MEDLEMSBREV 2/2006 ORDFÖRANDENS SPALT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MEDLEMSBREV 2/2006 ORDFÖRANDENS SPALT"

Transkript

1 ORDFÖRANDENS SPALT LEDARSKAP - MEDARBETARSKAP Om man tittar på de prioriteringar som organisationerna ställer upp, kan man ofta hitta som en viktig prioritering ett bra ledarskap. I flera objektiva undersökningar och utvärderingar av vår social- och hälsovård konstateras, att ledarskapet borde effektiveras, bli bättre. Den som själv fungerar som ledare funderar kanske på vad det är som han/hon borde göra annorlunda. På vilket vis effektivera ledarskapet? På basis av de erfarenheter jag har av ledarskap i olika organisationer, tror jag att det som man idag ofta glömmer bort i organisationerna, är att se att det är människan som är i huvudrollen om det sedan gäller att leda eller att ledas. Att leda människor är att få utvecklas tillsammans med dem. Ledaren måste se varje medarbetare som en unik person och hjälpa henne/honom att se meningen i arbetet och ta personligt ansvar för detta. Ledaren måste vinna medarbetarnas aktning och respekt. Ett ledarskap som enbart fokuserar sig på makt, dvs. på den ställning en ledare har i en organisation, kan inte i det långa loppet vinna medarbetarnas respekt. Den ledare, som genom kunskap och förståelse för andra människor får sin position i organisationen, den ledaren får antagligen också medarbetarnas aktning och respekt. Kunskap om ledarskap och teorier hjälper dagens ledare, men är inte tillräckliga. Vi har en uppsjö av olika ismer inom ledarskapsteorier. Men sist och slutligen är det ändå alltid så, att ledaren måste se människan i organisationen. Men är det då alltid ledaren som skall dra lasset? Ja och nej. Ledarens roll är naturligtvis att dra lasset, men att vara medarbetare innebär också ansvar. Ingen organisation kan fungera om medarbetarna hela tiden sätter krokben för sina ledare. I Sverige har man inte enbart ledarskapsutbildning utan också med medarbetarskapsakademier, dvs. man utbildar de anställda i vilka krav och vilket ansvar organisationen har rätt att ställa på dem som medarbetare. Det gäller att tillsammans göra den organisation som man arbetar i. Kanske man i framtiden kunde ha gemensamma utbildningar för ledare och medarbetare, för att de bättre skall förstå varandra? Jag tror att det väsentliga är att var och en blir sedd och bekräftad. Om de anställda känner att de får information, att de blir sedda och att man lyssnar på deras åsikter, tror jag att organisationens atmosfär småningom blir öppen och det är en förutsättning för en god relation mellan ledare och medarbetare. I en organisation, där människor vågar prata och vet att de blir hörda, skapas tillit. En mogen ledare inser detta och handlar därefter. Det värsta som kan hända, är att en organisation godtar dylika fina tankar som sin målsättning, men sedan handlar annorlunda i praktiken. Då känner de anställda sig bedragna och besvikna. En god ledare vågar satsa på öppna relationer inom organisationen. I ledarskap och i medarbetarskap måste man komma ihåg varför vi finns i en organisation. Inte för vår egen skull, utan för att vi jobbar där antingen som ledare eller medarbetare. I arbetslivet, precis som i det dagliga livet, är vi ofta tvungna att godkänna kompromisser. Det gemensamma målet går kanske framom det egna. Vi får inte glömma att ordet kompromissa egentligen betyder att lova tillsammans. Det är det ju ofta fråga om i en organisation. Och att lova tillsammans innebär ju att vi förstår vår egen ställning i organisationen och godkänner organisationens primära mål och syfte. Man skall inte behöva fråga vad en organisations målsättning är. Den skall synas genom

2 hur ledningen och de anställda beter sig mot varandra och därmed gentemot kunderna! Med önskan om en sommar som ger kraft och värme! Nådendal, den 28 maj 2006 Märta Marjamäki också i minimerad form, ger hopp om något nytt för framtiden. Det var första gången, åtminstone i modern tid, kanske någonsin, som vi samarbetade med Penningautomatföreningen, RAY, på svenska. Med sikte på nästa år gav Margita Nylander inbjudan att arrangera ekonomidagar för organisationer i deras utrymmen i Alberga, Esbo. Och då skall också beskattnings- och personalfrågor ingå i programmet. HEJ IGEN! Det har nu gått tre månader igen sedan förra medlemsbrevet. Trots att jag inte lever med kvartalsekonomi, provocerar varje medlemsbrev till reflektion över vad som skett efter senaste brev. Blev det som jag tänkte i början på året när nu nästan hälften av året ligger bakom? Efteråt är det ibland svårt att bilda sig en uppfattning om vad jag egentligen sysslat med. Men om jag tar väggmemorialen till hjälp så ser den fläckvis ganska späckad ut med olika uppdrag. Och de allra flesta markeringarna betyder i praktiken en resdag. På ett sätt kan man säga, att kansliet är felplacerat då ett par timmars sammanträde tar en hel dag i anspråk. De flesta mötesplatserna finns i Helsingfors. Men det är en del att förbundets målsättning, att vara med för att påverka och synas när det ges tillfälle att forma samhällsutvecklingen. Den andra viktiga delen av verksamheten är kurserna. Första halvåret blev igen inte det jag såg framför mig för ett halvår sedan. Ett par kurstillfällen kunde förverkligas, båda dock med mycket få deltagare och minusresultat ekonomiskt. En del av det som planerats överförs till hösten, medan också nya initiativ och idéer fötts och föds. I detta sammanhang kan dock sägas, att beslutet att genomföra ekonomidagen, om VÅRMÖTET Vårmötet bjöd inte på några överraskningar. Ett dussin närvarande godkände under Per Lyckes ledning enhälligt verksamhetsberättelsen och bokslutet för år Revisorerna Birgitta Gran och Göthe Österberg återvaldes, liksom deras ersättare Håkan Forstén och Gunnar Nyberg. STYRELSEN Styrelsen har haft två sammanträden under våren, båda i Åbo. Den 27 mars beslöt man effektivera rutinerna kring sammanträdena så, - att kallelse och föredragningslistan med bilagor sänds i pappersform endast till ordinarie ledamöter (eller till ersättare om ordinarie meddelar förhinder) och kallelsen till ersättarna i elektronisk form - att protokollet distribueras till alla (innefattar också medlemsorganisationerna och revisorerna) i elektronisk form

3 - att protokollet också sätts ut på förbundets hemsida (kan nu läsas där) och - att denna praxis utvärderas vid årets slut. Man beslöt också att kongressen hålls torsdag-fredag i Tallinn i samarbete med Silja Line. Vid sammanträdet 15.5 diskuterades kongressen och eventuellt samarbete (vilket det inte blev) med Finlands svenska kompetenscenter kring den. Man godkände också en ändring i Kompetenscentrets bolagsordning för att klargöra bolagets ställning som ett allmännyttigt samfund. Verksamhetsledarens sommarsemester fastställdes till Nästa sammanträde hålls preliminärt UPPROP Årets kongress arrangeras som sagt i Tallinn. Detta betyder, att ingen kommun eller region står värd för dagarna denna gång. Under kongressen utdelas enligt lång tradition Årets Ros till någon som på ett förtjänstfullt sätt arbetat för social- och hälsovården i sin region. Mottagaren har också förknippats med temat för kongressen. Styrelsen efterlyser nu förslag till mottagare från hela Svenskfinland. Eftersom årets tema är äldreomsorg så kan personen gärna arbeta för eller inom denna bransch. Förslag kan du sända in till verksamhetsledaren senast KURSER Kongressen arrangeras alltså i Tallinn. Tema är äldreomsorg med arbetsrubriken Den åldrande framtiden är vår. Arrangemangen sköts i samarbete med Silja Lines, som för överfarten erbjuder de snabbgående katamaranerna. Så gott som hela kongressen är förlagd till ett hotell i Tallinn. Beroende på såväl färjornas tidtabeller som anslutningsresorna i Finland blir den effektiva tiden för kongressen kortare än vanligt. Detta i sin tur har ställt arbetsgruppen inför stora utmaningar att få med det viktigaste som finns inom ramen för äldreomsorgen. På basen av diskussionen i styrelsen skall åldringsvårdens strukturer ges stor uppmärksamhet. I skrivande stund finns det ännu en hel del oklara frågor, närmast av det praktiska slaget. Det preliminära programmet bifogas. I samarbete med Centralförbundets för Socialskydd och Hälsa regionförening i Sydösterbotten deltar Socialförbundet med ett svenskspråkigt seminarium med tema det sociala kapitalet och välbefinnande. I delseminariet Den lyckliga ankan medverkar verksamhetsledare Ulla Salonen-Soulié, Huoltajasäätiö, vd Stefan Mutanen, Folkhälsans förbund och forskare Kjell Herberts, Åbo Akademi. Dagarna hålls i Vasa. Under planering är också en kursdag om personligt ombud 12.9 i Vasa. Dagen förverkligas i samarbete med Svenska yrkeshögskolan och Finlands Svenska Psykiatriska Centralförbund. Medverkande är Sauli Suominen från Anhörigas stöd för mentalvården. Med samma tema undersöks också möjligheterna till samarbete i landets södra delar. Andra kurser som i detta skede finns på planeringsagendan är utbildning av navigatörer (uppsökande verksamhet), Ta till tals,

4 Ledarskapsutbildning för mellanchefer (på Åland), information i barnskyddsfrågor för förtroendevalda och en kurs om underhållsstöd och bidrag. Flera av dessa tillfällen planeras i samarbete med andra aktörer. MEDLEMSNYTT NYA MEDLEMMAR Styrelsen har godkänt som nya medlemmar i Socialförbundet socialarbetare Bodil Granfors-Båsk, Korsholm, Oravais flyktingmottagning socialsekreterare Marja Weimar, Sottunga och organisationssekreterare Lisbeth Hemgård, Grankulla, FDUV. Vi välkomnar varmt dessa nya medlemmar och hoppas att gemenskapen språkligt och yrkesmässigt skall vara givande. post, det har inte funnits tid att göra ett register för utskick elektroniskt. Dessutom väntar jag ännu på att få flera uppdaterade kontaktuppgifter. Men kanske nästa gång, då Medlemsbrev 3/2006 distribueras, blir det nya kutymer. Medlemsbrevet finns ju nog redan idag i elektronisk form, på vår hemsida. Tack alla som gett och ger sig tid att meddela sina kontaktuppgifter och svara på förfrågan. Till medlemsförmånerna hör Centralförbundets för Socialskydd och Hälsa språkrör Sosiaali- ja terveysviesti. Vid gemensam genomgång av deras adressregister saknades ett 50-tal av FSSF: s medlemmar. Jag har sänt kopia av vårt adressregister per sista april, men samtidigt meddelat att jag kommer att göra en ny förfrågan om det finns medlemmar som inte vill ha tidningen. Det kan ju bl.a. vara fråga om att man inte har någon behållning av tidningen då den skrivs enbart på finska. Jag ber därför den, som inte vill ha Sosiaali- ja terveysviesti, meddela mig om det senast MEDLEMSREGISTRET Kampanjen att uppdatera medlemsuppgifterna har hittills resulterat i ett 50-tal e-postmeddelanden eller returnerade blanketter. Det finns alltså fortfarande många som inte gett sig tid att svara på uppropet. Trots att det är omöjligt att lära känna närmare 400 människor bra har svaren ändå hjälpt mig att placera många nya människor i ett socialt sammanhang. Bakom varje namn gömmer sig en person, ett liv, som det är intressant att bli något bekant med. Samtidigt har det ju också resulterat i korrigerade adresser, vilket också var avsikten. Hittills är det ganska jämt mellan dem som vill få medlemsbrevet på traditionellt sätt och dem som vill få det elektroniskt. Jag kommer inte ännu denna gång att posta det via e- MEDLEMSAVGIFTEN Bland de medlemsavgifter som betalats in på kontot har jag nu två inbetalningar som jag inte klarat av att hitta rätt namn för i medlemsregistret har Blomqvist Mo (na Gunnel Maria enligt banken) betalat in 10 euro. Någon med det namnet hittar jag inte i mitt register. Det kan antingen vara fråga om någon som bytt namn eller en ny medlem. Den andra inbetalningen har skett 2.4 på namnet Högstedt Kaj. Han är sannolikt någons make eller sambo, men vems, det är frågan. I detta sammanhang kan jag bara hänvisa till nyttan av att få uppdaterade kontaktuppgifter och ibland också den anhörigas namn. Inte har jag något emot att leka detektiv, men lite arbete

5 skulle det spara om jag hade nödvändiga uppgifter. Jag vill inte heller sända betalningspåminnelse till sådana som betalat avgiften, så därför försöker jag ha koll på betalarna så gott jag kan. Det blir väl nog i något skede aktuellt att vid utskicket av bankgiron koppla namn och referensnummer, men till dess får jag klara mig med att identifiera namn med inbetalningar. SOS AKTUELLT I förra medlemsbrevet informerade jag om att ekonomin för SOS Aktuellt till stora delar säkerställts genom bidrag från RAY. Nu har också anhållan gjorts till Konstsamfundet, som informellt ställt sig positiv till presstödet. Under första halvåret har vi lite till mans och kvinns koncentrerat krafterna på marknadsföring. Detta har betytt bl.a. gratis distribution till kommunernas socialbyråer och andra potentiella prenumeranter. Nu är det också dags för direktreklam till medlemmarna i de organisationer som samlat sina krafter bakom tidningen. Med detta medlemsbrev följer en talong riktad direkt till Socialförbundets medlemmar. Jag vill än en gång, med risk att bli tjatig, påminna om vikten av att våra läsare medverkar med inlägg och/eller tips på teman som tidningen bör ta upp. Detta innefattar också personer och företeelser som är av intresse socialpolitiskt för dem som verkar inom socialoch hälsovården eller som utnyttjar servicen i olika skeden av livet. Lika viktigt som det är att ta fram olägenheter är det också att peka på det positiva, det som är och fungerar bra. Det finns ju säkert de som kan jämföra med situationen ute i Norden, Europa och resten av världen. Med önskan om intressanta lässtunder! REKLAM NOPUS (Nordiska utbildningsprogrammet för utveckling av social service) arrangerar under årets lopp flera kurstillfällen med mycket högklassigt innehåll. Av erfarenhet kan jag säga, att ett betydande mervärde får kurserna av att deltagarna kommer från olika nordiska länder. För finlandssvenskar är det sällan några större problem att förstå våra grannländers språk, och de flesta säger sig bra förstå finlandssvenska. Kunskapsutveckling i socialt arbete med fokus på implementering och lärande i praxis ordnas i Malmö. Anmälan senast Ett mera omfattande upplägg erbjuder man i Utvecklingsprogram för ledare lär av och med nordisk kollega. Upplägget innehåller två seminarier, och i Öresundsområdet, och en fältvecka hos en nordisk kollega däremellan. Anmälan senast På hösten startar kursen Utvärdering inom socialtjänsten. Utbildningen ger 5 studiepoäng. Jag har/får inget för att göra reklam för NOPUS, men skulle unna dig möjligheten till ett lyft i ditt arbetsliv genom en nordisk kurs. Om jag lyckats väcka din nyfikenhet och ditt intresse, så kan du gå in på NOPUS hemsida för att få mera information. Vill du och har du möjlighet att åka ännu längre bort så erbjuds deltagande i en internationell barnskyddskongress i Sarajevo FICE-kongressen arrangeras vartannat år (nu står den 28 i turen) och nästa gång står Finland i tur som värd. Tema för årets kongress är att bygga en positiv framtid för barn och ungdomar, en hård barndom till trots. Närmare information hittar du under Centralförbundets för Barnskydd hemsida

6 Finlandssvensk föreningsfestival arrangeras denna gång i Vasa Festivalen, den andra i ordningen, riktar sig till finlandssvenska organisationer, föreningar och andra intresserade. Fredagen innehåller föreläsningar och workshoper och under lördagen visar organisationer, föreningar och grupper upp sig på olika håll i centrum av Vasa. Mer information kan du få via webbplatsen eller av Eva-Helén Ahlberg, , eller Folkhälsan, Arcada, Demensvårdsföreningen i Finland och Alzheimer Centralförbund arrangerar 14.9 det IV riksomfattande demensseminariet i Helsingfors. Seminariet bär rubriken Möten inom demensvården vägledning och stöd till personalen. Deltagaravgift 70 euro, anmälan senast 1.9. Förfrågningar kan göras till bl.a. vårdutvecklare Helena Forsström, FSKompetenscentret informerar om en webbplats på svenska för metoder i socialt arbete. Socwebb kan hittas under svenska/index.htm. Soc&kom har satsat medel för att förverkliga den svenskspråkiga versionen, som administreras av Helsingfors universitet. Den länge planerade Socialportalen på svenska lär också ha startat, men i brådskan i skrivande stund hittade jag ingen länk till den. Jag har heller inte fått någon information om den ännu. Jag får återkomma då jag vet mera. Om du behöver information om psykisk ohälsa och rehabilitering kan det löna sig att kontakta Cajsa Björkman på Finlands Svenska Psykosociala Centralförbund, eller Skriftligt material finns t.ex. i form av rapportboken Jag tänkte, att det här skall jag söka mej ur..., arbetshäftet På väg mot återhämtning eller några kapitel ur boken Kuntoutus i form av ett kompendium. SAXAT Kanslichef Markku Lehto (SHM) säger i sin ledare i Socius 5/2005 att socialpolitiken stöder samhällsekonomin. I sin diskussion för han fram hur socialpolitiken inverkar på tre centrala faktorer: befolkningstalet, deltagande i arbetslivet och produktiviteten. Han ser familjepolitiken som en garant för att nativiteten har hållits på acceptabel nivå i ett europeiskt perspektiv. De äldre arbetstagarnas arbetstillfällen har ökat klart i jämförelse med andra åldersgrupper, och ligger över EU-ländernas medeltal. Hela nationalekonomin, men speciellt den offentliga ekonomin är beroende av hur bra hälsovården och äldreomsorgen lyckas i sin uppgift. I Velferd 1/06 ingår en intressant krönika (så benämns den) av pensionsrådgivare Harald Engelstrand. Han kritiserar starkt en officiell syn på pensionernas betydelse för socialpolitiken, en syn som han tillskriver en liten grupp forskare samt statsfinansierade prognosmakare. Uttalanden som Nationella pensioner är minst lika mycket socialpolitik som nationalekonomi och Det är ett allvarligt historiskt felsteg att reducera statens andel i social trygghet för medborgarna (folketrygdytelser) och skuffa över en större del av pensionskostnaderna på arbetsgivarna och folk i allmänhet beskriver bra hans synsätt. Sedan presenterar han åtta bluffar genom vilka han vill ge tyngd åt sitt synsätt. Det skulle ta för mycket utrymme att gå närmare in

7 på hans åsikter, det får räcka med att räkna upp dem. Den som vill läsa mera torde hitta dem på tidningens hemsida De åtta påståendena, som han anser är ren nonsens, är: 1) Socialförsäkringarna (folketrygden) blir för dyra, 2) Det blir för få yrkesaktiva bakom varje pensionär, 3) Vi slutar jobba för tidigt, 4) Äldre måste arbeta längre, 5) Det lönar sig inte att jobba, 6) Dagens socialförsäkringssystem (igen ordet folketrygd) är inte tillräckligt rättvist, 7) Delningstal är svaret på ökande pensionskostnader och 8) Tjänstepension till alla skall lösa pensionsproblemet. Alla teser passar kanske inte in i vår nationella debatt, men många gör det. Som följdfråga till ovanstående kan passa en notis i Velferd 2/06 med rubriken Friskare med sen pension. Där citeras en amerikansk undersökning, som visar på att de äldre som fortsätter att arbeta är friskare än dem som pensionerar sig. Undersökningen gjordes med två grupper i åldern år med utgångspunkt år Jämförelsen skedde två år senare och visade, att rapporterad ohälsa var 6 % mindre bland de yrkesarbetande. Ur Lapsen Maailma 5/2006 lånar jag utdrag ur ett par undersökningar kring barnens syn på sina föräldrar. Specialforskare Anna Rönkä har tillsammans med kolleger Jyväskylä universitets Familjeforskningscenter tagit reda på vad unga tänker om sina föräldrars arbete och dess inverkan på de ungas liv. Trots att föräldrarna arbetar långa dagar och är trötta, enligt ungdomarna, så ansåg största delen att föräldrarna ändå är tillräckligt närvarande. Föräldrarnas, och speciellt mödrarnas, trötthet och dåliga humör var orsak till större bekymmer än tidsbristen. Ungdomarna ville främst minska på föräldrarnas övertidsarbete och arbetsresor samt lätta på föräldrarnas arbetsbörda. De unga förväntar sig inte det omöjliga av sina föräldrar, den vanliga vardagen hemma är tillräckligt. Mistä ovat hyvät äidit tehty? (ung. Hurudan är en god mor?) är rubriken på en artikel som baserar sig på bl.a. Leena Valkonens och Satu Katvalas (Jyväskylä universitet) forskning. Leena Valkonen gör en sammanfattning om fem egenskaper, som barnen förväntar sig av goda föräldrar: - har omsorg om måltider, kläder, sängdags, läxläsning och hemkomsttider - ger kärlek, bryr sig om, visar att barnet är viktigt, ger sin tid - sätter gränser i lämplig omfattning - är hygglig, trevlig och rejäl, ger ibland efter och köper någon trevlig pryl och - en god förälder lever förnuftigt, handlar som en vuxen och kommer överens också efter en skilsmässa. VATES-INFO 2*2005 innehåller en artikel med rubriken Den handikappade mannens och kvinnans olika roller (i översättning). Handikappade män tillskrivs sådana positiva drag som begåvning, arbete utanför hemmet, faderskap och heterosexualitet. Handikappet snarare befriade männen från sina kroppar än band dem. Annat är det med handikappade kvinnor. Handikappet band dem på mångahanda sätt vid sin kropp, skadan hade berövat dem möjligheten till arbete, moderskap och att vara hustru och älskad. Så här säger forskare Marjo-Riitta Reinikainen som håller på att färdigställa sin doktorsavhandling. Som grund för sina påståenden ligger 45 berättelser, skrivna av icke handikappade som arbetar eller studerar inom social- och hälsosektorn. Det är alltså fråga om hur s.k. friska ser på handikappade och deras roller i livet. Handikappade ses också ofta som könsneutrala i media. Marjo-Riitta Reinikainen går också hårt åt rådande trender (effektivitetstänkande) inom

8 arbetslivet, som hon anser producerar handikapp i allt större grad. De besvärliga fallen saneras bort; på detta sätt undviker samfundet att förändras och den belastande praxisen består. I Sosiaaliturva 5/2006 och 6/2006 diskuteras och tangeras den kommunala upphandlingen av tjänster. Emeritus professor i socialpolitik, Briitta Koskiaho, ser på privatisering av tjänster ur flera länders erfarenheter, och speciellt Stockholms erfarenheter, med tanke på Finland. Hon visar på sex stötestenar, som ifrågasätter det förnuftiga i att konkurrensutsätta tjänsterna. På många områden har de små företagen inte kunnat konkurrera med stora, multinationella serviceföretag. Torts att man sagt annat, har kvaliteten kommit i andra hand efter priset. I vissa fall har kommunen varit tvungen att återta serviceproduktionen. Sparåtgärderna har redan varit så långt drivna, att kommunen inte vunnit något på att utförsälja servicen, det har t.o.m. kunnat göra tjänsterna dyrare för brukarna efter en tid. Till det goda kan räknas, att försöken att privatisera servicen har rört om i den kommunala tjänsteapparaten, och gett nya insikter och innovationer. Enligt skribenten borde man nu satsa på kvaliteten och att erbjuda brukarna valmöjligheter, också för dem som dem som har svårt att välja. Kati Peltola, som nu är pensionerad socialcentralchef, ställer sig också kritisk till Helsingfors stads servicepolitik. När köptjänstavtalen fullföljts till punkt och pricka från stadens sida har man underbudgeterat verksamheten i övrigt. Om fullmäktige skulle anvisa för verksamheten tillräckliga medel, skulle socialverket kunna koncentrera sig på att producera och utveckla servicen på ett förnuftigt sätt. Underbudgetering för med sig, att nämnden, ledningen och enheternas förmän kommenderas att använda stor del av sin tid till att göra skenbara sparåtgärder. För att hålla sig till budgeten skulle det krävas så stora inskränkningar i verksamheten, att beslutsfattarna ändå inte skulle godkänna det. Detta gäller knappast bara huvudstaden, samma konstaterande kan göras i många andra kommuner i vårt land. Från flera håll har hörts bekymrade rapposter om en klyfta mellan medborgarna i fråga om hälsoutvecklingen. Bl.a. i Socius 3/2006 uttalar sig överläkare Seppo Koskinen, Folkhälsoinstitutet, om saken. Det är inte bara fråga om en enskild grupp av utslagna, utan skillnader i hälsotillstånd mellan olika sociala grupper syns tydligt inom befolkningen. Statistiken bekräftar åsikten: när befolkningen indelas i tio lika stora delar, i vars ena ända finns de som förtjänar minst och i andra ändan de som förtjänar mest, så är dödligheten systematiskt större ju längre mot låginkomsttagarna man förflyttar sig. Skillnaden börjar synas redan mellan de två högst förtjänade grupperna. Samma trend kan ses då man granskar utbildningsnivån. Han går också in på de sannolika orsakerna till fenomenet, men förenklat kan sägas, att låginkomsttagare inte får lika god hälsoservice som de förmögna. Lite till samma kategori hör en kort notis i Socius 1/2006 som kort och koncist säger att rådgivningsverksamheten haltar i flera kommuner. Trots många starka sidor inom barnrådgivningen, har det på flera håll uppstått problem på grund av brist på personal och därmed den mest centrala resursen. Det i sin tur leder till, att verksamheten begränsats till endast de mest vitala kontrollerna. Vilka följder det på lång sikt får kan man bara spekulera i. Tidningen Sosiaaliturva 7/06 har ett brett upplagt tema om socialarbete i äldreomsorgen. Det kan väl utan överdrift konstateras, att socialarbetes andel i servicen till de äldre har så gott som försvunnit under de senaste decennierna.

9 Det har kanske aldrig varit särskilt framträdande, socialskötarnas arbetsinsats har riktats mestadels till andra klientgrupper inom vården och omsorgen. Nu har denna resurs lyfts fram under benämningen gerontologiskt socialarbete. Ämnet behandlas i nämnda tidning av professorn i socialgerontologi och socialarbete, Marja Vaarama. Arbetet har som målsättning att förstärka de omständigheter, som befrämjar de äldres välbefinnande och funktionsförmåga samt samfundens sätt att fungera. Förändringsarbetet skall stöda den äldres egna lösningar och stärka livskontrollen. Det skall också gripa in i svåra livssituationer och ta fasta på de grundläggande behoven som har med ekonomi, boende och olika förmåner att göra. Behovet av gerontologiskt socialarbete hänför sig också till en lagändring (SocialvårdsL) som skall garantera de äldres rätt till bedömning av servicebehovet samt satsningarna på den öppna vården. Årets första nummer av Social & Hälsovårdsnytt i Norden har som tema Alkohol och hälsa. Ett par artiklar tar upp problematiken alkohol och äldre i Danmark. Båda visar på en ökad konsumtion redan idag och med en antagen ökning också i kommande år. Speciellt bland äldre kvinnor syns en tydlig höjning i förbrukningen av alkohol. Sätter man detta i relation till hälsan, så kommer det också att öka behovet av vård. I samma riktning verkar givetvis det faktum, att danskarnas alkoholkonsumtion i allmänhet har fyrdubblats sedan talet. Detta i sin tur motverkar trenderna till friskare åldringar. fullkomligt till allas belåtenhet. Vad annat kan man vänta sig, säger du kanske. Brister finns överallt, hur bra det än är ordnat. I Norge tycks just nu det stora och den allt överskuggande debatten gälla NAV; sammanslagningen av arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialtjänsten. Till detta kopplas eventuellt också en reform av pensionslagstiftningen. Vågorna i diskussionen tycks nu gå höga, det skall bli intressant att se vad blev när de lagt sig. Danmark får, till följd av en omfattande kommunreform, också en förnyad ansvarsfördelning inom det sociala området. I Sverige diskuteras relationen mellan stat och kommun, speciellt sinom hälso- och sjukvården. Om detta och mycket annat kan du, som har tillgång till dator, kort läsa i senaste version av NOPUSNYTT 2/2006, ÖVRIGT Så är det igen dags att önska dig sommardagar med innehåll av vederkvickelse och återhämtning. Också regndagar har något att bjuda, om du bara är öppen för det. Pedersöre den 6 juni 2006 Boris Björklund Verksamhetsledare Tryckt på Offset-Print, Jakobstad Det är annars intressant att konstatera, att den nordiska välfärden, som jag främst betraktar via facktidningarna, trots allt inte är

Märta Marjamäki Märta Marjamäki

Märta Marjamäki Märta Marjamäki STYRELSEN 27.3.2006 14/2 Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands svenska socialförbund kallas till sammanträde måndagen den

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Ordförande

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Ordförande ÅRSMÖTET 1/8 Till medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund K A L L E L S E Medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund rf kallas till ordinarie årsmöte, som hålls måndagen 7 april 2014 kl. 16.30 på

Läs mer

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 5/2015 NOVEMBER-DECEMBER

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 5/2015 NOVEMBER-DECEMBER MEDLEMSBLAD 5/2015 NOVEMBER-DECEMBER Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Finlands Svenska Socialförbund r.f. Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 1/2014 ORDFÖRANDENS SPALT Vård i hemmet Ett av målen i regeringsprogrammet är att möjliggöra självständigt boende och utveckla de tjänster som förs till

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTA/PROTOKOLL STYRELSEN 26.8.2014

FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTA/PROTOKOLL STYRELSEN 26.8.2014 Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund r.f. kallas till sammanträde tisdagen den 26 augusti 2014 kl.

Läs mer

Plats och tid: Hotel President, Helsingfors den 5 september 2014, kl. 15.00

Plats och tid: Hotel President, Helsingfors den 5 september 2014, kl. 15.00 Protokoll: Styrelsemöte och seminarium 5/2014 Plats: Hotel President, Södra järnvägsgatan 4, Helsingfors Tid: 5 september 2014, kl. 15:00 19:00 6 september 2014, kl. 9:00 10:00 Beslutande: Blomqvist Thomas

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

MEDLEMSBLAD 1/2015 JANUARI-MARS

MEDLEMSBLAD 1/2015 JANUARI-MARS MEDLEMSBLAD 1/2015 JANUARI-MARS Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo Telefon till kansliet; 045 863 7800 info@sympati.fi

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands svenska socialförbund kallas till sammanträde torsdagen den 20 september 2012 kl.

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki

Märta Marjamäki Märta Marjamäki STYRELSEN 15.5.2006 22/3 Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands svenska socialförbund kallas till sammanträde måndagen den

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Nu byggs Folkhälsanhuset i Esbo

Nu byggs Folkhälsanhuset i Esbo Nu byggs Folkhälsanhuset i Esbo Tisdag den 2 juni 2009 murades grundstenen för Folkhälsanhuset i Esbo, rättare sagt i Hagalunds centrum invid Vindängens skola. På adressen http://tuki.haahtela.fi/webkamera/fh_esbo.jpg

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar 27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands svenska socialförbund kallas till sammanträde måndagen den 2 maj 2011 kl. 10.00 i

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Manual för medlemsvärvning

Manual för medlemsvärvning Manual för medlemsvärvning BLI MEDLEM I SFP! ETT TVÅSPRÅKIGT OCH FRISINNAT FINLAND BEHÖVER DIG Vem skall värva? Alla kan värva! Vi kan vara stolta över vårt parti, SFP. Därför kan vi alla marknadsföra

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) 1. Föreningens syfte Norden, svensk förening för nordiskt samarbete, har till ändamål att på alla områden

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Finlands Svenska Socialförbund r.f. Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 1/2015 ORDFÖRANDENS SPALT FÖRÄNDRINGENS VINDAR DRAR FRAM OCKSÅ I FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND Förändringens vindar drar fram överallt, också i Finlands

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Introduktion. Vinnande medarbetarskap

Introduktion. Vinnande medarbetarskap Introduktion Vinnande medarbetarskap Helgesson Coaching&Consulting 2015 Vinnande medarbetarskap. introduktion sid 1 Inledning Vi är alla del av större sammanhang. På arbetsplatsen skall vi gemensamt med

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer

Struktur Yrkesförbundet Översikt & information

Struktur Yrkesförbundet Översikt & information Struktur Yrkesförbundet Översikt & information Sektion SPA Sektion Make- Up SEYF Styrelsen Ordförande: Raija Zallot Sekreterare: Maria Sundberg Kassör: Mia Elisdotter Vice Ordförande: Mia Esperlind Ledamot:

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTA/PROTOKOLL STYRELSEN 28.4.2014

FINLANDS SVENSKA SOCIALFÖRBUND FÖREDRAGNINGSLISTA/PROTOKOLL STYRELSEN 28.4.2014 Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund r.f. kallas till sammanträde måndagen den 28 april 2014 kl.

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund r.f. kallas till sammanträde torsdagen den 22 mars 2012 kl.

Läs mer

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport Projektet Skriv Till 2007-2008 Mellanrapport Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Utgivet: På förbundsmötet 25.04.2008 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill Skriv Till 2007 Skriv Till startade

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016 RAY stöder-barometern 2016 DELTAGANDE I ORGANISATIONSVERKSAMHET 1. Hur ofta har du deltagit i den här social- och hälsovårdsorganisationens verksamhet under de senaste tolv månaderna Med organisation avses

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Till medlemmarna i styrelsen och bokföraren samt ersättarna i styrelsen (för kännedom). KALLELSE Styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund r.f. kallas till sammanträde torsdagen den 16 maj 2013 kl.

Läs mer

PROTOKOLL Presidiet. 2007-09-27 Nr 2/07

PROTOKOLL Presidiet. 2007-09-27 Nr 2/07 1 (5) Tid: 19.30-20.15 Plats: Närvarande: Telefonsammanträde Ledamöter Ulla Y Gustafsson, ordförande Kurt Kvarnström, vice ordförande Alf Svensson, kassör Ulla Norman, sekreterare 1 Sammanträdets öppnande

Läs mer

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 1/2016 JANUARI

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 1/2016 JANUARI MEDLEMSBLAD 1/2016 JANUARI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800 info@sympati.fi

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

ELLEN, DELLEN, DU. UTE SKA DU VARA NU! Barnets röst 2015 -enkätundersökning om barns upplevelser av fattigdom och deltagande

ELLEN, DELLEN, DU. UTE SKA DU VARA NU! Barnets röst 2015 -enkätundersökning om barns upplevelser av fattigdom och deltagande ELLEN, DELLEN, DU. UTE SKA DU VARA NU! Barnets röst 2015 -enkätundersökning om barns upplevelser av fattigdom och deltagande Sammanfattning av resultaten Av de barn som svarade på enkäten upplevde 11 %

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Medlemsguide. Försäkringsmannaförbundet FMF rf Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa

Medlemsguide. Försäkringsmannaförbundet FMF rf Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa Medlemsguide Försäkringsmannaförbundet FMF rf Försäkringstjänstemännens arbetslöshetskassa Denna guide innehåller allmän information för medlemmarna i Försäkringsmannaförbundet och Försäkringstjänstemännens

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen Hem och Skoladagen 2 Hem och Skoladagen Vi bjöd in mor- och farföräldrarna till skolan mellan klockan 8 och 11 för att bekanta sig med barnbarnens skolgång. Vi bjöd dem också på kaffe, och rektorn berättade

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Välkommen med i vänelevsverksamheten du har ett viktigt uppdrag! Som vänelev bryr du dig om hur andra har det, delar med dig av dina erfarenheter, är med och skapar

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden. Arbetsgivare. smålandsbilder.se

Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden. Arbetsgivare. smålandsbilder.se smålandsbilder.se Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden Arbetsgivare Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers for Carers Vad är projektet Arbetsgivare

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Till alla barn och ungdomar

Till alla barn och ungdomar VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)

Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) 1. Föreningens syfte Föreningens ändamål är att främja och stärka det nordiska samarbetet inom Norden och

Läs mer

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 STADGAR FÖR NATUR OCH MILJÖ R.F. 1 Namn och hemort Föreningens namn är Natur och Miljö r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Bästa ordförande och sekreterare Helsingfors den 8 september 2009

Bästa ordförande och sekreterare Helsingfors den 8 september 2009 FÖRBUNDSNYTT Bästa ordförande och sekreterare Helsingfors den 8 september 2009 Nu är sommaren förbi och vi drar igång igen med friska tag! Här är en del tips och idéer, som du får ta upp med styrelsen

Läs mer

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare

64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare 282/2014 64 Ändring av tjänstebeteckningen för byråsekreteraren vid enheten för personalservice till utbildningssekreterare sförslag Gemensamma kyrkofullmäktige ändrar tjänstebeteckningen för byråsekreteraren

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727)

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727) PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727) Tid: 18 februari 20 kl 19.00 Plats: Telefonkonferens mellan närvarande styrelsemedlemmar Närvarande: Ledamot / vice ordförande Tommy Malmgren

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Tecknologen AB - din resurs när det gäller tecken Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Några tankar och förslag kring teckenkurser i samarbete med Tecknologen AB 2009-03-01 Att planera, köpa och

Läs mer

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Barnkonventionen i Jönköpings län Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Sofia Lager Milton FoU-ledare Barn och unga FoU-rum Yvonne Linden Andersson Utvecklingsledare/samordnare FoU-rum

Läs mer