UTVECKLINGSOMRÅDEN. Helheten är nyckeln

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVECKLINGSOMRÅDEN. Helheten är nyckeln"

Transkript

1 2012 Vi presenterar på de följande sidorna ett representativt urval av årets verksamhet, som förmedlar en rättvis bild av Riksorganisationen Folkets Hus och Parker Upplägget har hämtats från folkrörelsens utvecklingsdokument Möjligheternas mötesplats och bygger på det ramverk bestående av fyra utvecklingsområden med vardera tre strategiska riktlinjer som där presenteras (se även sidan X-X). Genom att följa samma upplägg i utvecklingsdokumentet, treårsplanen, årsplanerna och verksamhetsberättelserna skapar vi en tydligare siktlinje mellan Folkets Hus och Parkers föreningsstämmotillfällen och en bättre möjlighet att värdera de beslut och handlingar som följer däremellan. Metoden inför också ett medborgarorienterat perspektiv i verksamheten, med olika typer av nytta för samhälle, medlem och medborgare i fokus. 9

2 10

3 Helheten är nyckeln Det hela vår folkrörelse ägnar sig åt varje dag, året runt i hela Sverige, handlar ytterst om att ge människor möjligheter. Det finns många mer eller mindre komplicerade recept på hur sådant går till. Det vi vet med säkerhet är att den öppna mötesplatsen spelar en avgörande roll för framgång. För att våra lokala medlemsföreningar tillsammans ska kunna bygga vidare på att vara Sveriges viktigaste mötesplatser, behöver vi tillsammans försöka lista ut var vi gör störst nytta, var hindren ligger och vilka framgångsfaktorer som spelar in för att ge utvecklingen extra skjuts. Hur ger vi människor möjligheter att drömma, uppleva och utvecklas med hjälp av våra mötesplatser och de verksamheter som fyller dem varje dag? Grunddragen i vårt sätt att arbeta med detta återfinns i Folkets Hus och Parkers utvecklingsdokument Möjligheternas mötesplats (se även sidan XX). Där berättar vi om hur vi möter utmaningarna inom de fyra utvecklingsområden som utgör hörnstenarna i den öppna, kulturbärande, demokratiska mötesplatsen. Verksamheter som skapar möjligheter. Hur skapar vi möjligheter, samhällsnytta och mervärden genom verksamheten? På vilket sätt kan vi använda teknik och metoder för att fler ska få ta del av mer? Hur utvecklar vi rollen som plattform för utveckling på alla nivåer? Rum för alla. Hur förstärker vi känslan av våra mötesplatser som öppna, stimulerande och tillgängliga? På vilket sätt kan vi öka både besök och lokal närvaro, även där vi inte finns idag? Hur sprider vi bilden och vikten av den öppna mötesplatsens betydelse och möjligheter? Förening i förändring och utveckling. Som idéburen och engagemangsdriven folkrörelse behöver vi hela tiden förnya och förbättra vårt sätt att skapa nytta. På vilket sätt hjälper anställda, förtroendevalda och andra engagerade att bli bärare, utvecklare och ambassadörer för den nytta och de möjligheter som finns i den lokala mötesplatsen? Hur synliggör vi värdet och tillgängliggör resurser för mötesplatserna och vår idé? Vi gör det tillsammans. Vi behöver bli flera som skapar nytta för varandra på fler platser. Det gör vi bäst tillsammans. Hur stärker vi känslan av Vi:et det gemensamma engagemanget för samhället och den enskilda människans bästa? Hur använder vi samarbete och samverkan för ökad nytta och effekt? UTVECKLINGSOMRÅDEN 11

4 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter! Folkets Hus och Parker ska bedriva verksamheter som präglas av samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter på samtliga nivåer. Konst för barn ett medskapandeprojekt för barn och alla andra Inom ramen för projektet Konst för barn har under ett år har åtta Folkets Hus från Kiruna i norr till Blomstermåla i söder visat utställningar gjorda av åtta konstnärer och ett stort antal barn. Totalt har över barn besökt och arbetat med utställningarna. En viktig del av vår idé som folkrörelse, är att alla barn och ungdomar oavsett var i Sverige man bor ska ha tillgång till ett brett kulturutbud. För Folkets Hus och Parker har bildkonsten alltid haft en central roll och under många år har vi producerat vandringsutställningar utställningar som turnerat runt i hela Sverige för att möta den efterfrågan som finns hos våra medlemsföreningar. Sedan början av 2000-talet har vi, utöver all annan kulturverksamhet för barn som vi erbjuder, även producerat en rad utställningar för barn. Under våren 2012 startade vi projektet Konst för barn. Tanken med projektet har varit att sänka tröskeln till samtidskonsten och göra det möjligt för barn i förorter, städer och på mindre orter att få möta konst i sin närmiljö. Vi har framför allt velat göra bildkonsten tillgänglig för barn som annars sällan kommer i kontakt med konst bland annat genom ett ökat samarbete med skolor, bibliotek, studieförbund och andra aktörer lokalt. Men det har också varit viktigt att stärka husens lokala roll som kulturhus. 12

5 Konstnärerna, som nästan i samtliga fall har en regional anknytning, har arbetat fram varsin utställning tillsammans med skolklasser på orten. Sammantaget har det blivit en rik variation av tekniker, teman och uttryck. I september premiärvisades utställningarna på det aktuella Folkets Huset för att sedan vandra vidare till nästa ställe och möta nya barn. Totalt har det blivit 64 visningstillfällen och målet att minst barn ska besöka och arbeta med utställningarna har uppnåtts. Till denna siffra kan man också lägga alla andra besökare som tagit del av utställningarna. Projektåret har varit intensivt, roligt och lärorikt med många olika parter konstnärer, barn och lärare, personal och styrelser hos våra föreningar, studieförbund, kommuner, referensgrupper med flera. Tack vare vår styrka som folkrörelse, vår infrastruktur samt våra tidigare erfarenheter av att arbeta med samtidskonst inom detta fält, har projektet genomförts över all förväntan. Projektet genomfördes med stöd från Svenska Postkodlotteriet. Medlemsföreningen som välfärdsproducent Under de senaste åren har vi allt tydligare kunnat se, hur medborgarens behov av välfärd och utveckling har mer än ett svar. Allt oftare innefattas samarbets- och nätverkslösningar i svaren på hur olika samhällsfrågor ska hanteras. Mot denna bakgrund har Folkets Hus och Parker genomfört en förstudie runt hur våra medlemsföreningar på olika sätt fungerar eller kan fungera som lokala utvecklingsfaktorer och välfärdsproducenter. Vi har lagt särskild vikt vid hur vi som folkrörelse och riksorganisation kan hjälpa medlemsföreningarna att se och dra nytta av detta som tillväxt- och utvecklingsmöjlighet. Effekten av detta är dubbel det bekräftar vår gemensamma vision och skapar tydlig samhällsnytta. Förstudien slutfördes under året och ett fördjupat arbete har inletts i syfte att skapa bra metoder och stödformer för medlemsföreningarna inom detta område. Film i Glasriket digitaliseras Det regionala projektet Film i Glasriket fortsatte sin verksamhet under året. Genom Film i Glasriket skapar 14 av våra medlemsföreningar en gemensam, samlad filmfestival byggd 13

6 på bred samverkan med en mängd inblandade aktörer. Det rör sig om såväl offentliga huvudmän som ideella aktörer och representanter från det regionala näringslivet. Under året har det lokalt investerats i fyra mobila digitala projektorer ( en per kommun) som delas mellan de samverkande biograferna. Samarbetslösningen har gjort det möjligt för de samverkande biograferna att fortsätta visa aktuell film och genomföra livesändningar av digitalt utbud. Över 500 föreställningar i hela landet Folkets Hus och Parkers arbete med att erbjuda våra medlemsföreningar möjlighet att arrangera verksamhet för barn och unga fortsatte under Denna verksamhet innefattar såväl föreställningar som pedagogisk verksamhet. Under året genomfördes 14 turnéproduktioner, varav tio vände sig till barn, ungdomar och familjer. Totalt arrangerades 510 föreställningar eller verksamhetsdagar, varav 467 genomfördes för den unga målgruppen. Turnéutbudet är framtaget för att kunna möta olika åldrars behov och riktade sig till alla åldrar från tre år samt föräldrar och andra vuxna i unga människors närhet. Totalt har föreställningar och workshopdagar nått en publik på drygt personer under året, varav nära var barn och ungdomar. Genom att erbjuda bra scenkonst och pedagogisk verksamhet hjälper vi till att skapa förutsättningar för att Folkets Hus och folkparker runt omkring i hela landet ska fortsätta vara viktiga mötesplatser för alla åldrar. Mötesplatsens utbud ska locka till upplevelser inte bara för stunden, utan även visa uttrycksformer för inspiration, reflektion, glädje, allvar, samtal och gemenskap. De möjligheter och upplevelser som görs tillgängliga, blir med tiden en del i människors samlade livserfarenheter och påverkar sättet att se på världen. Vi är övertygade om att upplevelser som delas med andra, bidrar till att skapa förståelse och solidaritet människor emellan. Vårt syfte har varit att producera och erbjuda ett brett och varierat kvalitativt kulturutbud - både vad gäller genrer och anpassning till olika spelplatser. Vi gav utrymme för teater, dans, musik, varieté och workshops för turné. Vi vill också hjälpa till att ge Folkets Hus och folkparker i hela landet möjlighet att bedriva en regelbunden verksamhet för främst unga människor, oavsett var i landet man befinner 14

7 sig. Turnéverksamheten har också gett våra medlemsföreningar möjlighet att erbjuda sin publik att ta del av unika gästspel. Vår strävan har varit att skapa ett turnéutbud för en så stor och bred publik som möjligt, att nå nya publikgrupper och på så sätt öka tillgängligheten och att bygga attraktiva mötesplatser. Allt detta underlättar medlemsföreningens arbete med att synliggöra sin verksamhet och stärka sin position i civilsamhället. Genom att skapa ett forum med fokus på scenkonst för barn och unga sammanfaller också vår ambition med de högst prioriterade målen i kulturpolitiken barn och ungas rätt till kultur. Kultursamarbete ger mer För att erbjuda ett växande och varierat utbud samarbetar Folkets Hus och Parker med såväl det fria kulturlivet som andra kulturinstitutioner. Vi har ett sedan länge väl etablerat samarbete med Riksteatern, vilket under året resulterade i att produktioner som exempelvis Parksommar och projektet Residens varit möjliga att genomföra. På utbudssidan samarbetar Folkets Hus och Parker också med en rad andra aktörer. Några exempel på detta är: Cirkus Cirkör, där samverkan bestått i bland annat pedagoger för genomförande av workshops i nycirkus på turné. Sommarkonsert med Jenny Lind där uttagning till stipendium sker i samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien. Musikteaterföreningen SveaSträng/Ung utan pung, Nöjeskompaniet Hals Över Huvud, Teater Jaguar,Teater Pero, stand-up-comedy-klubben Suck är ytterligare några exempel. Vår kulturverksamhet är möjlig att utveckla och genomföra tack vare bred finansiering. Folkets Hus och Parker har under året erhållit offentliga medel för verksamheten från Statens Kulturråd, vilket bland annat gjort det möjligt att erbjuda ett subventionerat totalpris för respektive turnéföreställning, oavsett var i landet den arrangerande medlemsföreningen är verksam. Riksteatern är en viktig finansiär i samarbetsproduktionerna. En viktig styrka ligger också i vårt arrangörsled, som präglas av såväl erfarenhet som styrka och bredd. Arrangörsutvecklingen byter perspektiv Våra lokala arrangörer är mycket betydelsefulla i arbetet med att erbjuda ett brett, lokalt kulturutbud. För att ytterligare stärka våra medlemsföreningar i detta arbete använder vi oss av arrangörsutveckling för att på olika sätt flytta fram positionerna. Resultatet är 15

8 ännu mera aktiva arrangörer som får än större uppskattning både från publik och kulturarbetare. Folkets Hus och Parker har under 11 års tid drivit Arrangörsskolan en central utbildningsinsats som över åren stärkt närmare 230 deltagare i sin roll som lokala arrangörer. Under 2012 lämnade den sista kullen Arrangörsskolan. Efter en rad samtal för att utveckla och förnya arbetet med arrangörsutveckling har vi nu hittat fram till en förändrad inriktning i vårt arbete med att stärka det lokala arrangörskapet. Istället för att använda den traditionella, centrala utbildningsformen har vi beslutat att arbeta med arrangörsutveckling på ett mer flexibelt sätt. För att stärka det regionala perspektivet, kommer utformning av utbildningar och kurser att ske i samarbete med våra regionala föreningar. På så sätt stärks de regionala föreningarnas roll som kulturaktörer, samtidigt som förutsättningarna att närma sig lokala förhållanden och möjligheten att ta del av utbildningsinsatserna förbättras. Även när det gäller arrangörsutveckling är samverkan med andra aktörer en viktig faktor. Vår ambition är att arrangörsutveckling ska ske i nära samarbete med exempelvis ABF, Riksteatern och andra aktörer. Vi har sedan ett tiotal år tillbaka samarbetat med flera andra organisationer för att stärka unga arrangörer och utövare. Detta nätverk består av Folkets Hus och Parker, Kontaktnätet, Musik och Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation (MoKS), Amatörteaterns Riksförbund (ATR), Riksteatern och Bygdegårdarnas Riksförbund. Genom regelbunden kontakt nationellt, regionalt och lokalt bygger vi gemensamma plattformar för hela vår arrangörsgrupp. Vi tror på att stärka de unga aktörerna! Residens korsar gränser och mobiliserar I början av 2011 tog Folkets Hus och Parker och Riksteatern fram en gemensam avsiktsförklaring för att stärka sin samverkan, både centralt och mellan de lokala medlemsföreningarna. Ett av de nya sätten att samverka formulerades i ett projekt kallat Residens. Projektet riktade sig till en folkpark och en riksteaterförening på samma ort som vill samverka, sätta upp nya mål och arrangera på ett nytt sätt tillsammans med en scenkonstgrupp. 16

9 Syftet var att synliggöra både teaterföreningen och parken lokalt, få fler personer att hitta dit, engagera sig och lockas till att själva arrangera. Västerviks riksteaterförening och Gamleby Folkpark visade snabbt intresse för att delta. Representanter från folkparken, teaterföreningen och Sirqus Alfon träffades första gången i januari Det gemensamma målet var att under sommaren sätta ihop två föreställningar under namnet Parkland, tillsammans med lokala artister och amatörer. vid första träffen dök ett hundratal personer dök upp och fick dels ett smakprov ur Sirqus Alfons repertoar, se exempel på hur några lokala talanger tänkt bidra och själva komma med idéer och önskemål inför sommarens föreställningar. Sirqus Alfons besökte sedan Västervik och Gamleby regelbundet för repetitioner etc. Utvärderingsenkäten visade att samtliga inblandade var väldigt nöjda med projektet, Sirqus Alfons konstnärliga ledning och Folkparkens värdskap och bemötande. Flera av artisterna hittade konstnärliga mentorer i Sirqus Alfon, upptäckte folkparken i rollen som arrangör och spelplats och fick upp ögonen för teaterföreningen som forum. En av våra succékriterier för Residensprojektet var som tidigare nämnts att synliggöra både teaterföreningen och folkparken lokalt, få fler personer att hitta dit, engagera sig och lockas till att själva arrangera. Residens bidrog även till lokal mobilisering efter att beslut fattades om en nedläggning av Kultur- och fritidsförvaltningen i Västerviks kommun. Folkets Hus och Parker bjöd tillsammans med Riksteatern in Västerviks och Gamlebys föreningsliv till ett möte för att prata om hur vi tillsammans kan arbeta för ett livaktigt och engagerat föreningsliv i Västervik med omnejd. Med Residensprojektet som avstamp ville vi tillsammans gå vidare och titta på hur föreningslivet kan utvecklas, undersöka vilken roll kommunen kan spela som möjliggörare och hitta nya vägar till samverkan. Representanter från 25 föreningar deltog i mötet och påbörjade en dialog som b la resulterade i en stor kulturmanifestation en månad senare med ca 500 deltagare som med sång, dans och uppspel protesterade mot nedläggningen. Ett upprop till stöd för kultur och fritid lästes upp som påtalade vikten av en levande kulturbygd och stöd för det föreningsliv som finns aktivt idag. Lokala eldsjälar uppmärksammas Det finns många goda exempel på engagemang, arrangörskap och innovationskraft runt om i landet. En handfull av dessa lyfts fram genom utmärkelser och annan 17

10 uppmärksamhet, men vi vet att det finns åtskilliga föreningar och eldsjälar som alla bidrar till att göra våra gemensamma mötesplatser till några av de allra bästa i Sverige. Folkets Hus och Parker utsåg Lysekil Folkets Hus till Årets Konstarrangör Med en idé om att göra konst och utställningar tillgängliga för en bred publik har Lysekils Folkets Hus under många år drivit en aktiv utställningsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna i kommunen. Utställningsverksamheten är en naturlig del av den övriga kulturverksamheten och ofta skapar föreningen spännande kringarrangemang runt varje utställning. Ett arbete som genomsyras av en öppenhet och vilja att alltid göra sitt bästa inför varje arrangemang. Genom sitt aktiva arrangörskap som innefattar allt från marknadsföring till många kringaktiviteter, kontakter och samarbeten med olika aktörer är Lysekils Folkets Hus på bästa sätt en förebild för andra utställningsarrangörer. Förutom äran, så innefattar utmärkelsen Årets konstarrangör en prissumma på kronor, samt att föreningen under året får ställa ut en vandringsskulptur som tagits fram särskilt för detta ändamål. Ett motsvarande pris i filmsammanhang är Årets biograf, som traditionellt delas ut vid en ceremoni under Folkets Hus och Parkers filmdagar vilka detta år genomfördes i Trollhättan. Passande nog utsågs Trollhättans Folkets Hus till årets biograf Utmärkelsen Årets biograf delas ut till biografer som på ett aktivt sätt ökat intresset för film på sin ort, genom en stor publikökning, större arrangemang och engagemang. Ur motiveringen: Årets bio uppvisar mod, kreativitet och framtidstro när det gäller biografen som mötesplats. Genom att utveckla och satsa på olika visningsformer har Årets bio uppvisat en ökande och imponerande publiktillströmning. Det handlar om repertoarvisning, filmstudio, skolbio, matinéverksamhet samt Live på bio. Den särskilda satsningen på dagbio har blivit en stor succé och utgjort ett attraktivt alternativ för den äldre delen av biopubliken.. Priset Årets biograf instiftades Förutom prissumman på kronor, får vinnaren rätt att använda en särskild logotyp som bevis på utmärkelsen. 18

11 Teknik och metoder! Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tekniktillämpning och metodutveckling för spridning av kultur, nöjen och möten till hela landet. Allt blir digitalt Utbudet av digitala livesändningar ökade även under Folkets Hus och Parker hade, tack vare sin långa erfarenhet och goda internationella och nationella kontaktnät, den exklusiva distributionsrätten till samtliga direktsändningar. Sändningarna från Metropolitanoperan fortsatte att sätta nya rekord. I slutet av 2012 hade 140 (motsvarande siffra för 2011 var 116) svenska biografer digital visningsteknik för livesändningar i samarbete med Folkets Hus och Parker. Det livesända utbudet fortsatte att utvecklas och utökas med direktsänd opera från Metropolitan, pjäser från National Theatre i London, baletter från Bolsjojteatern och Royal Opera House, opera från Kungliga Operan, konsert med New Kids on the Block och Backstreet Boys, konsert med Mando Diao, konstutställning om Leonardo Da Vinci, livesänd e-sport i samarbete med Dreamhack, julkonserter med Barbara Hendricks och Göteborgs Symfoniker, nyårskonsert från Berlinfilharmonikerna, och de första föreställningarna med modern dans i ett nytt samarbete med Nederlands Dans Theater. Det finns dessutom lokala inslag i utbudet. Ett antal biografer visade direktsänd ishockey med de egna lagens bortamatcher. Folkets Hus och Parkers satsning Live på bio är Sveriges idag viktigaste initiativ för tillgänglighet och demokratisering av scenkonst, kultur och nöje för alla i hela landet oavsett bostadsort, ålder, lön, kön, etnicitet och hälsa. Satsningen på interaktiva möten fortsatte under året i samarbete med Folkparkernas Programbolag under namnet Smart Forum. Målsättningen är en rikstäckande (på länsnivå) infrastruktur för digitala möten. Under 2012 ökade antalet digitala biografer globalt, och överstiger nu kraftigt antalet analoga biografer. 19

12 I och med att SF Bio/Svenska Bio digitaliserade samtliga salonger under 2012 minskade antalet 35mm-kopior dramatiskt i Sverige, för att i slutet av året i det närmaste helt försvinna. Antalet Folkets Hus-biografer som skaffade sig digitalbioutrustning ökade kraftigt från 50 (2011) till närmare 100 (2012). De biografer som digitaliserat har gjort mycket bra resultat tack vare samtidig digital premiär i storstäderna och på de mindre orterna. Utbudet och bredden på film har dessutom ökat. Ett antal Folkets Hus-biografer har fått stöd av Svenska Filminstitutet (SFI) för installation av digitalbio. Stöd har också sökts och beviljats av andra parter som kommuner, LEADER-grupper, Sparbanksstiftelsen med flera. Även regionala insatser har genomförts för att öka digitaliseringstakten. Under året genomfördes t ex den unika Film i Glasriket-satsningen, där flera små orter i Småland delar på digitala bioutrustningar, som ambulerar mellan orterna så kallade glesbygdsmultiplex. Läget för de analoga Folkets Hus-biografer som inte digitaliserar omgående ser dystert ut. De kommer inte längre att få tillgång till 35-millimetersfilm, och tvingas därmed lägga ner biografverksamheten. Folkets Hus och Parker har därför under 2012 genomfört en omfattande inventering av de av Folkets Hus-biografer som ännu inte digitaliserats, och satsat hårt på att stötta biograferna, med direktkontakt med varje bio och även möten. Under Filmdagarna 2012 arrangerades ytterligare ett seminarium med råd vad gäller teknik, ekonomi och leverantörer. Regional samverkan runt digitalisering har genomförts i Norrbottens län. Där har Folkets Hus och Parker tillsammans med Norrbottens läns landsting och Filmpool Nord, verkat för att skapa en så ekonomiskt hållbar lösning som möjligt för digitalisering av länets biografer. Samarbetet har även omfattat länets kommuner och det regionala resurscentrat Filmpool Nord ser tydlig beröring i sin verksamhet vad gäller visning och spridning av regionalt producerad film och övrig kvalitetsfilm. 20

13 Biograferna folkrörelseägda kulturbärare Folkrörelsen Folkets Hus och Parker äger närmare 180 biografer fördelade över hela landet. Av dessa ägs fyra biografer (i Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm) gemensamt av folkrörelsen medan den absoluta majoriteten ägs av enskilda medlemsföreningar. Folkrörelsens traditionella biografverksamhet hade besökare 2012, och omsatte drygt 56 miljoner kronor. De gemensamt ägda biograferna förvaltas i det av folkrörelsen ägda bolaget Framtidens Mötesplats AB. En av de viktigaste föresatserna med etableringen av biografer i storstäderna har varit att ge draghjälp åt hela folkrörelsens visningsverksamhet. Ett exempel på detta är att de gemensamt ägda biograferna säkrar upp en viktig pusselbit för att fortsatt ge Folkets Hus och Parker rollen som framgångsrik leverantör av live på bio direktsänt utbud från Sveriges och världens största scener. Biograferna i Framtidens mötesplats AB, samt 13 Bio Kontrast-orter är medlemmar i nätverket Europa Cinemas, något som både bidrar till finansiering och möjligheten att nätverka internationellt. Driften av de gemensamt ägda biograferna är en viktig del av strategin för att stärka och befästa Folkets Hus och Parkers digitala projekt. Genom dessa skyltfönster, som uppmärksammas av makthavare, opinionsbildare och andra viktiga nyckelpersoner, har Folkets Hus och Parker kunnat kliva in och markera sin roll som en aktör på den svenska biografmarknaden, samt indirekt stärka sin kulturella profil i storstäderna. Kvalitetsfilmsdistributören TriArt Film där Folkets Hus och Parker är en av initiativtagarna och delägare har genom sin verksamhet breddat utbudet av kvalitetsfilm, både nationellt och på Folkets Hus och Parkers biografer. Den svenska spelfilmen Apflickorna (som distribueras av Tri-Art) tilldelades Guldbaggen för bästa film vid 2012 års Guldbaggegala. De filmer som gick bäst på våra biografer var Skyfall, Breaking Dawn, Hobbit och Sune i Grekland. Bästa dokumentärerna var Palme och Searching for Sugarman. Under 2012 genomförde vi även sju utbildningar på filmområdet. Av dessa var sex 2K maskinistkurser där 87 maskinister utbildades runt om i landet.den sjunde kursen var inriktad på värdskap hos de biografer som visar Live på bios utbud. Denna kurs hade 19 deltagare. 21

14 World Wide Cinema gör filmen bredare Folkets Hus och Parker har under 2012 arbetat med filmnätverket World Wide Cinema där vi presenterat breda och aktuella filmer från hela världen på biografer över hela Sverige. Under 2012 tog vi ett stort ansvar för att förbättra utbudet på Sveriges biografer. Projektet hjälpte fem filmer till svensk biopremiär, genom samarbete med distributörer eller genom egen distribution. Detta arbete ska sättas i relation till utbudet i stort: År 2012 hade 216 filmer premiär, varav åtta som visades var från andra delar av världen än USA och Europa (Källa: SFI). Under våren 2012 visade vi den egyptiska filmen Kairo 678, den turkiska svarta komedin Slutstation: Frihet, samt den chilenska filmen Bombal. Hösten 2012 visade vi jordanska romantiska dramat A 7 Hour Difference samt Jag vill tacka livet om den chilenska sångerskan och nationalhjälten Violeta Parra. Sammantaget nådde vi en betalande publik på drygt personer vid dessa föreställningar. För att hitta rätt filmer har vi samarbetat med de distributörer som också går i bräschen för ett bredare filmutbud, exemplevis Tri-Art Film (där Folkets Hus och Parker är delägare) samt Turkiskfilm. Viktiga samarbetspartner har också varit filmfestivaler som Stockholms Filmfestival och Malmö Arab Film Festival. Under år 2012 visade följande 19 Folkets Hus och Parker-anslutna biografer en eller flera World WIde Cinema-filmer: Bio Rio (Stockholm), Hallunda Folkets Hus, Kallhälls Folkets Hus, Bio Roy (Göteborg), Hammarkullens Folkets Hus, Biograf Spegeln (Malmö), Rosengårds Folkets Hus, Skelleftehamns Folkets Hus, Grand Bio (Olofström), Centrumbiografen (Torsås), Sagabiografen (Oskarshamn), Röda Kvarn (Bollnäs). Röda Kvarn (Helsingborg), Saga Bio (Åmål), Bio Borgen (Osby), Saga (Oskarshamn), Österåkers Folkets Hus och Årsta Folkets Hus. 22

15 Mötesplatsen som utvecklingsplattform! Folkets Hus och Parkers anläggningar och verksamheter ska vara en självklar plattform för lokal, regional och nationell utveckling. Den lokala välfärdsproducenten En förstudie runt hur folkets Hus och Parkers medlemsföreningar på olika sätt fungerar eller kan fungera som en lokal utvecklingsfaktor och välfärdsproducenter har genomförts under året. Bakgrunden är den omvärldsutveckling som skett där samarbets- och nätverkslösningar i ökad omfattning används som lösning på olika samhällsproblem. Här har särskilt fokuserats på hur Folkets Hus och Parker kan stödja sina medlemmar i att bejaka denna utveckling i omvärlden och använda det som en tillväxt- och expansionsmöjlighet i arbetet med att skapa samhällsnytta. Förstudien presenterades för medlemsföreningarna på Folkets Hus och Parkers medlemsmöte/föreningsstämma i oktober. Konstnärlig gestaltning Konstnärliga gestaltningar är en viktig del av utformningen av våra mötesplatser. Många gånger kan en konstnärlig gestaltning lyfta miljön i sin helhet och generera nya satsningar i föreningen. Besökare får på ett naturligt sätt möta samtidskonst i sin vardag. En del av Folkets Hus och Parkers konstverksamhet är inriktad på konstnärlig gestaltning platsspecifika verk där konstnärer går in på ett mer genomgripande sätt i folkparken eller ett Folkets Hus. Under 2012 har konstnären Sofie Weibull påbörjat ett gestaltningsprojekt i Lycksele Medborgarhus kring entrén och fasaddelen. Gestaltningen, som bland annat tar upp färger från teatern, beräknas vara färdig i oktober I augusti 2012 invigdes Johan Waerndts gestaltning teckningsväggen Stucture for Social Animals Vernacular Landscape i Boo Folkets Hus. 23

16 Efter att anslaget har minskat med tre fjärdedelar sen 2010 har endast en gestaltning kunnat genomföras under

17 Utvecklingsområde 2 Rum för alla Inbjudande och attraktiva miljöer! Folkets Hus och Parkers anläggningar ska kännetecknas av en utformning, utsmyckning och tillgänglighet som upplevs som inbjudande och attraktiva av så många som möjligt. Lokalernas utformning och tillämpning/nyttjande ska vara stimulerande samt bidra till att generera idéer och möjligheter. Ljuset på entrén Det treåriga projektet Ljuset på entrén (ett samarbete mellan bygg- och konstavdelningen) avslutades vid utgången av Projektet har tagit upp olika aspekter av ljussättning i kombination med konstnärlig gestaltning, energieffektivisering med mera, och hjälpt medlemsföreningarna att förändra känslan och upplevelsen av sina entréer. Under året har vi bland annat arbetat med Kosta Folkets Hus ur ett kulturarvsperspektiv, där konstnären Vicke Lindstrands gestaltningar av miljön från 1960-talet har plockats fram. Projektet har rönt ett stort intresse och för att sprida projektet till samtliga medlemsföreningar har foldern Sätt ljuset på entrén tagits fram som dokumentation och inspiration med tips för dem som vill arbeta med den fysiska miljön på sina mötesplatser. Projektet Ljuset på entrén medverkade exempelvis med en ljusinstallation på Boka 2012 på Orionteatern. En trettiotal medlemsföreningar från norr till söder har deltagit i projektet. 25

18 Satsningar på nybyggnation och ungdomsverksamhet Under 2012 erhöll elva medlemsföreningar stöd om sammanlagt kronor ur Boverkets anslag för investering i allmänna samlingslokaler, som uppgick totalt till 23,4 miljoner kronor. Under året lämnades dessutom in 27 nya ansökningar om totalt 14,9 miljoner kronor från våra medlemsföreningar till Boverket. Investeringsstödet förutsätter vanligen minst 50 procent annan finansiering, där minst 30 procent ska komma från aktuell kommun. Satsning på miljön och energieffektivisering Kraven på energideklaration av fastigheter har lett till flera åtgärdsplaner och åtgärder för att minska energianvändningen. Arbetet från deklaration till åtgärdsplan, finansiering och genomförande tar ofta flera år. Fortsatt arbete pågår runt detta både när det gäller riksorganisationen fastigheter, samt ett stort antal av medlemsföreningarnas fastigheter. Fortsatt hårt tryck på rådgivningsresurser Ett omfattande arbete med support runt hyres-, bygg- och förvaltningsfrågor har bedrivits under året. Det råder ett stort behov av rådgivning när det gäller hyreskontrakt, systematiskt brandskyddsarbete, livsmedelshantering, tillgänglighetsfrågor, systematiskt arbetsmiljöarbete, ny lag om byggarbetsmiljö, miljö och energifrågor med mera. Många föreningar söker dessutom stöd hos Boverket för om- och tillbyggnader och får omfattande hjälp i detta arbete. Uppgifter om Folkets Hus och Parkers scenanläggningar har under året uppdaterats och kompletterats på webbsajten Scenrum.nu, som sedan många år tillbaka drivs av Riksteatern. Här samlas tekniska uppgifter, mått etc som stöd till exempelvis turnéproduktioner. 26

19 Medlemsförsäkringen Sedan ett antal år tillbaka har Folkets Hus och Parker erbjudit sina medlemmar en medlemförsäkring som levererats av försäkringsbolaget Trygg-Hansa. I slutet av 2011 sa Trygg-Hansa upp avtalet för omförhandling och aviserade kraftig höjning av premien. Folkets Hus och Parker lyckades förhandla ner premiehöjningen, men gjorde ändå bedömningen att det i fortsättningen är lämpligt att ha ett ombud i försäkringsfrågor. Vi valde därför att teckna avtal med försäkringsmäklaren Nordic Försäkring i början av Att använda en försäkringsmäklare innebär ingen ökad kostnad för medlemsföreningarna, snarare tvärtom, då de bistår i förhandlingar med försäkringsbolaget och kommer med råd kring hur försäkringen kan förbättras. Nordic Försäkring har under 2012 bistått Folkets Hus och Parker i omförhandling av avtalet med Trygg-Hansa, bistått medlemmar med råd och stöd i försäkringsärenden, skärpt rutinerna för insamling av uppgifter från medlemmarna samt medverkat i olika träffar och utbildningar där de informerat om sitt arbete och om försäkringsfrågor. Representanter för Folkets Hus och Parker, Trygg-Hansa och Nordic bildar tillsammans en försäkringskommitté, som har till syfte att diskutera försäkringen, enskilda ärenden och skadeförebyggande arbete. Kommittén gör också ett par resor per år där man besöker anläggningar och ser över exempelvis brandskydd, inbrottsskydd och allmänt skadeförebyggande arbete. Kulturarv och upprustning Västra Folkets Husregionen och Västra Folkparkregionen fick tillsammans kronor i stöd av Västra Götalandsregionen för att inventera tre medlemsföreningars anläggningar sett ur ett kulturarvsperspektiv. Arbetet inleddes 2012 och fortsätter Kosta Folkets Hus har under 2012 restaurerats för att plocka fram Ville Lindstrands färgsättning och gestaltning från talet. Arbetet med detta fortsätter Entrén i Kosta invigdes sommaren 2012 i samband med starten av Film i Glasriket. I projekten som ingått i Ljuset på entrén tas även kulturarvsfrågan upp. 27

20 Tillgänglighet och nya grupper! Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tillgänglighet bland samlingslokaler, samt sträva efter att speciellt möta de medborgare och grupper som idag saknar eller har dålig tillgänglighet till mötesplatser inte minst i flera städers ytterområden. När konsten kommer till dig Folkets Hus och Parkers utställningsverksamhet når på ett unikt sätt barn, ungdomar och vuxna i hela landet. I dag är vi relativt ensamma bland folkrörelser, organisationer och institutioner att ha en rikstäckande vandringsutställningsverksamhet. Detta återspeglas bland annat genom att många bibliotek, kommunala konsthallar med flera anmäler sitt intresse för våra utställningar. En ny vandringsutställning för barn med namnet Färgglad producerades för åldersgruppen 6-12 år. Till utställningen finns även en pedagogisk handledning för skolan. I utställningen Keep it real, presenteras den världsberömda anonyme graffitikonstnären Banksy med skivomslag och bilder på hans offentliga gatukonstverk runt om i världen. En stor del av övriga utställningar innehöll fotografi. Under 2012 turnerade 17 utställningar runt hela Sverige med totalt med totalt 50 utställningstillfällen som i genomsnitt varade under två veckor. Tretton av utställningarna var producerade av Folkets Hus och Parker och övriga av Konstfrämjandet och fristående producenter. Antalet utställningstillfällen är något färre än föregående år, vilket kan förklaras med att projektet Konst för barn har genomförts hos våra medlemmar, och genererat ytterligare 64 visningstillfällen. Unga i folkrörelsen Av Boverkets stöd till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler 2012, totalt omfattande 4,8 miljoner kronor, tilldelades två av våra medlemsföreningar totalt kronor, samt riksorganisationen Folkets Hus och Parker kronor. Extra rådgivningsinsatser har genomförts för att uppmuntra medlemsföreningarna att söka detta stöd. 28

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Nyckelaspekter Nyckelaspekterna ska genomsyra all verksamhet och förutsätter en aktiv värdering

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN

FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 2 Nyckelaspekter Nyckelaspekterna ska genomsyra all verksamhet och förutsätter en aktiv värdering och ställningstagande vid exempelvis

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER

FOLKETS HUS OCH PARKER FOLKETS HUS OCH PARKER 11 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 1 Verksamhetsberättelse 2011 Riksorganisationen Folkets Hus och Parker 802000-9356 1 Innehåll Folkets Hus och Parker en rörelse

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Öppna en egen biograf!

Öppna en egen biograf! STARTA BIOGRAF! Öppna en egen biograf! Intresserad av bra film? Sugen på att förbättra filmutbudet där du bor genom att öppna en ny bio? Då kan Folkets Bio vara något för dig! Folkets Bio är Sveriges ledande

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2015 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSPLAN

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSPLAN FOLKETS HUS OCH PARKER 2010 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSPLAN s 1 Innehåll Förord Folkets Hus och Parker - en presentation Möjligheternas mötesplats Tre framgångsfaktorer Prioriterade

Läs mer

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 1 VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 2009-04-08 1.1 Teatercentrums betydelse för kulturlivet i Västra Götaland Teatercentrum/västra regionen företräder den fria teaterkonsten i

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Svenska Bio lämnar härmed sitt yttrande över Kulturdepartementets promemoria Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Sammanfattning Att människor tillsammans

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2014 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

Berättelsen om den nya svenska basnäringen

Berättelsen om den nya svenska basnäringen Det här är Visita Berättelsen om den nya svenska basnäringen 01 VI HAR ALLTID TÄNKT FRAMÅT OCH NYTT Sedan SHR bildades har vi befunnit oss i händelsernas centrum från gästgiverier till skidanläggningar

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

samhällsinformation öppnar hösten 20

samhällsinformation öppnar hösten 20 samhällsinformation öppnar hösten 20 Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen och samverkan med lokala kulturföreningar, bildningsförbund, kulturella nätverk och övriga fria utövare ska utvecklas.

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014 KUN 2014-04-24, p 8 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357 Handläggare: Margareta Wennerberg Kulturstöd till tillfällig verksamhet april 2014 1 Förslag

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet VIKTIG INFORMATION Barn och Bildningsnämnden har i år sett över reglerna för föreningsstödet. Det av kommunen antagna Alkohol och drogpolitiska programmet har införlivats i föreningsstödet. Andra viktiga

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Hur leker man sig till en bättre värld?... 3 2011 -året då tusentals barn började skapa en bättre värld med Retoy... 3 Leksaksbytarbazaren och Retoy lab i Retoys verksamhet...

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Gro Sommerfelt-Karlsen, Administrationschef, Utbildningsetaten, Oslo kommun Marianne Grødum, Fagkonsulent,

Läs mer

Profilprogram för Folkets Hus och Parker 2013

Profilprogram för Folkets Hus och Parker 2013 Profilprogram för Folkets Hus och Parker 2013 2 Innehåll Tillsammans syns vi bättre! 4 SNURRORNA GRUNDELEMENTEN I VÅR GRAFISKA PROFIL 6 VÅRA FÄRGER 7 Bli en del av helheten 8 EXEMPEL PÅ HUR LOGGAN APPLICERAS

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

*Energi och kraft hur ska vi få energi och kraft att flöda mellan Riksteatern centralt och regionalt? (14)

*Energi och kraft hur ska vi få energi och kraft att flöda mellan Riksteatern centralt och regionalt? (14) Framtidsforum Gävle 13 september Innehåll med antal prioritetspluppar inom parentes: *Energi och kraft hur ska vi få energi och kraft att flöda mellan Riksteatern centralt och regionalt? (14) *Centrum

Läs mer