Tre goda idéer för att skapa utvecklingskraft. - inledning av Allan Larsson vid Träffpunkt Kompetens i Malmö den 14 december 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre goda idéer för att skapa utvecklingskraft. - inledning av Allan Larsson vid Träffpunkt Kompetens i Malmö den 14 december 2005"

Transkript

1 1 Tre goda idéer för att skapa utvecklingskraft. - inledning av Allan Larsson vid Träffpunkt Kompetens i Malmö den 14 december Inledning: Vad jag ska tala om Jag har som rubrik på min inledning skrivit Tre goda idéer för att skapa utvecklingskraft. Med den rubriken vill jag knyta an till ett par personliga erfarenheter, som jag har haft stor nytta av när det gäller kompetensutveckling. Den första exemplet är när jag som ung ekonom och utredare sändes ut på min första tjänsteresa utomlands. Då sa min chef till mig att jag skulle komma hem med tre goda och användbara idéer. Om du gör det, sa han, då har du betalat flygbiljetten och då får du resa ut fler gånger. Jo, jag kom hem med tre idéer. Och sen har jag alltid haft denna uppmaning i tankarna: vad är det nu, av allt det jag hör och ser och läser, som är användbart och som jag ska ta med mig hem, sätt upp på min göra-lista och omsätta i den egna verksamheten? Nästa erfarenhet var från den ledarskapsutveckling som jag deltog i på 80-talet Då var kompetens ett förhållandevis nytt begrepp och vi fick lära oss en enkel definition av begreppet kompetens. Kompetens är den kunskap och erfarenhet som är användbar för den uppgift som jag eller vi ska lösa. Inte kunskap i vid mening, utan just det som har betydelse för den uppgift vi ska klara av, inte bara den vi gör i dag utan också för det som vi ska göra i morgon. Alltså, att vara på spaning efter framtiden. Hur definierar man i dag kompetens och vad är det för kompetens som vi behöver? Som förberedelse för denna inledning har jag gått igenom de analyser och de budskap, som vi utvecklade i EU-kommissionen i slutet av 90-talet, när jag arbetade med dessa frågor, bland annat i förberedelserna för Lissabon-strategin. Sedan har jag konsulterat experter och forskare, internationellt och här hemma, bland annat på Ekonomihögskolan, LTH och LU Education vid Lunds universitet för att veta hur de tänker som befinner sig längst fram på detta område. Jag gjorde också en sökning på Googles för att se hur frekvent ordet kompetens förekommer. Det gav träffar inom 0,23 sekunder. När jag stavade kompetens på engelska fick jag inte mindre än träffar.

2 2 En tolkning av dessa siffror är att frågan om kompetens är inne, att det är ett mycket angeläget ämne! Men också att ni som deltar i detta projekt och ni som har arrangerat det, Kommunförbundet, Företagarna, Region Skåne och ESFrådet - har satsat på rätt häst! 2. Hur tänkte vi på 90-talet? Jag ska börja med ett snabbt nedslag i 90-talets diskussion och jag ska illustrera med ett par bilder som jag använde på den tiden, men som fortfarande har en aktualitet (Källa: Putting Europe to Work, Stockholm, 10 mars ) (OH: The two speed labour market) - den här bilden av the two speed labour market illustrerar det stora och ständigt pågående dramat i ekonomi och på arbetsmarknad, det drama som kallas strukturomvandling, - bilden visar en efterfrågesida - med företag, myndigheter och organisationer, som efterfrågar arbetskraft - och en utbudssida, arbetskraften, dvs alla som arbetar eller söker ett jobb - bilden visar att förändringarna går snabbare på efterfrågesidan, som har en 10-procentig omsättning av arbetstillfällena, än på utbudssidan, där avgångar av åldersskäl och nytillskott från utbildningen uppgår till en årskull per år, dvs 2-3 procent (OH: The two speed labour market bottlenecks and redundancy) - nästa bild visar effekterna av denna two speed labour market : i ekonomins tillväxtområden uppstår det flaskhalsar, bottlenecks, medan det uppstår övertalighet i de stillastående eller tillbakagående företagen, som leder till arbetslöshet och i många fall långtidsarbetslöshet. Ska man kunna få de båda sidorna att matcha varandra, så räcker det inte med att det kommer en ny årskull in varje år med ny kunskap och kreativitet. Det behöver mycket mer av en fortlöpande kompetenshöjning hos den redan existerande arbetskraften. Denna slutsats vill jag gärna bygga under genom att visa en andra bild från 90-talets diskussioner, en bild som handlar om the skills gap, klyftan mellan den tekniska utvecklingen och den demografiska utvecklingen:

3 3 (OH: The skills gap) - den här bilden visar utvecklingen, så som vi trodde att den skulle bli från 1995 och fram till vi kunde då förutse att införandet av informations- och kommunikations tekniken skulle få stor effekt på alla arbetsplatser; det fanns analyser som visade att 80 procent av den då existerande tekniken skulle bytas ut mot ny och bättre teknik 80 procent! - Vi kunde samtidigt göra en mycket säker bedömning av vilken arbetskraft som skulle komma att finnas; vi kunde säga att 80 procent av den arbetskraft som fanns i mitten av 1990-talet fortfarande skulle finnas på arbetsmarknaden år Sammanfattningsvis innebär detta att 80 procent av tekniken skulle komma att vara ny, medan 80 procent av arbetskraften skulle komma att ha yrkeskunskaper som var 10, 20 eller 30 år gamla. Om bara en femtedel av arbetskraften har ny kunskap, medan fyra femtedelar av tekniken är ny hur ska det komma att fungera. Det var dessa siffror som pekade mot ett stort skills gap, en kompetensklyfta, som måste överbryggas. Med de erfarenheter vi har i dag, kan vi nog säga att var en god analys. Ni kan ju lätt utvärdera detta scenario från 1995 genom att tänka efter vilka omställningar, tekniska och därmed organisatoriska, som ni har varit med om på era arbetsplatser under de gångna tio åren. 3. Hur tänker man i dag i Europa? Så såg vi på kompetensfrågorna för tio år sedan, när vi började utveckla en europeisk sysselsättningsstrategi och det som sedan blev Lissabon-strategin. Hur låter det i den europeiska debatten i dag och vad säger forskare och experter här hemma? Det första jag kan konstatera är att samarbetet inom EU på detta område har tagit stora steg framåt på de senaste 5-10 åren. Det handlar både om att skapa överblick om vad som sker i medlemsländerna, som nu blivit 25, och att fungera som pådrivare för en ambitiösare politik. Lissabon-strategin är ett uttryck för dessa ambitioner. För en månad sedan la kommissionen fram en analys av tillståndet och gav rekommendationer för nya insatser (Modernising education and training: a vital contribution to prosperity and social cohesion in Europe, Brussels, COM(2005)549 final.

4 4 Om man ur den analysen i några korta meningar ska sammanfatta utvecklingen i Europa vill jag särskild lyfta fram följande: - investeringar i utbildning ökar i Europa, men det är stora skillnader mellan länderna - bara 10 procent av de vuxna, dvs personer mellan 25 och 64 år, deltar i någon form av livslångt lärande - många, men inte alla EU-länder, har gjort framsteg när det gäller att formulera och besluta om strategier för livslångt lärande; sådana ska enligt planerna finnas på plats under var sjunde elev lämnar skolan för tidigt och var femte har problem med läsförmågan - investeringar i högre utbildning som andel av BNP ligger i Europa på hälften av den nivå som gäller för USA (OH: Overview on progress in the five benchmark areas) - av alla områden som man studerat är det ett enda, där Europa med råge kommer att uppnå målet och det gäller antalet utexaminerade i matte, naturvetenskap och teknik, det visar denna bild av fem av de områden för vilka det finns mål ( benchmark ) som man nu kan jämföra med Kommissionen har också lagt fram ett förslag om vad som ska betraktas som viktiga kompetenser, som alla behöver ha. Förslaget innehåller följande element: (OH: Vilken kompetens behövs?) - förmåga att kommunicera på modersmålet - förmåga att kommunicera på främmande språk - grundkunskaper i matte, naturvetenskap och teknik - kunskap om hur man lär sig ( learning to learn ) - social kompetens, dvs hur man förhåller sig till andra - företagsamhet - samt förmåga till kulturella uttryck Detta är vad experter från 31 länder har enats om som en ram för och som en inspiration för medlemsländernas utbildningspolitik och för t ex socialfondens arbete i den mån så inte redan är fallet. (Källa: EU Commission: A European Framework for Key Competences a practical reference tool to support Member States efforts)

5 5 Dessa frågor kommer nu att behandlas i Parlamentet och i Rådet innan man slutligen kommer fram till ett gemensamt förhållningssätt i Europa. Kompetensfrågorna har således fått en mycket central roll i den europeiska debatten om ekonomi, konkurrenskraft och sysselsättning; det sker framsteg, men det går långsamt. 4. Hur tänker man i Sverige och vad gör vi? Var befinner sig Sverige i detta europeiska perspektiv och hur är debatten på hemmaplan? Det ska sägas att i de flesta jämförelser mellan länderna i Europa står sig Sverige och de övriga nordiska länderna väl; det gäller såväl investeringar i utbildning i allmänhet som högre utbildning och livslångt lärande. De tre nordiska EU-länderna tävlar med varandra om ledartröjan på de olika sträckorna. Den starta betoningen av kompetens som en nyckelfrågan reflekteras också i den inhemska debatten. Arbetsgivare, fackliga organisationer, myndigheter, regering och opposition är ytterst angelägna om dessa frågor man tycker att frågorna är viktiga, att mer bör göras, oftast tycker man att någon av de andra aktörerna bör göra mer. I det handlingsprogram för sysselsättning och tillväxt inom ramen för Lissabonstrategin, som regeringen la fram för en tid sedan, finns det nu en utförlig redovisning för de investeringar i kompetens som genomförs eller som kommer att genomföras. (Källa: Regeringens skrivelse 2005/06:23 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning) Det ska ställas mot de krav som följer med att 40-talisterna går i pension under de kommande tio åren. Närmare 40 procent av den nuvarande arbetskraften kommer att lämna arbetsmarknaden. Störst är avgångarna inom vård och utbildning. SCB har i sina prognoser räknat med att - halva vårdpersonalen, - halva lärarekåren - och en tredjedel av ingenjörerna når pensionsåldern under de kommande tio åren. (Källor: SCBs rapport från 2004, Utbildning och arbete tillskott och rekryteringsbehov av olika utbildningsgrupper till 2010, samt AMS rapporter om behovet av lärare och av tekniker)

6 6 Jag skulle vilja komplettera denna bild av europeiska och nationella perspektiv och strategier med några inblickar i och exempel från det arbete som pågår i samarbete mellan Lunds Universitet och näringsliv inom regionen, för att överbrygga det skills gap som finns och kommer att förstärkas genom de stora avgångarna av erfarna medarbetare inom vård, utbildning och industri. Genom LU investeras årligen över 2 miljarder kronor i högre utbildning vid ett 100-tal utbildningsprogram och ett 1000-tal fristående kurser. LU har drygt studenter och utbildar närmare 5000 med grundexamina och närmare 500 doktorer per år och ger på så sätt ett kraftfullt tillskott till kompetensen i regionen inom näringslivet, i sjukvård och inom offentlig förvaltning. Därtill kommer investeringar på drygt 3 miljarder i forskning för att få fram ny kunskap, av största betydelse för näringslivet och för den kommunala verksamheten i regionen. Det mest kända exemplet på hur dessa investeringar i ny kunskap kan omvandlas till innovationer och produktion är Ideon, där 230 företag med över anställa befinner sig i dynamisk utveckling. Till det kommer cirka 300 företag, som har startat i Ideon, men vuxit sig stora och flyttat till egna lokaler. Men jag vill vid det här tillfället lyfta fram några exempel på samverkan mellan universitet och näringsliv och offentlig förvaltning, som inte är lika kända. Det ena exemplet har jag hämtat från LTH och dess kunskapsföretag, Univa, som arbetar med små och medelstora företag, framför allt inom verkstadsindustrin, i Sydsverige. Jag vill särskild uppmärksamma det arbete med Systematisk Produktions Analys, som LTH bedriver i samarbete med ett antal företag. Denna analys ger svar på hur produktionen ska bli effektivare och företaget ska bli lönsamt eller lönsammare. En fabrikschef som deltar i detta arbete kommenterade resultatet av en sådan analys och sa att dagens maskiner är effektiva, det är vad som händer runt dem som det kan vara lönsamt att förändra. (OH: Produktionsteknisk utvecklingsnivå) Det kan illustreras med följande bild, som handlar om produktionsteknisk utvecklingsnivå. En triangel med tre fält, det översta om taktförluster, det mellersta om ställtidsförluster och det undre om kvalitetsförluster. Budskapet är enkelt: det är inte så mycket vunnet att öka takten, om inte man först förbättrar

7 7 kvaliteten. Det är kvalitetsarbetet som är nyckeln till framgång och där handlar det mycket om kompetens, alltså om det som finns runt maskinerna, enskilda medarbetares kompetens och deras förmåga att gemensamt lösa problem, dvs organisationens kompetens. Samma tema kommer i igen i en artikel i Financial Times i måndags med rubriken Life beyond outsourcing: customer service comes home, byggd bland annat på McKinseys studier. Det andra exemplet kommer från Ekonomihögskolan, EHL, vid Lunds universitet som samarbetar med Trelleborg AB, ett företag i en mogen bransch där globalisering och ökad konkurrens driver fram omstrukturering och konsolidering. Trelleborg AB är intresserat av att få idéer och inspiration för att höja förädlingsvärdet på sina produkter och tjänster. Ekonomihögskolan är intresserat av att bygga upp kunskap kring hur stora svenska mogna multinationella industriföretag försöker aktivt arbeta med och förhålla sig till den internationella strukturomvandlingen och ökade konkurrensen. Ett av samarbetsområdena handlar om strategi och hur Trelleborg kan öka innovationsverksamheten och ökad kundintegrationen och vilka krav detta medför för företagets övergripande kompetensprofil och personalens kompetensutveckling. Det finns redan nu ett antal intressanta observationer från detta samarbete mellan forskning och företag. En sådan observation är att kompetensutvecklingen i hög grad styrs av de projekt som företaget väljer att engagera sig i. Den långsiktiga kompetensprofilen är således en produkt av den "väg av projekt" som företaget väljer att vandra. Att välja krävande kunder i t ex rymd- och flygindustrin är ett sätt att styra och utveckla företagets kompetensprofil på. Kraven på de anställda att delta i problemlösning är inte begränsad till personalgrupper med formell högre utbildning utan merparten av personalstyrkan är relaterade till problemlösande uppgifter. Detta ställer nya kompetenskrav på hela personalen. Det tredje exemplet gäller samarbetet mellan Lunds universitet via det egna utbildningsföretaget, LU Education AB, och en rad offentliga verksamheter. Försäkringskassan, Sveriges största myndighet med över anställda, anlitar LUEAB som leverantör av sin ledarskapsutbildning. På så sätt får Försäkringskassan tillgång till alla kompetenser som FK efterfrågar, alla kompetenser som finns inom universitetet och sådan som kan behövas tas in

8 8 från annat håll. Ett annat exempel är Försvarsmakten som nu tillsammans med LU Education bygger upp en speciell utbildningsportal där deltagarna inom den svenska internationella insatsstyrkan får tillgång till olika utbildningar som levereras av LU - antingen över nätet som e-learning eller genom utbildning på plats i Revinge. Utbildningarna handlar om allt från länder- och kulturkunskap till konflikthantering och projektledning och skräddarsys i samarbete med beställaren, som säkerställer att utbildningen blir ämnesövergripande (www.education.lu.se). 5. Kompetens: om konsumenters behov och önskemål. Efter denna mycket kortfattade översikt av pågående europeiska och nationella diskussioner och regionala samarbeten skulle jag vilja ägna den sista delen av min inledning till att bidra med några konkreta och subjektiva - exempel på vad kompetensutveckling kan och bör innefatta. Jag tror att alla verksamheter, företag såväl som offentliga organisationer, måste bli bättre på att fånga upp vad konsumenterna, brukarna eller användarna har för uppfattning om de produkter ni tillhandahåller och hur dessa uppfattningar förändras, för de förändras snabbt över tiden. Och då gäller det inte bara de slutliga konsumenterna eller användarna. Det gäller i lika hög grad samspelet mellan olika delar inom företagen och mellan företagen i den så kallade värdekedjan. Låt mig belysa det med ett exempel från en amerikansk bilfabrik, som togs över av ett japanskt bilföretag. På ett år hade den nya ledningen vänt förlusten till vinst och en nedläggningshotad fabrik till en success story. - Hur bar ni er åt? frågade de förutvarande ägarna. - Det var mycket enkelt, svarade de nya ägarna, vi tog tillvara alla goda idéer bland våra medarbetare. Och så berättade de hur många förslag som varje anställd hade bidragit med. De gamla ägarna tvivlade. De visste ju att det gamla systemet med förslagsverksamhet aldrig hade fungerat. - Men, sa de nya ägarna, ni gjorde misstaget att bara fråga efter färdiga förslag. Vi gör ingen skillnad mellan klagomål och ett färdigt förslag. Får vi bara kunskap om klagomålen så kan vi lätt omvandla det till en problemlösning.

9 9 Hur många företag och offentliga organisationer har en så konstruktiv hållning till klagomål från kunder och brukare? Vad drar ni för slutsats av detta exempel? Har ni redan gjort det? Om inte, hur mycket skulle ni kunna uppnå i era företag och organisationer i form av bättre kundorientering, internt och externt, om ni varje vecka i varje organisatorisk enhet kunde identifiera minst ett klagomål och göra minst en förbättring räkna efter på antalet enheter gånger veckor på ett år! Låt mig till det lägga ett näraliggande och välkänt exempel på vad kompetens om konsumenternas önskemål betyder som konkurrensmedel, nämligen Nokias framgångar och Ericssons tillbaka gång runt sekelskiftet på mobiltelefonmarknaden. Studien, som gjorts av Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet, spänner över sju år, från 1995 till Vid början av perioden hade Ericsson 25 procent av världsmarknaden, Nokia knappt 20 procent. I slutet av perioden hade Nokia ökat till 37 procent och Ericsson sjunkit ner till 6 procent, passerad inte bara av Nokia utan också av Motorola, Siemens och Samsung. Hur kunde detta tekniskt kompetenta företag förlora terräng på detta dramatiska sätt? (OH: Kompetens som konkurrensmedel) Denna bild visar vilka kompetenser som var avgörande för denna utveckling. Ericsson hade visserligen hög teknisk kompetens, men Nokia hade högre kompetens när det gällde att förstå kunderna och var därför bättre på att tillgodose kundernas behov och önskemål. Men Nokia hade också högre kompetens att integrera olika delar till ett effektivt flöde från forskning och utveckling till produktion och marknadsföring och att omsätta denna kompetens i en utveckling av företagets strategi. (Källa: Product Development as a Learning Process A strategic view on how Nokia outplaces Ericsson in the mobile phone market. Institute of Economic Research, Lund university, 2003) 6. Kompetens: Om den tekniska utvecklingens tre dimensioner Mitt andra exempel på kompetens handlar om teknik och det är för de allra flesta en självklar del av den kompetens som behövs, framför allt i företag.

10 10 Men har vi grepp om den teknik, den nya, som kommer att behövas i framgångsrika företag? Jag skulle vilja bidra till era diskussioner genom att beskriva den tekniska utvecklingen, inte som teknikskiften, där den ena tekniken avlöser den andra, men som tekniker som allt mer flätas samman och där det gäller att vara ledande på flera områden. Det jag vill beskriva är utvecklingen under 1900-talet och det perspektiv som vi nu kan se framför oss. Under större delen av 1900-talet dominerades den tekniska utvecklingen av en strävan att införa arbetsbesparande teknik från Henry Fords löpande band till japansk just-in-time-organisation och lean production. Det bidrog till ökad produktivitet, ökade reallöner och ökad köpkraft, som ledde till nya jobb i andra delar av ekonomin. Mot slutet av 1900-talet började den digitala tekniken slå igenom på alla områden. Realpriset på information och på distribution av information sänktes drastiskt och det gav upphov till en lång rad nya tjänster och nya arbetstillfällen och en globalisering av marknader. Vi är ännu bara i början av denna utveckling. Experterna vet berätta att vi har haft en 1000-faldig ökning i kapaciteten i Internet under de gångna fem åren, tack vare ökad bearbetningskapacitet, bandbredd och lagringskapacitet. Det vet också att berätta att vi kan räkna med kapaciteten ökar med ytterligare 1000 gånger under de kommande fem åren. (Källa: Michel Nelson, Director of Internet Technology and Strategy at IBM), Det betyder att kapaciteten i det vi kallar Internet kommer att öka med en miljon gånger under ett enda årtionde. Vad kommer det att betyda i form av nya tjänster? Vad betyder det för ökad tillgänglighet och av connection? Vad betyder det för arbetets organisation och lokalisering? Vi kan i dag bara spekulera. Om några få år vet vi, men dessförinnan måste ni ha tänkt igenom dessa tekniska förändringar för att kunna utforma era företags strategier. Samtidigt tränger en annan form av teknik in på marknaden. En teknik för effektiv resurshushållning, för hushållning med naturresurser, framför allt energi. Omställningen från oljebaserad ekonomi kommer att vara den stora utmaningen.

11 11 (Källor: Business Week, December 12, 2005: The Race against Climat Change, Centre for European Reform: A smart growth strategy for sustainable development by Iain Begg and Allan Larsson, London, December 2005) Som jag ser det ska vi inte välja den ena av dessa tre tekniker framför den andra. Alla tre teknologierna kommer att behövas: arbetsbesparande teknik, informations- och kommunikationsteknik, resurshushållande teknik. Inget företag kommer långsiktigt att vara framgångsrikt på marknaden, utan att ha spets på alla dessa områden av teknisk utveckling. Och inget kommer att lyckas utan att utveckla förmågan att bygga upp en kompetent organisation runt om denna teknologi. Ett par exempel som belyser denna utveckling. - Världens största industriföretag, General Electric, annonserade tidigare i höst att företagets hela verksamhet ska inriktas på hållbar utveckling och att resurserna för forskning om dessa sammanhang ska fördubblas. GE planerar för a post-bush era. - Inom bilindustrin har de japanska bilföretagen stora framgångar, medan General Motors har stora svårigheter. En förklaring till detta är att de japanska bilföretagen har satsat på att utveckla bensinsnåla bilar, medan de amerikanska satsat hårt på det stora bensinslukande bilarna. Försäljningssiffrorna visar att japanerna var mer kompetenta att bedöma vad som skulle komma att behövas om fem-tio år. Detta kan vara en uppmaning till eftertanke. Hur rustar ni er tekniskt för de marknader, vars ramar bestäms av Kyoto- och post-kyoto-strategier? I vems position vill ni helst vara i framtiden? I GMs eller i Toyotas? 7. Kompetens: Om drivkrafter för förnyelse och bättre hushållning Ett tredje kompetensområde som jag vill lyfta fram är kunskapen om de drivkrafter som behövs i varje organisation för att få till stånd förnyelse och en bättre hushållning. Den kompetensen är, som regel, väl känd och förstådd i företag, men inte alltid lika närvarande i den offentliga verksamheten. Hur får man i en offentlig verksamhet till stånd den utveckling av det slag som jag talade om inledningsvis? Eller med andra ord: hur kan man bättre utnyttja de resurser man har, de 100 procenten, för att göra mera nytta för dem som man ska

12 12 betjäna, snarare än att sätta allt hopp till att man får någon enstaka procent i nya pengar? Jag vill gärna ta Lunds universitet som exempel på att det lönar sig att söka sådana lösningar. Vi genomför nu ett arbete som går under namnet Excellens-projektet och som syftar till att omfördela resurser från administration, lokalhyror och inköp till förmån för prioriterade områden inom forskning och undervisning. Vi har som mål att kapa 10 procent av kostnaderna på dessa tre områden och vi räknar med att redan i år få loss ca 100 milj kronor, bland annat tack vare ett nytt hyresavtal. Detta är ingen engångssumma, utan en permanent förbättring av resursanvändningen, som nu kommer att kunna användas till de mest prioriterade uppgifterna inom forskningen. För att illustrera betydelsen av dessa åtgärder vill jag jämföra med vad som skulle ha behövts i form av en donation till universitetet för att vi skulle ha fått motsvarande förstärkning av resurserna till forskningen. Det skulle ha handlat om en donation på 1,5 till 2 miljarder kronor; några sådana har vi inte i utsikt att få, men jämförelsen visar vilken potential som finns i en bättre användning av existerande resurser. (Källa: 6.pdf ) Vi kommer nu att gå vidare och se vilka mekanismer som behövs för att också i kärnverksamheten, i forskning och undervisningen, driva på utvecklingen i riktning mot ännu mer angelägen verksamhet med ännu högre kvalitet. Det är frågor som jag är övertygad om diskuteras på motsvarande sätt i många andra offentliga sammanhang. Det behövs, som ni i ert projekt betonar, förändringsledare i varje verksamhet, men det är viktigt att göra förändringsarbetet till allas uppgift. Och det behövs också organisatoriska former för att driva på denna utveckling, särskild i den offentliga verksamheten, för att bättre utnyttja den inneboende kraften. 8. Avslutning: tre goda idéer? Vad är det nu ni ska komma ihåg av allt detta och hur ska ni kunna foga samman de många delarna till en helhet, en användbar helhet?

13 13 Det vill jag överlåta åt er att göra. Och jag vill göra det genom att citera en författare, Birger Norman. I novell, som handlade om ett norrländskt föreningsmöte lät han en person säga att man får inte låta någon gå o-pratad från ett möte. Det är bara det som en deltagare själv säger, som han eller hon kommer ihåg och kan återberätta. Känner ni igen er själva i den beskrivningen? Ja, därför vill jag uppmana er att ta tillfället i akt under dagen att kommentera vad jag och andra säger. Om ni gör några fynd, gör dem till er egna! Kom ihåg att det bara är det ni själva säger och skriver ner på er göra-lista - som ni kommer att ha verklig nytta av. Alltså, gå inte o-pratade från denna Träffpunkt! Förhoppningsvis kommer ni då, var och en, att formulera minst tre goda användbara idéer, som skapar utvecklingskraft i er verksamhet. Och då kan ni säga till er arbetsgivare eller till er styrelse att med de här goda idéerna har den arbetstid, som ni har lagt ner på denna utbildning, gett mycket god avkastning.

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat

Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat Frigör kraften i er organisation! Engagerande ledarskap och utveckling som ger resultat Affärslösningar som skapar engagemang Familj av verktyg Decision Dynamics familj av forskningsbaserade verktyg har

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020)

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport (2014-2020) Presentation vid Erasmus Mundus seminarium, Uppsala 24 februari 2012 Anna Gudmundsson, Nuvarande program Ett nytt

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer MUC 24 MiLprogrammet för nya chefer 2009-2010 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG PROGRAMUTBUD AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG BUSINESS IN PROGRESS IHM MANAGEMENT IS DOING THINGS RIGHT, LEADERSHIP IS DOING THE RIGHT THINGS. PETER DRUCKER IHM School in Progress IHM verkar mitt

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

S T O C K H O L M H E L S I N G F O R S R I G A

S T O C K H O L M H E L S I N G F O R S R I G A Chef och ledare CHEF OCH LEDARE Operativt ledarskap Programmet Chef och ledare utgår från chefens dagliga verksamhetsutmaningar, utifrån både ett ekonomiskt och ett operativt ansvar. Vårt mål är att göra

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

www.lojalitet.nu skapar långsiktig lönsamhet

www.lojalitet.nu skapar långsiktig lönsamhet www.lojalitet.nu skapar långsiktig lönsamhet Lojalitet levererar hållbara resultat och skapar långsiktigt lönsamhet för våra kunder ü Lojalitet skapar lönsamhet åt våra kunder genom kvalitetsarbete och

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

På väg mot ett Stockholm i världsklass

På väg mot ett Stockholm i världsklass På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

MUC 25. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 25. MiLprogrammet för nya chefer MUC 25 MiLprogrammet för nya chefer 2011 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Tydliggöra, synliggöra och utveckla kompetenser för en förbättrad matchning

Tydliggöra, synliggöra och utveckla kompetenser för en förbättrad matchning Inför ESF-projektet: Kompetensmatchning Tydliggöra, synliggöra och utveckla kompetenser för en förbättrad matchning 1. Genomförd ESF-förstudie: Synliggöra kompetenser i matchningen (SKiM) 2. Planerat ESF-projekt:

Läs mer

Future Smart Industry

Future Smart Industry Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Stiftelsen Blue Institute Örjan Larsson maj 2015 orjan.larsson@blueinst.com

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN Unna dig en dag med lärande diskussioner! Kunskapsnavet inom Life Science Nordic Medical Advisor Sagsjövägen, 428 81 Kållered. Tel: 031-795

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011-2013

VERKSAMHETSPLAN 2011-2013 VERKSAMHETSPLAN 2011-2013 Tvätteriförbundets övergripande uppgift är att leverera största nytta till sina medlemmar och därmed bidra till att förbättra villkoren för att driva verksamhet inom tvätt- och

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren

Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren 1 Det är vill jag att prata om: Vad är Reindustrialisering? Vad är det som driver Reindustrialisering? Hur omfattande är Reindustrialisering i Sverige?

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Steg 1 hitta utlysningen! Dokument som följer med utlysningen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer