Utredningsuppdrag 15/05 - En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga

Transkript

1 Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (3) Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/05 - En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/05 - En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Bakgrund Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan landstingsdirektören i uppdrag att redovisa en handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Arbetet skulle ske inom ramen för den samverkansöverenskommelse som tecknats mellan länets kommuner. Invånarna i Kalmar län ska känna trygghet och utifrån sina behov få ta del av vård och omsorg av god kvalitet. Målet är att använda resurser och kompetenser på bästa sätt för att klara av framtidens välfärd i länet genom en sammanhållen vård och omsorg där varje enskild individ får rätt vård och omsorg i rätt tid och på rätt vård/omsorgsnivå utan att behöva tänka på de olika aktörers organisationer eller ansvarsområden. Sedan 2014 finns en ny struktur och modell för samverkan och gemensam ledning och styrning mellan kommunernas socialtjänst och landstinget i Kalmar län. I denna stödstruktur ingår bland annat minskad psykisk ohälsa för barn och ungdomar. Enligt analys gjord 2016 fortsätter ökningen av antalet barn och unga som får vård för psykisk ohälsa och det är framför allt vård för depressioner och ångestsjukdomar som ökar mest. Utöver det ligger psykiatriska diagnoser såsom självdestruktiv handling över riksgenomsnittet. Analys Tidiga tecken på psykisk ohälsa är en väsentlig riskfaktor för psykiatrisk vård senare i livet. Det finns emellertid brister i ansvarsfördelning i första linjens vård vid psykisk ohälsa då barn och unga samt deras familjer inte alltid vet vart de ska vända sig. Elva av länets tolv kommuner har deltagit i PSYNK-projektet tillsammans med landstinget. Syftet med projektet har varit att samordna samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att få psykisk ohälsa. De förbättringsområden som identifierades var även här: ökad samverkan mellan samtliga verksamheter som möter barn och Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

2 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (3) unga. Bättre kännedom om varandras uppdrag och tydligare riktlinjer och överenskommelser som berör samverkan. Inom barn-och ungdomspsykiatrin är rekryterings- och bemanningsproblemen en fortsatt utmaning. Det är viktigt att lyfta fram att barn- och ungas tillgänglighet till den psykiatriska vården har förbättrats och det bör framhållas att Barn- och ungdomshälsan är ett viktigt tillskott i detta arbete. Barn- och ungdomshälsan sorterar under primärvårdsförvaltningen och är tänkt att fungera som en första linje dit föräldrar och barn kan få hjälp. Uppdraget är att arbeta för en god psykisk hälsa hos barn och unga mellan 6 till 17 år. Enheten vänder sig till familjer där barnet/ungdomen känner sig arg, trött, orolig eller ledsen men också vid kriser eller konflikter inom familjen. Genom att erbjuda tidiga och korta insatser vid psykisk ohälsa bidrar enheten till att hindra utveckling av allvarligroblematik. Verksamheten finns i centrala Kalmar och även i centrala Västervik för länets norra kommuner. Beroende på hur behovet ser ut i länet och hos vårdsökande är enheten mobil i viss utsträckning. Möjlighet finns att få behandlingskontakt vid hälsocentral på hemorten. I likhet med fysisk sjukdom finns även sociala skillnader i relation till psykisk sjukdom. Flera studier har funnit att personer med lägre socioekonomisk status har högre förekomst av allvarlig psykisk sjukdom, ofta definierad som psykossjukdomar och schizofreni men också rörande depression och missbruk. Den statistik som tagits fram i analysarbetet visar på att i några av länets kommuner ligger sociala faktorer sämre till än riksgenomsnittet. Statistiken visar att andelen barn i vård med placering utanför det egna hemmet ökat i Kalmar län. Detsamma gäller andelen barn i institutionsvård längre än 6 månader. Detta kan till stor del förklaras av det stora antalet ensamkommande barn som länet har tagit emot de senaste åren. Placerade barn är dock en utsatt grupp vare sig det handlar om ensamkommande eller barn placerade av andra orsaker. En överenskommelse är tecknad mellan länets kommuner och landstinget för att förbättra hälsan för barn och ungdomar placerade på institution. Överenskommelsen säkrar att placerade barn och ungdomar får tillgång till hälsoundersökningar och munhälsoundersökningar samt ett bra samarbete mellan huvudmän gällande dessa barn och ungdomar. Denna överenskommelse ska implementeras och vid behov vidareutvecklas och justeras med start i början av Ett långsiktigt mål är att förbättra omhändertagandet av nyanlända med psykisk ohälsa i alla åldrar och att öka samverkan kring dessa. Behov av kompetensutveckling på alla nivåer från förebyggande till specialistnivå är tydligt. Kompetenshöjande insatser pågår redan nu men behöver fortsätta och utvecklas. Det behöver även tydliggöras olika verksamheters uppdrag och ansvar för att underlätta samverkan och övergångar mellan vårdgivare. Projektet har tre fokusområden; hälsa, skola och sysselsättning. Som en del i detta ska olika yrkesgrupper som möter utlandsfödda få utbildning och stöd under tre år.

3 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3 (3) Utifrån ovanstående analys och insatser kommer tidigare överenskommelser mellan kommun och landsting att revideras och omfatta det påbörjade samarbetet mellan socialtjänst, landsting och skola samt deras samverkan. Målet är tydliga dokument som stödjer samverkan och ger de olika aktörerna ett stöd i att verka tillsammans för att ge goda förutsättningar för god psykisk hälsa för barn och unga i Kalmar län. Handlingsplan Ovanstående bakgrund och analys visar att det finns förbättringsmöjligheter inom området barn-och ungas psykiska hälsa, främst när det gäller samverkan mellan olika aktörer. Den nationella överenskommelsen inom psykisk hälsa har inneburit en gemensam satsning i länet inom ramen för Länsgemensam ledning. Satsning som, bland annat, lett till en gemensam handlingsplan inom området. Dessutom har landstinget arbetat fram en handlingsplan för det interna arbetet framöver. Målet är att stärka samverkan inom området psykisk hälsa och ett starkt fokus ligger på barn- och ungas psykiska hälsa. Handlingsplan för Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse om psykisk hälsa 2016 (bifogad) ska verkställas och följas upp tillsammans med den bifogade Gemensamma Handlingsplanen för psykisk hälsa. Detta sker inom ramen för Länsgemensam lednings arbete med överenskommelsen psykisk hälsa. Sofia Hartz Beställarenheten Bilagor 1. Gemensam analys och handlingsplan psykisk hälsa. 2. Handlingsplan för Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse om psykisk hälsa 2016.

4 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam analys för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Helena Slottner Psykiatriförvaltningen Landstinget i Kalmar län Victoria Häggerud Regionförbundet i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

5 1 Innehållsförteckning Inledning 2 Förebyggande och främjande 3 Tillgängliga och tidiga insatser 6 Utsatta grupper 7 Enskildas delaktighet och rättigheter 11 Ledning, styrning och organisation 12 Bilagor

6 2 Inledning Invånarna i Kalmar län ska känna trygghet och utifrån sina behov få ta del av vård och omsorg av god kvalitet. Målet är att använda resurser och kompetenser på bästa sätt för att klara av framtidens välfärd i länet genom en sammanhållen vård och omsorg där varje enskild individ får rätt vård och omsorg i rätt tid och på rätt vård/omsorgsnivå utan att behöva tänka på de olika aktörers organisationer eller ansvarsområden. Sedan 2014 finns en ny struktur och modell för samverkan och gemensam ledning och styrning mellan kommunernas socialtjänst och landstinget i Kalmar län. I denna stödstruktur ingår ett antal utvecklingsområden, psykisk hälsa, missbruk och beroende, barn och unga, äldre samt e-hälsa. Målet är att modellen för samverkan långsiktigt ska försörja regionen med ett praktiskt verksamhetsstöd och stimulera till goda insatser som kan ge förbättringar för patienter och brukare samt att utveckla arbetssätt. Inom varje utvecklingsområde finns en samordnande grupp som ansvarar för måluppfyllelse och aktiviteter kopplade till ett årligt styrdokument. I stort sett inom samtliga utvecklingsområden har man arbetat på olika sätt med samverkan. Det som framkommer som ett förbättringsområde är just samverkan både inom huvudmännen och mellan landsting och kommun. I och med arbetet med analys och handlingsplan har det tydliggjorts att olika parallella samverkansprojekt startas upp och där man inom verksamheterna i länet inte känner till varandra. Det är resurskrävande och blir otydligt för patienter, brukare och medarbetare. Här finns samordningsvinster att göra genom att bli tydligare med att samla de samverkansprojekt som berör vård och omsorg i strukturen för Länsgemensam ledning i samverkan. I länet finns sedan tidigare ett flertal samverkansöverenskommelser som berör socialtjänst, skola, hemsjukvård, hjälpmedel samt missbruk och beroende. Dessa är inte alltid kända och därmed varierar det hur man i verksamheterna följer det som står i dem. Analysen bygger på statistik från nationella källor (bifogas som bilaga) kring faktorer som påverkar den psykiska hälsan på läns- och kommunnivå samt tidigare kända behov som framkommit till exempel genom PSYNK samt den tidigare PRIO-satsningen. I analysarbetet har alla utvecklingsområden bidragit med synpunkter utifrån respektive område. Dialog har förts med brukare, anhöriga, Länsstyrelsen i Kalmar län, Samordningsförbundet och kontaktpersoner i respektive kommun.

7 3 Förebyggande och främjande Landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping finansierar gemensamt en regional enkät för psykisk hälsa. Syftet är att kartlägga självrapporterad psykisk hälsa och att analysera skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Syftet är också att beskriva om och hur människor söker vård för psykiska besvär samt vilken hjälp de får och hur den upplevs av patienterna själva. Resultaten av såväl kartläggningen som analyser och jämförelser är viktiga underlag för beslut kring vilka insatser som görs och krävs för att förebygga psykisk ohälsa, se tidiga signaler och förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa i vår sjukvårdsregion. Resultat från enkäten är ännu inte publicerade. Alkoholkonsumtion Länet har en i jämförelse med riket hög andel patienter, män och kvinnor, med alkoholrelaterade diagnoser. För att upptäcka och kunna erbjuda stöd i ett tidigt skede är det viktigt att de verksamheter som möter personer kan identifiera riskkonsumtion av alkohol och eventuellt missbruk. I flera av de rapporter som deltagande kommuner fått genom ILFA 1 -arbetet har även uppmärksammats behovet av samverkan mellan kommun och landsting. Som exempel ges rekommendationer om alkoholscreening (Audit 2 ) genom primärvården för att hitta de med riskabla alkoholvanor. I Öppna jämförelser för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning anger endast en kommun att man använder Audit och Dudit 3 för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem. För att verksamheter ska känna trygghet i att använda dessa verktyg behövs att de har kunskap om var hjälp och stöd finns. Ett bra samarbete med kommunens missbruksvård ger möjlighet att tidigt komma in med stöd. Tobaksbruk Flertalet studier talar för att rökning kan bidra till människors psykiska ohälsa. Det är till exempel mer än dubbelt så stor risk att rökare drabbas av depression jämfört med icke-rökare (1). Världens hittills största metaanalys kring rökning och självmord från 2016 visar också att självmordsförsök är mer än dubbelt så vanliga hos rökare. Bland personer som har avlidit till följd av självmord är det nästan dubbelt så vanligt att man var rökare jämfört med personer som aldrig har rökt (2). I en undersökning av öppen- och slutenvårdspatienter i psykiatrin i Kalmar län från uppgav 46 % att de är rökare. Andelen rökare bland personer 1 Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete, projekt lett av Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning , 9 av 12 kommuner deltar 2 Alcohol Use Disorders Identification Test 3 Drug Use Disorders Identification Test

8 4 med psykisk ohälsa eller sjukdom är alltså mer än tre gånger högre än i befolkningen i Kalmar län (drygt 10 %) (Folkhälsomyndigheten). Dessa siffror ligger även i linje med hur det ser ut i andra länder där data visat att andelen rökare är 2-4 gånger högre bland psykiskt sjuka än i befolkningen som helhet (1). En rapport från SCB har visat att andelen rökare bland personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är mer än dubbelt så många jämfört med genomsnittsbefolkningen och utgör därmed en annan grupp som bör tas i beaktning när man genomför hälsofrämjande insatser. (3) Insatser pågår redan i länet för ovannämnda målgrupper och är ett arbete som kommer att fortsätta vara prioriterat också fortsättningsvis. Självmord Kalmar län har sedan år 2008 legat över riksgenomsnittet vad gäller antal självmord per invånare (Socialstyrelsen). Då Kalmar befolkningsmässigt är ett litet län och antalet suicid av den anledningen totalt sett är relativt få, förekommer det naturligt en större variation avseende antal självmord. Under 2011 skedde dock en kraftig ökning i länet (Socialstyrelsen) och en arbetsgrupp Grupp 51 skapades inom landstinget med syfte att mer detaljerat studera fenomenet och försöka förstå dess bakomliggande orsaker. Utifrån deras arbete med omfattande journalgranskningar visade det sig att långt ifrån alla som tagit sitt liv det året hade haft kontakt med vården och mindre än hälften hade haft kontakt med psykiatrin den senaste månaden. Grupp 51:s arbete visar tydligt att det inte bara är personer inom psykiatrin som behöver uppmärksamma psykisk ohälsa och arbeta självmordsförebyggande utan hela samhället har ett ansvar. Med denna insikt och utgångspunkt i att självmord är möjliga att förebygga, har en verksamhetsöverskridande handlingsplan utarbetats för hela länet med övergripande mål att halvera antalet suicid till år Barn och unga Antalet barn och unga som får vård för psykisk ohälsa fortsätter att öka och det är framför allt vård för depressioner och ångestsjukdomar som ökar mest. Tidiga tecken på psykisk ohälsa är en väsentlig riskfaktor för psykiatrisk vård senare i livet. Det finns emellertid brister i ansvarsfördelning i första linjens vård vid psykisk ohälsa, och barn, unga samt deras familjer vet inte alltid vart de ska vända sig. Inom barn-och ungdomspsykiatrin är rekryterings- och bemanningsproblemen en fortsatt utmaning. Det är dock positivt att barns och ungas tillgänglighet till den psykiatriska vården har förbättrats (Socialstyrelsen, 2013).

9 5 Föräldrastöd är en viktig insats för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Från flera kommuner efterfrågas stöd i arbetet med att erbjuda generellt föräldrastöd. Det handlar dels om hjälp med att välja fungerande metoder, dels kompetensutveckling och samverkan mellan kommuner. Somatisk ohälsa hos personer med psykossjukdom Resultaten visar på en högre dödlighet för patienter med psykiatrisk sjukdom. Tydligast är överdödligheten för personer med psykos när det gäller hjärtsjukdom. Trenden för denna indikator visar också att psykossjuka inte har fått del av den i övrigt positiva utvecklingen vad gäller överlevnad vid hjärtsjukdom. Andra indikatorer, som också har effekt på hjärt- och kärlsjukvården, visar generellt på att personer med psykisk sjukdom har ett lägre uttag av läkemedelsbehandling och att de i lägre utsträckning får kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt. Det finns också indikatorer som inte visar på någon större skillnad mellan samtliga i den behandlade gruppen jämfört med de behandlade med samtidig psykisk sjukdom i den akuta vården. Socialstyrelsen konstaterar att det fortfarande finns utrymme för stora förbättringar när det gäller omhändertagande av psykiskt sjukas somatiska hälsa. Personer med psykisk sjukdom har troligen ett större behov av somatisk vård än många andra grupper. Samsjukligheten ställer krav på vårdens förmåga till en helhetssyn på patienten om psykiskt sjuka ska få del av den annars positiva utvecklingen i hjärt- och kärlsjukvården men även i annan sjukvård som primärvård (Öppna jämförelser, 2014). Sjukskrivningstal Antal sjukfall psykiatriska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar har ökat radikalt sedan Såväl landstinget som kommunerna är stora arbetsgivare och en stor del av sjukskrivningstalen handlar om egna medarbetare. Det är därför viktigt att i det kommande arbetet fördjupa analysen för att ytterligare bryta ner siffrorna samt hitta åtgärder inom respektive huvudman såväl enskilt som gemensamt. Patientutbildning I det tidigare PRIO-arbetet gjordes en probleminventering tillsammans med brukar- och anhörigorganisationer. I den framkom behov av ökad kunskap. Man får sin diagnos, och möjligen läkemedel, men ingen kunskap om vad diagnosen innebär. Vad man kan behöva för stöd eller vilket stöd man har möjlighet att få. Enligt socialstyrelsen och mätning inom kvalitetsregister så är det få patienter i länet med bipolär sjukdom som får utbildning och kunskap om sin diagnos och vad som kan underlätta och minska symtom. I nationella riktlinjer för vård vid

10 6 bipolär sjukdom har betydelsen av patient- och närståendeutbildning fått mer uppmärksamhet. Patient och anhörigutbildningar ger färre återinsjuknanden och förlänger tiden mellan återfallen hos vuxna, både när de närstående utbildas enskilt och när även patienten deltar (Socialstyrelsen, 2014). Även inom schizofreni, ätstörning, beroendesjukdom, ångestsyndrom, personlighetsstörning och neuropsykiatriska tillstånd ses liknande effekter på ökad livskvalitet och möjlighet att lättare hantera symtom samt ökad funktionsförmåga. Förskrivning av sömnmedel och lugnande medel Förskrivningen i länet är högre än riksgenomsnittet. Socialstyrelsen följer hälsooch sjukvårdens sjukdomsförebyggande arbete genom förskrivningen av sömnoch lugnande medel (exv. bensodiazepiner) vilka inte bör konsumeras i annat fall än vid kortvarig behandling av sjukliga ångesttillstånd och tillfälliga sömnstörningar. Bensodiazepiner har i varierande omfattning kommit att användas vid behandling av lindrigare former av oro och ångest. En överdriven konsumtion kan leda till allvarliga biverkningar och risk för att beroende- och missbruksproblem utvecklas (Socialstyrelsen, 2014). Tillgängliga och tidiga insatser Barn och unga För psykiatriska diagnoser såsom självdestruktiv handling, ligger länet över riksgenomsnittet. Barn och ungdomspsykiatrin i länet har svårt att klara vårdgarantin för fördjupad utredning och behandling. I länet har elva av länets tolv kommuner 4 deltagit i PSYNK-projektet tillsammans med landstinget. Syftet med projektet var att samordna samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att få psykisk ohälsa. De förbättringsområden som identifierades var: ökad samverkan mellan samtliga verksamheter som möter barn och unga. Bättre kännedom om varandras uppdrag och tydligare riktlinjer och överenskommelser som berör samverkan (se även Barn och unga, förebyggande och främjande insatser). Sysselsättning Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning är något som kommuner och landstinget ser behov av att utveckla. Det krävs samarbete mellan flera aktörer. Samordningsförbundet i Kalmar län ägs av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och alla 12 kommuner. De har en styrelse med politisk representation från alla kommuner och Landstinget samt representanter från samtliga aktörer. Målgruppen är personer i arbetsför ålder, år och som behöver ett samordnat stöd.

11 7 KUR 5 var ett regeringsuppdrag till Försäkringskassan i samverkan med Arbetsförmedling, SKL och Socialstyrelsen som påbörjades KUR 1 var avgränsat till personer med diagnos och funktionsnedsättning. KUR 2 handlar om psykisk ohälsa dvs. en vidgad målgrupp och fler samarbetspartners. Målet har varit att öka samverkan mellan myndigheterna/organisationerna och att öka kunskapen om målgruppen och varandras verksamheter. Processen för att ta fram en gemensam plan genomfördes i tre steg runt om i länet, kartläggning, workshops och gemensamt förbättringsarbete. Resultaten från dessa identifierade fyra huvudområden med fokus på utveckling: Bättre samverkan intern samt bättre kännedom om varandras verksamheter, Tydliggörande av uppdrag och ansvar, Enkla och tydliga kontaktvägar och Resurser och dokumentationsöverföring. Genom Samordningsförbundet i Kalmar län har en processtödjare anställts för att stödja det fortsatta arbetet. För att undvika parallellprocesser behöver KUR och dess aktiviteter samordnas med det arbete som sker inom ramen för Länsgemensam ledning. Ett ytterligare område som berör sysselsättning och sociala sammanhang är behovet av fler mötesplatser. Det efterfrågas både från medarbetare och brukare/patienter. Utsatta grupper I likhet med fysisk sjukdom finns även sociala skillnader i relation till psykisk sjukdom. Flera studier har funnit att personer med lägre socioekonomisk status har högre förekomst av allvarlig psykisk sjukdom, ofta definierad som psykossjukdomar och schizofreni men också rörande depression och missbruk. Den statistik som tagits fram i analysarbetet visar på att i några av länets kommuner ligger sociala faktorer sämre till än riksgenomsnittet. Barn och unga Statistiken visar att andelen barn i vård med placering utanför det egna hemmet ökat i Kalmar län. Detsamma gäller andelen barn i institutionsvård längre än 6 månader. Detta kan till stor del förklaras av det stora antalet ensamkommande barn som länet har tagit emot de senaste åren. Placerade barn är dock en utsatt grupp vare sig det handlar om ensamkommande eller barn placerade av andra orsaker. I Kalmar län finns ett uppdrag kring att utveckla familjehemsvården och hitta samverkansformer för detta. En arbetsgrupp har utsetts och i uppdraget ingår en kartläggning och behovsinventering. I samband med detta finns möjlighet att ytterligare titta på 4 Torsås har ej deltagit 5 Kunskap, Utbildning, Rehabilitering

12 8 kommunernas siffror gällande placerade barn och om de förklaras av det stora antalet ensamkommande eller om det även går att se andra samband med till exempel de höga alkoholmåtten eller socioekonomiska faktorer. Barn till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk är en utsatt grupp. Några siffror på regional och lokal nivå har varit svårt att få fram i analysen men nationella siffror 6 visar att denna grupp i större utsträckning än andra går ut grundskolan med ofullständiga betyg, de som gått gymnasiet fullföljer inte lika ofta som andra med jämförbara betyg en eftergymnasial utbildning, utvecklar ett eget missbruk samt oftare har försörjningsstöd. Två till tre gånger fler av dem som haft en förälder som sjukhusvårdats för psykisk ohälsa har som unga vuxna själva vårdats inom psykiatrisk specialistvård. Även sjukhusvårdade självmordsförsök är trefaldigt högre i anhöriggruppen. Av barn under 18 år har minst 17 % en förälder som missbrukar alkohol eller droger (Nationellt kompetenscentrum anhöriga). Med tanke på att flera kommuner ligger högt gällande alkoholmått innebär detta sannolikt ett stort antal barn och unga i länet med föräldrar som har en riskabel alkoholkonsumtion. Nyanlända Övervägande del av kommunerna i länet har tagit emot fler flyktingar än riksgenomsnittet. Flertalet kommuner tar upp behov av mer kunskap, samverkan samt insatser för denna grupp. Inom landstinget finns utbildningsbehov för att möta kommande problematik som PTSD 7 och andra psykiatriska tillstånd. Det gäller både förebyggande, tidiga insatser och specialistnivå. Anhöriga Enligt Nationellt kompetenscentrum anhöriga är det närmare var femte vuxen som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående, totalt är det 1,3 miljoner invånare. Totalt har yrkesverksamma minskat sin arbetstid och slutat arbeta på grund av att de vårdar, hjälper och stödjer en närstående (barn, vuxen eller äldre) med fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Det finns all anledning att tro att delar av den sjukskrivning som sker på grund av psykiska ohälsa, särskilt bland kvinnor beror på att den ökade belastning som vårdandet innebär för dem (Nationellt kompetenscentrum anhöriga). I den regionala studien som Kalmar genomfört tillsammans med Jönköping och Östergötland ställdes en öppen fråga där anhöriga till någon med psykisk 6 Nka och Socialstyrelsen 7 Post Traumatiskt Stress Syndrom

13 9 ohälsa uppmuntrades att skriva synpunkter, kommentarer och förbättringsförslag på den vård som deras närstående erhållit. De flesta synpunkterna handlade om bemötande: att man inte upplever att man blir trodd eller tagen på allvar, önskat mer medmänskligt engagemang hos personal eller att man på olika sätt blivit dåligt bemött. Många skrev också synpunkter som handlade om stödåtgärder, såsom bättre stöd och avlastning till närstående, en önskan om uppföljning efter behandlingar och bättre ansvarstagande för patienten från vårdens sida liksom vård efter individens behov och förutsättningar. I undersökningen framkom det tydligt att en närståendes vårdupplevelse är viktig och berör. Det märktes inte minst på engagemanget från personer i anhöriggruppen som i studien var den kategori personer som totalt sett lämnat absolut flest synpunkter på vården av psykisk ohälsa. Patienter inom slutenvård genom lagen om psykiatrisk tvångsvård Antalet patienter som vårdats enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård ligger något över riksgenomsnittet. Det talar för att det även kan ske högre antal tvångsåtgärder. Den tvångsåtgärd som är mest förekommande är fastspänning och det är dubbelt så många kvinnor som män som blir fastspända (Statistikbas, Socialstyrelsen 2014). Att vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kan vara direkt livräddande och minska patienters lidande men antalet tvångsåtgärder ska minskas. Antalet uppföljningssamtal efter en tvångsåtgärd ska öka. Personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa och missbruk Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Samsjuklighet är mycket vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. De vanligaste psykiska hälsoproblemen hos personer med missbruk eller beroende är ångest, depression och personlighetsstörning. Bland personer som söker hjälp för missbruk eller beroende har ungefär en tredjedel en ångestsjukdom och ännu fler en depression. Vid psykisk ohälsa är risken för missbruk eller beroende förhöjd och risken är också högre att utveckla psykisk ohälsa till följd av missbruk eller beroende. Jämfört med befolkningen i övrigt har mer än dubbelt så många personer med missbruk eller beroende någon gång under livet haft en psykiatrisk diagnos (Kunskapsguiden). Psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk kräver en hög grad av samordning och samverkan mellan kommunens och landstingets verksamheter. Hos ungdomar med missbruk är förekomsten av samtidigt missbruk och psykiska problem hög. Liksom för vuxna är det viktigt att samsjukligheten med psykiska problem uppmärksammas och att ungdomarna får hjälp med båda

14 10 tillstånden samtidigt 8. Sedan 2015 finns en regional samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län kring personer med missbruk och beroende. Det finns även lokala samverkansöverenskommelser i varje kommun. De behöver på ett tydligare sätt beskriva vårdkedjan och samverkan även gällande unga med missbruk. Ökad kunskap om ungas missbruk, upptäckt av missbruk och samsjuklighetsproblematiken behövs inom verksamheter som arbetar med barn och unga såsom BUP 9 och sociala barnavården. Personer med behov av samordnat stöd I denna grupp ingår personer med olika form av samsjuklighet och behov av omfattande insatser från både kommun och landsting. I länet finns insatsen Case Manager men då denna har fungerat olika väl i länet pågår nu en utredning kring det fortsatta arbetet. Personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa Förutom sämre fysisk hälsa har personer med funktionsnedsättning nedsatt psykisk hälsa i betydligt högre utsträckning än övriga befolkningen. Symtom på ohälsa såsom värk i kroppen, trötthet, stress och känsla av ängslan, oro och ångest anges också i större utsträckning bland personer med funktionsnedsättning. En betydande del av den sämre hälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor. Man ser att personer med funktionsnedsättning förvärvsarbetar i mindre utsträckning och detta är särskilt utmärkande bland kvinnor. Det är också en högre andel personer med funktionsnedsättning som känner oro att förlora arbetet. De anger också i större utsträckning att de saknar ekonomisk marginal och har låg inkomst. Personer med funktionsnedsättning deltar dessutom i färre sociala aktiviteter. De uppger också att de saknar praktiskt stöd, har utsatts för kränkande behandling och har blivit utsatta för våld eller hot om våld i större utsträckning än andra. Detta indikerar att den sämre hälsan hos personer med funktionsnedsättning skulle kunna förbättras genom samhälleliga insatser (Folkhälsomyndigheten, 2015). Äldre personer Psykisk ohälsa/sjukdom anses vara ett av de vanligaste hälsoproblemen under åldrandet (20 %) och lika vanlig bland äldre personer som bland yngre. De får mer sällan adekvat läkemedelsbehandling men också annan behandling såsom olika typer av terapi som erbjuds yngre personer. De erbjuds inte heller 8 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 9 Barn- och ungdomspsykiatrin

15 11 tillräckligt socialt stöd. Socialstyrelsens dödsorsaksregister visar att självmordstalet (antalet självmord per invånare) är mer än 40 procent högre bland äldre män (65 år och äldre) än bland män under 65 år, och tre gånger så högt som bland kvinnor. Det är viktigt att öka kompetensens när det gäller psykisk ohälsa bland personal som möter äldre exempelvis både inom vård och omsorg. Personalen måste uppmärksamma tecken på depression och erbjuda adekvat behandling. Äldre män är en utsatt grupp när det gäller suicid. Vid besök i vården måste bedömning ske även av den äldres psykiska hälsa inte minst är detta viktigt vid samtida kroniska sjukdomar. Kommunerna har även en viktig roll när det gäller social delaktighet i samhällslivet och möjlighet att träffa andra människor. Ensamhet och isolering bidrar till ökad risk för psykisk ohälsa. Homosexuella, Bisexuella, Trans- och Queerpersoner HBTQ-personer är fortsatt en utsatt grupp, inte minst vad gäller psykisk ohälsa. Bland unga homo- och bisexuella personer liksom de unga som är osäkra på sin sexuella läggning är det betydligt vanligare att ha nedsatt psykiskt välbefinnande, ångest, minskad livskvalitet och nedstämdhet. Man använder också psykiatrisk vård i större utsträckning än heterosexuella. Statistik av homo- eller bisexuella kvinnor visar att nästan hälften någon gång haft självmordstankar och 42 % av de homo- eller bisexuella männen har övervägt att ta sitt liv (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2010). En studie av transpersoners situation visar på ett hälsoläge som är ännu sämre än bland homo- och bisexuella, framför allt bland unga transpersoner. Hela 40 % i åldern år har någon gång försökt ta sitt liv. Man upplever också rädsla för våld och hot i stor utsträckning (Folkhälsomyndigheten, 2015). Det finns i dagsläget inget regionalt underlag vad gäller den psykiska hälsan hos HBTQ-personer i Kalmar län. Här finns ett stort behov av fördjupad kunskap vilket är ett långsiktigt förbättringsarbete som måste genomföras i länet. Enskildas delaktighet och rättigheter Samordnad individuell plan Länet ligger under riksgenomsnittet när det gäller antal utförda Samordnade Individuella Planer (SIP). Det finns ett stort behov av ökad kännedom och kunskap i användandet av och syftet med SIP, det vill säga individens delaktighet och huvudmännens ansvarsfördelning. Det finns behov av att mäta kvalitet istället för enbart antal såsom påbörjades under PRIO-arbetet 2015.

16 12 Patient- och brukardelaktighet I analysarbetet har det blivit tydligt att det behövs en ökad delaktighet med patienter och brukare men att det är svårt att hitta former för detta. Ett exempel är att inför analysarbetet skickades en bred inbjudan ut till föreningar och andra engagerade brukare. Det är dock ett fåtal personer som har deltagit i dialogerna. I brukardialogen framkom att föreningarna behöver stöd för att kunna hålla aktiviteter i gång och kunna finnas med i olika sammanhang. Det framkom även ett behov hos föreningarna av att gå samman och hjälpas åt. Med stöd av FSO Resurscenter 10 och NSPH 11 har organisationerna påbörjat detta arbete under hösten Ledning, styrning och organisation Systematisk uppföljning För att kunna följa upp samverkan, kvalitet och följsamhet till gemensamma rutiner och överenskommelser behövs ett samlat avvikelsesystem för all gemensam verksamhet inom landstinget och kommunerna i länet. Idag används systemet LISA. Det finns ett avtal som reglerar användandet, det begränsas idag av att avtalet enbart innefattar kommunernas hälso- och sjukvård. Resultat från Öppna Jämförelser visar att kommunerna till stor del saknar rutiner, överenskommelser och planer både inom kommunerna och mellan kommunerna och landstinget samt övriga samarbetspartners. Det finns även behov av att göra befintliga överenskommelser och rutiner mer kända i verksamheterna. Användandet av systematisk uppföljning på individ- och gruppnivå är något som ytterligare behöver undersökas. Länsgemensam ledning Fördelarna med att samla gemensamt arbete inom socialtjänst och i angränsande område hälso- och sjukvård i strukturen för Länsgemensam ledning har framkommit från flera håll i analysen. Att strukturen fortlever är viktigt för att hantera kommande utmaningar och uppdrag inom dessa områden. Det har även tydligt framkommit i analysunderlaget ett behov av att öka samverkan mellan socialtjänst, landsting och skola. Under 2016 påbörjades det samarbetet. 10 Funktionsnedsattas SamarbetsOrgan Resurscenter 11 Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

17 13 Folkhälsoarbetet har under året introducerats som ett tvärgående perspektiv i länsgemensam ledning då man insett att flera av frågorna som tidigare har behandlats i forumet har en tydlig koppling till folkhälsoarbetet. Det strategiska och befolkningsinriktade arbetet vad gäller suicidprevention har till exempel redan inordnats i strukturen för länsgemensam ledning och behandlas nu länoch verksamhetsövergripande i samordningsgruppen för psykisk hälsa. I och med det påbörjade samarbetet med skolan kommer det att ge ytterligare kraft åt folkhälsoarbetet då många av insatserna har en primärpreventiv och hälsofrämjande utgångspunkt där skolan ofta är en viktig aktör. Integrerade verksamheter Inom området psykisk ohälsa finns i dagsläget en integrerad verksamhet som vänder sig till patienter med samsjuklighet och är lokaliserad i Västervik samt ett fåtal Ungdomsmottagningar. Samverkan är ett tydligt förbättringsområde och att arbeta med mer integrerade verksamheter skulle kunna vara ett sätt att uppfylla det behovet.

18 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Helena Slottner Psykiatriförvaltningen Landstinget i Kalmar län Victoria Häggerud Regionförbundet i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

19 1 Innehållsförteckning Förebyggande och främjande 2 Tillgängliga och tidiga insatser 3 Utsatta grupper 3 Enskildas delaktighet och rättigheter 4 Ledning, styrning och organisation 4

20 2 Förebyggande och främjande Alkoholkonsumtion För att minska de alkoholrelaterade sjukdoms- och dödlighetstalen behöver det förebyggande arbetet utvecklas både när det gäller unga och vuxna inom kommunerna och landstinget samt i samverkan. Att i större utsträckning använda Audit 1 för att identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion möjliggör också tidigare insatser. Detta görs till exempel inom mödrahälsovården och i viss mån på länets Hälsocentraler men behöver utökas. Ytterligare aktörer som har möjlighet att upptäcka riskbruk är t.ex. företagshälsovård såsom landstings- och kommunhälsan, försörjningsstöd samt inom äldre- och LSS-verksamhet. Inom psykiatrisk öppenvård är alkoholoch narkotikascreening viktigt för ändamålsenlig bedömning av behandling. Självmord Under 2015 påbörjades ett arbete med att utbilda personal i Mental Health First Aid (MHFA), avsikten är att de här utbildningarna fortsätter både inom kommunerna och landstinget. Under 2016 togs ett handlingsprogram fram Handlingsprogram för självmordsförebyggande åtgärder som Länsgemensam ledning i samverkan beslutade att följa. Ett långsiktigt mål är att minska antalet självmord med 50 % inom alla åldersgrupper till år För att nå dit har fyra delmål definierats som är planerade under kommande år med start Även en handlingsplan för suicidprevention som riktar sig till offentlig och privat sektor har tagits fram med syfte att öka samverkan mellan olika samhällsaktörer. Arbetet med självmordsprevention fortsätter enligt det beslutade handlingsprogrammet. Psykiatriförvaltningen har under 2016 infört e-lärandesystemet SPISS (Suicidprevention i svensk sjukvård). Samtliga medarbetare ska genomföra utbildningen och uppföljning av det sker av närmaste chef på samtliga enheter. Barn och unga Sedan tidigare finns två överenskommelser mellan kommun och landsting. De beskriver former för ansvarsfördelning socialtjänst och BUP samt skola och BUP. I och med det påbörjade samarbetet mellan socialtjänst, landsting och skola kommer dessa överenskommelser revideras alternativt slås samman, samt att en ny plan för implementering tas fram. Syftet med överenskommelserna är att tillsammans verka för att ge goda förutsättningar för god psykisk hälsa för barn och unga. 1 Alcohol Use Disorders Identification Test

21 3 Sjukskrivningstal Ett långsiktigt mål ur vårdgivarperspektiv, är att minska sjukskrivningstalen inom landstinget och kommunerna. Arbetsgivaransvaret tillhör respektive organisation och det kan vara svårt att skapa en gemensam process. Nya föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4) trädde i kraft under 2016 som kan få effekter på den psykiska ohälsan och sjukskrivningstalen. Tillgängliga och tidiga insatser Alkoholkonsumtion För att erbjuda tidiga insatser för personer med risk- eller missbruk av alkohol är det viktigt att tydliggöra vårdkedja och ansvarsfördelning för målgruppen. Detta görs i en samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende. Det finns även lokala samverkansöverenskommelser i varje kommun. Överenskommelsen ska revideras under 2017 vilket ger möjlighet att ytterligare tydliggöra detta. Sysselsättning Ett kortsiktigt mål är att de projekt som genomförs inom Samordningsförbundet kommuniceras för att ge möjlighet till spridning av goda exempel samt att Samordningsförbundet genomför aktiviteter i enlighet med handlingsplanen KUR II. Dessa aktiviteter påbörjas under Regelbundna träffar mellan ansvariga för utvecklingsområdet psykisk hälsa inom Länsgemensam ledning och ansvariga från Samordningsförbundet kommer också att ge ökade samverkansmöjligheter. Utsatta grupper Barn och unga Forskningen visar tydligt att barn som placeras utanför sitt hem har sämre hälsa. Sedan januari 2016 har landstinget och kommunerna i länet en överenskommelse om hälso- och munundersökningar i samband med att ett barn placeras i familjehem eller på ett HVB (Hem för Vård eller Boende). Arbete pågår med att förtydliga de praktiska anvisningarna i samband med undersökningarna. Ett långsiktigt mål är att få en bättre bild av andelen barn som anhöriga och hur deras behov tillgodoses inom våra olika verksamheter. Arbetet med att öka samverkan mellan landsting, kommun och skola och att ta fram överenskommelser kring detta är ett viktigt led mot detta mål.

22 4 Nyanlända Ett långsiktigt mål är att förbättra omhändertagandet av nyanlända med psykisk ohälsa i alla åldrar och att öka samverkan kring dessa. Behov av kompetensutveckling på alla nivåer från förebyggande till specialistnivå är tydligt i analysen. Kompetenshöjande insatser pågår redan nu men behöver fortsätta och utvecklas. Det behöver även tydliggöras olika verksamheters uppdrag och ansvar för att underlätta samverkan och övergångar mellan vårdgivare. Regionförbundet i Kalmar län, Länsstyrelsen, Landstinget och delar av länets kommuner gör en gemensam satsning för att förbättra integrationen i länet. ESF 2 -projektet EKO 3 innebär kompetenshöjande insatser för offentliga och ideella aktörer som bidrar till ett mer framgångsrikt integrationsarbete i Kalmar län. Projektet har tre fokusområden; hälsa, skola och sysselsättning. Som en del i detta ska olika yrkesgrupper som möter utlandsfödda få utbildning och stöd under tre år. De yrkesgrupper som berörs är bl.a. lärare och skolledare, socialsekreterare, bibliotekspersonal, elevhälsoteam, fritidsledare, arbetsmarknads- och näringslivshandläggare. Även Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan samt studieförbund, trossamfund och idrottsorganisationer kommer att bjudas in till delar av utbildningsaktiviteterna. Mellan september februari 2017 pågår projektets mobiliseringsfas därefter kommer genomförandefasen att starta och projektet avslutas i augusti Enskildas delaktighet och rättigheter Under 2015 har ett arbete pågått med att starta upp ett Utvecklingsråd kopplat till den Länsgemensamma ledningsgruppen. I Utvecklingsrådet sitter personer med erfarenhet av att vara brukare, patient eller närstående inom socialtjänst och/eller hälso- och sjukvård. Utvecklingsrådet kommer vara representerat i Länsgemensam ledning och på beställning av dem få uppdrag med syfte att öka brukares, patienters och närståendes delaktighet, medverkan och inflytande. Ledning, styrning och organisation Avvikelsehantering Avtalet kring avvikelsehanteringssystemet LISA kommer under 2017 ses över för en utökad användning inom fler av kommunernas verksamheter. 2 Europeiska SocialFonden 3 Etablering och Integration, Kompetens och Organisation i Kalmar län

23 5 Samverkansöverenskommelse Den samverkansöverenskommelse som finns mellan länets kommuner och landstinget kring personer med psykisk funktionsnedsättning ska under 2017 revideras och behöver även kommuniceras ut till verksamheter på ett tydligare sätt. Fortsatt arbete Flera av de områden som framkommit i analysen behöver ytterligare klarläggas avseende långsiktiga och kortsiktiga mål samt aktiviteter. Områdena är: Våld i Nära Relationer Homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner Kompetensinsatser kring psykisk ohälsa och missbruk hos äldre Anhörigstöd Barn som anhöriga Mötesplatser, social samvaro och aktiviteter Integration Fortsatt utredning kring insatsen Case Management Resultat från regional enkät för psykisk hälsa Ett mål 2017 är att göra en långsiktig plan för länets prioriteringar. I detta arbete behöver brukare och patienters synpunkter särskilt tas i beaktande. Ett förslag är att tillsätta en arbetsgrupp som arbetar vidare med prioriteringar utifrån analys och handlingsplan. Fortsatt arbete behöver även innefatta en ökad samverkan med andra aktörer med ansvar för insatser som berör psykisk ohälsa. Länsstyrelsen ansvarar för samordning och stöd inom till exempel Våld i Nära relationer, generellt föräldrastöd och förebyggande ANDT-arbete. De behov som framkommit i analysen och där aktiviteterna är mer specifika för respektive huvudman, kommer till viss del att särredovisas i inmatningsverktyget för handlingsplan.

24 Bilaga Statistik Kalmar län Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges. Sociala faktorer Vuxna Arbetslöshet Arbetslösheten ligger inom ramen för riksgenomsnittet. Under det närmsta året kommer både privata och offentliga arbetsgivare i länet att behöva nyanställa. Det finns också ett behov av att anställa för att ersätta personer som byter jobb eller som går i pension. Chansen att finna ett arbete i Kalmar län kommer därför att öka jämfört med förra året. Störst chans att få jobb finns inom områdena hälso- och sjukvård, data/it, utbildning samt bygg- och anläggning. Arbetsförmedlingen, Statistik och prognoser Flyktingmottagande Länet har tagit emot fler flyktingar än riksgenomsnittet i samtliga kommuner förutom Kalmar. Länet har svårt att etablera gruppen på arbetsmarknaden. Kolada Barn och unga Ungas livssituation från Ungdomar i årskurs 8 Generellt upplever ungdomarna i länet att levnadssituationen har förbättrats, är mer nöjda med sin livssituation vilket är i paritet med riksgenomsnittet. Ungas livssituation i siffror. LUPP Ungdomsarbetslösheten Ungdomsarbetslösheten i länet ligger i riksgenomsnittet. I länet var 22,7 % av de arbetslösa ungdomarna utrikesfödda medan motsvarande siffra för riket var 16,6 %. Regionförbundet i Kalmar län. Arbetsmarknadens utveckling, ungdomsarbetslösheten. Ungas livssituation i skolan Länets elevers upplevelse av stress är något högre än riksgenomsnittet bland rikets grundskoleungdomar. LUPP 2015 Statistik om barn och unga Andel barn med låg födelsevikt har ökat. Antal barn, per 1000, med låg födelsevikt Riket 11,2 11,6 12,7 Kalmar län 10,9 13,7 15,3 Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen

25 Andel barn i vård med placering utanför det egna hemmet har ökat. Andelen barn i vård med placering utanför det egnahemmet. Antal avser antal placerade barn per År 2011 År 2012 År 2013 Riket 104,2 114,2 120,7 Kalmar län ,6 137,9 Max18, Registret Insatser för barn och unga, Socialstyrelsen Folkhälsa Procentuellt fler självmord än riksgenomsnittet (7:e plats i riket) Självmord. Antal döda/ (medelfolkm., 15+ år). Standardiserade tal Kalmar län Riket Kvinnor 0,9 0,7 Män 2,8 1,7 Socialstyrelsen. Dödsorsaksregistret. (Folkhälsomyndigheten. Folkhälsodata) Lägre med eftergymnasial utbildning År Befolkningen efter eftergymnasial utbildning i procent Kalmar län Riket år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män Folkhälsomyndigheten Stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar Länet är dåligt på att utveckla rutiner, överenskommelser, planer för målgruppen. Ingen kommun har en brukarinflytes-samordnare (BISAM) Ingen kommun har brukarrevision Sex av kommunerna har inte gjort någon brukarundersökning. 10 av kommunerna har inte information via annonser i massmedia. Fyra kommuner har inte information via informationsblad. Sex kommuner har inte information via informationsguide Åtta kommuner erbjuder inte arbetsinriktad rehabilitering. Sex kommuner erbjuder inte hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning bostad först Åtta kommuner erbjuder inte social färdighetsträning Ingen kommun erbjuder socialt kooperativ/fontänhus Fyra kommuner erbjuder inte öppen verksamhet 10 kommuner erbjuder inte samlad plan för kompetensutveckling till personalen Sju kommuner erbjuder inte kontinuerlig ärendehandledning av handläggare inom socialpsykiatrin. Sju kommuner menar att personer inte gått från sysselsättning till förvärvsarbete inom socialpsykiatrin. 10 kommuner menar att personer inte gått till från sysselsättningsinsats till skyddat arbete inom socialpsykiatrin. Sex kommuner har inte rutiner för samordning med barn och unga inom socialpsykiatrin

26 Sex kommuner har inte rutiner för samordning med ekonomiskt bistånd inom socialpsykiatrin. Fem kommuner har inte rutiner för samordning med LSS inom socialpsykiatrin. Sex kommuner har inte rutiner för samordning med missbruk inom socialpsykiatrin. Sju kommuner har inte rutiner för samordning för våld i nära realtioner inom socialpsykiatrin. Åtta kommuner har inte rutiner för samordning med äldreomsorg inom socialpsykiatrin. Sex kommuner har inte uppsökande verksamhet för målgruppen. Ingen kommun har någon överenskommelse med arbetsförmedlingen inom socialpsykiatrin. Ingen kommun har någon överenskommelse med Försäkringskassan inom socialpsykiatrin. (Kolada) Vård och omsorg om äldre Här ligger länet bra till. (Kolada, Socialstyrelsen) Samordnad individuell plan (SIP) Antalet utförda SIP ligger länet i jämförelse med riket klar under. Enkäter mellan sept aug Enkäter denna peiod, per invånare. Kalmar län 0,56 enkäter. Riket 1,74 enkäter. (SIP kollen) Specialistpsykiatrin Vuxna Konsumtion Konsumtion av vårddagar inom allmänpsykiatrin ligger länet över genomsnittet i riket. Uppdrag psykisk hälsa Nationella kvalitetsregister Länet har ej dokumenterat i kvalitetsregisterna PsykosR, RättpsykK samt Riksät. Psykiatri kompassen Psykiatrisk tvångsvård. Antal patienter i sluten tvångsvård genom LPT ligger länet något över riksgenomsnittet. Psykiatrisk tvångsvård i öppen tvångsvård genom LPT, ligger länet över riksgenomsnittet. Psykiatrisk tvångsvård i öppen rättspsykiatrisk vård genom LRV, ligger länet över riksgenomsnittet. Socialstyrelsen Psykiatriska diagnoser i Kalmar län. Antal sjukfall psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Antalet patienter i öppen vård med neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom har ökat radikalt sen 2005 Antal patienter i öppen vård med neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom Ökning i procent Kalmar % län Riket % Socialstyrelsen