Stad #2. Den elastiska staden lever och förändras med sina medborgare. Den är en plats och en berättelse.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stad #2. Den elastiska staden lever och förändras med sina medborgare. Den är en plats och en berättelse."

Transkript

1 Stad #2 Den elastiska staden lever och förändras med sina medborgare. Den är en plats och en berättelse.

2 Om svanar: björn berglund, stad Om känsla: marita wallhagen Rum för lärande: Ulla Wiklund och Jan E Svensson Vardagsliv: Familjen Langhorst Bingert o=rät/knit, x=avig/purl: Klara Persson Den elastiska tron: Magnus Stenmark Och Pernilla Glaser, Stad Vardagen känns suddig: Fredrik Grythberg Obstruction and fixed elements in an ambiguous space: Thais Espersen Ruinens kraft: magnus stenmark, stad Centralitet utan centrum: johan mårtelius Ismopol: björn berglund Urban allemansrätt: björn berglund och jakob ingemansson, stad Stela kluster: julia lindkvist Säg det i former och inte i ord: ulf barkan pettersson Kreativitets magneten: carlos rojas Yoyogi Uehara Sayonara: linda olsson Elastisk litteratur: Alice Thorburn Vävens Rötter: IS Här är jag: Pernilla Glaser Formgivning: Jens Magnusson Tryck: Eskilstuna-Kurirens Tryckeri AB september Allt material i STAD#2 skyddas av lagen om upphovsrätt och får inte kopieras, spridas eller mångfaldigas utan respektive upphovsmans tillåtelse.

3 Den elastiska staden Stad #2 är en tidning om Den elastiska staden. En stad är dubbelexponeringar av det som är fast och föränderligt, rörligt och beständigt. Det byggda samspelar med kulturer och ekonomier, med miljöhot och sociala strukturer, med demokratiska processer och enskilda uppror i vardagen. Stad startades vårvintern 2009 av författaren Pernilla Glaser, konstnärererna Karin Lindh, Mia Andersson och Ulrika Sparre samt arkitekterna Jakob Ingemansson och Magnus Stenmark. Vi möttes på Kungliga Konsthögskolans utbildning Beyond Desire: Los Angeles och inspirerades av det tvärdisciplinära angreppssätt som präglade arbetet. Vi fascinerades av frågor kring samspelet mellan den enskilda invånaren och stadens byggda och levda kulturer. Vi utvecklade det mångfacetterade samtal om urbanitet vi där blivit en del av. Det första numret av tidningen Stad utkom i maj Vi bjöd in vänner att i ord och bild reflektera kring Stockholm och Los Angeles, om drömmar och verklighet. Den spreds som en gratistidning via bibliotek och konsthallar, högskolor och andra institutioner. Vi anordnade även Wanderlusts för att göra flanerandet till en utforskande happening och en plats för samtal. Vi som lever i staden ställer ständiga och motstridiga krav på den. Den ska vara överraskande och oförutsägbar och samtidigt nostalgiskt statisk, reglerad och trygg. Dynamiken i den böljande vågrörelsen av urban utveckling skapar och nyskapar vad vi menar med en stad. Städer har alltid varit scener. På torg, marknadsplatser, universitet och kaféer har definitioner av kultur och kunskap utvecklats och prövats, förkastats och omskapats. De är halvtransparenta kunskapsrum där människor samtalar och ger uttryck för normbildande och omstöpande begrepp. Inom en trettioårsperiod har åttio procent av jordens växande befolkning flyttat till städer. Men vilka städer flyttar de in i? Vilka arenor för samtal kan dagens urbana samliv visa upp? Vad är det för kunskap som blir avgörande för urban utveckling och överlevnad? Vi föreställer oss morgondagens stad som elastisk. Elasticitet är ett begrepp som gestaltar och bejakar rörlighet framför det statiska, oförutsägbarhet framför gardering. I Den elastiska staden finns scener för många sorters samtal och ett uppmärksammande och tillvaratagande av olika kunskaper cykelbudets såväl som arkitektens, webutvecklarens och grafittikonstnärens, husmorsknep och spjutspetsforskning. Vi tror att utmaningarna för en framtida urban befolkning är så komplexa att det krävs interaktivitet och rörlighet på flera nivåer för att skapa den stad vi vill leva i en plats av tusen uttryck med trygghet och frihet i ständigt föränderligt samspel. Utrymme för visionär reflektion och samtal är stadens signum och en förutsättning för en långsiktigt hållbar produktivitet. Tanken om en elastisk stad tog sin början i en diskussion om resiliens, ett begrepp som används för att beskriva ekosystems förmåga att hantera oförutsedda händelser. När vi överförde detta till staden tillkom nya insikter och fler dimensioner, och vi fann att elasticitet var bättre som begrepp inte minst för att alla vet på ett ungefär vad det är. Stad #2 är skapat av civilingenjören och kulturskribenten Björn Berglund, arkitekten Magnus Stenmark och författaren Pernilla Glaser tillsammans med formgivaren och illustratören Jens Magnusson (www.jensjens.com ). Med oss har vi gästande fotografer, skribenter och illustratörer. Har du synpunkter eller frågor eller både-och? Du når oss via Välkommen. S TA D #2

4 1. Det var en fullständigt oväntad avvikelse som det utifrån tidigare erfarenheter inte gick att föreställa sig skulle komma att inträffa. 2. Den fick extremt stora konsekvenser. 3. Trots dess oförutsägbara karaktär, försökte man efter attacken att efterhandskonstruera förklaringar till varför den inträffat som gjorde den retroaktivt förutsägbar. Om svanar av b j ö r n b e r g l u n d, s t a d illustrationer Mikael Kangas I fjol firade hotellet och casinot The Mirage i Las Vegas tjugo år. The Mirage invigdes den 22:a november 1989 som det första casino med dygnet runt-bevakning av alla sina spelbord, och har alltsedan dess satt standarden för hur man dimensionerar en casinoverksamhet så att den garanterat går med vinst. Det spelar ingen som helst roll hur många nybörjarturgubbar och dollarstinna storspelare som sätter sina fötter på deras spräckliga heltäckningsmattor, statistiskt iskylda beräkningar och en lika allsmäktig som stenhård övervakning försörjer verksamheten tryggt sina ägare med svindlande intäkter varje år. Ändå fanns det ingenting som casinots sofistikerade riskhanteringssystem kunde göra för att förhindra det som inträffade den tredje oktober Det var då som den vita tigern gick till attack. Under ett uppträdande med de tyska magikerna Siegfried och Roy fick deras vita tiger Montecore ett plötsligt aggressivt utfall och bet Roy i nacken. Roy förlorade enorma mängder blod, och skadorna blev så omfattande att han än idag har svårt att gå. En rad rättsliga stämningsprocesser tog vid, Siegfried och Roys livstidskontrakt med casinot revs och händelsen blev The Mirages största ekonomiska förlust någonsin. Säkerhetssystemet stod handfallet. Ur casinots riskhanteringssynvinkel var Montecore en statistisk outlier, en händelse som avvek så mycket från det förväntade att de inte ens kommit på tanken att ta med den i någon kalkyl för att trygga hotellets försörjning. Montecore delade ju till och med sovrum med Roy. Den vita tigerns utfall hade samtliga de egenskaper som kännetecknar begreppet en svart svan: En tänkbar förklaring till Montecores utfall var enligt casinoägaren:»there was a woman with a big hairdo in the front row who fascinated and distracted Montecore. The woman reached out to attempt to pet the animal, and Roy jumped between the woman and the tiger.«visst är det skönt med logiska förklaringar! Hur det än är med stora peruker eller inte, så dyker svarta svanar inte alltid upp utklädda till vita tigrar, och deras habitat sträcker sig långt utanför Las Vegas gränser. De kan lika gärna ta sig formen av sökmaskiner på internet och terroristattacker på skyskrapor. Kort sagt: i alla sammanhang där en alltför hög tilltro till statistiska belagda säkerheter figurerar. Statistik förmår hantera det förutsägbart oförutsägbara men står handfallet inför det oförutsägbart oförutsägbara. Att roulettekulan hamnar på siffran femton femton gånger i rad är helt okej. Att en tiger på en scen i andra änden av lokalen försöker förgöra sin tyske magiker till skötare inför tusentals människor på dennes födelsedag, är det inte. Finansmatematikern Nassim Nicolas Taleb har utvecklat resonemangen kring svarta svanar extensivt i sin bok»the Black Swan The impact of the highly improbable«. En mycket läsvärd bok på det hela taget. Bland mycket annat diskuterar han där två stycken intressanta statistiska domäner som vi lever i parallellt, mitt i vår högst fysiska verklighet, nämligen Extremistan och Mediokristan. I Extremistan råder möjligheternas kaos och de svarta svanarnas logik. Helt plötsligt kan en statistisk avvikelse här få en enorm konsekvens, någon blir smutsigt»över dagen-rik«på en designidé, en annan kör sin bil på en byggarbetsplats precis vid fel sekund och får en feldimensionerad balk över sig. I Mediokristan så beror din inkomst på de vardagar efter vardagar som du lönearbetar dig fram, din successivt nedlagda arbetskraft är viktigare än hur bra och väl avvägda kritiska beslut du fattat. Ett tankeexempel: ställ upp tusen slumpmässigt utvalda personer på en fotbollsplan. I Extremistan ställer du sedan Bill Gates, god för i runda slängar 40 miljarder dollar, i slutet av raden och inser direkt att hans ohemula rikedom påverkar genomsnittet för hela urvalet. Dina första tusen personer blir i själva verket helt meningslösa rent statistiskt. I Mediokristan ställer du istället världens fetaste man, Manuel Uribe på hutlösa 597 pannor, sist i raden, och inser att hans ohemula kroppshydda INTE påverkar genomsnittet för hela urvalet mer än med ett par kilo. Med andra ord: det är svårare att förändra världens statistiska sammansättning genom att bli sjukt fet, än det är genom att bli sjukt rik. I skenet av Mediokristan och Extremistan är det intressant att fråga oss hur samhället runt omkring oss ser ut och byggs. Vilka beslut är det som fattas? Fattas de för att Extremistans möjligheter ska komma oss alla till gagn, eller för att Mediokristans vardagliga knog ska kännas mer meningsfullt? Är robusthet vår högsta prioritering, det vill säga: försöker vi bygga bort risker och minska sannolikheterna för att det oförutsägbart oförutsägbara ska hända med hjälp av ökad säkerhet? Eller är det resiliens, det vill säga: accepterar vi att det oförutsägbart oförutsägbara kommer att hända och försöker minska dessas negativa, eller dra nytta av dessas positiva, konsekvenser så långt det är möjligt? Som allenarådande strategi är det ena lika lönlöst som det andra. Det intressanta är istället hur blandningen av de båda ser ut. Vilken kombination av trygga säkerhetsinvesteringar och risktagande projekt ger oss mest bang for the buck? Hur ser vi till att staden lyckas ta till vara de oförutsägbart oförutsägbara möjligheter som hur osannolikt oförutsägbara de än är, faktiskt kommer att inträffa? Eftersom vi inte har någon som helst aning om hur morgondagens möjligheter kommer att se ut, är det rimligt att vi befolkar staden med människor som kan väldigt många olika saker. Och att vi skapar mekanismer som drar nytta av ett brett spektrum av praktiska och teoretiska kunskaper så snabbt som möjligt när de väl behövs. Vi bör vara försiktiga med att optimera samhället i alltför hög grad, och tänka att den samhällsekonomiskt lönsamma individen är vår favoritindivid som vi ska rätta in vår omvärld efter. Istället är det uppsjön av olika sorters individer, med helt olika uppsättningar av kompetenser och de oanade kombinationer av dessa som är viktiga. Samt såklart att dessa möts. Om den iranske MIG-svetsaren och den småländska cykelreparatörskan träffas på en buss och börjar prata, kanske det är beståndsdelarna till en alldeles ny svart svan? Isåfall är det samhällsekonomiskt logiskt att satsa brett och fritt istället för rätt, på en rik väv istället för lönsamhetsoptimering. Det är åt den riktningen som den fruktsamma mixen av Extremistan och Mediokristan ter sig rimlig. För samhället runtomkring oss är inte logiskt och styrs därmed inte heller av den statistiska logikens lagar. Samhället runtomkring oss är en sång.

5 MIKAEL KANGAS är illustratör och grafisk formgivare. S TA D #2

6

7 Känsla/ kunskap av m a r i ta wa l l h ag e n b i l d P E T E R K A U T Z K Y Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Världens städer växer så snabbt att 6,4 miljarder människor beräknas leva och bo i urbana miljöer år Samtidigt informerar media om allvarliga miljöproblem som giftiga ämnen, övergödning, skogskövling, klimatförändringar, radioaktivt avfall etc, vilka alla hotar våra levnadsförhållanden och ekosystem. Dessa aktuella utgångspunkter berör dagens och framtidens byggande och arkitektur. Redan idag är byggnader betydelsefulla ur miljösynpunkt då de står för ungefär hälften av både jordens naturresurs- och energiförbrukning. För att uppnå ett hållbart samhälle måste denna miljöpåverkan minska samtidigt som städerna växer. Detta är en svår ekvation som kräver en miljöanpassad arkitektur. Idag finns mycket information och kunskap om vilka miljöproblem som bör undanröjas, vad det är vi människor gör som orsakar dem och även en hel del kunskap om lösningar. Det finns politiska miljömål och miljölagar, miljöbedömningsmetoder och miljökonsekvensbeskrivningar, miljöstandarder och andra typer av verktyg, hjälpmedel och information kring miljöanpassat byggande. Trots det går utvecklingen mot en mer miljöanpassad arkitektur bara långsamt framåt. Vid planering av byggnader och formgivning av arkitektur lyckas man sällan sätta ihop allt till en helhet där alla pusselbitar kring miljö faller på plats. Istället är det oftast enskilda miljöaspekter som man tar hänsyn till. En byggnad är till exempel oftast antingen energisnål eller utan miljöfarliga ämnen, sällan både och. Då man endast ser till en aspekt i taget blir det svårt att få ihop helheten, istället uppnås deloptimeringar som inte leder fram till den totalt sett bästa lösningen. Ett snävt fokus på att bygga ett energisnålt hus kan leda till att det samtidigt tätas med fogmassor som innehåller cancerframkallande ämnen. Kunskap och information om miljöproblem och hållbart byggande tycks inte göra att det miljöanpassade byggandet når helhetslösningar. Ett mer holistiskt och tvärvetenskapligt tänkande efterfrågas ofta, men här tycker jag att ytterligare två saker saknas för att framtidens arkitektur ska bli mer hållbar. Allting måste i slutändan få en form och någon måste engagera sig i miljö för att kunna komma fram till den bästa lösningen. För detta krävs att den kunskap som finns kombineras med både formgivning och känsla. Kunskapen har hjälpt oss att sätta ord på och uppmärksamma många miljöproblem. Men trots det finns det begränsningar i vad ord kan beskriva när det kommer till tredimensionella ting och arkitektur. Kanske kan miljöanpassad arkitektur inte helt beskrivas med ord den måste gestaltas och helst upplevas med alla fem sinnen. Gestaltning handlar inte bara om yta. Vi tycks ibland ha glömt bort att all ändring av vår miljö är en slags formgivning medveten eller omedveten. På olika sätt förändrar vi vår omgivning och transformerar verkligheten. Infrastruktur byggs, skogar avverkas, åkrar brukas, bostäder inreds. Ibland blir resultatet rum och platser som skapats utifrån tekniska funktioner, såsom övergivna platser som bangårdar, industriområden och trafiklösningar. En medveten gestaltning och formgivning med helhetstänkande kring estetik, miljö och människors upplevelser har i de fallen oftast glömts bort eller nedprioriterats. Det är tråkigt, för formgivning och arkitektur är mer än konst och byggnadskonst. De är kunskapsformer i sig själva liksom litteratur och matematik, och kunskapsformer som man inte kan lära sig genom att enbart studera dem, de måste utövas. På samma sätt som barnet får en djupare förståelse för ett språk genom ett mödosamt erövrande behöver kunskap om formgivning erövras genom att arbeta med formgivning. Formgivningsprocessen och formgivningen är både ett kunskapsskapande verktyg och ett forskningsverktyg. Idag finns en tydlig gräns mellan design och forskning. Design anses vara en subjektiv process och därför krockar den med den traditionella forskningen som grundar sig i en mer faktabaserad och lagbunden, logisk och objektiv kunskapsram. Även om formgivningsprocessen inte fullt ut kan beskrivas utifrån fast bestämda eller beräknade analytiska processer handlar det fortfarande om en process som rör sig inom formgivaren och som har flera orsaker. Mentala processer, medvetna och mindre medvetna, skapar en form. Många faktorer samverkar och förnuftet används, men de medverkande faktorerna är inte begränsade till sakliga fakta. Designprocessen inkluderar även moraliska, estetiska och känslomässiga frågeställningar. Formgivarens personliga bakgrund, vision och egna inspirationskällor påverkar formgivningen. Upplevelser av estetisk njutning kan också vara en viktig utgångspunkt. Taket på Le Corbusiers kapell i Ronchamp, Frankrike, sägs till exempel ha fått sin form av att denne hade ett krabbskal liggandes på sitt bord under arbetet med projektet. Utöver formgivning krävs en uppriktig vilja att bry sig om miljöproblemen och prioritera dessa i förhållande till värden som ekonomiska, tekniska, praktiska, politiska osv. Finns viljan? Fysikern och författaren Bodil Jönsson har sagt att»det räcker inte att veta att fåglar dör, man måste känna att de dör«. Detta uttrycker att det är känslomässig förståelse som krävs för att nå en djupare insikt. Precis som man tar mer hand om en vän man känner och bryr sig om än någon som man inte känner medkänsla för, så behövs känslor för naturen och förmåga att känna empati till andra varelser för att vi ska kunna nå en djupare kunskap om miljöfrågor och miljöanpassad arkitektur. Känslomässig förståelse är även viktig för att framtida generationer ska engagera sig och vilja utveckla samhället så att det inte sker på bekostnad av andra människor, ekosystem, växter och djur. Arkitektur, resultatet av formgivningsprocessen (som är ett kunskapsverktyg) kan vara vacker och väcka känslor, beröra. Den kan även ses som en kunskapsförmedlare. Den kan förmedla kunskap genom att vara bärare av kunskap, men kan även vara en aktiv aktör i vår omgivning och därmed påverka människors agerande. Den kan berätta något om de värden och saker som är viktiga för ett miljöanpassat samhälle liksom de gamla gotiska katedralerna med sina figurer berättade om historia och religion. Arkitektur är alltid en syntes och man skulle kunna kalla den frusen kunskap, som genom medveten gestaltning borde kunna förmedla fördjupade insikter om miljö till sin omgivning och därmed bidra till samtalet om vår miljö. En miljöanpassad arkitektur kan exempelvis förmedla kunskap om: humanistiska värdegrunder som inkluderar ekologiska system, etiska principer om rättvisa i rummet, kunskap om resurssparande och om naturens och materialens kretslopp. För att kunna gestalta framtidens miljöanpassade arkitektur i världens växande städer behöver kunskap och känslor medvetet integreras i arbetet. Och när det görs, finner vi kanske en väg att genom arkitekturen förmedla de djupare insikter vi då gjort vidare, både till vår samtid och till kommande generationer. MARITA WALLHAGEN är arkitekt verksam i Gävle och doktorand på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm genom studier om miljöbedömning av byggnader. Hon är kunskapstörstande och vill länka samman forskning kring miljöanpassat byggande med formgivning och projekteringsmetodik för att kunna gestalta morgondagens arkitektur. PETER KAUTZKY är konstnär och arkitekt sedan länge verksam i Sverige. Han har studerat arkitektur, måleri och skulptur i Wien, finner gärna sin inspiration i naturen och har haft en rad utställningar. Bland mycket annat var han 1989 med och grundade Nordiska Akvarellsällskapet (NAS) och ställer under 2011 ut på galleri Elixir i Gävle. S TA D #2

8 känning nytt utgångsläge känsla av kompetensförlust utgångsläge språng! Rum för lärande Eller konsten att lära gamla hundar sitta av U l l a W i k l u n d o c h J a n E S v e n s s o n g r a f i k j e n s m ag n u s s o n GAMLA HUNDAR, STÅR DE bara? Varför vill gamla hundar inte sitta? Måste gamla hundar lära sig det? Vill gamla hundar sitta ibland? Att lära sig nytt innebär alltid motstånd. Allt det du redan kan har en tendens att försvinna när det nya tränger sig på. Du upplever en kompetensförlust. Så gör alla när de utsätts för något nytt. Du tar inte automatiskt med dig det du redan kan in i det nya. Du behöver ett rum för reflektion, en tid för att begrunda det nya, det störande. Du behöver ta fram allt som gör dig rädd inför det nya. Titta på det, vända det ut och in. Än så länge har du inte tagit in något av det nya. Nej, tvärtom bromsar du och kanske skriker NEEEJJJ!! Att lära sig nytt skapar en fas av motstånd som den gamle idé- och lärdomshistorikern Sven-Eric Liedman uttrycker det. Eller undandragande, benämner pedagogikprofessor Ferenc Marton samma fas. Och det nyfödda barnet visar dig på en gång att»nu är det nog!«och vänder sig bort från dig för att begrunda, skapa sig ett rum för eftertanke.»jag är bara fyrtio minuter gammal. Min pappa gapade. Man har tydligen en mun. Och man kan gapa med den.«så vänder den nyfödde tillbaka sin blick mot pappan och gapar! Rum för lärande handlar om rum att visats i för att uppleva nytt, rum för att kunna dra sig undan och begrunda, få vara ifrågasättande och entusiastisk i en konstig blandning. Tills det nya rummet visar sig. Där du lyckats förena det du tidigare bar med dig med det nya, något annat än förut. Du tar ett språng in i det nya. Till ett rum utan trösklar. Så kan en process av lärande se ut. Ett rum med nuläge. Ett rum med känning av något nytt och därmed en känsla av kompetensförlust som behöver stötas och blötas. Sen rummet för språng. In i ett rum där du aldrig varit förut. Där hamnar du uppe på en höjd av eufori. Du har fattat! Du står däruppe på en ny plattform och tittar ner på de som inte ännu fattat. Stackars dom. Du måste våga hoppa lite till för att komma in i det helt nya rummet. Med ett nytt utgångsläge. Till rummet utan trösklar. Inne i det rummet finns det gott om utrymme även för en gammal hund som fortfarande har ett öppet sinne och är nyfiken. ULLA WIKLUND är utvecklingskonsulent på Rikskonserter och är författare till den nyutkomna boken När kulturen knackar på skolans dörr. JAN E SVENSSON är mångsysslare inom musik och media.

9 S TA D #2

10 En vardag börjar med att väckarklockan ringer exakt en minut över sju. Snooze. Snark. Pip igen. Snooze, snark osv. tre eller fyra gånger tills frun i huset säger nu får det fan räcka. Sen startar antingen en brottningsmatch där kläder ska sättas på en 6-årig hal ål eller ett antal skojiga försök att få ålen att vilja klä sig själv. Ofta mynnar det hela ut i tjata tjata: Gör si gör så! Kom hit kom dit! Borsta rumpan och torka tänderna! Frukost består av ett ägg. Vitan har genom alla tider lämnats kvar av ålen men nu har en svindyr raskatt för sjutusen spänn (en oändlig summa för en halvfattig familj, men det är en allt för lång historia bakom denna huvudlösa prioritering för att dra här och nu) visat sig ha ett så stort intresse för överbliven kokt äggsubstans att dess matning blivit en Du får inte säga till mig vad jag ska göra. Men han får ägg i skägget. Ja men om jag inte släpper i tid så biter han mig. Du ska göra så här vänta tills han ställer sig på bakbenen och hugger med tassarna efter äggbiten, då släpper du. Då blir han dresserad. Nej. Storebror stjäl ålens äggsked och välter ägget. NEEEEEEJ, vrålar ålen, pappa frustar i kaviarångor, sluta tjafsa låt ålen mata som hon vill. Storebror går från bordet och pappa påminner honom att ta med vällingglaset och skölja ur det. Pappa har också påmint om att inte köra ner hela lattevispen i vällingen för då pajjar motorn och håll vällingpaketet ovanför diskbänken annars kommer det pulver på golvet i köket å pappa blir kladdig när han ska göra solhälsningen även fast det varit mulet både i huvet och på himlen i flera veckor nu. Pappa brukar lägga till lite armhävningar och sexypilates-moves för att stärka

11 morgonrutin. Den andra kissen, kallad Farfar, en gammal skröplig hittekatt från Täby Galopp gillar inte äggvita. Han vill ha tomat. De underbara tillfällen då ålens yngsta storebror gör oss nöjet att äta frukost med oss, kan följande meningsutbyte höras: Du får inte mata honom så där. korsryggen, å vem dyker då upp om inte frun i huset som naturligtvis vill strosa helt planlöst fram å tillbaka i den lilla kökskorridoren där pappa tycker bäst om att göra sitt morgongymnastikprogram pga den underbart bruna 70- tals plastmatta som väcker glada barndomsminnen. Lite tandborstning och påklädning av ytterkläder och sen promenad till skolan. Promenaden frigör två saker. Pappas tankar och ålens mun. Ålen berättar om saker som hänt eller ska hända. Fina bra berättelser. Pappa tänker på annat. Ny strategi, så fort han märker att han tappat uppmärksamheten så ber han henne att starta om. Funkar ganska bra. Lämnar ålen på en skola som ska bytas bort S TA D #2

12 inom kort, den suger. 6-årsverksamhet är en gren som få behärskar, dont get me started. Sen kan man ta en cigg på vägen hem å fundera över livets alla möjligheter. Helt plötsligt är klockan 17 å det är dags att hämta ålen. Handla är alltid kul. På med Daddy- NoNo Kepsen. Kan vi köpa bullar? NoNo. Kan vi köpa saft? NoNo. Kan vi köpa jordnötter? NoNo. Kan vi köpa chips? NoNo. Kan vi köpa glass? NoNo. Kan vi köpa godis tills på lördag? NoNoNoNo. Kan jag få en croissant? Okej då, en croissant. Sen brukar ålen va ganska nöjd förutom kanske ett tuggummipaket eller en och annan chokladbit som Daddy- NoNo måste säga NoNo till. Att gå till skolan och affären brukar se ut som att pappa går fortare än ålen men egentligen går pappa sakta och ålen baklänges. Men. Efter affären, när Pappa har en bas på ryggen, ålens ryggsäck och två fulla

13 kassar med mat i händerna, då far ålen iväg. Som ett streck försvinner hon runt knuten i Farsta Centrum och pappan får skumpa efter och kommer hem helt svettig efter att ha missat hissen som ålen tog mitt framför näsan på honom. Ganska kul lek. Bra motion i alla fall. Matlagning och middag som om alla deltar brukar börja fint för att sedan flippa ur totalt. Ålen vägrar äta, katterna hotar att sätta klorna i låret på oss om vi inte»dresserar«dem med middagen, den äldsta brodern äter upp på två minuter ägnar sen resten av kvällen till att stirra på en skärm, och slipper därför delta i det rituella middagsgrälet som frugan, jag, ålen och mellanbror hamnar i för att nån inte gjort nåt som nån sagt och lovat att nån skulle ha gjort. Försoning sker omgående när alla blivit mätta och inte orkar bråka mer. Sedan brukar det bli tandborstning och läggdags med en saga, så kanske man slumrar in en timme för att sedan inte kunna somna förrän två på natten och brutalt väckas till en ny brottningsmatch fem timmar senare. Om det finns tid efter middagen och före sängen, dansar ålen å farsan framför några väl valda Gene Kelly-nummer, gärna med Frank Sinatra och New York-tema om tillfälle bjuds. Man måste ju leva också. D. S TA D #2

14

15 KLARA PERSSON är textildesigner, både under eget namn och som medlem i designgruppen y2k (www. y2kdesign.se). Till det aktuella numret av Stad har hon inspirerats av hårda, stumma material och tagit fram två stickade strukturer. Genom att använda sig av stickning som konstruktion blir textilen per automatik elastisk (jmfr väv). Elasticiteten påverkas av hur de räta maskorna förhåller sig till de aviga maskorna. o=rät/knit, x=avig/purl. S TA D #2

16 Den elastiska tron En gråmulen eftermiddag bjuder vi före detta ärkebiskop, teologen och läraren KG Hammar på kaffe och kanellängd. Vi vill samtala om hur han ser på vad kunskap är och kan vara, dess relation till rättvisa och utveckling, till staden och urbant samliv. av m ag n u s s t e n m a r k o c h p e r n i l l a g l as e r, s ta d i l l u s t r at i o n e r j e n s m ag n u s s o n

17 S TA D #2

18

19 KG hammar: En frågeställning när man talar om bildning och vishet är att vi människor vet en massa av kunskap, men vi handlar inte efter det. Ett visdomsbegrepp skulle någonstans vara förmågan att integrera det vi vet i ett handlande. Det slog mig en sak på tåget hit idag om jag får berätta en story? Jag var på en konferens om rättvis handel, om hur vi kan undvika att handelsförbindelser inte samtidigt är maktutövning eller utsugning. Där fanns en kvinna från Göteborg som var chef över en avdelning och skulle beställa 100 t-shirts med tryck till var och en. Hon tog in offerter från olika håll och den billigaste var 9:90/t-shirt. Och då satte det igång i huvudet på henne. Vad blir det över i den andra änden av kedjan? Hon bestämde sig för att följa spåret och hamnade givetvis i slavarbete på bomullsfält och i textilfabriker. Tillsammans med en vän ställde hon då frågan om de själva skulle kunna bygga ihop en kedja av Fair Trade vad skulle hända då? Det gick inte riktigt och de fick inte ihop alla led. De bestämde sig då för att köpa en gård på Sri Lanka istället, hyra in en fabrik och gör allting själva för att producera denna tröja. Priset blev 129:90/st och då var den»rättvis«. Vad drar vi då för slutsatser, vad är problemet? Det är inte så att vi inte har råd att köpa tröjan också för 129:90 och vi behöver inte det där dussinet extra tröjorna som vi kunde ha fått för samma pris. Problemet är inte att vi har för få tröjor. Vi vet att vår ekonomi är helt uppbyggd på att vi konsumerar, men egentligen skulle vi göra samma insats för vår egen ekonomi om vi köper en t-shirt för 129:90 som att köpa tretton stycken för samma summa. Vad blir då problemet som är relevant i staden? Jo, det blir då vår konsumistiska identitet, att själva livsmeningen är att konsumera. Ju mer jag kan sprida ut mina 129:90 på tretton olika veckoslut det stora problemet uppstår om jag gör min insats som samhällsmedborgare (dvs konsumerar), men gör det på ett hållbart och rättvist sätt då blir jag alltså sysslolös tolv helger av tretton. Det blir Ända fram till renässansen var Gud en självklarhet, frågan var hur man skulle förstå det. då ett existentiellt problem. Och det slog mig att detta har med staden att göra. Om staden bara fokuserar köp köp köp, inte därför att du behöver det, men för att det är själva livsmeningen vi måste göra någonting för att fylla tomrummen. Vi måste hålla igång. Då tycker jag att det blir illustrerat. PERNILLA GLASER: När du talade om hur kunskap eventuellt kan över gå i vishet, vilken typ av utrymme behöver vi ha för vilken typ av processer för att inte fastna enbart i den konsumistiska livsstilen? Som jag ser det fastnar vi just därför att vi inte har processer. Vi ser-agerar, ser-agerar. Process är något motarbetat i den strukturen och följaktligen av själva stadsstrukturen. KG: Om man tar de gamla bilderna för agora och forum så var det platser för att möta och utbyta samtal. Även om det var de fria männen i Aten, strömmade man till dessa platser för att samtala i första hand, inte för att handla, det kom senare. Bildningsbegreppet kan tolkas på så många olika sätt, men för mig med min humanistiska bakgrund är bildning att leva i samtal också med det förflutna. När vi har blivit naturvetenskapliga i vår identitet Jag menar att Darwin och Newton är ointressanta för dagens naturvetenskapliga position. Det intressanta idag är det allra senaste, det som gäller idag och det som vi agerar och bygger på. Det andra är mer av historiskt intresse, hur vi kom fram till det och när. Så är det inte med det humanistiska. Vi kan inte påstå att vi tänker bättre idag än man gjorde under antiken. Det betyder dock inte att de har tänkt rätt för oss. Vi måste tänka själva, men vi har dem som samtalspartners. Det är min poäng i hela debatten om värdegrund, som blir något diffust, metafysiskt någonting man bara bestämmer sig för att vi har en värdegrund, medan den för mig är det pågående; att man inte tror att man inte har någonting färdigt utan håller det vid liv genom att gå i dialog med det förflutna och samtiden och hela tiden omförhandla utifrån det vi vet som inte de visste. Man måste ställa frågan till det förflutna och sedan själv höra svaren. Om nu dessa bitar kommit till, hur förändrar det vårt sätt att tänka idag? Finns det andra sidor i traditionen? Detta är mest tydligt när det gäller kvinnan som alltid varit tystad. Man frågar traditionen: Fanns de inte? Jo! Och genom att aktivt bearbeta det förflutna hör vi röster vi inte hörde för 50 år sedan. Man trodde inte de fanns en gång, men så blir man mer lyhörd. Och det skulle kunna vara bildningsspåret i förhållande till det mer tekniska... S TA D #2

20 Ingen kan vara människa på egen hand. PERNILLA: Men hur står man ut med att ha det här dialektiska förhållningssättet idag? Det du beskriver förutsätter att man dels går emot det reflexmässigt mekaniska, men även målsättningssamhället där det är meningen att målet skall stakas ut, fiskelinan kastas och börja dra oss dit genast. Det är det man hela tiden affirmerar. Men i det du beskriver finns ingen möjlighet att staka ut målet eftersom man inte känner det när man träder in i samtalet. Hur står man ut med det? MAGNUS STENMARK: För den som inte har levt i detta är det kanske målsättningssamhället som är det konstiga? KG: Jag är nu 66 år och har varit med hela den moderna tiden nästan om man räknar från 1950-talet och framåt. Jag brukar säga att min barndom där jag växte upp på landet har större likheter med Jesu liv i Gallilen än med dagens samhälle. Så mycket har skett under denna tid, inte minst med ledarskap, målstyrningar och företag. Jag har haft många sorters ledningsuppdrag och exponerats för alla sorters ideologier. Det svängde mellan 60-talet och 70-talet, 70-talet och 80-talet, osv. Man blir inte längre så imponerad av det senaste PERNILLA: Men det är ett eget aktivt ställningstagande. KG: Du frågar hur man står ut jag undrar mer hur står de andra ut? Det är ett spännande liv att hela tiden förstå att vi tolkar, försöka förstå varför gör som vi gör och vad vi kan bidra med. Vad vill vi? Samtidigt som man inte kan slänga ut och sätta upp ett mål. Det kan man göra när man producerar en pryl som en kopp eller en bil, men mänskligt liv är inte så. MAGNUS: I det ligger även att man ser allting som mätbart lycka, hopp, vad det nu är. Det som man inte kan tala om men som ändå går att tala om går förlorat, det som vi lever i. KG: Dag Hammarskiöld, som man får säga var rätt så framgångsrik som ledare, säger att Insatsen söker oss, icke vi insatsen. Något så mossigt ur ledarskapssynpunkt! Att vara reaktiv, som i ett ledarskapssammanhang är det fulaste som finns: Man skall sätta upp sina mål, samla sina resurser och ta sig dit; peka med hela handen. Men han har en tilltro till att det finns en slags livets egen kreativitet som det gäller att vara lyhörd mot. Men nu associerar jag helt vilt PERNILLA: Ja, och det är underbart MAGNUS: Jag känner att man har som skurit av en bit av vad det är att vara människa. Ord som exempelvis andlighet och kultur är har helt skiljts från det vanliga livet. Kultur man tar två matskedar varannan söndag och då är det klart; andlighet man loggar in vid något speciellt tillfälle och kör ett pass. De finns inte med som en naturlig del av en ens liv och ens väsen. Jag minns nu också när konstnären Donald Judd kanske i femtioårsåldern skrev ungefär att Konst är för mig en naturlig handling. Det var ingenting som han kopplade på eller av utan en del av vem han var och det liv han levde. Ett ord som andlighet skulle inte behöva finnas, närvaron borde var en naturlig del av ens liv. KG: Vi kan minnas gångna tider där Gud var en självklarhet. Ända fram till renässansen var Gud en självklarhet, frågan var hur man skulle förstå det. Att det var en del av verkligheten var självklart för alla. Och det betyder att vi idag inte riktigt förstår deras sätt att tänka när vi delar upp saker och ting. Descartes vill att vi skaffar oss makt genom att skilja det ena från det andra och begreppsliggöra. Och så upptäcker vi genom naturvetenskapen att vi kan förklara mängder med saker och ting utan att använda referensen Gud. Gud blir då ett ting bland många istället för någonting som genomsyrar alltihop. Då får vi väldigt svårt att hantera och förstå förfluten tid och då det var en del av det självklara, att vara i konsten, att det sitter i ögat. Reggio Emilia-pedagogiken var en reaktion mot fascismen och att utbilda och fostra barn till färdiga produkter, antingen till en troende katolik eller till en lydig medborgare i en fascistisk diktatur. Den växer fram efter andra världskriget i staden Reggio Emilia i trakten av Bologna. Själv poängen är att se barnets subjektivitet och kreativa förmåga så långt det är möjligt genom att stötta, inspirera och uppmuntra, inte genom att lägga på. Jag föreläste om ledarskap på en Reggio Emilia-fortbildning i Rättvik i fredags och därför har jag det aktuellt. Detta hänger även ihop med planering. Har vi tilltro till människor som subjekt i sitt eget skapande eller skall det läggas på och försöka få dem att bete sig så att de passar in mönster? Det är alltid relevant och har med demokratisyn att göra. Skall vi bara välja dem som sen lägger mallarna för oss eller skall vi få vara med hela tiden i diskussionen? Det handlar även om hur man utformar en stad. PERNILLA: Jag kopplar ihop det med det vi talade om inledningsvis om den konsumistiska livsstilen. Att odla narcissism blir väl också ett styrmedel? Kan narcissism hindra oss i vår kunskapsutveckling? KG: När man inte kan göra skillnad på ett tryggt självmedvetande (ett subjekt) som inte låter sig manipuleras och en narcissistisk egofixering och det blir ett och det samma, då är man illa ute Det är bara att läsa vilket veckomagasin som helst som ändå formar en så stor del av världsbilden för att se att om inte allting, så väldigt mycket, vädjar till denna yta

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg

Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg Från fattigdom till rikedom - ditt ekonomiska genombrott i 10 steg STEG 1 Ändra ditt sätt att tänka De första stegen till det ekonomiska genombrottet och ekonomisk frihet handlar om förändringar inom dig.

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

När tomtemor räddade julen

När tomtemor räddade julen När tomtemor räddade julen Roller: Tomtemor: Jultomten: Dr. Nisse: Maria: Mario: Tomtenisse 1: Tomtenisse 2: Tomtenisse 3: Tomtenisse 4: Tomtenisse 5: Tomtenisse 6: Tomtenisse 7: Statister: Berättare:

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Om författaren Namn Ålder Intresse Böcker som jag inspireras av Tidigare utgivna böcker Tack till Om boken

Om författaren Namn Ålder Intresse Böcker som jag inspireras av Tidigare utgivna böcker Tack till Om boken Om författaren Namn Kevin Ålder 9 år Intresse Sport Böcker som jag inspireras av Sportböcker Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tack till Josef, Casper, Leo och Noak Om boken William upptäcker

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

LENNARTS LISTOR. En listig akrobatisk musikal med Lennart och Maja

LENNARTS LISTOR. En listig akrobatisk musikal med Lennart och Maja LENNARTS LISTOR En listig akrobatisk musikal med och Baserad på Wallces lists Ellenor Lindgren 2009 1 Om pjäsen/scenen En fartfylld musikal med akrobatik och dans på ca 35-40 minuter. Musiken är lite funkinfluerad

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 3 Det vardagliga vansinnet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer