetskrav som man kan förvänta sig. Aleforsstiftelsen understryker också vikten av utbildad personal som känner en trygghet i vilka rutiner som gäller om någon skulle blåsa positivt. Ett positivt utslag i ett alkolås är inget bevis för att personen är påverkad av alkohol utan endast en indikation på detta och måste utredas vidare. Aleforsstiftelsen påpekar vidare att det också är mycket viktigt att det finns en förståelse för att ett alkolås har stora begränsningar och aldrig kan bli mer än ett komplement till allas ansvar och skyldighet att omedelbart agera om man misstänker att någon skulle vara påverkad. Företagshälsovården Pe3 är enig med Aleforsstiftelsens riktlinjer. Pe3s uppfattning är att så många tjänstefordon som möjligt ska utrustas med alkolås alternativt ska ett alkolås finnas för att i möjligaste mån kunna säkerställa en drogfri arbetsmiljö på arbetsplatsen. Pe3 vill framhäva vikten av det finns tydligt reglerat i kommunens handlingsplan vad som sker om ett alkolås, alkoskåp eller alkometer ger utslag, samt att det finns ett fungerande samarbete mellan arbetsgivaren och företagshälsovården i dessa frågor för att kunna agera skyndsamt vid händelser. Så här gör förvaltningarna i Kungsbacka Samtliga förvaltningar använder på något sätt fordon i tjänsten, antingen privat bil i tjänsten, kommunens poolbilar, personbilar eller andra fordon som krävs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Teknik samt Fritid & Folkhälsa har den största variationen av fordon såsom lätta och tunga lastbilar, mindre och större traktorer, bussar, åkgräsklippare och grävmaskin. Gymnasiet har exempelvis truckar, hjullastare och lastbilar i utbildningssyfte för elever. Äldreomsorgen, Funktionsstöd, Plan & Bygg, Service, IFO och För- och grundskola använder sig framförallt av personbilar, men vissa använder sig även minibussar och lätta lastbilar. Kulturen har bokbuss samt bokbil. Teknik, Fritid & Folkhälsa och Service har alkolås i en stor del av sina fordon, och Gymnasiet har alkolås i ett par personbilar samt ett alkolås i utbildningssyfte som är installerat i en lastbil. Teknik har från och med maj 2014 infört Alkoskåp för fordon såsom åkgräsklippare, traktor och grävmaskin. Äldreomsorgen har övervägt alkoskåp. Övriga förvaltningar har inga alkolås, alkoskåp eller liknande för att säkerställa nykterheten i samband med framförande av fordon. Den feedback vi har fått från de förvaltningar som har erfarenhet av användande av alkolås och alkoskåp är mycket positiv. De fördelar man anger med alkolås är att man säkerställer att ingen kör påverkad, folk pratar inte så mycket, det vill säga misstankarna kring kollegor minskar. De upplever att alkolåsen i det stora hela fungerar jättebra och att personalen tycker att det är positivt att man har alkolås. Nackdelarna som anges är det tar längre tid att blåsa när det är kallt ute på vintern, då alkometern behöver värmas upp innan den fungerar. Någon har uttryckt att personalen klagar på att det är jobbigt att behöva blåsa vid varje start när de är ute på jobb. En annan nackdel som kom upp är en merkostnad för installation samt underhåll av alkomätarna. Samtliga tillfrågade tycker dock inte att nackdelarna är något större bekymmer. Övriga kommentarer vi har fått är från till exempel från bostadsanpassningen samt miljö o hälsoskyddsinspektörerna som lyfter fram att de inte har alkolås på grund av att de måste snabbt kunna lämna en plats om det uppstår en hotfull situation. Det är

124 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) viktigt att tänka på säkerheten och då föreslås istället alkoskåp som ett alternativ till alkolås. Den feedback vi har fått gällande alkoskåp är att det är positivt att medarbetaren måste blåsa för att få ut nyckeln och blåsa vid återlämnandet av nyckeln. En annan fördel är att det går att reglera behörigheter i ett alkoskåp för att i större utsträckning kunna säkerställa vem som använder fordon. Dessutom går det att förvara nycklar till exempelvis motorsågar eller andra maskiner som kan medföra en risk vid användande i onyktert tillstånd. Det går också att tidsbegränsa återlämnandet av nyckeln och chefen kan få ett sms eller ett mail med information om att en viss person inte återlämnat en nyckel. I övrigt har vi fått information om att arbetsplatserna som har alkolås eller alkoskåp i vissa fall helt saknar rutinbeskrivningar kring vad som sker i samband med att en alkomätare ger utslag. Kungsbacka kommuns policydokument Kungsbacka kommun har en Policy för fordon och tillämpningsanvisningar som anger att kommunen ska ha en hög trafiksäkerhet. Genom att använda mycket trafiksäkra fordon skapar vi en god arbetsmiljö samt en ökad generell trafiksäkerhet i kommunen. I nuvarande policydokument under rubriken trafiksäkerhet hänvisas till en bilaga med rekommendationer om utrustning, beteendestöd och upphandling, där finns rekommendationer om att förvaltningarna ska montera alkolås på fordon som körs mycket. I övrigt står inget angivet kring kravet på drogfrihet i samband med framförande av fordon och det finns ingen hänvisning till gällande Policy och handlingsplan för en drogfri arbetsplats. Kungsbacka kommun har en Policy och en handlingsplan för en drogfri arbetsplats som innebär ett absolut förbud för alla att vara påverkade av eller bruka droger i arbetet. Som chef i Kungsbacka kommun har man ett ansvar för säkerheten och att arbetsmiljön är fri från droger. I nuvarande handlingsplan står inget angivet om trafiksäkerhet kring alkohol och droger, inte heller kring hantering av alkometer, alkolås eller alkoskåp. I handlingsplanen hänvisar vi till arbetsplats, men det står inte förtydligat att arbetsplats även avser framförande av fordon. Alkolås Utifrån den information som vi har fått från upphandling ställs inte krav på alkolås i samband med upphandling av fordon. Det är förvaltningarna själva som får ställa krav på om alkolås ska vara med vid upphandling. I nuläget ställs inte krav på alkolås i samband med upphandling av exempelvis skolskjuts och färdtjänst. Vid upphandling av insamlingsentreprenader (insamling av sopor, matavfall etc) samt vid upphandling av driften av återvinningscentraler (drift av ex Klovsten) har det ställts krav på alkolås. När det gäller upphandling av bussar med chaufför finns det krav på alkolås. Priset för ett alkolås i enlighet med ställda krav, inklusive support samt löpande uppdateringar av programvara är kronor enlig nuvarande upphandlade avtal. Till detta tillkommer kostnader för installation (900 kr), munstycken (150 kr/förpackning om 50 st), årlig service såsom kalibrering, utplock av logg etc (395kr), utbildning för personal (990 kr).

125 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Upphandling har informerat om att det är billigare att eftermontera ett alkolås i en bil än att upphandla en bil med alkolås i. Anledning till detta är att kostnaden för montering vid nybilsinköp är högre än det pris som den upphandlade alkolåsleverantören erbjuder för eftermontering. Ett alkoskåp kostar ca kronor. Till alkoskåpet tillkommer årlig service, kalibrering, munstycken motsvarande alkolås. Alkoskåp är därmed ett billigare alternativ än alkolås, då man slipper kostnader för montering, flyttning av alkolås vid byte av bil etc. En portabel alkometer kostar i inköp och sedan tillkommer kostnader för årlig service, munstycken etc. Utredningens förslag Grunden för att säkerställa nykterhet på arbetsplatsen är att ha en policy och handlingsplan som tydliggör de krav som Kungsbacka kommun ställer på sina anställda i samband med framförande av fordon. Kungsbacka kommuns Policy för fordon och tillämpningsanvisningar, samt Kungsbacka kommuns Handlingsplan för en drogfri arbetsplats tar inte tillräckligt tydligt upp frågan kring fordonssäkerhet och att dokumenten i nuläget inte bidrar till att säkerställa nykterheten vid framförande av fordon. Kungsbacka kommuns Policy för fordon och tillämpningsanvisningar förtydligas avseende att säkerställa nykterhet vid framförande av fordon, samt att en hänvisning görs till Kungsbacka kommuns Handlingsplan för en drogfri arbetsplats för att förtydliga vad som gäller vid misstanke om påverkan. Inga förändringar är nödvändiga i Kungsbacka kommuns Policy för en drogfri arbetsplats. För att förtydliga för chefer och medarbetare vad som gäller vid misstanke om påverkan i samband med framförande av fordon krävs en uppdatering av Kungsbacka kommuns handlingsplan för en drogfri arbetsplats, vilket redan är åtgärdat. Som en del i Kungsbacka kommuns trafiksäkerhets- och arbetsmiljöarbete är alkolås ett viktigt verktyg för att kunna säkerställa nykterhet vid framförande av fordon. En alkometer ska dock ses som en kompletterande åtgärd och får inte utesluta det ansvar som chefen har. Användandet av alkometer får inte göra så att chefen inte agerar på de tidiga signaler som kännetecknar ett missbruk. Utredningen föreslår att Kungsbacka kommuns hållning bör vara att samtliga fordon som framförs av kommunens medarbetare förses med alkolås installerade i fordon eller alkoskåp där nycklar förvaras. Utredningens rekommendation är att verksamheten får styra vilken typ av alkolås som ska användas utifrån ett säkerhetsoch kostnadsperspektiv. Om beslut fattas om att införa alkolås i någon form ska enkla och tydliga rutiner tas fram för att säkerställa att både chef och medarbetare känner till hur de ska agera i samband med att ett alkolås ger utslag, som till exempel när en bil inte startar. Dessa rutiner kan behöva anpassas beroende av vilken typ av alkolås arbetsplatsen väljer. Kerstin Seebass HR-konsult, Serviceområde Personal Kristina Jansson Sjömar HR-konsult, Serviceområde Personal

126 Policy för fordon och tillämpningsanvisningar Kommunfullmäktige

127 Kungsbacka kommuns policy för fordon Kungsbacka kommuns fordonspolicy ställer höga krav på de bilar vi använder. Alla bilar kommunen köper eller leasar ska uppfylla strikta miljö- och säkerhetskrav. Ambitionen är att ha fordon som är både säkra och mindre miljöbelastande. Vilka typer av fordon vi kör är ett steg på vägen att nå kommunens miljömål. Kommunfullmäktige tog beslut om fordonspolicyn och den trädde i kraft Policy Kungsbacka kommun har cirka 400 personbilar i sin organisation. Vi kan och bör styra sammansättningen av fordonsflottan och gör så genom en väsentlig skärpning av reglerna. Ambitionen är att ha en trafiksäker fordonsflotta som är energieffektiv och med ökande andel fossilfria drivmedel. Detta medför att: Samtliga personbilar som köps in ska uppfylla kraven i då gällande statlig miljöbilsdefinition. Minst hälften av de lätta lastbilar som köps in ska uppfylla kraven. Bästa möjliga miljöteknik ska beaktas vid införskaffande av fordon. I nuläget prioriteras fordonsgas och kombineras med avtal om biogastillförsel, exempelvis så kallad Grön Gas. Biobränsledrivna fordon skall till minst 80 procent framföras på respektive biobränsle. Minst fem stjärnor i Euro NCAP-krocktester, eller enligt intyg från tillverkare att uppfylla motsvarande egenskaper. Fordon ska vara utrustade med antisladdsystem. Tjänstevikten hos personbilar ska inte understiga 900 kg och inte överstiga 1900 kg. Fordon som anskaffas för att användas mer än 1 år ska vara utrustade med ISA, Intelligent stöd för anpassning av hastighet. Körjournaler skall föras för samtliga fordon.

128 Tillämpning av policy för fordon Från och med gäller följande för personbilar och lätta lastbilar i Kungsbacka kommuns förvaltningar: a) Samtliga personbilar som köps in ska uppfylla kraven i då gällande statlig miljöbilsdefinition (Vägtrafikskattelag (2006:227) b) Minst hälften av de lätta lastbilar som köps in ska uppfylla kraven Omfattning Dessa tillämpningsanvisningar omfattar inköp, leasing, avveckling/byte, innehav och användning av samtliga fordon och arbetsmaskiner inom Kungsbacka kommuns förvaltningar. Om det föreligger särskilda skäl att göra undantag från denna policy kan beslut om detta fattas i enskilda fall av berörd nämnd. Sådana beslut skall dokumenteras och kommuniceras i den årliga uppföljningen som nämns senare. Krav Miljö Bränsle Säkerhet Personbil/lätt lastbil Bensin och diesel Etanol och gas Elfordon Elhybrid/laddhybrid 95 g + 0,0457 x (bilens tjänstevikt kg)*1 150 g + 0,0457 x (bilens tjänstevikt kg)*2 37 kwh/100 km 95g/km Fordonsgas prioriteras Energieffektiva & förnybara bränslen prioriteras 5 stjärnor Euro NCAP Antisladdsystem Vikt kg ISA (stöd för anpassning av hastighet) Dubbfria däck vintertid Tunga fordon Euro VI Diesel & bensin miljöklass 1 ISA Videoutrustning för runt-om sikt Steg 3A (motorkrav) tom 2013 Alkylatbränsle Arbetsmaskiner Steg 4 from 2014 Högst 8 år gamla Högst 5 år gamla i känsliga områden *1 Exempelvis en bensindriven bil som väger 1500 kg får släppa ut maximalt 101 g koldioxid/km *2 Exempelvis en gasdriven bil som väger 1500 kg får släppa ut maximalt 155,85 g koldioxid/km

129 Miljö Det finns två centrala miljörelaterade ambitioner med Kungsbackas policy för fordon. 1. Fordonsflottan som helhet ska vara energieffektiv för att hushålla med resurserna och hålla nere kostnader. 2. Kommunen ska eftersträva en hög andel biobränsledrivna fordon, detta för att minska fordonstransporternas miljöpåverkan samt öka resiliensen. Personbilar och lätta lastbilar Miljökrav Bensin- och dieseldrivna fordon: Modellens maximalt tillåtna koldioxidutsläpp = 95 g + 0,0457 x (bilens tjänstevikt kg) Etanol- och gasdrivna fordon: 150 g + 0,0457 x (bilens tjänstevikt kg) Räkneexempel: Bensin-dieselbil: 1000 kg Miljöbil får släppa ut max: 78 g koldioxid/km 1500 kg 101 g koldioxid/km 2000 kg 124 g koldioxid/km Etanol- och gasbil: 1000 kg miljöbil får släppa ut max 133 g koldioxid/km Elfordon För eldrivna fordon gäller att energiförbrukningen maximalt får vara 37 kwh elenergi per 100 kilometer. Elhybrider/laddhybrider Fordon med maximalt fyra sittplatser utöver förarplatsen samt små lätta lastbilar och lätta bussar upp till c:a kg tjänstevikt, ska släppa ut högst 95 g koldioxid per kilometer. Bränsle Kungsbacka kommuns förvaltningar ska i första hand välja energieffektiva fordon som tankas så långt möjligt med förnyelsebara drivmedel. I nuläget prioriteras fordonsgas och kombineras med avtal om biogastillförsel, exempelvis så kallad Grön Gas. Biobränsledrivna fordon skall till minst 80 % framföras på respektive biobränsle. Trafiksäkerhet Kommunen har ett ansvar för arbetstagarnas resor och transporter i tjänsten. Det är därför viktigt att våra fordon håller en hög trafiksäkerhet. Genom att vi inom kommunen använder oss av mycket trafiksäkra fordon skapar vi en god arbetsmiljö samt en ökad generell trafiksäkerhet i kommunen. Utöver krav ges dessutom ett antal rekommendationer om bland annat fordonsval, alkolås och förarstöd, äldre fordon, privatägda fordon och upphandling av transporttjänster.

130 Fordon som används inom Kungsbacka kommuns förvaltningar bör inte vara äldre än åtta år. Genom att ha en fordonsflotta som är relativt ny säkerställer vi en hög trafiksäkerhet och god miljömässighet. Alla lätta och tunga fordon som köps, leasas eller hyrs för minst 1 års användning ska vara utrustade med Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA). Kraven nedan gäller vid införskaffande av nytillverkade fordon. Krav på personbilar som köps in nytillverkade: a) Minst fem stjärnor i Euro NCAP-krocktester, eller enligt intyg från tillverkare att uppfylla motsvarande egenskaper. b) Antisladdsystem. c) Tjänstevikten hos personbilar ska inte understiga 900 kg och inte överstiga 1900 kg. Krav på lätta lastbilar och lätta bussar som köps in nytillverkade: a) Krockkuddar på förarplats och passagerarplats fram b) Huvudstöd och trepunktsbälte på de platser som används c) Antisladdsystem ISA Fordon som köps, leasas eller hyrs för minst 1 års användning ska vara utrustade med Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA). ISA är teknik som med ljudsignaler eller liknande hjälper föraren att undvika att överskrida lagstadgad hastighet. Däck Vid vinterväglag ska dubbfria vinterdäck användas. Alla dubbfria vinterdäck ska vara tillverkade för nordiska förhållanden. Mönsterdjupet på vinterdäcken ska vara minst 4 mm. Fordon som saknar antisladdsystem och som används mycket i landsbygd eller områden där halkbekämpning är begränsad får utrustas med dubbade vinterdäck vid vinterväglag. Detta ska dokumenteras i det fordonsregister som kommunen använder. Sommardäck ska användas sommartid. Detta krav motiveras av att dubbfria vinterdäck har sämre trafiksäkerhetsegenskaper än sommardäck under den varma årstiden. Mönsterdjupet på sommardäcken ska vara minst 3 mm. Arbetsmaskiner och tunga fordon Kungsbacka kommun ska sträva efter att använda arbetsmaskiner och lastbilar som uppfyller höga miljö- och säkerhetskrav. Grundkrav Tunga fordon som införskaffas ska uppfylla Euro VI. Fordon ska ej vara äldre än 10 år, undantag från detta ska dokumenteras och förklaras. Krockskyddande egenskaper Inga krav ställs på fordonens trafiksäkerhetsegenskaper vid inköp av tunga fordon. Det finns för närvarande inga oberoende kriterier för att bedöma trafiksäkerhetsegenskaper hos ett tungt

131 fordon. ISA Fordon som köps, leasas eller hyrs för minst 1 års användning ska vara utrustade med Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA). ISA är teknik som med ljudsignaler eller liknande hjälper föraren att undvika att överskrida lagstadgad hastighet. Videoutrustning för runtom-sikt Nytillverkade tunga lastbilar som köps eller hyrs för minst 1 års användning ska vara utrustade med videokamera och skärm i förarhytten som ger föraren möjlighet att hålla uppsikt runt fordonet. Syftet med sådan utrustning är att minska olycksriskerna när fordonet backas och används i trånga utrymmen. Däck Tunga lastbilar och bussar ska vara utrustade med vinterdäck vid vinterväglag om det finns lämpliga däck att tillgå. I dagsläget finns inte vinterdäck att köpa till alla typer av tunga fordon. Drivmedel Dieselbränsle och bensin ska uppfylla kraven för miljöklass 1 eller likvärdigt. Alkylatbränsle ska användas för bensindrivna arbetsmaskiners och arbetsredskaps motorer i de fall dessa inte är försedda med katalytisk rening. Bränslen som bidrar till minskad energiåtgång och/eller förbättrad miljöprestanda men som inte till alla delar uppfyller kraven för miljöklass 1 kan få användas efter överenskommelse med beställaren. Ekonomiska konsekvenser De miljö- och säkerhetskrav som vi här ställer på kommunens fordon medför en merkostnad. Anledningen till detta är att vi aktivt väljer att styra mot en ökande andel gasdrivna fordon och dessa är som regel något dyrare än konventionella bensin- och dieseldrivna fordon. Kraven att enbart välja fordon med hög krockskyddande förmåga innebär ingen merkostnad för kommunen. Säkra modeller är inte generellt dyrare än mindre säkra modeller i samma storleksklass och fordonskategori. Ett undantag utgörs av de allra minsta och billigaste bilmodellerna där tillverkaren kan spara kostnader genom att minimera säkerhetsutrustningen, men sådana fordon används inte i kommunflottan. Att installera Intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA) i ett fordon kostar kr i engångskostnad. Det är maximalt 5 procent av totalkostnaden för en personbil. Kungsbacka skaffar vanligen cirka nya fordon årligen och den sammanlagda investeringskostnaden blir då kr. Efter installation av ISA brukar bränsleförbrukningen minska med 5-10 procent eftersom körstilen blir mjukare och jämnare. Investeringskostnaden blir högre men driftkostnaderna lägre och totalkostnaden för staden bedöms inte öka. Motivet att införa ISA är främst bättre trafiksäkerhet, men utrustningen är dessutom bra av miljöskäl eftersom utsläppen minskar av

132 lägre bränsleförbrukning per mil. Stöd och uppföljning För att Policy för fordon samt tillämpningsanvisningar ska få genomslag krävs att inköpare och användare finner relevant information och vet vilka krav som gäller. Kommunstyrelsens förvaltning har här en samordnande roll. KSF kommer att stödja kommunens organisationer med information om miljö- och trafiksäkerhetskraven. För att säkerställa att kommunens fordon används på rätt sätt skall körjournal föras i samtliga fordon. Av körjournalen skall man åtminstone kunna utläsa: Datum och mätarställning vid resans start samt varifrån resan startade Ärende samt vilka platser/företag/kontaktpersoner man besökt Hur många kilometer som körts vid respektive tillfälle Datum och mätarställning vid resans slut samt var resan avslutades Mätarställning då fordonet togs i tjänst, mätarställning vid årets början samt mätarställning vid årets slut Mängd bränsle och pris ska även noteras vid varje tankningstillfälle Följande skall årligen följas upp av respektive förvaltning/bolag: Genomgång av införskaffade fordon och hur dessa lever upp till kommunens upphandlingspolicy, tillämpningsföreskrifter för denna samt aktuell policy för fordon med tillhörande tillämpning. Inköpt bränsle, sammanställt med kostnader och koldioxidutsläpp för dessa (ska följas upp för miljömålsuppföljningen). Åldersfördelningen och motorgeneration på fordon och arbetsmaskiner Utbetald milersättning för privat bil i tjänsten Eventuella punkter där förvaltningen inte följer riktlinjerna skall åtgärdas. Förvaltningschefen är ansvarig för uppföljning och förslag till hantering av eventuella avvikelser. Uppföljningen behandlas av kommunstyrelsens förvaltning årligen. Uppföljningen ska göras inför årsredovisningen. I syfte att underlätta uppföljningen bör någon form av gemensamt system för administration av kommunens fordon införas. Rekommendationer Förvaltningar och bolag rekommenderas hantera fordon och upphandling på ett sätt som ytterligare kan förbättra trafiksäkerheten enligt bilaga 1.

133 Kommunstyrelsens förvaltning Kungsbacka kommun Kungsbacka

134 Policy för en drogfri arbetsplats Policyn antogs av kommunfullmäktige den 9 december Kungsbacka kommun Kungsbacka Telefon KUNGSBACKA KOMMUN

135 Policy för en drogfri arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara en drogfri arbetsplats. Det innebär ett absolut förbud för alla att vara påverkade av eller bruka droger i arbetet. Med droger avses alkohol, narkotika, läkemedel eller andra preparat som påverkar centrala nervsystemet. Arbetsgivaren bjuder aldrig på alkohol i anslutning till internt anordnade utbildningar, konferenser eller personalsociala aktiviteter. Alkohol får dock serveras mot egen kostnad, efter arbetstid, vid utbildningar, konferenser samt vid personalsociala aktiviteter. Kommunen som arbetsgivare ska därutöver ha en restriktiv hållning och samråda med kommunledningen när det gäller alkohol i samband representation av särskild art. Drogbruk utanför arbetsplatsen får inte heller påverka effektiviteten, säkerheten och trivseln i arbetet. Medarbetare Alla som missbrukar droger förväntas medverka till att förbättra sin situation. I detta ingår att ta del av stödinsatser och andra åtgärder för att komma tillrätta med sitt missbruk. Du har ett moraliskt ansvar för att hjälpa och stödja en arbetskamrat som missbrukar droger. Visa att du bryr dig om och ställ krav, så att du inte möjliggör ett fortsatt missbruk. Chefen Chefen har ett särskilt ansvar för att arbetsplatsen är fri från droger och de negativa konsekvenser som ett drogmissbruk för med sig. I det goda ledarskapet ingår engagemang för medarbetares situation i arbetet och i rimlig och möjlig utsträckning utanför arbetsplatsen.

136 Beslutad i Central Samverkansgrupp Senast reviderad Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats revideras årligen. Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner i syfte att uppnå målen som formuleras i policyn. Information om handlingsplanen för en drogfri arbetsplats ska årligen ges på APT. 1 (6) Chefens ansvar Arbetsgivaren är enligt gällande arbetsrättslig lagstiftning närmsta chef som har personal- och arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Med arbetsplats avses även framförande av fordon. Som chef i Kungsbacka kommun har du ansvar för säkerheten och att arbetsmiljön är fri från droger. Men också att motverka de negativa effekter som ett drogmissbruk för med sig. Du som chef har ett utredningsansvar när du misstänker missbruk eller när någon påträffas drogpåverkad på arbetsplatsen. Med droger avses alkohol, narkotika, läkemedel, hälsofarliga ämnen och andra sinnespåverkande preparat. När du som chef uppmärksammar ett förändrat beteende hos någon av dina medarbetare är den första och viktigaste åtgärden att kalla medarbetaren till ett samtal. Samtalet ska inriktas på säkerheten, arbetsinsatsen och uppförandet på arbetsplatsen. Det är viktigt att klargöra de regler som gäller på arbetsplatsen och att chefen vid behov kräver en förändring och tillsammans med medarbetaren upprättar en åtgärdsplan. Var uppmärksam Tidiga tecken på missbruk kan vara: Försämrad prestation och reaktionsförmåga. Ojämn effektivitet. Svårigheter att sköta arbetstider. Upprepad korttidsfrånvaro, särskilt i anslutning till helger och semestrar. Semesterdagar och annan ledighet som tas ut utan förvarning. Att lägga sig i och ifrågasätta är att bry sig om! uniform KUB100 v 1.1,

137 2 (6) Åtgärdsplan vid misstanke om drogpåverkan Vid misstanke om drogpåverkan, eller vid utslag på alkometer, alkolås eller alkoskåp, ska medarbetaren omedelbart tas ur arbete. Detta är en chefs uppgift och det är viktigt att följa nedanstående rutiner: Arbetet ska avbrytas omedelbart. Utred drogpåverkan. Det görs genom test med alkometer (alkohol) på arbetsplatsen, alternativt åker chefen tillsammans med medarbetaren till företagshälsovården för att genomföra test. När företagshälsovården är stängd, till exempel på kvällar och helger, ska provtagning genomföras vid första möjliga tidpunkt när företagshälsovården är öppen. Medarbetaren är skyldig att medverka. Om medarbetaren nekar till att medverka i en drogtest, blir konsekvensen att arbetsgivaren ser detta som ett positivt testsvar. Säkerställ transport från arbetsplatsen till medarbetarens hem eller till vårdgivare. Arbetsgivarens representant ska närvara under transporten. Om möjligt, ta kontakt med anhörig. Syftet är att eliminera risker för olyckor och skador. Följ upp snarast möjligt med samtal. Dokumentera händelseförlopp och vidtagna åtgärder! Informera om de regler som gäller och vad som händer vid fortsatt missbruk. Kontakta din HR-konsult för att få stöd i processen och för att säkerställa korrekt hantering. Var beredd på undanflykter, ilska och förnekande, men ge inte upp! Vid misstanke om drogpåverkan i samband med framförande av fordon När utslag ges på alkometer, alkolås eller alkoskåp ska arbetet ombedelbart avbrytas och åtgärdsplan vid misstanke om drogpåverkan tillämpas. Medarbetare får under inga omständigheter framföra fordon i påverkat tillstånd!

138 3 (6) Åtgärdsplan rehabilitering Efter en drogförseelse eller vid misstanke om missbruk ska du som chef agera så snabbt som möjligt med att starta en rehabiliteringsplanering tillsammans med medarbetaren. Rutin: Samtal med medarbetaren. Medarbetaren har rätt att ta med sig facklig representant, och kontaktar då själv sin fackliga organisation. Fokus på säkerheten, misskötsamheten och de negativa konsekvenser av det du ser på arbetsplatsen. Försök bidra till att sätta igång en förändringsprocess hos medarbetaren genom ovanstående inriktning på samtalet. Boka tider för regelbunden uppföljning. Medarbetare med missbruksproblem ska erbjudas professionell behandling. Planering av rehabiliteringsåtgärder ska ske tillsammans med medarbetaren och arbetsgivaren och arbetsgivaren förutsätter en aktiv medverkan från medarbetaren. En behandlingsöverenskommelse med olika åtgärder mellan medarbetaren och Kungsbacka kommun ska upprättas. Då detta kan innebära en ingripande förändring i medarbetarens anställningsavtal krävs förhandling enligt MBL 11, innan behandlingsöverenskommelsen undertecknas av båda parter. I behandlingsöverenskommelsen ska framgå vilken behandling och stödåtgärder som gäller samt ev. konsekvenser om överenskommelsen inte fullföljs. Vid provtagning ska medarbetaren skriva på ett medgivande om att arbetsgivaren har rätt att ta del av testresultaten innan test genomförs. Dokumentera händelseförlopp och vidtagna åtgärder! Kontakta din HR-konsult för att få stöd i processen och för att säkerställa korrekt hantering och lämplig rehabilitering. Den fackliga organisationens roll Den fackliga organisationen kan vara ett stöd för medarbetaren och det kan vara en fördel för medarbetaren att ha med den fackliga organisationen i processen. Medarbetaren kontaktar själv sin fackliga organisation. Den fackliga organisationen är också förhandlingspart vid en eventuell förhandling enligt MBL 11.

139 4 (6) Arbetskamraternas ansvar Alla har ansvar för att hjälpa och stödja en arbetskamrat som missbrukar droger. Om du misstänker missbruk eller om någon påträffas drogpåverkad på arbetsplatsen är du skyldig att informera chefen. Att tiga av lojalitet hjälper inte missbrukaren. Bry dig om även om det uppfattas som att du lägger dig i något som du inte har med att göra. Visa att du märker att hon/han finns där och behöver hjälp. Det bästa sättet att hjälpa en missbrukare är att visa att hon/han behövs. Ställ krav på att din arbetskamrat ska göra sin del av gruppens arbete. Ljug inte för att skydda missbrukaren det hjälper bara henne/honom att fortsätta sitt missbruk ostört. Bry dig om ställ krav. Tala med din arbetskamrat inte om Regelverk Lagar och avtalsbestämmelser För den som måste skickas hem på grund av drogpåverkan utgår ingen lön eller sjuklön. Arbetsgivaren (=chefen) ska inte bevilja semester eller kompensationsledighet i efterhand eller om någon annan ringer till arbetsplatsen samma dag hon/han vill vara ledig. Vid frånvaro trots ett nej från arbetsgivaren är det olovlig frånvaro och grund för disciplinpåföljd. Arbetsgivaren har rätt att begära sjukintyg från första sjukskrivningsdagen, ett så kallat förstadagsintyg. (Se särskild rutin om förstadagsintyg) En medarbetare som missbrukar och som inte medverkar i sin rehabilitering eller som trots rehabiliteringsåtgärder fortsätter sitt missbruk kan bli uppsagd. Det som då ligger till grund för uppsägningen är misskötsamheten, inte missbruket i sig.

140 5 (6) Lagar och regler som är tillämpliga Händelser/fakta relaterade till arbetstagaren Tillfällig onykterhet på arbetsplatsen Upprepad korttidsfrånvaro trots att frånvaron inte uppgår till mer än 7 kalenderdagar, förstadagsintyg Tveksamhet om sjukdom föreligger trots utfärdat läkarintyg Tänkbara åtgärder från arbetsgivaren Avstängning av arbetstagaren enligt AB 10 mom. 1 Läkarintyg enligt AB 28 mom. 2 I samarbete med företagshälsovård Läkarintyg av anvisad läkare enligt AB 28 mom. 2 (FHV) Olovlig frånvaro Disciplinpåföljd enligt AB 11 Samarbetsproblem med chefen eller arbetskamrater Dåliga eller felaktiga arbetsprestationer som kan innebära risker Övrigt: t.ex. störande för verksamheten, säkerhetsaspekter, misskötsamhet. Uppsägning enligt LAS 7 Avstängning av arbetstagaren enligt AB 10 mom. 2 Omplacering enligt LAS 7 Uppsägning enligt LAS 7 Avstängning av arbetstagaren enligt AB 10 mom. 2 Disciplinpåföljd enligt AB 11 Omplacering enligt LAS 7 Uppsägning enligt LAS 7 Avstängning av arbetstagaren enligt AB 10 mom. 2 Disciplinpåföljd enligt AB 11 Omplacering enligt LAS 7 Uppsägning enligt LAS 7 Avskedande enligt LAS 18

141 6 (6) Hit kan du vända dig Om du behöver stöd, råd eller hjälp för eget, för någon medarbetares eller någon arbetskamrats drogproblem kan du vända dig till din chef, en arbetskamrat du har förtroende för, Serviceområde personal eller din fackliga organisation. Du kan också vända dig till: Företagshälsovården pe3 Telefon: e-post, (provtagning, rehabilitering) Falck Health Care (samtalsstöd) Telefon: Mottagning Individ och Familjeomsorg Telefon: (ansökan om missbruksvård, rådgivning) Individ och Familjeomsorg, Vändpunkten Telefon: , , Individ och Familjeomsorg, Daglokalen Telefon: Gjutaren, behandlingsgrupper Individ och Familjeomsorg, Ung öppenvård Telefon: (för unga mellan år) Aleforslinjen (Aleforsstiftelsens rådgivning, bedömning/utredning) Telefon: Thommy Ek, präst Tölö församling, Telefon: (alkohol- och drogterapeut) Al-Anon= stödorganisation Telefon: för anhöriga till alkoholister AA = Anonyma alkoholister, Västergruppen Kungsbacka, Borgmästargatan 7 Hemsida för anonyma alkoholister; NA = Anonyma narkomaner, Kungsbackagruppen, Tingbergsvägen 3c Hemsida för anonyma narkomaner;

142

143 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:301 Revision av överenskommelse för kommunberedning Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta det förslag till förändringar i "Överenskommelse om kommunberedning" som Region Halland föreslår. Förändringarna beror på att överenskommelsen behöver anpassas till den nya politiska organisationen i Region Halland. I övrigt är det inga förändringar mot tidigare överenskommelse. Sammanfattning Med anledning av en ny politisk organisation inom Region Halland behöver befintlig överenskommelse om kommunberedning revideras och anpassas. Regionfullmäktigebeslutade vid sitt sammanträde den 17 juni 2014 om en ny politisk organisation för Region Halland. Beslutet innebär att från och med januari 2015 bildas en regionsstyrelse som även ansvarar för hälso- och sjukvårdsfrågorna. Den föreslagna förändringen innebär att regionsstyrelsen har möjlighet att utse representanterna till kommunberedningen. Beslutsunderlag Skrivelse från Region Halland med diarienummer RS Med bilaga Förslag till reviderad överenskommelse om kommunberedning Beslutet skickas till Region Halland Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Ann-Charlotte Järnström Kommunstyrelsen (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

144 BÄSTA LIVSPLATSEN Region Halland ~s s;:c~io::;(of,~:i~!ju~~ ~ 1 KOMiv~Uf'~Sry;~,~:LSi:G\1 [ 2014 ~o? - o 1 l! Diarienummer RS ( 1) Kommunstyrelsen Revision av Överenskommelse om kommunberedning Med anledning av en ny politisk organisation inom Region Halland behöver befintlig överenskommelse om kommunberedning revideras och anpassas efter den nya politiska organisationen, i övrigt föreslås inga förändringar i nuvarande överenskommelse. Bakgrund Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 17 juni 2014 om en ny politisk organisation för Region Halland. Beslutet innebär bland annat att från och med 1 januari 2015 bildas en regionstyrelse som även ansvarar för hälso- och sjukvårdsfrågorna. Den förändrade organisationen inom regionen innebär även att den nuvarande överenskommelsen om kommunberedning behöver revideras så att regionstyrelsen har möjlighet att utse representanterna för regionen. Nu gällande överenskommelse är godkänd av fullmäktigeförsamlingarna i kommunerna och regionen varför det erfordras ett nytt beslut i varje fullmäktige om att godkänna reviderad överenskommelse för kommunberedning. Regionstyrelsen.." ~/) ~ 4 -~ - c t_.--- ~/),. L / Gösta Bergenheim Regionstyrelsens ordförande Bilaga: Förslag till reviderad överenskommelse om kommunberedning Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: Webb: Org.nr:

145 Överenskommelse om kommunberedning Nuvarande formulering Ny formulering (ändringar från nuvarctnde reglemente i rödmarkerad kursiv stil) Beslutat av landstingsfullmäktige 29 mars Beslutat av regionfullmäktige den 18 juni 2010, , x. Beslutat av kommunfullmäktige i Falkenbergs kommun den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Halmstads kommun den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Hy/te kommun den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Laholms kommun den xx 2014, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Varbergs kommun den xx 2014, x. Uppgöft:er 1 Kommunberedningen i Region Halland är ett organ för information, samråd och samverkan mellan Region Halland och Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Kungsbacka kommun, laholms kommun samt Varbergs kommun i frågor som är av gemensamt intresse och som anges nedan. Kommunberedningens uppgifter är - att samordna de regionala utvecklingsprocesserna med de kommunala processer som har ett regionalt intresse, Uppgötter 1 Kommunberedningen i Region Halland är ett organ för information, samråd och samverkan mellan Region Halland och Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Kungsbacka kommun, Laholms kommun samt Varbergs kommun i frågor som är av gemensamt intresse och som anges nedan. Kommunberedningens uppgifter är att samordna de regionala utvecklingsprocesserna med de kommunala processer som har ett regionalt intresse,

146 - att initiera kot11n1unal san1verkan för att utveckla och effektivisera kommunal verksamhet samt diskutera frågor inom hälso- och sjukvården som inte kan eller ska. lösas lokalt, såsom avtals- och policyfrågor, - vara ett forum för kommunal omvärlds- och intressebevakning. Obligatoriska frågor för kommunberedningen är regionalt utvecklingsprogram, länstransportplan, kollektivtrafik, regionalt tillväxtprogram, folkhälsopolicy, regionala kulturpolitiska strategier och gemensamma E U-frågor. Andra frågor kan väckas av Region Halland och kommunerna. - att initiera kommunal samverkan för att utveckla och effektivisera kommunal verksamhet samt diskutera frågor inom hälso- och sjukvården sorn inte kan eller ska lösas lokalt, såsom avtals- och policyfrågor, - vara ett forum för kommunal omvärlds- och intressebevakning. Obligatoriska frågor för kommunberedningen är regionalt utvecklingsprogram, länstransportplan, kollektivtrafik, regionalt tillväxtprogram, folkhälsopolicy, regionala kulturpolitiska strategier och gemensamma EU-frågor. Andra frågor kan väckas av Region Halland och kommunerna. Sammansättnöng med mera Sammansättn~ng med mera 2 Kommunberedningen ska bestå av sexton ( 16) ledamöter, två ledamöter utses av regionstyrelsen, två utses av hälsooch sjukvårdsstyrelsen och två utses av respektive kommun. Om inte annat beslutas vid utseendet sammanfaller mandattiden med utseende organs mandattid. Regionstyrelsens ordförande är ordförande för beredningen. Kommunerna utser tillsammans en vice ordförande. Kommunberedningen är organisatoriskt knutet till regionstyrelsen. Kommunberedningen kan adjungera sakkunniga. Adjungerad sakkunnig har närvaro- och yttranderätt. 2 Kommunberedningen ska bestå av sexton (16) ledamöter, fyra ledamöter utses av regionstyrelsen och två utses av respektive kommun. Om inte annat beslutas vid utseendet sammanfaller mandattiden med utseende organs mandattid. Regionstyrelsens ordförande är ordförande för beredningen. Kommunerna utser tillsammans en vice ordförande. Kommunberedningen är organisatoriskt knutet till reg ianstyrelsen. Kommunberedningen kan adjungera sakkunniga. Adjungerad sakkunnig har närvaro- och yttranderätt.

147 Samarbetsformer, beslut med mera 3 Kommunberedningen sammanträder minst sex gånger per år. Sammanträde ska därtill hållas när ordföranden eller minst en tredjedel av ledamöterna begär detta. - Ordföranden svarar för kallelse. Kallelse ska vara åtföljd av föredragningslista som upptar de ärenden som avses behandlas och åtföljas av de handlingar ordföranden bestämmer. Kallelse till kommunberedningen ska skickas ut senast 14 dagar innan sammanträdet. Kommunberedningen kan besluta om rekommendationer till regionen och kommunerna men inte fatta formella beslut som binder medlemmarna. - Vid sammanträde med kommunberedningen ska föras protokoll som undertecknas av tjänstgörande ordförande och justeras av en utsedd ledamot. Protokoll från kommunberedningen expedieras till Region Hallands nämnder och till kommunstyrelsen i samtliga kommuner som ingår i kommunberedningen och protokollsutdrag till den som berörs av ärende. Personuppgiftsansvarig är kommunberedningen. För kommunberedningen skall reglerna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen tillämpas. Samarbetsformer, beslut med mera 3 Kommunberedr.~ingen sammanträder minst sex gånger per år. Sammanträde ska därtill hållas när ordföranden eller minst en tredjedel av ledamöterna begär detta. Ordföranden svarar för kallelse. Kallelse ska vara åtföljd av föredragningslista som upptar de ärenden som avses behandlas och åtföljas av de handlingar ordföranden bestämmer. Kallelse till kommunberedningen ska skickas ut senast 14 dagar innan sammanträdet. Kommunberedningen kan besluta om rekommendationer till regionen och kommunerna men inte fatta formella beslut som binder medlemmarna. - Vid sammanträde med kommunberedningen ska föras protokoll som undertecknas av tjänstgörande ordförande och justeras av en utsedd ledamot. Protokoll från kommunberedningen expedieras till Region Hallands nämnder och till kommunstyrelsen i samtliga kommuner som ingår i kommunberedningen och protokollsutdrag till den som berörs av ärende. Personuppgiftsansvarig är kommunbered n ingen. För kommunberedningen skall reglerna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen tillämpas.

148 ~ ~~ , Ekonomi med mera Ekonomi med mera 4 Region Halland svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för kommunberedningen. Kostnaderna för kommunberedningens verksamhet fördelas på kommunberedningens medlemmar. Fördelningen grundas på den fördelning av medlemsavgiften som fastställdes vid samverkansorganet Region Hallands bildande Avg iften till kommunberedningen uppräknas årligen enligt nettoprisindex och löneindex för regionen. - Arvoderingen i kommunberedningen ombesörjs av respektive kommun. 4 Region Halland svarar för sekreterarfunktion, arkiv och. ~ administrativa kostnader för kommunbered n ingen. Kostnaderna för kommunberedningens verksamhet fördelas på kommunberedningens medlemmar. Fördelningen grundas på den fördelning av medlemsavgiften som fastställdes vid samverkansorganet Region Hallands bildande Avgiften till kommunberedningen uppräknas årligen enligt nettoprisindex och löneindex för regionen. - Arvoderingen i kommunberedningen ombesörjs av respektive kommun. Ändr~ngar av denna överenslkomme~se Ändringar av denna överenskomme~se 5 Denna överenskommelse gäller tillsvidare. Ändringar i denna överenskommelse förutsätter enighet mellan deltagande medlemmar. Medlem kan när som helst frånträda sitt medlemskap i kommunberedningert Vid sådant förhållande ska denna överenskommelse för samtliga upphöra att gälla och särskilt överenskommas om fördelning av upplupna och kvarvarande kostnader. 5 Denna överenskommelse gäller tillsvidare. Ändringar i denna överenskommelse förutsätter enighet mellan deltagande medlemmar. Medlem kan när som helst frånträda sitt medlemskap i kommunberedningen. Vid sådant förhållande ska denna överenskommelse för samtliga upphöra att gälla och särskilt överenskommas om fördelning av upplupna och kvarvarande kostnader. Detta reglemente gäller från och med Denna överenskommelse gäller från och med

149 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:293 Ändring i avgiftskonstruktion och taxa för sotning och rengöring. Förslag till beslut i Kommunfullmäktige 1. Taxa för rengöring och sotning fastställs för nästkommande avtalsperiod med sotningsföretag i enlighet med förslag, bilagan Taxans basår är Räddningstjänstförbundet Storgöteborg ska, från och med år 2017, årligen justera taxan i enlighet med det nationella Sotningsindex (Cirkulär 2002:83) som meddelas av Sveriges Kommuner och Landsting. Sammanfattning Ärendet innebär att Kommunfullmäktige skall fastställa taxa för sotning och rengöring. Detta har tidigare gjorts av Räddningstjänsten Storgöteborg men ett prejudicerande beslut i Högsta Förvaltningsdomstolen kan inte detta delegeras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Tjänsteutlåtande RSG Sammanträdesprotokoll Redogörelse Sotningstaxa Taxa sotning och rengöring RSG Beslutet skickas till Räddningstjänsten Storgöteborg Lars Berggren Säkerhetsstrateg Lars Berggren Kommunstyrelsens förvaltning (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

150 RÄDD N INGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG Förbundsstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (9) Fs 43 Dnr A0186/14 Expedieras till: Göteborgs Stads Mölndals Stad Kungsbacka kommun Härryda kommun Partilie kommun Lerums kommun Ändring i avgiftskonstruktion och taxa för sotning och rengöring enligt Lag (2003:778} om skydd mot olyckor HANDLING Direktörens tjänsteutlåtande ÄRENDET Ärendet innebär att beslut om taxa för sotning och rengöring ska fastställas för nästkommande avtalsperiod med sotningsföretag. Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (nedan RSG) har till och med år 2013 fattat beslut om taxor. l ett prejudicerande beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen den 12 december 2013 slår domstolen fast att beslut, när det gäller taxor för verksamhet som grundar sig på bemyndigande till en kommun i lag eller förordning, inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund. Detta medför att RSG:s medlemskommuner måste fatta beslut om de taxor som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. RSG har med stöd av sin förbundsordning att fullfölja de skyldigheter som åvilar medlemskommunerna i enlighet med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Detta innebär ett ansvar för att organisera och följa upp verksamhet för sotning/rengöring och brandskyddskontroll RSG har överlämnat såväl sotning och rengöring som brandskyddskontroll till sex privata utföra re, sotningsföretag. Detta ärende behandlar enbart sotning och rengöring. Befintliga avtal med skorstensfejarmästarna löper ut per den 31 december l 2015 och en upphandling i form av en tjänstekoncession behöver genomföras innan nya kontrakt kan tilldelas. För att kunna genomföra en upphandling som inte baseras på lägsta pris måste en taxa för sotning och rengöring, vilken omfattar samtliga medlemskommuner, för nästkommande avtalsperiod vara fastställd. Detta innebär att upphandlingen kommer att baseras på kvalitetskriterier istället för pris då taxan för sotning och rengöring är på förhand fastställd. De förändringar som föreslås är resultatet av en översyn som gjorts av den befintliga taxan. Utredningen har visat att dagens taxa är svår att tolka och att tillämpningen i praktiken är olika. Syftet med den nu föreslagna taxekonstruktionen är att taxan ska vara lättförståelig och transparent för allmänheten och lätt att tillämpa för sotningsföretaget. Den ska inte ge utrymme för olika tolkning. Den ska bidra till viss bärighet för skorstensfejarmästarens totala näringsverksamhet. Den nya avgiftskonstruktionen är, i förhållande till nu gällande, mycket förenklad och antalet avgifter är avsevärt färre. Taxan bygger så långt det är möjligt på fasta priser, baserade på fastställt timpris. Under avtalstiden med

151 RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Förbundsstyrelsen sotningsföretagen ska taxan justeras i enlighet med gällande sotningsindex. 4 (9) Tack vare den nya avgiftskonstruktionen och på grund av att tillämpningen av dagens taxa är olika, går det inte att göra en helt rättvisande jämförelse mellan den gamla och den nya taxan. Vid den prisjämförelse som gjorts kan konstateras att vissa sotningsobjekt medför en ökad kostnad och andra en minskad. Med utgångspunkt från de båda taxornas konstruktion torde det totala avgiftsuttaget hamna på motsvarande nivå. Sammantaget innebär den nya taxekonstruktionen, vid det enskilda sotningstillfället, att allmänheten får betala samma pris för motsvarande tjänst och att sotningsföretaget får samma ersättning för motsvarande utförda tjänst. Arbetet med upphandlingen av kontrakt med sotningsföretag bygger, som tidigare redovisats, på ett på förhand fastställt pris (taxa) som är samma för förbundets medlemskommuner. Det är därför av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. FÖRBUNDSSTYRELSENS BESLUT 1. Taxa för rengöring och sotning fastställs för nästkommande avtalsperiod med sotningsföretag i enlighet med förslag i bilaga 1 till tjänsteutlåtandet. 2. Taxans basår är Räddningstjänstförbundet Storgöteborg ska, från och med år 2017, årligen justera taxan i enlighet med det nationella sotningsindex (Cirkulär 2002:83) som meddelas av Sveriges Kommuner och Landsting.

152 1(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE Förbundsstaben Utfärdat datum: Presidiet: Styrelsen: Dnr: A186/14 Ändring i avgiftskonstruktion och taxa för sotning och rengöring enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor FÖRSLAG TILL BESLUT Förbundsstyrelsen överlämnar till medlemskommunernas kommunstyrelser och kommunfullmäktige besluta: 1. Taxa för rengöring och sotning fastställs för nästkommande avtalsperiod med sotningsföretag i enlighet med förslag, bilagan Taxans basår är Räddningstjänstförbundet Storgöteborg ska, från och med år 2017, årligen justera taxan i enlighet med det nationella Sotningsindex (Cirkulär 2002:83) som meddelas av Sveriges Kommuner och Landsting. SAMMANFATTNING AV ÄRENDET Ärendet innebär att beslut om taxa för sotning och rengöring ska fastställas för nästkommande avtalsperiod med sotningsföretag. Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (nedan RSG) har till och med år 2013 fattat beslut om taxor. I ett prejudicerande beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen den 12 december 2013 slår domstolen fast att beslut, när det gäller taxor för verksamhet som grundar sig på bemyndigande till en kommun i lag eller förordning, inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund. Detta medför att RSG:s medlemskommuner måste fatta beslut om de taxor som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. RSG har med stöd av sin förbundsordning att fullfölja de skyldigheter som åvilar medlemskommunerna i enlighet med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Detta innebär ett ansvar för att organisera och följa upp verksamhet för sotning/rengöring och brandskyddskontroll. RSG har överlämnat såväl sotning och rengöring som brandskyddskontroll till sex privata utförare, sotningsföretag. Detta ärende behandlar enbart sotning och rengöring. Befintliga avtal med Skorstensfejarmästarna löper ut per den 31 december 2015 och en upphandling i form av en tjänstekoncession 1 behöver genomföras innan nya kontrakt kan tilldelas. För att kunna genomföra en upphandling som inte baseras på lägsta pris måste en taxa för sotning och rengöring, vilken omfattar samtliga medlemskommuner, för nästkommande avtalsperiod vara fastställd. Detta innebär att upphandlingen kommer att 1 Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. Ersättningen ska således komma från tredje man som utnyttjar tjänsten.

153 baseras på kvalitetskriterier istället för pris då taxan för sotning och rengöring är på förhand fastställd. De förändringar som föreslås är resultatet av en översyn som gjorts av den befintliga taxan. Utredningen har visat att dagens taxa är svår att tolka och att tillämpningen i praktiken är olika. Syftet med den nu föreslagna taxekonstruktionen är att taxan ska vara lättförståelig och transparent för allmänheten och lätt att tillämpa för sotningsföretaget. Den ska inte ge utrymme för olika tolkning. Den ska bidra till viss bärighet för skorstensfejarmästarens totala näringsverksamhet. Den nya avgiftskonstruktionen är, i förhållande till nu gällande, mycket förenklad och antalet avgifter är avsevärt färre. Taxan bygger så långt det är möjligt på fasta priser, baserade på fastställt timpris. Under avtalstiden med sotningsföretagen ska taxan justeras i enlighet med gällande sotningsindex. Tack vare den nya avgiftskonstruktionen och på grund av att tillämpningen av dagens taxa är olika, går det inte att göra en helt rättvisande jämförelse mellan den gamla och den nya taxan. Vid den prisjämförelse som gjorts kan konstateras att vissa sotningsobjekt medför en ökad kostnad och andra en minskad. Med utgångspunkt från de båda taxornas konstruktion torde det totala avgiftsuttaget hamna på motsvarande nivå. Sammantaget innebär den nya taxekonstruktionen, vid det enskilda sotningstillfället, att allmänheten får betala samma pris för motsvarande tjänst och att sotningsföretaget får samma ersättning för motsvarande utförda tjänst. Arbetet med upphandlingen av kontrakt med sotningsföretag bygger, som tidigare redovisats, på ett på förhand fastställt pris (taxa) som är samma för förbundets medlemskommuner. Det är därför av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. 2 ÄRENDET Bakgrund Ärendet innebär att beslut om taxa för sotning och rengöring ska fastställas för nästkommande avtalsperiod med de presumtiva sotningsföretagen. RSG har till och med år 2013 fattat beslut om taxor. I ett prejudicerande beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen den 12 december 2013 slår domstolen fast att beslut när det gäller taxor för verksamhet som grundar sig på bemyndigande till en kommun i lag eller förordning inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund. Detta innebär att RSG:s medlemskommuner måste fatta beslut om de taxor som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. RSG har med stöd av sin förbundsordning att fullfölja de skyldigheter som åvilar medlemskommunerna i enlighet med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Detta innebär ett ansvar för att organisera och följa upp verksamheten avseende sotning/rengöring och brandskyddskontroll. Kommunen får föreskriva att avgift ska betalas för såväl sotningen/rengöringen som brandskyddskontrollen. RSG beslutar också om de intervaller, sotningsfrister, som ska gälla för sotning och rengöring. RSG har överlämnat såväl sotning och rengöring som brandskyddskontroll till sex privata utförare, s.k. sotningsföretag. Den 15 maj 2014 fattade RSGs förbundsstyrelse beslut om att brandskyddskontrollen, som innefattar myndighetsutövning, framledes ska utföras i myndighetens egen regi. Beslutet väntas bli fastställt av förbundsfullmäktige den 10 juni Beslutet innebär att förestående upphandling kommer att omfatta enbart sotning och rengöring.

154 3 Avtalstiderna med Skorstensfejaremästarna varierar, några har erhållit avtal med RSG/kommunerna år 1996 medan andra så sent som 2012, dock löper samtliga avtal ut per den 31 december Med anledning av detta har RSG i februari 2014, beslutat att genomföra en översyn av nuvarande organisation för utförande av sotning och rengöring samt brandskyddskontroll. Arbetet innefattar upphandling av rubricerade tjänster. Detta ärende behandlar således enbart sotning och rengöring och inte brandskyddskontroll. En förstudie har genomförts som innefattat analys av marknaden, tillvaratagande av erfarenheter från såväl leverantörer som andra kommuner, översyn av distriktsindelning och avgiftskonstruktionen samt taxorna. Därutöver har även en översyn av befintliga avtal genomförts i syfte att tillse att samtliga nödvändiga krav omhändertas. Nuvarande taxa De objekt som omfattas av sotning/rengöring är lokaleldstäder, pannor som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Omfattas gör även imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara verksamheter. Nuvarande taxa, se bilagan 2, för objekten består av dels en inställelseavgift som ska täcka vissa omkostnader vid sotningstillfället, dels ett fast pris för det objekt som ska sotas/rengöras. Därtill kommer ett antal tilläggsavgifter. För imkanaler och för särskilt komplicerade objekt utgår enbart timersättning. Inställelseavgiften varierar beroende på vilken kommun man bor i. Timersättningen är den densamma för samtliga sex medlemskommuner. Inledningsvis kan det konstateras att avgiftskonstruktionen idag är svårtolkad och till viss del motsägelsefull. Det är oklart när och hur de olika tilläggsavgifterna ska tillämpas samt när en sotare har rätt att debitera en viss avgift och hur den ska beräknas. Som exempel på otydligheter i nuvarande taxa kan nämnas följande. Det är i viss mån oklart från vilken tidpunkt timersättning ska börja gälla och hur den ska beräknas samt hur många tilläggsavgifter som kan tas ut vid samma tillfälle. Det har också i samtal med sotningsföretagen visat sig att såväl tolkning som tillämpning är olika. RSG kan konstatera att nuvarande taxekonstruktion ger möjlighet till ett oönskat tolkningsutrymme med en rättsosäker tillämpning som följd. Föreslagen avgiftskonstruktion och taxa Förstudie Den analys av marknaden som gjorts har även inneburit att erfarenheter och synpunkter inhämtats via intervjuer med såväl Skorstensfejaremästarna som branschorganisationen Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund (SSR) och inhämtade av information från andra kommuners genomförda upphandlingar inom området. Därutöver har RSG även haft kontakt med kommuner för utbyte av erfarenheter. En översyn av avgiftskonstruktionen har gjorts i syfte att dels utreda taxorna och tillämpningen av dessa, dels säkerställa att taxenivån ger Skorstensfejaremästarna (leverantören) viss bärighet utifrån grundavtalet. Utgångspunkten har varit viss bärighet eftersom de Skorstensfejaremästarna som RSG har avtal med idag, utöver grunduppdraget sotning/rengöring och brandskyddskontroll, även

155 4 utför s.k. ackvirerade tjänster såsom olika typer av besiktningar och rensning av ventilationsanläggningar. Dessa tjänster ligger i nära anslutning till skorstensfejaremästarens kompetensområde och utgör en inkomstkälla sanktionerad av RSG. Dock får tjänsterna idag inte erbjudas allmänheten på sätt så att de uppfattas som ett krav och därmed sammanblandas med de myndighetskrav som kan ställas vid utförandet av brandskyddskontroll. Förbundsstyrelsens beslut om att RSG ska utföra brandskyddskontrollen kommer, om beslutet fastställs av förbundsfullmäktige i juni 2014, innebära att marknaden för ackvirerade tjänster öppnas upp och sotningsföretagen ges möjlighet att utveckla sin verksamhet inom dessa områden. För att bilda sig en bättre uppfattning om företagens omfattning och verksamhet har RSG genomfört intervjuer med Skorstensfejaremästarna. Frågor har bl.a. ställts kring hur företagen uppfattar dagens avgiftskonstruktion, taxor och dess tillämpning. Vid intervjuer med leverantörerna har det samstämmigt framkommit att man anser att taxorna för sotningen/rengöringen är för låga för att företagen ska kunna få lönsamhet enbart baserat på taxan. Dagens taxa bygger på en kombination av en grundavgift som varierar beroende på medlemskommun, därtill kommer sedan olika objektsavgifter som sammantaget innebär att totalpriset per sotning varierar mellan 188 och 229 kr (fritidshus upp till 392 kr) allt exklusive tilläggsavgifter. Taxan ska till viss del kompensera Skorstensfejaremästarens del av sotarens omkostnader. Samtliga anger att lönsamheten idag ligger i att utföra brandskyddskontrollen och övriga tjänster inom området besiktning och ventilation. Det bör noteras att även branschorganisationen SSR delar denna uppfattning. På frågan om vilken taxa de själva anser vara rimlig blir svaret allt mellan 290 upp till 500 kronor. Såväl skorstensfejaremästarna som SSR är ense om att avgiftskonstruktionen bör renodlas till att omfatta enbart ett till två objektpriser som inkluderar såväl inställelseavgift som utrustning och förbrukningsmaterial. Detta gäller dock inte sotning för komplicerade objekt samt rengöring då dessa även fortsättningsvis bör debiteras med en timtaxa. En renodlad taxa skulle underlätta för såväl utföraren som brukaren. Dagens avgiftskonstruktion är svårtolkad och kommer ursprungligen från en modell som togs fram av dåvarande Svenska Kommunförbundet (idag SKL) och SSR. Konstruktionen innehåller olika typer av avgifter såsom grundavgift, inställelseavgift, och ett flertal olika tilläggsavgifter. Det är, som ovan anförts, i viss mån otydligt när dessa olika avgifter ska tillämpas och hur de kan kombineras. Det synes också som om sotningsföretagen tolkar den olika och samtliga anger att en förändring och moderniseras måste ske av avgiftskonstruktionen. Även SSR verkar vara medveten om denna problematik då de uttryckligen angett att de inför kommande upphandling vill att det ska bli så få priser som möjligt för att slippa olika tolkningar som kan drabba såväl allmänheten ekonomiskt som Räddningstjänsten avseende klagomål. Ett flertal kommuner runt om i landet har valt att renodla sin avgiftskonstruktion genom att ha ett fastställt objektpris samt i vissa fall även en enda inställelseavgift oavsett typ av objekt, fler tycks följa detta upplägg. Sammantaget stärker ovanstående uppfattningen att det är nödvändigt att ändra dagens avgiftskonstruktion.

156 5 Förslag till ny avgiftskonstruktion och taxa Den nya taxekonstruktionen ska vara lättförståelig och transparent för allmänheten, lätt att tillämpa för sotningsföretaget och därmed inte ge utrymme för olika tolkning samt bidra till viss bärighet för Skorstensfejaremästarens totala näringsverksamhet. Den nya avgiftskonstruktionen bygger på att det för sotning av eldstäder finns två olika grundobjekt med fast objektspris. Inställelseavgiften har inkluderats i respektive objektspris. När det gäller rengöring av imkanaler på restauranger och motsvarande inrättningar finns stora svårigheter att utforma ett fast objektspris eftersom restaurangernas imkanaler varierar i konstruktion och placering. De har större variation avseende såväl tidsåtgång som svårighetsgrad. Därför kvarstår timersättning för dessa objekt och det samma gäller för sotning av pannor över 60 kwh samt övriga objekt som inte omfattas av grundobjekten. Här tillkommer en inställelseavgift per person och tillfälle. Hur den nya avgiftskonstruktionen och taxan är konstruerad framgår av bilagda redogörelse, se bilagan 3. Tack vare den nya avgiftskonstruktionen och på grund av att tillämpningen av dagens taxa är olika, går det inte att göra en helt rättvisande jämförelse mellan den gamla och den nya taxan. Vid den prisjämförelse som gjorts kan konstateras att vissa sotningsobjekt medför en ökad kostnad och andra en minskad. Sammantaget innebär den nya taxekonstruktionen, vid det enskilda sotningstillfället, att allmänheten får betala samma pris för motsvarande tjänst och att sotningsföretaget får samma ersättning för motsvarande utförda tjänst. I utredningen har gjorts en prisjämförelse dels mellan nuvarande och föreslagen taxa och även den taxa som gäller för Storstockholms Brandförsvar. Anledningen till att jämföra med Storstockholm är flera, Storstockholm, är ett storstadsområde och har likt Storgöteborg ungefär samma fastighetsbestånd och avgiftskonstruktion liknar den i ärendet föreslagna konstruktionen. Analysen visar även att den föreslagna avgiftskonstruktion och dess taxor ger jämförbara priser med Storstockholm, se vidare bilagan 4. Vid en jämförelse mellan den taxa som nu gäller och den som föreslagits, torde det totala avgiftsuttaget hamna på motsvarande nivå. Lars Klevensparr Förbundsdirektör Marie Caldenby Förbundsjurist Lars Adrian Förbundsstrateg Bilagor: 1. Taxa för sotning och rengöring 2. Sotningstaxa 2013/ Redogörelse för avgiftskonstruktion och taxa för sotning och rengöring 4. Prisanalys Sotning-Rengöring

157 BILAGA 1 Taxa sotning och rengöring Tillämpningsområde: Medlemskommunerna i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum) För utförande av föreskriven sotning/rengöring enligt 3 kap. 4 lag om skydd mot olyckor (2003:778) utgår ersättning enligt denna taxa. Kronor exklusive moms Kronor inklusive moms 1. Sotningsavgifter För inställelse inom fastighet för sotning utgår avgift enligt nedan angivet pris för aktuellt objekt. Avgiften debiteras fastighetsägaren. I avgiften ingår omhändertagande av de produkter (sot från konvektionsdelar och rökkanaler) som genererats vid sotningen. Sotning ska utföras helgfria vardagar mellan kl. 07:00 17:00. Enbart ett Grundobjekt per bostad kan debiteras dock kan ett eller flera tilläggsobjekt tillkomma. 1.1 Grundobjekt 1 inklusive inställelse Avser lokaleldstad i en- och tvåbostadshus, radhus, kedjehus samt fritidhus med en skorsten och en eller flera rökkanaler. 1.2 Grundobjekt 2 inklusive inställelse Avser objekt i en- och tvåbostadshus, radhus, kedjehus samt fritidhus med flera skorstenar oavsett antal rökkanaler samt alla pannor upp till 60 kwh oavsett flytande eller fast bränsle. 1.3 Tilläggsobjekt för Grundobjekt 1 och 2 Tillägg för ytterligare lokaleldstad eller panna inom respektive bostad oavsett utförande av ovanstående grundobjekt. 1.4 Objekt i flerbostadshus, pannor över 60 kwh samt övrigt Avgiften avser sotning av flerbostadshus, pannor överstigande 60kwh samt övrigt som inte inryms under Grundobjekt 1 och 2. Ersättning uttas för faktisk tidsåtgång per person och timme. Tidsåtgången räknas från ankomst tills sotningen slutförts , , , ,00 Ersättning för flera utförare får endast uttas, om förutsättningarna är sådana att objektet kräver detta. Observera att specificerad tidrapport ska lämnas Inställelseavgift flerbostadshus, pannor över 60 kwh samt övrigt Inställelseavgiften avser sotning enligt punkt 1.4 och uttas per person och tillfälle ,25 Avgift för flera utförare får endast uttas om förutsättningarna är sådana att objektet kräver detta. 1.5 Tilläggsavgift Tilläggsavgift gäller för fastighet utan fast landförbindelse oavsett objekt , Extra inställelse I det fall aviserad sotning/rengöring inte kan utföras på grund av att av- och/eller ombokning inte skett innan inställelse, utgår avgift enligt aktuellt grundobjekt samt eventuella tilläggsobjekt enligt ovan, som om sotningen utförts. 2. Rengöring För inställelse inom fastighet för rengöring utgår avgift enligt nedan angivet pris. Avgiften debiteras fastighetsägaren. I avgiften ingår kostnaden för den tekniska utrustning som rengöringen kräver samt för allt förbrukningsmaterial såsom rengöringsmedel, täckplast etc.

158 2.1 Timersättning ordinarie arbetstid För rengöring av imkanaler uttas ersättning för faktisk tidsåtgång per person och tillfälle. Ordinarie arbetstid är helgfria vardagar kl 07:00 och 17:00. Tidsåtgången räknas från ankomst tills arbetet slutförts i lokalen ,00 Ersättning för flera utförare får endast uttas om förutsättningarna är sådana att objektet kräver detta. Observera att specificerad tidrapport ska lämnas. 2.2 Inställelseavgift ordinarie arbetstid För rengöring under ordinarie arbetstid (helgfria vardagar kl 07:00-17:00) uttas en inställelseavgift per person och tillfälle ,50 Avgift för flera utförare får endast uttas om förutsättningarna är sådana att objektet kräver detta. 2.3 Timersättning utom ordinarie arbetstid För rengöring av imkanaler utom ordinarie arbetstid (helgdagar och röda dagar oavsett klockslag samt helgfria vardagar kl 17:01 06:59), uttas ersättning per person och tillfälle. Tidsåtgången räknas från ankomst tills arbetet slutförts i lokalen. Varje påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme ,00 Ersättning för flera utförare får endast uttas om förutsättningarna är sådana att objektet kräver detta. Observera att specificerad tidrapport ska lämnas. 2.4 Inställelseavgift utom ordinarie arbetstid För arbete som utförs utom ordinarie arbetstid (helgdagar och röda dagar oavsett klockslag samt helgfria vardagar kl 17:01 06:59), uttas en inställelseavgift per person och tillfälle ,00 Avgift för flera utförare får endast uttas om förutsättningarna för objektet kräver detta. 3 Basår och årlig justering av taxan Taxans basår är Taxan revideras årligen i enlighet med aktuellt sotningsindex, som överenskommits mellan Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting. Räddningstjänstförbundet Storgöteborg ska från och med år 2017 årligen justera taxan i enlighet med det nationella Sotningsindex (Cirkulär 2002:83) som meddelas av Sveriges Kommuner och Landsting.

159 SOTNINGSTAXA 2013/14 Bilaga 2 Tillämpningsområde Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum Fastställd genom delegeringsbeslut att gälla från , dnr A0307/ För utförande av enligt Lagen skydd mot olyckor 3 kap 4 första stycket föreskrivet sotnings- och rensningsarbete, undersökningsarbete eller annat sådant arbete utgår ersättning enligt denna taxa. Kr från 1. Objekt i småhus exkl. moms 1.1. Grundavgift Inställelse m.m. för utförande av arbete enligt 1.2. under ordinarie sotningstur per gång Helårsbebott hus Göteborgs Stad...65 Mölndals Stad...65 Kungsbacka kommun...88 Härryda kommun...71 Partille kommun...47 Lerums kommun Fritidshus Göteborgs Stad Mölndals Stad Kungsbacka kommun Härryda kommun Partille kommun Lerums kommun Objektsavgift (kr/enhet) Sotning eller rensning av nedan nämnt objekt jämte tillhörande rökkanal och förbindelsekanal eller bikanal Värmepanna med normaleffekt högst 50 Mcal/h (ca 60 kw) a eldad uteslutande med olja b miljögodkänd panna eldad uteslutande med olja c eldad helt eller delvis med fast bränsle d kontroll av eldstad enligt särskilt beslut av Räddningsverket Braskamin Vanlig köksspis och övriga lokaleldstäder Tilläggsavgift Förbindelsekanal eller bikanal av lägst 1,0 m längd a 1,0-2,5 m...27 b 2,6-5,0 m...67 c mer än 5,0 m; timersättning uttas enligt

160 2. Övriga objekt 2.1. Inställelseavgift Avgift enligt inkluderar ersättning för inställelse för arbetets utförande vid objekt belägna inom en radie av 10 km från arbetslokalerna. För avlägsnare belägna objekt uttas tilläggsersättning för den proportionella delen av den tillkommande transporttiden per man och timme med pris, som anges i Sotning av värmepanna jämte tillhörande rökkanal Normaleffekt och förbindelsekanal. För den till rökkanalen Mcal/h (ca kw) a= b= anslutna största sotade värmepannan uttas - 50 ( - 60)... Enl ersättning enligt kolumn a och för var och (61-120) en av de övriga sotade värmepannorna ( ) enligt kolumn b ( ) ( ) ( ) För sotning eller rensning av annat än under 1. och angivet objekt uttas ersättning per man och timme med pris, som anges i 4.5. Parterna må träffa överenskommelse om fast pris beräknat efter tidsåtgång Tilläggsavgift Separat rökkanal till sidopanna Stoftavskiljare, rökgasfläkt, längre förbindelsekanal till objekt enligt 2.2.1; timersättning uttas enligt 4.5. Parterna må träffa överenskommelse om fast pris beräknat efter tidsåtgång. 3. Undersökningsarbeten m m För undersökningsarbete, annat beställt arbete och urbränning uttas ersättning per man och timme med pris, som anges i 4.5. samt transportersättning enligt Särskilda bestämmelser 4.1. Om vid utförande av arbete enligt 1.2., 1.3. och undantagsförhållande föreligger genom avvikelse av nedan nämnt slag, uttas ersättning per man och timme med pris, som anges i sådan placering av objektet att rensluckor är svåråtkomliga (jfr åtkomlighetsregler i SBN). - anordningar och konstruktionsdetaljer hindrar eller avsevärt försvårar användning av standardverktyg. - för sotningens genomförande erforderlig demontering och montering av luckor och andra detaljer orsakar merarbete i sådan omfattning att tidsåtgången härför uppgår till eller överstiger i 4.5. angiven debiteringsperiod. - blockering av rensluckor eller av utrymme med renslucka. - användning av mer än vanligt sotbildande bränsle, förekomsten av svårborttagbara blanksotbeläggningar eller av större sotmängd än normalt på grund av an läggningsfel. - fastsättning av arbetsredskap i kanal e.d För hämtning av lös väggstege, som ej förvaras omedelbart intill uppstigningsställe, uttas tilläggsavgift med dock att tilläggsersättning beräknas som timersättning enligt 4.5., därest tidsåtgången uppgår till eller överstiger däri angiven debiteringsperiod För extra inställelse, då fastighetsägaren eller nyttjaren av rensningspliktigt objekt utan giltigt skäl hindrat arbetets utförande på härför tillkännagiven tidpunkt, uttas för återbesök ersättning per man och timme med pris som anges i 4.5. samt transportersättning. Härjämte uttas ersättning för den ordinarie inställelsen enl.1.1. eller 2. samt en administrationsavgift av Transportersättning för bil beräknas som kilometerersättning med det belopp per påbörjad km av avståndet fram och åter till förrättningsplatsen som vid tillfället gäller för befattningshavare i kommunens tjänst enligt härför centralt utfärdad anvisning.

161 Bilaga 2 Vid beräkningen tillämpas reglerna för mindre bil och lägsta årliga körlängd. För annat transportmedel än bil uttas ersättning med den verkliga kostnaden För arbete, som utförs utom ordinarie arbetstid, orsakat av att objektet inte är tillgängligt under ordinarie arbetstid, uttas ersättning per man och timme med pris som anges i 4.5. samt tillägg motsvarande de merkostnader som arbetet föranleder Timersättning utgår med innefattande även ersättning för erforderlig arbetsledning. För arbete under ordinarie arbetstid räknas påbörjad kvartstimme som hel kvartstimme. För övertidsarbete räknas påbörjad halvtimme som hel halvtimme. I övertid inräknas eventuell avtalsenlig väntetid samt tid för bad och omklädsel, därest denna utgår särskilt för övertidsarbetet. Vid beräkning av arbetstidens längd inräknas förflyttningstiden till och från arbetsplatsen I angivna ersättningar ingår kostnaden för konventionell teknisk utrustning. För användande av speciell teknisk utrustning, exempelvis sotsugare och tvättaggregat, utgår tilläggsersättning enligt överenskommelse med den betalande. 5. Fast inställelseavgift vid sotning av imkanaler från storkök såsom restauranger, pizzerior, gatukök och liknande under ordinarie arbetstid. Avgiften innefattar ersättning för restid till och från objektet, parkeringsavgifter, avisering av objektet

162 1 Bilaga 3 Förbundsstaben Utfärdat datum: Marie Caldenby, förbundsjurist Lars Adrian, Förbundsstrateg Dnr: A186/14 Redogörelse gällande avgiftskonstruktion och taxa för sotning och rengöring Ny avgiftskonstruktion Utgångspunkten i lagen om skydd mot olyckor för verksamhetsområdet sotning och rengöring är att eldstäder ska sotas och imkanaler ska rengöras i enlighet med de frister som kommunen, i detta fall RSG, beslutat om. Den gamla taxemodellen för sotning bygger på en uppdelning av olika typer av eldstäder såsom pannor oavsett bränsletyp, öppen spis (braskamin), kakelugn och gjutjärnsspis. Den nya avgiftskonstruktionen bygger på att det för sotning av eldstäder finns två olika grundobjekt med fast objektspris. Inställelseavgiften har inkluderats i respektive objektspris. RSG har vid utformningen av den nya taxan valt att utgå från två grundobjekt. Grundobjekt 1 avser lokaleldstad i en-, tvåbostadshus, kedjehus samt fritidshus med en skorsten och en eller flera rökkanaler. Grundobjekt 2 avser eldstäder i enoch tvåbostadshus, kedjehus samt fritidshus med flera skorstenar oavsett antal rökkanaler samt alla pannor upp till 60 kwh oavsett flytande eller fast bränsle. Den nya taxans Grundobjekt 1 och 2 inkluderar alla de olika typer av eldstäder som var definierade i den gamla taxan och differentieras i stället genom skillnaden i tidsåtgång mellan de olika sotningsobjekten. Tiden är således en faktor som påverkar taxan. Generellt sett går det fortare att sota fastigheter med bara en skorsten än de fastigheter som har flera skorstenar och det tar kortare tid att sota en lokaleldstad än en panna. Priset blir därför högre för Grundobjekt 2. När det gäller rengöring av imkanaler på restauranger och motsvarande inrättningar finns stora svårigheter att utforma ett fast objektspris eftersom restaurangernas imkanaler varierar i konstruktion och placering. De har större variation avseende såväl tidsåtgång som svårighetsgrad. Därför kvarstår timersättning för dessa objekt och det samma gäller för sotning av pannor över 60 kwh samt objekt som inte omfattas av Grundobjekt 1 och 2. Här tillkommer en inställelseavgift per person och tillfälle. Timersättning och en inställelseavgift per person tillfälle gäller också för sotning i flerbostadshus, objekt där pannan har en effekt överstigande 60 kwh samt objekt som inte omfattas av Grundobjekt 1 eller 2.

163 2 Den nya konstruktionen syftar till att få taxorna enhetliga och därigenom minska risken för olika tolkning av hur taxan ska tillämpas. I arbetet med ny taxa har avvägningar gjorts i syfte att uppnå en för allmänheten och sotningsföretagen relevant nivå. Beräkningsmodell Det kan konstateras att allt fler kommuner och räddningstjänster renodlar sina taxor från att ha ett större antal olika avgifter och tilläggsavgifter till att ha ett fåtal eller enstaka objektspriser. När RSG har utarbetat den nya avgiftsmodellen har förbundet använt den modell som kommunerna i Höglandsområdet 1 tillämpar som inspirationskälla. Höglandsområdet har i sin upphandling låtit sotningsföretag lämna förslag på timpris och sedan använt sig av det lägst lämnade priset. Det timpris som ligger till grund för år 2014 är 324 kr. De har sedan baserat objektspriset på att en genomförd sotning tar 48 minuter där 28 minuter avser utförande av själva sotningen, resterande 20 minuter avser inställelsetid och övriga kostnader som är förenat med sotningen. Objektspriset blir 259 kr (324 kr / 60 min * 48 min). RSG har för avsikt att inte låta priset styra tilldelningen av sotningstjänsterna utan vill i stället upphandla på kvalitetskriterier så långt möjligt är. Detta i syfte att undvika prisdumpning, vilket anses förekomma vid denna typ av upphandling och som särskilt har påtalats av Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR) RSG:s sotningsföretag. Utmaningen blir då att sätta en relevant nivå på taxan. Med utgångspunkt från nuvarande taxenivåer och med hänsyn tagen till byte av avgiftskonstruktion har nivån på timpriset beräknats för att även kompensera för uteblivna tilläggsavgifter. Timpriset inkluderar såväl overheadkostnader som förbrukningsmateriel och inställelseavgifter såsom restid, trängselskatt och drivmedel. Timpriset har satts till 388 kr för år 2016 och kommer from 2017 räknas upp i enlighet med det nationella Sotningsindex (Cirkulär 2002:83) som meddelas av Sveriges Kommuner och Landsting. Timpriset utgör grunden för beräkning av samtliga objektspriser, inställelseavgifter och timersättning. Objektspriserna bygger på den modell som Höglandsområdet tillämpar och som ovan nämnts är 48 minuter per objekt. Med en timpenning om 388 kr och med en objektstid om 48 minuter blir objektspriset, applicerat på Grundobjekt 1, ett pris om 310 kr. (388 kr / 60 min * 48 min). RSG anser att en rimlig genomsnittlig tid för en sotning är 28 minuter. Detta resonemang har även bekräftats av SSR. Inställelsetiden tillkommer och varierar över förbundsområdet. I praktiken innebär inställelsetiden den tid det tar att färdas till det område som ska sotas för dagen för att sedan ta sig mellan de hus som ska sotas. Att bestämma en genomsnittlig eller normal inställelsetid låter sig inte göras. 1 Avser kommunerna Jönköping, Mullsjö, Habo, Eksjö, Nässjö, Värnamo, Vetlanda och Vaggeryd.

164 3 Modellen applicerad på Grundobjekt 1 innebär följande. Av de 310 kronorna belöper 180 kr på tiden för att utföra själva sotningen, resterande 130 kr eller 20 minuter ska täcka restid, övriga kostnader exempelvis overheadkostnader, trängselskatt samt förbrukningsmateriel. Objektspriser för sotning Grundobjekt 1 (Taxans punkt 1.1) Objektet avser lokaleldstad i en- och tvåbostadshus, radhus, kedjehus samt fritidshus med en skorsten och en eller flera rökkanaler. Taxan för Grundobjekt ett (1) är 310 kr. Beräkningsmodell enligt ovan: 388 kr / 60 min * 48 min = 310 kr I objektspriset ingår inställelsetid och genomförande av sotning, så även overheadkostnader, trängselskatt och kostnader för förbrukningsmateriel. I objektspriset ingår vid behov även genomförande av alla sådana uppgifter som tidigare ersattes via tilläggsavgifter såsom stoftsugning, hämtning av väggstege, sotning av längre förbindelsekanaler med mera. Grundobjekt 2 (Taxans punkt 1.2) Objektet avser lokaleldstad i en- och tvåbostadshus, radhus, kedjehus samt fritidshus med flera skorstenar oavsett antal rökkanaler samt alla pannor upp till 60 kwh oavsett flytande eller fast bränsle. Taxan för Grundobjekt två (2) är 343 kr. 388 kr / 60 min * 53 min = 343 kr I objektspriset ingår inställelsetid och genomförande av sotning så även overheadkostnader, trängselskatt och kostnader för förbrukningsmateriel. I objektspriset ingår vid behov även genomförande av alla sådana uppgifter som tidigare ersattes via tilläggsavgifter såsom stoftsugning, hämtning av väggstege, sotning av längre förbindelsekanaler med mera. Tilläggsobjekt till Grundobjekt 1 och 2 (Taxans punkt 1.3) Tillkommande objekt avser tillägg för ytterligare lokaleldstad eller panna inom respektive bostad oavsett utförande av ovanstående grundobjekt. Taxan för tilläggsobjekt är 97 kr, baserad på 15 minuter. 388 kr / 60 min * 15 min = 97 kr Timersättning för sotning (Taxans punkt 1.4) Timersättning avser sotning av objekt i flerbostadshus, pannor över 60 kwh samt övrigt som inte inryms under Grundobjekt 1 och 2. Timersättningen är 388 kr. Timersättningen baseras på faktisk tidsåtgång räknat i minuter per person och timme. Tiden räknas från ankomst till dess att sotningen slutförts. Inställelseavgift (Taxans punkt 1.4.1) Inställelseavgiften avser objekt i flerbostadshus, pannor över 60 kwh samt övrigt som inte inryms under Grundobjekt 1 och 2. Inställelseavgiften är 129 kr, baserad på 20 minuter. 388 kr / 60 min * 20 min = 129 kr

165 4 Timersättning för rengöring av imkanaler För de objekt där det är förenat med svårigheter att fastställa ett enhetligt objektspris tillämpas timersättning. Timersättning gäller för rengöring av imkanaler. Timersättning utgår för faktisk tidsåtgång per person och tillfälle och beräknas från ankomst till dess arbetet slutförts i lokalen om ej annat anges nedan. Ersättning för flera utförare får enbart uttas om objektets konstruktion kräver detta. Ersättning utgår med timpriset 388 kr enligt ovan angiven modell. Inställelseavgiften för rengöring avser restid, parkeringsavgift, trängselskatt, bränsle, m m. Timersättning inom ordinarie arbetstid (Taxans punkt 2.1) Timersättning utgår för rengöring av imkanaler helgfria vardagar under ordinarie arbetstid kl 07:00 och 17:00. Timersättning utgår med 388 kr per timme. Inställelseavgift inom ordinarie arbetstid (Taxans punkt 2.2) Inställelseavgift utgår för rengöring av imkanaler helgfria vardagar under ordinarie arbetstid kl 07:00 och 17:00. Inställelseavgiften är 194 kr och är beräknad på 30 minuter. 388 / 60 min * 30 min = 194 kr Timersättning utom ordinarie arbetstid (Taxans punkt 2.3) För rengöring av imkanaler utom ordinarie arbetstid (helgdagar och röda dagar oavsett klockslag samt helgfria vardagar kl 17:01-06:59) uttas ersättning per person och tillfälle. Tidsåtgången räknas från ankomst till dess arbetet slutförts i lokalen. Varje påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme. Specificerad tidrapport ska lämnas. Ersättning utgår med 388 kr per timme. Inställelseavgift utom ordinarie arbetstid (Taxans punkt 2.4) För rengöring av imkanaler utom ordinarie arbetstid (helgdagar och röda dagar, oavsett klockslag samt helgfria vardagar kl 17:01-06:59) uttas ersättning per person och tillfälle. Inställelseavgiften är 388 kr och är beräknad på 60 minuter. Basår och årlig justering av taxan (Taxans punkt 3) Taxans basår är Taxan revideras årligen, med början år 2017, i enlighet med det nationella Sotningsindex (Cirkulär 2002:83) som meddelas av Sveriges Kommuner och Landsting.

166 5 Illustration av taxemodell Tillämpning av modellen Modellen ska tillämpas enligt följande. Endast ett Grundobjekt per bostad kan debiteras, dock kan ett eller flera tilläggsobjekt tillkomma. Först bestäms om det är Grundobjekt 1 eller två som är aktuellt. Om det inte finns några tilläggsobjekt gäller priset 310 alternativt 343 kr. Om det däremot finns ett eller flera tilläggsobjekt tillkommer 97 kr per tillkommande objekt. För det fall fastigheten där sotning ska ske är belägen där det saknas fast landförbindelse utgår alltid 97 kr per sotningstillfälle.

167 BILAGA KSAU_ Analys av priser inför beslut av ny avgiftskonstruktion. Analys av priser inför beslut av ny avgiftskonstruktion Typexempel Avgifter Storgöteborg 2016 Nuvarande avgifter Storgöteborg 2014 Storstockholms Brandförsvar 2014 Småbostadshus med lokaleldstad En skorsten med en lokaleldstad Grundobjekt Inställelseavgift 72 Inställelseavgift 73 Objektpris lokaleldstad 143 Objektpris lokaleldstad 202 Sotsugning 42 Sotsugning Ingår Summa: 310 Summa: 257 Summa: 275 Småbostadshus med lokaleldstad En skorsten med två lokaleldstäder Grundobjekt Inställelseavgift 72 Inställelseavgift 73 Tilläggsobjekt, 15 min 97 Objektpris lokaleldstad 143 Objektpris lokaleldstad 189 Objektpris lokaleldstad 143 Objektpris lokaleldstad 101 Sotsugning 42 Sotsugning Ingår Summa 407 Summa 400 Summa: 363 Småbostadshus med lokaleldstad Flera skorstenar och två lokaleldstäder Grundobjekt Inställelseavgift 72 Inställelseavgift 73 Tilläggsobjekt 97 Objektpris lokaleldstad 143 Objektpris lokaleldstad 202 Objektpris lokaleldstad 143 Objektpris lokaleldstad 101 Sotsugning 42 Sotsugning Ingår Summa: 440 Summa: 400 Summa: 376 Småbostadshus med en oljepanna Grundobjekt Inställelseavgift 72 Inställelseavgift 73 Objektpris oljepanna 181 Objektpris oljepanna 202 Sotsugning 42 Sotsugning Ingår Summa: 343 Summa: 253 Summa: 275 Småbostadshus med en oljepanna Grundobjekt Inställelseavgift 72 Inställelseavgift 73 samt en braskamin oavsett antalet skorstenar Tilläggsobjekt 97 Objektpris oljepanna 181 Objektpris oljepanna 202 Objektpris lokaleldstad 143 Objektpris lokaleldstad 101 Sotsugning 42 Sotsugning Ingår Summa: 440 Summa: 438 Summa: 376 Småbostadshus med fast bränslepanna Grundobjekt Inställelseavgift 72 Inställelseavgift 73 Objektpris fast bränslepanna 217 Objektpris fast bränslepanna, 35 min 236 Sotsugning 42 Sotsugning Ingår Summa: 343 Summa: 331 Summa: 309 Småbostadshus med fast bränslepanna Grundobjekt Inställelseavgift 72 Inställelseavgift 73 samt en braskamin Tilläggsobjekt 97 Objektpris fast bränslepanna 217 Objektpris fast bränslepanna, 35 min 236 Objektpris fast bränslepanna 143 Objektpris braskamin 189 Sotsugning 42 Sotsugning Ingår Summa: 440 Summa: 474 Summa: 498 Fritidshus med lokaleldstad Grundobjekt Inställelseavgift 150 Inställelseavgift 73 Objektpris lokaleldstad 143 Objektpris lokaleldstad 189 Sotsugning 42 Sotsugning Ingår Ej fast landsförbindelse 97 Ej fast landsförbindelse 102 Summa: 407 Summa: 335 Summa: 364 Sotning i flerbostadshus Flerbostadshus - 6 lgh med varsin braskamin Inställelseavgift, 20 min 258 Objektpris 2574 Inställelseavgift 146 Tidsåtgång 2,5 timmar * 2 man Ersättning 1940 Restid har lagts in i priset ovan Ersättning inkl restid 2228 Summa: 2198 Summa: 2574 Summa: 2374 Rengöring av imkanaler - storkök Inställelseavgift, 30 min 388 Inställelseavgift inkl restid 429 Inställelseavgift 146 Tidsåtgång 2,25 tim * 2 man Ersättning 1746 Ersättning 1930 Ersättning inkl restid 2025 ordinarie arbetstid Materialkostnad Ingår Materialkostnad 65 Materialkostnad 65 Summa: 2134 Summa: 2424 Summa: 2236 Prisanalysen syftar till följande: jämföra nuvarande konstruktion mot den nya föreslagna Jämföra mot andra jämförbara distrikt i landet säkerställa enkelheten och tillämpningen av taxan Ovan avser typexempel på sotnings-/rengöringstjänster för att illustrera den nya avgiftskonstruktionen i jämförelse med den nuvarande samt mot andra jämförbara distrikt Exemplen är inte uttömmande och inte helt jämförbara beroende på olika avgiftskonstruktioner, avstånd med mera. Då inställelseavgiften är olika för respektive medlemskommun i nuvarande taxa, har vi valt att ange ett snittpris som beräkningsgrund för den. I den nya avgiftskonstruktion har även hänsyn tagits till 2014 och 2015 års sotningsindex varav det senare har beräknats som ett snitt på tidigare år. Ersättning för allt förbrukningmaterial samt merkostnader för sotaren är inkluderade i de nya avgifterna. Objekt som omfattas av sotning/rengöring och brandskyddskontroll är; eldstäder för fastbränsle- och oljepannor, lokaleldstäder och imkanaler (gäller ej fler- och enbostadshus). Fristerna för rengöring varierar från en (1) gång vart fjärde (4) år till sex (6) gånger per år beroende på vilket objekt som avses, hur stort det är samt hur det används. Fristerna för brandskyddskontrollen varierar från en (1) gång vartannat år upp till en (1) gång vart åttonde (8) år.

168 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:265 Samverkan av överförmyndarorganisationerna Beslut Förslag till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige tillstyrker en samverkansorganisation för överförmyndarverksamhet med säte i Mölndal och uppdrar åt kommunstyrelsen att för detta ändamål ingå samverkansavtal med Mölndal, Härryda och Partille. Detta under förutsättning att samverkansavtal kan träffas med i vart fall två av de andra kommunerna. Kostnadsfördelningen avseende den gemensamma organisationen ska fördelas utifrån kommunernas folkmängd. Sammanfattning Kungsbacka kommun har tillsammans med Mölndals Stad, Härryda och Partille kommuner undersökt möjligheten att skapa en samverkansorganisation i form av ett gemensamt kansli avseende sina respektive överförmyndarverksamheter. Nämndorganisationen påverkas inte av förslaget. Det föreslås en avtalsbaserad samverkansorganisation med sitt säte i Mölndal och med Mölndal som värdkommun. Syftet med en samverkan är att öka rättssäkerheten och effektiviteten samt minska sårbarheten i verksamheten. Förutsättningarna för en samverkan har under våren 2014 utretts av Wallgren Juridik AB. Utredaren Jan Wallgren är jurist i Skövde kommun och chef för Samverkans-organisationen ÖiS (Överförmyndare i samverkan). Utredningen och dess förslag har diskuterats vid möten mellan kommundirektörer och verksamhetschefer i de aktuella kommunerna. Man har då varit överens om att en samverkan är positivt och kanske rent av nödvändig för att möta framtida krav Man har vidare varit överens om att nämndorganisationerna, trots utredarens förslag, bör behållas inför nästa mandatperiod (den politiska organisationen var aldrig föremål för utredningsguppdraget). Inledningsvis beräknas de årliga kostnaderna för Mölndal, Härryda och Partille bli något högre jämfört med Kungsbacka kommun kommer enligt utredningen att minska sina kostnader. Detta ska ställas i relation till ett behov av att ändå utöka verksamheten för det fall en samverkan inte kommer till stånd. Maria Svenningsson Kommunstyrelsens förvaltning (4) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

169 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Rapport Överförmyndarorganisation HKMP, Beslutet skickas till Överförmyndarnämnden Mölndal stad, Partille och Härryda kommuner Beskrivning av ärendet Kungsbacka kommun har tillsammans med Mölndals Stad, Härryda och Partille kommuner undersökt möjligheten att skapa en samverkansorganisation i form av ett gemensamt kansli avseende sina respektive överförmyndarverksamheter. Nämndorganisationen påverkas inte av förslaget. Bakgrund I varje kommun måste det finnas en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet för kommunens ställföreträdare (gode män, förvaltare och förmyndare). Överförmyndarens uppdrag är att motverka rättsförluster för personer som själva inte kan tillvarata sina rättigheter. Som alla myndigheter lyder överförmyndaren under förvaltningslagen (FL). För övrigt är det i första hand regler i föräldrabalken (FB) och förmynderskapsförordningen som närmare styr verksamheten. Verksamheten är en av de mer juridiskt komplicerade i en kommun och är i praktiken inte möjlig att sköta på ett korrekt sätt utan tillgång till rätt kompetens och rätt dimensionering av verksamheten. Verksamheten handlar också mycket om ekonomi och är kontaktintensiv med regelbundna kontakter med både offentliga och privata aktörer. Exempel är socialtjänst, sjukvård, kronofogdemyndighet, skatteverk, banker, mäklare och försäkringsbolag. Trots detta lever verksamheten ofta en relativt anonym och okänd tillvaro i den kommunala organisationen. I de mindre kommunerna bedrivs ofta verksamheten av en ensam överförmyndare utan direkt tillgång till administrativ service. I de större kommunerna är det vanligare att det finns en överförmyndarnämnd med en förvaltningsorganisation. Många kommuner har haft svårt att ensamma möta de krav som ställs på överförmyndaren. Därför har under de senaste åren vuxit fram många samverkansorganisationer på området. För närvarande handlar det om ett drygt 30-tal. Vidare har överförmyndarens arbete med åren blivit mer komplext i och med större och tydligare krav i lagstiftningen samt fler och svårare ärenden. Denna utveckling har pågått under de senaste 15 åren och många överförmyndare har fått se sina ärenden mångdubblas under denna period. I många fall har inte resurserna ökat i samma takt som ärendena. Ökningen av antalet ärenden kan av rent demografiska skäl förutses öka i vart fall fram till För att möta de ökade kraven på verksamheten har Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner undersökt möjligheten att skapa en gemensam samverkans-organisation. Syftet med en samverkan är att öka rättssäkerheten och effektiviteten samt minska sårbarheten i verksamheten.

170 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Förutsättningarna för en samverkan har under våren 2014 utretts av Wallgren Juridik AB. Utredaren Jan Wallgren är jurist i Skövde kommun och chef för Samverkans-organisationen ÖiS (Överförmyndare i samverkan). Han är även en rutinerad utbildare av gode män och överförmyndare. Utredningen har presenterats för samtliga kommuner i en rådgivningsrapport Överförmyndarorganisation HKMP, Rådgivningsrapport. Utredaren bedömer att verksamheternas volymer och komplexitet kommer fortsätta öka inom de närmaste åren. För att klara sin uppgift kommer det att krävas att samtliga kommuner kan möta de ökade krav som kan förväntas både med kompetens och i övrigt ändamålsenliga organisationer. Alla de aktuella kommunerna kommer tveklöst att kunna dra fördelar av samverkan Utredningen föreslår sammanfattningsvis en avtalsbaserad samverkansorganisation med sitt säte i Mölndal och med Mölndal som värdkommun. Den nuvarande totala tjänstgöringsgraden avseende tjänstemän bör behållas i samverkansorganisationen. Det föreslås en tjänstemannaorganisation med ett tydligt chefskap och delvis med en fördelning av arbetsuppgifter efter ärendetyp. Det förslås även att nämnderna avskaffas och att ensamma överförmyndare med ersättare väljs inför nästa mandatperiod. I utredningen presenteras också flera omständigheter som måste beaktas vid en samverkan. Kommunstyrelsens förvaltning i Kungsbacka gör därtill bedömningen att överförmyndarverksamheten i Kungsbacka står inför organisatoriska förändringar även om det inte skulle ske i form av ett samarbete med andra kommuner. Man behöver se över bemanningen för att klara fluktuationer, säkerställa ett nära ledarskap och utreda hemvisten för verksamheten. Förslaget och rådgivningsrapporten har behandlats som information i samverkan den 21 augusti och kommer att tas upp för formell hantering på ett extra samverkansmöte innan behandling i kommunstyrelsens arbetsutskott. Bedömning Utredningen och dess förslag har diskuterats vid möten mellan kommundirektörer och verksamhetschefer i de aktuella kommunerna. Man har då varit överens om att en samverkan är positivt och kanske rent av nödvändig för att möta framtida krav. Inställningen är att kommunerna bör samverka och att detta bör ske genom en avtalsbaserad samverkansorganisation varvid Mölndal ska vara värdkommun. Man har vidare varit överens om att nämndorganisationerna, trots utredarens förslag, bör behållas inför nästa mandatperiod (den politiska organisationen var aldrig föremål för utredningsguppdraget). Vidare har bedömts att åtminstone tre av kommunerna bör omfattas av en samverkan för att den ska vara rationell att genomföra. Det är dock fullt möjligt att genomföra en samverkan även om en av kommunerna skulle visa sig motsätta sig en samverkansorganisation. Det bör vara möjligt att i efterhand utöka samverkansområdet och en kommun som inte varit med från uppstartsskedet kan då ansluta i efterhand. Arbetet med att skapa en samverkansorganisation bedöms så tidskrävande och komplicerat att en projektledare bör rekryteras för att genomföra själva sammanslagningen av verksamheterna. Man bör därutöver rekrytera en chef för den gemensamma organisationen. Chefen bör

171 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) ha en djup kunskap om överförmyndarverksamhet samt kunna vara operativ. Eventuellt kan ytterligare personal behöva rekryteras. En realistisk tidpunkt för en faktisk sammanslagning av verksamheterna bedöms vara sommaren Detta förutsätter att rekrytering av projektledare och chef kan påbörjas och genomföras under hösten Kommunfullmäktige föreslås, mot ovanstående bakgrund, tillstyrka en samverkansorganisation och uppdra åt kommunstyrelsen att ingå ett samverkansavtal med, Mölndal Stad, Härryda och Partille kommuner. Detta under förutsättning att i vart fall två andra kommuner också tillstyrker samverkansorganisationen. Ekonomi Syfte med en sammanslagning är inte att spara pengar utan att öka rättssäkerheten och effektiviteten samt att minska sårbarheten i verksamheten. I förlängningen kan en samverkan dock leda till besparingar framför allt i form av en effektivare verksamhet men även till följd av uteblivna rättsförluster. De årliga kostnaderna för verksamheten ska givetvis fördelas mellan samverkans-kommunerna. Utredningen förordar att kostnaderna (totala faktiska kostnaderna) för den gemensamma organisationen ska fördelas utifrån kommunernas folkmängd (invånarantal per den 31/12 året före budgetens fastställande). Det föreslås åligga värdkommunen att årligen upprätta och fastställa budget i samråd med övriga samverkande kommuner. Arvodet och kostnadsersättningar åt gode män och förvaltare ska inte omfattas av samarbetet. Inte heller omfattas kostnader för arvoden och kostnadsersättningar till överförmyndare och överförmyndarens administration. För dessa kostnader ansvarar respektive kommun. Inledningsvis beräknas de årliga kostnaderna för Mölndal, Härryda och Partille bli något högre jämfört med Kungsbacka kommun kommer enligt utredningen att minska sina kostnader. Detta ska ställas i relation till ett behov av att ändå utöka verksamheten för det fall en samverkan inte kommer till stånd. Utöver de årliga kostnaderna tillkommer kostnader för förberedelse och genomförande av en samverkan. Utredarna uppskattar förberedelsekostnaderna till kr vilket troligen är något i underkant. Ytterligare en aspekt är att det bör föreligga utrymme i budget att justera lönerna för medarbetarna vilka i dagsläget ligger på något olika nivåer för olika kommuner. Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör

172 Överförmyndarorganisation HKMP Rådgivningsrapport WALLGREN JURIDIK AB den 22 maj 2014 Skriven av: Jan och Eva Wallgren

173 Överförmyndarorganisation HKMP Rådgivningsrapport Överförmyndarorganisation HKMP Innehåll SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 5 LAGSTIFTNING... 6 JURIDISKA ASPEKTER... 6 PROBLEMFORMULERING... 7 GEMENSAM FÖRVALTNINGSORGANISATION... 8 NULÄGESANALYS... 9 ANTAL ÄRENDEN I RELATION TILL INNEVÅNARANTAL ANTAL ÄRENDEN I RELATION TILL TJÄNSTGÖRINGSGRAD INNEVÅNARANTAL I RELATION TILL TJÄNSTGÖRINGSGRAD ANTALET STÄLLFÖRETRÄDARE I RELATION TILL ANTALET ÄRENDEN ANTALET ÅRSRÄKNINGAR I RELATION TILL ANTALET ÄRENDEN KOSTNADER POLITISK ORGANISATION OPERATIV ORGANISATION ARVODEN TOTALA KOSTNADER PER ÄRENDE INSTÄLLNING TILL SAMVERKAN FÖRVÄNTNINGAR FARHÅGOR FÖRORDAD ORGANISATION VERKSAMHET ORGANISATION STRUKTUR ARBETSFÖRDELNING PLACERING RESURSER FÖRSTÅELSE ÄRENDEUTVECKLING ARKIV SERVICE TILLGÄNGLIGHET UTVECKLINGSARBETE PERSONAL UTBILDNINGSBAKGRUND ERFARENHET KOMPETENSUTVECKLING ARBETSMETODIK DELEGERING UTREDNING

174 GRANSKNING ARVODERING AVSLAGSBESLUT VITESFÖRELÄGGANDEN STÄLLFÖRETRÄDARE REKRYTERING KUNSKAPER UTBILDNING VAL AV SAMVERKANSFORM EFFEKTIVITET KOSTNADER DEMOKRATI MILJÖ FLEXIBILITET MODELL FÖR SAMVERKAN VÄRDKOMMUN BEMANNING ORGANISATION KONTORSCHEFEN JURISTEN HANDLÄGGARNA HANDLÄGGARE ENSAMKOMMANDE BARN ADMINISTRATÖRERNA FÖRVALTNINGSORGANISATIONENS UPPGIFT ÖVERFÖRMYNDARENS ROLL HANDLÄGGARSTÖD DATASTÖD PROCESSER OCH MALLAR HANDBÖCKER OCH RÄTTSDATABASER KOSTNADER GEMENSAMT KONTOR TOTALA BERÄKNADE KOSTNADER INFÖRANDEPLAN FÖRBEREDELSEKOSTNADER SAMVERKANSAVTAL MM DELEGATIONSORDNING ALTERNATIV TILL SAMVERKAN EXTERNA AKTÖRER LÄNSSTYRELSEN STÄLLFÖRETRÄDARNA SOCIALTJÄNSTEN TINGSRÄTTERNA MÄKLARE, BANKER M FL BILAGOR BILAGA 1 EXEMPEL PÅ SAMVERKANSORGANISATIONER BILAGA 2 SAMVERKANSMODELL BILAGA 3 SAMVERKANSAVTAL BILAGA 4 AVTAL/REGLEMENTE GEMENSAM NÄMND Överförmyndarorganisation HKMP

175 BILAGA 5 FÖRSLAG PÅ TJÄNSTEMANNAORGANISATION BILAGA 6 DELEGATIONSORDNING BILAGA 7 REFERENSGRUPP BILAGA 8 INFÖRANDEPLAN Överförmyndarorganisation HKMP

176 Sammanfattning Det föreslås en avtalsbaserad samverkansorganisation med sitt säte i Mölndal och med Mölndal som värdkommun. Den nuvarande totala tjänstgöringsgraden avseende tjänstemän bör behållas i samverkansorganisationen. Det föreslås en tjänstemannaorganisation med ett tydligt chefskap och delvis med en fördelning av arbetsuppgifter efter ärendetyp. Det förslås att nämnderna avskaffas och att ensamma överförmyndare med ersättare väljs inför nästa mandatperiod. De ensamma överförmyndarna bildar referensgrupp. I övrigt bör sammanfattningsvis framhållas följande. Synkronisering av arvodesnivåerna för ställföreträdare måste ske. Särskilda informations- och motivationsinsatser för berörda tjänstemän och politiker bedöms nödvändiga. Tillsynsnivån behöver ses över. Servicenivån behöver ses över. Arkiven måste få samma systematik. Gemensamma rutiner, mallar, blanketter och informationsmaterial måste tas fram. Individuella kompetensutvecklingsplaner för berörd personal behöver tas fram. Full delegering bör ske till tjänstemannaorganisationen. Återsökning bör skötas av respektive kommun. Verksamhetschefen skall ha kunskap om överförmyndarverksamhet. Särskilda resurser avsättas bör avsättas för att säkra en rättssäker och effektiv rekrytering av ställföreträdare. Inledning De kommuner som nu överväger samverkan är Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner. Konstellationen bedöms vara lagom stor vad avser befolkningsunderlag och ärendemängd för att kunna skapa en slagkraftig samverkansorganisation. Det finns egentligen ingenting på det övergripande planet som talar emot att en samverkan skall kunna bli framgångsrik. Samverkan mellan överförmyndare kan ske med stöd av ett civilrättsligt avtal eller genom en gemensam nämnd. Det anses inte lämpligt att driva verksamheten genom ett kommunalförbund. Det är inte möjligt att driva verksamheten i associationsrättslig form. Den operativa verksamheten kan skötas antingen genom en mer eller mindre fullständig centralisering av verksamheten alternativt genom ett huvudkontor med filialer. Överförmyndarorganisation HKMP

177 Bakgrund Syftet med samverkan är att öka rättssäkerhet och effektivitet samt minska sårbarheten i verksamheten. Ett annat syfte är att renodla verksamheten. På sikt, om samverkan är framgångsrik, bör också samordningsfördelarna innebära besparingar. Vad som nedan sägs om överförmyndare avser även överförmyndarnämnd om inget annat anges. Avsikten är att förslaget skall läggas fram för respektive kommun samt behandlas i respektive kommuns fullmäktige. Utredningen beskriver syftet med en gemensam förvaltningsorganisation och ger en översiktlig bild på vilket sätt en sådan organisation kan utformas. I varje kommun skall det finnas en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet för kommunens ställföreträdare (gode män, förvaltare och förmyndare). Överförmyndarens uppdrag är att motverka rättsförluster för personer, som själva inte kan tillvarata sina rättigheter. Som alla myndigheter lyder överförmyndaren under förvaltningslagen (FL). För övrigt är det i första hand regler i föräldrabalken (FB) och förmynderskapsförordningen som närmare styr verksamheten. Verksamheten är en av de mer juridiskt komplicerade i en kommun och är i praktiken inte möjlig att sköta på ett korrekt sätt utan tillgång till rätt kompetens och rätt dimensionering av verksamheten. Många kommuner har haft svårt att ensamma möta de krav som ställs på överförmyndaren. Därför har under de senaste åren vuxit fram många samverkansorganisationer på området. För närvarande handlar det om ett drygt 30-tal. Överförmyndarorganisation HKMP Verksamheten handlar också mycket om ekonomi och är kontaktintensiv med regelbundna kontakter med både offentliga och privata aktörer. Exempel är socialtjänst, sjukvård, kronofogdemyndighet, skattemyndighet, banker, mäklare och försäkringsbolag. Länsstyrelsen har tillsynsansvaret för överförmyndarverksamheten. Överförmyndaren står även under tillsyn av Justitieombudsmannen (JO). Trots ett starkt stöd i lagstiftningen lever verksamheten ofta en relativt anonym och okänd tillvaro i den kommunala organisationen. I de mindre kommunerna bedrivs ofta verksamheten av en ensam överförmyndare utan direkt tillgång till administrativ service. I de större kommunerna är det vanligare att det finns en överförmyndarnämnd med en förvaltningsorganisation. Överförmyndarens uppgift är en grannlaga och självständig syssla. Uppdraget kräver engagemang, noggrannhet och integritet. Uppdraget har med åren blivit mer komplext i och med större och tydligare krav i lagstiftningen samt fler och svårare ärenden. Anledningen till ärendeökningen och ökningen av komplexiteten i verksamheten står i första hand att finna i den s.k. ädelreformen och då särskilt psykiatridelen av densamma. Många psykiskt sjuka personer som 5

178 Lagstiftning tidigare vistades inom institutioner behöver idag god man. Det är nu också vanligare att unga personer med i sammanhanget relativt ringa funktionshinder får god man. En förklaring står också att finna i att det blir alltmer vanligt att äldre personer bor långt från sina anhöriga. Sveriges befolkning håller överhuvudtaget på att bli äldre. Därutöver har genom lagstiftning tillkommit godmanskap för ensamkommande barn. Den nu nämnda utvecklingen har pågått under de senaste 15 åren och många överförmyndare har fått se sina ärenden mångdubblas under denna period. I många fall har inte resurserna ökat i samma takt som ärendena. Ökningen av antalet ärenden kan av rent demografiska skäl förutses öka i vart fall fram till 2020 (lokala variationer kan dock förekomma). Ärendestatistiken visar att överförmyndarverksamheten i de aktuella kommunerna sammanlagt handlade om drygt 2300 ärenden Överförmyndarverksamheten regleras främst av bestämmelser i FB, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn. Som för alla myndigheter har även överförmyndaren att rätta sig efter t e x Offentlighets- och sekretesslagen, Förvaltningslagen och Arkivlagen. Överförmyndarens kompetens måste också sträcka sig över Jordabalken, Ärvdabalken och Äktenskapsbalken, bara för att ta några exempel. Den 1 januari 2009 började lag (2008:910) om ändringar i föräldrabalken gälla. Förändringarna innebar att fler arbetsuppgifter har tillkommit. I det lagförslag som ges i prop. 2013/14:225 och som avses träda ikraft den 1 januari 2015 ges överförmyndaren följande nya ansvarsområden: Juridiska aspekter Utredningsansvar för ärende om anordnande av god man eller förvaltare för myndiga personer. Rekryteringsansvar i ärenden om anordnade av god man eller förvaltare för myndiga personer. Utbildningsansvar för gode män och förvaltare. Tillhandahållande av statistik till länsstyrelsen. Enligt FB 19 kap 14 kan en överförmyndare/överförmyndarnämnd delegera det mesta av sitt beslutsfattande till en kommunal tjänsteman. Enligt lagens förarbeten prop 1993/94:251 s 281 ff. innefattar detta även kommunala tjänstemän i en annan kommun. Det framhålls att gemensamma kansliorganisationer är möjliga. Det nu nämnda innebär lagstöd för att samverka genom ett civilrättsligt avtal med delegering till kommunala tjänstemän. Överförmyndarorganisation HKMP

179 Enligt FB 19 kap 16 är det möjligt att ha en gemensam överförmyndarnämnd. För en sådan gemensam nämnd gäller de regler som finns i kommunallagen (KL) (se t ex KL 3 kap 3 a - 3 c ). Det har på senare tid ifrågasatts om kommuner inte måste ta hänsyn till Lagen om offentlig upphandling (LOU) innan man ingår samverkan med andra kommuner. Ett sådant resonemang kan möjligen ha en viss relevans i de fall kommuner överväger att samverka inom ej obligatorisk och ej lagreglerad verksamhet, t e x ekonomiadministration, personaladministration, It och teknisk service. I det nu aktuella avseendet behöver upphandling enligt LOU dock inte göras då det rör sig om en lagstadgad, obligatorisk offentlig förvaltning, där delegation dessutom bara kan ske till kommunanställda tjänstemän. Det är naturligtvis så att små kommuner måhända kan vända sig till flera närliggande större kommuner för att undersöka var den billigaste och bästa samverkanspartnern står att finna. Då är det dock inte fråga om någon upphandling enligt LOU. Problemformulering I den utredning som föregått regeringens proposition 2007/08:150 görs ett allmänt konstaterande att det behövs förändring för att åtgärda svagheter i överförmyndarorganisation och ärendehantering. Det anses bl. a nödvändigt att åstadkomma förbättringar i organisationen och att säkerställa kompetensen hos överförmyndarna. Utredningen påtalar också att överförmyndarna i allmänhet anser sig ha för små resurser för att klara verksamheten på ett tillfredställande sätt. Det finns, menar utredningen, fog för att inom kommunerna överväga en prioritering av överförmyndarsysslorna, bl. a för att undvika ökade kostnader inom den sociala sektorn. Utredningen konstaterar också att kravet på överförmyndarna och tjänstemännens utbildningsnivå kommer att öka. Granskningar som utförts av Riksrevisionen (RiR 2006:5 och RiR 2009:31) visar på en anmärkningsvärd omfattning av brister i verksamheten på nationell nivå. Riksrevisionen anför bl. a följande. Överförmyndarorganisation HKMP Ännu kvarstår dock stora brister. Variationerna av anmärkningar på granskade akter hos överförmyndarna är stora mellan länen. Detta innebär risker för bristande likabehandling och rättssäkerhet för den enskilde. Det finns även risk för att hjälpbehövandes intressen sätts åt sidan som en följd av intressekonflikter hos överförmyndaren som ska både rekrytera och utöva tillsyn. I granskningen har även framkommit att överförmyndarnas verksamhet växer, framför allt de svåra fallen. Nya grupper tillkommer också med delvis annat behov av stöd. Ett exempel är en kraftig ökning av ensamkommande flyktingbarn. Ett annat exempel är så kallade dubbeldiagnoser, det vill säga personer med både missbruk och psykiska störningar. En förklaring till problemen kan, enligt Riksrevisionen, vara avsaknad av erforderlig kompetens. Lagen ställer inga formella kompetenskrav på överförmyndarna, trots att dessa har att tolka och tillämpa en komplicerad 7

180 lagstiftning. Bristerna leder i slutändan till rättsförluster för de huvudmän som samhället åtagit sig att skydda. Förutom det ovan nämnda visar granskningen att Regeringens insatser inte tillräckligt uppmärksammat och hanterat behovet av en stärkt bevakning av likabehandling och rättssäkerhet för den enskilde. Granskningen visar även på flera påfrestningar i överförmyndarnas verksamhet. De svåra fallen ökar och det befintliga systemet för överförmyndarnas verksamhet utmanas. I regeringens proposition 2010/11:119 avseende domstolarnas handläggning av ärenden angavs att det då fanns sådana brister hos överförmyndarna att en överflyttning av ärendetyper från tingsrätten inte bedömdes lämplig. I ovan nämnda prop. 2013/14:225 anges dock att den partiella överflyttning som sker den 1 januari 2015 endast skall ses som ett första steg mot att mer eller mindre helt flytta över förmynderskaps- godmans- och förvaltarskapsärendena till överförmyndaren. Sammantaget ger detta en bild som visar på behov av åtgärder för de flesta överförmyndare (så även de nu aktuella). Åtgärder som syftar till att höja kompetensen och ge kontinuitet till verksamheten. Målet bör vara en rättssäker verksamhet som ger avsett skydd för de svaga grupper vars intressen överförmyndaren är satt att bevaka. Samverkan är tveklöst en förutsättning för att närma sig en lösning på de problem som föreligger i många kommuner. Gemensam förvaltningsorganisation Det finns numera flera exempel på samverkan kring överförmyndarverksamhet (se bilaga 1). Den första, i den omfattning som nu är aktuell, startade den 1 januari 2007 i östra Skaraborg och benämns ÖiS Överförmyndare I Samverkan. I ÖiS ingår idag Falköping, Hjo, Karlsborg, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Gullspång, Herrljunga, Vårgårda, Bollebygd, Svenljunga och Tranemo. Följande faktorer utgör de främsta argumenten för en gemensam organisation. Uppdragets komplexitet Ökade krav genom reviderad lagstiftning Fler och tyngre ärenden Kompetensförsörjningsfrågan, såväl juridisk som ekonomisk Rättssäkerhet Underlätta rekrytering av ställföreträdare Stringent förvaltningsorganisation Kontinuitet och minskad sårbarhet Överförmyndarorganisation HKMP

181 Nulägesanalys Verksamheterna kommer bl. a att analyseras utifrån ett antal olika nyckeltal kommun för kommun. Talen har tagits fram genom i första hand analyser av Överförmyndare i Samverkan (ÖiS) i Skövde som sköter verksamheten för 13 kommuner belägna i gamla Skaraborgs- och Älvsborgs län (nu Västra Götalands län). Studier har även gjorts av ett flertal ytterligare samverkansorganisationer (se bilaga 1) och överförmyndare i enskilda kommuner. De gränsvärden som presenteras har satts utifrån vad som bedöms krävas för en väl fungerande organisation. De flesta nedan angivna gränsvärdena förutsätter att man arbetar på ett åtminstone någorlunda renodlat sätt utifrån sin tillsynsroll. I de fall ett sådant arbetssätt inte används kan belastningen på överförmyndaren vara större än vad nyckeltalen indikerar. Kännetecken på ett renodlat arbetssätt är bl. a följande: Överförmyndaren svarar på frågor från ställföreträdarna, men tar inte över deras problem. Överförmyndaren visar ställföreträdare hur man fyller i en redovisningsblankett, men fyller inte i blanketten åt dem. Överförmyndaren uppträder inte som chef eller arbetsgivare åt ställföreträdarna. Överförmyndaren går inte in som medlare om ställföreträdaren hamnar i konflikt med huvudmän eller deras anhöriga. Överförmyndaren tillhandahåller inte ekonomisk eller juridisk rådgivning. Överförmyndaren använder en metodik som innebär att man inte gör jobbet åt tingsrätten och socialtjänsten. Överförmyndaren har inte öppet hus utan väl avvägda besöks- och telefontider. Analysen bygger på följande: Överförmyndarorganisation HKMP Dokumentation och statistik från de kommuner som ingår i samverkan. Enkätsvar. Intervjuer med tjänstemän och förtroendevalda. Möte med tjänstemannagruppen. Nedanstående tabell visar ett antal fakta om organisationsform (politisk organisation) och antal personer som är engagerade i verksamheten. Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Antal invånare Organisation Nämnd Nämnd Nämnd Nämnd Ledamöter+ersättare Tj-grad överförmyndare 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Adm personal (antal) Tj-grad adm personal 1,5 5 3,4 1,5 11,5 Tj-grad operativ 1,5 5,0 3,4 1,5 11,5 9

182 Befolkningsmängden i de fyra aktuella kommunerna är drygt personer. Det finns ingenting som därvidlag indikerar några problem. Redan idag finns ett flertal samverkansorganisationer och även enskilda större kommuner som hanterar ett sådant befolkningsunderlag. Underlaget är tillräckligt stort för en organisation med många kompetenser och ett tydligt ledarskap. De förtroendevalda bildar för närvarande en homogen grupp då alla kommuner för närvarande har en överförmyndarnämnd. Inte i någon kommun finns det en ensam överförmyndare. Den sammanlagda tjänstgöringsgraden för tjänstemän som arbetar i verksamheten är för närvarande drygt 1100 % eller 11 heltider. För Kungsbackas del finns en viss osäkerhet avseende tjänstgöringsgraden. Nedanstående tabell visar antalet ärenden i verksamheten vid avstämningsdatum. Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt God man 11: God man 11: God man ens. barn Förvaltarskap Förmynderskap Tot antal ärenden Nedanstående tabell visar kostnaderna för verksamheten Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Arvode pol org ink PO Arvode op ensam öfm ink PO Lön adm pers ink PO Övriga kostnader Arvode stf inkl PO Totala kostnader Antal ärenden i relation till innevånarantal Talet avser att belysa om kommunen har för många ärenden i relation till befolkningen. Det vanliga är att ca 1 % av befolkningen genererar ett ärende hos överförmyndaren. Höga tal kan indikera problem med överförmyndarens arbetsmetodik (för generös tillämpning) eller hårt tryck från socialtjänsten, men kan också ha helt och hållet demografiska orsaker (ålderstigen befolkning). Låga tal kan tyda på problem att rekrytera ställföreträdare, felaktig arbetsmetodik (för restriktiv tillämpning) eller ha demografiska orsaker (ung befolkning). Förekomsten av större vårdinstitutioner i kommunen kan påverka liksom mottagning av ensamkommande barn. Överförmyndarorganisation HKMP

183 0,014 0,012 0,010 0,008 0,006 0,004 0,002 0,000 I tre av kommunerna ligger man på normalvärden. Mölndals höga siffror förklaras i första hand av det stora antalet ensamkommande barn. I Kungsbacka förväntas ett ökat antal sådana ärenden. Även om det skiljer sig en del mellan de aktuella kommunerna är skillnaderna inte så stora att de t e x bör påverka kostnadsfördelningen mellan kommunerna i ett inledningsskede. Man bör därvid också ha i åtanke att ärendemängden vad avser ensamkommande barn kan ändra sig snabbt. Överförmyndarorganisation HKMP

184 Antal ärenden i relation till tjänstgöringsgrad Anställda på ett överförmyndarkontor klarar bara av att sköta ett visst antal ärenden innan arbetssituationen blir överansträngd. Ett rimligt mått har tidigare varit c a 220 ärenden per heltidsanställd. I och med tillkommande arbetsuppgifter för överförmyndaren per den 1 januari 2015 bör detta justeras till 200 ärenden per heltidsanställd per detta datum. Riktvärde Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Den befintliga totala tjänstgöringsgraden av tjänstemän i alla kommuner sammanslagna får anses vara relevant i en sammanslagen organisation. Då har även beaktas de tillkommande arbetsuppgifter som ges till överförmyndaren i ny lagstiftning (per 1/1 2015). Hänsyn har också tagits till att man i de flesta kommunerna är relativt generös med att lägga upp ärenden (avseende förmynderskap) Några direkta besparingar avseseende personalkostnader kan således inte förväntas totalt sett i en sammanslagen verksamhet. Dock kan noteras att den personaltäthet som för närvarande råder i Kungsbacka inte kan rekommenderas i en sammanslagen organisation. Som ovan nämnt så är dock tjänstgöringsgraden för Kungsbackas del osäker. Övriga kommuner får i nuläget anses något underbemannade. Detta gäller särskilt Härryda och Mölndal. Överförmyndarorganisation HKMP

185 Innevånarantal i relation till tjänstgöringsgrad Även detta tal är ett mått på hur mycket en organisation tål. Ett rimligt gränsvärde var tidigare c a en heltidstjänst per innevånare. Per den 1 januari 2015 bör det justeras ned till innevånare per heltidsanställd med tanke på tillkommande arbetsuppgifter för överförmyndaren. Måttet får ses mer som ett kontrollvärde på det ovanstående (mer relevanta nyckeltalet). Riktvärde Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Överförmyndarorganisation HKMP Utfallet visar inga större avvikelser från ovanstående annat än vad avser Mölndal. Anledningen härtill är ett högt antal ärenden avseende ensamkommande barn. 13

186 Antalet ställföreträdare i relation till antalet ärenden De flesta ställföreträdare har 1-2 uppdrag. Ställföreträdare med alltför många uppdrag får till slut problem att klara sina uppdrag. I sådana situationer uppkommer ofta mycket merarbete för överförmyndaren. Höga tal indikerar också problem med att rekrytera ställföreträdare. För överförmyndarens vidkommande kan detta problem ofta vara roten till det onda när det gäller överbelastade överförmyndare. Talet bör inte överstiga 2,0 (ärenden per ställföreträdare). Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Riktvärde 2,3 3,3 3,6 2,2 3,0 2,0 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Här kan konstateras att både Kungsbacka och Mölndal uppvisar mycket höga värden. I Mölndal kan en delförklaring vara en relativt hög andel ärenden avseende god man för ensamkommande barn. Även Härryda och Partille ligger dock över riktvärdet. Inför en samverkan bör detta beaktas och särskilda resurser avsättas för att säkra en rättssäker och effektiv rekrytering av ställföreträdare. Särskilt för en ny sammanslagen organisation gäller att rekryteringsmetodiken motverkar osunda kollegiala förhållanden mellan ställföreträdare och tillsynsmyndighet. För att motverka sådana problem är det nödvändigt med en god tillgång på ställföreträdare. Överförmyndarorganisation HKMP

187 Antalet årsräkningar i relation till antalet ärenden Arbetet med årsräkningar är, i vart fall under våren, det som kräver störst arbetsinsatser hos överförmyndaren. De flesta ärenden hos överförmyndaren genererar en årsredovisning. Alltför höga tal kan dock indikera att överförmyndaren oftare borde överväga möjligheten att befria ställföreträdaren från redovisning. Talet bör inte överstiga 0,7. Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Riktvärde 0,6 0,5 0,6 0,9 0,6 0,7 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Överförmyndarorganisation HKMP Alla kommuner utom Partille ligger under normalvärdena. För Partilles del rekommenderas att inför en samverkan gå igenom möjligheterna att befria vissa ställföreträdare (särskilt förmyndare) från skyldigheten att avge årsräkning. En sådan genomgång bör genomföras innan en eventuell samverkan startar. 15

188 Kostnader Budgeten för en överförmyndarorganisation består normalt sett av tre huvuddelar. Arvoden till förtroendevalda. Löner till tjänstemän samt kostnader för lokaler, IT, utbildning o dyl. Arvoden till ställföreträdare. Politisk organisation Nedan analyseras delarna var för sig och sammantagna. Nedan anges arvodeskostnaderna för respektive kommun per ärende. Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Antal ärenden Arvoden förtroendevalda Kostnad per ärende Då det rör sig om tillsammans 24 förtroendevalda finns här en beaktansvärd effektiviserings- och besparingspotential. Verksamheten skulle, i sin mest avskalade form, vara fullt möjlig att sköta med åtta (8) förtroendevalda samt mer eller mindre utan nämndsadministration. De besparingar som på grund härav är möjliga skall förstås vägas mot de demokratiska värdena. Slutligen skall beaktas att kostnaderna för Partilles del är betydligt högre än i övriga kommuner. Operativ organisation Den största utgiften för att upprätthålla en tjänstemannaorganisation är förstås lönekostnaderna. Till detta tillkommer kostnader för kontor, IT, utbildning o dyl. Det får anses vara mest intressant att analysera den operativa verksamhetens kostnader per ärende. I kostnaderna ingår nämndsadministrationen. Ett rimligt riktvärde bör vara omkring kr/per ärende. Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Antal ärenden Lön adm pers ink PO Övriga kostnader Totalt Kostnad per ärende Det kan noteras att kostnaderna i Kungsbacka är nära nog dubbelt så stora som i övriga kommuner. Detta beror på den i sammanhanget höga bemanningen. Övriga kommuner ligger på låga siffror. Även här står förklaringen att finna i bemanningsgraden då de får anses mer eller mindre underbemannade. Överförmyndarorganisation HKMP

189 Arvoden Enligt särskilda regler i FB beror det på huvudmannens ekonomiska förmåga om det är huvudmannen själv eller kommunen som skall stå för arvodet till ställföreträdaren. Regelverket får till följd att kommuner med i sammanhanget rika huvudmän får lägre kostnader för ställföreträdararvoden och vice versa. Höga kostnader för ställföreträdarvoden kan också tyda på en generös tillämping av regelverket från överförmyndares sida. Låga kostnader kan tyda på en restriktiv tillämpning eller att kommunen har många nära anhöriga som gode män, då dessa mer ofta än utomstående gode män avstår från arvode. Självklart påverkar även antalet ärenden kostnaderna för arvoden. Det är i sammanhanget intressant att jämföra arvodeskostnaderna med antalet ärenden för att få en indikation på om kommunen har för höga kostnader för arvoden till ställföreträdare. Det förtjänar att framhållas att arvodena ofta kan sägas bli vad de blir p g a att det är lagstiftningen som styr och att de flesta kommuner håller sig strikt till SKL,s rekommendationer (se SKL cirk nr 2007:74) avseende arvodesnivåer. Det finns inga bredare studier av de ovan nämnda parametrarna gjorda. För den stora samverkansorganisationen i Skövde är jämförelsetalet kr i arvodeskostnad per ärende. Den organisationen tillämpar regelverket på ett strikt sätt angående vem som skall stå för arvodet, men har en relativt generös bedömning av arvodesnivåerna. Ett riktvärde borde kunna vara kr i arvodeskostnad per ärende. Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Antal ärenden Kostnader arvoden stf Kostnad per ärende Överförmyndarorganisation HKMP Enligt regelverket skall huvudmannen själv stå för arvodet när vissa beloppsgränser överskrids. Nedanstående visar arvodeskostnaderna i genomsnitt för kommunens huvudmän. Det är inte möjligt att ta fram siffror inklusive sociala avgifter. De verkliga kostnaderna för huvudmännen är därför högre. För jämförelsens skull är dock inte detta väsentligt. Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Antal ärenden Kostnader arvoden hm Kostnad per ärende

190 Den totala arvodesnivån är viktig att kartlägga. Tidigare samverkansorganisationer har fått problem i inledningsskedet av verksamheten då gode män som får sina arvoden sänkta, trots uppdragets ideella karaktär, brukar reagera mycket negativt. Nedanstående visar den totala arvodesnivån per totalt antal ärenden. Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Antal ärenden Beslutade arvoden tot Arvode per ärende Nedanstående tabell och diagram visar arvodesnivån i genomsnitt för godmanskap enligt föräldrabalken 11 kap 4 och förvaltarskap. Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Antal ärenden Beslutade arvoden tot Arvode per ärende Arvodesnivå Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Partille har en mycket hög nivå. Härryda, Kungsbacka och Mölndal ligger på mer normala nivåer. De stora skillnaderna kommer att innebära inledande svårigheter i en gemensam organisation då ett enhetligt förhållningssätt till arvodering är nödvändigt. Dock måste rekommenderas en succesiv synkronisering för att parera alltför negativa reaktioner från ställföreträdare och stora kostnadsökningar i de kommuner som ligger på låga nivåer. Överförmyndarorganisation HKMP

Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av protokolljusterare Fredrik Hansson (C) 2. Detaljplan för kvarter Valand Senare utskick

Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av protokolljusterare Fredrik Hansson (C) 2. Detaljplan för kvarter Valand Senare utskick KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2014-09-17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 2014-09-23 klockan 8.30 i Kungsbackarummet, stadshuset 1. Val av protokolljusterare Fredrik Hansson (C) 2. Detaljplan

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. Kommunfullmäktige. Sammanträde 11 november klockan 18 i fullmäktigesalen, stadshuset. Ärende Beteckning Förslag

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. Kommunfullmäktige. Sammanträde 11 november klockan 18 i fullmäktigesalen, stadshuset. Ärende Beteckning Förslag KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2014-11-03 Kommunfullmäktige Sammanträde 11 november klockan 18 i fullmäktigesalen, stadshuset Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Lars

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2014-06-02. Kommunfullmäktige. Sammanträde 11 juni 2014 klockan 8.30 i kommunfullmäktigesalen, stadshuset

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2014-06-02. Kommunfullmäktige. Sammanträde 11 juni 2014 klockan 8.30 i kommunfullmäktigesalen, stadshuset KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2014-06-02 Kommunfullmäktige Sammanträde 11 juni 2014 klockan 8.30 i kommunfullmäktigesalen, stadshuset 1. Val av justerare och tid för justering Anna Hjertqvist (-) och Monica Neptun

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ärende Beteckning Förslag

Ärende Beteckning Förslag KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-03-25 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 31 mars 2015, klockan 8.30 Kungsbackarummet 1. Val av justerare Eva Borg (S) 2. Köpeavtal -

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Per Ödman (M), ordförande Ulrika Landergren (FP), vice ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C)

Per Ödman (M), ordförande Ulrika Landergren (FP), vice ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet Klockan 08:30-11.45, ajournering 09.50-10.05 Beslutande Per Ödman (M), ordförande Ulrika Landergren (FP), vice ordförande

Läs mer

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S)

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet, stadshuset Klockan 08:30-12:05 ajournering 10-10:15 Beslutande Ledamöter Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson

Läs mer

UPPFÖLJNING OCH PROGNOS APRIL 2014. Delårs rapport

UPPFÖLJNING OCH PROGNOS APRIL 2014. Delårs rapport UPPFÖLJNING OCH PROGNOS APRIL 2014 Delårs rapport 1 Ba ttre skatteinta kter a n fo rva ntat Skatteintäkterna ger ett bättre resultat än budgeterat vilket beror på förbättrad konjunktur. Men tyvärr så verkar

Läs mer

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S)

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet Klockan 8.30-12, paus 9.25-10 Beslutande Ledamöter Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande

Läs mer

1. Val av justerare Eva Borg (S)

1. Val av justerare Eva Borg (S) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-04-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 5 maj 2015 klockan 8.30 i Kungsbacka rummet Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare Eva Borg (S) 2. Taxor och

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Per Ödman (M), ordförande Ulrika Landergren (FP), vice ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) Eva Borg (S)

Per Ödman (M), ordförande Ulrika Landergren (FP), vice ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) Eva Borg (S) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet,. stadshuset Klockan 8:30-11.45, ajournering 9.30-9.50 Beslutande Ledamöter Per Ödman (M), ordförande Ulrika Landergren

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-10 193 Motion om att MRSA-fritt kött ska införas i kravspecifikationen vid upphandling. KS 2014-222 KS,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Eva Borg (S) Kommunstyrelsens förvaltning

Eva Borg (S) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Kungsbackarummet Klockan 10.00-11.50 Beslutande Ledamöter Per Ödman (M), ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) Eva Borg (S)

Läs mer

87 Redovisning av ekonomisk rapport och ekonomiskt utfall augusti 2010

87 Redovisning av ekonomisk rapport och ekonomiskt utfall augusti 2010 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2010-09-28 85 Meddelanden 86 Anmälan om delegationsbeslut 87 Redovisning av ekonomisk rapport och ekonomiskt utfall augusti 2010 88 Delårsrapport 2010:2 per 31 augusti och

Läs mer

Nämnden för Service. Christine Lindeberg SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid Särörummet Klockan 8:30 12:30

Nämnden för Service. Christine Lindeberg SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Plats och tid Särörummet Klockan 8:30 12:30 Nämnden för Service SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Särörummet Klockan 8:30 12:30 Beslutande Övriga närvarande Ledamöter Peter Söderberg (M), ordförande Monica Neptun (FP), vice ordförande Christine

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Sammanträdet öppnas: Ärenden: Kungörelse/underrättelse. Kommunfullmäktige sammanträder onsdagen den 14 oktober 2015, kl. 18.

Sammanträdet öppnas: Ärenden: Kungörelse/underrättelse. Kommunfullmäktige sammanträder onsdagen den 14 oktober 2015, kl. 18. Kungörelse/underrättelse Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige sammanträder onsdagen den 14 oktober 2015, kl. 18.30, i Lindberghallen, Djurås. Sammanträdet öppnas: Upprop Val av justerare, plats och tid

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 8:30-9:50 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 58-62 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Sammanträde i kommunstyrelsen

Sammanträde i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kommunstyrelsen Tid och plats för sammanträde Måndagen den 17 juni 2013, kl. 17.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Förslag till justerare

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-26 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Anpassning för allsvenskt spel på Falkenbergs IP. (AU 395) KS 2013-438

Anpassning för allsvenskt spel på Falkenbergs IP. (AU 395) KS 2013-438 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-01-14 17 Anpassning för allsvenskt spel på Falkenbergs IP. (AU 395) KS 2013-438 KF Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Eva Borg (S)

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Eva Borg (S) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet, stadshuset Klockan 8.30-11.20. Ajournering 9.40-10 Beslutande Ledamöter Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Kommunstyrelsen sammanträder onsdagen den 18 april 2012

Kommunstyrelsen sammanträder onsdagen den 18 april 2012 KALLELSE 1(6) Kommunstyrelsen 2012-03-21 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige för kännedom Kommunstyrelsen sammanträder onsdagen den 18 april 2012 Kung Birger 1+2, Kommunhuset, kl. 14.00 Upprop Val av justerare:

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

Per Ödman (M), ordförande Ulrika Landergren (FP), vice ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) Eva Borg (S)

Per Ödman (M), ordförande Ulrika Landergren (FP), vice ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) Eva Borg (S) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet, stadshuset Klockan 08:30-13.45, ajournering 9.40-10, 12-13 Beslutande Ledamöter Per Ödman (M), ordförande Ulrika Landergren

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-09-09 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 138 Svar på motion (SD) Mångkulturellt bokslut (KS 2012.313) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30

Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30 Sammanträdesdatum s. 1 (12) Plats Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30 Beslutande Robert Wenglén (M) Yvonne Andreasson (FP) Richard Jerneborg (M) Mozghan

Läs mer

Per Ödman (M), ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C)

Per Ödman (M), ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet, stadshuset Klockan 08.30 10.25 Beslutande Ledamöter Per Ödman (M), ordförande Hans Forsberg (M) Fredrik

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 1288/2014. Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 1288/2014. Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset Protokoll Ks 1288/2014 Kommunstyrelsen Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset Närvarande ledamöter Lena Baastad (S), ordförande Lennart Bondeson (KD) Anders Åhrlin (M) Björn Sundin

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors

Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Tjänsteskrivelse 2013-02-12 Handläggare: Madelene Hedström FHN 2013.0007 Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat ett årsbokslut för Folkhälsonämnden

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 1

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 1 Ärende 1 sid 23 (26) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2012-08-28 16 Aterbetalning av sjukförsäkringspremier (AFA). tilläggsanslag för ökade underhållsinsatser Dnr KS-2012-504 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Läs mer

Jan Österdahl (M) Kommunstyrelsens förvaltning. Inger Larsson 8-15, Christina Åkesson, 16

Jan Österdahl (M) Kommunstyrelsens förvaltning. Inger Larsson 8-15, Christina Åkesson, 16 Kommunstyrelsens personalutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Kungsbackarummet, stadshuset Klockan 13.30-14.50 Beslutande Ledamöter Franklin Eck (M), ordförande Jan Österdahl (M) Kristina Karlsson

Läs mer

Kävlinge kommunhus, Fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge. Samtliga bilagor har skickats ut i samband med kommunstyrelsens kallelse

Kävlinge kommunhus, Fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge. Samtliga bilagor har skickats ut i samband med kommunstyrelsens kallelse Kallelse/föredragningslista Kungörelse 2014-10-01 Kommunfullmäktige Tid 2014-10-13, kl. 19:00 Plats Bilagor Kävlinge kommunhus, Fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge Samtliga bilagor har skickats ut

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Protokoll 2013-04-03

Protokoll 2013-04-03 2013-04-03 Kommunstyrelsen Plats och tid Sammanträdesrum Kumla, 2013-04-03, klockan 17:00 17:10 Beslutande Dan-Åke Moberg (S) Mats Hellgren (M) Christer Thörner (S) Margareta Engman (M) Annica Moberg (S)

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S)

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet Klockan 8.30-14.05, paus 9.40-10 samt 12-13 Beslutande Ledamöter Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-12-03 1 Innehållsförteckning Ärende 118 Godkännande av dagordning... 3 119 Individärende... 4 120 Individärende... 5 121 Uppsökande verksamhet... 6 122 Ekonomi... 7 123 Avdelningschefstjänst inom

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer