UTVECKLINGSOMRÅDEN. Helheten är nyckeln

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVECKLINGSOMRÅDEN. Helheten är nyckeln"

Transkript

1 2012 Vi presenterar på de följande sidorna ett representativt urval av årets verksamhet, som förmedlar en rättvis bild av Riksorganisationen Folkets Hus och Parker Upplägget har hämtats från folkrörelsens utvecklingsdokument Möjligheternas mötesplats och bygger på det ramverk bestående av fyra utvecklingsområden med vardera tre strategiska riktlinjer som där presenteras (se även sidan X-X). Genom att följa samma upplägg i utvecklingsdokumentet, treårsplanen, årsplanerna och verksamhetsberättelserna skapar vi en tydligare siktlinje mellan Folkets Hus och Parkers föreningsstämmotillfällen och en bättre möjlighet att värdera de beslut och handlingar som följer däremellan. Metoden inför också ett medborgarorienterat perspektiv i verksamheten, med olika typer av nytta för samhälle, medlem och medborgare i fokus. 9

2 10

3 Helheten är nyckeln Det hela vår folkrörelse ägnar sig åt varje dag, året runt i hela Sverige, handlar ytterst om att ge människor möjligheter. Det finns många mer eller mindre komplicerade recept på hur sådant går till. Det vi vet med säkerhet är att den öppna mötesplatsen spelar en avgörande roll för framgång. För att våra lokala medlemsföreningar tillsammans ska kunna bygga vidare på att vara Sveriges viktigaste mötesplatser, behöver vi tillsammans försöka lista ut var vi gör störst nytta, var hindren ligger och vilka framgångsfaktorer som spelar in för att ge utvecklingen extra skjuts. Hur ger vi människor möjligheter att drömma, uppleva och utvecklas med hjälp av våra mötesplatser och de verksamheter som fyller dem varje dag? Grunddragen i vårt sätt att arbeta med detta återfinns i Folkets Hus och Parkers utvecklingsdokument Möjligheternas mötesplats (se även sidan XX). Där berättar vi om hur vi möter utmaningarna inom de fyra utvecklingsområden som utgör hörnstenarna i den öppna, kulturbärande, demokratiska mötesplatsen. Verksamheter som skapar möjligheter. Hur skapar vi möjligheter, samhällsnytta och mervärden genom verksamheten? På vilket sätt kan vi använda teknik och metoder för att fler ska få ta del av mer? Hur utvecklar vi rollen som plattform för utveckling på alla nivåer? Rum för alla. Hur förstärker vi känslan av våra mötesplatser som öppna, stimulerande och tillgängliga? På vilket sätt kan vi öka både besök och lokal närvaro, även där vi inte finns idag? Hur sprider vi bilden och vikten av den öppna mötesplatsens betydelse och möjligheter? Förening i förändring och utveckling. Som idéburen och engagemangsdriven folkrörelse behöver vi hela tiden förnya och förbättra vårt sätt att skapa nytta. På vilket sätt hjälper anställda, förtroendevalda och andra engagerade att bli bärare, utvecklare och ambassadörer för den nytta och de möjligheter som finns i den lokala mötesplatsen? Hur synliggör vi värdet och tillgängliggör resurser för mötesplatserna och vår idé? Vi gör det tillsammans. Vi behöver bli flera som skapar nytta för varandra på fler platser. Det gör vi bäst tillsammans. Hur stärker vi känslan av Vi:et det gemensamma engagemanget för samhället och den enskilda människans bästa? Hur använder vi samarbete och samverkan för ökad nytta och effekt? UTVECKLINGSOMRÅDEN 11

4 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter! Folkets Hus och Parker ska bedriva verksamheter som präglas av samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter på samtliga nivåer. Konst för barn ett medskapandeprojekt för barn och alla andra Inom ramen för projektet Konst för barn har under ett år har åtta Folkets Hus från Kiruna i norr till Blomstermåla i söder visat utställningar gjorda av åtta konstnärer och ett stort antal barn. Totalt har över barn besökt och arbetat med utställningarna. En viktig del av vår idé som folkrörelse, är att alla barn och ungdomar oavsett var i Sverige man bor ska ha tillgång till ett brett kulturutbud. För Folkets Hus och Parker har bildkonsten alltid haft en central roll och under många år har vi producerat vandringsutställningar utställningar som turnerat runt i hela Sverige för att möta den efterfrågan som finns hos våra medlemsföreningar. Sedan början av 2000-talet har vi, utöver all annan kulturverksamhet för barn som vi erbjuder, även producerat en rad utställningar för barn. Under våren 2012 startade vi projektet Konst för barn. Tanken med projektet har varit att sänka tröskeln till samtidskonsten och göra det möjligt för barn i förorter, städer och på mindre orter att få möta konst i sin närmiljö. Vi har framför allt velat göra bildkonsten tillgänglig för barn som annars sällan kommer i kontakt med konst bland annat genom ett ökat samarbete med skolor, bibliotek, studieförbund och andra aktörer lokalt. Men det har också varit viktigt att stärka husens lokala roll som kulturhus. 12

5 Konstnärerna, som nästan i samtliga fall har en regional anknytning, har arbetat fram varsin utställning tillsammans med skolklasser på orten. Sammantaget har det blivit en rik variation av tekniker, teman och uttryck. I september premiärvisades utställningarna på det aktuella Folkets Huset för att sedan vandra vidare till nästa ställe och möta nya barn. Totalt har det blivit 64 visningstillfällen och målet att minst barn ska besöka och arbeta med utställningarna har uppnåtts. Till denna siffra kan man också lägga alla andra besökare som tagit del av utställningarna. Projektåret har varit intensivt, roligt och lärorikt med många olika parter konstnärer, barn och lärare, personal och styrelser hos våra föreningar, studieförbund, kommuner, referensgrupper med flera. Tack vare vår styrka som folkrörelse, vår infrastruktur samt våra tidigare erfarenheter av att arbeta med samtidskonst inom detta fält, har projektet genomförts över all förväntan. Projektet genomfördes med stöd från Svenska Postkodlotteriet. Medlemsföreningen som välfärdsproducent Under de senaste åren har vi allt tydligare kunnat se, hur medborgarens behov av välfärd och utveckling har mer än ett svar. Allt oftare innefattas samarbets- och nätverkslösningar i svaren på hur olika samhällsfrågor ska hanteras. Mot denna bakgrund har Folkets Hus och Parker genomfört en förstudie runt hur våra medlemsföreningar på olika sätt fungerar eller kan fungera som lokala utvecklingsfaktorer och välfärdsproducenter. Vi har lagt särskild vikt vid hur vi som folkrörelse och riksorganisation kan hjälpa medlemsföreningarna att se och dra nytta av detta som tillväxt- och utvecklingsmöjlighet. Effekten av detta är dubbel det bekräftar vår gemensamma vision och skapar tydlig samhällsnytta. Förstudien slutfördes under året och ett fördjupat arbete har inletts i syfte att skapa bra metoder och stödformer för medlemsföreningarna inom detta område. Film i Glasriket digitaliseras Det regionala projektet Film i Glasriket fortsatte sin verksamhet under året. Genom Film i Glasriket skapar 14 av våra medlemsföreningar en gemensam, samlad filmfestival byggd 13

6 på bred samverkan med en mängd inblandade aktörer. Det rör sig om såväl offentliga huvudmän som ideella aktörer och representanter från det regionala näringslivet. Under året har det lokalt investerats i fyra mobila digitala projektorer ( en per kommun) som delas mellan de samverkande biograferna. Samarbetslösningen har gjort det möjligt för de samverkande biograferna att fortsätta visa aktuell film och genomföra livesändningar av digitalt utbud. Över 500 föreställningar i hela landet Folkets Hus och Parkers arbete med att erbjuda våra medlemsföreningar möjlighet att arrangera verksamhet för barn och unga fortsatte under Denna verksamhet innefattar såväl föreställningar som pedagogisk verksamhet. Under året genomfördes 14 turnéproduktioner, varav tio vände sig till barn, ungdomar och familjer. Totalt arrangerades 510 föreställningar eller verksamhetsdagar, varav 467 genomfördes för den unga målgruppen. Turnéutbudet är framtaget för att kunna möta olika åldrars behov och riktade sig till alla åldrar från tre år samt föräldrar och andra vuxna i unga människors närhet. Totalt har föreställningar och workshopdagar nått en publik på drygt personer under året, varav nära var barn och ungdomar. Genom att erbjuda bra scenkonst och pedagogisk verksamhet hjälper vi till att skapa förutsättningar för att Folkets Hus och folkparker runt omkring i hela landet ska fortsätta vara viktiga mötesplatser för alla åldrar. Mötesplatsens utbud ska locka till upplevelser inte bara för stunden, utan även visa uttrycksformer för inspiration, reflektion, glädje, allvar, samtal och gemenskap. De möjligheter och upplevelser som görs tillgängliga, blir med tiden en del i människors samlade livserfarenheter och påverkar sättet att se på världen. Vi är övertygade om att upplevelser som delas med andra, bidrar till att skapa förståelse och solidaritet människor emellan. Vårt syfte har varit att producera och erbjuda ett brett och varierat kvalitativt kulturutbud - både vad gäller genrer och anpassning till olika spelplatser. Vi gav utrymme för teater, dans, musik, varieté och workshops för turné. Vi vill också hjälpa till att ge Folkets Hus och folkparker i hela landet möjlighet att bedriva en regelbunden verksamhet för främst unga människor, oavsett var i landet man befinner 14

7 sig. Turnéverksamheten har också gett våra medlemsföreningar möjlighet att erbjuda sin publik att ta del av unika gästspel. Vår strävan har varit att skapa ett turnéutbud för en så stor och bred publik som möjligt, att nå nya publikgrupper och på så sätt öka tillgängligheten och att bygga attraktiva mötesplatser. Allt detta underlättar medlemsföreningens arbete med att synliggöra sin verksamhet och stärka sin position i civilsamhället. Genom att skapa ett forum med fokus på scenkonst för barn och unga sammanfaller också vår ambition med de högst prioriterade målen i kulturpolitiken barn och ungas rätt till kultur. Kultursamarbete ger mer För att erbjuda ett växande och varierat utbud samarbetar Folkets Hus och Parker med såväl det fria kulturlivet som andra kulturinstitutioner. Vi har ett sedan länge väl etablerat samarbete med Riksteatern, vilket under året resulterade i att produktioner som exempelvis Parksommar och projektet Residens varit möjliga att genomföra. På utbudssidan samarbetar Folkets Hus och Parker också med en rad andra aktörer. Några exempel på detta är: Cirkus Cirkör, där samverkan bestått i bland annat pedagoger för genomförande av workshops i nycirkus på turné. Sommarkonsert med Jenny Lind där uttagning till stipendium sker i samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien. Musikteaterföreningen SveaSträng/Ung utan pung, Nöjeskompaniet Hals Över Huvud, Teater Jaguar,Teater Pero, stand-up-comedy-klubben Suck är ytterligare några exempel. Vår kulturverksamhet är möjlig att utveckla och genomföra tack vare bred finansiering. Folkets Hus och Parker har under året erhållit offentliga medel för verksamheten från Statens Kulturråd, vilket bland annat gjort det möjligt att erbjuda ett subventionerat totalpris för respektive turnéföreställning, oavsett var i landet den arrangerande medlemsföreningen är verksam. Riksteatern är en viktig finansiär i samarbetsproduktionerna. En viktig styrka ligger också i vårt arrangörsled, som präglas av såväl erfarenhet som styrka och bredd. Arrangörsutvecklingen byter perspektiv Våra lokala arrangörer är mycket betydelsefulla i arbetet med att erbjuda ett brett, lokalt kulturutbud. För att ytterligare stärka våra medlemsföreningar i detta arbete använder vi oss av arrangörsutveckling för att på olika sätt flytta fram positionerna. Resultatet är 15

8 ännu mera aktiva arrangörer som får än större uppskattning både från publik och kulturarbetare. Folkets Hus och Parker har under 11 års tid drivit Arrangörsskolan en central utbildningsinsats som över åren stärkt närmare 230 deltagare i sin roll som lokala arrangörer. Under 2012 lämnade den sista kullen Arrangörsskolan. Efter en rad samtal för att utveckla och förnya arbetet med arrangörsutveckling har vi nu hittat fram till en förändrad inriktning i vårt arbete med att stärka det lokala arrangörskapet. Istället för att använda den traditionella, centrala utbildningsformen har vi beslutat att arbeta med arrangörsutveckling på ett mer flexibelt sätt. För att stärka det regionala perspektivet, kommer utformning av utbildningar och kurser att ske i samarbete med våra regionala föreningar. På så sätt stärks de regionala föreningarnas roll som kulturaktörer, samtidigt som förutsättningarna att närma sig lokala förhållanden och möjligheten att ta del av utbildningsinsatserna förbättras. Även när det gäller arrangörsutveckling är samverkan med andra aktörer en viktig faktor. Vår ambition är att arrangörsutveckling ska ske i nära samarbete med exempelvis ABF, Riksteatern och andra aktörer. Vi har sedan ett tiotal år tillbaka samarbetat med flera andra organisationer för att stärka unga arrangörer och utövare. Detta nätverk består av Folkets Hus och Parker, Kontaktnätet, Musik och Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation (MoKS), Amatörteaterns Riksförbund (ATR), Riksteatern och Bygdegårdarnas Riksförbund. Genom regelbunden kontakt nationellt, regionalt och lokalt bygger vi gemensamma plattformar för hela vår arrangörsgrupp. Vi tror på att stärka de unga aktörerna! Residens korsar gränser och mobiliserar I början av 2011 tog Folkets Hus och Parker och Riksteatern fram en gemensam avsiktsförklaring för att stärka sin samverkan, både centralt och mellan de lokala medlemsföreningarna. Ett av de nya sätten att samverka formulerades i ett projekt kallat Residens. Projektet riktade sig till en folkpark och en riksteaterförening på samma ort som vill samverka, sätta upp nya mål och arrangera på ett nytt sätt tillsammans med en scenkonstgrupp. 16

9 Syftet var att synliggöra både teaterföreningen och parken lokalt, få fler personer att hitta dit, engagera sig och lockas till att själva arrangera. Västerviks riksteaterförening och Gamleby Folkpark visade snabbt intresse för att delta. Representanter från folkparken, teaterföreningen och Sirqus Alfon träffades första gången i januari Det gemensamma målet var att under sommaren sätta ihop två föreställningar under namnet Parkland, tillsammans med lokala artister och amatörer. vid första träffen dök ett hundratal personer dök upp och fick dels ett smakprov ur Sirqus Alfons repertoar, se exempel på hur några lokala talanger tänkt bidra och själva komma med idéer och önskemål inför sommarens föreställningar. Sirqus Alfons besökte sedan Västervik och Gamleby regelbundet för repetitioner etc. Utvärderingsenkäten visade att samtliga inblandade var väldigt nöjda med projektet, Sirqus Alfons konstnärliga ledning och Folkparkens värdskap och bemötande. Flera av artisterna hittade konstnärliga mentorer i Sirqus Alfon, upptäckte folkparken i rollen som arrangör och spelplats och fick upp ögonen för teaterföreningen som forum. En av våra succékriterier för Residensprojektet var som tidigare nämnts att synliggöra både teaterföreningen och folkparken lokalt, få fler personer att hitta dit, engagera sig och lockas till att själva arrangera. Residens bidrog även till lokal mobilisering efter att beslut fattades om en nedläggning av Kultur- och fritidsförvaltningen i Västerviks kommun. Folkets Hus och Parker bjöd tillsammans med Riksteatern in Västerviks och Gamlebys föreningsliv till ett möte för att prata om hur vi tillsammans kan arbeta för ett livaktigt och engagerat föreningsliv i Västervik med omnejd. Med Residensprojektet som avstamp ville vi tillsammans gå vidare och titta på hur föreningslivet kan utvecklas, undersöka vilken roll kommunen kan spela som möjliggörare och hitta nya vägar till samverkan. Representanter från 25 föreningar deltog i mötet och påbörjade en dialog som b la resulterade i en stor kulturmanifestation en månad senare med ca 500 deltagare som med sång, dans och uppspel protesterade mot nedläggningen. Ett upprop till stöd för kultur och fritid lästes upp som påtalade vikten av en levande kulturbygd och stöd för det föreningsliv som finns aktivt idag. Lokala eldsjälar uppmärksammas Det finns många goda exempel på engagemang, arrangörskap och innovationskraft runt om i landet. En handfull av dessa lyfts fram genom utmärkelser och annan 17

10 uppmärksamhet, men vi vet att det finns åtskilliga föreningar och eldsjälar som alla bidrar till att göra våra gemensamma mötesplatser till några av de allra bästa i Sverige. Folkets Hus och Parker utsåg Lysekil Folkets Hus till Årets Konstarrangör Med en idé om att göra konst och utställningar tillgängliga för en bred publik har Lysekils Folkets Hus under många år drivit en aktiv utställningsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna i kommunen. Utställningsverksamheten är en naturlig del av den övriga kulturverksamheten och ofta skapar föreningen spännande kringarrangemang runt varje utställning. Ett arbete som genomsyras av en öppenhet och vilja att alltid göra sitt bästa inför varje arrangemang. Genom sitt aktiva arrangörskap som innefattar allt från marknadsföring till många kringaktiviteter, kontakter och samarbeten med olika aktörer är Lysekils Folkets Hus på bästa sätt en förebild för andra utställningsarrangörer. Förutom äran, så innefattar utmärkelsen Årets konstarrangör en prissumma på kronor, samt att föreningen under året får ställa ut en vandringsskulptur som tagits fram särskilt för detta ändamål. Ett motsvarande pris i filmsammanhang är Årets biograf, som traditionellt delas ut vid en ceremoni under Folkets Hus och Parkers filmdagar vilka detta år genomfördes i Trollhättan. Passande nog utsågs Trollhättans Folkets Hus till årets biograf Utmärkelsen Årets biograf delas ut till biografer som på ett aktivt sätt ökat intresset för film på sin ort, genom en stor publikökning, större arrangemang och engagemang. Ur motiveringen: Årets bio uppvisar mod, kreativitet och framtidstro när det gäller biografen som mötesplats. Genom att utveckla och satsa på olika visningsformer har Årets bio uppvisat en ökande och imponerande publiktillströmning. Det handlar om repertoarvisning, filmstudio, skolbio, matinéverksamhet samt Live på bio. Den särskilda satsningen på dagbio har blivit en stor succé och utgjort ett attraktivt alternativ för den äldre delen av biopubliken.. Priset Årets biograf instiftades Förutom prissumman på kronor, får vinnaren rätt att använda en särskild logotyp som bevis på utmärkelsen. 18

11 Teknik och metoder! Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tekniktillämpning och metodutveckling för spridning av kultur, nöjen och möten till hela landet. Allt blir digitalt Utbudet av digitala livesändningar ökade även under Folkets Hus och Parker hade, tack vare sin långa erfarenhet och goda internationella och nationella kontaktnät, den exklusiva distributionsrätten till samtliga direktsändningar. Sändningarna från Metropolitanoperan fortsatte att sätta nya rekord. I slutet av 2012 hade 140 (motsvarande siffra för 2011 var 116) svenska biografer digital visningsteknik för livesändningar i samarbete med Folkets Hus och Parker. Det livesända utbudet fortsatte att utvecklas och utökas med direktsänd opera från Metropolitan, pjäser från National Theatre i London, baletter från Bolsjojteatern och Royal Opera House, opera från Kungliga Operan, konsert med New Kids on the Block och Backstreet Boys, konsert med Mando Diao, konstutställning om Leonardo Da Vinci, livesänd e-sport i samarbete med Dreamhack, julkonserter med Barbara Hendricks och Göteborgs Symfoniker, nyårskonsert från Berlinfilharmonikerna, och de första föreställningarna med modern dans i ett nytt samarbete med Nederlands Dans Theater. Det finns dessutom lokala inslag i utbudet. Ett antal biografer visade direktsänd ishockey med de egna lagens bortamatcher. Folkets Hus och Parkers satsning Live på bio är Sveriges idag viktigaste initiativ för tillgänglighet och demokratisering av scenkonst, kultur och nöje för alla i hela landet oavsett bostadsort, ålder, lön, kön, etnicitet och hälsa. Satsningen på interaktiva möten fortsatte under året i samarbete med Folkparkernas Programbolag under namnet Smart Forum. Målsättningen är en rikstäckande (på länsnivå) infrastruktur för digitala möten. Under 2012 ökade antalet digitala biografer globalt, och överstiger nu kraftigt antalet analoga biografer. 19

12 I och med att SF Bio/Svenska Bio digitaliserade samtliga salonger under 2012 minskade antalet 35mm-kopior dramatiskt i Sverige, för att i slutet av året i det närmaste helt försvinna. Antalet Folkets Hus-biografer som skaffade sig digitalbioutrustning ökade kraftigt från 50 (2011) till närmare 100 (2012). De biografer som digitaliserat har gjort mycket bra resultat tack vare samtidig digital premiär i storstäderna och på de mindre orterna. Utbudet och bredden på film har dessutom ökat. Ett antal Folkets Hus-biografer har fått stöd av Svenska Filminstitutet (SFI) för installation av digitalbio. Stöd har också sökts och beviljats av andra parter som kommuner, LEADER-grupper, Sparbanksstiftelsen med flera. Även regionala insatser har genomförts för att öka digitaliseringstakten. Under året genomfördes t ex den unika Film i Glasriket-satsningen, där flera små orter i Småland delar på digitala bioutrustningar, som ambulerar mellan orterna så kallade glesbygdsmultiplex. Läget för de analoga Folkets Hus-biografer som inte digitaliserar omgående ser dystert ut. De kommer inte längre att få tillgång till 35-millimetersfilm, och tvingas därmed lägga ner biografverksamheten. Folkets Hus och Parker har därför under 2012 genomfört en omfattande inventering av de av Folkets Hus-biografer som ännu inte digitaliserats, och satsat hårt på att stötta biograferna, med direktkontakt med varje bio och även möten. Under Filmdagarna 2012 arrangerades ytterligare ett seminarium med råd vad gäller teknik, ekonomi och leverantörer. Regional samverkan runt digitalisering har genomförts i Norrbottens län. Där har Folkets Hus och Parker tillsammans med Norrbottens läns landsting och Filmpool Nord, verkat för att skapa en så ekonomiskt hållbar lösning som möjligt för digitalisering av länets biografer. Samarbetet har även omfattat länets kommuner och det regionala resurscentrat Filmpool Nord ser tydlig beröring i sin verksamhet vad gäller visning och spridning av regionalt producerad film och övrig kvalitetsfilm. 20

13 Biograferna folkrörelseägda kulturbärare Folkrörelsen Folkets Hus och Parker äger närmare 180 biografer fördelade över hela landet. Av dessa ägs fyra biografer (i Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm) gemensamt av folkrörelsen medan den absoluta majoriteten ägs av enskilda medlemsföreningar. Folkrörelsens traditionella biografverksamhet hade besökare 2012, och omsatte drygt 56 miljoner kronor. De gemensamt ägda biograferna förvaltas i det av folkrörelsen ägda bolaget Framtidens Mötesplats AB. En av de viktigaste föresatserna med etableringen av biografer i storstäderna har varit att ge draghjälp åt hela folkrörelsens visningsverksamhet. Ett exempel på detta är att de gemensamt ägda biograferna säkrar upp en viktig pusselbit för att fortsatt ge Folkets Hus och Parker rollen som framgångsrik leverantör av live på bio direktsänt utbud från Sveriges och världens största scener. Biograferna i Framtidens mötesplats AB, samt 13 Bio Kontrast-orter är medlemmar i nätverket Europa Cinemas, något som både bidrar till finansiering och möjligheten att nätverka internationellt. Driften av de gemensamt ägda biograferna är en viktig del av strategin för att stärka och befästa Folkets Hus och Parkers digitala projekt. Genom dessa skyltfönster, som uppmärksammas av makthavare, opinionsbildare och andra viktiga nyckelpersoner, har Folkets Hus och Parker kunnat kliva in och markera sin roll som en aktör på den svenska biografmarknaden, samt indirekt stärka sin kulturella profil i storstäderna. Kvalitetsfilmsdistributören TriArt Film där Folkets Hus och Parker är en av initiativtagarna och delägare har genom sin verksamhet breddat utbudet av kvalitetsfilm, både nationellt och på Folkets Hus och Parkers biografer. Den svenska spelfilmen Apflickorna (som distribueras av Tri-Art) tilldelades Guldbaggen för bästa film vid 2012 års Guldbaggegala. De filmer som gick bäst på våra biografer var Skyfall, Breaking Dawn, Hobbit och Sune i Grekland. Bästa dokumentärerna var Palme och Searching for Sugarman. Under 2012 genomförde vi även sju utbildningar på filmområdet. Av dessa var sex 2K maskinistkurser där 87 maskinister utbildades runt om i landet.den sjunde kursen var inriktad på värdskap hos de biografer som visar Live på bios utbud. Denna kurs hade 19 deltagare. 21

14 World Wide Cinema gör filmen bredare Folkets Hus och Parker har under 2012 arbetat med filmnätverket World Wide Cinema där vi presenterat breda och aktuella filmer från hela världen på biografer över hela Sverige. Under 2012 tog vi ett stort ansvar för att förbättra utbudet på Sveriges biografer. Projektet hjälpte fem filmer till svensk biopremiär, genom samarbete med distributörer eller genom egen distribution. Detta arbete ska sättas i relation till utbudet i stort: År 2012 hade 216 filmer premiär, varav åtta som visades var från andra delar av världen än USA och Europa (Källa: SFI). Under våren 2012 visade vi den egyptiska filmen Kairo 678, den turkiska svarta komedin Slutstation: Frihet, samt den chilenska filmen Bombal. Hösten 2012 visade vi jordanska romantiska dramat A 7 Hour Difference samt Jag vill tacka livet om den chilenska sångerskan och nationalhjälten Violeta Parra. Sammantaget nådde vi en betalande publik på drygt personer vid dessa föreställningar. För att hitta rätt filmer har vi samarbetat med de distributörer som också går i bräschen för ett bredare filmutbud, exemplevis Tri-Art Film (där Folkets Hus och Parker är delägare) samt Turkiskfilm. Viktiga samarbetspartner har också varit filmfestivaler som Stockholms Filmfestival och Malmö Arab Film Festival. Under år 2012 visade följande 19 Folkets Hus och Parker-anslutna biografer en eller flera World WIde Cinema-filmer: Bio Rio (Stockholm), Hallunda Folkets Hus, Kallhälls Folkets Hus, Bio Roy (Göteborg), Hammarkullens Folkets Hus, Biograf Spegeln (Malmö), Rosengårds Folkets Hus, Skelleftehamns Folkets Hus, Grand Bio (Olofström), Centrumbiografen (Torsås), Sagabiografen (Oskarshamn), Röda Kvarn (Bollnäs). Röda Kvarn (Helsingborg), Saga Bio (Åmål), Bio Borgen (Osby), Saga (Oskarshamn), Österåkers Folkets Hus och Årsta Folkets Hus. 22

15 Mötesplatsen som utvecklingsplattform! Folkets Hus och Parkers anläggningar och verksamheter ska vara en självklar plattform för lokal, regional och nationell utveckling. Den lokala välfärdsproducenten En förstudie runt hur folkets Hus och Parkers medlemsföreningar på olika sätt fungerar eller kan fungera som en lokal utvecklingsfaktor och välfärdsproducenter har genomförts under året. Bakgrunden är den omvärldsutveckling som skett där samarbets- och nätverkslösningar i ökad omfattning används som lösning på olika samhällsproblem. Här har särskilt fokuserats på hur Folkets Hus och Parker kan stödja sina medlemmar i att bejaka denna utveckling i omvärlden och använda det som en tillväxt- och expansionsmöjlighet i arbetet med att skapa samhällsnytta. Förstudien presenterades för medlemsföreningarna på Folkets Hus och Parkers medlemsmöte/föreningsstämma i oktober. Konstnärlig gestaltning Konstnärliga gestaltningar är en viktig del av utformningen av våra mötesplatser. Många gånger kan en konstnärlig gestaltning lyfta miljön i sin helhet och generera nya satsningar i föreningen. Besökare får på ett naturligt sätt möta samtidskonst i sin vardag. En del av Folkets Hus och Parkers konstverksamhet är inriktad på konstnärlig gestaltning platsspecifika verk där konstnärer går in på ett mer genomgripande sätt i folkparken eller ett Folkets Hus. Under 2012 har konstnären Sofie Weibull påbörjat ett gestaltningsprojekt i Lycksele Medborgarhus kring entrén och fasaddelen. Gestaltningen, som bland annat tar upp färger från teatern, beräknas vara färdig i oktober I augusti 2012 invigdes Johan Waerndts gestaltning teckningsväggen Stucture for Social Animals Vernacular Landscape i Boo Folkets Hus. 23

16 Efter att anslaget har minskat med tre fjärdedelar sen 2010 har endast en gestaltning kunnat genomföras under

17 Utvecklingsområde 2 Rum för alla Inbjudande och attraktiva miljöer! Folkets Hus och Parkers anläggningar ska kännetecknas av en utformning, utsmyckning och tillgänglighet som upplevs som inbjudande och attraktiva av så många som möjligt. Lokalernas utformning och tillämpning/nyttjande ska vara stimulerande samt bidra till att generera idéer och möjligheter. Ljuset på entrén Det treåriga projektet Ljuset på entrén (ett samarbete mellan bygg- och konstavdelningen) avslutades vid utgången av Projektet har tagit upp olika aspekter av ljussättning i kombination med konstnärlig gestaltning, energieffektivisering med mera, och hjälpt medlemsföreningarna att förändra känslan och upplevelsen av sina entréer. Under året har vi bland annat arbetat med Kosta Folkets Hus ur ett kulturarvsperspektiv, där konstnären Vicke Lindstrands gestaltningar av miljön från 1960-talet har plockats fram. Projektet har rönt ett stort intresse och för att sprida projektet till samtliga medlemsföreningar har foldern Sätt ljuset på entrén tagits fram som dokumentation och inspiration med tips för dem som vill arbeta med den fysiska miljön på sina mötesplatser. Projektet Ljuset på entrén medverkade exempelvis med en ljusinstallation på Boka 2012 på Orionteatern. En trettiotal medlemsföreningar från norr till söder har deltagit i projektet. 25

18 Satsningar på nybyggnation och ungdomsverksamhet Under 2012 erhöll elva medlemsföreningar stöd om sammanlagt kronor ur Boverkets anslag för investering i allmänna samlingslokaler, som uppgick totalt till 23,4 miljoner kronor. Under året lämnades dessutom in 27 nya ansökningar om totalt 14,9 miljoner kronor från våra medlemsföreningar till Boverket. Investeringsstödet förutsätter vanligen minst 50 procent annan finansiering, där minst 30 procent ska komma från aktuell kommun. Satsning på miljön och energieffektivisering Kraven på energideklaration av fastigheter har lett till flera åtgärdsplaner och åtgärder för att minska energianvändningen. Arbetet från deklaration till åtgärdsplan, finansiering och genomförande tar ofta flera år. Fortsatt arbete pågår runt detta både när det gäller riksorganisationen fastigheter, samt ett stort antal av medlemsföreningarnas fastigheter. Fortsatt hårt tryck på rådgivningsresurser Ett omfattande arbete med support runt hyres-, bygg- och förvaltningsfrågor har bedrivits under året. Det råder ett stort behov av rådgivning när det gäller hyreskontrakt, systematiskt brandskyddsarbete, livsmedelshantering, tillgänglighetsfrågor, systematiskt arbetsmiljöarbete, ny lag om byggarbetsmiljö, miljö och energifrågor med mera. Många föreningar söker dessutom stöd hos Boverket för om- och tillbyggnader och får omfattande hjälp i detta arbete. Uppgifter om Folkets Hus och Parkers scenanläggningar har under året uppdaterats och kompletterats på webbsajten Scenrum.nu, som sedan många år tillbaka drivs av Riksteatern. Här samlas tekniska uppgifter, mått etc som stöd till exempelvis turnéproduktioner. 26

19 Medlemsförsäkringen Sedan ett antal år tillbaka har Folkets Hus och Parker erbjudit sina medlemmar en medlemförsäkring som levererats av försäkringsbolaget Trygg-Hansa. I slutet av 2011 sa Trygg-Hansa upp avtalet för omförhandling och aviserade kraftig höjning av premien. Folkets Hus och Parker lyckades förhandla ner premiehöjningen, men gjorde ändå bedömningen att det i fortsättningen är lämpligt att ha ett ombud i försäkringsfrågor. Vi valde därför att teckna avtal med försäkringsmäklaren Nordic Försäkring i början av Att använda en försäkringsmäklare innebär ingen ökad kostnad för medlemsföreningarna, snarare tvärtom, då de bistår i förhandlingar med försäkringsbolaget och kommer med råd kring hur försäkringen kan förbättras. Nordic Försäkring har under 2012 bistått Folkets Hus och Parker i omförhandling av avtalet med Trygg-Hansa, bistått medlemmar med råd och stöd i försäkringsärenden, skärpt rutinerna för insamling av uppgifter från medlemmarna samt medverkat i olika träffar och utbildningar där de informerat om sitt arbete och om försäkringsfrågor. Representanter för Folkets Hus och Parker, Trygg-Hansa och Nordic bildar tillsammans en försäkringskommitté, som har till syfte att diskutera försäkringen, enskilda ärenden och skadeförebyggande arbete. Kommittén gör också ett par resor per år där man besöker anläggningar och ser över exempelvis brandskydd, inbrottsskydd och allmänt skadeförebyggande arbete. Kulturarv och upprustning Västra Folkets Husregionen och Västra Folkparkregionen fick tillsammans kronor i stöd av Västra Götalandsregionen för att inventera tre medlemsföreningars anläggningar sett ur ett kulturarvsperspektiv. Arbetet inleddes 2012 och fortsätter Kosta Folkets Hus har under 2012 restaurerats för att plocka fram Ville Lindstrands färgsättning och gestaltning från talet. Arbetet med detta fortsätter Entrén i Kosta invigdes sommaren 2012 i samband med starten av Film i Glasriket. I projekten som ingått i Ljuset på entrén tas även kulturarvsfrågan upp. 27

20 Tillgänglighet och nya grupper! Folkets Hus och Parker ska vara en föregångare i tillgänglighet bland samlingslokaler, samt sträva efter att speciellt möta de medborgare och grupper som idag saknar eller har dålig tillgänglighet till mötesplatser inte minst i flera städers ytterområden. När konsten kommer till dig Folkets Hus och Parkers utställningsverksamhet når på ett unikt sätt barn, ungdomar och vuxna i hela landet. I dag är vi relativt ensamma bland folkrörelser, organisationer och institutioner att ha en rikstäckande vandringsutställningsverksamhet. Detta återspeglas bland annat genom att många bibliotek, kommunala konsthallar med flera anmäler sitt intresse för våra utställningar. En ny vandringsutställning för barn med namnet Färgglad producerades för åldersgruppen 6-12 år. Till utställningen finns även en pedagogisk handledning för skolan. I utställningen Keep it real, presenteras den världsberömda anonyme graffitikonstnären Banksy med skivomslag och bilder på hans offentliga gatukonstverk runt om i världen. En stor del av övriga utställningar innehöll fotografi. Under 2012 turnerade 17 utställningar runt hela Sverige med totalt med totalt 50 utställningstillfällen som i genomsnitt varade under två veckor. Tretton av utställningarna var producerade av Folkets Hus och Parker och övriga av Konstfrämjandet och fristående producenter. Antalet utställningstillfällen är något färre än föregående år, vilket kan förklaras med att projektet Konst för barn har genomförts hos våra medlemmar, och genererat ytterligare 64 visningstillfällen. Unga i folkrörelsen Av Boverkets stöd till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler 2012, totalt omfattande 4,8 miljoner kronor, tilldelades två av våra medlemsföreningar totalt kronor, samt riksorganisationen Folkets Hus och Parker kronor. Extra rådgivningsinsatser har genomförts för att uppmuntra medlemsföreningarna att söka detta stöd. 28

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande och möjligheter

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2010 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Utvecklingsområde 1 Verksamheter som skapar möjligheter Samhällsnytta, synergitänkande

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

FOLKETS HUS OCH PARKER MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS BILAGA TILL VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 FOLKETS HUS OCH PARKER 2011 2012 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 Nyckelaspekter Nyckelaspekterna ska genomsyra all verksamhet och förutsätter en aktiv värdering

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN

FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN FOLKETS HUS OCH PARKER 2013 2015 2016 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS ÅRSPLAN s 1 2 Nyckelaspekter Nyckelaspekterna ska genomsyra all verksamhet och förutsätter en aktiv värdering och ställningstagande vid exempelvis

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för

Läs mer

Möjligheternas mötesplats

Möjligheternas mötesplats Så bygger vi vidare på Möjligheternas mötesplats Möjligheternas mötesplats 2012 1 (8) Förord: En plattform för möten och drömmar Hur kan du och din förening arbeta med att göra er mötesplats till ett verktyg

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

FOLKETS HUS OCH PARKER

FOLKETS HUS OCH PARKER FOLKETS HUS OCH PARKER 11 MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 1 Verksamhetsberättelse 2011 Riksorganisationen Folkets Hus och Parker 802000-9356 1 Innehåll Folkets Hus och Parker en rörelse

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET

VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET VERKSAMHETSPLAN 2011 MED BUDGET Verksamhetsplan 2011 Riksteatern Stockholms läns huvudsakliga uppgift är att verka för att så många människor som möjligt i Stockholms län får tillgång till kvalitativt

Läs mer

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga

Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga Riksteaterns övergripande barn- och unga strategi - ett arbete för, med, om och av barn och unga 2012-2014 Inledning Riksteatern är en folkrörelse som äger en turnerande nationalscen. Riksteatern utgörs

Läs mer

Ökat stöd till det fria kulturlivet

Ökat stöd till det fria kulturlivet Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-02-11 Handläggare Monica Christensen Luotsinen Birgitta Granbacka Niclas Lindblad Nadja Åhlström Till Kulturnämnden 2015-02-17

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

MMÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

MMÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS MMÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS FOLKETS HUS OCH PARKER UTVECKLINGSDOKUMENT s 1 Innehåll Förord 3 Möjligheternas mötesplats 6 Ömsesidig planeringshorisont 8 En idé om möjligheter 10 Utvecklingsområde 1 Verksamheter

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Sida 1 (5) 2016-05-09 Handläggare Susanne Lundström 08-508 033 60 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden beslutar

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-10-01 Dnr 14-13/2010 Ku2010/882/KV YTTRANDE På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Konstnärsnämnden har till

Läs mer

Sammanställning bolagsmål, underbilaga till Verksamhetsplan 2016

Sammanställning bolagsmål, underbilaga till Verksamhetsplan 2016 Stadens mål Bolagsmål Mål nivå 1 Mål nivå 2 Helsingborg ska Bolaget ska erbjuda Konserthuset ska genom HSO: Konserthuset/HSO: vara en öppen ett pulserande, - Erbjuda symfoniska konserter på hög - 75 produktioner

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6 Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR RIKSTEATERN VÄRMLAND 2015 Planen beslutas av styrelsen och fastställts av årsmötet 2015. Inledning Riksteatern Värmland är en obunden ideell förening av folkrörelsekaraktär med årsmötet

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad 2015 2022 Sida: 2 (7) Inledning Kulturen spelar en allt viktigare roll för samhällsutvecklingen. Därför har också Mariestads kommun tagit fram en

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Dagordning , kl

Dagordning , kl Dagordning 160115, kl 09.00-12.00 09.00-10.00 Dagens ämne förankrat i dialog och kultur- och bildningsplanen Information kulturpris kulturstipendier projektstöd föreningsstöd Paus 15 min 10.00-11.00 Diskussion

Läs mer

Nya. sätt att visa och se. film

Nya. sätt att visa och se. film Nya sätt att visa och se film Idag kan vi se film via en mängd visningsfönster: tv, datorer, mobiltelefoner, mediaspelare mm. Trots det ligger antalet biobesök stabilt på ca 15 miljoner per år. Publikundersökningar*

Läs mer

>venska Filminstitutet

>venska Filminstitutet B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm

YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm 2016-10-05 YTTRANDE Fi2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Regional indelning tre nya län Delbetänkande av Indelningskommittén (SOU 2016:48) Svensk Scenkonst

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program

Kultur- och fritidspolitiskt program Kultur- och fritidspolitiskt program 2014-2017 Tillsammans utvecklar vi Kungsörs kultur- och fritidsliv Öppenhet Delaktighet Samarbete Det kultur- och fritidspolitiska programmet har flera utgångspunkter

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Öppna en egen biograf!

Öppna en egen biograf! STARTA BIOGRAF! Öppna en egen biograf! Intresserad av bra film? Sugen på att förbättra filmutbudet där du bor genom att öppna en ny bio? Då kan Folkets Bio vara något för dig! Folkets Bio är Sveriges ledande

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2017 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

UTBILDNINGAR OCH MÖTEN 2016

UTBILDNINGAR OCH MÖTEN 2016 UTBILDNINGAR OCH MÖTEN 2016 FOLKETS HUS OCH PARKERS UTBILDNINGAR OCH MÖTEN 2016 Utbildning och kompetensutveckling är lika viktigt för såväl föreningens framtida verksamhet som för de förtroendevalda och

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205

Tjänsteskrivelse. Förslag till Skolbioplan. 2013-05-07 Vår referens. Malena Sandgren Enhetschef KBU KN-KFÖ-2013-01205 Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-07 Vår referens Malena Sandgren Enhetschef KBU Tjänsteskrivelse Förslag till Skolbioplan KN-KFÖ-2013-01205 Sammanfattning Kulturförvaltningen inrättar

Läs mer

Verksamhetsplan. Personalkontorets verksamhetsplan KS 2016/ Fastställd av personaldirektören den 8 januari 2016.

Verksamhetsplan. Personalkontorets verksamhetsplan KS 2016/ Fastställd av personaldirektören den 8 januari 2016. Verksamhetsplan 2016-01-08 Personalkontorets verksamhetsplan 2016 KS 2016/0035 012 Fastställd av personaldirektören den 8 januari 2016. Verksamhetsplanen anger riktningen för personalkontorets arbete och

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Biografföreståndarutbildning vår 2015

Biografföreståndarutbildning vår 2015 Biografföreståndarutbildning vår 2015 Målgrupp är både föreståndare och annan personal på biografer, på kvalitetsfilmsbiografer och på andra biografer som vill utveckla sin verksamhet till att visa ett

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Kultur

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Kultur MÖJLIGHETERNAS TÄBY Kultur Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? I Täby är kulturperspektivet sällan integrerat i den kommunala planeringen och kulturen står ofta först i tur när Moderaterna

Läs mer

Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet

Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet - KUN 2012-11-20, p 12 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-11-05 KUN 2012/431 Handläggare: Hans Ullström Stockholms Filmfestivals medverkan i försöksverksamhet inom filmområdet med samverkansprojektet STHLM DEBUT 1

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2015 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012 i Östergötland den 27 oktober 2012 Deltagare Emma Palmkvist, 24 år, Linköping Ellinor Sundberg, 19 år, Finspång Mimmi Rosell, 24 år, Mjölby Diana Jonsson, 21 år, Åtvidaberg Emma Petersson, 18 år, Åtvidaberg

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer