UTVÄRDERING AV HÄLSA OCH LÄRANDE I SKOLAN. År: Författare: Joakim Tranquist. Omslagslayout: Grassman Ord & Bild.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV HÄLSA OCH LÄRANDE I SKOLAN. År: 2013. Författare: Joakim Tranquist. Omslagslayout: Grassman Ord & Bild."

Transkript

1 UTVÄRDERING AV HÄLSA OCH LÄRANDE I SKOLAN År: Författare: Joakim Tranquist. Omslagslayout: Grassman Ord & Bild.

2 UTVÄRDERARENS KOMMENTAR Tranquist Utvärdering har sedan sommaren 2012 haft i uppdrag att utvärdera Hälsa och Lärande i Skolan med syfte att kunna ge underlag för god styrning mot projektets mål medan projektet pågår. Denna rapport beskriver resultatet av den utvärdering som genomförts av Hälsa och Lärande i Skolan. Rapporten utgör produkten av det arbete som utförts med utvärderingen, men det ska poängteras att det har förts en kontinuerlig dialog med i första hand projektledaren för Hälsa och Lärande i Skolan. På så vis har utvärderingen även varit en process som präglats av en löpande dialog kring utvecklingen i projektet. Detta utgår från idén om participativ utvärdering, ett förhållningssätt som syftar till framtagande av anpassningsbar kunskap. Samtidigt antas den participativa ansatsen i sig leda till en större användning av utvärderingens resultat än vad som är fallet då information tas fram genom traditionella utvärderingsformer. Att utvärdera innebär i grunden att göra en bedömning av någonting, men detta är en relativ företeelse vad som är bra eller dåligt är begrepp som i de allra flesta fall beror på utvärderarens synvinkel. En central utgångspunkt för utvärderare är därför att veta vad det är man söker efter innan analys görs och slutsatser dras. I denna utvärdering har referensramarna hämtats från de resultat och effekter som formulerats i den ursprungliga ansökan för Hälsa och Lärande i Skolan, men även modeller för utvärdering av utbildningsinsatser. Att utvärderingen sedan genomförts på det sätt som skett präglas till stor del av mina personliga erfarenheter i rollen som utvärderare. Jag har följt och utvärderat ESF- projekt under mer än 10 år och har även medverkat i olika forskningsprojekt om genomförande av projekt i offentlig sektor. Något som kanske mer än annat präglat denna utvärdering är ett antagande om programteorins betydelse för ett projekt. Det är mycket med detta som grund som jag försökt besvara frågan om vad som fungerar för vem inom ramen för Hälsa och Lärande i Skolan och under vilka omständigheter det sker. Joakim Tranquist Lomma Augusti 2013

3 INNEHÅLL Inledning... 1 Europeiska socialfonden... 2 Socialfondens programområden... 2 Socialfondens utlysning... 3 Hälsa och Lärande i Skolan... 5 Projektets bakgrund och problemförståelse... 6 Projektorganisation... 7 Aktiviteter... 9 Resultat- och effektmål ESF- rådets prioriteringsgrund Analys av Hälsa och Lärande i Skolan Enkät till medarbetare Enkät till rektorer Projektgruppens loggböcker GDQ: uppföljning efter år 1 och Summerande kommentar Projektets summerade resultat Strategisk påverkan Referenser Bilaga: ESF:s programkriterier... 51

4 UTVÄRDERING AV HÄLSA OCH LÄRANDE I SKOLAN Slutrapport Joakim Tranquist Tranquist Utvärdering INLEDNING Hälsa och Lärande i Skolan är ett projekt som under perioden drivits av sdf Rosengård, Malmö stad. Projektet, som finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF), bygger på en ambition från Barn- och ungdomsverksamheten inom sdf Rosengård att genom projektet utveckla, fördjupa och påskynda lärande och hälsofrämjande insatser i skola och förskola insatser för att göra skolan till en stödjande och främjande miljö för hälsa och lärande och för att uppnå bättre arbetsmiljö och ökad måluppfyllelse vad gäller elevernas betyg. Tranquist Utvärdering har löpande under projekttiden haft i uppdrag att utvärdera Hälsa och Lärande i Skolan. I denna slutrapport kommer vi att analysera det sammantagna genomförandet av projektet samt dess resultat. Först följer emellertid en presentation av utgångspunkterna för Hälsa och Lärande i Skolan. 1

5 EUROPEISKA SOCIALFONDEN Hälsa och Lärande i Skolan har finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF) som är EU:s viktigaste finansiella redskap för att främja sysselsättning och stimulera tillväxt i medlemsländerna. Fonden instiftades år 1957 och har som mål att minska skillnader i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlemsländer. Det övergripande målet för det nationella socialfondsprogrammet är Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. I detta perspektiv ges särskild prioritet till adekvat kompetens i organisationer samt bättre integration i arbetslivet 1. Socialfondens programområden Socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och för den aktuella programperioden ( ) är fonden uppdelad i två programområden där Hälsa och Lärande i Skolan sorterar under Programområde 1 kompetensförsörjning. Där avses insatser för anställda på såväl privata och offentliga som ideella arbetsplatser som behöver kompetensutveckling för att skapa tillväxt, effektivitet eller utvecklingskraft 2. Insatser som finansieras inom PO 1 ska i första hand skapa mervärde genom att påverka och förbättra enskilda individers och gruppers situation i arbetslivet samt företagens strategier, produktivitet och tillväxt genom tillvaratagande av adekvat kompetensutveckling. Projekt inom programområdet ska: Underlätta för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbets- livets krav. Öka kunskapen i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehand- ling främjas. Öka kunskapen i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. För Socialfonden finns fyra programkriterier som utgör underlag för genomförandet av programmet, kriterier som syftar till att säkerställa att programmet ger ett mervärde vad gäller ökad tillväxt och sysselsättning. De fyra horisontella kriterierna är: lärande miljöer, samverkan, innovativ 1 Läs mer om ESF i Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) Programområde 2: Ökat arbetskraftsutbud inriktas på individer som befinner sig utanför arbetsmarknaden och som behöver stöd för att få/behålla arbete. Särskilda målgrupper är unga, sjukskrivna och personer med utländsk bakgrund. 2

6 verksamhet och strategisk påverkan (se vidare i Bilaga 2). Dessutom ska projekt som finansieras av Socialfonden införliva ett tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv på alla nivåer. Socialfondens aktuella utlysning För att finansiera projekt inom sina programområden görs utlysningar till regionala ansökningsomgångar. Hälsa och Lärande i Skolan utgår från en utlysning i Sydsverige ( ) som hade följande inriktning 3 : Syfte Syftet med ansökningsomgången är att genom projekt möta aktuella kompetensbehov hos individen och samtidigt utveckla arbets- organisationen för ökat lärande och bättre hälsa på arbetsplatsen. Detta ska göras på sätt som skapar förutsättningar för långsiktig och hållbar nytta för deltagande individer och arbetsplatser ( ). Bakgrund Ansökningsomgången utgår från Socialfondsprogrammets program- kriterium Lärande miljöer och från två av inriktningarna i Socialfonds- programmets programområde Kompetensförsörjning. Den första inriktningen handlar om att bidra till kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Den andra inriktningen handlar om att bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. Det finns idag en utbredd tilltro till betydelsen av satsningar på utbildning och annan kompetensutveckling. Uppfattningen om att utbildning har betydelse för produktivitetsutveckling, innovations- förmåga och konkurrenskraft har lett till omfattande satsningar på kompetensutveckling under senare tid. Forskning visar att en arbetsmiljö om tillåter och stimulerar lärande och kompetensutveckling är av grundläggande betydelse för de anställdas hälsa, välbefinnande och personliga utveckling, men även för benägenheten att engagera sig utanför arbetet. Samtidigt finns brister beträffande hur medarbetarnas kunskap och kompetens tas tillvara och utvecklas i arbetslivet. Arbetsplatslärande domineras ofta av ett utbildningsperspektiv, där individen förvärvar ny kunskap genom lärarledd undervisning i kurser som i förväg kan planeras fram och resultera i ett mätbart utfall, ofta i form av certifikat eller betyg. 3 Citerat från ESF- rådets dokument med diarienummer:

7 Sådan utbildning kan givetvis leda till positiva effekter för individen, men bidrar inte alltid till effekter på verksamhetsnivå. De nyförvärvade kunskaperna från en utbildning tas inte alltid till vara i det dagliga arbetet och utbildningen i sig leder inte med automatik till kompetensutveckling. Det medför att kompetensutvecklingen sällan relateras till hälsa/ohälsa annat än i rena friskvårdsprojekt. Med sökarljuset på ohälsa och hälsa kan friskvård och kurser om hälsa visserligen vara främjande, men för mer långtgående och långsiktiga effekter behöver projekten en ansats att förändra innehållet i arbetet, arbetsorganisationen, arbetsmiljön, tekniken eller annat på arbetsplatsen. För att hantera det som beskrivits ovan bör större krav ställas på att kompetensförsörjningen på arbetsplatsen ska vara långsiktigt strategisk. I enlighet med forskning på området menar Svenska ESF- rådet att det finns behov av utvecklade former och ökade insatser rörande arbetsvillkor, lärande miljöer, ledarskap, hälsa, etc. Utmaningen ligger således i att få kompetensförsörjningen att vara av sådan karaktär att den t ex ska kunna bidra till ökad produktivitet, lönsam- het och konkurrenskraft, att den ska främja idéutveckling och innovationer, att den ska motverka uppkomst av stress och arbetsrelaterad ohälsa, utöver att den ska främja individuell utveckling och livslångt lärande. Grundläggande idé för projektens inriktning Idén utgår från arbetsorganisationens betydelse för ett ökat lärande och en bättre hälsa. Den handlar om hur vi genom utveckling av arbets- organisationen skapar stödstrukturer för lärande. I denna ansöknings- omgång betraktar vi kompetensutveckling ur ett perspektiv där lärande ses som en process i vilken individer interagerar med andra människor och där möjligheten till lärande är beroende av individers möjligheter till aktivt deltagande i det dagliga arbetet. Vi kan konstatera att om en arbetsplats lärpotential ska tas tillvara behövs en grogrund, d v s en god lärmiljö för att kompetensutvecklingen ska bidra till verksamhetens utveckling och där individen far praktisk nytta av sina nya kunskaper. En god lärmiljö är (också) en god hälsomiljö. Genom utveckling av arbetsorganisationen skapas inte enbart stödstrukturer för lärande utan att det samtidigt leder till effekter för hälsan på arbetsplatsen. Vi utgår från forskning som menar att hälsa bygger på individens handlingsförmåga och handlingsutrymme, som i sin tur bygger på självuppfattning och kompetens. Handlingsutrymmet uppstår i samspel med omgivningen. 4

8 Projekten i denna ansökningsomgång behöver analysera frågan om hur nya organisationsformer ska möta och ta tillvara individens förutsättningar och förväntningar på inflytande, kontroll och lärande. Med utveckling av arbetsorganisation går det att främja lärande och förmågan att hantera föränderlighet. Det går att skapa sig en lärmiljö som främjar handlings- förmåga, vilken är en grund för bättre hälsa på arbetsplatsen. Fokus i utvecklingsarbetet ligger inte enbart på den enskilde medarbetaren och dennes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter utan också på utveckling och förändring av verksamheten. Traditionell kompetens- utveckling behöver integreras med verksamhetsutveckling genom att kombinera medarbetarnas interna och/eller externa kurser med arbets- organisatoriska förändringar. HÄLSA OCH LÄRANDE I SKOLAN 4 Mot ovanstående bakgrund presenteras nedan de huvudsakliga utgångspunkterna för projektet Hälsa och Lärande i Skolan. Här ges en bild av hur projektet uppfattats ur ett utvärderingsperspektiv från den bakomliggande problembilden till genomförande av aktiviteter och önskade effekter. Underlag för dessa beskrivningar har hämtats ur den ansökan som ligger till grund för ESF- rådets finansiering av projektet, tillsammans med den mobiliseringsrapport där framställningen i ansökan konkretiserats inför projektets genomförandefas. Vidare har olika dokument som har bäring på projektet studerats i syfte att skapa en bild av projektets bakgrund. Dessutom har samtal förts med olika aktörer kring projektet styrgrupp, projektledning, projektgrupp samt reflektionsgrupp där bland annat det inledande genomförandet av projektet diskuterats i en gemensam analys 5. 4 Denna beskrivning bygger huvudsakligen på den ursprungliga ansökan till ESF- rådet samt avstämningsrapporten efter mobilseringsfasen. 5 Detta arbete redovisades i Delrapport 1. 5

9 Projektets bakgrund och problemförståelse 6 Hälsa och Lärande i Skolan är att betrakta som en reaktion på ett flertal rapporter och analyser som tagits fram avseende förutsättningarna för skol- och förskoleverksamheten i stadsdelen. Framför allt gäller detta en anmälan (66a) till Arbetsmiljöverket om ohälsa i skolorna i Rosengård som gjordes under våren 2010, en utvärdering från Ernst & Young av Barn- och Ungdomsorganisationen i Rosengård samt en tillsynsrapport från Skolinspektionen från hösten Utgångspunkterna i granskningarna varierar och i dokumentet Sammanlagd analys av tillsynsdokumentation för Rosengårds Barn- och ungdomsförvaltning, som togs fram i samband med mobiliseringsfasen av Hälsa och Lärande i Skolan, görs följande summering av inriktningen på de centrala handlingarna: I Ernst & Youngs rapport är syftet att belysa hur ledning och styrning fungerar idag samt hur de olika beslutsnivåerna kommunicerar, vilket inbegriper dialogen mellan stabsfunktionerna och den lokala ledningen. I utredningen ingår också att belysa den övergripande organisationen med delområden och stadsövergripande funktioner. Arbetsmiljöverkets rapport är en underrättelse om verkets beslut utifrån en begäran av huvudskyddsombudet om inspektion med anledning av brister i arbetsmiljön som beskrivs i tre rubriker: Stress och arbetsbelastning Stöd och handledning Hot och våldshändelser Skolinspektionens tillsyn omfattar förskola, skola, särskola och skolbarnomsorg och granskningen utgår från fyra huvudområden: Måluppfyllelse och resultat Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Lärandemiljön Enskilda elevers rätt Flera rapporter har alltså visat på ökad ohälsa och försämrad arbetsmiljö bland personal inom Barn- och ungdomsförvaltningen i Rosengård. En anmälan till Arbetsmiljöverket om ohälsa i skolorna på Rosengård i Malmö gjordes följaktligen under våren I Arbetsmiljöverkets uppföljnings- 6 Beskrivningen nedan bygger i första hand på projektansökan samt mobiliseringsrapporten från projektet. 6

10 rapport konstateras sedan att många medarbetare i organisationen känner ett stort engagemang för arbetet, men att ett flertal upplever en känsla av otillräcklighet p g a bristande stöd. Barn- och ungdomsverksamheten inom sdf Rosengård har, enligt projektansökan, genomfört och planerat ett stort antal insatser för att förbättra arbetsmiljön på skolor och förskolor. Mot bakgrund av ett fortsatt stort behov av förändringsarbete har man även valt att ansöka om finansiellt stöd från Svenska ESF- rådet för att genom projektet Hälsa och Lärande i Skolan utveckla, fördjupa och påskynda lärande och hälsofrämjande insatser i skola och förskola - insatser för att göra skolan till en stödjande och främjande miljö för hälsa och lärande och för att uppnå bättre arbetsmiljö och ökad måluppfyllelse vad gäller elevernas betyg. Projektorganisation Under mobiliseringsfasen förtydligades den projektorganisation som etablerats under projektet, vilket framgår nedan: PROJEKTLEDARE (100%) Anställd tjänsteman som ansvarar för planering, samordning och genomförande av aktiviteterna. PROJEKTASSISTENT (75%) Anställd tjänsteman som bistår projektledaren med administrationen kring utbildningsaktiviteterna och som relateras till redovisning till ESF och SCB. EKONOMIANSVARIG (25%) Anställd som hanterar fakturor, betalningar, bokföring etc. Personen bistår även i arbetet med rekvisitioner. INFORMATÖR (5%) Anställd. LÄRGRUPPSLEDARE/KONSULTER. Externrekryterade samt anställda vid Barn- och ungdomsförvaltningens Resursteam. Konsulterna är sju personer som delar på 4,10 % tjänst. Tre arbetar 25%, en arbetar 60%, en arbetar 75% och två arbetar heltid. STYRGRUPP bestående av två representanter för projektägaren, tre områdeschefer, en rektor, en förskolechef, projektledare och chefen för resursteamet. Adjungerad till styrgruppen är även handläggare på ESF- rådet samt extern utvärderare. Styrgruppen fattar beslut för projektet och 7

11 följer upp månatligen utifrån dagordning och protokoll samt får återkoppling om projektets ekonomi. REFLEKTIONSGRUPP bestående av fyra företrädare för fackliga organisationer, de sitter med vid övergripande samverkan och förvaltningsråd, och har god kontakt med personal inom förskola och skola, i syfte att löpande ta del av och ge feedback på projektets insatser. Deras uppgift också att förankra insatserna inom förskola/ skola. ÖVERGRIPANDE LEDNINGSGRUPP i stadsdelen bestående av tre områdeschefer, Barn- och ungdomschef, administrativ chef, chef för resursteam. Varje områdeschef har även en egen ledningsgrupp bestående av rektorer/förskolechefer. Målgrupp för insatserna i projektet är samtlig verksam personal på förskolor och skolor i Barn- och ungdomsverksamheten på sdf Rosengård, Malmö stad. Detta innefattar 1067 medarbetare fördelade på 27 förskolor (per ), två öppna förskolor samt åtta grundskoleverksamheter med var sin ansvarig rektor. De sistnämnda är lokaliserade på Apelgårdsskolan, Kryddgårdsskolan, Rosengårdsskolan, Örtagårdsskolan samt Värner Rydénskolan. Målgrupp är också de 10 medarbetare som är anställda på sdf Rosengårds resursteam. I teamet arbetar psykologer och specialpedagoger. Personal i resursteamet kommer att omfattas av projektet genom att riktade kompetensutvecklingsinsatser för gruppen kommer att genomföras i syfte att stärka de anställdas förutsättningar att arbeta hälsofrämjande med förebyggande insatser i skola och förskola. Av målgruppen är sammantaget 150 män och 927 kvinnor. 324 av deltagarna är anställda på förskolor samt resursenhet och resterande 753 är anställda på någon av Rosengårds grundskolor. Förutom upphandlade aktörer för genomförande av specifika utbildnings- insatser kommer även Psykologiska Institutionen vid Göteborgs universitet att medverka i projektet. De medverkar i evidensbaserad forskning kring grupputveckling. För att få en överblick av utbildningsinsatser inom området som kan bli aktuella kommer projektet därför att samverka med Göteborgs universitet. Avsikten med samarbetet är också att projektet ska användas som en del i en tillämpad forskning som underlag för spridning av resultaten regionalt och nationellt. 8

12 Aktiviteter För att uppnå de avsedda målen kommer tre parallella aktivitetsspår att genomföras. Arbetslagsutveckling (utifrån GDQ) utgör stommen i projektet. Detta utgör sedan grund för övriga, kompletterande utbildningar. Här fördjupas nya kunskaper i dialog och uppföljning med hjälp av lärgruppsledare. Samtliga 120 arbetslag i organisationen har erbjudits denna insats genom under projekttiden Tabell 1: Antal deltagare i arbetslagsutveckling (från skola/förskola). Läsår 1 ht11- vt12 Läsår 2 ht12- vt13 Total Antal deltagare Enligt van de Voorde (2012) är Group Development Questionnaire (GDQ) en metod för att utveckla och effektivisera arbets- och ledningsgrupper. GDQ fastställer arbetsgruppens utvecklingsstadium och fokuserar på att beskriva och mäta gruppers behov av utveckling för att nå ökad effektivitet som arbetsgrupp. Metoden består både av en utvecklingsprocess (Integrated Model of Group Development IMDG) och är ett namn på ett mätinstrument (GDQ). Som metod utgår IMDG från en utvecklingsprocess som är tänkt att leda till bra medarbetarskap och bra ledarskap på en arbetsplats. Med hjälp av frågeformuläret GDQ mäts medarbetarnas och chefens uppfattning om hur gruppen fungerar. Resultaten säger hur produktiv och effektiv gruppen är, vad den är bra på, vad som hindrar gruppen från att bli bättre och vad som behöver förbättras för att gruppen ska bli effektivare i arbetet. Metodens styrka beskrivs som att den ger konkreta svar på dessa frågor och att både medarbetare och chefen lär sig om vad bra medarbetarskap och ledarskap är. IMGD utgår vidare från en idé om att en arbetsgrupp är i ständig utveckling. Denna utveckling kan sedan delas in i fyra olika faser. Gruppen är som mest effektiv i den fjärde fasen, det är också då som den är mest engagerad i arbetsuppgifterna. Ledarens utmaning är att hjälpa gruppen att komma dit och att förlänga den fasen. Gruppens effektivitet höjs betydligt och det blir lättare att uppnå verksamhetsmålen. Här syns också 9

13 kopplingen till programteorin för Hälsa och Lärande i Skolan som har som yttre mål att öka måluppfyllelsen med avseende på elevernas betyg. Fas I Fas II Fas III Fas IV Tillhörighet & Trygghet Opposition & Konflikt Tillit & Struktur Arbete & Produktivitet Gruppen fokuserar på likheter och på att skapa trygghet och tillhörighet Gruppen fokuserar på olikheter och man ifrågasätter mycket Gruppmedlemmar skapar struktur och stärker tilliten inom gruppen Gruppmedlemmar fokuserar på att arbeta så effektivt som möjligt Ledaren: sätta konkreta mål, ger feedback, stöttar kompetens Ledaren: tydlig kommunikation, underlättar gemensamma lösningar Ledaren: uppmuntrar ökat ansvar och ledarskap inom gruppen Ledaren: deltar i gruppen som expert, skapar utmaningar Genom frågeformuläret GDQ identifieras gruppens nuläge. Resultatet visar i vilken fas gruppen befinner sig och vilka frågor som är viktiga att gruppen tillsammans med ledaren arbetar med. Gruppen får hjälp med att få fram en handlingsplan som snabbt hjälper dem att hitta bra sätt att på egen hand gå vidare till de mål de har satt upp. I metoden ingår också att tillsammans med arbetsgruppen och dess chef gå igenom och bearbeta den generella kunskapen om arbetsgruppens utveckling enligt GDQ och vad bra medarbetarskap och bra ledarskap innebär i praktiken. Som mätinstrument fokuserar GDQ på hur kända målen för gruppen är, hur förmågan att skapa förtroende är, om samarbete och tillit finns mellan gruppmedlemmarna och hur man hanterar konflikter. GDQ möjliggör skapande av gemensamma värderingar och strukturering av gruppens arbete. Frågeformuläret GDQ är helt och hållet gruppinriktat, man fokuserar inte på individuella svar. Mätning med GDQ kan endast genomföras under ledning av en licensierad konsult och i detta avseende samarbetar man i projektet med Psykologiska Institutionen vid Göteborgs universitet. De medverkar i evidensbaserad forskning kring grupputveck- ling och ansvarar i Hälsa och Lärande i Skolan för stöd till de lärgrupps- ledare som också engagerats för genomförandet av denna aktivitet. För genomförandet av denna insats kring arbetslagsutveckling har sdf Rosengård delats in i två delområden. Alla arbetslag inom såväl skola som förskola i området Örtagården och Värner Rydén har deltagit i arbetslagsutveckling under läsåret ht- 11/vt- 12, medan Herrgården, Kryddgården samt Apelgården deltagit under ht- 12/vt- 13. Varje arbetslag har träffats gånger. 10

14 Utöver arbetslagsutveckling har föreläsningar och utbildningar erbjudits på skilda teman och av olika längd. Utbildningarna har getts för olika yrkeskategorier enligt individuella kompetensbehov som analyserats. Aktuella teman är pedagogens roll i barns utveckling och lärande, samt ledarskapsutbildning. Vidare har projektet erbjudit ledarutveckling för chefer på olika nivåer (områdeschefer, rektorer). Under mobiliseringsfasen uppmärk- sammades att medel behöver reserveras för ledarskapsutbildningar för bl a övergripande ledningsgrupp, rektorer och förskolechefer. Detta är en prioritering som enligt mobiliseringsrapporten görs för att projektet i förlängningen ska bli framgångsrikt: Chefer är nyckelpersoner i alla organisationer. De behöver fördjupad kunskap om gruppers utveckling samt psykologisk kunskap om barns utveckling och lärande för att de som ledare ska kunna bidra till förändringsarbete och utveckling av arbetsorganisationen på bästa sätt. Dessutom är ledningsorganisationen helt förändrad fr o m augusti 2011, vilket i ännu högre grad understryker utbildningsbehovet för cheferna. Resultat- och effektmål Mot ovanstående bakgrund är det övergripande syftet med projektet Hälsa och Lärande i Skolan att genomföra insatser för att göra skola/förskola till en stödjande och främjande miljö för hälsa och lärande och för att uppnå bättre arbetsmiljö och ökad måluppfyllelse vad gäller elevernas betyg. I ett helhetsperspektiv har man därför för avsikt att genomföra kompetens- utvecklingsinsatser integrerat med en fortsatt verksamhets- och arbets- organisationsutveckling inom samtliga skolor och förskolor. Det långsiktiga målet med projektet är att bidra till bättre arbetsmiljö och ökad måluppfyllelse. För att uppnå detta projektmål erbjuds utbildningar till all personal inom förskola/skola fokuserade på psykologisk kunskap om gruppers utveckling och den vuxnes roll i barns utveckling och lärande. Enligt projektansökan har sedan följande projektmål formulerats för Hälsa och Lärande i Skolan. Att genom processinriktade insatser för arbetslagen som omfattar ny kunskap, tillämpningsdiskussioner och uppföljning/grupphandledning skapa förutsättningar för en gruppdynamisk utveckling och för att med erfarna handledare/lärgruppsledare hjälpa gruppmedlemmarna att stödja varandra i ny förståelse av barn/elever och nya sätt att möta akuta och stressande situationer 11

15 Att bidra till att deltagare efter genomfört projekt upplever att de har fått ökad kompetens i att möta barn/elever och att ge stöd i utveckling och lärande. Att bidra till att deltagare efter genomfört projekt anser att kompetensutvecklingsinsatser på individuell och arbetslagsnivå har lett till en förbättrad arbetsmiljö på arbetsplatserna. Att genom kompetensutveckling och stöd öka arbetstillfreds- ställelsen hos personalen. Att fler arbetslag ska utvecklas genom mätning med det s k GDQ instrumentet. Att genom samverkan med projektets samarbetsparter utveckla former för hur personal på ledningsnivå i skolor och förskolor, utifrån ny kunskap inom arbetslivsområdet, kan ges ökad kunskap om hur organisationen kan förändras utifrån ett hälsoperspektiv, hur arbetsmiljöfaktorer utgör grunden för lärande för individer och grupper samt hur mångfald i organisationen kan påverka arbetsmiljöförhållanden. Att utveckla former för och genomföra en transnationell samverkan med aktörer i annat EU- land i syfte att ge upphov till nya idéer och innovativa lösningar på hemmaplan. Att andelen kort- och långtidssjukskrivningar ska ha minskat i organisationen efter avslutat projekt. Att skapa förutsättningar för såväl ökad hälsa, ökat lärande samt ökad måluppfyllelse. Det antagande som görs för att dessa effekter ska kunna uppstå är att det, för kompetensutveckling i rollen som pedagog, krävs en process som ger möjlighet att både lära och få tillgång till tillämpningsdiskussioner om hur man kan använda ny kunskap. För att ta sig från kunskap till kompetens krävs också känslomässig bearbetning, integrering av ny kunskap med stöd av en processorienterad återkommande grupphandledning, ett lärtillfälle för att pedagogerna i arbetslaget ska kunna stödja varandra i ny förståelse av barn/elever och nya sätt att möta stressande situationer. Av denna anledning utgör sedan arbetslagsutveckling (utifrån GDQ) stommen i projektet. ESF-rådets prioriteringsgrund Mot ovanstående bakgrund har ESF- rådet beviljat Hälsa och Lärande i Skolan med en projektbudget på 11,2 miljoner kronor. I promemorian Underlag för prioritering sammanfattas de utgångspunkter som finansiären fattat sitt beslut på. I detta dokument ges följande bild av projektet. 12

16 Programområde och projektfas: Po1, Genomförande med mobiliseringsfas Projektnamn: Hälsa och lärande i skolan Projektägare: Malmö Stad, Barn o Ungdom - Stadsdelskansli Projektperiod: varav 6 mån. inledande mobilisering. Målgrupp och antal deltagare: 1067 anställda vid BoU- verksamheten i Rosengård fördelade på 27 förskolor, 2 öppna förskolor, 8 grundskolor samt 10 anställda vid Rosengårds resursteam. Sökt ESF stöd: kronor Kortfattad beskrivning av projektets metoder, mål och syfte: Bakgrunden är en arbetsmiljö där flertalet upplever en känsla av otiilräcklighet, bristande stöd och ohälsa i arbetet med barnen i detta socialt utsatta område. Miljön rymmer mångfasetterade problem och flera åtgärder kommer att genomföras av Malmö stad, utanför projektets genomförande. Svårigheter och brister har konstaterats av Arbetsmiljöverket, som efter anmälan om ohälsa understryker behovet av ökad analys av orsaker till sjukfrånvaro och ohälsa pga stress och bristande återhämtning. Det övergripande syftet med projektet är därför att genomföra kompetens- utvecklingsinsatser integrerat med att anpassa arbetsformer, verksamhet och arbetsorganisation för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö. Kartläggnings- och utvecklingsinsatser förväntas ske på både medarbetar-, arbetslags- och skolnivå där huvudfokus handlar om ny kunskap, tillämpningsdiskussioner och hand- ledning för att ge förutsättningar för medarbetarna att stödja varandra i ny förståelse av barn/elever, och nya sätt att möta akuta och stressande situationer. Hypotesen är att nya samarbetsformer kommer att lösa mycket, som projektägaren uttrycker det: "Det lyfter bördor från trötta ryggar om gruppen hjälps åt att lösa problemen". De breda utbildningsområdena handlar om ledarskap, arbetslagsutveckling och pedagogens roll i barns utveckling och lärande. Målsättningen är att medarbetarna ska känna större grad av inflytande och delaktighet vilket ska resultera i att man minskar antalet korttids- och långtidssjukskrivningar. För att förstärka utvecklings- arbetet kommer man även att erbjuda medarbetarna möjligheter till informellt lärande som bygger på möten och utbyten av tankar i anslutning till de inspirations- seminarier som anordnas. Utöver extern samverkan avser projektägaren att hitta former för nya samarbetsallianser som inte funnits tidigare mellan medarbetarna på de (närmare 40) olika verksamheterna. Beslutsförslag: Projektet uppfyller de formella kraven. Problembilden är tydlig, behovet kartlagt. Målsättningarna är rimliga att uppnå då man är beredd att arbeta med behoven på alla nivåer och se till att kunskap och nya insikter utgör grunden för hur man organiserar arbetet. Implementeringen är därmed en process i projektgenom- förandet. Forskning visar att elever med lärare som har god grupputveckling har högre betyg, vilket indikerar att barnen på Rosengård kommer att ha glädje av att deras lärare får en bättre miljö och hälsa. 13

17 Planering, tids- och aktivitetsplan syns genomtänkta som utgångspunkt före mobiliseringsfasen. Verktyget, GDQ, är evidensbaserat och fungerar konkret för grupputveckling. Kriteriet lärande miljö i hög grad uppfyllt. Det finns ett nytänkande i handledningen som syftar till att man inte bara teoretiskt ska veta hur man gör utan också ska våga arbeta, göra, på nya oprövade sätt. Med ett generöst förhållningssätt kan även kriteriet samverkan bedömas uppfyllt, eftersom de interna planerade formerna för detta inte prövats tidigare och nätverk med 40 arbetsplatser - om än inom samma förvaltning - innebär ett stort antal nya relationer. Strategisk påverkan i ett längre perspektiv är svårt att bedöma, men de uppkomna arbetsmiljöproblemen bottnar i sociala problem i samhället/ stadsdelen som kan ha ett större intresse utanför den i projektet direkt inblandade gruppen. 14

18 ANALYS AV HÄLSA OCH LÄRANDE I SKOLAN För att skapa underlag för utvärderingen har information inhämtats genom studier av dokument som funnits tillgängliga, t ex projektansökan och avstämningsrapport från mobiliseringsfas samt programdokument och prioriteringsunderlag från ESF- rådet. Till detta läggs andra utvärderingar som genomförts av utvecklingsinsatser i sdf Rosengård. Huvudsakligt underlag utgörs dock av enkäter som genomförts vid olika tidpunkter under projektet en som riktats till de personer som deltagit i arbetslagsutveckling samt en som riktats till förskolechefer och rektorer i förvaltningens ledningsgrupp. Dessutom har de personer som arbetat med genomförandet av projektet fört loggbok för att redovisa sina erfarenheter från arbetet. Nedan kommer resultatet av de respektive material- insamlingarna att redovisas Vi börjar med enkäten till medarbetare som deltagit i arbetslagsutveckling, för att sedan gå vidare till rektorer och förskolechefer och avslutningsvis projektmedarbetarna. Enkät till medarbetare En enkät riktades till de personer som deltagit i arbetslagsutveckling enligt GDQ. Enkäten distribuerades som en pappersenkät och delades ut av ansvariga gruppledare i samband med det avslutande grupputvecklings- tillfället under såväl projektets första som andra år. Enkäten har sedan bearbetats digitalt. Av tabellen nedan framgår antal respondenter och den slutliga svarsfrekvensen på enkäten. Tabell 2: Antal respondenter samt svarsfrekvens på medarbetarenkät. Antal deltagare Antal svar Svarsfrekvens Läsår 1 ht11- vt % Läsår 2 ht12- vt % Total % Det bortfall som framgår av tabellen har enligt uppgift från projektet berott på att ett större antal individer inte varit närvarande vid det avslutande tillfället. Vidare rapporteras enkäten från ett mindre antal inte ha nått fram till utvärderaren. Sammantaget är det en svarsfrekvens som motsvarar liknande utvärderingar av projekt inom Socialfonden. Mot 15

19 bakgrund av hur svaren på enkäten fördelar sig har vi inte heller anledning att anta att någon snedfördelning skulle ha inträffat. Vi började med att fråga om man tyckt att de ansvariga psykologerna genomfört grupputvecklingsträffarna på ett pedagogiskt sätt. Vi frågade även om man har uppfattat att dessa haft god kunskap om gruppers utveckling. Jag tycker att den/de ESF- psykologer jag träffat har genomfört grupputvecklingsträffarna på ett pedagogiskt sätt. Antal Procent 1. Instämmer inte alls 1, , , ,3 5. Instämmer helt ,0 Totalt ,0 Jag tycker att den/de ESF- psykologer jag träffat har verkat ha god kunskap om grupputveckling. Antal Procent 1. Instämmer inte alls 1, , , ,5 5. Instämmer helt ,3 Totalt ,0 Av tabellerna ovan framgår att det överlag är en mycket positiv bild som tecknas av genomförandet av grupputvecklingsträffarna. På frågorna som avser psykologernas genomförande av insatsen anger sammantaget mer än nio av tio svarande ett positivt svarsalternativ. Vi frågade även om man uppfattar grupputvecklingsträffarna som relevanta i förhållande till det vardagliga arbetet samt om man uppfattat dem som meningsfulla. Jag tycker att grupputvecklingsträffarna har varit relevanta i förhållande till mitt vardagliga arbete. Antal Procent 1. Instämmer inte alls 3, , , ,1 5. Instämmer helt ,9 Totalt Jag tycker att det har varit meningsfullt att delta i grupputvecklingsträffarna. Antal Procent 1. Instämmer inte alls 6 1, , , ,5 5. Instämmer helt ,6 Totalt ,0 På frågorna om relevansen och meningsfullheten i att delta i grupputvecklingsträffarna är svaren aningen mindre positiva. På dessa frågor är de en av tio som anger ett negativt svarsalternativ, medan ca åtta av tio anger ett något av de positiva alternativen. Inte för någon av de fyra 16

20 frågorna som redovisats ovan syntes någon egentlig skillnad mellan första och andra året av projektet. För att stämma av deltagarnas uppfattning om projektets giltighet (delar man synen på behovet av den aktuella insatsen?) ställde vi en fråga om huruvida man tycker att projektet Hälsa och Lärande är en bra idé. Denna fråga ställdes alltså efter att man tagit del av insatser, bland annat i form av grupputvecklingsträffar. Tycker du att ESF- projektet Hälsa & Lärande i Skolan är en bra idé? Antal Procent Ja ,8 Nej 7 1,7 Vet inte 53 13,5 Totalt ,0 Av tabellen framgår att mer än åtta av tio deltagare svarat ja på frågan som avser projektets giltighet. Endast 7 av 395 respondenter har svarat nej på frågan. För att undersöka respondenternas uppfattningar om projektets effekter, d v s förhållandet till de mål som satts upp för projektet (se s 11ff) bad vi deltagarna ta ställning till fyra påståenden. Påståendena handlade om huruvida projektet bidragit till utveckling i arbetslaget när det gäller uppdragsfokusering, samarbete samt förhållningssätt mot vuxna och barn. Hur svaren fördelade sig syns i tabellerna nedan. Jag tycker att ESF- projektet Hälsa & Lärande i Skolan har bidragit till utveckling i mitt arbetslag i fråga om: ökad uppdragsfokusering Antal Procent 1. Instämmer inte alls 12 3, , , ,5 5. Instämmer helt ,8 Totalt ,0 Medelvärde=3,8 Jag tycker att ESF- projektet Hälsa & Lärande i Skolan har bidragit till utveckling i mitt arbetslag i fråga om: bättre samarbete Antal Procent 1. Instämmer inte alls 13 3, , , ,8 5. Instämmer helt ,8 Totalt ,0 Medelvärde=3,89 17

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Pysslingen förskolor Medarbetarundersökning 2013. Gläntan Antal svar: 22 st Svarsfrekvens: 100 procent

Pysslingen förskolor Medarbetarundersökning 2013. Gläntan Antal svar: 22 st Svarsfrekvens: 100 procent Medarbetarundersökning Antal svar: st Svarsfrekvens: procent Presentation Om undersökningen Resultat - NMI, Ledarskap, Engagemang och Attraktivitet Index per frågeområde Resultat per fråga Verksamhetsspecifika

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

GRo-projektets spridningskonferens

GRo-projektets spridningskonferens Välkomna till GRo-projektets spridningskonferens 6 november 2012 Program Om GRo Kl 15.15-15.45 Fika & utställning Parallella seminarier Kl 16.15-16.45 Paus & utställning Parallella seminarier 17.15-17.45

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Vid den här Kompetensombudsträffen deltog närmare 60 personer. På frågan

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: januari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio personer från Wiederströms

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Utvärdering av förändrad organisation av utbildnings- och kultur-kontoret

Utvärdering av förändrad organisation av utbildnings- och kultur-kontoret 1(5) KFN 2009/0124 Utvärdering av förändrad organisation av utbildnings- och kultur-kontoret mm Bakgrund En översyn av gjordes i början av år 2010 av två konsulter från Pricewaterhouse Coopers. Syftet

Läs mer

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument PERSONAL Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 8 Nya möjligheter av egen kraft... 2 Förväntningar... 2 Förväntningar på Dig som chef

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 En långrandig och ap-tråkig presentation i Power Point som alltid: Where s the power and what s the point? Ulf Jacobsson UF Partille Kommun dec 2013 Utgångspunkt för organisationen:

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(5) Projektnamn: Ledningsstöd för skolledare och förskolechefer Projektledare: Malin Danielsson och Gunilla Ericsson Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp,

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Slutrapport Kort version

Slutrapport Kort version Slutrapport Kort version Medarbetarenkät Medarbetarenkät Ledar 2013 2 (10) Medarbetarenkät för Stockholms stad 2013 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000

Läs mer