EqualPartners. Skådespelare förkastar bidrag. Sveriges jämställdhets- och integrationsminister: Regelverket inte problemet!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EqualPartners. Skådespelare förkastar bidrag. Sveriges jämställdhets- och integrationsminister: Regelverket inte problemet!"

Transkript

1 EqualPartners Partnerskap för ett jämställt arbetsliv öppet för alla Equal är ett EU-program som ska påverka utestängande och diskriminerande strukturer i arbetslivet. Det kan handla om lagar, avtal, praxis eller attityder hos medarbetare och chefer. Påverkan är centralt i Equal. Målet är ett arbetsliv utan diskriminering och utestängning, präglat av mångfald som tillvaratar människors kompetens och utvecklingsmöjligheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. I oktober 2004 godkände Svenska ESF-rådet 30 nya utvecklingspartnerskap inom Equal. Projektanordnarna får cirka kronor var för att under ett halvår detaljplanera projekten. För varje projekt har Svenska ESF-rådet reserverat i genomsnitt 9 miljoner kronor av EU-medel. Till detta kommer finansiering med minst lika mycket som projektanordnarna själva ordnar. I genomförandefasen, som kan pågå upp till drygt tre år, realiseras arbetet. Metoder prövas och växer fram, kunskap utvecklas och erfarenheter utbyts. Projekten inom Equal, utvecklingspartnerskapen, samarbetar med liknande projekt i andra EU-länder. Tanken är att aktörer från t.ex. näringsliv, myndigheter och organisationer skall gå samman och utveckla idéer, arbetssätt och metoder inom ramen för ett tema. Projekten ska bekämpa diskriminering och utestängning på grund av ålder, kön, funktionshinder, sexuell läggning och etnisk bakgrund. Vid ansökan engagerar de godkända partnerskapen 200 organisationer. De flesta kommer från idéella sektorn (45 %), följt av staten och primärkommunal verksamhet. Geografiskt omfattar projekten verksamhet i samtliga län utom fyra. Innan projekten godkänns för genomförande har sannolikt antalet medverkandeorganisationer fördubblats. I denna tidning beskrivs de 30 nya utvecklingspartnerskapens verksamhet och deltagande organisationer. Min förhoppning är att projekten ska leda till nya idéer, lösningar och resultat som kan spridas och reellt påverka samhällssystemet till det bättre. Åsa Lindh Equal-ansvarig, Svenska ESF-rådet Pjäsen Leksaksfångarna Från vänster Gunilla Ericsson, Niklas Lendemar, Martin Jonasson, Anette Jönsson och Klas Malmberg. Skådespelare förkastar bidrag Personer med intellektuella funktionshinder utestängs i princip från professionellt arbete. Det vill Moomsteatern i Malmö ändra på. Projektet utmanar en mängd strukturer. Sveriges jämställdhets- och integrationsminister: Regelverket inte problemet! Sveriges nytillträdde integrationsoch demokratiminister tror att förändrade attityder hos arbetsgivare, fackföreningar och människor i allmänhet kan lösa utanförskapsproblematiken. Equal Partners tar pulsen på Jens Orback. Som journalist och programledare har Jens Orback blivit känd för sitt engagemang för utsatta grupper. Equal Partners lät Jens Orback svara på några frågor om hans personliga syn på den svenska arbetsmarknaden och mångfaldsproblematiken. Sid 2 Moomsteatern i Malmö driver professionell teaterverksamhet. Den konstnärliga fanan hålls högt och pjäserna gör succé hos publiken. Alla som arbetar med teatern har marknadsmässigt betalt förutom skådespelarna. Skådespelarna som är grunden för verksamheten får sjuk- Jens Orback ersättning och ett habiliteringsbidrag på 26 kronor om dagen. Upprörande, menar teaterns konstnärlige ledare Kjell Stjernholm. Alla får lön utom de som genererar pengarna. Habiliteringspengen räcker inte ens till matkupongerna, säger han. Sid 10 Make your future Karriärrådgivning och mentorskap stärker invandrarkvinnor i Göteborg. Sid 3 Samverkan mot trafficking Trafficking ett extremt uttryck för fattigdom och brist på jämställdhet. Sid 5 Selfemployment Smart företagsform ger mångfald i näringslivet. Sid 6 1

2 Equal utmanar attityder Utvecklingspartnerskap med förändringsvilja utmanar diskriminerande strukturer och stelbent tillämpning av regelverk. De 30 partnerskap som beviljats anslag av Svenska ESF-rådet samlas kring fem teman; anställbarhet, entreprenörskap, asyl, jämställdhet och anpassningsförmåga. Bland ämnena märks ungdomar som faller mellan maskorna i samhällets skyddsnät och diskriminerande ohälsa. Utanförskap leder inte sällan till långtidssjukskrivningar. Många äldre lämnar yrkeslivet i förtid med en känsla av otillräcklighet. Förutfattade meningar om äldres arbetskapacitet gör det svårt för dem som vill jobba att få anställning. Partnerskapen tror ökade kunskaper och flexiblare organisationer kan förverkliga ett för alla parter givande arbetsliv till uppnådd pensionsålder. Egenföretagande ses som en möjlighet för individer att få utkomst till hela eller delar av sin försörjning utifrån den egen förmågan. Nya metoder ska underlätta administration och undanröja språkbarriärer. Två partnerskap behandlar asylsökandes situation. Båda lyfter fram vikten av meningsfull sysselsättning under väntan på uppehållstillstånd som annars, i kombination med trångboddhet och traumatiska erfarenheter, tär på flyktingfamiljerna. Jämställdhet och mångkultur löper som röda trådar genom projekten. För att komma åt den strukturella diskrimineringen krävs kreativitet, entusiasm och järnvilja. Partnerskapen strävar efter att skapa metoder för att få oss att tillämpa lagar som kan fungera men också ifrågasätta strukturer som diskriminerar. Equal Partners presenterar projekten uppdelade efter tema. Varje projekt drivs av ett flertal aktörer inom näringslivet, kommuner och organisationer. Projektens omfattning är större och idéerna fler än vi av utrymmesskäl kan göra rättvisa. Nyfikna kan ta kontakt med personen som finns angiven under respektive artikel för mer information. EqualPartners Produktion: Projektledning: Redaktion: Fotografer: Layout: Tryck: Paraplyprojektet för Svenska ESF-rådet Extract Stockholm Anna-Karin Florén, Sara Stjernholm, Karin Tideström M.J.C.d Auvergne, Pawel Flato, Adam Flocker/FBB, Rick Forsling/FBB, Henrik Hedenius, Owe Ivarsson, Clarie-Lise Panchaud, Jacob Schulze, Sara Stjernholm, Birgit Åhs West Studios AB Temo-Tryck AB, Stockholm 2005 Citera oss gärna men ange källan. För att komma åt den strukturella diskrimineringen krävs kreativitet, entusiasm och järnvilja. Samma rättigheter och skyldigheter, men inte framtidsutsikter. Regelverket inte problemet! Forts från sid 1 Vad betyder mångfald för dig? Att alla oberoende av etnisk bakgrund ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det gäller att vara delaktig i vårt gemensamma samhälle. Och att denna sociala solidaritet ger samhället styrka till utveckling och förändring. Varför är ökad mångfald viktig på arbetsmarknaden? Mångfald utgör grundvalen för det samhälle vi bygger i Sverige. Om mång faldens inneboende och dynamiska effekter utnyttjades till fullo skulle det, bortsett från att det har stor betydelse för individen att få arbete och utvecklas, dessutom innebära en enorm potential för landets samhällsekonomiska utveckling och en konkurrensfördel. Att anställa personer som faller utanför normen är inte ett självändamål. Poängen är att vi ska ta tillvara den kompetens som finns i alla sektorer och på alla nivåer i vårt samhälle. Trots stora insatser verkar utanförskapet snarast cementeras för vissa grupper. Tror du att det speglar ett samhälle med tuffare attityder, utan utrymme för individer som inte alltid kan prestera max? Det finns stort stöd för att förklaringarna till skillnaderna i sysselsättning måste sökas hos arbetsgivare, och fackföreningar, liksom hos människor i allmänhet när det gäller deras värderingar. En av mina huvuduppgifter som integrationsminister är att bekämpa och förebygga segregation och etnisk diskriminering. Den kompetens och skaparkraft som finns hos alla människor ska tas till vara i alla sektorer och på alla nivåer i vårt samhälle. Det går inte att undanröja diskriminering endast med hjälp av lagstiftning. Det krävs gemensamma kraftansträngningar från alla berörda parter på arbetsmarknaden. Kan en föråldrad syn på arbetsmarknaden och dess regelverk vara en bidragande orsak till ökande utanförskap? Nej, det är inte vårt regelverk som är problemet. Det är viktigt med trygghet på arbetsmarknaden. Men Sveriges arbetsmarknad präglas av en ensidig personalsammansättning. Det har lett till att kunskaper och erfarenheter inte tas till vara i alla sektorer och på alla nivåer i vårt samhälle. Utvecklingen och erfarenheterna både i Sverige och internationellt ger belägg för att svenska arbetsgivare har mycket att vinna på att bredda basen för sin kompetensförsörjning. En tendens är att det som är annorlunda misstolkas som ett problem, i stället för en tillgång. Men vi vill inte ha en arbetsmarknad som sorterar människor efter etnicitet, kön, sexuell läggning, funktionshinder osv. Det gäller att bryta den trenden. Hur ser du som ansvarig för demokratiutvecklingen på mångfaldsproblematiken ur ett demokratiperspektiv? Integrations- och mångfaldsfrågorna handlar ytterst om mänskliga rättigheter, demokrati, social rättvisa och jämlikhet, klassiska rättvisefrågor, som är viktiga hörnstenar i ett demokratiskt samhälle. Nyckel principen är icke-diskrimineringsprincipen. Alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Prin ci pen om likabehandling är grundläggande för att kunna säkra en långsiktigt hållbar tillväxt och välfärd och för att förhindra ytterligare uppdelning av samhället. Men en öppnare arbetsmarknad kan inte skapas enbart genom åtgärder från regeringen. Det behövs attitydförändringar och gemensamma kraftansträngningar från alla berörda parter. 2

3 Tema I Anställbarhet EqualPartners MAKE YOUR FUTURE Egenmakt stärker kvinnor på Hisingen Ledarskapsutbildning, jämställdhetsarbete och bra arbetsmiljö stärker självförtroendet hos kvinnor med utländsk bakgrund. I centrum för Make your future står jämställdhet, integration och stigande ohälsotal. Störst ohälsotal finns inom vård och omsorg. Omsorgssektorn är ofta invandrade kvinnors första möte med svenska arbetsmarknaden, säger Rosie Rothstein, koordinator för Make your future. Partnerskapet på Hisingen i Göteborg vill utveckla metoder för att förebygga diskriminerande ohälsa i arbetslivet. Ett första steg är att skapa hälsosamma arbetsplatser. Vi måste fråga oss vad arbetsgivarna gör för fel. säger Rosie Rothstein. I familjer från kulturer där mannen traditionellt är familjeförsörjare påverkas könsrollerna när kvinnan tar över den rollen. Det är förhållandevis lätt för invandrarkvinnor att få jobb inom vårdsektorn, medan många män blir kvar i arbetslöshet. Vi vill se över vilka konsekvenser det får för familjerna, säger Rosie Rothstein. Kompetensutveckling kan vara ett sätt att komma till rätta med diskriminerande ohälsa. Vi kommer bedriva långsiktig karriärrådgivning och mentorskap tillsammans med etablerade kvinnonätverk. Nätverken ökar kontaktytorna mellan kvinnor med utländsk bakgrund och svenska kvinnor. Det är viktigt att inte hamna i åtgärdsfixet. De mångkulturella grupperna måste blir starka nog att hjälpa sig själva, säger Rosie Rothstein. Bland projektpartnerna finns Biskopsgårdens stadsdelsförvaltning, Capio Lundby Sjukhus, Föreningen Integrationsnätverket, Delta och Kommunal, i Göteborg. Rosie Rothstein, koordinator Telefon Fakta/Make your future Göteborgsstadsdelen Biskopsgården har invånare. Områdets största arbetsgivare är stadsdelsförvaltningen med anställda. Majoriteten är kvinnor inom vård, omsorg och lokalvård. 70 % av hemtjänstens anställda har utländsk bakgrund. Källa: utvecklingspartnerskapets ansökan. DROPIN Gymnasiet bekostat av näringslivet? Avhopp från gymnasieskolan och långtidsarbetslöshet bland ungdomar är växande problem i Västmanlands län. Vi vill förbereda ungdomarna för fortsatta studier och arbetsliv. Ge dem redskap att klara av sitt liv, säger Inger Paris, projektsamordnare för utvecklingspartnerskapet DROPIN. Målgruppen är elever vid individuella programmet vid tre gymnasieskolor i Västmanlands län. Genom att fokusera på hälsa och lärande vill vi hjälpa eleverna att hitta sina styrkor och intressen, säger Inger Paris. Ungdomars förväntningar och krav på arbetslivet överensstämmer inte med näringslivets behov. Därför ska man samarbeta med näringslivet. Vi kommer titta närmare på vilken arbetskraft som behövs framöver och om företagen är villiga att satsa pengar på skräddarsydda utbildningar, säger Inger Paris. DROPIN drivs av Västmanlands kommunförbund, Västerås stad, Sala kommun, Köpings kommun, Arbetsförmedlingen i Köping, Sala och Västerås, Länsarbetsnämnden och Västerås stift. Inger Paris, projektledare Telefon Växtvärk? HOLISTISKT ARBETE I IDÉBURNA ORGANISATIONERS REGI Erfarenhetsutbyte över religionsgränserna I Malmö samverkar Islamic Center och Malmö Kyrkliga stadsmission för att få hemlösa, flyktingar och invandrare i arbete. Genom projektet Holistiskt arbete i idéburna organisationers regi vill aktörerna hitta metoder för att minska utslagningen. Målgruppen är flyktingar, invandrare och hemlösa. Vi vill hitta vägar ut ur misären tillsammans med människorna som lever i den här situationen, säger Johannes Jörgensen från Malmö kyrkliga stadsmission, en av projektets två koordinatörer. Att muslimska och kristna organisationer samarbetar i projekt av den här storleken är unikt. I Sverige är vi vana att det offentliga eller möjligen privata entreprenörer tar hand om socialt arbete. Orga nisationerna som utgör en tredje part med specifik identitet glöms ofta bort. Projektet ska förtydliga rollfördelningen mellan myndigheter och organisationer. Klara ut vem som gör vad bäst, säger Johannes Jörgensen. Hjälp som finns tillgänglig är vanligen specialiserad på ett eller två områden. Projektaktörerna vill se helheten. LIKAOLIKA Lika möjligheter för olika För att olika individer ska få lika möjligheter krävs olika lösningar, säger Margareta Wendel, projektsamordnare för LikaOlika. Projektet LikaOlika fokuserar på ungdomar som inte avslutar sin utbildning. Bland dem är ickeetniska svenskar och funktionshindrade överrepresenterade. Vårt fokus ligger på gymnasieungdomar, men vissa problem måste lösas långt tidigare, säger Margareta Wandel, projektsamordnare. Inom ramen för projektet ska man förbättra samverkan mellan skola, ar - Speciellt utsatta är kvinnor. Problematiken kring hemlösa och flyktingar är komplex; ohälsa, arbetslöshet och brist på utbildning etc., gör det nödvändigt med ett holistiskt synsätt för att kunna hjälpa långsiktigt. Huvudsyftet är att hjälpa flyktingar och hemlösa ut i arbetslivet. På Islamic Center och Stads missionen finns kontakter i arbetslivet som inte utnyttjas fullt ut. De kan fungera som ett komplement till det offentliga stödet, säger Johannes Jörgensen. Islamic Center i Malmö har en församling på personer, i en stad med invånare. Varför deras enorma nätverk inte utnyttjas bättre av samhället är en gåta. Här finns människor som känner till många invandrares och flyktingars kultur, och försöker hjälpa. Empowerment är centralt. Viktigast är att människor, individuellt och kollektivt, återfår hopp och kraft nog att ta makten över sina liv. Johannes Jörgensen, projektkoordinator, Malmö Kyrkliga Stadsmission Telefon bets liv och aktiviteter som riktas mot arbetslösa ungdomar. Lärlingsutbildningar är ett förslag på hur man kan hitta alternativa vägar för dem som har svårt med teoretiska studier, säger Margareta Wandel. Projektet är begränsat till två yrkesområden; industrin och vården. Man kommer även motarbeta könsbundna yrkesval. Margareta Wandel, projektsamordnare Telefon

4 Tema I Anställbarhet VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN GENOM UTBILDNING OCH SOCIALT FÖRETAGANDE Basta ger missbrukare en andra chans I dagarna tog vår första akademiker socionomexamen, berättar Alec Carlberg stolt. Nu vidareutvecklar Basta sin framgångsrika utbildningsmodell för före detta narkomaner tillsammans med Fryshuset, Lunds Universitet, Södertälje- och Nykvarns kommun. Idylliskt beläget i Nykvarn ligger Basta, ett unikt arbetskooperativ som drivs av och för människor med långvarig missbruksproblematik. Vi drog igång för tio år sedan, berättar Alec Carlberg, en av verksamhetens initiativtagare. Idén är att hjälpa folk ut ur tungt missbruk genom socialt företagande, idag har vi sammanlagt Ridlektioner på Basta arbetskooperativ. 100 boende på två hem, ett här i Ny - kvarn och ett i Borås. De som kommer till Basta är i 40- årsåldern och har många års missbruk bakom sig. Man måste stanna på kooperativet minst ett år, men får bo kvar så länge man vill, under förutsättning att man är drogfri och drar sitt strå till stacken. Kooperativet har sett till att de boende fått enkla jobb, som klottersanering, städning och finsnickeri. Efter hand uppstod ett behov av bättre utbildad arbetskraft. I stort sett alla på Basta är före detta missbrukare, många har knappt gått ut grundskolan. Det var nödvändigt att kunna utbilda personalen för att kunna bedriva en effektiv verksamhet, berättar Alec Carlberg. Att sätta en person på skolbänken efter 15 års heroinmissbruk ansågs dödsdömt. Vi insåg att vi måste ta fram nya pedagogiska modeller, så utvecklades tanken på Yes-utbildningen, en yrkesoch entreprenörsutbildning, säger Alec Carlberg. I gymnasieutbildningen Yes är studierna direkt kopplade till arbete. Basta ingick i ett Equal-stött projekt, Egenmakt för Framtiden, när verk- Bastas utbildningsmodell kombinerar traditionella studier med praktiskt arbete. samheten drogs igång Nu ska modellen vidareutvecklas. Eftersom Basta funkar så bra skickade kommunen hit några tonåringar man inte fick rätsida på. Det gick jättebra! De boende på Basta och skolungdomarna stöttar varandra i studierna. Utbildningsmodellen har varit framgångsrik. Vår första akademiker har just tagit socionomexamen, berättar Alec med stolthet i rösten. Alec Carlberg, Basta Arbetskooperativ Telefon Fakta/Vägar till arbetsmarknaden... Det nya utvecklingspartnerskapet kommer bl.a. bedriva ett europeiskt samarbete (TP) som integrerar utbildningspartnerskapets erfarenheter av att lotsa utsatta människor mot arbetsmarknaden. Ett etiskt konsultföretag, ECCO, vidareutvecklas för att stödja och höja profilen för den sociala ekonomin och socialt företagande i Europa. Inom partnerskapet kommer även ett erfarenhetsutbyte kring utbildnings- och valideringsfrågor att utvecklas. OUTSIDER Bättre odds för unga utanför UP NEW CITY Inget krångel i drömmarnas hus Samarbete mellan institutioner, frivilligorganisationer och näringsliv skall ge unga utanför en ny chans. Ungdomar som bott på institution har svårare att hitta tillbaks in i samhället nu än för tio år sedan. Samhällets krav har blivit högre, säger Rutger Zachau på Statens Institutionsstyrelse. Många ungdomar på institution har multiproblem, en kombination av skolsvårigheter, missbruk och kriminalitet, Många står helt utanför samhället och kommer inte till sin rätt i dagens skola, berättar Rutger Zachau. I utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) uppskattas årligen åringar ha etableringssvårigheter på arbetsmarknaden. Outsider omfattar ett flertal av dem. Projektpartnerna kommer huvudsakligen jobba med tre områden; skola, utanför och institution. I sektorerna finns strukturer som utgör ett skydd, men också innefattar hindrande komponenter för ungdomarna. Vi vill öppna upp mellan institutioner, frivilligorganisationer och näringsliv för att identifiera och överbrygga hindrande strukturer. Ungdomarnas kreativitet och drivkraft ska tas till vara med praktikplatser, studiebesök och mentorskap. Vi vill också starta experimentverkstäder. Rutger Zachau, Statens Institutionsstyrelse Ungdomar som varken studerar, arbetar, söker jobb eller har någon annan sysselsättning blir fler. Gruppen faller lätt mellan stolarna. Genom projektet UP New City ska ett ungdomscenter bildas i Malmö. Dit ska unga kunna vända sig för att få stöd. Vi ska sluta vara så krångliga. Ungdomarna ska inte bli runtskickade mellan en massa olika kontor, säger Lone Lindström, ekonomiansvarig på Drömmarnas Hus. På ungdomscentret ska alla resurser samlas under ett tak. Vill ungdomarna studera får de hjälp av studievägledare. Vill de söka jobb finns arbetsförmedlare. Företag som vill ta emot praktikanter ska också knytas till projektet. Inledningsvis har vi tio coacher som kan slussa ungdomarna vidare. Unga som vill starta eget blir ofta kritiskt bemötta. Man kräver affärs- plan och budget. Vi ska ge positivt stöd i genomförandet, säger Lone Lindström. Lone Lindström, Drömmarnas hus Telefon Lone Lindström 4

5 EqualPartners Tema I Anställbarhet ROMER I SVERIGE FRÅN SYD TILL NORD Romer på lika villkor Nu är vi med och planerar från början, säger Stefano Kuzhicov från Romernas Riksförbund. Projekt på lika villkor har inte varit självklart när samhället velat förändra romernas situation. I Equal-satsningen deltar alla parter på lika villkor, säger Stefano Kuzhicov från Romernas Riksförbund, om Romer i Sverige från syd till nord. Integrationsförsök möts inte sällan med skepsis från romernas sida. Samhället har ofta skapat projekt åt oss, inte med oss. Man vill att vi ska smälta in på omgivningens villkor. Besluten har fattats ovanför våra huvuden. Nu är vi med och planerar från början, säger Stefano Kuzhicov. Romernas Riksförbund, som är en av projektets partner, för romernas talan i offentliga sammanhang och bevakar romernas intressen. Vi arbetar mot diskriminering och för att åstadkomma en attitydförändring bland romerna. Till vardags arbetar Stefano Kuzhicov med grundskolefrågor i Helsingborg. Han ser utbildning som enda vägen ut ur bidragsberoende och passivitet. Han tror det är långt kvar innan alla romer förvärvsarbetar. Tyvärr har våra barn stora svårigheter i skolan, berättar Stefano. Initiativet till Romer i Sverige från syd till nord togs av kommuner med stor romsk befolkning. Vi vill förbättra romernas situation, berättar Per Östberg, ansvarig för integrationsfrågor på Sundsvalls kommun. Arbetet ska bedrivas på individnivå. I centrum står tjejer. Vi har jobbat för att få ut tjejerna i arbetslivet länge, nu finns möjlighet att hitta nya metoder, berättar Stefano Kuzhicov. Romska familjer är mansdominerade. Det kan göra det svårare för kvinnor att yrkesarbeta, säger Per Östberg. Romerna kämpar mot diskriminering och för en attitydförändring. Projektet genomförs i små grupper med målinriktad coaching. Man hoppas kunna använda romer som gjort karriär som förebilder. Tjejerna ska komma ut i arbetslivet med en känsla av bibehållen respekt, utan att behöva offra sin romska identitet, säger Per Östberg. Egenföretagande kan vara ett sätt att hitta drivkraft. Per Östberg, chef för integrations enheten, Sundsvalls kommun Telefon SAMVERKAN MOT TRAFFICKING Samverkan mot trafficking Myndigheterna står handfallna inför den komplexa problematik som omger människohandel. Vi tror Samverkan mot trafficking blir ett bra komplement till myndigheternas arbete. Civila organisationer är ofta bättre på den sociala biten, säger Carolina Wennerholm. Inom ramen för projektet kommer man bedriva forskning, informationsarbete och verka för att förändra mäns attityder. Trafficking är ett extremt uttryck för brist på jämställdhet i kombination fattigdom. Attityder måste förändras när det gäller könsroller. Carolina Wennerholm, Kvinnoforum Telefon Fakta/Samverkan mot trafficking: Ett stort antal aktörer som sedan tidigare är aktiva i arbetet mot trafficking samverkar i projektet. Utvecklingspartnerskapet har tre huvudsakliga ben: Kvinnoforum samordnar nio myndigheter för att arbeta fram bättre rutiner för ärenden med koppling till trafficking. Ett stort antal kyrkor och enskilda organisationer aktiva i socialt arbete samordnas av organisationen Hela Människan. Världskulturmuseet i Göteborg arbetar med information, forskning och debatt. Genom projektet Samverkan mot trafficking ska ett transnationellt nätverk byggas upp. Bland annat ska man arbeta med stöd till offren vid hemvändandet. Människohandel med främst kvinnor och barn är ett växande problem i Europa. Polisen räknar med att traffickade kvinnor utnyttjas varje år. Hälften finns i Stockholmsområdet. Många kommer från Östersjöregionen och f.d. Sovjetunionen. Fortfarande finns inget ordentligt handlingsprogram för hur nya fall ska hanteras och hur det ska gå till att skicka tillbaka flickan till sitt hemland. Ofta står myndigheterna handfallna inför den komplexa problematiken. Det sociala stödet till traffickingoffren har brister. Särskilt sysselsätt- ningsbiten, både under rättsprocessen i Sverige och efter återvändandet, säger Carolina Wennerholm, ansvarig för Stiftelsen Kvinnoforums internationella verksamhet. Genom projektet Samverkan mot trafficking ska ett långsiktigt stöd till de återvändande kvinnorna utarbetas. Många behöver hjälp med boende och försörjning, men också med rehabilitering. En del är oerhört sargade. Då krävs stora rehabiliteringsinsatser, säger Carolina Wennerholm. I projektet deltar myndigheter i flera länder, enskilda organisationer och kyrkor. Kvinnoforum har sedan tidigare ett stort internationellt kontaktnät. Även kyrkorna har enorma nätverk, många är sedan länge aktiva i kampen mot kvinnohandel. SALT Informellt lärande en formalitet SALT är ett samarbete mellan Urkraft i Skellefteå, ABF norra Västerbotten, CV Xist/Kvinnoforum m.fl. Projektet har tre huvuddelar; vägledning, erkännande av lärande och alternativa lärandemiljöer. Målsättningen är att alla ska erbjudas samma möjligheter på arbetsmarknaden, oavsett var man fått sin utbildning. Lärande sker på olika sätt. Vi vill finna former för formellt erkännande av alternativa lärandemiljöer, säger Jörgen Bergwall på Urkraft. För att vi ska kunna hjälpa ungdo- marna ut i arbetslivet måste de kunna se sig själva i ett sådant sammanhang. Utanförskapet ofta är det enda ungdomarna har gemensamt. Gruppen är långt ifrån homogen. De har olika sexuell läggning, kulturell tillhörighet, vissa har funktionshinder och så vidare, berättar Jörgen Bergwall. Jörgen Bergwall Telefon

6 Tema II Entreprenörskap SELFEMPLOYMENT Ung företagsform ger mångfald i näringslivet ENTREPRENÖRSKAP MED EFFEKT ENTREE Rådgivning bromsar kvinnors företagande I projektet Entreprenörskap med effekt ENTREE står kvinnors företagande i fokus. Bara en tredjedel av nystartade, och en fjärdedel av befintliga företag drivs av kvinnor, berättar Helena Balthammar, projektledare på Länsstyrelsen i Östergötland. Siffrorna ser lika ut i hela Sverige och förändras inte över tid. Enligt Helena Balthammar är diskriminerande strukturer en orsak till att inget hänt trots tidigare satsningar. Kvinnor har svårt att vinna gehör för sina idéer när de vill starta eget, berättar Helena Balthammar. Ofta väljer kvinnor inte oväntat just kvinnodominerade branscher när de ska starta eget. Att etniska minoriteter är överrepresenterade bland arbetslösa är ingen nyhet. De politiska satsningarna inkluderar dock sällan minoriteternas egna aktörer. Det vill projektet Minoriteternas egenmakt ändra på. Minoritetsorganisationer står i centrum. Equal ska vara strukturpåverkande. Att satsa på organisationer ger större effekt, organisationerna satsar i sin tur på individer, säger Mikael Hellström Vi tror att man kan komma åt en del av problemet genom att skapa medvetenhet hos de som möter nya företagare, säger Helena Balthammar. Projektet ENTREE siktar in sig på att förändra rådgivnings- och finansieringssystemet. Vi kommer arbeta med ögonöppnarutbildningar i genuskunskap, erfarenhetsutbyte, mentorskap och försöka hitta nya arbetsmetoder för att motverka strukturell diskriminering. ENTREE har två målgrupper; rådgivare och företagare. Helena Balthammar, kvinnors företagande, Länsstyrelsen Östergötland Telefon MINORITETERNAS EGENMAKT Ekonomisk bärkraft stärker organisationer på Stiftelsen Kunskapsforum. En del av projektet går ut på att göra invandrarorganisationer som arbetar med sociala frågor ekonomiskt självförsörjande. De ska gå från bidragstagande till en långsiktigt bärkraftig verksamhet. En lösning där de kan planera ett eller ett par år framåt är ju inte alldeles övermaga, säger Mikael Hellström. Det handlar inte om att ersätta myndigheterna utan om att hitta Starta eget utan att kunna vare sig administration eller svenska? Det låter som en utopi. Plattformsföretagande är lösningen. Plattformsföretagande är en mellanform mellan egenföretagande och anställning. Företagsformen finns både i Sverige och Europa, berättar Maria Woglinde, koordinator för projektet Selfemployment. Med projektet vill man skapa nätverk över landsgränserna för att utveckla företagsidén. Som anställd i ett plattformsföretag bedriver man egen verksamhet utan f-skattsedel. Plattformsföretaget agerar arbetsgivare, sköter administration och juridiska spörsmål. Den anställde har egna kunder och ansvar för sin lön, berättar Maria Woglinde. Plattformsföretaget tar en administrativ avgift på den anställdes fakturerade intäkter, men är vanligen inte vinstmaximerande. Istället användes vinsten till verksamhetsutveckling. Administration och ekonomiskt risktagande anses vara de främsta orsakerna till att folk inte vågar sig på egenföretagande. Plattformsföretag kan vara en del av lösningen, men en rad regler hindrar plattformsföretagande från att utvecklas till sin fulla potential, säger Maria Woglinde. Anställda i plattformsföretaget har till exempel inte rätt till a-kassa, verksamheten påminner för mycket om enskilt företagande. Med Selfemployment försöker vi lösa strukturella bromsklossar, så att plattformsföretagande kan öppnas för flera grupper, säger hon. Företagsformen har flera jämställdhetsaspekter. Grupper utanför den traditionella arbetsmarknaden kan få en chans till egenförsörjning. Långtidssjukskrivna har svårt att få anställning. I plattformsföretag jobbar man efter förmåga. Orken kanske inte räcker för att starta eget, men för komplement och nya perspektiv När problemformuleringarna hela tiden kommer utifrån kommer man aldrig fram till rätt lösningar. Många saker klarar minoritetsgrupperna bäst själva, poängterar han. Mikael Hellström, omvärldsanalytiker Stiftelsen Kunskapsforum Telefon att utföra uppdragen, säger Maria och fortsätter: Många invandrare kommer från kulturer med företagartradition men behärskar inte svenska tillräckligt bra för att sätta sig in i lagar och regler. Selfemployment ska utveckla samarbete och erfarenhetsutbyte mellan plattformsföretag i Sverige och internationellt. Idén är enkel, genial och ger stor flexibilitet för alla grupper, avslutar Maria. Maria Woglinde Telefon ARBETE ÅT ALLA GENOM DELAKTIGHET OCH RAMAVTAL Arbetsmarknadslagar orsakar utanförskap Socialt entreprenörskap öppnar för grupper som står utanför arbetsmarknaden. Projektet Arbete åt alla genom delaktighet och ramavtal, tror att socialt entreprenörskap kan skapa ökad egenmakt och självkänsla hos grupper som står utanför arbetsmarknaden. I Sverige är den sociala ekonomin relativt begränsad och beroende av offentlig sektor. Den skulle kunna vara en tillgång för tillväxten, säger Lars Berge- Kleber, vice ordförande L&SEK Lars Berge Kleber Målet är att få in människor i ar - betslivet genom en ny modell där efterfrågan på tjänster matchas mot den enskildes förmåga. Idag utestänger en rad arbetsmarknadsregler människor från arbetsmarknaden, säger Lars Berge-Kleber. Men Lars Berge-Kleber är inte säker på att lagen behöver ändras. Snarare bör tillämpningen ändras så systemet tillåter att produktiva människor kommer in i ett produktivt sammanhang. Utvecklingspartnerskapet, som be - drivs i Örebro, omfattar alla grupper som står utanför samhället. Kontaktperson Lars Berge Kleber, vice ordförande L&SEK Telefon

7 Tema III Anpassningsförmåga EqualPartners 1+1=3 Utvecklingsarbete med ensamarbetare Arbetshandikappade inom idrottsrörelsen är en utsatt grupp som vi behöver värna om. Många arbetar ensamma, säger Marie Denitton, projektsamordnare för 1+1=3. Inom föreningslivet jobbar de flesta ideellt med allt från ledaruppdrag till kansliarbeten och vaktmästarsysslor. De flesta idrottsföreningar har inte råd att anställa. När personal ändå behövs är den billigaste lösningen att anställa personer med lönebidrag. Arbetsgivaren är då en styrelse, där ledamöterna arbetar ideellt och byts ut med jämna mellanrum. Styrelsen har sällan tillräcklig kompetens för att agera arbetsgivare. Det handlar inte om ovilja, snarare om okunskap och tidsbrist, säger Marie Denitton. 1+1=3 vill stärka ensamarbetarna i deras roll och utbilda arbetsgivarna. Projektet kommer kartlägga ensamarbetarnas arbetsförhållanden, man ska titta på förhållandena för män respektive kvinnor när det gäller löner och arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna är starkt könsbundna. Kvinnor har administrativa uppgifter. De svarar i telefon, tar hand om ekonomin och allmänna kansliuppgifter. Männen har mer praktiska uppgifter, de kritar planer, klipper gräsmattor och jobbar med underhåll av byggnader, berättar Marie Denitton. FIRE Kortare väg tillbaks FIRE samlar alla resurser på en plats för att hjälpa långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och andra utsatta grupper. Utsatta grupper som långtidsarbetslösa och arbetshandikappade stängs ute från arbetsmarknaden av systemet, säger Göran Holmström från utvecklingspartnerskapet FIRE (Fokus på individens resurser/empowerment) i Östersund. FIRE planerar att samla representanter från myndigheter, ideella organisationer, företag och mentorer på ett ställe, för att underlätta för individen. Empowerment är grundläggande för att de här personerna ska ha en chans. Med alla aktörer samlade under ett tak finns större möjlighet att hjälpa, berättar Göran Holmström. Partnerskapet kommer utveckla en modell för prova-på jobb. Individen ska själv sätta villkoren utifrån vad man kan och orkar, säger Göran Holmström. Göran Holmström Telefon Marie Denitton, projektledare Telefon Krita fotbollsplaner, en arbetsuppgift för män? MÅNGFALD I RÄTTSSAMHÄLLET Orättvis representation UNDER YTAN Skolan inget föredöme Förtroende för rättssamhället uppnår man först när det speglar det omgivande samhället, säger Peter Neassén, initiativtagare. Regeringskansliet, Domstolsverket, de juridiska institutionerna i Uppsala och Umeå, den juridiska nyhetstjänsten PointLex och Svenska FN-förbundet formar utvecklingspartnerskapet Mång fald i Rättssamhället (MIR). Syftet är att sammansättningen av personalstyrkan inom domstolsväsendet och regeringskansliet ska spegla det omgivande samhället bättre. Intresset har varit stort. Myndigheterna har visat stort engagemang, säger Peter Naessén från PointLex, en av projektets initiativtagare. För att medborgarna ska ha förtroende för rättssamhället måste det spegla det verkliga samhället. Det ställer krav på jämn könsfördelning och representation av personer med utländsk härkomst. Partnerskapets sammansättning gör att vi kan få ett helhetsgrepp. Vi kommer särskilt titta på vilka konsekvenser mångfald inom rättssamhället får i praktiken, berättar Peter Naessén. Peter Naessén Telefon Svenska skolan ska vara ett föredöme i diskrimineringsfrågor. Men man lever inte alltid som man lär. Många homo- och bisexuella lärare har svårt att vara öppna med sin sexuella läggning inför kollegorna, säger Christine Gilljam, utvecklingsdirektör på HomO. Equal-projektet Under ytan ska arbeta med ämnet sexuell läggning i skolan. Man vill bland annat lyfta frågan om heteronormativitet och kränkningar på grund av sexuell läggning i lärarkåren, och undersöka varför homo- och bisexuella lärare är så osynliga. Projektet riktar sig till de vuxna på skolan, men också till skolpolitiker och kommuntjänstemän. Vi vill titta på hur man har det kollegor emellan. Enligt Christine Gilljam är det många homo- och bisexuella lärare som upplever sin arbetsmiljö som re pressiv. Forskning visar också att lärare är snabba att korrigera eleverna när någon diskrimineras på grund av kön eller sexualitet, men när det gäller sexuell läggning säger man ofta ingenting. Många verkar ha svårt att hantera frågan om sexuell läggning. Skolan är ett strategiskt mycket viktigt område att arbeta med i dessa frågor, menar Christine Gilljam. Om lärarna inte kan vara bra förebilder kommer vi aldrig komma framåt. Eleverna märker om det finns en diskrepans mellan det man säger och det man gör. Christine Gilljam, utvecklingsdirektör HomO Telefon

8 Tema III Anpassningsförmåga AKADEMIN FÖR FLEXIBELT LÄRANDE I ARBETSLIVET Utan kompetensutveckling dör nischyrken På många arbetsplatser är kompetensutveckling reserverad för högre befattningshavare. Situationen leder till kompetensbrist. Utvecklingspartnerskapet vill göra arbetsplatslärande mer flexibelt. Projektet har skapat fem verkstäder i olika delar av landet, där modeller för kompetensutveckling på arbetsplatsen ska utvecklas. Anställda ska vidareutbildas på arbetsplatsen under arbetstid, berättar Conny Johansson, koordinator för Akademin för flexibelt lärande i arbetslivet. Yrkena varierar, från äldreomsorg till sprängämnesindustri. Hans Wallin från KCEM är engage- rad i projektets verkstad i Lindesberg. Han är en av ett fåtal yrkeskunniga inom explosivämnesindustrin. Många nischyrken är väsentliga för Sveriges konkurrensförmåga, som bergsprängning, och försvarsmateriel. Idag finns ingen organiserad utbildning inom sprängämnesområdet, berättar Hans Wallin. Situationen är ohållbar. Vi måste börja utbilda en ny generation som kan ta över efter dem som pensioneras. Conny Johansson, projektledare Telefon Vinter i Skärhamn, Tjörn. LIVSKOMPETENS ETT PLUS FÖR 50 + Livskompetens ett plus I Tjörn söker man nya vägar till ett berikande yrkesliv efter 50. I Västsvenska Tjörn drabbades äldre yrkesverksamma hårt när företagen rationaliserade. Med nätverksprojektet Livskompetens ett plus för 50 + skapas nya vägar tillbaks till arbetslivet. Det är slöseri att inte ta vara på de äldres erfarenhet och kompetens, säger Eva Bertilsson-Styvén, en av initiativtagarna på Tjörns kommun. Ofta är det främsta hindret fördomar hos arbetsgivare. Idag är smärre skavanker och lägre arbetstakt hinder för ett långt arbetsliv. Med lite hänsyn behöver det inte vara så, säger Eva BertilssonStyvén. Genom projektet ska äldre som vill bli egenföretagare få stöd. Nätverket fungerar som stödsystem åt dem som har svårt med svenska språket eller tycker det känns tufft att ge sig in i den administrativa djungeln. Projektet vänder sig till alla äldre arbetslösa men prioriterar kvinnor, funktionshindrade och personer av annan etnisk bakgrund än svensk. Eva Bertilsson-Styvén, Tjörns kommun Telefon FAIR FRAMTIDSANPASSAD INKLUDERANDE REKRYTERING Fair borgar för rättvis rekrytering Equal-projektet FAIR har siktet inställt på att förbättra rekryteringsprocessen till främst offentlig sektor. Vi ska jobba med organisationernas strukturer och processer så att de bättre kan se, värdera, erkänna och ta tillvara tillgänglig kompetens, säger Eva Löfgren, koordinator för FAIR. I dag tas alltför ofta ovidkommande hänsyn i rekryteringsprocessen, menar hon. Omedvetet ser man till irrelevanta meriter, till exempel det personliga brevets utformning. När lika väljer lika handlar det ofta om en slags osäkerhet. Man är osäker som rekryterare och inte tillräckligt förberedd. Man vet inte riktigt vilket jobb som ska utföras i framtiden och vilken kompetens som behövs. Målet för FAIR-projektet är att få ökad mångfald i rekryteringen. För att nå dit måste man börja med en analys av den egna arbetsplatsen. Bland annat bör man sig ställa 8 frågor som: Vilka normer gäller hos oss? Hur tar vi emot ny arbetskraft? Ofta har man svårt att se kompetens som ser annorlunda ut än den egna normen, säger Eva Löfgren. Inför själva rekryteringsförfarandet bör man sedan lägga ner mycket arbete på förberedelser. Det behövs en tydligare process. Ett strukturerat behandlingsförfarande och en strukturerad intervjusituation. Resultatet av FAIR ska bli ett antal konkreta verktyg och metoder. Min dröm är att ta fram en kvalitetsstämpel för rekrytering till offentlig sektor, ungefär som rättvisemärkning, säger Eva Löfgren. Eva Löfgren, koordinator Telefon

9 Tema III Anpassningsförmåga EqualPartners TILLGÄNGLIGHET OCH PROFESSIONELL INTEGRERAD SCENKONST Skådespelare förkastar bidrag I dag är människor med intellektuella funktionshinder i princip utestängda från professionellt arbete. Det vill Moomsteatern i Malmö ändra på. Deras skådespelare, som alla är förståndshandikappade, ska gå från sjukbidrag till vanlig lön. Projektet utmanar en mängd strukturer. Moomsteatern i Malmö har drivit professionell teaterverksamhet på heltid sedan De håller den konstnärliga fanan högt och flera av deras pjäser har gjort stor succé hos publiken. Alla som arbetar med teatern har sedan länge marknadsmässigt betalt - förutom skådespelarna. De som är grunden för verksamheten får istället sjukersättning och ett så kallat habiliteringsbidrag på 26 kronor om dagen. Upprörande, menar teaterns konstnärlige ledare Kjell Stjernholm. Alla får lön utom de som genererar pengarna. Habiliteringspengen de får för att de kommer till jobbet varje dag räcker inte ens till matkupongerna, säger han. Nu vill man ha förändring. Genom Equal-programmet ska de förstånds- handikappade skådespelarna gå in i vanliga löneanställningar. Men övergången är inte helt enkel. Det handlar mycket om synen på förståndshandikappade. Många har svårt att ens tänka tanken att de skulle kunna ge sig ut i arbetslivet på samma villkor som vanliga människor. Enligt Kjell Stjernholm har Moomsteaterns skådespelare gång på gång bevisat att de kan hålla jämna steg med normala professionella skådespelare. De gör roller som är fullt jämförbara med proffsens och producerar ett professionellt resultat. Kjell Stjernholm menar att det finns en utbredd missuppfattning att personer med intellektuella funktionshinder är långsammare än andra. Men hans egen erfarenhet är snarare den motsatta. De har en förmåga att ge fan i att krångla till saker vilket tvärtom gör arbetsprocessen kortare. Projektet Tillgänglighet och professionell integrerad scenkonst utmanar en mängd strukturer på arbetsmarknadssidan. Svensk arbetsmarknad är inte anpassad för att ta emot förståndshandikappade, menar Kjell Stjernholm. Bland annat måste man utreda hur olika ersättningssystem berörs. Alla vet att den sociala sektorn är fylld med pengar medan kultursektorn är trång. Ur ett kulturperspektiv är det bäst för alla om den handikappade förblir handikappad. Men det sker till priset av att den handikappade blir diskriminerad. Projektet krockar också med dagens rådande arbetsmarknadspolitik, där man snarast försöker locka bort folk från kultursektorn. Det trillar ner tyngre pengar när man använder rullstolen som skrammelbössa än när man viftar med kulturellt värde. Men det är inte konkurrens på lika villkor. Nu kommer vi att få reda på om det verkligen ligger något bakom alla policys som säger att det är önskvärt att människor ska gå från bidragsberoende till arbete, säger Kjell Stjernholm. Kjell Stjernholm, konstnärlig ledare Moomsteatern Telefon Pjäsen Leksaksfångarna 2004, medverkande på bilden Dino/Ronny Larsson, Manny och Esmeralda/Nina Streiffert 9

10 Tema III Anpassningsförmåga SENIORER I FÖRÄNDRING Internationellt samarbete förlänger yrkes livet Tema IV Jämställdhet TRAFIKSKOLA FÖR JÄMSTÄLLDHET Körkort i jämställdhet Internationellt kunskapsutbyte blir betydelsefullt när LO Göteborg, Svenskt Näringsliv Göteborgs universitet m.fl. inleder forskningsprojekt. Forskning ska leda till en handlingsplan för att få äldre att stanna i arbetslivet, säger Anders Nilsson, ombudsman på LO om Seniorer i förändring. Projektet bedrivs i Västsverige, med industrisektorn i fokus, och i Sydsverige där man satsar på tjänstesektorn. Projektet vill uppmuntra organisationer och företag att engagera sig i frågan, men också öka motivationen hos den enskilde individen. Anders Nilsson tror en del av lösningen finns i bättre anpassade organisationer. Ofta är det största hindret att äldre inte orkar hänga med de yngres arbetstakt. Med flexibla företag behöver det inte vara ett problem. I Sverige finns äldre kvar i arbetet länge, i synnerhet kvinnor, om man jämför med resten av Europa. Ändå lämnar många yrkeslivet mot sin vilja. Man upplever att det är svårt att hänga med, eller att man borde lämna plats åt yngre förmågor, säger Anders Nilsson. Åldersstrukturerna skiljer sig mycket åt i olika delar av Europa. Vi hoppas på fruktbart kunskapsutbyte med London Metropolitan University som också bedriver projekt kring de här frågorna. Om några decennier kommer genomsnittsbefolkningen vara betydligt äldre än idag. Samhällsekonomiskt är vi beroende av att folk finns kvar i arbetslivet, säger Anders Nilsson. Framför allt slås kvinnor inom vård och omsorg ut i förtid. Vi måste ta reda på vad i kvinnors 10 arbetssituation som gör att de drabbas så hårt. Framför allt ska vi göra något åt problemet. Anders Nilsson, Ombudsman LO Göteborg Telefon ESMEC Uppdrag egenmakt Kvinnor inom offentlig sektor är överrepresenterade bland sjukskrivna med psykisk ohälsa. ESMEC (Empowering Self Management A European Challenge), drivs av LO och Landstinget i Blekinge m.fl. Ett mål är att ta fram en certifiering för sjukskrivningsprocessen, ett styrdokument där alla parter hittar relevant information, säger Ann- Christin Andersson, projektsamordnare för ESMEC. Syftet är att tidigt hitta individer som riskerar att hamna i långtidssjukskrivning. Situationen är särskilt besvärlig för personer med annan etnisk bakgrund än svensk, säger Ann-Christin Andersson. Egenmakt är en central fråga för ESMEC. Genom att ta makten över sina liv och vara delaktiga i processen får de möjlighet att påverka. I dagsläget fattas beslut utan att individen är delaktig, säger Ann-Christin Andersson. Ann-Christin Andersson, projektledare Telefon Vi vet ju så mycket, varför händer då så lite? Den frågan ställde sig Stiftelsen Minerva och Landstinget Dalarna och bestämde sig för att starta en körskola i jämställdhet. Genom projektet Trafikskola för jämställdhet ska ett regelverk för jämställdhetsfrågor tas fram. Vissa saker gör man inte med körkort i jämställdhet, menar Marianne Marianne Lundberg, ordförande Stiftelsen Minerva Lundberg, projektledare på Minerva. Telefon Det ska bli fullständigt självklart att följa regler och lagar, precis som i trafiken. Man ger inte kvinnor och män olika lön, då blir man av med körkortet. När man rekryterar gör man det inte enligt tradition, utan efter kompetens, säger Marianne Lundberg. Stiftelsen Minerva arbetar sedan länge med jämställdhet och ledarskap. Lanstinget Dalarna ville engagera sig i frågan eftersom de har en stor andel kvinnlig arbetskraft. Landstinget är en segregerad ar - Trafikskola mot enkelriktad arbetsmarknad. AGAMUS.NU Glesbygden ett svart hål? Genom Agamus.nu ska negativa attityder till ungdomar som stannar i glesbygd förändras. Många vuxna tror att ungdomar som stannar kvar i Vilhelmina varken är intresserade av att jobba eller att utbilda sig, säger Tage Magnusson, kultur- och utbildningschef. Han tycker inte bilden är rättvis. Kommunen har stora problem med ungdomsarbetslöshet. Några flickor som gick ut gymnasiet beskrev sin framtid i Vilhelmina som ett svart hål. Det talas om jakt, fiske och skoter, men inte om flickor- betsplats. Många kvinnor är anställda, men män sitter på de höga posterna, säger Marianne Lundberg. Arbetsmarknaden präglas även av en horisontell könssegregering, Kvinnor och män väljer olika yrken. Vi ska ta reda på varför och få till en förändring. nas framtid. Egenföretagsamhet nämns som en utväg, men i dag finns ingenstans man kan söka stöd för sina idéer. Genom Agamus.nu ska kunskapen kring villkoren för ungdomar som stannar i glesbygd öka. Ungdomarnas behov marginaliseras, vilket späder på deras dåliga självkänsla, säger Tage Magnusson. Åke Nilsson, Vilhelmina kommun Telefon

11 Tema IV Jämställdhet EqualPartners VÄRMLANDS ARBETS- LIVSAKADEMI Balans A och O Kombinera arbetsliv och familjeliv är en balansakt på hög höjd. Traditionella föreställningar om arbetsfördelning hos myndigheter gör det inte lättare. Värmlands arbetslivsakademi förändrar med kunskapsspridning. GENDERFORCE Jämställd krishantering Ur ett gemensamt intresse för hur man balanserar arbets- och familjeliv utvecklades idén om Värmlands arbetslivsakademi. Bakom partnerskapet står bland andra Karlstad universitet, Försäkringskassan och Föreningen för föräldrautbildare. Partnerskapets övergripande mål är att öka individens inflytande över sin livssituation genom hälsosammare arbetsplatser. Man vill också öka samhällets medvetenhet om att arbetsliv och familjeliv, som helhet, är en förutsättning för tillväxt Inledningsvis kommer partnerskapet samarbeta med en arbetsplats för att identifiera förutsättningar och hinder för en fungerande balans mellan arbets- och familjeliv, säger Berit Sundgren Grinups från Karlstads universitet. Kunskapen ska sedan omsättas i större sammanhang. För att vara bättre rustade att möta de nya familjerna; ensamstående föräldrar, föräldrar av samma kön, familjer med olika kulturell bakgrund. Rutiner gör ibland institutionerna till medskapare av traditionella föreställningar. Länsarbetsnämnden och För säkringskassan uppmärksammade att deras kunder behandlas olika beroende på faktorer som kön och ålder, berättar Berit Sundgren Grinups. Genom att ta fram fakta och statistik, paketera den pedagogiskt och sprida kunskaperna ska Värmlands arbetslivsakademi bidra till förändring. Utbildning i jämställdhet och människohandel ska underlätta för svensk personal i utlandstjänst. Utvecklingspartnerskapet Genderforce har formats av organisationer verksamma inom internationell krishantering. En målsättning är att öka kvinnors inflytande parallellt med ett arbete för ökad kunskap kring jämställdhet. Jämställdhetsintegrering och jämnare könsfördelning är nyckelbegrepp för projektet Genderforce. Vill man uttrycka sig på ett annat sätt kan man säga att vårt jämställdhetsarbete bedrivs både kvalitativt och kvantitativt. Det räcker inte att öka antalet anställda av ett visst kön, berättar Charlotte Isaksson på Försvarsmakten, en av projektets aktörer. En betydelsefull del av Genderforce arbete består av vidareutbildning. Man vänder sig särskilt till personal som i sitt arbete kan komma i kontakt med, eller observera människohandel. Vi tror att ökade kunskaper på det här området skulle underlätta arbetet för svensk personal i utlandstjänst. Inom partnerskapet finns en enorm kunskapsbas som vi vill ta vara på, säger Charlotte Isaksson. All personal som anställs för arbete med internationell krishantering kommer genomgå en utbildning om människohandel. Utbildningen tar upp frågor som: vad är, och orsaker till, människohandel. Men framför allt ska man lära sig känna igen tecken på att människohandel förekommer. Vi tar också upp vilka åtgärder som ska vidtas vid misstänkt människohandel, berättar Charlotte Isaksson. Försvarsmakten, Räddnings ver ket, Rikspolisstyrelsen och Kvinna till Kvinna är med i partnerskapet och man hoppas kunna knyta fler aktörer till projektet. Charlotte Isaksson Telefon Berit Sundgren Grinups Telefon

12 Tema V Asyl EqualPartners ASYLSÖKANDE I EGET BOENDE Kartläggning tätar kunskapsluckor Aktivitet och ökad kunskap om barns reaktion på flykt ska underlätta situationen för asylsökande. Vare sig man får stanna eller inte ska tiden i Sverige vara meningsfull, säger Sis Foster, projektkoordinator. Utgångspunkten för utvecklingspartnerskapet Asylsökande i eget boende i Uppsala och Västmanlands län är ökade kunskaper. Tillsammans med bland andra Uppsala universitet ska man genomföra en kartläggning. Kunskaperna om situationen för asylsökande i eget boende är minst sagt bristfällig. Vi vet inte ens hur många som bor i varje lägenhet eller hur generationssammansättningen ser ut, berättar Sis Foster. Arbetet med att hitta lämplig sys- Utvecklingspartnerskapet NOVE, Ny Organiserad VErksamhet, ska arbeta för att förbättra den organiserade verksamhet som Migrationsverket i dag bedriver för asylsökande. Väntan på besked från migrationsverket måste fyllas med något vettigt. Det skulle leda till en förbättselsättning för de asylsökande ska påbörjas så snart som möjligt efter ankomsten. Nyanlända asylsökande kallas till hälsokontroll. Redan där vill vi få en bild av vilka aktiviteter som kan passa en familj, säger Sis Foster. Familjerna ska känna att aktörerna fungerar som en helhet gentemot de asylsökande. Vi lägger stor vikt vid att förbättra koordinationen mellan organisationer, institutioner och företag. En sådan organisationsform ger en känsla av trygghet, tror Sis Foster. Aktiviteterna kan vara integrationsfrämjande, men återvändarperspektivet finns också med i bilden. Man ska, till exempel, kunna få hjälp att starta en verksamhet på mik- ronivå som man kan fortsätta bedriva i sitt hemland vid ett eventuellt återvändande. Utbildning är viktig för de som ska stanna. Barnen behöver förberedas inför skolgång i Sverige, säger Sis Foster. I många asylsökande familjer leder lång väntan på besked om uppehållstillstånd till psykisk ohälsa. Eftersom barnen ofta mår sämst är föräldraskap en av projektets fokusfrågor. Vi kommer jobba med att förbättra föräldrarnas kunskaper om barns reaktion på migration och flykt. I länen finns sammanlagt cirka 800 flyktingar. Med utvecklingspartnerskapet Asylsökande i eget boende i Uppsala och Västmanlands län hoppas man nå alla. Sis Foster, projektkoordinator Telefon NOVE NY ORGANISERAD VERKSAMHET Syssel sättning för asyl sökande Migrationsverket har fått kritik för sitt mottagande av asylsökande i allmänhet, och för sysselsättningsproblematiken i synnerhet. I Skellefteå tar man fasta på problemet. rad hälsosituation. 90 procent av de asylsökande får avslag, de måste få ett bättre återvändande, säger Pekka Annala, projektledare för NOVE. Bland andra Röda korset, kommuner, föreningar och näringsliv deltar i projektet. Målet är att kunna erbjuda den asylsökande en meningsfull och kompetensutvecklande aktivitetskedja. Projektet knyter an till det tidigare Equal-projektet Access, som initierades av företaget Urkraft i Skellefteå. Inom ramen för Access togs en metodik fram för att hjälpa svenskar som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Modellen ska nu anpassas till asylsökande. Jag fick höra talas om Access på ett seminarium och blev inspirerad, säger Pekka Annala. Det finns en idé om att allt ekonomiskt mervärde som skapas under projektet går till Röda korset. Genom sitt internationella kontaktnät arbetar de för att asylsökande som tvingas återvända ska få stöd och ett värdigt mottagande i hemlandet. Pekka Annala, Migrationsverket i Umeå Telefon Pekka Annala Ett stort ord Enligt Nordstedts Svenska ordbok betyder mångfald stort och varierat antal. Vi frågade några som vågat trotsa vinterrusket i Sollentuna Centrum i Stockholm om deras uppfattning av begreppet. Vad betyder ordet mångfald för dig? Norma Hervia, vårdbiträde Det betyder alla, många, blandat. Det handlar om att alla ska ha lika villkor. Aso Ahmad, arbetslös Att människor med olika kultur och bakgrund kan leva tillsammans. För mig är det ett positivt ord. Linn Wågberg, konsult Globala influenser. Att människor har olika bakgrund, olika språk, kommer från olika länder. Vi är olika helt enkelt. Lisa Blomberg, studerande Oj, vad svårt. Mångfald är ett så stort ord. Men jag tycker att det betyder att alla ska få vara med. Mashallah Atashkar, lokalvårdare Mångfald betyder ett mångkulturellt samhälle där alla känner trygghet, trivs och behandlas lika. 12

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Mångfald i Rättsamhället. Indikativt ESF-stöd för genomförandefasen: 6 MKR

Mångfald i Rättsamhället. Indikativt ESF-stöd för genomförandefasen: 6 MKR Selfemployment Kooperativ Utveckling Uppsala Län C företaget ekonomiskförening, Arbetsförmedlingen utbildning och uppdrag i Uppsala län, Uppdragshuset i Väst ekonomiskförening, Västra Götalands allmänna

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Rekryteringspolicy. Rekryteringspolicy 1(6)

Rekryteringspolicy. Rekryteringspolicy 1(6) Rekryteringspolicy Rekryteringspolicy 1(6) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Uppföljning... 4 Bilageförteckning:... 4 Rekryteringspolicy 2(6) Inledning Landstinget

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 3 Organisation 3 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Etniska

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress:

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress: Strategiskt dokument Dokumentnummer 2958 Version 1.0 Jämställdhetsplan Fastställd av: Torgny Johnsson Granskad av: Lena Wikman Handläggare: Åsa Dunér Enhet: P Planen gäller för Arbetsställe, huvudkontor,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer