ÅRSBERÄTTELSE. och årsredovisning för Svenska Missionskyrkan 2007

Transkript

1 Box 6302, Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 8 tfn fax info@missionskyrkan.se ÅRSBERÄTTELSE och årsredovisning för Svenska Missionskyrkan 2007

2 Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det Lukas 2:19 Maria hade fött sin son och herdarna hade fått del av änglakörens mäktiga budskap! Herdarna skyndade, uppfyllda av sin upplevelse, till Betlehem för att berätta om änglabesöket för de unga föräldrarna. Maria hade inte ord att uttrycka allt det hon upplevt, berättar Lukas för oss. Tid för ord skulle komma, nu var det tid att begrunda. I den känslan kan vi ta del av en kyrkas berättelse. Du håller den i din hand. Allt som vi i vår kyrka upplevt under det gångna verksamhetsåret går inte att uttrycka i ord. Det finns heliga möten och ögonblick som inte bör basuneras ut inför allt och alla. Det finns upplevelser som man ska ta till sitt hjärta för begrundan. Å andra sidan finns det väldigt mycket som vi både vill och bör berätta om. Därför har du nu en stund av spännande läsning när du tar del av denna berättelse. Berättelsen handlar, djupast sett, om den Jesus Kristus som mött oss personligen, som församling och som kyrka! Jesus Kristus bjuder oss in på efterföljelsens väg. Därför finns Svenska Missionskyrkan. Det är hans församling och han vill att vi ska vara hans medarbetare och räcka evangelium till människor nära och långt borta. Det är i tacksamhet till denne Kristus som vi nu vill berätta om livet i Svenska Missionskyrkan. Under året som gått har ett förhållningssätt präglat mycket av det vi vill göra och vara som församling och kyrka. Det handlar om att Vi Vill Växa. Jag är av den uppfattningen att vi växer oavsett vi vill det eller inte! Växandet hör till livet. Vår devis andas dock en stor bön och längtan att växa i Kristus. Då handlar det om att frimodigt stå för rättfärdighetens budskap mitt i vårt samhälle ett budskap som befriar och upprättar individer och sammanhang. Det handlar om att växa i relation till andra kyrkor och samfund i vårt land och om att växa i relation till våra systrar och bröder i kyrkor över vår värld. Göran Zettergren missionsföreståndare 1

3 Svenska Missionskyrkan öppen, evangelisk och medmänsklig En kyrka med rum för hela livet, som erbjuder befrielse och upprättelse genom mötet med Jesus Kristus. Detta är svenska Missionskyrkans vision och den visionen växer sig allt starkare. Den uttrycker en kyrkas längtan efter att vara relevant för människor i 2000-talet, att erbjuda rum och gemenskap i alla livets skeden. Samtidigt visar visionen på kärnan, på uppdraget att förmedla evangelium och mötet med Herren. Tron på Jesus Kristus är central i Missionskyrkan. Det är den tron som förenar de medlemmarna i de 700 församlingarna. Det är också den tron som förenar Missionskyrkan med andra kyrkor, i Sverige och i andra länder. I tron på Jesus Kristus finns enhet, men också samtidigt mångfald och dynamik. Inom Missionskyrkan vill vi ge rum för olika åsikter vi tror att en kyrka vitaliseras av att frågorna ställs och att synpunkter bryts mot varandra. Missionskyrkan präglas av en starkt ekumenisk målsättning. Under året har ett samverkansavtal upprättats Missionskyrkan Svenska Missionsförbundet bildades E J Ekman var missionsföreståndare de första 25 åren. P P Waldenström kom att prägla teologin. Sedan år 2003 heter vi Svenska Missionskyrkan, eller bara Missionskyrkan. Antal församlingar: 697 Antal distrikt: 8 Antal medlemmar: Antal betjänade: Barn- och ungdomsarbetet bedrivs av SMU, Svenska Missionskyrkans Ungdom. med Svenska kyrkan. Detta innebär början till fördjupat samarbete mellan de båda kyrkorna på lokal- och riksplanet. Samtidigt för Missionskyrkan en dialog med Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige om en gemensam framtid. Under verksamhetsåret 2006/2007 mejslades de tre värdeorden öppen, evangelisk och medmänsklig ut. Sådan vill Missionskyrkan framstå och sådan vill hon vara. Missionskyrkan är församlingarna Missionskyrkans centrala verksamhet pågår i dess 700 församlingar. Dessa församlingar är självständiga. De beslutar själva om verksamhet och ekonomi. De väljer också styrelse och kallar pastor, som sedan tillsammans utgör församlingens ledarskap. I församlingarna firas gudstjänst, här firar man nattvard, här är församlingarnas diakonala arbete en förlängd 2 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

4 Svenska Missionskyrkan Församlingarna inom Svenska Missionskyrkan väljer ombud till kyrkokonferensen SMU * SMU-föreningarna väljer ombud till riksmötet Beredningsutskott Valberedning Kyrkokonferensen högsta beslutande organ (samtliga församlingar), möts en gång per år Riksmötet högsta beslutande organ Kyrkostyrelsen Missionsföreståndaren SMUstyrelsen Distriktsföreståndarna SMU:s förbundssekreterare Arbetsutskott Bidragsdelegation Folkhögskoleråd Förvaltningsråd Svenska Missions kyrkans kansli SMU:s rikskansli Ansvarsnämnd Antagningsnämnd Församlingsråd * Från och med 1 september 2008 sker SMU riks arbete genom equmenia. arm ut till samhället och här erbjuds barn- och ungdomsarbete i de lokala SMU-föreningarna. Den som tror på Jesus Kristus och vill växa i tro är välkommen att dela liv och gemenskap. En öppen kyrka Öppen, evangelisk och medmänsklig. Öppenheten märks bland annat i respekten för olika traditioner när det gäller dopet. Vanligast är barndopet, men de föräldrar som vill att deras barn själva ska fatta beslut om dop senare i livet erbjuds barnvälsignelse. Oftast är den som tror och är medlem också döpt. Men dopet är inte ett krav för medlemskap. Det gemensamma i Missionskyrkan Varje församling inom Svenska Missionskyrkan beslutar om sin egen verksamhet, men det finns också åtaganden som är gemensamma. Några av dessa är utbildning av pastorer, diakoner och missionärer. Alla församlingar delar också ansvaret för gemensamma resurser. På det nationella området är sådana resurser till exempel Missionskyrkans kansli, evangelister, musikkonsulenter, storstadskonsulent och församlingsmentorer. Det utvecklingssamarbete Missionskyrkan driver tillsammans med systerkyrkor i andra länder är också ett gemensamt ansvar för församlingarna. Kyrkokonferensen Kyrkokonferensen är Missionskyrkans högsta beslutande organ. Kyrkokonferensen, som har en stark demokratisk förankring, möts varje år och beslutar då om det gemensamma arbetet. I kyrkokonferensen väljs kyrkostyrelse som tillsammans med missionsföreståndare leder Missionskyrkans arbete mellan konferenserna. Svenska Missionskyrkan 3

5 Kyrkokonferensen Kyrkokonferensen är Missionskyrkans hösta beslutande organ. Varje församling som tillhör Missionskyrkan har rätt att representeras via ombud. Genom direktrepresentation är konferensen en viktig mötesplats för överläggningar och beslut om gemensamma åtaganden. Konferensen är öppen även för dem som inte är ombud och välkomnar alla att ta del av viktiga frågor, gemenskap och gudstjänster. Kyrkokonferensen 2007, juni i Stockholm, var den 129:e i ordningen. 308 församlingar var representerade genom 567 ombud års konferens samlades kring orden Våga växa vila vandra. Dessa ord ville visa på modet som växer fram i mötet med Jesus Kristus, ett mod som hjälper oss att våga välja nya vägar och ett mod som hjälper oss att finna former för vila och återhämtning. Men även ett mod som utmanar oss att vandra vidare mot växt och mognad. Konferensdagarna fylldes till stor del av förhandlingar, men också av cirka 40 seminarier, andakter, gudstjänster och sena kvällsprogram. Exempelvis arrangerades ett författarmöte med Elisabeth Sandlund. Vid 2006 års kyrkokonferens introducerades förhandlingsrelaterade seminarier och påverkanstorg som nya arbetsmodeller, i syfte att stärka demokratin och ge fler deltagare möjlighet att få sin röst hörd. Även vid kyrkokonferensen 2007 användes dessa båda modeller. I de förhandlingsrelaterade seminarierna behandlades ämnen kopplade till föredragningslistan. På påverkanstorget behandlades de fem inkomna motionerna, verksamhetsplan och budget, ekumenisk överenskommelse med Metodistkyrkan och Baptistsamfundet och förslag till offentliga uttalande från konferensen. Kyrkostyrelsens kandidater presenterades och intervjuades där. Konferensen fattade beslut om verksamhetsplan och budget. Det togs beslut om en ekumenisk överenskommelse mellan Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan. De tre samfundens respektive styrelser fick i uppdrag att till den gemensamma årskonferensen 2008 presentera förslag till avsiktsförklaring om ett framtida gemensamt samfund. Klas Johansson valdes till distriktsföreståndare i Övre Norrlands distrikt. Nio pastorer och åtta diakoner ordinerades vid konferensens högtidsgudstjänst. 4 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

6 Några tankar om min ordination I en del familjer är det självklart att man går till kyrkans gudstjänster tillsammans. I min familj har det inte varit så. Att stå där, under ordinationsgudstjänten, och sjunga, lyssna till bibelläsning och predikan, att bekänna den kristna tron och att fira nattvard tillsammans med familj, släkt och vänner det var starkt. Jag känner en stor tacksamhet över att få ha varit med om detta tillsammans med de människor som älskar och känner mig bäst. Under studietiden har vi som blivande pastorer fått möjlighet att vrida och vända på de stora frågorna. Tillsammans med lärare och mentorer har vi ifrågasatt det enkla, billiga och invanda. Nya perspektiv har klarnat, samtidigt som vissa frågor kvarstår och nya frågor tillkommit. Det var en starkt känsla i att stämma in i den apostoliska trosbekännelsen, där i Filadelfiakyrkan. De här orden förhandlar vi inte bort. Detta är koncentratet av Guds uppenbarelse som Fader, Son och Ande, så som kyrkan uppfattat den. Här förenas vi med kristna från alla länder och tider. En stor vånda fyllde mig den där kvällen. Vilket gensvar kommer det bli på vårt predikande? Kommer nya människor stämma in i lovsången och bekännelsen, allt eftersom vår åldrade kyrka krymper? Kommer vi få se nya generationer växa fram och ta plats i kyrkan, som en frukt av vårt arbete? Och hur ska man undvika att inte själv tröttna eller förlora sitt fokus? Jag tror det är nödvändigt för alla pastorer att ofta påminna sig själv om löftena i ordinationen. Att genom Guds nåd predika Ordet och undervisa, förvalta sakramenten, utöva själavård och leda församlingens liv i gudstjänst och mission. Det är givna uppgifter som vi inte kan förhandla bort. Här står vi också i en lång tradition av troget tjänande. Ordinationen var en stor dag, men jag kan inte se det som ett avslut. Förberedelser inför predikningar, tillägnandet av nya teologiska rön, den livslånga vandringen med de stora teologiska mästarna som gått före och samtalet med kollegor och församlingsmedlemmar allt detta är ett livslångt projekt. Min förhoppning i livet som pastor är att få förvalta den kristna läran och uttolka den på ett trovärdigt sätt. Daniel Berg Kyrkokonferensen 5

7 Kyrkostyrelsen Kyrkostyrelsen har mellan kyrkokonferenserna ansvaret för att planera och leda Missionskyrkans arbete tillsammans med missionsföreståndaren. Kyrkostyrelsen har 16 ledamöter. Kyrkostyrelsens arbetsutskott med fem ledamöter hanterar löpande ärenden och förbereder styrelsens möten. Såväl Kyrkostyrelsen som arbetsutskottet hade sex stycken en- och tvådagarsmöten under året. Några styrelseledamöter sitter i folkhögskolerådet och andra i förvaltningsrådet råden lägger vid behov fram frågor till beslut i styrelsen. Andra styrelseorgan är dels bidragsdelegationen som beslutar om stöd till lokala församlingar, och kommunikations- och mediarådet. Styrelseledamöter är dessutom engagerade i några av de styrelser där Missionskyrkan är huvudman. Ordförande och två vice ordföranden utgör ett presidium som deltar i ekumeniska samtal och har planeringsuppgifter. Styrelsen är formellt ansvarig för all verksamhet som beskrivs i årsberättelsen. Nedan nämns endast de områden som varit av främst principiell betydelse. Ekumenik Efter den ekumeniska överenskommelsen med Svenska kyrkan har styrelsen godkänt några lokala samarbetsavtal och följer utvecklingen med intresse. Styrelsens presidium för samtal med presidierna för styrelserna i Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. Även samfundsstyrelserna har mötts i gemensamma överläggningar. En ekumenisk överenskommelse gjordes under året. Inför 2008 års gemensamma kyrkokonferens, Göteborgsmötet, hanteras frågan om en avsiktsförklaring för att bilda en gemensam kyrka. De tre ungdomsförbundens federationsbildning har skett, equmenia är bildat. Kontakten mellan kyrkostyrelsen och SMU har varit tät under den processen. Kyrkostyrelsens linje inför framtiden är att ett samgående mellan ungdomsförbunden kopplas till ett samgående mellan samfunden. Förberedelser har skett inför en breddning av huvudmannaskapet för THS tillsammans med Metodistkyrkan. Utbildningscentrum Lidingö Kyrkostyrelsen har fortsatt följt utvecklingen på Utbildningscentrum Lidingö (UCL). Verksamhet och ekonomi där har kommit i betydligt bättre balans. Kyrkostyrelsen gläder sig åt den utvecklingen och för 2008 kvarstår för UCL att slutföra diskussioner om fastighetsekonomin. Verksamheten och Missionskyrkans utvecklingsarbete regleras i årliga avtal. En ny professionell ungdomsledarutbildning är på planeringsstadiet. Samverkan med SMU Projektet inuti, om tro, omvändelse och församling, har under året avslutats. En fortsättning utifrån den negativa medlemstrenden i både SMU och Missionskyrkan har bland annat varit skäl för att fortsätta planering på ett nytt långsiktigt samarbete med namnet Vi Vill Växa. Samtal har även hållits med SMU kring kyrka-idrott. Genomlysning av olika arbetsgrenar Kyrkostyrelsen har lagt vikt vid att tränga djupare in i några viktiga verksamheter för att bättre kunna ta ställningar till prioriteringar och inriktning av arbetet: Sändaren och Berling media antagningsnämnden och medarbetarrekrytering kyrka samhälle medlemskapsfrågan pensionsfrågan för medarbetare församlingsplantering Gummessons Bok & Musik och dess framtid Diakonia och SMR Professionell ungdomsledarutbildning och UCL 6 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

8 Huvudmannaskap Det finns en rad organ genom vilka Missionskyrkan utför både eget arbete och arbete tillsammans med andra. Kyrko styrelsen har ansvar att följa dessa verksamheter. För att göra ansvaret mer konkret följer styrelsen arbetet och prövar graden av engagemang för Missionskyrkans huvudmannaskap i bolag, stiftelser och annat. Här är en lista på dessa verksamheter: Aktiebolag Berling Media AB Eldsjäl Fond AB Svensk Frikyrkopress AB (Sändaren) Gummessons Bok & Musik AB SMF Hotell och Pensionat AB (vilande) Kyrkostyrelsens ledamöter. Bakre raden: Claes Jonsson, Lennart Henriksson, Ulf Hållmarker, Christer Hårrskog, Iréne Langvik, Göran Kihlström. Mellersta raden: Per Rydwik och Runa Wester. Främre raden: Lennart Halfvarson, Karin Kopparmalms Lindblad, Jean-Claude Loubelo, Lehna Rönneklev, Kerstin Torgeby och Lars Junelind. Infällda: Cicci Hallström och Mona Angel. Viktiga beslut under året Uppdatering av ekumenisk policy och handlingsplan för Svenska Missionskyrkan Agenda KK har avslutat en utredning om förändringar i arbetssättet under Kyrkokonferensen Missionskyrkan har blivit medlem i Arbetsgivaralliansen. Pensionsfrågan har blivit föremål för fördjupad bearbetning Äktenskapslagstiftningen som planläggs har föranlett ett gemensamt yttrande tillsammans med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan, förutom att Missionskyrkan stöder SKR:s yttrande En ny policy för Diakonia har tagits fram Registerprogrammet Repet för missionsförsamlingar och SMU-föreningar har fått extra stöd för att kunna färdigställas Fastighetsägandet ska få en aktiv bearbetning vad gäller upprustningar och budgetprocessen Församlingsrådets funktioner har setts över Verksamhetsplaner och budget har fått ett stort utrymme Arbetsmiljön har följs upp Principer för Församlingens missionär har antagits En kommunikationspolicy är antagen Samarbetsavtal har inrättats med Evangelical Covenant Church, USA Andelsföreningar Härnösands folkhögskola Karlskoga folkhögskola Södra Vätterbygdens folkhögskola Teologiska Högskolan, Stockholm Ideella föreningar Utbildningscentrum Lidingö (UCL) Diakonia Hela Människan Studieförbundet Bilda Stockholms kristliga ynglingaförening (SKY) Stiftelser och liknande Frikyrkliga studenthemmet, Lund Waldenströmska studenthemmet, Uppsala SKY:s stipendiefond Gustav Adolf och Erik Roséns Missionsfond CE Wikströms minne FACE (utvecklingsstiftelse i Ecuador) ASUdh (katastrofhjälps- och utvecklingsorgan i Kongo-Brazzaville) Össlövsdonationen Systrarna Bodins stiftelse Ekumeniska organ Sveriges Frikyrkosamråd Sveriges Kristna Råd (SKR) Svenska Bibelsällskapet Svenska Missionsrådet (SMR) Internationella Federationen av Fria Evangeliska Kyrkor (IFFEC) Reformerta Kyrkornas Världsallians (WARC) Europeiska Kyrkokonferensen (CEC) Kyrkornas Världsråd (KV el WCC) Samarbete regleras även genom de avtal som kyrko - styrelsen tecknar med systerkyrkor i olika delar av världen. Kyrkostyrelsen 7

9 Pastorer och diakoner Vid årsskiftet 07/08 fanns totalt 690 ordinerade pastorer i Svenska Missionskyrkan. Det senaste året har det totala antalet pastorer minskat, mest beroende på pensionsavgång. Även de närmaste åren kommer ett stort antal pastorer att uppnå pensionsålder. Samtidigt som pastorer går i pension står nya på tur att gå in i tjänst. Antalet pastorskandidater inom Missionskyrkan har fortsatt att öka. För närvarande förbereder sig 64 pastorskandidater för tjänst. Vid årsskiftet fanns 287 diakoner i Missionskyrkan. Antalet diakoner har inte förändrats de senaste åren. Antalet diakonkandidater ökat det senaste året. För närvarande förbereder sig 14 kandidater för tjänst i kyrka och samhälle. 13 nya pastorer har tillträtt tjänst under året. 37 pastorer har lämnat aktiv tjänst under samma tid. 8 nya diakoner har tillträtt tjänst under året. 18 diakoner har lämnat aktivt tjänst under samma tid. Pensionärer är ej medräknade i siffrorna ovan. Pastorer i Svenska Missionskyrkan Diakoner i Svenska Missionskyrkan + Svenska Frälsningsarmén det åttonde, icke-territoriella, distriktet Distriktsföreståndarna. Från vänster: Roland Brage, Ola Bojestig, Helén Friberg, Lennart Johansson, Gunnel Jacobsson-Kritz, Lennart Renöfält, Klas Johansson. Distriktsföreståndarna Svenska Missionskyrkan är uppdelad i sju geografiska distrikt. Varje distrikt leds av en distriktsföreståndare, som tillsammans med distriktsmedarbetare och distriktsstyrelse ansvarar för det regionala arbetet. Distriktsföreståndarna är Missionskyrkans andliga ledare och samverkar med missionsföreståndaren. Distriktsföreståndarna betjänar församlingarna i sina respektive distrikt och har ett särskilt ansvar för församlingsplantering och växt samt för att det ekumeniska samarbetet med Svenska kyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige får lokala uttryck. 8 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

10 2005 års siffror jfr +/ års siffror jfr +/ Summa Sv. Frälsningsarmén Finska Frikyrkan Övre Norrland Östra Götaland Örebro VärmlandDal Västra Götaland Södra Götaland Mälardalen Mellansvenska Distrikt Antal pastorer i församlingstjänst Antal diakoner i församlingstjänst Antal anställda ungdomsledare Antal församlingar Antal medlemmar vid redovisningsårets början Upptagna på bekännelse Barn upptagna på föräldrars önskan Upptagna från missionsförsamling Upptagna från andra församlingar Sammanlagt upptagna under året Avlidna Utflyttade till missionsförsamling Utflyttade till andra församlingar På annat sätt utgångna Sammanlagt utgångna under året Antal medlemmar vid årets slut Därav barn upptagna på föräldrars önskan Svenska Missionskyrkans församlingar den 31 december 2007 Statistik Missionskyrkans församlingar 9

11 En kyrka med rum för hela livet Målbild 2010 Målbild 2010 fastställdes av kyrkostyrelsen i oktober 2004 (se bilaga, sid. 88). Målbilden inleddes med visionen: En kyrka med rum för hela livet som erbjuder befrielse och upprättelse genom mötet med Jesus Kristus Utifrån denna vision ställdes ett antal mål upp för de närmaste årens verksamhet, indelade i fyra strategiska områden för Missionskyrkan på vägen mot 2010: Stöd till församlingars fördjupning och växt En levande kraft i samhället Gemensamt ansvar i internationell mission Kreativ arbetsgemenskap Innan målbilden fastställdes hade den diskuterats i många olika sammanhang, bland annat i ett särskilt utskott i kyrkokonferensen Även om målbilden skulle vara ett styrdokument för kyrkostyrelsen betonade utskottet i sin rapport att den kräver ett arbetssätt i dialog med församlingar och SMU. Utskottet uppmanade kyrkostyrelsen att utarbeta ett arbetssätt för uppföljning och utvärdering. Målbild 2010 fastställdes sedan av både kyrkostyrelsen och SMU-styrelsen. Från målbild till verksamhetsplan Inför 2006/07 tillämpades Målbild 2010 för andra gången vid utformningen av verksamhetsplanen för Svenska Missionskyrkan på riksplanet. I den årliga verksamhetsplanen bryts målbilden ner i ett antal rimliga verksamhetsmål för året för att kunna ta fortsatta steg på väg mot målbilden. Verksamhetsmålen har utformats i samråd med SMU, distrikten, skolorna och några av våra internationella systerkyrkor. Planen förutsätter ett brett samarbete mellan olika delar av kyrkan liksom en fördjupad ekumenisk samverkan med andra kyrkor. Som ett övergripande mål för Missionskyrkan angavs: I längtan efter att människor ska få lära känna Jesus Kristus, komma till tro och upptäcka församlingen som gemenskap för liv och tjänst vill vi till 2010 bryta minskningen av antalet medlemmar och deltagare i kyrkans och SMUs verksamhet. Under detta år har vi haft glädjen att se hur kyrkostyrelsens målbild fortsatt bidra till att bygga en stabil grund för samarbete och utveckling. Vi har sett församlingar, distrikt och olika organ inom kyrkan formulera nya mål för sin egen verksamhet, ofta i relation till Målbild Alla mål har inte uppnåtts men på andra områden har utvecklingen kommit längre än vi vågade planera för. För att vi gemensamt ska lära inför framtiden är det viktigt med en tydlig uppföljning av verksamhetsplanen och de särskilda mål som sattes upp. Den vill vi ge här. 10 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

12 Förnyelse och församlingsutveckling Behovet av förnyelse och utveckling behöver få sitt svar på flera olika plan. Det handlar om möjligheter till personlig fördjupning och andlig utveckling och det kräver samtidigt ett medvetet arbete med att stödja församlingar och förtroendevalda i deras utveckling. Om den nedåtgående trenden i medlemstalet ska vändas behöver nya församlingar planteras. Andlig fördjupning och vägledning För att möta det stora behovet och den växande längtan efter andlig fördjupning sker ett målmedvetet arbete med utrymme för många uttryckssätt. Arbetsgruppen för andlig fördjupning har en mål- och handlingsplan som i första skedet vänder sig till medarbetare. Man inbjuder till retreater, retreatledarutbildning, pilgrimsledarutbildning och kurs i andlig vägledning. Målsättningen är det ska växa fram flera konkreta redskap som stämmer med vår tids behov för att stimulera den andliga fördjupningen i församlingsliv och i enskilda männis- kors liv. Samverkan sker bland annat med retreatgårdar, folkhögskolor och nätverk. För att ta till vara erfarenheter och kompetens samverkar vi gärna i ekumenisk anda. Inspiration hämtas både från andra traditioner och andra länder. Ur verksamhetsplanen: Rörelsen mot fördjupning och andlig vägledning har stärkts, bland annat genom ett nätverk av retreat- och pilgrimsledare inom Missionskyrkan. Förnyelse och församlingsutveckling 11

13 Ur verksamhetsplanen: Tio nya församlingsmentorer har rekryterats och utbildats och 30 församlingar/smu- föreningar har inlett nya mentorsprocesser. Nya församlingsmentorer I november varje år anordnas en grundkurs för nya mentorer och en fortbildningskurs för de som redan är inne i uppgiften. Hösten 2006 samlades tio deltagare på Grundkursen. Det uppsatta målet nåddes alltså! Däremot nådde vi inte fram till målet när det gäller nya utvecklingsprocesser med mentor i församlingarna. 19 nya utvecklingsprocesser startade och tre processer som varit vilande togs upp igen. Sju av dessa processer kompletterades med en NFU-undersökning. Därutöver gjorde 21 församlingar sin andra eller tredje NFU-undersökning. I samverkan med SMU har inuti-processer också genomförts i flera församlingar. Vi kan alltså urskilja tre olika utvecklingsprocesser i Missionskyrkan och SMU under verksamhetsåret: samverkan med församlingsmentor Naturlig FörsamlingsUtveckling (NFU) inuti Mentorskurs 2006 på Utbildningscentrum Lidingö. Utbildningsbehovet av ledare för befintliga och nya musikgrupper är stort. Sången och musiken är en väsentlig del i vår gemenskap. Med utbildningen Lust att Leda ges kunskap och lust till ett ledarskap för visionen Vi Vill Växa. Under hösten 2006 startade fyra Lust att Ledautbildningar som avslutades i april 2007: Falköping, Falun, Skövde och Örnsköldsvik. Utbildningarna genomfördes med hjälp av utbildade pedagoger. Blandad kör var inriktning för utbildningarna i Falun, Skövde och Örnsköldsvik. I Falköping stod barnkör i fokus. Ur verksamhetsplanen: Ett musikprojekt har startats med SMU för att stimulera gudstjänstlivet och stärka ungdomars roll i kyrkan. Ett musikprojekt med SMU Musiken har i inuti-processen förts upp som en vattendelare mellan unga och äldre i församlingen. Som ett svar på detta kom idén att satsa på ett musikprojekt tillsammans med SMU. Det tilltänkta musikprojektet genomfördes dock aldrig. I samtal med SMU visade det sig att det inte fanns resurser till att genomföra ännu ett projekt. Istället föll valet på att satsa ytterligare på Lust att leda med ambitionen att få fram kör- och musikledare för barn och ungdomar. Det har nämligen visat sig att just bristen på ledare hindrar mycket av musikaktiviteterna för unga i kyrkan. 12 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

14 Regionala styrelsekonferenser Under hösten 2006 genomfördes styrelse- och ungdomsrådskonferenser i alla Missionskyrkans sju geografiska distrikt. Gemensamt för konferenserna var att de fokuserade på temat Vi vill växa och utifrån detta anordnades seminarier och diskussioner. I utformningen och genomförandet fanns stora lokala variationer. Konferenserna planerades i samverkan mellan distrikten och Missionskyrkans och SMUs kanslier. Konferenserna fick övervägande positiv respons från deltagarna. Sammanlagt deltog 590 personer i de olika konferenserna. Ur verksamhetsplanen: I samverkan med distrikten och SMU har styrelsekonferenser arrangerats med 500 förtroendevalda och fokus på församlings- och medlemsutveckling. Ur verksamhetsplanen: Med erfarenheter från de första åren av arbete med församlingsplantering har nya riktlinjer antagits med syfte att förankra arbetet i varje distrikt. Riktlinjer för församlingsplantering Nya riktlinjer för församlingsplantering antogs av kyrkostyrelsen i maj Riktlinjerna utgör ett komplement till den strategi för församlingsgrundande som antogs oktober En ny handlingsplan för församlingsplantering beräknas vara klar våren Arbetet sker utifrån de grundläggande värderingarna i riktlinjerna och strategin. Välkomnandet av de två första nya församlingarna på 18 år i kyrkokonferensen 2007 var en stor uppmuntran för arbetet. Förnyelse och församlingsutveckling 13

15 Den ekumeniska överenskommelsen med Svenska kyrkan undertecknades vid en högtid i Uppsala domkyrka. Foto: Anders Tuckler/IKON Steg mot enhet Den kristna enheten hör till kyrkans innersta identitet. De ekumeniskt målen inför 2006/07 gällde dels att fullfölja den ekumeniska överenskommelsen med Svenska kyrkan till stöd för lokal gemenskap och samverkan, dels att träffa en överenskommelse om kyrkogemenskap med Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Baptistsamfundet. Ekumenisk policy och handlingsplan Den ekumeniska policy och handlingsplan som antogs av kyrkostyrelsen 2004 uppdateras årligen. Handlingsplanen utvecklar kyrkoordningens ekumeniska mål: gemenskap i nattvard och evangelisation, ömsesidigt erkännande av andra kyrkors ordinerade tjänster, söka vägar för kyrkogemenskap eller samgående samt stimulera internationellt ekumeniskt arbete. År 2007 utvärderades den första treårsperioden. De flesta målen har uppnåtts, bland annat en ekumenisk överenskommelse med Svenska kyrkan, överenskommelser med flera andra samfund när det gäller gemensamma församlingar och temporär utlåning av pastorer eller diakoner, liksom rutiner för övergång till annat kyrkosamfund. Prioriteringen var dels att följa upp överenskommelsen med Svenska kyrkan, dels intensifierat arbete för gemenskap med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan. Ur verksamhetsplanen: Kyrkogemenskap har upprättats med Svenska kyrkan och lett till olika typer av lokala avtal om samverkan. Missionskyrkan och Svenska kyrkan Den 2 december 2006 undertecknandes den ekumeniska överenskommelsen mellan Missionskyrkan och Svenska kyrkan i Uppsala domkyrka. I anslutning till samtal om lokala avtal har tillämpningsordningar och tolkningar bearbetats av samarbetsrådet. Många lokala exempel har varit utgångspunkten för till exempel samarbete mellan präster och pastorer, gemensamt gudstjänstliv, upplåtelse av kyrkorum samt olika varianter av lokala avtal. Ett stort antal samtalsdagar har hållits på stifts- och distriktsnivå över hela landet. En reviderad upplaga av bakgrundsdokumentet är under arbete. Det är angeläget att varje församling prövar möjligheterna att ingå lokala samarbetsavtal alltifrån ett enkelt avtal till mer omfattande samarbete enligt kyrkokonferensens rekommendation. Sådana avtal bör växa fram successivt så att de är väl grundade i församlingslivet. Enligt överenskommelse skall de godkännas av kyrkostyrelsen i Missionskyrkan respektive domkapitlet i Svenska kyrkan. Fördjupade teologiska samtal kring kyrko- och församlingssyn har påbörjats i samarbetsrådet. Ett praktiskt utbyte av synpunkter äger också rum mellan de två kyrkornas teologiska kommittéer när det gäller frågor kring samlevnad och kärlek. 14 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

16 aktenskapslag indd 1 Ur verksamhetsplanen: Överenskommelse om kyrkogemenskap har träffats med Metodistkyrkan och Baptistsamfundet. Mot en gemensam framtid Vid årsskiftet 2006/07 genomfördes en enkät i församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan om den ekumeniska överenskommelse som styrelserna hade antagit. Frågan ställdes också hur man ser på en gemensam framtid. En majoritet inom de tre samfunden uttalade sig positivt till att gå vidare med detta arbete. Avsikten var att få en uppfattning om vart vinden blåser i församlingarna, men också att dela en växande övertygelse om en möjlig gemensam framtidsväg med församlingarna. De tre samfundens konferenser 2007 bekräftade den ekumeniska överenskommelse som respektive styrelse fattat beslut om under Styrelserna fick i uppdrag att inför den gemensamma konferensen i Göteborg 2008 presentera en avsiktsförklaring om en gemensam framtid. Beslutsformuleringarna kom att variera något. Samarbetsrådet har fortsatt sitt arbete med ett dokument, Gemensam tro, samt med de frågor som kommentarer i enkätsvaren aktualiserat. Med detta arbete slutförs samarbetsrådets uppdrag. För det fortsatta arbetet inför en avsiktsförklaring har en särskild processgrupp tillsatts av styrelserna. Samtal med andra kyrkor Samarbetsrådet med Stockholms katolska stift arbetade vidare med frågan om ömsesidigt doperkännande. Detta undertecknades vid en gemensam gudstjänst i Mikaelikyrkan, Skärholmen, i samband med böneveckan i januari Detta erkännande, som väckt internationell uppmärksamhet, betonar dopet som det grundläggande enhetstecknet för den kristna kyrkan. Den innehåller också en uppmaning till andra kyrkor eller samfund i SKR att pröva förutsättningarna för doperkännande. Fortlöpande samtal hålls också med Alliansmissionen som Missionskyrkan har ett 30-tal gemensamma församlingar med. Sveriges kristna råd Så stor del som möjligt av teologiskt utvecklingsarbete sker ekumeniskt. Ofta inom Sveriges kristna råd. Arbetet kring ecklesiologi om den kristna kyrkans väsen och uppgift i det omgivande samhället har fortsatt. Resultatet ska redovisas i en skrift under Ett annat område som särskilt aktualiserades under våren 2007 är utredningsförslaget om ny äktenskapslagstiftning, där samtliga kyrkor inom SKR uttalade sig för att äktenskapsbegreppet borde undvikas i lagtext med hänsyn till olikheterna i tolkningen av detta begrepp. Tillsammans med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan författades ett remissvar i samband med att utredningens förslag presenterades. I samband med att äktenskapsutredningens förslag presenterades distribuerade Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan en folder där några gemensamma principfrågor aktualiserades. Foldern kom att utgöra grunden för ett gemensamt remissvar. Steg mot enhet 15

17 Daniel Ibrahim tillsammans med pastorn i libanons sydligaste församling, nära gränsen till Israel. Rum för de nya svenskarna Missionskyrkan vill vara en kyrka som bär färg av det mångkulturella samhället och är en tydlig kraft i integrationen mellan människor av olika etniskt och kulturellt ursprung. Målen för 2006/07 gällde ökad kompetens i asyl- och integrationsfrågor och att ta nya konkreta initiativ med gudstjänster och pastorala tjänster på andra språk än svenska. Ur verksamhetsplanen: En arabisktalande pastor är i tjänst i Stockholmsområdet. Arabisktalande pastor i tjänst I kyrkokonferensen 2007 ordinerades Daniel Ibrahim, Södertälje, till pastor. Han påbörjade under året en tjänst i församlingen i Södertälje men betjänar också arabisktalande i Järfälla och på andra platser. Daniel Ibrahim har också varit med om att stärka kontakten med The National Evangelical Synod of Syria and Lebanon, en presbyteriansk kyrka, där han tillbringade sex veckor under hösten Bereda rum för nya svenskar Det är svårt att med säkerhet säga om det tagits nya initiativ i 25 församlingar eller inte. Initiativen har förmodligen tagits, men det är svårt att få fram uppgifter. Nytt arbete för att bereda rum för nya svenskar har kommit igång för bland annat flyktingar från Burma och persisktalande på några platser. Ur verksamhetsplanen: 25 församlingar har tagit nya initiativ för att bereda rum för de nya svenskarna i sin gemenskap. 16 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

18 Ur verksamhetsplanen: Som en uppföljning av Påskuppropet 2005 har församlingarnas kompetens i asyl- och integrationsfrågor stärkts genom utbildningar i samverkan med Sveriges Kristna Råd. Asyl- och integrationsfrågor Sveriges Kristna Råd har genomfört några kurser i asyloch flyktingarbete. För att särskilt inspirera och stärka missionsförsamlingar i bostadsområden med stor kulturell mångfald planerades kursdagar om integrationsarbete i Stockholm, Malmö och Göteborg. Tyvärr kunde ingen av dessa genomföras på grund av för få anmälningar. Detta har dock sporrat till att göra kursdagar som svarar bättre mot det behov och det engagemang som finns. En sådan kursdag genomförs i mars 2008 med temat Mångfalden är här i Hammarkullen, Angered. Per Jennervall och Sanna Mansouri. Söndagsskolebarn från Majornas missionsförsamling. Gudstjänster på fl er språk I Fiskebäcks missionsförsamling möts nu en engelsktalande församlingsgrupp. Gudstjänster och söndagsskola sker parallellt på svenska och engelska. I bland annat Majornas Missionskyrka, Göteborg, och i Bifrostkyrkan i Mölndal kom man under våren 2007 igång med gudstjänster och bibelstudier på persiska. Inom den gemenskap som Svenska Missionskyrkan utgör finns idag församlingar eller gemenskaper inom församlingar som firar gudstjänst på samiska, finska, engelska, koreanska, arabiska, franska och persiska. Ur verksamhetsplanen: Minst två nya församlingsgrupper som firar gudstjänst på annat språk än svenska har bildats. Rum för de nya svenskarna 17

19 Lidköpings Missionsförsamlings hockeykonfirmander med pastor Anders Marklund. Missionskyrkan mitt i samhället Som kyrka vill vi leva tillsammans med människor med en stark diakonal profil. Det gäller i arbetsliv, idrott, hälso- och sjukvård, kriminalvård och på andra samhällsområden. Det handlar också om vårt ansvar i krisberedskapen för både enskilda och samhälle. Ur verksamhetsplanen: Tio församlingar har påbörjat ett kyrka-idrottsarbete i form av idrottskonfirmation, idrottsläger eller kaplanskap i samarbete med idrottsföreningar. Idrottskonfi rmation Idrottskonfirmation är ett av de spår som Kyrka-Idrott satsar på och ser som möjligt att utveckla ännu mer. Minst tio församlingar har prövat idrottskonfirmation i samarbete med idrottsföreningar, däribland Alingsås, Fiskebäck, Lidköping, Sävedalen, Oskarshamn, Sjömarken, Eksjö, Fristad, Finspång, Ölme-Väse och Bengtsfors. Idrottskonfirmationsarbete på fler orter är på gång att påbörjas under kommande år. Nätverk för pastorer och diakoner med samhällsinriktning Ett fortsatt nätverksbyggande för pastorer och diakoner med samhällsinriktade tjänster sker i Stockholm och Göteborg i samverkan med Svenska kyrkan. Utöver detta har det arrangerats en samling på Missionskyrkans kansli för sjukhuspastorer med anknytning till Missionskyrkan. Några träffar för pastorer och diakoner med samhällsinriktning har också hållits på regional- och distriktsnivå. Ur verksamhetsplanen: En arbetsgrupp för kyrka-samhälle och ett nätverk för pastorer och diakoner med samhällsinriktade tjänster har startat. 18 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2007

20 Ur verksamhetsplanen: Genom ett tydligare lokalekumeniskt engagemang och med stöd av utbildningar i krishantering och krisberedskap har församlingarnas medverkan i det lokala krisarbetet stärkts. Krishantering och krisberedskap När en kris eler katastrof uppkommer i vårt samhälle en omfattande katastrof som berör hela nationen, en olycka där många människor är inblandade, en krissituation i en skola eller på en arbetsplats eller dylikt finns det flera aktörer i beredskap för att tillsammans hjälpa de drabbade och underlätta arbetet för andra berörda. I ett sådant krisarbete har kyrkor och trossamfund viktiga bidrag att ge. Det kan handla om att öppna kyrkor och lokaler för gudstjänster, andakter och samtalsgrupper. Men även att bistå med värme, mat och dryck och att vara närvarande för att lyssna och ge stöd och tröst. Under året har en särskild handläggartjänst för krisberedskapsfrågor skapats i SST (Nämnden för statligt stöd till trossamfund). Uppgiften för handläggaren är att utveckla och samordna trossamfundens lokala organisation inom krisberedskap i kommuner med särskilt fokus på religiösa samfunds delaktighet. Inriktningen är att hitta lokala arbetsmodeller och lyfta fram goda exempel på samarbete. Vi gläder oss över denna nya gemensamma resurs till hjälp för våra lokala församlingar. Under året har arbetet med att kompetensutveckla pastorer och diakoner i krisberedskap/hantering skett i flera av Missionskyrkans distrikt. Det finns flera goda exempel där Missionskyrkan genom sina medarbetare på ett föredömligt sätt funnits till hands i arbetet efter uppkomna kriser. Missionskyrkan mitt i samhället 19