Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?"

Transkript

1 Årsredovisning 214

2 2 Årsredovisning 214 Översikt och politik Innehållsförteckning 7 19 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 214 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter. Nämndernas egna redo görelser och analyser är samlade i en särskild handling. Översikt och politik Innehåll Viktiga händelser Kommunstyrelsens ordförande Trollhättan - en stolt och innovativ stad God ekonomisk hushållning Ekonomin i vår omvärld Ekonomisk översikt Personal Välfärdsbokslut Miljöredovisning Kvalitetsarbetet Verksamhet Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Miljönämnden Byggnads- och trafiknämnden Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Redovisning Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftredovisning per nämnd Investeringsredovisning per nämnd Redovisningsprinciper Begreppsförklaringar Intäkter och kostnader Fem år i sammandrag Redovisning koncernen Enheter i sammanställd redovisning Ekonomisk översikt - Koncernen.. 63 Resultaträkning och kassaflödesanalys Balansräkning Redovisningsprinciper och noter Koncernbolagens verksamhet Beslut och revisionsberättelse Beslut Revisionsberättelse Fem år i sammandrag Politisk organisation Grafisk form produktion: Fotografer: Joachim Nywall, Per Carlberg, Andreas Gleisner. Bildtext omslagets framsida: Trollhättan utsågs under 214 till Årets studentstad av Sveriges förenade studentkårer. (Foto: Högskolan Väst) Hur finansieras verksamheten? s verksamhet finansieras till största delen av skatter på 2 23 mkr och generella statsbidrag 565 mkr. Övriga intäkter kommer från avgifter, hyror, räntor och bidrag m m på 675 mkr. Totalt omsätts 3 47 mkr. Så används en hundralapp i skatt: Verksamhet Äldreomsorg och funktionshindrade Utbildning Förskola och fritidshem Kultur och Fritid Individ och familjeomsorg Försörjningsstöd Gatu, vägar och parker Räddningstjänst och samhällsskydd Politisk verksamhet Övrigt SUMMA 1 kr kr 35 7

3 Årsredovisning 214 Översikt och politik 3 Viktiga händelser 214: Årets Studentstad 214 Trollhättan utses till Årets Studentstad 214. Utmärkelsen delas ut av Sveriges förenade studentkårer och Trollhättan får ta emot priset vid kårernas fullmäktige i Norrköping Trollhättans befolkning ökade med 356 personer, vilket betyder en ökning för elfte året i rad. Under 214 har Trollhättan invånare. Sveriges bästa avfallskommun Trollhättan utsågs under 214 till Sveriges bästa avfallskommun 213. Detta med avseende på materialåtervinning, återvinning av matavfall, nöjda kunder, avfallsmängd och ekonomi. Utmärkelsen delades ut av branschorganisationen Avfall Sverige. Äldreboendet Nordängen i Sjuntorp Nybyggda och nyrenoverade äldreboendet Nordängen i Sjuntorp invigs. En satsning på 7 miljoner kronor. Nya Hjortmosseparken invigs Parken har renoverats och utökats med en multisportarena, utegym och ny belysning. Trollhättans första elbilspool invigdes. Tre bilar rullar i samverkan mellan, Trollhättans Energi, Trollhättans Tomt och Innovatum. Satsning på renovering och utveckling av Spikön inleds. Utökad gästhamn, lekplats i Skrotnisses anda, renoverad minigolf, servering, utegym, ny belysning och nya parkbänkar är några av nyheterna.

4 4 Årsredovisning 214 Översikt och politik Kommunstyrelsens ordförande: Överskott trots tuffa tider! Under 214 ökade invånarantalet i Trollhättan för elfte året i rad med 356 personer till invånare med både positivt födelsenetto och flyttnetto, vilket är mycket glädjande. Det är positivt att befolkningen ökar och det visar att Trollhättan har en fortsatt stor dragningskraft när det gäller nya invånare. Arbetslösheten är ännu på en hög nivå i Trollhättan efter Saab Automobile AB:s konkurs. Men jämfört med början av 212 har utvecklingen fortsatt gått åt rätt håll, både för åldersgruppen år och för ungdomar år. Goda kommunikationer med utbyggda vägar, järnväg och bredband är mycket viktiga för den framtida utvecklingen. Ett steg i denna riktning är utbyggnaden av Resecentrum som avslutas 215. Byggande av bostäder är en viktig fråga som hör samman med målet att Trollhättans invånarantal ska öka till 7 invånare. I översiktsplanen, som antogs för Trollhättans kommun 214, är huvudfrågorna planering av nya bostadsområden och förtätning av bebyggelse i attraktiva lägen. Bokslutet visar på ett resultat som ger ett litet överskott med,4 mkr. Det betyder att gör positivt resultat för 18:e året i rad, trots tuffa förutsättningar med en underbalanserad budget. Det är positivt att uppbyggda reserver finns kvar som en reserv i framtiden. Huvudförklaringen är gemensamma poster under Kommun - styrelsen som visar överskott med 43 mkr, men även nämnderna bidrar till budgetöverskottet med 7 mkr. Utbildningsnämnden gör för tredje året i rad ett budgetöverskott med 5,3 mkr. Byggnads- och trafiknämnden redovisar återigen ett stort överskott med 5,9 mkr. Omsorgsnämnden har under året fått ett tilläggsanslag på 12 mkr och redovisar ett överskott med,7 mkr. planering av nya bostadsområden. Paul Åkerlund kommunstyrelsens ordförande Nämnderna och medarbetare har återigen gjort ett mycket bra arbete där vi tvingats hålla ordentligt i ekonomin. Fortsatta satsningar har gjorts på investeringar inom olika verksamheter med totalt 12 mkr. De största enskilda projekten var konstgräsplanerna på Torsbovallen och Lyrfågeln som tillsammans uppgick till 11 miljoner kronor. I budget för år 215 är resultatet budgeterat med ett överskott på 4 mkr. Med hänsyn till den ansträngda budgeten är det särskilt angeläget att samtliga nämnder håller beslutad budget, fördjupar sin uppföljning och tidigt vidtar åtgärder vid befarade avvikelser. Det är viktigt att förutsättningar skapas för en balanserad ekonomi framåt i tiden. Till sist ett stort Tack till alla förtroendevalda och alla anställda för att ni tillsammans medverkat till ett bra resultat för år 214. Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande

5 Årsredovisning Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Nu lägger vi år 214 bakom oss. Ett år som var ovanligt framgångsrikt för när det gäller utmärkelser Årets studentstad, Årets kulturkommun och Årets avfallshanteringskommun. Tillsammans med vårt dagliga arbete som kräver uthållighet och långsiktighet bidrar det till vår stolthet. Av Sveriges 29 kommuner är Trollhättan nr 4 i storleksordning. I Fyrbodal utgör Trollhättan ett arbetsmarknadscentrum och i Västra Götalandsregionen ett av tre utvecklingsnav, som tillsammans med Göteborg, är motorer för tillväxt och utveckling. Hur många och vilka är invånarna i Trollhättan? I slutet av året hade Trollhättan invånare, en ökning med 356 personer. Under 3 års tid har vi haft befolkningsökning så när som på tre år. Senare år beror ökningen främst på inflyttningsöverskott från utlandet och födelseöverskott. Åldersklasserna - 22 år har ökat mest. Här ingår anhöriginvandrade ungdomar och studerande på Högskolan Väst. Trollhättan har en relativt ung befolkning, medelålder 39,5 år för män och 41,3 år för kvinnor, och en hög andel, 25 %, med utländsk bakgrund. Utbildningsnivån är lägre än riksgenom - snittet med 31 % andel eftergymnasial utbildning mot rikets 34 %. Den kommer att öka successivt eftersom allt fler söker sig vidare till högskolestudier. Hur försörjer sig invånarna och hur ser arbetsmarknaden ut? Trollhättan är ett arbetsmarknadscentrum. Senaste officiella siffror avser 213 och visar 27 1 arbetstillfällen. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin har minskat betydligt genom Annika Wennerblom stadsdirektör Saab Automobile AB:s konkurs, från 22 % till 15 % mellan åren 211 och 213. Genomsnittet i riket var 12 %. Hälso- och sjukvård med socialtjänst är numera störst näringsgren och har drygt 25 %. Andra näringsgrenar som ökat är utbildning och forskning samt finans-, företags- och fastighetstjänster. Trollhättan har sedan 199-talets lågkonjunktur högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Den steg kraftigt i början av 212, främst på grund av Saab Automobile AB:s konkurs. Skillnaden mot riket blev större än under 199-talets lågkonjunktur. Mellan januari 212 och januari 215 har dock arbetslösheten sjunkit från 19,1 till 14,1 %. För ungdomar år har nivån sjunkit från 31,4 till 23,9 %. Av dessa var 17,2 % sysselsatta i program med aktivitetsstöd i januari 215. Folkmängdsutveckling Antal invånare den 31 december Andel utanför ordinarie arbetskraft och i åtgärder Januari 211 Januari 215 Trollhättan Andel av år (%) Riket 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % jan 211 jan 212 jan 213 jan 214 jan 215

6 6 Årsredovisning 214 Som industristad med många arbetstillfällen har vi alltid haft en stor inpendling. År 22 var den som högst. Därefter har den minskat och utpendlingen ökat. År 213 pendlade 1 9 personer hit varje dag för att arbeta. Av Trollhätteborna är det 7 54 som arbetar på annan ort. Trollhättan är en mångkulturell stad där öppenhet och tolerans är en förutsättning för framtida utveckling. Det finns ett stort engagemang för orten, som är en god tillgång i det arbetet. Trollhättan en attraktiv kommun har en viktig roll i kommunens utveckling. Dels genom sitt välfärdsuppdrag att finansiera och bedriva verksamheter som skola, vård och omsorg, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamhet. Dels genom sitt samhällsbyggaruppdrag att planera, stimulera, ge goda förutsättningar för och bidra till en utveckling på områden som bostadsmarknad, näringsliv, infrastruktur och därigenom skapa en utvecklande och intressant miljö att leva och verka i. Bra infrastruktur med väl utbyggda vägar, järnväg och bredband är av stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna. I december 212 invigdes dubbelspåret och fyrfilig E45 mellan Trollhättan och Göteborg. Med snabba och utökade förbindelser ökar våra möjligheter till fortsatt utveckling som en attraktiv ort för boende och företagande. Riksväg 44 till Uddevalla är fyrfältsväg vilket också bidrar till att stärka Trollhättan som arbetsmarknads- och utbildningsort. Utbyggnad av Resecentrum avslutas 215 och kompletterar infrastrukturen till Göteborg så att hela resan fungerar. Dessutom har vi genom Trollhättan-Vänersborg flygplats goda dagliga flygförbindelser med Stockholm. Ökat bostadsbyggande Trollhättan har ambitionen att växa till 7 invånare. Nya bostadsområden och förtätningar av bebyggelsen planeras i attraktiva lägen. Detta tillhör huvudfrågorna i den översiktsplan för Trollhättans kommun som antogs 214. Ambitionen är att erbjuda en blandad bebyggelse med god servicenivå och växlande natur. Projekt med byggnation av villor och lägenheter pågår och planer finns för ytterligare utbyggnad. Intresset för småhus är fortsatt stort. Även i några av de mindre tätorterna finns områden planlagda för bostäder. Preliminära uppgifter visar att 8 nya bostäder färdigställdes under 214, varav 48 i flerbostadshus, 16 i gruppboende och 16 i villor. Det var betydligt färre än 213. Det betyder att insatser för att öka bostadsbyggandet är högprioriterade 215. Goda utbildningsmöjligheter I Trollhättan finns goda utbildningsmöjligheter för såväl unga som vuxna. De studerande vid Högskolan Väst var över 12, omräknat till helårsstudenter drygt 5. Det är högst nivå hittills. Högskolan Väst hör till de högskolor där flest studenter får arbete direkt efter avslutade studier. Vi är en av tre av Sveriges universitets- och högskoleorter som har en godkänd bostadsgaranti för studenter. Den är viktig för vår attraktion som studentstad och högskolans konkurrenskraft. Under 214 fick vi utmärkelsen Årets studentstad: Trollhättan värnar om att alla studenter ska trivas och att de har goda och trygga förutsättningar för att studera och leva på studieorten. Trollhättan har tillsammans med Vänersborg bildat en gemensam organisation för gymnasie- och vuxenutbildningarna Kunskapsförbundet Väst för att skapa goda förutsättningar för ett regionalt kunskapscentrum och fortsatt brett utbildningsutbud, trots mindre elevkullar. Kunskapsförbundet har genomfört sitt andra verksamhetsår med fokus på ökad kvalitet och bättre kunskapsresultat samtidigt som verksamheten anpassas till mindre elevkullar Offensiv näringslivsutveckling Vår näringslivsenhet, Trollhättans Tomt AB, Innovatum Teknikpark och Omställningskontoret+ är våra starka instrument. Deras uppgift är att underlätta och attrahera nyetableringar och stödja befintliga företag i deras utveckling. Omställningskontoret+ är ett samarbete mellan 18 kommuner som har pågått under åren med stöd av regeringen, Västra Götalandsregionen, Fyrbodals kommunalförbund och. Projektet har varit framgångsrikt och bidragit till 54 nya arbetstillfällen och 27 nya företag. Trollhättans Stad fortsätter att under år 215 driva delprojekten Arbetspendling Antal pendlare Inpendling Utpendling Pendlingsnetto Ny- och ombyggnad av bostäder Antal nytillkomna bostäder Ombyggnad/rivning Småhus Flerbostadshus

7 Årsredovisning Trollhättan har en relativt ung befolkning med en medelålder på 39,5 år. (Foto: Andreas Olsson) etableringsservice, ägarskifte micro och finansieringsrådgivning. Under 215 kommer en slutrapport om hela omställningsarbetet som utförts av omställningskontoret+, Innovatum AB och Arbetsförmedlingen under att presenteras. God offentlig service En god livsmiljö och en god offentlig service är av stor betydelse för våra invånare och Trollhättans attraktion. Det utgör förutsättningar för en fungerande vardag för både individer och företag. s verksamheter bedrivs med invånaren i centrum för att uppfylla målen i våra politiskt fastställda uppdrag. Professionalism, helhetssyn, utveckling och vikten av delaktighet och respekt är våra ledord. Gott ledarskap och ansvarsfullt medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer i vår verksamhet. Vi har fortsatt vårt ledarutvecklingsprogram i syfte att vara väl rustade att möta nya utmaningar och utveckla verksamheten. Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt uppdragen och deras mål. Måluppfyllelsen varierar men håller en god nivå. Öppna jämförelser, rankingar och våra egna undersökningar Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) visar att Trollhätteborna är nöjda med den service och de tjänster som den kommunala verksamheten ger och sina påverkansmöjligheter. Vi hävdar oss väl jämfört med andra kommuner. Jämförelserna stimulerar till att fortsätta utveckla och förbättra. Utmärkelsen Årets kulturkommun är förstås ett erkännande utöver det vanliga som vi är stolta över. Det är ett resultat av politiska prioriteringar och en kompetent och engagerad personal. har höga ambitioner som miljöstad. Att få utmärkelsen som Årets bästa avfallshanteringskommun är också ett resultat av goda samarbeten och högt engagemang och bidrar till stoltheten. Alla kommuner, även, står inför utmaningen att tillhandahålla välfärdstjänster med hög kvalitet inom ramen för tilldelade resurser. Intäkterna ökar genom skattehöjningen 215 men det kommer även i fortsättningen att krävas effektivisering, nya organisatoriska lösningar och samarbeten. IT och internet är en realitet och ett verktyg för många människor att förenkla vardagen. Digitalisering är en viktig del i vår verksamhetsutveckling. Många interna processer och tjänster till våra invånare digitaliseras och arbetet fortsätter. Med visionen Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden som ledstjärna och förhållningssätt kommer vi även år 215 utföra våra uppdrag med stort engagemang. Antal sysselsatta 16-w år Annika Wennerblom Stadsdirektör

8 8 Årsredovisning 214 God ekonomisk hushållning ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten, samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter ska vara i balans. Ur ett verksamhetsperspektiv innebär det att kommunmedlemmarna ska få ut mesta möjliga verksamhet och kvalitet av sina skattepengar och att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag ska genomföras inom anvisade ekonomiska ramar. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. En tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas för att möta naturliga svängningar i intäkter och kostnader, utan behov av omedelbara neddragningar i verksamheten. Långsiktigt bör resultatet tillsammans med avskrivningarna räcka för att finansiera en genomsnittlig investeringsnivå. Se vidare avsnitten Ekonomisk analys respektive Nämndernas verksamhet. Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna Uppdragen till nämnderna varierar i antal, omfattning och vikt. För att kunna ge en enkel översiktlig bild av hur väl man lyckats med uppdragen visar nedanstående diagram måluppfyllelsen indelat i tre kategorier; fullt uppfyllt (grönt), delvis uppfyllt (gult) och inte uppfyllt (rött). Totalt antal uppdrag är 55 där fördelningen mellan nämnderna varierar från två till tretton. Uppdrag som mäts genom enkäter vartannat år och därför inte bedömts 214 har inte medräknats. Detta innebär att det är 53 uppdrag som ingår i redovisningen nedan. Den totala andelen uppdrag som uppfyllts har ökat jämfört med 213. För omsorgsnämnden och kommunstyrelsen har andelen uppfyllda uppdrag minskat. Utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt byggnads- och trafiknämnden har ökat sin måluppfyllelse. Övriga nämnder har samma resultat båda åren. Måluppfyllelse Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Samtliga nämnder 53 uppdrag Utbildningsnämnden 7 uppdrag 8 92 Kultur- och fritidsnämnden 13 uppdrag Omsorgsnämnden 6 uppdrag Arbetsmarknads- och socialnämnden 9 uppdrag Byggnads- och trafiknämnden 7 uppdrag Miljönämnden 2 uppdrag Tekniska nämnden 3 uppdrag Fullt uppnått Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Kommunstyrelsen 6 uppdrag Finansiella mål enligt Mål- och resursplanen Kommunallagens krav på att intäkterna ska vara större än kostnaderna är uppfyllt. Det s k balanskravet är ett mininimikrav som uppfylls genom ett balanskravsresultat om +,1 mkr. Oförändrad utdebitering. Målet är uppfyllt genom att utdebiteringen är oförändrat 2,96 %. Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatteintäkterna och utjämningsbidrag. Justerad ökning av verksamhetens nettokostnader uppgår till 6,1 %, vilket är väsentligt högre än ökningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag om 3,4 %. Målet uppfylldes inte. Resultatets andel av skatteintäkter och utjämningsbidrag skall öka. Måttet uppgår till, %, en minskning om 1,6 % - enheter jämfört med 213. Målet uppfylldes inte. Soliditeten ska öka. Den redovisade soliditeten försämrades med 2,7 % -enheter till 61,5 %. Årets svaga resultat ställt mot investeringar medförde att den underliggande soliditeten blev 1,1 % -enheter lägre. Målet uppfylldes inte. Under mandatperioden skall resultatet uppgå till minst 1 %. Resultatet i förhållande till skatteintäkter och utjämnings - bidrag har under den senaste fyraårsperioden uppgått till 1,3 %. Målet är uppnått. Låneskuld högst 15 mkr. har ingen långfristig låneskuld. Målet är uppnått.

9 Årsredovisning Ekonomin i vår omvärld Internationell konjunktur i otakt Tillväxten i euroländerna är fortsatt mycket svag samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 %. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten på ca 12 %. Tillväxten i den amerikanska ekonomin har de senaste åren legat på drygt 2 %, vilket är betydligt bättre än euroområdet men ändå ingen stark återhämtning. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Arbetslöshet och timlöneökningar Procent av arbetskraften respektive procentuell förändring. BNP-tillväxt internationellt 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5,5 1, % USA Tyskland Euroområdet Norden Världen Sverige Tillväxten i svensk ekonomi har dämpats Tillväxten i svensk ekonomi har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 213. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. BNP i Sverige Säsong srensad. Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. nivå i miljarder kronor i 211 års priser BNP-nivå i fasta priser Procentuell förändring närmaste kvartal Arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslös - heten ligger kvar på fortsatt hög nivå (ca 8 %). Den långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck på lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 % både 213 och 214. Miljarder kronor Procent Den låga svenska inflationen har fått riksbanken att sänka styrräntan till -,1 % och revidera ned räntebanan mycket kraftigt. Stark real skatteunderlagstillväxt Den reala skatteunderlagstillväxten har en stark utveckling för fjärde året i rad och ytterligare ett par år med ökningstal långt över genomsnittet är möjligt. Procent Skatteunderlagstillväxt och bidrag Procent respektive procentenheter 5,5 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Sysselsättning Timlön Övrigt Det demografiska trycket ökar Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids minskning. Volymökningen ligger runt 2 % och 1,7 % för åren Kommunernas resultat Resultatnivån har varit god under de senare åren, men förklaras till stor del av tillfälliga poster som återbetalning från AFA Försäkring och tillskott i form av konjunkturstöd. År 214 förväntas en markant resultatförsämring jämfört med 213 men ändå ett positivt resultat. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

10 1 Årsredovisning 214 Ekonomisk översikt - Sammanfattning redovisade 214 ett resultat på,4 mkr. Budgeten för 214 upprättades med ett budgeterat resultat om -5 mkr. Det innebär ett budgetöverskott om 5 mkr. Huvudförklaringen är gemensamma poster under Kommunstyrelsen som visar överskott med 43 mkr, men även nämnderna bidrar till budgetöverskottet med 7 mkr. Det redovisade resultatet motsvarar, % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Nettokostnaderna ökar med 6,1 % och skatteintäkter, utjämningsbidrag ökar med 3,4 %, vilket medför en försämring av årets resultat. Även det underliggande resultatet, efter justering för de största jämförelsestörande posterna, försvagades kraftigt från +28 mkr till -11 mkr. Årets nettoinvesteringar blev 12 mkr, vilket är 18 mkr lägre än fastställd investeringsram. Större investeringsobjekt var Lyrfågelns konstgräsplan (5,6 mkr), Torsbovallen konstgräsplan (5,5 mkr), ombyggnad sessionssalen (5,2 mkr) och renhållningsfordon (5, mkr). Den redovisade soliditeten, som är ett mått för det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet, försvagades med 2,7 procentenheter till 61,5 %. Om samtliga pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 inkluderas i måttet uppgick soliditeten till 16,9 %, en förstärkning med 1,7 procentenheter. Den underliggande likviditeten försämrades, vilket visas av måttet rörelsekapital som minskade med 42 mkr till 71 mkr. Medel från resultatutjämningsreserven (RUR) har disponerats med 3,8 mkr för att uppnå ett balanskravsresultat om +,1 mkr. Efter årets disposition från RUR återstår 46,2 mkr. Uppsatta finansiella mål har inte uppnåtts till fullo för år 214. Den sammantagna bedömningen är dock att kravet på god ekonomisk hushållning inklusive verksamheternas uppdrag och mål har uppfyllts under året. Det totala resultatet före extraordinära poster för Trollhättans Stad och de kommunala företagen enligt den sammanställda redovisningen, koncernen Trollhättan, uppgår till 47,6 mkr. Det är en försämring med 29,7 mkr jämfört med föregående bokslut. Det är bolagen som bidrar till det positiva resultatet. Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för används en finansiell analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning av RESULTAT: Vilken balans har funnits över intäkter och kostnader under året och över tiden? Resultat Risk RISK: Föreligger några risker som kan påverka resultat och kapacitet? KAPACITET: Vilken kapacitet har funnits att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kapacitet Kontroll KONTROLL: Vilken kontroll har funnits över den ekonomiska utvecklingen?

11 Årsredovisning Resultat och kapacitet Utveckling skatteintäkter, utjämningsbidrag och nettokostnader % Skatteintäktsutvecklingen 3,4 3,4 2,4 Nettokostnadsutvecklingen 6,1 2,9 1,1 Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med 3,4 % och verksamhetens nettokostnader med 6,1 % i löpande priser. Nettokostnaderna är justerade med jämförelsestörande poster. Bokslutsutfallet stannade vid 3,9 % ökning, vilket också var det utrymme som fanns utan att resultatet skulle bli negativt. Förändring av verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, utjämningsbidrag % Nettokostnader Skatteintäkter och utjämningsbidrag ,2 6,1 1,8 2,4 1,9 2, Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster Årets resultat, mkr Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster, mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag, %, 1,6 2,6 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag, % -,4 1, 1,4 Årets resultat uppgick 214 till,4 mkr, vilket jämfört med 213 var en försämring med 43 mkr. I resultatet ingår ett antal jämförelsestörande intäkter och kostnader av engångskaraktär som medför ett negativt underliggande resultat om 11 mkr. En stor jämförelsestörande post är minskningen av semesterlöneskulden. 1,1 3,4 3,4 6,1 Årets resultat Mkr Årets resultat relaterat till skatteintäkter och utjämningsbidrag är %, en försvagning med 1,6 % - enheter jämfört med 214 och 1 % - enhet under målvärdet på 1%. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag % 3,5 3, 2,5 2, Genomsnitt 5 år Årets resultat 2,6 1,5 1,5 1,6 1,3 1,,9, Ett resultat på cirka 2 % brukar betraktas som god ekonomisk hushållning. Då kan en normal investeringsnivå skattefinansieras över en längre tidsperiod. Trollhättans Stad har den senaste femårsperioden redovisat ett snitt på 1,3 %. Frånräknat ökade pensionsavsättningar når genomsnittet 1,6 %. Trots att perioden inrymmer en mycket kraftig lågkonjunktur har resultatet kunnat hållas på en acceptabel nivå. Bidragande har varit både tillfälliga statliga tillskott och återbetalda försäkringspremier från AFA Försäkring. Trollhättans Stad har klarat balanskravet alla år sedan införandet år 2. Det uppfylls också 214 efter disposition från resultatutjämningsreserven. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 12 mkr, vilket var 18 mkr lägre än beslutad investeringsram om 12 mkr

12 12 Årsredovisning 214 Byggnads- och trafiknämnden (25 mkr), kultur- och fritidsnämnden (25 mkr) och kommunstyrelsen (24 mkr) har högst nettoinvesteringar. De största objekten var Lyrfågelns konstgräsplan (5,6 mkr), Torsbovallen konstgräsplan (5,5 mkr) och ombyggnad sessionssalen (5,2 mkr). Investeringar i verksamhetsfastigheter görs i helägda bolag. Det förklarar att investeringsvolymen är förhållandevis låg jämfört med många andra kommuner. Finansiering % Skattefinansieringsgraden av investeringar Skattefinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel som kan finansieras med skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Den uppgick 214 till 58 %, medan 42 % medförde minskad likviditet. Finansiering av investeringar Mkr Avskrivningar Resultat exkl. reavinster Försäljn. anläggningstillg. och amortering utlämnade lån Summa tillfört /. Nettoinvesteringar Återstår efter nettoinvesteringar Utlämnade lån Återstår efter utlämnade lån mkr. Av de likvida medlen utgör 335 mkr medel som ska placeras långfristigt och 16 mkr nettoinlåning från bolagen i koncernsamordningen. har tillgång till checkräkningskredit om 1 mkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. För uppfyllande av god ekonomisk hushållning är det viktigt att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Soliditet % Soliditet enligt balansräkningen 61,5 64,2 63, Varav: Tillgångsförändring -1,6 -,4-3,5 Förändring av eget kapital -1,1 1,5 2, Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser 16,9 15,2 15,9 Soliditeten har under den senaste femårsperioden legat stabilt på drygt 6 %. I årets bokslut försvagades den med 2,7 % - enheter till 61,5 %. Soliditet % Soliditet, inklusive hela pensionsskulden Redovisad soliditet Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Rörelsekapitalet försämrades med 42 mkr till 71 mkr till följd av det svaga resultatet. Det betyder att omsättningstillgångarna överstiger de kortfristiga skulderna med detta belopp. Balanslikviditet: Omsättningstillgångar/kortfristiga skulder Balanslikviditet, % Rörelsekapital, mkr Balanslikviditet: Omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. Måtten är justerade p.g.a. tillfällig effekt genom att placeringen i värdepapper av medel från den tidigare utlåningen till de kommunala bolagen inte var slutförd vid årsskiftet Likvida medel ökade kraftigt med 745 mkr till 843 mkr samtidigt som kortfristiga placeringar minskade med Inräknat pensionsåtagande som är äldre än 1998 uppgår soliditeten till 16,9 %. Det betyder en förstärkning med 1,7 % -enheter jämfört med 213. Orsaken är högre pensionsutbetalningar än den mycket låga ränte- och inflationsomräkningen. Soliditeten påverkas av att verksamhetslokalerna är överförda till ett kommunalt bolag. Detta är viktigt att beakta vid jämförelser med andra kommuner. Finansiella anläggningstillgångar Koncerninterna lån om ca 1,4 mdkr har avvecklats under året p.g.a. skattemässiga skäl. De helägda bolagen har tagit upp motsvarande volym externa lån och har den 3 september erhållit medlen. Enligt politiska be- 15

13 Årsredovisning slut ska kapitalet förvaltas och placeras i räntebärande instrument med hög kreditvärdighet. Per var 918,7 mkr placerade i sådana instrument med en genomsnittlig ränta om 1,9 %. Pensionsåtagande Mkr Långfristig pensionsavsättning Ansvarsförbindelse Total pensionsavsättning Den totala pensionsavsättningen inklusive löneskatt var 1 57 mkr, där mkr avser åtaganden före De redovisas i ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag. Sedan år 26 gör en ökad pensionsavsättning för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Under 22-talet når utbetalningarna ur ansvarsförbindelsen kulmen. Mot bakgrund av den stora återföringen av betalda arbetsgivaravgifter från AFA Försäkring gjordes i 213 års bokslut extra avsättning för 214 och 215, totalt 8,1 mkr. Till detta kom årlig ränteomräkning och sänkt diskonteringsränta varför avsättningen ökade med totalt 2 mkr till 113 mkr inklusive skatt. I 214 års bokslut påförs endast ränta med 1,2 mkr upp till 114 mkr inklusive skatt. Återstående belopp att avsätta enligt planen är totalt endast 5,1 mkr. Pensionsavsättningen leder inte till något ökat åtagande eller utbetalning, men en del av ansvarsförbindelsen flyttas in i balansräkningen. Tre skäl: Den reala maxkostnaden är uppnådd, en viss utjämning uppnås av dubbelkostnaden och en del av ansvarsförbindelsen konsolideras. Kommunalskatt Den totala kommunalskatten i Trollhättan var 32,9 % av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den primärkommunala skatten var 2,96 % medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,13 %. Genomsnittet i regionen var 21,21 % och i riket 2,65 %. Borgensåtagande för lån Mkr Egna bolag Bostadslån egna hem Föreningar Övrigt Totalt borgensåtagande En borgenspolicy med riskramar för respektive bolag finns antagen. Borgensåtagandena gentemot de helägda bolagen har ökat med 1,7 mdkr beroende på att de kon- cerninterna lånen har avvecklats och ersatts med externa banklån. Trollhättans borgensåtaganden ligger högt jämfört med genomsnittet per invånare för rikets kommuner. Den analys som gjorts visar att den allra största delen skulle kunna ersättas av normal pantsäkerhet, varför risken i åtagandena är begränsad. har i huvudsak valt att ersätta annan säkerhet med kommunal borgen, då man som ägare ändå ytterst står risken. God ekonomisk hushållning Mål: skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. En samlad bedömning är att verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning. Beslutade mål och uppdrag i stor utsträckning har uppnåtts, se vidare avsnittet God ekonomisk hushållning. Avstämning finansiella mål enligt Mål- och resursplan (MRP) Oförändrad utdebitering. Målet är uppfyllt genom att utdebiteringen är oförändrat 2,96 %. Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än skatte - intäkterna och utjämningsbidrag. Justerad ökning av verksamhetens nettokostnader uppgår till 6,1 %, vilket är väsentligt högre än ökningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag om 3,4 %. Målet uppfylldes inte. Resultatets andel av skatteintäkter och utjämnings - bidrag skall öka. Måttet uppgår till, %, en minskning om 1,6 % - enheter jämfört med 213. Målet uppfylldes inte. Soliditeten skall öka. Den redovisade soliditeten försämrades med 2,7 % - enheter till 61,5 %. Årets svaga resultat ställt mot investeringar medförde att den underliggande soliditeten blev 1,1 % - enheter lägre. Målet uppfylldes inte. Under mandatperioden skall resultatet uppgå till minst 1 %. Resultatet i förhållande till skatteintäkter och utjämningsbidrag har under den senaste fyraårsperioden uppgått till 1,3 procent. Målet är uppnått. Låneskuld högst 15 mkr. har ingen långfristig låneskuld. Målet är uppnått.

14 14 Årsredovisning 214 Balanskravet uppfyllt I förvaltningsberättelsen ska, enligt lagen om kommunal redovisning, utvärderas om de mål och riktlinjer som avses i 8 kap 5 kommunallagen uppnåtts och följts. Även den ekonomiska ställningen ska utvärderas. Dessutom är det obligatoriskt att sammanställa en balanskravsutredning som definierar Årets resultat efter balanskravsjusteringar och i förekommande fall redovisar förändringar av RUR. Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna, d v s resultatet måste vara större än noll. Ett negativt resultat måste regleras inom tre år. Från och med 213 har det blivit möjligt att reservera till eller disponera medel från resultatutjämningsreserv. Om man vill tillämpa denna möjlighet ska beslut fattas om hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Kommunfullmäktige har under år 212 beslutat att avsätta 5 mkr till resultatutjämnings - reserv. Balanskravsutredning Mkr 214 Årets resultat +,4 Samtliga realisationsvinster -7,5 Vissa realisationsvinster enligt undantags möjlighet 3,4 Vissa realisationsförluster enligt undantags möjlighet, Orealiserade förluster i värdepapper, Återföring av orealiserade förluster i värdepapper, Årets resultat efter balanskravsjusteringar -3,7 Medel till resultatutjämningsreserv, Medel från resultatutjämningsreserv +3,8 Medel till pensionsreserv, Synnerliga skäl, Årets balanskravsresultat +,1 Balanskravsunderskott från tidigare år, Summa +,1 Balanskravsresultat att reglera, Medel från resultatutjämningsreserven om 3,8 mkr har disponerats under år 214 för att nå ett balanskravsresultat om,1 mkr. Av ursprunglig resultatutjämningsreserv återstår 46,2 mkr. Balanskravet är därmed uppfyllt. Trollhättans Stad har de senaste 18 åren haft ett resultat som över- träffat balanskravet. Finansiell profil jämförelse med andra kommuner Ekonomisk analys ur fyra aspekter Kommunforskningen i Väst sammanställer årligen den finansiella profilen för länets samtliga kommuner. Den speglar ekonomin ur fyra olika aspekter med åtta olika nyckeltal. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckel - talen som är placerade närmast perspektivet i den finansi- ella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Kontroll: Hur är resultatet och hur klarar kommunen att styra och följa upp sitt resultat? Lång sikt, kapacitet: Hur är kommunens långsiktiga ställning och utveckling? Kort sikt, beredskap: Vilken finansiell motståndskraft har kommunen på 1-2 års sikt? Risk: Hur kan man bedöma de finansiella riskerna, främst borgensåtagandena? Värdena är relativa utifrån en normalfördelningskurva där fem är kommungruppen med starkast värden och ett svagast. De underliggande åtta nyckeltalen uppvisar inte några större förändringar under perioden. Profilen försvagades marginellt, vilket innebär att utvecklingen varit som genomsnittet. Enligt den finansiella analysen har Trollhättan haft en stabil utveckling under och har en ekonomi som påminner om genomsnittskommunen i Sverige. Den finansiella profilen försvagades dock år 213 avseende resultat. Nedan jämförs Trollhättan med övriga kommuner i Västra Götaland. Budgetutfall Årets resultat om mkr blev 5 mkr bättre än budgeterade -5 mkr. Av detta står nämnderna för 7 mkr och 43 mkr kommer från gemensamma poster, varav särskilda åtgärder Kommunstyrelsen 18 mkr, pensionskostnader 1 mkr och semesterlöneskuld m.m. 18 mkr. Nämndernas överskott om 7 mkr motsvarar en avvikelse på,2 %. Eftersom det är en mycket omfattande verksamhet med 2,8 miljarder kronor i budget får avvikelsen anses som hanterbar. Det ska tilläggas att omsorgsnämnden fick tilläggsanslag med 12 mkr. Utbildningsnämnden och byggnads- och trafiknämnden redovisar överskott med 5,3 mkr respektive 5,9 mkr medan omsorgsnämnden och kommunstyrelsen redovisar underskott med -4,1 mkr respektive -2,2 mkr. Skatteintäkter och utjämningsbidrag visar underskott med 5,7 mkr genom svagare taxeringsutfall för 213 års inkomster och sänkt bedömning för 214. Volymökningen var stor, särskilt inom Utbildningsnämndens verksamheter grundskolan och förskolan. Även barnomsorg, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg uppvisar påtagliga volymökningar. Prognossäkerhet och budgetföljsamhet En god prognossäkerhet innebär att det finns goda förutsättningar till att anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på finansiell kontroll.

15 Årsredovisning Finansiella profiler för Trollhättans kommun i förhållande till kommuner i Västra Götaland och Hallands län. Trollhättan 211 Trollhättan 212 Trollhättan 213 Finansiella profiler sammanställda av Kommunforskningen i Väst. Prognoserna över ekonomin har varierat under året. Både nämndernas och de gemensamma posternas utfall har blivit mycket bättre i bokslutet jämfört med samtliga prognostillfällen. I aprilrapporten var prognosen för verksamhetens nettokostnader -,1 mkr och i augustirapporten +8,9 mkr. Budgetavvikelsen i bokslutet blev +6,1 mkr. Vissa större poster som uppkommit under senare delen av året har inte kunnat förutses, t ex minskningen av semesterlöneskulden. Fortsatt tuffa ekonomiska förutsättningar har sammantaget under de senaste fem åren redovisat tillfredsställande resultatnivåer med ett genomsnitt om 1,3 % av skatteintäkter och utjämnings - bidrag. Årets -resultat är dock svagt och når inte upp till de finansiella målsättningarna. Det underliggande resultatet, exklusive jämförelsestörande engångsposter, de senaste fem åren är sämre och har en negativ trend. Det budgeterade resultatet år 215 är endast ett överskott med 4 mkr. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar. I princip finns det tre vägar att möta kommande utmaningar: Besparingar, staten hjälper till med höjda bidrag till sektorn eller skattehöjning. Sannolikt behövs en kombination av flera av dem. Sammanställd redovisning Koncernens resultat före extraordinära poster uppgick till 47,6 mkr, vilket är en försämring med 29,7 mkr jämfört med år 213. Försämringen är hänförlig till Trollhättans Stad och det är bolagen som bidrar till det positiva resul - tatet. Soliditeten i koncernen har minskat med 5,6 % -enheter från 29,8 % föregående år till 24,2 %. I stort sett hela minskningen beror på att bolagens koncerninterna lån från om 1,4 mdkr har ersatts med extern upplåning. Koncernens investeringar uppgick under året till 611 mkr, varav AB Eidar 25 mkr och Trollhättans Tomt AB 188 mkr. För de kommunala bolagen har tecknat borgen med 4,4 mdkr. Under år 214 avvecklades, p.g.a. skattemässiga skäl, koncerninterna lån om 1,4 mdkr. Dessa lån ersattes med externa lån och borgensåtagandet ökade därmed med samma belopp. Borgensåtagande för lån Mkr Resultat före extraordinära poster, mkr Soliditet, % Investeringar, mkr Dan Jonasson Ekonomichef

16 16 Årsredovisning 214 Socialsekreteraren Ida Addinsall tillhör en majoritet. Hela 8 procent av medarbetarna i är kvinnor. (Foto: Peter Asp). Personal Antalet anställda i våra verksamheter ökade under året med ca 15 personer. Störst ökning är inom skolområdet på grund av ökade målgrupper. Antal anställda Antal Tillsvidareanställda Visstidsanställda Anm: I personalredovisningen ingår endast månadsavlönade anställda enligt AB-avtalet. Anställda enligt beredskapsavtalet, avtalet om personliga assistenter samt uppdragstagare ingår inte. Timav - lönad personal enligt AB-avtalet ingår inte heller. Könsfördelning Ungefär 8 % av de anställda är kvinnor, en andel som varit statisk under många år. Störst är kvinnodominansen inom barnomsorg och vård, där mindre än 5 % är män. Bland cheferna är kvinnodominansen inte lika uttalad, 65 % är kvinnor. Att arbeta för en jämn könsfördelning inom våra yrken är den kanske viktigaste punkten i stadens jämställdhetsplan. 464 Anställda yrkeskategorier Tillsvidare- Visstids- Yrkeskategorier anställda anställda Totalt Förskollärare och fritidspedagoger Personal inom vård/omsorgsverks Lärare Hantverkararbete med mera Kökspersonal Städpersonal Personal inom administration Chefer Personal inom Kultur/Fritidsverks Rehab, förebyggande Socialt, kurativt arbete Teknikarbete Övrig pers inom skola/barnomsorg TOTALT Sysselsättningsgrad I Mål- och resursplanen finns målet att alla ska ges rätt till önskad sysselsättningsgrad Av alla tillsvidareanställda arbetar 77 % heltid, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år. Endast 6 % har en sysselsättningsgrad under 75 %. Under året har förberedelser påbörjats för att under 215 genomföra en heltidsreform. Alla som önskar arbeta heltid ska ges den möjligheten. Reformen kan genomföras genom att de som idag arbetar deltid antingen fyller ut med mer tid inom sitt eget yrkesområde eller att man kombinerar nuvarande tjänst med en annan befattning.

17 Årsredovisning Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader Antal % 5 74% 75 99% 1% Vi bedömer att av de 1 medarbetare som i dags - läget arbetar deltid är det högst 2 som kommer att anmäla önskemål om heltidstjänst. Parallellt med planeringen av heltidsreformen pågår ett annat projekt som har stark koppling till heltidsfrågan. År 213 påbörjades ett uppdrag att genom bemanningspooler på de två största förvaltningarna minska användandet av timvikarier. Poolerna ska bemannas med personal som konverterats till fasta anställningar och personal som önskar ökad sysselsättningsgrad. Målsättningen är att under treårsperioden minska antalet timanställda med 25 % år. Uppföljningen 214 visar att det hittills bara skett en marginell minskning. Ansvariga förvaltningar är fortfarande optimistiska och bedömer att en minskning av antalet timanställda på minst 5 % är realistisk. Åldersstruktur Vi har en fortsatt hög medelålder, trots pensionsavgångar och nyrekrytering av yngre medarbetare. Låg personalomsättning bland äldre i kombination med ökad bland yngre är en förklaring. Tillsvidareanställda åldersfördelning Antal år 3 39 år 4 49 år 5 59 år 6 år Medelålder: 47 år (47 år). Pensionsavgångar Pensionsavgångarna ökar. Diagrammet visar beräknad pensionsavgång med avgångsålder 65 år. Vi ser dock att tiden för avgång varierar mer och mer efter att rörlig pensionsålder infördes för ett antal år sedan. Grovt sett väljer nu hälften av de anställda att gå i pension vid 65 år. Av övriga väljer dubbelt så många att vara kvar efter 65 jämfört med de som avgår före 65. Pensionsavgångar över tid Antal De närmaste fem åren kommer 475 anställda att gå i pension. De yrkeskategorier som står för flest avgångar är personal inom vård och omsorg (138), lärare (62), övrig personal inom skola/barnoms (61) samt chefer (42). Den Goda Arbetsplatsen Den Goda Arbetsplatsen (DGA) lanserades 211 som ett begrepp för insatser som pågår och planeras och har det gemensamt att de bidrar till positiv och utvecklande arbetsmiljö. DGA har sin utgångspunkt i de visioner, policys och mål som omfattar vår verksamhet i allmänhet och personalpolitiken i synnerhet; s vision, personalpolicyn i MRP, ledningspolicyn mm. Ytterst är det ett positivt resultat för våra kommuninvånare som är målet. Bland de aktiviteter som pågått under 214 kan nämnas fortsatt ledarutveckling i samverkan med Högskolan Väst samt DGA-analys. Det är ett nytt arbetssätt som innebär att personalkontoret och HÄLSAN lägger stora resurser på uppsökande verksamhet gentemot ledningsgrupper och arbetsplatser. Med berörda chefer och personal förs en dialog om personalnyckeltalen för arbetsplatsen och utifrån detta diskuteras åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön och hälsotalen. Sjukfrånvaro Den trend som inleddes för ett par år sedan med stigande sjukfrånvaro fortsätter tyvärr, trots intensiva åtgärder av olika slag, framför allt inom ramen för DGA. Sjukfrånvaron steg med,5 procentenheter, vilket i stort sett följer utvecklingen i riket

18 18 Årsredovisning 214 Sjukfrånvaro i olika åldersgrupper % år och yngre 3-49 år 5 år och äldre Anm: Beräkningen omfattar all månadsanställd personal och följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation. Löneförhandlingar Under året genomfördes lönerevision med alla fackliga organisationer. Den totala lönehöjningen uppgick till ca 3, %, där 2,6 % utgjordes av prestationsrelaterade höjningar och resterande del av så kallade strukturlönesatsningar; uppjustering av grupper som har ett relativt dåligt marknadslöneläge. Sjuksköterskor var den största yrkesgruppen som fick del av strukturlönesatsningen. Medarbetarenkät Under året genomfördes en medarbetarenkät. Svarsfrekvensen uppgick till drygt 7 %, vilket är tillräckligt högt för att materialet på en övergripande nivå ska vara statistiskt säkerställt. Frågorna i enkäten utgår i första hand från det underlag SKL tagit fram i syfte att göra jämförelser mellan landets kommuner möjlig. Vi har kompletterat lokalt med ett antal frågor som följer upp de indikatorer som är knutna till budgetens personalpolitiska mål. Generellt visar enkäten ett mycket gott resultat inom de flesta frågeområdena. Även i jämförelsen med andra kommuner står sig resultatet väl. Enkäten är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) som årligen ska genomföras på alla nivåer i vår organisation. På arbetsplatsnivå utgör enkätsvaren en del av analysfasen i SAM. Med en konstruktiv dialog på arbetsplatsen ges goda förutsättningar för att göra en ändamålsenlig mål- och handlingsplan för arbetsmiljön. På motsvarande sätt ska enkäten vara ett verktyg på övergripande nivåer i organisationen. Enkäten är i sin helhet indelad i tre huvudområden; Motivation, Styrning och Ledarskap. Vart och ett av områdena innehåller tre till fem frågor. Efter samverkan med fackliga organisationer i Centrala samverkanskommittén beslutades att lyfta fram några fokusområden för övergripande insatser och uppföljning 215. FOKUSOMRÅDENA ÄR: 1. Återkoppling av utfört arbete. På frågan Jag tycker min närmsta chef ger mig tydlig återkoppling på utfört arbete är svaren godtagbara, men det finns anledning att vidta åtgärder för ett bättre resultat. Jag tycker att min närmaste chef ger mig tydlig återkoppling på utfört arbete Procent Stämmer mkt bra Stämmer ganska bra Stämmer mkt dåligt Stämmer varken bra el dåligt Stämmer ganska dåligt 2. Svaren på frågan Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt är ett av de få områden där vi i jämförelsen med andra kommuner inte ligger över medelvärdet. Detta förstärker ambitionen att lägga mer tyngd på uppföljning och utvärdering av verksamheten. Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Procent Stämmer mkt bra Stämmer ganska bra 45 Stämmer mkt dåligt Stämmer varken bra el dåligt Stämmer ganska dåligt 3. Ett alltför stort antal chefer har uppgivit att man som chef inte har tillräckliga förutsättningar för att nå uppsatta mål. I kommentarer kan utläsas att det framför allt handlar om många underställda samt en hög administrativ belastning.

19 Årsredovisning Efter årets lönerevision uppgick den totala lönehöjningen till cirka tre procent. Personalutvecklingschef Anders Jangtoft och personalspecialist Anna Blomberg har stora roller i s löneförhandlingar. (Foto: Per Ivarsson). Som chef har jag tillräckliga förutsättningar för att nå uppsatta mål Procent Stämmer mkt bra 9 58 Stämmer ganska bra Stämmer mkt dåligt Stämmer varken bra el dåligt Stämmer ganska dåligt 4. Endast 12 % av stadens anställda har etniskt ursprung från något land utanför Norden. Ambitionen är att på sikt uppnå samma andel i stadens organisation som motsvarar andelen kommuninvånare som har utländsk härkomst; ca 25 %.

20 2 Årsredovisning 214 Välfärdsbokslut Trollhättan ska vara en trygg och säker kommun att bo, verka och vistas i. Samtliga nämnder har ansvar för att skapa förutsättningar för utveckling av en god, jämlik och jämställd hälsa för alla i Trollhättan. Så lyder policyn för folkhälsa och trygghet i s Mål- och Resursplan. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren; utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. Det finns stora sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället och dessa klyftor fortsätter att öka. För att vända utvecklingen är det viktigt att samtliga aktörer i samhället har en gemensam målsättning att minska hälsoskillnader. Utgångspunkten för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är den befintliga organisationen och inställningen att folkhälsofrågorna är en del av ordinarie verksamhet och utvecklingsarbete. Alla verksamheter i påverkar trollhättebornas livsvillkor och förutsättningar för hälsa direkt eller indirekt. I juni 214 antog kommunstyrelsen en folkhälsostrategi för att ge struktur i s folkhälsoarbete och angreppssätt för att följa den av kommunfullmäktige fastlagda policyn. Strategin togs fram tillsammans med representanter för samtliga förvaltningar och har sin utgångspunkt i det dagliga arbetet i våra verksamheter. Nationella och regionala målsättningar för folkhälsa har anpassats till lokala förutsättningar och utmaningar. Strategin bygger på sex områden: Jämlika och jämställda livsvillkor, trygga och goda uppväxtvillkor, livslångt lärande, ökat arbetsdeltagande och egen försörjning, åldrande med livskvalitet samt goda levnadsvanor. Till varje område har inriktningar identifierats för att förtydliga hur Trollhättans Stad arbetar för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Trollhättan. Samverkan Ett avtal avseende samverkan och samfinansiering av utvecklingssatsningar för folkhälsa finns upprättat mellan och Hälso- och sjukvårdsnämnd Trestad. Avtalet ska underlätta det tvärsektoriella samarbetet för bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsorådet, organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen, fördelar årligen utvecklingsmedel för samverkansinsatser som främjar hälsa hos befolkningen i Trollhättan. Samverkansgrupper arbetar förebyggande med våld i nära relation samt kring drog- och brottsförebyggande frågor. Gruppernas prioriterade insatser stöttas av folkhälsorådets utvecklingsmedel. Övriga utvecklingsinsatser som fått bidrag från folkhälsorådet under 214 är: Digital verkstad för ökad delaktighet. Skapande verksamhet på fritiden för barn och unga med funktionsnedsättning. Cannabiskoordinator Projekt Jag vill visa dig Projekt Mentor Resultat 214 Nedan redovisas ett urval av faktorer som har stor påverkan på folkhälsan i kommunen: Trygghet Antal anmälda brott: Våldsbrott Misshandel Inbrottsstöld i villa/radhus Inbrottsförsök i villa/radhus Misshandel mot kvinna Grov kvinnofridskränkning Grannsamverkansområden Trygghetsvandrare Antal på Kriscentrum: Kvinnor i samtalsmottagningen Kvinnor i skyddat boende Barn i skyddat boende Utbildning Behöriga elever till gymnasiet, år 9, % Yrkesprogram 8,6 8,7 83 Estetiskt program 8,1 8,1 82,8 Ekonomi- humanistiska och samhällsvetenskapsprogram 79,3 79,6 81,4 Naturvetenskapligt och tekniskt program 78,5 78,5 81,1 Simkunnighet, åk 5, % 78 8 Från år 214 mäter man simkunnigheten i åk 6, % 86 Andel som uppnått minst betyget godkänt E (G) i ämnet idrott och hälsa, % Flickor 8,9 81, 88,2 Pojkar 87,6 92,5 9,8 Arbete Andel arbetslösa ungdomar år (dec), % Thn 25,5 29,4 31,9 Riket 14,8 17,2 18,4

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten? Årsredovisning 215 2 Årsredovisning 215 Översikt och politik Innehållsförteckning 13 19 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 215 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Årsredovisning 2015. Kommunstyrelsen 2016-03-23

Årsredovisning 2015. Kommunstyrelsen 2016-03-23 Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsen 2016-03-23 Innehållsförteckning Viktiga händelser 1 Kommunstyrelsens ordförande 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten?

Innehållsförteckning. Hur finansieras verksamheten? Årsredovisning 213 2 Årsredovisning 213 Översikt och politik Innehållsförteckning 21 23 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 213 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Vad är prognosen för 2014

Vad är prognosen för 2014 Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2016 Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Mars 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2. Revisionskriterier...

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer