Nyheten som förändrar värmepumpsbranschen:

Transkript

1 Nyheten som förändrar värmepumpsbranschen: Fingertoppskänsla. Med världsnyheten Thermia Link tar du kontroll över varje rums värmeinställning med en enda enhet - en fingertoppskänsla som aldrig skådats tidigare. Palcera den var du vill och låt den optimera din Thermiaärmapump. Det hjälper dig att både spara mer och leva skönare. THERMIA LINK NY TID, TRÅDLÖS GENERATION Återförsäljare Blekinge län: Johannishus Värmeinstallation, Listerby LEJ s Rörmontage, Sölvesborg , Thörnqvist Rör AB, Karlskrona Jönköpings län: A-VVS i Anderstorp AB, Anderstorp Bankeryds Rör AB, Bankeryd Forserums Rör AB, Forserum Knutsson El, Kyla och Värme AB, Nässjö Peter Blomqvist VVS AB, Rydaholm Rörbolaget i Smålandsstenar, Smålandsstenar Sävsjö Rörtjänst AB, Sävsjö R.A.s Rör AB, Taberg Tenhults Rör, Tenhult Vaggeryds Rörinstallation AB, Vaggeryd Vetlanda Rör AB, Vetlanda L Forsberg Installatör AB, Visingsö Bravida Franssons Rör, Värnamo Kalmar län: Boris Värme & Sanitet AB, Berga BP Rör i Borgholm AB, Borgholm Vatten och Värme, Emmaboda Kalmar VVS & Elmontag, Färjestaden Gamleby Mek Verkstad AB, Gamleby Hammarstedts VVS, Kalmar Rör-Karlsson AB, Mönsterås Hammarstedts VVS, Nybro Rockneby VVS Service AB Energihuset i Vimmerby AB, Vimmerby Kronobergs län: Vatten och Värme i Emmaboda, Lessebo , Söders Olja & Rör, Rottne Sandbergs Rör, Urshult Vislanda Rörtjänst AB, Vislanda Åseda Värme & Sanitet, Åseda

2 14 Från juver till kyldisk snart med ännu mindre spill. Mjölken från bland annat Patrik Evertssons kor på Virstad gård går via det egna mejeriet i Hultsfred och sedan levereras mjölkprodukterna till drygt 130 lokala butiker. Emåmejeriet energieffektivis Det prisbelönta lilla Emåmejeriet i Hultsfred har nått stor framgång med sina mjölkprodukter från lokala kossor. En energieffektivisering av mejeriet genom projektet Från ord till handling ligger då förstås helt i linje med företagets miljöprofil. Emåmejeriet startade så sent som den 11 maj 2007, då de första mjölk - paket en levererades ut till en handfull butiker i norra Kalmar län. I dag erbjuder vi en rad mejeri - produkter i ungefär 130 olika butiker runt om i Småland. Så sent som nu i april lanserade vi Crème Fraîche och håller just nu på att etablera oss ordent - ligt i Kalmar och Växjö, säger vd Patrik Evertsson. Mjölken kommer förstås från grund - arna Patrik Evertsson och Anders Johanssons gårdar Virstad och Hagels - rum samt fyra andra familjegårdar i Vena, Eksjö, Järnforsen och Lenhovda. Mjölk från din hemtrakt Emåmejeriet är fortfarande Sveriges minsta och belönades redan startåret 2007 med Hultsfreds kommuns miljö - pris, då företaget lägger stor vikt vid hållbara transporter och genomtänkt logistik. Mjölk från din hemtrakt är hela affärsidén och precis det vi erbjuder. Inga onödiga och långa transporter. Kvalitet, närhet och spårbarhet är ledstjärnan i hela vår verksamhet. Möjligheten att även energieffektivisera sin verksamhet vid det lilla mejeriet i Hultsfred genom projektet, samt möjligheten att även kunna söka energi - kartläggningscheckar från Energi myn - digheten, kom därför verkligen i rättan tid. Visst har det pratats länge om energi - effektivisering, men det här projektet känns som ett riktigt avstamp. Att det verkligen händer något konkret, därför känns det viktigt att vara med i början av tåget. Seriösa och trovärdiga partners Att några av samverkansparterna i projektet är Regionförbundet, Länsstyrelsen, Energikontor Sydost och affärsutvecklingsnätverket Sustain - able Sweden Southeast AB, ger extra tyngd åt projektet. Energikontor Sydost och hela nätverket känns som seriösa och trovärd - iga partners, som inger förtroende. De gör det här för miljöns bästa och inte för egen vinnings skull, menar Patrik Evertsson. Nyttig kunskap och handfasta tips Allting började med ett antal frukost - möten i våras för att informera företag - en om möjligheterna. Patrik Evertsson nappade direkt, framför allt för chansen att få träffa en energi- och klimatrådgivare från Energikontor Sydost. Man vet att de finns, men det är så oerhört viktigt att få den inledande kontakten och verkligen träffa och prata med en energi- och klimatrådgivare. De sitter ju på så mycket nyttig kunskap och handfasta tips. Visst vet vi om saker vi behöver göra någonting åt på energisidan, men framför allt är vi intresserade av att

3 15 Elementärt, min käre Watson! Likt mästerdetektiven Sherlock Holmes ska energi- och klimatrådgivarna nu nattvandra runt industriföretagen i jakten på energibovar. Energikontor Sydost och energi- och klimatrådgivarnas roll i projeketet Från ord till handling är dels att informera företagen i Kalmar län om möjligheten att söka investeringsstöd genom Energimyndighetens energikartläggningscheckar. Dels att tillsammans med företrädare från de utvalda företagen genomföra studiebesök och även nattvandringar i en skoningslös jakt på energibovar. Vi smyger runt som detektiver på natten för att hitta alla onödiga energi - läckage. Vissa saker är förstås svårare att upptäcka när industriprocessen är i gång, så det ska bli väldigt spännande att se vad vi hittar, konstaterar energioch klimatrådgivare Roger Gunnarsson. För företagsgrupperna runt om i länet väntar nu även workshops, dialoger, erfarenhetsutbyten, benchmarking, seminarium, informations- och kunskapsträffar, studiebesök samt hemläxor. Energieffektivisering Från ord till handling Samverkansprojekt mellan Regionförbundet, Länsstyrelsen, Sustainable Sweden Southeast AB och Energikontor Sydost november 2010 december Ett 30- tal företag runt om i Kalmar län väljs ut för energikartläggningar och medverkan i projektet. Totalt har cirka 700 företag i länet redan i början av projektet nåtts av en webbenkät, som syftar till att undersöka synen på energi effektivisering och nå ökad samverkan mellan näringsliv och kommun i energi- och miljöfrågor. Det finns många och starka motiv för att använda energi så effektivt som möjligt. I dag är det i synnerhet klimatfrågan som är i blickfånget. Sett ur företagens perspektiv är ekonomi ett starkt skäl att se över energianvändningen. Små brister i utrustningar och driftsätt, som finns på alla företag, innebär onödigt hög energianvändning och därmed onödigt höga energikostnader. Dessa onödiga kostnader är mycket högre än man i allmänhet tror. Energipriserna har ökat kraftigt vilket gör energieffektivisering mycket mera lönsamt än tidigare. Man kan börja med enkla och mycket lönsamma åtgärder i stödsystemen, vilka inte kräver stora investeringar. Energikartläggningscheckar Det går att påverka de höga energiräkningarna. Energimyndigheten kan nu stödja företag med 50 procent av kostnaden för en energikartläggning, maximalt kronor. Energimyndigheten räknar med att energikartläggningscheckarna kan spara så mycket som 1 TWh om året. Företag som använder mer än 500 MWh per år kan få hjälp att bli både mer klimatsmarta och mer lönsamma. Genom energikartläggning får företaget en rad förslag på lönsamma åtgärder för att effektivisera energianvändningen. Därefter åtar sig företaget att genomföra åtgärder, och kan på så sätt minska både sin miljöpåverkan och sina kostnader. Många företag använder mer energi än de behöver för att driva sin verksamhet. Energimyndigheten bedömer att stödet kan ge företagen ett nytt verktyg att frigöra pengar till kärnverksamheterna istället, säger Daniel Lundqvist, projektledare vid Energimyndigheten. Finns att söka till och med 2014 Stödet för energikartläggning finns till och med år 2014, och beräknas minska företagens energianvändning med upp till 1 TWh per år. Satsningen är en del i regeringens ambition att öka företagens kunskap om den egna verksamhetens energianvändning och synliggöra den stora möjligheten att spara energi. Företagen ansöker om stödet via en e-tjänst på Energimyndighetens webbplats. Det ska sökas innan energikartläggningen påbörjas. Företag som använder mer än 500 MWh kan söka stödet, liksom lantbruk som omfattar minst 100 djurenheter, oavsett nuvarande energianvändning. Företagen rapporterar sedan vilka insatser de gjort och vilka resultat kartläggningen har gett. iker. viserar veta vilken ny teknik som finns och vad de får för genomslag i framtiden. Besparingar som ger dubbel effekt Själva tillverkningsprocessen har Emåmejeriet ett bra grepp om. Däremot finns en hel del runt omkring som måste ses över. Bland annat våra lysrör, som har dubbel besparingspotential. Förutom att sluka dyrbar energi, alstrar de också värme som förstås är en energibov då vi strävar efter kyla i alla våra rum. Belysningsalternativ och mycket annat hoppas Patrik Evertsson tillsammans med sin energi- och klimatrådgivare hitta under den nattvandring som väntar inom kort. Är din energiförbrukning helt åt pipsvängen kan Roger Gunnarsson och hans kollegor till energi- och klimatrådgivare hjälpa dig komma gåtans lösning på spåret.

4 16 Coola handlare med ljusa idéer ökar sin försäljning Upp till hälften av en vanlig matvarubutiks elkostnad går bokstavligen talat upp i rök i kyl- och frysdiskarna. Inte så konstigt, när fem meter kyldisk kan dra lika mycket el som en direktuppvärmd villa. Genom att se över kylsystem och belysningen, kan alla butiker drastiskt minska sin energianvändning samtidigt som försäljningen ökar! I hela Sverige finns det över meter kyldisk. Varje typ har sitt optimala sätt att packas med varor. Om man staplar varor på fel sätt, eller packar för mycket i kyldisken, kan den kalla luftströmmen från kylaggregaten störas. Något som innebär att både varor - nas hållbarhet och energiförbrukning en påverkas negativt. Butikens ventilation, övrig temperatur, felaktig belysning samt smuts och is är andra faktorer som spelar in. ICA Maxi Stormarknad i Solna som lade kronor på att energieffektivisera sina kyl- och frysdiskar, tjänade in investeringen på mindre än ett år. Ljusa idéer ökar försäljningen En annan stor energibov i butikerna är belysningen. Blomsterbutiken Buketten i Borås valde att tillsammans med kommunens energi- och klimatrådgivare Jesper Petersson ta ett helhetsgrepp på hela butiken. Med hjälp av den nya belysningen kan vi exponera våra varor mycket bättre och detta har definitivt hjälpt oss att öka vår försäljning. Samtidigt har vi fått en bättre arbetsmiljö och är på det hela taget väldigt nöjda, säger butikschef Kenneth Olofsson. De gamla lamporna drog mycket energi, samt blev väldigt varma och lät mycket. Det gjorde att man blev trött i huvud - et efter en dag i butiken, fortsätter Kenneth Olofsson. Mindre ljus ger mer effekt Även kunderna märker av föränd ring - en. I blomsterkylen är lamporna med kallt ljus utbytta mot varmt ljus i olika nyanser, som ger tydliga effekt er på blommorna. Genom att till exempel belysa röda rosor med olika varma nyanser, får de olika röd ton. Mycket belysning är inte lika med bra belysning. Det gäller att belysa på rätt sätt. Antalet armaturer har minskats men tack vare användning av så kallad fokusbelysning leds kunderna genom butiken på ett trevligt sätt och olika kampanjblommor kan exponeras effektivare. Samtidigt har bländningar och reflexer från lysrörsljuset i snittblomsrummet plockats bort med ett enkelt raster och en rörelsevakt i källaren ser till att lager utrymmet inte är tänt i onödan. Funkar lika bra i dagligvaruhandeln Ett annat lysande exempel är ICA Kvantum i Kungens Kurva, som i samband med en ombyggnad också såg över hela sitt belysningssystem. Vi sparar ungefär kwh per år, vilket innebär att vår energianvändning har sjunkit med 29 procent, säger ägarna Carina Söderberg och Jan Olsson. Bonuseffekterna blev precis som för Bukettens del ökad trivsel, bättre arbets - miljö och ökad försäljning. Text: Aldina Hocanin och Emma Bogren Coola tips Kontrollera kylvarornas temperatur med små mätare, loggrar, som placeras på olika ställen på hyllorna eller titta på diskarna med en värmekamera. Dörrar eller luckor som går att öppna och stänga är mycket positivt för såväl inneklimatet, varutemperaturen som energianvändningen. Se över ditt totala kylbehov och gör en livscykelkostnad (LCC) vid inköp av nya kyldiskar. Energikostnaden under produktens livslängd spelar nästan alltid större roll än investeringskostnaden. Läs mer om LCC på energi - myndigheten.se. Ljusa idéer Kom ihåg: Belysningen står för en stor del av din elkostnad. Nya lampor och armaturer är energieffektiva och ger mer ljus. Byt ut: Glödlampor mot lågenergilampor. Halogenspotlights mot keramiska metallhalogener. Gamla lysrör till nya energieffektiva med rätt färgtemperatur. Öka din försäljning: Hitta en fin och säljande balans mellan grund- och fokusbelysning. Locka kunderna till vissa varor med hjälp av fokusbelysning. Spara el: Nya skylt- och fasadbelysningar sänker elförbrukningen dramatiskt. Tidsstyrning och närvaroreglering hjälper dig att inte slösa el. Svenska äldreboenden i SAVE AGE Högsby: Mogården, Välengården, Kvillgården. Älmhult: Almgården, Ekebo, Niklagården. Sölvesborg: Svalan, Tärnan, Slottsgården, Gerbogården. SAVE AGE energikick på ålderns höst SAVE AGE är det första europeiska projektet där våra äldre ses som en viktig potential för att minska energiförbrukningen. Hela projektet, som finansieras av EU och Intelligent Energy Europe, pågår samtidigt i tio av unionens medlemsländer. Lika många äldreboenden runt om i Småland och Blekinge ingår i den svenska delen av SAVE AGE. Vi har besökt och gjort en energiinventering av tio äldreboenden och nästa steg blir nu en energisparkampanj som riktar sig till drifts- och vårdpersonal, boende och dess anhöriga, berättar projektledare Lena Eckerberg på Energikontor Sydost. Nästan 14 procent av EU:s befolkning är äldre än 65 år, en siffra som väntas fördubblas till I dag bor 1,5 miljoner människor på mer än vård- och äldreboenden runt om i Europa. Äldreboendet Svalan i Sölvesborg ska spara energi.

5 Nyhet! KO MT LL I O SS, VI ÄREXPERTE RPÅ NIBE V ÄRMEPUMPA R. Kalmar län: Johanssons Energiteknik AB, Ankarsrum Tel YIT Sverige AB, Kalmar/Oskarshamn Tel , Rör-Karlsson AB, Mönsterås/Oskarshamn Tel , Kronobergs län: Södregårds Rör & Maskin AB, Växjö Tel Ljungby Borr & Energiteknik AB, Ljungby Tel Moheda Rör AB, Växjö Tel Blekinge län: Glimman och Söderberg VVS & Värmeinstallation AB, Ronneby Tel Lenhovda Värme & Sanitet AB, Lenhovda Tel Thermofix Kyl & Värmepumpar, Asarum Tel

6 18 Alger framtidens stora energiknippe? Alger är något man helst undviker att bada i eller betalar dyrt för att sänkas ner i på en spainrättning? De kan samtidigt vara framtidens stora förnyelsebara energikälla. När hav drabbas övergödning bildas närsalter i för höga halter, vilket gynnar stora algblomning - ar. Alger är också en flitig konsument av koldioxid och kan växa vid mycket höga halter, vilket gör att de med fördel skulle kunna odlas i större skala i bassänger jämte till exempel ett reningsverk. Varför man nu i hela fridens namn skulle vilja påskynda tillväxten av alger? Det finns en rad fördelar med alger som förnyelsebar energikälla. Att de slukar koldioxid och därmed minskar växthuseffekt - en är bara en, berättar Catherine Legrand, professor i marin ekologi vid Linnéuniversitetet. 50 gånger mer produktiv Alger kan odlas i stort sett var som helst och konkurrerar inte med livsmedel om produktiv odlingsbark mark. Dessutom är produktionstakten oerhört snabb och överlägsen landlevande växter. Siffror från laboratorieförsök vis ar att en hektar alger kan producera mellan och liter olja per år. Motsvarande siffror för majs är 23 liter, eller raps 192 liter. Det rör sig om billiga system där intensivodling är möjlig. En algodling kan vara upp till 50 gånger mer produktiv än dagens energigrödor. Biodiesel, etanol eller biogas Snabbväxande alger kan i framtiden alltså komma att förse oss med råvara för produktion av allt från biodiesel till etanol och biogas. Ur algbiomassan kan vidare fler biprodukter utvinnas då exempelvis allt mellan rena födoämnen till bioplast. Visst är det en lång väg till dess att biobränsle från alger kan produceras i stor skala, men alger har en jätte potential som betydande framtida energikälla. Bland annat gäller det att hitta effektiva sätt att skörda och en ekonomiskt lönsam affärsmodell för att utvinna oljan ur algerna. I dag pågår en rad småskaliga försöksprojekt både i regionen och runt om i landet. Det kommer att krävas stora insats er politiskt och teknologiskt sett, med långsiktig planering och framförhållning. Men de som investerar mest i forskning och utveckling om alger som förnyelsebart bränsle är faktiskt oljeindustrin! sammanfattar Catherine Legrand. Biogas Sydost viktigt regionalt nätverk Biogas Sydost är ett regionalt nätverk som aktivt påverkar och förbättrar förutsättningarna för biogas som drivmedel i Sydöstra Sverige. Biogas Sydost fyller flera viktiga uppgifter på regional nivå genom att sam - manföra offentliga och privata aktörer. Många goda initiativ finns redan, men genom att samordna insatserna och resurserna blir det lättare att uppnå goda resultat. Hannele Johansson är projektledare för Biogas Sydost: Biogas som drivmedel har många fördelar. Den är mycket miljövänlig och den stora tillgången på gödsel gör biogasen särskilt intressant i vår region. Det innebär att biogasen kan både produceras och användas lokalt. Men i ett initialskede behövs såväl samverk - an mellan olika aktörer som statligt stöd för att vi ska få fordonsgasen ut på mark - naden. Förutom produktionsstöd krävs stöd till tankställen och ett generellt stöd till alternativa drivmedel. Detta är viktigt eftersom utsläppen från transportsektorn ökar och riskerar att klimat - målen annars inte uppnås. Stort intresse Biogas Sydost är ett nätverk som är öppet för alla med intresse i produktion, distribution och konsumtion av biogas. Intresset är stort bland kommuner, länstrafikbolag och privatpersoner, trots att det är ont om gas och det saknas tankställen i vår region. Karlshamn, Olofström, Kalmar, Växjö, Älm - hult och Västervik är de orter där du i dag kan tanka din bil med fordonsgas. Biogas är ett modernt och miljövänligt drivmedel. Tack vare att den är när - producerad bidrar den till en bättre miljö och regional tillväxt genom att bland annat öka sysselsättningen. Dessutom är Region Sydost speciell eftersom det inte finns någon naturgas och heller inga gasledningar här. Att bygga en biogasregion utan befintligt naturgasnät kan å andra sidan vara ett intressant alternativ som kan göra vår region till ett gott exempel i Europa, säger Hannele Johansson. Text: Adina Hocanin och Emma Bogren

7 Vi snackar inte bara Många talar om vikten av att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Men allt för ofta handlar det om tomma ord. Länsförsäkringar och Stiftelsen Håll Sverige Rent anser att handling är mycket viktigare än ord. Därför har vi, inom ramen för den världsunika Återvinningsförsäkringen, under de senaste åren befriat de svenska landsbygden från ton lantbruksskrot, ton spillolja, 619 ton bekämpningsmedel, 410 ton färgavfall, 378 ton oljefilter och 92 ton lysrör. För att tydliggöra vidden av miljöarbete räcker det insamlade skrotet till nyprduktion av bilar. Den insamlade spilloljan klarar uppvärmningen av 775 normalstora villor under ett år. Ur lysrör har 600 gram kvicksilver återvunnits. Den mängden är tillräckligt för att slå ut allt ekologiskt liv i en insjö som exempelvis den 132 kvadratkilometer stora insjön Sommen. Insamlinen av skrot och faligt avfall fortsätter. Förhoppningen är att fler tar efter och aktivt jobbar för en bättre miljö. Och snackar mindre. Insamlingen av lantbruksskrot och farligt avfall fortsätter över hela Sverige. Hjälp oss att skapa världens renaste landsbygd! Läs mer: giftfrimiljo.nu Stiftelsen Håll Sverige Rent Box 4155, Stockholm Tel växel:

8 Spar energi tillsammans med YIT Energideklarationer, DriftManagement, Energiincitament, Energientreprenad och EMU-projekt. Möjligheterna att spara energi med YIT är många. Vi har en lång erfarenhet inom området energieffektivisering och en praktisk och realistisk syn på vilka åtgärder som verkligen är möjliga att genomföra, vad de kostar och hur lönsamma de är. Välkommen till oss för en dialog om hur du kan få lägre driftkostnader och samtidigt minska klimatpåverkan. KALMAR Tel: VÄXJÖ Tel: RONNEBY Tel: JÖNKÖPING Tel: YIT är ledande i Sverige inom installation och service av fastighetstekniska tjänster. Vi erbjuder ett komplett utbud inom tekniska installationer, drift & underhåll och facilities management. Vi är 4400 kompetenta medarbetare på cirka 100 orter i Sverige. YIT Sverige AB Tel: Together we can do it.

9 21 Värdefulla mobiltelefoner Har du skaffat dig en ny mobiltelefon? Om du inte har ägnat en tanke åt att lämna din gamla mobiltelefon till återvinning är du som de flesta andra. Varje vuxen svensk har nämligen i snitt 2,4 mobiltele - foner hemma i byrålådan. Siffrorna kommer från Avfall Sverige och El-Kretsen, som hoppas att trenden vänder och att fler personer lämnar sina mobiltelefoner till återvinning. De avlagda mobiltelefonerna innehåller tillsammans 160 kilo guld, som har ett värde av drygt 40 miljoner kronor. Utöver guldet finns det 700 kilo silver och 56 ton koppar i telefonerna. Det skulle förstås kunna användas till att tillverka nya prylar i stället för att de bara ligger och tar plats. Anledningen till att det finns så många gamla mobiltelefoner i hemmen tror jag beror på att folk inte vet vad de ska göra av telefonerna när de köpt en ny. Många tänker nog också att det kan vara bra att ha kvar den gamla mobilen om den nya går sönder, säger Jessica Christansen på Avfall Sverige. Viktig miljöinsats Intressanta fakta i sammanhanget är att tonåringar och personer upp till 30 år tillhör de som är minst villiga att lämna sina mobiler till återvinning. Motsägelse fullt nog är gruppen miljömedveten och förstår vikten av att återvinna, samtidigt anser unga människor generellt sett att deras insats spelar en mindre roll för miljön. Det är en utmaning att nå denna grupp och vi använder oss till exempel av Face - book. Och det är viktigt att informera barn i tidig ålder, det gör vi bland annat genom sopskolan.se. Samtidigt som det finns en hel del att göra för att fler mobiltelefoner återvinns tillhör Sverige ett av de allra bästa länderna i världen på att samla in el - skrot. Vi samlar in mest elskrot per person i Europa, berättar Martin Seeger på El- Kretsen. Vad måste göras för att bli ännu bättre på att återvinna elskrot? Jag tror att receptet är att förenkla för konsumenterna genom att placera insamlingen av småelektronik närmare hemmen. Vi utvärderar ett antal lösningar just nu, avslutar Martin Seeger. Små-el i fel tunna Varje år hamnar 1,3 kilo elavfall per person i fel soptunna. Det blir totalt ton sopor som kan innehålla bly, kvicksilver och kadmium. Källa: Avfall Sverige Se länk: roducentansvar/el-kretsen_arsberattelse_2009_lowres.pdf Saknad av ingen? Ivår gick en svensk epok ur tiden. Om det nu går att säga så om en 50-öring? Antagligen kommer myntet inte saknas av någon, men efter att ha smälts ner kommer vi att återse den i nya former. Kanske som nya mynt eller koppartak? 50-öringen har under de sista åren förstås haft en viss växelfunktion, men den har även irriterat många som tröttnat på att bära omkring på en onödigt tung plånbok. Sveriges Riksdag beslutade i mars 2009 att den kopparfärgade 50-öringen skulle pensioneras. Beslutet att förpassa mynt - et ur tiden baserar sig på en under sökning där allmänheten, handeln och bank erna har fått säga vad de tycker om myntet. En kort summering av vad de tillfrågade sa om 50-öringens roll är att det har gjort sitt. Därför kändes det naturligt att plocka bort myntet, säger Ulrika Johansson, utredare på Riksbanken. Kanske en snackis Målet är att få en effektivare och mer kostnadseffektiv hantering av svensk valuta. Till och med den sista mars 2011 fanns det fortfarande chans att lämna in myntet till bankerna. Men nu kommer 50-öringen på sin höjd bli en snackis. Det lär förresten dröja innan den i dagsläget stabila enkronan försvinner ur myntsortimentet. Riksbanken lägger i stället sina resurser på annat. Nu ser vi över hela mynt- och sedelserien. Inom några år kommer det ut två nya valörer, en tvåkrona och en 200 kronors sedel. Både enkronan och 100 kronors sedeln kommer att finnas kvar, men tvåkronan kommer i viss mån ersätta enkronan, medan 200-kronors - sedeln, som kommer att prydas av Ingmar Bergman, kommer avlasta 100 kronorssedeln. Glöms bort Hittills har det kommit in ungefär 100 miljoner 50-öringar. När beslutet kom, om att ogiltigförklara myntet, fanns det När den silverfärgade 50-öringen blev ogiltig 2005 försvann ett värde av 125 miljoner kronor på grund av mynt som aldrig löstes in. 50-öringen hade sin storhetstid på och 1950-talen. Den kopparfärg ade 50-öringen väger 3,7 gram, består av 97 procent koppar, 2,5 procent zink och 0,5 procent tenn. ungefär 400 miljoner 50-öringar i omlopp. Det betyder att cirka 25 procent av alla 50-öringar har lämnats in. Bankerna har dock fortfarande tre månader på sig att lämna in kundernas mynt till Riksbanken, så siffran väntas stiga något. När silver 50-öringen blev ogiltig 2005 samlades ungefär 30 procent av de mynt som fanns in. Vår myntleverantör Mint of Finland tar hand om mynten och ombesörjer att de smälts ner. Det är för övrigt samma företag som tillverkar de mynt vi har i dag i Sverige. Med stor sannolikhet kommer de kopparfärgade 50-öringarna att användas till att tillverka nya mynt i nya valörer. Eller kommer de kanske att smältas ner för att få ett nytt liv som till exempel kyrktak? Miljoner kvar i byrålådan Själva kopparvärdet som nu kvarstår av Sveriges 400 miljoner värdelösa 50-öringar är cirka en miljon kronor. En 50-öring smälter vid grader. Våra nya sedlar kommer att prydas av Astrid Lindgren (20), Evert Taube (50), Greta Garbo (100), Ingmar Bergman (200), Birgit Nilsson (500) och Dag Hammarskjöld (1000).

10 22 Clipperton Scientific Expedition IBG Photo credits:xavier Desmier/7è Continent, Corbis, Northern Lighthouse Board, Saft, StudioInge. Saft produkter är installerade på många platser världen över. Från fyrar och bojar till olika solcells och vindkrafts Saft Sunica.plus Ni-Cd batterier är installerade på många platser världen över, även runt Sveriges lösningar som tillsammans med Ni-Cd batterier garanterar strömförsörjningen. Batterierna återfinns ofta i tuffast kust. Från fyrar och bojar till olika solcells lösningar som tillsammans med Sunica.plus garanterar tänkbara miljöer (+60C ner till -40C) där kraven på driftsäkerhet är som störst. strömförsörjningen. Saft Saft AB är AB ett är världsledande ett världsledande svenskt batteriföretag svenskt batteriföretag med export till med över 100 export länder. till Vi över levererar 100 batterier länder. för Vi avbrotts levererar fri batterier elkraft till verksamheter för avbrotts som fri inte elkraft tål ett till driftstopp; verksamheter sjukhus, flygplatser, som inte eldistribution, tål ett driftstopp; telekommunikation, sjukhus, flygplatser, olja-, gasoch eldistribution, processindustrin telekommunikation, samt energilagring med olja-, solceller gas- och etc. processindustrin samt energilagring med solceller etc. Vi utvecklar Vi utvecklar och tillverkar och tillverkar våra produkter våra i produkter Sverige på ett i Sverige kostnadseffektivt på ett kostnadseffektivt sätt samt tar vårt miljöansvar sätt samt från tar vårt konstruktion miljöansvar till återvinning. från konstruktion Vi har en egen till återvinning. återvinningsanläggning Vi har en sedan egen 20 återvinningsanläggning år. sedan 20 år. Saft AB Oskarshamn Tel: Fax: Saft AB Oskarshamn infosweden@saftbatteries.com Tel: Fax: infosweden@saftbatteries.com Att Ekebo villaområde valde en bioeldad panna från just oss är knappast en slump. Vi har valt att specialisera oss på anläggningar mellan 100 och 2000 kw; vi jobbar inte med villor större eller kraftverk, större kraftverk, men är det men perfekta är det valet perfekta för valet för exempelvis skolor, idrottshallar, bostadsrättsföreningar eller mindre villaområden. Fördelarna är många: Alla våra anläggningar är specialanpassade efter varje kunds behov. De är enkla att sköta och extremt tillförlitliga. Kostnaderna för service och reparationerr är låga. Resultatet blir skön värme till ett bra pris, samtidigt som man gör miljön en tjänst. Och det är ju något som vem som helst kan uppskatta. Gå in på varmeprodukter.se eller kontakta Tellus, en av våra auktoriserade samarbetspartners, tners, på tel: om du vill veta mer. bioeldade pannor för närvärme

11 23 Bäst i världen? har en del kvar att göra, säger Göran Nilsson. Skulle minska Han pekar på de miljömässiga förbättringar som en ökad återvinnings - grad skulle innebära. För varje kilo tidningspapper som återvinns besparar vi atmosfären ett koldioxidutsläpp på 1,4 kilo. Den insamlingsgrad som vi har i dags läget motsvarar drygt 600 miljoner kilo koldioxidutsläpp per år. Om vi kunde få svenskarna att källsortera ännu mera så att vi når till exempel 95 procent skulle det motsvara ytter ligare 20 miljoner kilo koldioxid varje år, säger Göran Nilsson. Vad händer då med allt det insamlade pappret? Jo, allt återvinns vid fem svenska pappersbruk: Braviken (Holmen), Hylte (StoraEnso), Edet och Munksjö (SCA) och Katrinefors (Metsä- Tissue). De produkter som i huvudsak tillverkas är standard tidningspapper, katalogpapper och hushålls- och toalettpapper. Sverige är världsledande på tidningsinsamling. Men vi kan bli ännu bättre. Det är viktigt att vi inte slår oss till ro, säger Göran Nilsson, vd Pressretur AB. Under förra året samlades 91 procent av de svenska hushållens alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamutskick in för återvinning. Bäst på tidningsåtervinning är äldre män och kvinnor, sämst är unga män. Pressretur och Papperskretsen satsar därför extra på att nå den sistnämnda gruppen. Artisten Oskar Linnros har under höst - en varit synlig i Papperskrets ens reklam - kampanj Recycled. För utom reklamfilmen har Oskar Linnros designat en snygg kasse, särskilt lämpad att slänga gamla tidningar i, samt återvunnit en av sina låtar (se separat artikel). Har blivit bättre Trots att svenska ungdomar inte alltid källsorterar, så har svenskarna totalt sett blivit bättre, 2005 kom bara 83 procent tillbaka till återvinning, jämfört med dagens siffra 91 procent. Samtidigt har till exempel den svenska dagspressen mindre upplagor och följaktligen minskar den totala konsumtionen av papper. Under 2005 så samlades ton tidningar, tidskrifter, kataloger och andra trycksaker in, jämfört med 2009 då siffran var ton. Regeringens uppställda krav på att två tredjedelar av allt papper ska återvinnas uppnåddes redan Med andra ord skulle pappersindu strin kunna slå sig till ro. Men vi vet att det går att komma längre. Det förs en ständig diskussion med politiker och branschens före - trädare om hur återvinningen kan bli än mer effektiv. Vi kan inte slå oss till ro och säga att vi är nöjda som det är, säger Göran Nilsson. Hur mycket papper är då möjligt att få tillbaka till återvinning. Vi kommer aldrig få tillbaka allt papper till återvinning, eftersom en del papper till exempel används när folk eldar. Men så länge vi får rapporter från kommunerna om att det ligger tidningar i restavfallet visar det att vi Göran Nilsson menar att det är viktigt att vi inte slår oss till ro. Oskar Linnros brinner för återvinning Oskar Linnros Född: 15 augusti 1983 i Sundbyberg, Stockholms län. Yrke: Musiker. Han utgjorde till - sammans med Daniel Adams-Ray hiphopduon Snook och var tidigare med i gruppen Maskinen. Karriär: Solodebuterade 2010 med singlarna Ack, Sundbyberg och Från och med du som ingår på Linnros soloalbum, Vilja Bli, som släpptes den 9 juni samma år vann Linnros två Rockbjörnar för sin hit Från och med du i kategorin Årets svenska låt samt Årets genombrott. Ungdomar ska bli bättre på pappersåtervinning med hjälp av artisten Oskar Linnros. Under hösten har han varit synlig i reklamfilmen Recycled, där han återvinner sin superhit Från och med du. Bakom filmen står organisationen PappersKretsen. I reklamfilmen som visats på bio och YouTube gör Oskar Linnros en remix på den låt som han med dunder och brak slog igenom med för den stora breda allmänheten. Återvinning är ett viktigt ämne för mig. När jag började prata med Papperskretsen fick jag en idé om att recycla min musik, det är faktiskt det jag alltid har hållit på med som artist. I den här remixen spelar jag dessutom låten på gamla prylar och återvinnings - bara material, säger Oskar Linnros i en kommentar till tidningen Resumé. Papperskasse Förutom att återvinna sin hitlåt, så har Oskar Linnros, på uppdrag av PappersKretsen, designat en kasse för insamling av tidningar. Oskar Linnros engagemang i pappers - insamlingsfrågan är en del i Pappers - Kretsens koncept Artist Recycled. Redan 2009 tog reklam byrån Berntzon Bylund på uppdrag av Pappers- Kretsen fram konceptet. Då var det konstnären Peter Dahl som formgav en papperskasse åt organisationen. Papperskretsen I Papperskretsen ingår Holmen, SCA, Stora Enso, M-real Sverige AB, IKEA och Metro samt medlemsföretagen i Tidningsutgivarföreningen, Sveriges Tidskrifter och Grafiska Företagens Förbund. Vanliga frågor om pappersåtervinning Får man slänga kuvert i insamlingen? Nej. Limningen samt eventuellt fönster förstör i återvinningsprocessen. Kuvert sorteras därför som hushållsavfall. Extra tips: Vadderade kuvert/ påsar ska sorteras som pappersförpackningar. Hur ska papperskassen som man burit tidningarna i till insamlings - stället sorteras? En papperskasse ska läggas i behållaren för pappersförpackningar, eftersom det är en förpackning. Kan man slänga färgat, glansigt papper i insamlingen? Tumregel: Ja, det går bra. Men omslags - papper är ett förpackningsmaterial och ska därför sorteras som pappersförpackning. Kan man återvinna böcker? I första hand är det naturligtvis bra om man kan återanvända böckerna genom att lämna in dem till andrahandsförsäljning hos till exempel Myrorna. Pocketböcker (böcker med mjuka pärmar) kan läggas i tidnings insamlingen. Om du vill slänga större mängder böcker ska de sorteras som grovsopor. Hör med din kommun om du vill ha mer information. Kan man lägga kartong i tidningsinsamlingen? Nej, i tidningsinsamlingen ska du lägga dagstidningar, tidskrifter och katalog - er. Reklamblad, pocketböcker och kon torspapper ska också läggas i tidningsinsamlingen. Kartong, wellpapp, pappkassar, om - slags papper, mjölkför packning ar, cornflakespaket, sockerpåsar och alla andra pappersförpackningar ska läggas i behållaren för pappersförpackningar. Måste man ta bort häftklammer från tidningar man ska återvinna? Nej, de kan tas om hand i återvinningsprocessen på pappersbruket. Ska post-it lappar tas bort från papper som ska återvinnas? Ja, eftersom klistret på post-itlappen inte är bra. Hur sorterar man kollegieblock? Kollegieblocken lägger du i tidnings - behållaren, du måste inte ta bort spiral - en. Däremot ska du avlägsna pärmen som är av kartong. Hur många gånger kan man återvinna en pappersfiber? Cirka 5 7 gånger, därefter har den gjort sitt. Dåliga och uttjänta fibrer samlas som slam i stora sedimentbassänger. Detta slam eldas upp, vilket innebär att pappers - fiberns sista uppgift är att bistå med energi (energiutvinning). Källa:

12 24 Glömda skattkistor investering Flera tusen gamla svenska soptippar är potentiella skattkistor. Blandat med hushållsavfall döljer sig metaller till ett uppskattat värde av 100 miljarder kronor. Men innan metallerna kan återvinnas återstår några års idogt arbete där en rad frågor måste lösas. I det allt mer miljömedvetna Sverige pågår ett projekt på Linköpings universitet, sedan 2009, som ska leda till att metaller och andra återvinningsbara material kan plockas ut ur deponierna. Syftet med projektet är förutom att utvinna metaller, även att tillgodose framtida behov av att sanera ett stort antal deponier. Det handlar alltså om en integrerad sanering och återvinning, konstaterar Joakim Krook, lektor vid Linköpings universitet och ansvarig för projektet. Ökat intresse Under stora delar av 1900-talet samlades hushållsavfall på hög på flera tusen deponier runt om i landet. Då ägnades få tankar åt att ta fram metoder för att sortera ut värdefulla metaller etcetera innan avfallet täcktes med jord. Det är först på senare år som intresset har ökat för detta område. Men det finns en rad osäkerhetsfaktorer som projekt - et nu tittar närmare på för att så småningom realisera planerna. Farligt avfall? Om det ska bli lönsamt att återvinna metallerna måste rätt aktörer blandas in i projekten och vi måste också ta reda på hur samman sättningen av avfallet i deponierna ser ut. Det vill säga hur myc - ket återvinningsbara material och farligt avfall de innehåller. Och hur ska vi i så fall plocka upp avfallet och vad leder det till för resultat? Ska vi använda befintliga tekniker eller måste vi utveckla nya, är också en central fråga som är viktig att få svar på. I dagsläget har Joakim och hans kollegor börjat göra en miljöbedömning. Och det kan direkt slås fast att utvinning av resurser från soptippar har goda förutsättningar att göra en stor tjänst för att minska växthuseffekten. Genom att exempelvis tillverka nya metallprodukter av återvunnen metall sparas stora mängder energi. Trenden ser bra ut eftersom vi har en kraftigt ökad resursanvändning i världen samtidigt som metall priserna höjs. Det finns även andra positiva sido - effekter som projektet kan leda till, brännbart material som döljer sig i deponierna kan mycket väl användas som bränsle för att producera fjärrvärme etcetera. Passande nog finns det i dag en överkapacitet av avfallsförbränning, avslutar Joakim Krook optimistiskt. Samarbete med Stena Metall Universitetslektor Joakim Krook undervisar i flera olika kurser med inriktning mot miljöteknik på Linköpings universitet. Han har konstaterat att det borde finnas stora mängder metaller i soporna. Hälften av sin arbetstid lägger han på forskning. Industriell ekologi och stora tekniska system för transporter och energi är några områden som Joakim Krook undervisar inom. Förnyelsebara energikällor, återvinning och energieffektivisering ingår också i hans åtaganden. Avdelningen Industriell miljöteknik där Joakim Krook arbetar har sedan flera år tillbaka ett samarbete med Stena Metall, vars konstater anden ligger till grund för projektet. För några år sedan konstaterade Stena Metall att det borde finnas en stor mängd metaller i det hushållsavfall som i årtionden deponerats på soptipparna runt om i landet. Metallförpackningar Metallförpackningar består av stålplåt eller aluminium. Stål är en legering av järn med mindre än två procent kol. Stålplåten kan vara förtennad och kallas då bleckplåt cirka 0,3 procent av burk ens massa är då tenn. Aluminiumet i konservburkar är legerad med 0,5 procent mangan och 0,5 procent magnesium för att göra materialet starkare. Exempel på metallförpackningar: Konservburkar Kaviartuber Aluminiumfolie Formar Metallock Kapsyler Rör från läkemedel Dryckesburkar Sprayburkar Målarburkar Napoleons förtjänst Nästa gång du öppnar en konservburk ska du skänka den franske kejsaren Napoleon en tacksamhetens tanke. Det var nämligen han som skapade incitament för konservburkens födelse, allt för arméns bästa. Napo - leons alla krig kostade på. Men det var inte bara i strid han förlorade folk. Dålig mat och svält dödade också. Armén färdas med hjälp av sin mage, var ett uttryck som kejsaren mynt ade innan han utlyste en tävling 1795: Den som kommer på en bra metod att konservera livsmedel får franc. Det dröjde i det närmaste 15 år innan en vinnare korades. Nicolas Appert var hans namn. Han hade ända sedan tävlingsstart jobbat med att försöka lösa problemet. Hans hypotes var att gick det att förvara champagne i flaskor med kork borde det gå förvara mat i dem också. Efter många misslyckade försök så kom han på lösningen, maten förpackas i en lufttät burk och upphettas genom att koka burken i vatten, sen är konserven klar. Apperts burkar, innehållande bland annat rapphöns, köttbuljong och grönsaker, testades till havs. Och efter 4 månader och 10 dagar var innehållet i alla burkar fortfarande ätbart. Då som först fick Nickolas Appert sin belöning. Känd för världen Så går det som det oftast går. En annan uppfinnare snappade upp idén och förfinade den. Konservburken blev känd för världen 1810, då britten Peter Durand fick patent på idén om att konservera och förvara mat i en lufttät plåtburk. De första konservburkarna var dock så tjocka att man var tvungen att använda hammare och stämjärn för att kunna öppna dem. Med tiden förfinades tillverknings - metod erna och burkarna blev tunnare. Till att börja med tillverkades plåt - burkarna för hand. Små fabriker start - ade runt om i England. Men produk - tions hastigheten var inte särskilt im - pon erande. En riktigt skicklig arbetare kunde framställa tio konservburkar per dag. Nyheten om de fantastiska konservburkarna spreds bland annat genom upptäcktsresande, kapprust ningen i krig och via immigranter över världen. När efterfrågan ökade så mek aniserades tillverkningen av burk arna och antalet burkar som tillverkades per dag ökade markant. Släng rätt Och nästa gång du ska slänga en konservburk ska du skänka miljön en extra tanke. Det vill säga, släng burken i rätt återvinningsbehållare. Inte bland hushålls - soporna...

13 Hämta värmen från naturen. Och tryggheten från oss. IVT FÖRSÄKRING års KOMPRESSORSFÖRSÄKRING 6 ÅRS TRYGGHETSFÖRSÄKRING På IVT är vi ensamma i Sverige om att ge dig 10 års försäkring på kompressorn och 6 år på värmepumpen. Inte för att det är särskilt troligt att du behöver utnyttja det vi är enda tillverkaren som har värmepumpar som klarar Svanens höga miljö- och kvalitetskrav. Men det kan ändå vara skönt att känna tryggheten. Och apropå trygghet: Om du mot förmodan skulle få ett driftsstopp i din värmepump, så kommer vi hem till dig inom 24 timmar och åtgärdar det.* Kontakta din närmaste återförsäljare för en kostnadsfri energikalkyl. Välkommen! *Fullständiga villkor för vår 24-timmarsgaranti hittar du på Återförsäljare: IVT CENTER OLOFSTRÖM - RONNEBY / ACHIEVE ENERGISYSTEM AB Östra Storgatan 38, Olofström tel , Kungsgatan 8, Ronneby IVT CENTER JÖNKÖPING / PERSSONS RÖR & VÄRME AB Granitvägen 10, Jönköping tel IVT CENTER KALMAR / VÄRME & KYLTEKNIK I VASSMÖLÖSA AB Fölehagsvägen 10, Kalmar tel IVT CENTER KRONOBERG / TEAM PTL AB Verkstadsgatan 18, Växjö tel IVT CENTER OSKARSHAMN / OSKARSHAMNS VÄRMEPUMPSTEKNIK AB Köpmangatan 15, Oskarshamn tel IVT CENTER TRANÅS - NÄSSJÖ - VETLANDA / LINDS & KÄLLMANS AB Metallgatan 3, Tranås tel , , IVT CENTER VÄRNAMO / PERSSONS RÖR & VÄRME AB Malmövägen 14, Värnamo tel IVT CENTER VÄSTERVIK Folkparksvägen 58 D, Västervik tel

14 26 Sverige tvåa i Europa Sedan starten 1986 har Svensk GlasÅtervinning byggt upp glasinsamling, informerat och fört upp oss svenskar till en hedersam andraplacering i Europa! Vad det handlar om? Återvunnet glas såklart! Det har blivit en kultur det här med glasåtervinning. På något annat sätt går det inte att beskriva svenskarnas kärlek till behållarna för glasinsamling som vi ser runt om i vårt samhälle. När Svensk GlasÅtervinning föddes och såg dagens ljus 1986 var vi svenskar ett ganska oupplyst folk när det handlade om just återvinning. Bolag - ets huvuduppgift på den tiden var att informera allmänheten om vikten av att ta till vara på vårt glas samt att hjälpa landets kommuner med att hantera det som samlades in. Men det var då det och sedan dess har mycket hänt. Efter ett riksdagsbeslut 1994 om ett producentansvar för förpackningar gick insamlingsuppdraget till Svensk Glas Åter vin ning och det har skötts på ett sådant sätt så Sverige idag kan stoltsera med en hedersam andraplats i Europa när det handlar om mängden insamlat glas per person. Ledord När vi lämnar vårt glas på en av land - ets insamlingsplatser gör vi ett aktivt val för vår miljö. Frank Tholfsson, vd på Svensk GlasÅtervinning får förklara: Vi i Sverige har verkligen börjat förstå vikten av att värna vår miljö. Jag har varit vd i bolaget under åtta år nu och jag ser en rejäl attitydförändring under åren som gått. Framtiden stavas miljö och återvinning, så enkelt är det! Glasåtervinning sparar ju våra naturtillgångar och minskar energiförbrukningen. När återvunnet glas smälts till nytt glas minskar energiförbrukningen med 20 procent än när man utgår från råvarorna sand, soda och kalk. Glastillverkning med återvunnet glas avger dessutom mindre mängder koldioxid än glastillverkning som baseras på nya råvaror. Vi pratar alltså om glasets egna kretslopp. Var sak har sin plats Varje vecka tar Svensk GlasÅtervinning emot ton glasförpack ningar i sin anläggning i Hammar. Där sorte - ras, krossas och förädlas det insamlade glaset till ny råvara. Mycket glas blir det alltså och det är inte så konstigt när Sverige är ett av världens bästa länder på insamling av glas! Över 90 procent av alla glasförpackningar lämnas tillbaka till återvinning och det är riktigt, riktigt bra! Men på en viktig punkt kan vi bli ännu bättre. Vi måste lära oss lämna rätt sak i rätt återvinningsbehållare. Skräp och fel färgsortering på glaset orsak - ar problem i återvinningsprocessen. Så är det. Vi har under åren lagt stora resurser på att informera om vikten av att sortera rätt. Det skapar onödigt arbete för alla inblandade. Ibland tror jag det handlar om ren okunskap men det finns säkert dem som slänger i glasbehållarna av ren tidspress. I Sverige är vi suveränt duktiga på det här med glas åter vinning och det gör mig stolt att få leda ett bolag som får ta del av både allmänhetens och våra anställdas miljömedvetenhet, avslutar Frank Tholfsson, vd på Svensk Glas - Återvinning. Text: Mathias Larsson Läs mer på Glasförpackningar Hur stor del av packningarna samlas in? Europatoppen Schweiz 95 % 2. Sverige 94 % 3. Belgien 92 % 4. Norge 90 % 5. Tyskland 87 % 6. Danmark 84 % 7. Nederländerna 81 % 8. Österrike 80 % 9. Irland 73 % 10. Finland 61 % Insamlingsvolym under åren! År Insamlingsvolym Återvinningsgrad ton 17 % ton 38 % ton 58 % ton 56 % ton 72 % ton 84 % ton 86 % ton 84 % ton 92 % ton 92 % ton 94 % Frank Tholfsson, vd på Svensk GlasÅtervinning. Steget före Leif Hauge ligger alltid steget före. Glas - konstnären återvinner innan själva återvinningsprocessen. Av ketchupflaskor, champagneflaskor och spritflaskor skapar han med sin teknik, som nu sprids över hela världen, fantastiska alster. Leif Hauge arbetade på Älghults glasbruk, beläget i Kronobergs län, i tio år, varav sex som uppblåsare. Där - efter bar det av till Köpenhamn och en tjänst som glaslärare vid Danmarks Designskola. När han blev arbetslös 1991 var det inte en tragedi utan början till en härlig framtid. Jag hade en gammal dröm om att starta en egen studioglashytta samtid - igt som jag alltid arbetat för kretsloppssamhället och där är ju nya åter - vinningstekniker av engångsemballage särskilt viktiga. Efter två års experimenterande och verkstadsbygge "tände" Heinz på Hauges glas gjorda av deras enkilos Ketchupflaskor. Ketchupproducent - en beställde 300 karaffer som före - tagspresenter och kundreklam. Och Hauges lycka var gjord. Efter leveransen startade Heinz en reklamkampanj med det småländska återvinningsglaset i centrum. Detta visade sig vara ett lyckat drag eftersom kampanjen genererade många inslag i tidningar och tv-program. Det startade en "snöbollseffekt" med företag som ville skapa sig en miljöprofil bland annat genom att återvinna glasemballage. Framgångssagan var ett faktum. Förutsättningarna förbättrades ytter - ligare året efter Hauges start, 1995, då en lag kom om företagens skyldig - het att ta ansvar för sitt glasembal - lage. Sedan dess har en rad stora företag anlitat Leif Hauge. De vill ofta ge bort flaskor som presenter och julklappar, säger han. Letar flaskor Jag åker till återvinningscentralen och står sedan med en lång räfsa och rotar i det yttersta lagret tills jag hittar vad jag söker. Allt som är ovanligt tar jag hand om och formar om, berättar Leif. Även om Leif Hauge inte smälter några flaskor, så smälter många för hans flaskor. Folk står i kö för att glaskonstnären ska omforma deras gamla glas och flaskor. Leif Hauges glas har blivit inne och skymtar nu i diverse inredningsmagasin. Det känns roligt, men samtidigt har det blivit lite väl mycket att göra, vilket gjort att jag blivit lite bekymrad för min hälsa. Jag försöker att sprida jobben till flera, säger Leif. Förarbetet innan en flaska blir exempelvis en vacker vas är tidsödande. Först läggs flaskorna i blöt för att etiketterna ska kunna lossas utan skador eftersom många vill ha den påklistrad när glaskonstnären är klar med sitt jobb. Sedan måste flaskorna diskas noga. Och efter att konstglaset är klart ska det poleras och sist signeras av konstnären själv. I fokus Miljöarbetet har alltid varit i fokus för Leif Hauge och han har alltid legat steget före resten av omvärlden. Den största miljövinsten beror på att glashyttan bara gör av med en fjärde - dels så mycket energi som en vanlig hytta gör (en del av energin hämtas från vindkraft). Den andra stora miljövinsten är att vi återvinner flaskor direkt istället för att smälta om dem, vilket är mer energi krävande. Den tredje miljövinsten är att vi slipper alla farliga utsläpp som andra glasbruk ger, berättar han. Text: Tobias Sandblom Foto: Birger Lallo

15 27 Ju mindre ni köper av oss, desto bättre. Som fjärrvärmekund hos E.ON får ni en mängd smarta tjänster som gör det lätt att få koll på energiförbrukningen och förändra den. Läs mer på eon.se eller ring oss på Värme från solen! Alltid rätt uppvärmning med FlexiFuel. Utvald till månadens produkt Värme- pumpar Nytt lägre pris! N tt lär e Sveriges bredaste solfångar-program! ExoSol P2.4 Solfångare från kr Pris per modul. Installation tillkommer FlexiFuel-systemet kombinerar olika värmekällor. Låt solen ge gratis uppvärmning större delen av året medan värmepump, fjärrvärme, pelletspanna, el, vedpanna eller vedkassett kompletterar när det är som kallast. Tel Läs mer om framtidens värmelösningar på

16