HMK. Höjddata års arbetsdokument. handbok i mät- och kartfrågor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HMK. Höjddata års arbetsdokument. handbok i mät- och kartfrågor"

Transkript

1 HMK handbok i mät- och kartfrågor Höjddata 2013 års arbetsdokument

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Om höjddata Vektordata Punktmoln Punkthöjder Brytlinjer Höjdkurvor TIN Raster Upplösning och interpolering Att tänka på kring rasterdata Höjdmodeller Markmodell Ytmodell Andra höjdmodeller Modell för ortorektifiering Objekthöjdsmodell Differensmodell Insamlingstekniker Luftburen laserskanning Luftburen fotografering Luftburen radar Fordonsburen insamling Geodetisk mätning Digitalisering Ajourhållning Kvalitetskontroll Produkter Terränganalys Övriga produkter Visualisering (33)

3 9 Lagring Antal decimaler Filformat Vektordata TIN Raster Datakomprimering Geografisk uppdelning Metadata (33)

4

5 1 Inledning Detta dokument behandlar höjddata i allmänhet, med tonvikt på data som utgör grunden för framställning av en topografisk höjdmodell. Djupdata eller modeller av bottenytan behandlas ej. 5 (33)

6 2 Om höjddata Med höjddata avses här alla typer av geodata med uppgifter om topografiska höjdförhållanden. Ofta är det markytans höjd som är av intresse, men även höjden på olika objekt ovan markytan är en vanlig typ av höjddata. Höjddata kan struktureras på olika sätt beroende på insamlingsteknik och användningsområde. 2.1 Vektordata Vektordata består av punkter, linjer eller polygoner med känd position både i plan och höjd. Höjdvärden kan antingen lagras som tredimensionella koordinater på geometrierna, eller som attribut till geometrier med endast plana koordinater. Det senare kan vara lämpligt för exempelvis höjdkurvor, som har samma höjd i varje brytpunkt Punktmoln Rekommendation Om ett markklassat punktmoln glesas ut till nyckelpunkter bör övriga punkter bevaras. Ett punktmoln består av en mycket stor mängd (miljontals) punkter med tredimensionella koordinater. På grund av den stora datamängden behövs en effektiv indexering för att få god prestanda vid bearbetning av ett punktmoln. För många tillämpningar behöver punkterna också klassas, vilket innebär att de förses med ett attribut som talar om vilken typ av objekt som har träffats (se Figur 1). Figur 1. Klassificerat punktmoln från luftburen laserskanning. 6 (33)

7 8 7A För att minska datamängden i ett punktmoln är det vanligt att det glesas ut med någon lämplig metod. Punktmoln som representerar markytan glesas vanligen ut till så kallade nyckelpunkter (model key-points). Detta innebär att punkter på naturliga brytlinjer som släntkrön bevaras, medan punkter på släta ytor som vägbanor reduceras. Övriga punkter bör dock bevaras, antingen som en fristående datamängd eller som en separat klass Punkthöjder Punkthöjder används främst för kartografisk representation av höjdförhållanden och består av en begränsad mängd utvalda punkter på platser av speciellt intresse. Punkterna placeras exempelvis på höjder och i sänkor, längs vägmitt, eller på specifika objekt ovan markytan. När man tar fram en punkthöjd från ett punktmoln kan man antingen välja ut ett faktiskt höjdvärde nära den önskade positionen, som då förflyttas, eller interpolera fram ett nytt höjdvärde. Att använda faktiska höjder ger normalt en lägre lägesosäkerhet, men att interpolera fram nya höjder kan minska genomslaget av eventuella grova fel. Punkthöjder är ett bra komplement till höjdkurvor, och ett yttäckande system av punkthöjder kan också vara ett sätt att indirekt redovisa kurvors höjd. Ett tätare system kan även användas för nybyggnadskartor och andra kartprodukter som kräver mer detaljerad höjdredovisning än vad höjdkurvor kan ge. Textsättning av punkthöjder är vanligtvis enklare än för höjdkurvor B Figur 2. Kommunal primärkarta med punkthöjder både nära vägmitt och ute i terrängen. 7 (33)

8 2.1.3 Brytlinjer Information Brytlinjer kan komplettera glesare höjddata och ge en höjdmodell som mer troget representerar den modellerade ytan. Om de behövs eller ej beror på vilka krav som ställs på att skarpa kanter troget återges i modellen. Naturliga ytor som markytan är generellt sett släta. De har ofta en viss textur eller ojämnhet, men skarpa kanter är ovanliga och ofta skapade av människan. För att återge skarpa kanter i en höjdmodell behövs en mycket hög punkttäthet och ett alternativ är att i stället representera kanterna med brytlinjer. Exempel på objekt som kan behöva brytlinjer för att troget återges i en höjdmodell är diken, vägkanter, broar och stödmurar. Eftersom det ofta handlar om stora datamängder är det vanligt att objekten mäts in med fotogrammetriska metoder, men till viss del kan de också tolkas direkt ur ett punktmoln. Det viktiga är att objekten mäts in med en osäkerhet som i både plan och höjd är likvärdig med eller lägre än den önskade lägesosäkerheten i slutprodukten. Vid skapande av ett TIN kan brytlinjerna integreras med nätverket, vilket förhindrar triangelbildning över brytlinjerna. På så sätt bevaras de skarpa kanterna i höjdmodellen. 8 (33)

9 2.1.4 Höjdkurvor Rekommendation Höjdkurvors ekvidistans bör vara minst 3 gånger större än den underliggande höjdmodellens mätosäkerhet i höjd. Ett lämpligt sätt att beskriva graden av generalisering av höjdkurvor är att ange en målskala där kurvorna ska vara kartografiskt tilltalande. Höjdkurvor används främst för kartografisk representation av höjdförhållanden och skapas normalt genom interpolering från en höjdmodell i TIN- eller rasterformat. Vad som är en passande ekvidistans för höjdkurvor styrs främst av den ursprungliga datamängdens lägesosäkerhet och täthet. Men även användningsområdet och den modellerade ytans karaktär påverkar valet. Lämplig ekvidistans för kurvor från laserdata finns i dokument Laserdata, luftburen insamling tabell 1. För att åstadkomma kartografiskt tilltalande kurvor är det ibland nödvändigt att utjämna den underliggande höjdmodellen innan framställning av höjdkurvor, något som samtidigt minskar detaljeringsgraden. Vanligtvis behövs också en viss generalisering av kurvorna, så att de får en mjukare form. Det kan exempelvis vara aktuellt att avlägsna mycket små polygoner, samt att tillämpa algoritmer för linjeförenkling och linjeutjämning. 9 (33)

10 Figur 3. Höjdkurvor beräknade från en markmodell baserad på luftburen laserskanning. I detta fall är markytan (en plöjd åker) nära horisontell och småkuperad, och kurvbilden har blivit alldeles för detaljerad. Här är det troligen nödvändigt med en viss utjämning av markmodellen. Eftersom höjdkurvor i första hand är en kartografisk produkt är textsättning av kurvorna ett viktigt moment. Kurvornas höjd, lagrade som koordinater eller attribut, bör sättas ut så tätt att man i varje trolig vy i målskalan utan svårighet kan avläsa ytans höjd. Tolkningen underlättas om exempelvis kurvan för var tionde meter ges ett tydligare manér. 10 (33)

11 Figur 4. Höjdkurvor över ett område där höjddata har samlats in med geodetisk mätning. 2.2 TIN Rekommendation Triangelbildning över områden som saknar mätningar bör förhindras. TIN (Triangulated Irregular Network) är en datastruktur som vanligtvis skapas genom Delaunay-triangulering av nyckelpunkter (noder). En fördel med TIN-strukturen är att den troget kan representera en yta med relativt få noder. En annan fördel är att datastrukturen gör det relativt enkelt att kombinera olika typer av höjddata. Nackdelen är att eventuella grova fel får stort genomslag. Triangelbildning över områden som saknar mätningar bör förhindras, till exempel genom att begränsa längden för trianglarnas sidor eller genom att använda brytlinjer. Det kan krävas manuell justering för att få en optimal triangulering. Ett TIN skapas vanligen internt av respektive programvara. Strukturen används ofta som mellansteg när man med hjälp av interpole- 11 (33)

12 ring vill gå från diskreta punkter (ofta ett punktmoln) till exempelvis höjdkurvor eller en höjdmodell i rasterformat. Vid projektering kan ett TIN ibland spela en mer central roll, och när en optimal triangulering är bestämd används den sedan som referens vid exempelvis planering och volymbestämning. Figur 5. TIN konstruerat från geodetiska mätningar. Notera att större områden som saknar mätningar har utelämnats. 2.3 Raster Höjddata i rasterformat (även grid eller rutnät) har en regelbunden struktur med höjdvärden i ett rätvinkligt rutnät med homogent avstånd. Varje värde representerar den genom interpolering beräknade höjden på den aktuella positionen. Geodata i rasterformat kan visualiseras antingen som diskreta punkter, eller som en kontinuerlig modell genom ytterligare interpolering. Geodata i rasterformat kan lagras effektivt eftersom plana koordinater endast behöver anges för en insättningspunkt. När även upplösningen är känd behöver sedan endast höjdvärdet anges för respektive position, vilket gör att datamängden minskar till ungefär en tredjedel. 12 (33)

13 Figur 6. Exempel på höjddata i textbaserat rasterformat (ASCII Grid). I filhuvudet anges insättningspunkt och upplösning som georeferens. Därefter behöver endast höjdvärdet anges för respektive position. Rasterstrukturen gör det också enkelt att tillämpa olika metoder för datakomprimering. Vanliga icke förstörande komprimeringsalgoritmer som LZW (Lempel-Ziv-Welch) kan ofta halvera datamängden, speciellt om antalet decimaler reduceras (ofta räcker två decimaler för en höjdmodell). Tack vare den enkla datastrukturen kan geodata i rasterformat analyseras och visualiseras enkelt och effektivt, och detta är den främsta orsaken till dess popularitet. 13 (33)

14 Figur 7. Raster interpolerat från geodetiska mätningar. Färgskalan representerar olika höjder, där blå är lägst. Notera att värdet för pixlar i ej mätta områden är inga data, men att en viss extrapolering har tillåtits. För visualisering används här närmaste granne-interpolering Upplösning och interpolering Rekommendation Lämplig upplösning för höjddata i rasterformat styrs främst av den ursprungliga datamängdens punktavstånd. Normalt bör upplösningen motsvara det genomsnittliga punktavståndet. Lämplig upplösning för raster från laserdata finns i dokument Laserdata, luftburen insamling tabell 1. Framställning av höjddata i rasterformat kräver alltid interpolering, vilket medför att höjdinformationen blir en approximation av den ursprungliga datamängden. Störst blir skillnaden vid låga upplösningar och i kraftigt kuperad terräng. Det finns många metoder för interpolering som är lämpliga för höjddata, och alla har olika styrkor och svagheter. En metod som fungerar bra i de flesta sammanhang är linjär interpolering i TIN. Styrkan med denna metod är att brytlinjer troget bevaras, men 14 (33)

15 svagheten är att grova fel får stort genomslag och måste elimineras före interpolering. <På sikt generella råd kring val av interpoleringsmetod.> Att tänka på kring rasterdata Rekommendation Metadata som upplyser om den ursprungliga datamängdens punktavstånd eller punkttäthet är ett viktigt komplement till höjddata i rasterformat och bör därför finnas. För att bibehålla högsta möjliga kvalitet hos höjddata i rasterformat bör man utgå från den ursprungliga datamängden vid förändring av upplösning eller transformation mellan olika koordinatsystem. Den homogena upplösningen hos höjddata i rasterformat kan orsaka att onödigt täta höjdvärden lagras på plana ytor. Samtidigt bibehålls den höga upplösningen även i områden med glest underlag, något som användaren bör uppmärksammas på genom någon typ av metadata. Ett alternativ är att markera områden som saknar mätningar som ogiltiga. Detta kan göras genom att sätta berörda höjdvärden till ett avvikande värde, som i filhuvud eller på annat sätt definieras som inga data (no data). En fördel med det är att man undviker eventuella motsättningar mot andra höjddata med högre kvalitet. Ett problem med höjddata i rasterformat är att förändring av upplösningen (så kallad omsampling), liksom transformation mellan olika koordinatsystem, kräver interpolering. Det kan i sin tur försämra kvaliteten. I många fall är dock denna försämring marginell och knappt märkbar. 15 (33)

16 3 Höjdmodeller Rekommendation Oavsett om höjdmodellen är i form av ett TIN eller ett raster bör eventuella ogiltiga områden (som saknar mätningar) hanteras. Information En höjdmodell består av en sammanhållen mängd höjddata som representerar en viss yta, exempelvis markytan. De flesta höjdmodeller redovisar höjder i ett visst höjdsystem, vanligen RH Men det finns även relativa höjdmodeller som redovisar höjdskillnader, exempelvis vegetationshöjd. En höjdmodell är kontinuerlig, så att man för varje plan position inom täckningsområdet kan beräkna höjden. Därför krävs också en definierad interpoleringsmetod, som sammanbinder diskreta höjddata till en kontinuerlig yta. Ett vanligt sätt är att sammanbinda punkter och brytlinjer till ett TIN, där höjden mellan noderna vanligtvis beräknas med linjär interpolering utifrån respektive triangels hörnpunkter. Ett annat sätt är att utifrån samma TIN, eller med annan lämplig interpoleringsmetod, omvandla diskreta höjddata till en höjdmodell i rasterformat. Men även till denna bör egentligen en lämplig interpoleringsmetod definieras, som talar om hur höjden för positioner mellan angivna höjdvärden beräknas. Oavsett om höjdmodellen är i form av ett TIN eller ett raster bör eventuella ogiltiga områden (som saknar mätningar) hanteras. I ett TIN kan man förhindra triangelbildning över sådana områden (se Figur 5). Till ett raster kan man antingen bifoga polygoner som omringar områdena, eller definiera ogiltiga värden som inga data (se avsnitt 2.3.2). 3.1 Markmodell I detta dokument används höjdmodell som en övergripande term, medan markmodell avser en modell av markytans höjd. Ett i många fall likvärdigt begrepp är terrängmodell. Markmodellen utelämnar alltså objekt ovan markytan, som vegetation och byggnader. Vilka detaljer som ingår i markytan är inte helt entydigt, och det kan ibland behöva specificeras. Detaljer som stenmurar eller diken kan ställa särskilda krav på både insamling 16 (33)

17 och bearbetning av data, och kan därmed även innebära högre kostnader om de ska inkluderas. Figur 8. Markmodell baserad på luftburen laserskanning med både färgskala, terrängskuggning och höjdkurvor. Notera att kurvorna till höger har för hög detaljeringsgrad. 3.2 Ytmodell Rekommendation Temporära objekt som fordon bör om möjligt uteslutas ur en ytmodell. En ytmodell inkluderar även objekt ovan markytan, och redovisar alltså höjder ovanpå eventuell vegetation och byggnader. Figur 9. Ytmodell baserad på luftburen laserskanning med färgskala och terrängskuggning. 17 (33)

18 3.3 Andra höjdmodeller Modell för ortorektifiering En höjdmodell för ortorektifiering är vanligen en markmodell som inkluderar broar och andra upphöjda objekt som bär vägar och järnvägar, som annars deformeras i det färdiga ortofotot. För korrekt redovisning av broar är brytlinjer ofta en nödvändighet, men i vissa fall kan det räcka med speciellt anpassade interpoleringsalgoritmer för att framställa en funktionell höjdmodell. För att skapa ett så kallat sant ortofoto måste höjdmodellen också inkludera byggnader och eventuellt även vegetation. För mer information om höjdmodeller för ortorektifiering se dokument Ortofoto, avsnitt Rektifieringsmodell. <Ortofotodokumentet är ännu inte publicerat> Objekthöjdsmodell En objekthöjdsmodell redovisar höjden för objekt ovan mark, främst vegetation och byggnader. I princip skapas modellen genom att markmodellen subtraheras från ytmodellen och därför kallas den ibland för normaliserad ytmodell. Modellen redovisar alltså inte höjder i ett höjdsystem, utan höjdskillnader relativt markytan. Figur 10. Objekthöjdsmodell överlagrad med terrängskuggning. Den gröna färgen blir mörkare med ökad objekthöjd, och övergår slutligen i rött. Grå områden har öppen mark. 18 (33)

19 3.3.3 Differensmodell En differensmodell redovisar höjdskillnader mellan två höjdmodeller, och används för bland annat volymberäkningar och redovisning av motsättningar mellan olika höjdmodeller över samma område. Figur 11. Differensmodell beräknad genom subtraktion av en markmodell från en annan. I blå och röda områden skiljer sig modellerna åt. 19 (33)

20

21 4 Insamlingstekniker Vid insamling av höjddata är målet ofta att bygga upp en höjdmodell. Vilken insamlingsteknik som väljs beror till stor del på områdets storlek, men också på kvalitetskraven. <På sikt bör insamlingstekniker kopplas till standardnivåer för höjdmodeller.> 4.1 Luftburen laserskanning Luftburen laserskanning är den i dag vanligaste tekniken för insamling av höjdinformation över stora ytor. Tekniken är effektiv och förmår avbilda markytan även under måttligt tät vegetation. För mer information se dokument Laserdata, luftburen insamling. 4.2 Luftburen fotografering Innan laserskanningen utvecklades var luftburen fotografering den vanligaste tekniken för insamling av höjdinformation över stora ytor. Med fotogrammetriska metoder kan punkthöjder och brytlinjer mätas in manuellt, och i dag finns även potential för att skapa punktmoln med hög kvalitet genom automatisk bildmatchning. För mer information se dokument Laserdata, luftburen insamling. För att en höjd ska kunna mätas fotogrammetriskt måste samma punkt vara väl synlig i minst två flygbilder. Det gör att endast öppen mark kan karteras med denna teknik. I stadsmiljö krävs av samma anledning stor övertäckning mellan flygbilder. 4.3 Luftburen radar Interferometric Synthetic Aperture Radar (InSAR eller IfSAR) är en teknik som gör det möjligt att mycket snabbt samla in höjddata över stora områden. Fördelen med radar är att tekniken kan användas från mycket hög höjd och även genom ett molntäcke. Luftburen radar fungerar dock bäst i öppen terräng, och har problem i både skog och stadsmiljö. Lägesosäkerheten är också betydligt högre än för luftburen laserskanning, och standardosäkerheten i höjd ligger vanligen runt 1 meter. 4.4 Fordonsburen insamling Fordonsburen laserskanning med mobila system kan användas för att samla in höjddata bland annat i stadsmiljö. Eftersom insamlingsavståndet är mindre kan en mycket hög detaljeringsgrad uppnås. Det gör det möjligt att exempelvis kartera kantsten och andra detaljer som kan vara viktiga exempelvis vid detaljerad översväm- 21 (33)

22 ningskartering. För mer information om tekniken se dokument laserdata, fordonsburen insamling. 4.5 Geodetisk mätning För små områden kan ibland geodetisk mätning vara den mest effektiva metoden för insamling av höjddata. Mätningen utförs vanligen med GNSS-teknik, totalstation eller terrester (stationär) laserskanner. Vid mätning för en markmodell är fördelen med GNSS och totalstation att den som utför mätningen direkt kan mäta in punkter och linjer där markytan bryter. Vad som utgör markyta eller ej avgörs alltså redan ute i fält, och någon efterföljande klassificering behövs inte. Geodetisk mätning ger alltså förutsättningar för insamling av höjddata med mycket hög kvalitet. Samtidigt måste den som utför mätningen kunna tolka terrängen och hitta nyckelpunkterna. Det kan vara svårt att i fält överblicka området och avgöra var mätningar bör göras. Ett alternativ är att med terrester laserskanning samla in ett punktmoln och i efterhand välja ut lämpliga punkter med manuella eller automatiska metoder. 4.6 Digitalisering Digitalisering av äldre analogt material används endast i undantagsfall och beskrivs inte vidare här. 22 (33)

23 5 Ajourhållning Liksom övriga geodata måste höjddata uppdateras i takt med förändringar i topografin. Det leder ofta till att en från början homogen datamängd med tiden kommer att bestå av data med olika ursprung. Det är då mycket viktigt med spårbarhet, så att varje del av datamängden kan kopplas till metadata som beskriver dess ursprung och kvalitet (se avsnitt 10). 23 (33)

24 6 Kvalitetskontroll Rekommendation För en höjdmodell baserad på laserdata kan till viss del metodik från dokument Laserdata, luftburen insamling avsnitt Lägesosäkerhet tillämpas för kontroll av lägesosäkerhet. Övrig testning bör utföras med stöd av SIS-TS 21145:2007 Statistisk provning av digital markmodell. Kvaliteten på en färdig höjdmodell beror till stor del på mätosäkerheten för den insamlingsteknik som valts. Men även klassificering av punktmoln, liksom interpolering, har stor inverkan på resultatet. Andra vanliga felkällor är hantering av referenssystem, geoidmodeller och transformationer. 24 (33)

25 7 Produkter Rekommendation Vid leverans av produkter från en höjdmodell kan bör det tydligt framgå vilken metodik och beräkningsmetod som använts för att ta fram respektive produkt. 7.1 Terränganalys Grunden för många analyser på en markmodell är en beräkning av respektive delytas normalvektor, det vill säga av markytans lutning och lutningsriktning. Beräkningen kan utföras på olika sätt, delvis beroende på typ av markmodell (TIN eller raster). Resultatet är i båda fallen oftast en ny modell i rasterformat. Figur 12. En markmodells lutning i gråskala. Exempel på andra vanliga analyser på en markmodell är beräkning av krökning och textur, som båda ger ytterligare information om markytans karaktär. 7.2 Övriga produkter Många geodataprodukter baseras helt eller delvis på en höjdmodell. Några vanliga exempel är stabilitetskartering, avrinnings- och översvämningskartering, siktanalyser, samt utbredning av buller, 25 (33)

26 luftföroreningar eller radiovågor. I de flesta fall krävs kompletterande data. Figur 13. Siktanalys där de skära områdena är synliga från en utsiktspunkt nära bildens mitt. 26 (33)

27 8 Visualisering En höjdmodell kan visualiseras på många olika sätt, där målet är att tydliggöra ytans karaktär. En vanlig metod är att representera ytans höjdvariationer med en lämplig färgskala. En annan intuitiv metod är terrängskuggning, där ytans höjdvariationer representeras av dess reflektans i förhållande till en fiktiv ljuskälla. Det är också vanligt med en kombination av dessa metoder (se Figur 9 för ett exempel). För en mer exakt visualisering med möjlighet till detaljerad tolkning är punkthöjder och höjdkurvor effektiva (se Figur 2 för ett exempel). 27 (33)

28 9 Lagring 9.1 Antal decimaler Rekommendation Antal decimaler vid lagring av höjddata bör motsvara mätosäkerheten. Höjder anges normalt som decimaltal i enheten meter. Onödigt många decimaler kan öka datamängden och två är tillräckligt för de flesta markmodeller. Höjdmodeller för noggrann projektering kan ibland ha en mätosäkerhet på millimeternivå och då krävs följaktligen tre decimaler. 9.2 Filformat Rekommendation Man bör eftersträva att använda öppna eller väl dokumenterade filformat så att utbyte mellan olika system underlättas. Det kan ibland vara en fördel att använda textbaserade filformat som kan inspekteras med valfri texteditor, till skillnad från binära format där datainnehållet endast kan läsas maskinellt. Höjddata kan även lagras i en databas, vilket kan vara att föredra om data ska bearbetas av många användare. För att få prestanda i hanteringen av de ofta stora datamängderna krävs då en effektiv indexering. Det förekommer en mängd olika filformat för lagring av höjddata, och valet av format beror i första hand på datastrukturen Vektordata Det finns många filformat som är lämpliga för lagring av höjddata i vektorformat (punkter, linjer eller ytor). Några vanligt förekommande är Shape, TAB eller MIF/MID, samt XML-baserade format som KML och olika varianter av GML. Även filformat avsedda för CAD (Computer-Aided Design), exempelvis DWG/DXF och DGN kan användas, men har ofta en mer komplex struktur för både geometri och attribut. Ett lämpligt filformat för alla typer av punktmoln är LASer File Fomat (LAS), version 1.2 eller senare. Detta format är främst avsett 28 (33)

29 för laserdata, men kan användas även för punktmoln skapade med annan teknik TIN TIN är en datastruktur som ofta skapas internt av respektive programvara, vanligtvis genom Delaunay-triangulering. Något vanligt förekommande filformat finns inte, utan det är noderna i nätverket som utbyts, alternativt de sammanbindande linjerna eller själva trianglarna. Både noder, linjer och trianglar lagras som vektordata. Triangulering av en uppsättning noder kan ge olika resultat beroende på vilken metodik som används, och ibland behöver också resultatet justeras manuellt. Därför kan det vara en fördel att lagra linjer eller trianglar, vilket garanterar en identisk yta oavsett programvara. 29 (33)

30 9.2.3 Raster Det finns många filformat som är lämpliga för lagring av höjddata i rasterformat. Två vanligt förekommande är TIFF (Tagged Image File Format) och ASCII Grid. Det som krävs av formatet är dels att det kan lagra höjdvärden som flyttal, dels att det inte använder förstörande komprimering. Annars vanliga rasterformat som GIF och JPEG kan därför inte användas. Vissa filformat för rasterdata har inbyggd georeferens där insättningspunkt och upplösning anges i filhuvudet. Andra format, exempelvis vanlig TIFF, kräver en kompletterande fil med denna information. Ett vanligt filformat för detta är world file, som är en textfil med information om bland annat insättningspunkt och upplösning. 9.3 Datakomprimering Krav Förstörande komprimering ska inte användas vid lagring av höjddata i rasterformat med inbyggd komprimering. Många filformat lämpliga för höjddata kan komprimeras kraftigt med vanligt förekommande algoritmer. Nackdelen med komprimerade data är den längre tid som krävs för åtkomsten, något som måste vägas mot den kortare överföringstiden om filerna distribueras. Vissa rasterformat, exempelvis TIFF, har inbyggd komprimering som kan utnyttjas. Icke förstörande algoritmer som LZW (Lempel- Ziv-Welch) kan med fördel tillämpas, medan förstörande algoritmer som JPEG inte ska användas. 9.4 Geografisk uppdelning Krav Vid leverans av höjddata med geografisk uppdelning ska en indexfil alltid bifogas, där datafilernas utbredning redovisas som polygoner med filnamnet som attribut. Rekommendation 30 (33)

31 Det rekommenderas att använda en geografisk uppdelning enligt Lantmäteriets indexsystem för SWEREF 99. Höjddata bör levereras i hanterbara filstorlekar och därför krävs normalt någon form av geografisk uppdelning, vanligen i form av ett rutsystem. En logisk namngivning av filerna bör tillämpas, gärna där koordinaterna för något hörn av respektive ruta ingår. En geografisk uppdelning enligt Lantmäteriets indexsystem för SWEREF 99 kan tillämpas både för SWEREF 99 TM och för lokala projektionszoner. För lämplig indelning i indexrutor av höjddata baserat på laserdata se dokument Laserdata, luftburen insamling tabell (33)

32

33 10 Metadata Krav Varje del av en datamängd ska ha en koppling till metadata som beskriver dess ursprung och kvalitet. Aktualitet och förväntad lägesosäkerhet ska anges. För vektordata används med fördel metadata på objektnivå, så att ursprung och kvalitet för varje individuell punkt, linje eller polygon kan spåras. Även ett TIN kan hanteras på samma sätt. För rasterdata är situationen mer komplicerad, och spårbarheten blir ofta begränsad. I den mån det är möjligt bör dock områden med likartat ursprung och kvalitet avgränsas, till exempel genom kompletterande polygoner med koppling till metadata. 33 (33)

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning 1(11) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2014-12-12 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1

Läs mer

GSD-Höjddata, grid 50+ nh

GSD-Höjddata, grid 50+ nh 1(5) Datum: Dokumentversion: 2016-12-01 1.1 Produktbeskrivning: GSD-Höjddata, grid 50+ nh LANTMÄTERIET 2016-12-01 2 (5) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet

Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet Geodata och tjänster från Lantmäteriet som ingår i FUK 25 nov 2014 Lunds universitet Julie Mostert Innehåll Lantmäteriets Geodata som ingår i FUK Geodata för nedladdning Geodatatjänster Övrigt av intresse

Läs mer

GSD-Höjddata, grid 50+ hdb

GSD-Höjddata, grid 50+ hdb 1(9) Datum: Dokumentversion: 2016-12-01 2.3 Produktbeskrivning: GSD-Höjddata, grid 50+ hdb LANTMÄTERIET 2016-12-01 2 (9) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk

Läs mer

Ny Nationell Höjdmodell (NNH)

Ny Nationell Höjdmodell (NNH) Ny Nationell Höjdmodell (NNH) Laserskanning (LiDAR) Aerial photo 3D-model of same area Graphics: DN/Stefan Rothmaier Den Nya Nationella Höjdmodellen (NNH) Framställs med hjälp av laserskanning Ger ett

Läs mer

1(10) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

1(10) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning 1(10) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2016-12-01 1.1 1.0.1 Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning LANTMÄTERIET 2016-12-01 2 (10) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...

Läs mer

Ny Nationell Höjdmodell (NNH)

Ny Nationell Höjdmodell (NNH) Ny Nationell Höjdmodell (NNH) Gunnar Lysell, Vattenstämman 2012-05-15 gunnar.lysell@lm.se Klimat- och sårbarhetsutredningen Utredningen, SOU 2007:60, föreslog att: Lantmäteriet bör få resurser för att

Läs mer

Höga vattenflöden/las-data/kris-gis. Mora Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn

Höga vattenflöden/las-data/kris-gis. Mora Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn Höga vattenflöden/las-data/kris-gis Mora 2016-03-10 Ulf Henriksson, Falu kn Lars Robertsson, Borlänge kn Fakta om laserskanning NNH, Ny Nationell Höjdmodell Laserskanning utförs från flygplan och ger laserdata

Läs mer

Karta 1:10 000, raster

Karta 1:10 000, raster 1(8) Datum: Dokumentversion: 2017-12-19 1.0 Produktbeskrivning: Karta 1:10 000, raster LANTMÄTERIET 2017-12-19 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

Ny Nationell Höjdmodell

Ny Nationell Höjdmodell Ny Nationell Höjdmodell Janos Böhm Anpassning till ett förändrat klimat 2010-04-21/22 Malmö Ny nationell höjdmodell Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU 2007:60) att Lantmäteriet

Läs mer

Hur man arbetar med OL Laser

Hur man arbetar med OL Laser Hur man arbetar med OL Laser - Kortfattad handledning för nybörjare - 1. Att arbeta med OL Laser Det här dokumentet är en kortfattad beskrivning av hur man arbetar med programmet OL Laser för att skapa

Läs mer

Kartritarutbildning Sälen 2011-06-29 2011-07-01 Övningar. Dokumenttyp Instruktion Område Övningar

Kartritarutbildning Sälen 2011-06-29 2011-07-01 Övningar. Dokumenttyp Instruktion Område Övningar Kartritarutbildning Sälen 2011-06-29 2011-07-01 Jerker Boman/+46 (0)+46 (0)26 546321 2011-06-28 1 (22) Innehållsförteckning Övning 1 Installera OL Laser 3 Ladda ner installationsfiler... 3 Installera OL

Läs mer

1 (9) Version 1.0 ERFARENHETER OCH PRAKTISKA RÅD VID ANVÄNDNING AV NNH (BILAGA TILL PRODUKTBESKRIVNING)

1 (9) Version 1.0 ERFARENHETER OCH PRAKTISKA RÅD VID ANVÄNDNING AV NNH (BILAGA TILL PRODUKTBESKRIVNING) L A N T M Ä T E R I E T 1 (9) ERFARENHETER OCH PRAKTISKA RÅD VID ANVÄNDNING AV NNH (BILAGA TILL PRODUKTBESKRIVNING) 2011-11-04 Version 1.0 Bakgrund Lantmäteriets laserskanning av landet resulterar i en

Läs mer

GSD-Terrängkartan, raster

GSD-Terrängkartan, raster 1(6) D atum: D ok umentversion: 2015-10-01 1.2 Produktbeskrivning: GSD-Terrängkartan, raster LANTMÄTERIET 2015-10-01 2 (6) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk

Läs mer

Texturerade 3D-modeller

Texturerade 3D-modeller Texturerade 3D-modeller från flygbilder och gatubilder Helén Rost Caroline Ivarsson (examensarbete 2014) Bakgrund 3D-modeller används idag allt oftare för att Visualisera Planera Utvärdera Kommunicera

Läs mer

Jämförelse av överlappande höjdmodeller

Jämförelse av överlappande höjdmodeller L A N T M Ä T E R I E T 1 (10) PM Jämförelse av överlappande höjdmodeller 2011-07-01 Dnr Jämförelse av överlappande höjdmodeller Bakgrund Vid uppbyggnaden av Ny nationell höjdmodell kommer laserskanningen

Läs mer

GSD-Fastighetskartan, sammanslagen raster

GSD-Fastighetskartan, sammanslagen raster 1 Datum: Dokumentversion: 2016-01-13 1.4 Produktbeskrivning: GSD-Fastighetskartan, sammanslagen raster tillämpa Date för texten som ska visas här. 2(6) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1

Läs mer

Produktbeskrivning: Historiska ortofoton

Produktbeskrivning: Historiska ortofoton L A N T M Ä T E R I E T 1(12) Datum: Dokumentversion: 2012-12-04 1.1 Produktbeskrivning: Historiska ortofoton Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

Solpotentialstudier Hur?

Solpotentialstudier Hur? Solpotentialstudier Hur? Verktyg, metoder och dataunderlag Mats Elfström / mats.elfstrom@giskraft.com Potentialuppskattning i byggd miljö Olika verktyg Olika typer av data Rumslig analys Summering Vidare

Läs mer

Lantmäteriets Nationella Höjdmodell

Lantmäteriets Nationella Höjdmodell Lantmäteriets Nationella Höjdmodell Uppbyggnad Produkter Användning Nya tjänster Kristina.kallur.jaderkvist@lm.se Klimat- och sårbarhetsutredningen Utredningen, SOU 2007:60, föreslog att: Lantmäteriet

Läs mer

Produktbeskrivning: GSD-Tätort, raster

Produktbeskrivning: GSD-Tätort, raster 1(6) D atum: D ok umentversion: 2015-10-01 1.7 Produktbeskrivning: GSD-Tätort, raster LANTMÄTERIET 2015-10-01 2 (6) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

NNH-data för 3Dvisualisering

NNH-data för 3Dvisualisering NNH-data för 3Dvisualisering av byggnader med FME FME World Tour 2016 lars.robertsson@borlange.se Hörsalen 10:00-10:30 Fakta om laserskanning NNH, Ny Nationell Höjdmodell Laserskanning utförs från flygplan

Läs mer

Förädlade produkter från NNH-data. Christofer Grandin

Förädlade produkter från NNH-data. Christofer Grandin Förädlade produkter från NNH-data Christofer Grandin Förädlade produkter från NNH Laserpunkter Mark - Grid, TIN - Lutningsindex, skuggning, relief, höjdkurvor - Brytlinjer Byggnader / Infrastruktur - Byggnader

Läs mer

Tekniköversikt. Flygfoto och laserskanning Höjdmodeller, ortofoto och 3D-modeller

Tekniköversikt. Flygfoto och laserskanning Höjdmodeller, ortofoto och 3D-modeller Tekniköversikt Flygfoto och laserskanning Höjdmodeller, ortofoto och 3D-modeller Innehåll Teknik - Laserskanning / flygfotografering och bildmatchning - Georeferering Plattformar - Flygplan (FW - Fixed

Läs mer

3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg. Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg

3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg. Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg 3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg Insamlingsmethoder Digital fotogrammetri (fotogrammetrisk kartering) Flygburen laserskanning Bilburen laserskanning

Läs mer

Laserdata till Orienteringskartor

Laserdata till Orienteringskartor 2011-05-15 Laserdata till Orienteringskartor Jerker Boman, Gävle Orienterings Klubb Sammanfattning Gävle Orienterings Klubb beslutade tidigt att undersöka hur Laserdata från NNH projektet skulle kunna

Läs mer

HMK. Geodesi: Teknisk specifikation och metodval. handbok i mät- och kartfrågor

HMK. Geodesi: Teknisk specifikation och metodval. handbok i mät- och kartfrågor HMK handbok i mät- och kartfrågor Geodesi: Teknisk specifikation och metodval Arbetsdokument juli 2015 Förord juli 2015 HMK-Geodesi arbetsdokument 2015 består av fyra dokument som tillsammans utgör HMK-Geodesi.

Läs mer

Bearbetning av Terrängmodell över Göta och Nordre Älv (SWEREF99TM RH2000)

Bearbetning av Terrängmodell över Göta och Nordre Älv (SWEREF99TM RH2000) Bearbetning av Terrängmodell över Göta och Nordre Älv (SWEREF99TM RH2000) Thomas Hedvall 2010-05-14 1 (9) Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2010-05-14 3054900 Författare

Läs mer

Förankringsmöte Svensk geoprocess version 3.0 Test 1. Mätningsanvisningar Byggnad

Förankringsmöte Svensk geoprocess version 3.0 Test 1. Mätningsanvisningar Byggnad Förankringsmöte Svensk geoprocess version 3.0 Test 1 Mätningsanvisningar Byggnad Bakgrund Mätningsanvisningarna bidrar till enhetliga geodata. är ett komplement till Svensk geoprocess geodataspecifikationer

Läs mer

MÄT-R MÄTNINGSTEKNISK REDOVISNING

MÄT-R MÄTNINGSTEKNISK REDOVISNING Uppdragsnr: 10209303 1 (7) MÄT-R MÄTNINGSTEKNISK REDOVISNING Projektnamn: Väg 939 Projektnummer: 10209303 WSP Samhällsbyggnad Laholmsvägen 10 302 66 Halmstad Besök: Laholmsvägen 10 Tel: +46 10 722 50 00

Läs mer

Introduktion till geografisk informationsbehandling. Infrastruktur för geografiska data. Användning av geografiska data

Introduktion till geografisk informationsbehandling. Infrastruktur för geografiska data. Användning av geografiska data Kapitel 1 Introduktion till geografisk informationsbehandling Lars Harrie och Lars Eklundh 1.1 Inledning... 14 1.2 Tillämpningar inom geografisk informationsbehandling... 15 1.2.1 Användning av geografisk

Läs mer

GSD-Fjällkartan, raster

GSD-Fjällkartan, raster 1(7) D atum: D ok umentversion: 2015-06-11 1.5 Produktbeskrivning: GSD-Fjällkartan, raster LANTMÄTERIET 2015-06-11 2 (7) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk

Läs mer

Allmän beskrivning: GSD - Höjddatabanken

Allmän beskrivning: GSD - Höjddatabanken L A N T M Ä T E R I V E R K E T 1 (5) Datum: Version: 1998-01-29 1.2 Allmän beskrivning: GSD - Höjddatabanken Detta dokument ger en allmän beskrivning av GSD-Höjddatabanken. Vid en leverans till kund kan

Läs mer

HMK SyostGIS

HMK SyostGIS HMK 2014 SyostGIS 2014-11-11 C Bakgrund HMK HMK Handbok till Mätningskungörelsen gavs ut 1993-1995 Teknikbeskrivningar samt stöd för kvalitetskontroll och upphandling av mättjänster 9 delar HMK-Geodesi,

Läs mer

Laserskanning och orienteringskartritning

Laserskanning och orienteringskartritning Laserskanning och orienteringskartritning SOFT:s kartritningskurs 29 juni 1 juli 2011 i Sälen Gunnar Lysell, SOFT & Lantmäteriet gunnar.lysell@lm.se GeoXD AB Det aktuella läget»traditionella analoga flygbilder

Läs mer

Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar

Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar Scanning utförd maj 2006 Mats Nyborg 2006-11-16 VATTENFALL POWER CONSULTANT Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer

Läs mer

HMK. handbok i mät- och kartfrågor. Laserdata

HMK. handbok i mät- och kartfrågor. Laserdata HMK handbok i mät- och kartfrågor Laserdata 2014 Förord 2014 HMK-Laserdata 2014 är projektet Geodatainsamlings andra officiella dokument. Dokumentstrukturen är baserad på pilotdokumentet HMK-Bilddata 2013.

Läs mer

HMK. Lägesosäkerheten i geodata likheter och olikheter. Teknisk rapport 2016:3. Thomas Lithén & Clas-Göran Persson. handbok i mät- och kartfrågor

HMK. Lägesosäkerheten i geodata likheter och olikheter. Teknisk rapport 2016:3. Thomas Lithén & Clas-Göran Persson. handbok i mät- och kartfrågor HMK handbok i mät- och kartfrågor handbok i mät- och kartfrågor Teknisk rapport 2016:3 Lägesosäkerheten i geodata likheter och olikheter Thomas Lithén & Clas-Göran Persson Författarnas kontaktuppgifter

Läs mer

Mät och Kart 2017 Noggrannheter UAS

Mät och Kart 2017 Noggrannheter UAS Noggrannheter UAS Anders Huhta Metria AB Metria rikstäckande mät- och konsultbolag. Vi är cirka 260 personer finns på 24 orter i Sverige. Metria är ett av landets ledande företag i branschen, vi kompetens

Läs mer

HMK. handbok i mät- och kartfrågor. Fordonsburen laserdatainsamling

HMK. handbok i mät- och kartfrågor. Fordonsburen laserdatainsamling HMK handbok i mät- och kartfrågor Fordonsburen laserdatainsamling 2014 Förord 2014 HMK-Fordonsburen laserdatainsamling 2014 är projektet Geodatainsamlings tredje officiella dokument. Dokumentstrukturen

Läs mer

Kartografisk information ur laserdata

Kartografisk information ur laserdata L A N T M Ä T E R I E T 1 (31) PM Kartografisk information ur laserdata 2011-11-07 Dnr Kartografisk information ur laserdata Bakgrund Lantmäteriet ajourhåller Grundläggande geografiska data (GGD) dels

Läs mer

NVDB Teknisk lösning Längder i NVDB

NVDB Teknisk lösning Längder i NVDB SPECIFIKATION 1(9) NVDB Teknisk lösning Längder i NVDB Ändringsförteckning: snr Orsak samt ändring mot tidigare version Ansvarig 0.1 2006-04-28 Första utkast. HLi 0.2 2006-08-15 Uppdatering av Nilsson

Läs mer

Hjälp/Instruktion OL Laser

Hjälp/Instruktion OL Laser Jerker Boman/+46 (0)+46 (0)26 546321 2012-04-16 1.3 1 (44) Innehållsförteckning Installera 4 Ladda ner installationsfiler... 4 Installera... 4 Läsa in laserdata, få information och spara laserdata 8 Öppna

Läs mer

Triangulering och bygge av sammansatt markmodell i Novapoint DCM

Triangulering och bygge av sammansatt markmodell i Novapoint DCM Triangulering och bygge av sammansatt markmodell i Novapoint DCM Vid triangulering är det ofta önskvärt att ytan som skapas följer brytlinjer i terrängen som till exempel vägkanter, eller dikesbottnar.

Läs mer

Taxa för verksamhetsområdet geodata i Sundbybergs stad

Taxa för verksamhetsområdet geodata i Sundbybergs stad Taxa för verksamhetsområdet geodata i Sundbybergs stad Antagen av kommunfullmäktige den 21 november 2016, 413, Att börja gälla från 1 januari 2017 SUNDBYBERGS STAD STADSMILJÖ- OCH SERVICEFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Svar: Ja, detta är funktionalitet som är planerad. Vi jobbar nu med två lösningar, en gratis Viewer likt NP Bas och en webbaserad version.

Svar: Ja, detta är funktionalitet som är planerad. Vi jobbar nu med två lösningar, en gratis Viewer likt NP Bas och en webbaserad version. Rev 2 2013-07-04 Under vår Roadshow fick vi en del frågor angående Novapoint 19. För att svaren på frågorna skall nå ut till så många som möjligt av er användare har vi sammanställt de vanligaste frågorna

Läs mer

Lantmäteriets bildförsörjningsprogram och nationella höjdmodell. Framtida planer. Mikael R Johansson Produktutvecklare

Lantmäteriets bildförsörjningsprogram och nationella höjdmodell. Framtida planer. Mikael R Johansson Produktutvecklare Lantmäteriets bildförsörjningsprogram och nationella höjdmodell Framtida planer Mikael R Johansson Produktutvecklare 2017-05-19 Bild och höjd närmar sig varandra och kraven på aktualitet och 3D data ökar

Läs mer

Prislistan baseras på taxan för byggnadsnämndens verksamheter som beslutades av kommunen 2014-06-16.

Prislistan baseras på taxan för byggnadsnämndens verksamheter som beslutades av kommunen 2014-06-16. 1(7) Prislista för kartor, geodata, GIS, mättjänster och mätningsteknisk service. Kontoret för samhällsbyggnad, kart- och GIS-enheten 194 80 Upplands Väsby Tel. växel 08-590 970 00 2015-05-15 Prislistan

Läs mer

Produktbeskrivning: Historiska Ortofoton

Produktbeskrivning: Historiska Ortofoton 1(10) Datum: Dokumentversion: 2017-02-10 1.4 Produktbeskrivning: Historiska Ortofoton LANTMÄTERIET 2017-02-10 2 (10) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

Beställning av laserdata från Lantmäteriets skanning

Beställning av laserdata från Lantmäteriets skanning Beställning av laserdata från Lantmäteriets skanning I takt med att landet täcks av laserdata ur Lantmäteriets rikstäckande skanning så kommer dessa data att utgöra en viktig informationskälla för många

Läs mer

Aktuellt från Lantmäteriet

Aktuellt från Lantmäteriet Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Höör 29 maj Julie Mostert Öppna geodata för ett effektivare samhälle Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess Samverkansprojektet Svensk geoprocess A. I samverkan tas enhetliga specifikationer och samverkansprocesser fram Pär Hedén, Lantmäteriet Lars Malmestål, Järfälla kommun B. Nationella geodetiska referenssystem

Läs mer

Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat.

Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat. GeoDataEnheten Kulturgeografiska Institutionen 106 91 Stockhlm Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat. 1993 Stefan Ene INNEHÅLL Inledning Omvandling av koordinatsatta

Läs mer

RAPPORT. NNH i Trafikverket. Borlänge. FoI-uppdrag

RAPPORT. NNH i Trafikverket. Borlänge. FoI-uppdrag RAPPORT NNH i Trafikverket Borlänge FoI-uppdrag 2011-10-06 Dokumenttitel: NNH i Trafikverket Skapat av: Staffan Bengtsson Dokumentdatum: 2011-10-06 Dokumenttyp: Rapport publikationsnummer 2012:198 Version:

Läs mer

Distribution av skogliga grunddata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Distribution av skogliga grunddata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Distribution av skogliga grunddata Grundprodukter Produkter Spridningskanaler Producent Tidplan Visningstjänst Nedladdningsbart Trädhöjdsraster Ja Nej Upphandlat Tillgängligt* Virkesförråd Ja Ja SLU Tillgängligt*

Läs mer

Johanna Fröjdenlund, Lantmäteriet. Nationella geodata i 3D (4D) Kf Stockholm läns geodataråd,

Johanna Fröjdenlund, Lantmäteriet. Nationella geodata i 3D (4D) Kf Stockholm läns geodataråd, Johanna Fröjdenlund, Lantmäteriet Nationella geodata i 3D (4D) Kf Stockholm läns geodataråd, 151105 Den Nationella höjdmodellen har banat väg för det fortsatta arbetet med geodata i 3D Vad ska vi prata

Läs mer

Terrängmodellering Göta Älv

Terrängmodellering Göta Älv Terrängmodellering Göta Älv Thomas Hedvall 2008-06-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2008-05-25 2412100 Författare Uppdragsnamn Thomas Hedvall Beställare Vattenfall

Läs mer

PRODUKTKATALOG FÖR GEODATA. "Vi är ett nav för geografisk information i staden"

PRODUKTKATALOG FÖR GEODATA. Vi är ett nav för geografisk information i staden PRODUKTKATALOG FÖR GEODATA "Vi är ett nav för geografisk information i staden" Göteborgs Stad förvaltar stora mängder geografiska data som kan användas I flera olika sammanhang. Hos oss hittar du flygbilder,

Läs mer

Från laserdata till kvalitetsäkrad höjdmodell. Christofer Grandin. christofer.grandin@blomasa.com

Från laserdata till kvalitetsäkrad höjdmodell. Christofer Grandin. christofer.grandin@blomasa.com Från laserdata till kvalitetsäkrad höjdmodell Christofer Grandin christofer.grandin@blomasa.com Blom i Europa Blom-kontor (22st, ca 1 000 anställda ) Länder med Blom Pictometry snedbilder Från laserdata

Läs mer

Samhällsmätning i förändring

Samhällsmätning i förändring Samhällsmätning i förändring Förord I kommunerna finns en omfattande mätningsteknisk verksamhet. Denna tillgodoser samhällets behov av detaljerade kartor och annan geografisk information geodata. Informationen

Läs mer

Ytmodell från flygbilder och Ytmodell från flygbilder IRF

Ytmodell från flygbilder och Ytmodell från flygbilder IRF 1(12) Datum: Dokumentversion: 2016-10-25 1.0 Produktbeskrivning: Ytmodell från flygbilder och Ytmodell från flygbilder IRF LANTMÄTERIET 2016-10-25 2 (12) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3

Läs mer

Lantmäteriets framtida bildförsörjning och ajourhållning av nationella höjddata

Lantmäteriets framtida bildförsörjning och ajourhållning av nationella höjddata Lantmäteriets framtida bildförsörjning och ajourhållning av nationella höjddata Skoglig datainsamling för framtiden, Rundabordssamtal 7 februari 2017 Bengt Kjellsson, Lantmäteriet Utvecklad samverkan

Läs mer

Objekthöjd och objekttäckning ett attribut inom Nationella marktäckedata

Objekthöjd och objekttäckning ett attribut inom Nationella marktäckedata Objekthöjd och objekttäckning ett attribut inom Nationella marktäckedata Produktbeskrivning Utgåva 0.2 2017-06-22 NATURVÅRDSVERKET Version Datum Ändrade avsnitt Anmärkningar Författare 0.1 2017-05-21 Första

Läs mer

Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås

Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås Testprojektet Terrängmodell Ortofoto Punktmoln i LAS Redogörelse 2 2014-11-28 Testprojektet 53 ha 14 flygsignaler 3 2014-11-28 Utvärdering Kvalitet på

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning

Topografisk webbkarta Visning 1(9) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2016-09-01 1.3 1.0.2 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning LANTMÄTERIET 2016-09-01 2 (9) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...

Läs mer

Data att använda i er verksamhet? Anika Henriksson Jakob Jansson Jakob Engvall Susanne Jonsson

Data att använda i er verksamhet? Anika Henriksson Jakob Jansson Jakob Engvall Susanne Jonsson Data att använda i er verksamhet? Anika Henriksson Jakob Jansson Jakob Engvall Susanne Jonsson Data att använda, kunskaper att inhämta Presentation av oss Byggnadsnamn Laserdata Nationella geodata i 3D

Läs mer

Byte av höjdsystem i en kommun

Byte av höjdsystem i en kommun L A N T M Ä T E R I E T Lantmäteriet Informationsförsörjning BYTE AV REFERENSSYSTEM 1 (7) Geodesienheten RH 2000 Per-Anders Olsson Linda Alm 2012-04-02 2014-05-14 Byte av höjdsystem i en kommun Inledning

Läs mer

HMK. Fotogrammetrisk detaljmätning. 2012 års arbetsdokument. en handbok i mät- och kartfrågor

HMK. Fotogrammetrisk detaljmätning. 2012 års arbetsdokument. en handbok i mät- och kartfrågor HMK en handbok i mät- och kartfrågor Fotogrammetrisk detaljmätning 2012 års arbetsdokument Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Om detaljmätning i 3D... 4 2 Beställarens kravbild... 5 2.1 Standardnivåer

Läs mer

Delstudie: Bedömning av översvämningar och skredrisk i samband med skyfall. Sweco Environment AB

Delstudie: Bedömning av översvämningar och skredrisk i samband med skyfall. Sweco Environment AB Stadsbyggnadskontoret i Sundsvall Klimatanpassa Sundsvall Delstudie: Bedömning av översvämningar och skredrisk i samband med skyfall Göteborg 2010-02-15 Sweco Environment AB Andreas Karlsson Mats Andréasson

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning, CC BY

Topografisk webbkarta Visning, CC BY 1(7) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2017-01-17 1.3 1.0.1 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, CC BY LANTMÄTERIET 2017-01-17 2 (7) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

SCA Skog. Hur har SCA Skog utnyttjat det unika tillfället som Lantmäteriets rikstäckande laserskanningen erbjuder?

SCA Skog. Hur har SCA Skog utnyttjat det unika tillfället som Lantmäteriets rikstäckande laserskanningen erbjuder? SCA Skog Hur har SCA Skog utnyttjat det unika tillfället som Lantmäteriets rikstäckande laserskanningen erbjuder? Inledning Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) Kartlägga samhällets sårbarhet

Läs mer

3D-stadsmodeller utgående från NNHlaserdata

3D-stadsmodeller utgående från NNHlaserdata 3D-stadsmodeller utgående från NNHlaserdata Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Khashayar Farmanbar, Agency9 AB Sammanfattning FORAN Remote Sensing AB arbetar sedan länge med att ur laserdata ta fram

Läs mer

Produktbeskrivning: GSD-Ortofoto och GSD-Ortofoto25

Produktbeskrivning: GSD-Ortofoto och GSD-Ortofoto25 1(19) Datum: Dokumentversion: 2015-02-25 2.7 Produktbeskrivning: GSD-Ortofoto och GSD-Ortofoto25 LANTMÄTERIET 2015-02-25 2 (19) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk

Läs mer

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2012.

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl december, 2012. FÖRSÄTTSBLAD Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskaper Institutionen för Teknik och Samhälle Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 21 december, 2012. Denna tentamen

Läs mer

Nationella geodata i 3D

Nationella geodata i 3D Version 1.0 2016-12-24 Nationella geodata i 3D Erfarenheter från 3D demonstratorns versioner 1-8 Lantmäteriet, Division Geodata, 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2, TELEFON 0771-63 63 63 E-POST

Läs mer

Välkommen till en information om Svensk geoprocess

Välkommen till en information om Svensk geoprocess Välkommen till en information om Vi kommer att använda oss av några få mentometerfrågor. Du använder din telefon. Du aktivera nu tjänsten före sessionen startar med: Via appen Position 2015 under program

Läs mer

Kommer Karta 2020 att vara i 3D?

Kommer Karta 2020 att vara i 3D? Kommer Karta 2020 att vara i 3D? Lantmäteriets utredning om förutsättningarna för att tillhandahålla geodata i 3D Bilder: Swisstopo Geodata i 3D Regeringsuppdrag den 17 oktober 2013 Redovisat till regeringen

Läs mer

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap PM 2012:14 Bilaga 1 En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap Miljöenheten Malin Spännar Version 2012-10-29 Länsstyrelsen Dalarna Tfn 023-810 00

Läs mer

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet Laserskanning Lars Harrie, Lunds universitet Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet Innehåll 1. Introduktion 2. Grundläggande teknik för flygburen laserskanning 3. Data från flygburen

Läs mer

Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad

Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad 1(13) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2015-02-17 1.1 1.1 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Så skapas färgbilder i datorn

Så skapas färgbilder i datorn Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med

Läs mer

Hur du laddar ner skogliga grunddata samt information om kartprodukterna

Hur du laddar ner skogliga grunddata samt information om kartprodukterna Hur du laddar ner skogliga grunddata samt information om kartprodukterna Sidan 2: Kartprodukter Sidan 3: Tidplan Sidan 4: Fler laserkartor Sidan 5: Kanaler för distribution Sidan 6-11: Ladda ner data via

Läs mer

Bilaga 3. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR VINDBRUK

Bilaga 3. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR VINDBRUK EM2012 W-4.0, 2010-11-22 1 (8) Tillväxtavdelningen Vindenheten Bilaga 3 Bilaga 3. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR VINDBRUK Denna bilaga innehåller beskrivning av förfinade avgränsningar

Läs mer

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner 1(11) D atum: D ok umentversion: 2015-04-30 1.2 Produktbeskrivning: GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner LANTMÄTERIET 2015-04-30 2 (11) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl) 1(5)./. YTTRANDE 2015-06-22 Dnr 102-2015/1455 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Läs mer

Digital bildhantering

Digital bildhantering Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen

Läs mer

Begrepp Definition Version Ändrad

Begrepp Definition Version Ändrad Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

Hjälp för Samlingskartans beställningswebb Innehållsförteckning

Hjälp för Samlingskartans beställningswebb Innehållsförteckning Hjälp för Samlingskartans beställningswebb Innehållsförteckning 1. Kort om hur du använder Samlingskartan... 2 2. Skapa konto och logga in i Samlingskartan... 3 3. Skapa en ny beställning... 7 4. Söka

Läs mer

VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET. Tomas Sandström, Adtollo

VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET. Tomas Sandström, Adtollo VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET Tomas Sandström, Adtollo Tomas Sandström Affärsområdeschef Adtollo Mät & Kart Building Information Model ByggnadsInformationsModell Vad vill man med BIM? BIM är ett kollaborativt

Läs mer

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet Laserskanning Lars Harrie, Lunds universitet Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet 1. Introduktion Innehåll 2. Grundläggande teknik för flygburen laserskanning 3. Data från flygburen

Läs mer

Specifikation Nationell strandlinje

Specifikation Nationell strandlinje 1(39) Jan Sjöhed, Lantmäteriet Kristina Nordström, Lantmäteriet Magnus Wallhagen, Sjöfartsverket, Sjöfartsverket Tidigare beslutade ändringar Ändringar förs in med blå text i dokumentet. Datum Ändring

Läs mer

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Introduktion Korta företagspresentationer Motiv och bakgrund Bilder, ljusberoende Frikoppla laserdata från bilder Metod Laserdata,

Läs mer

Instruktion för fotogrammetrisk insamling av NSL

Instruktion för fotogrammetrisk insamling av NSL 1(13) Instruktion för fotogrammetrisk insamling av NSL Utarbetad ursprungligen av: Jan Sjöhed, Lantmäteriet Kristina Nordström, Lantmäteriet Magnus, Sjöfartsverket, Sjöfartsverket Förändringar hanterade

Läs mer

PRODUKTKATALOG FÖR GEODATA. "Vi är ett nav för geografisk information i staden"

PRODUKTKATALOG FÖR GEODATA. Vi är ett nav för geografisk information i staden PRODUKTKATALOG FÖR GEODATA "Vi är ett nav för geografisk information i staden" Göteborgs stad förvaltar stora mängder geografiska data som kan användas i olika sammanhang. Vi har en samlad kompetens och

Läs mer

Innehåll DPMAP BILDEXPORT

Innehåll DPMAP BILDEXPORT SID 1 (10) 2013-04-17 Ingela Nilsson DPMAP BILDEXPORT Innehåll 1 dpmap - Bildexport... 2 1.1 Exportera bilder från dpmap... 2 1.1.1 Allmänt... 2 1.1.2 Förenklad bildexport - spara till urklipp... 3 1.1.3

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess En lägesrapport över projektet och redovisning av arbetet med Samhällsbyggnadskartor Allan Almqvist Senior advisor Malmö Stad Varför? För att bidra till effektivare försörjning av geodata! Vision ska möjliggöra

Läs mer

Översvämningskartering och GIS-analyser

Översvämningskartering och GIS-analyser Bengt Djuvfeldt 1 Översvämningskartering och GIS-analyser 2 Arbetspaket 1 Historisk analys av översvämningen 2000/2001 Arbetspaket 2 Konsekvensanalys Arbetspaket 3 Översvämningskartering Arbetspaket 4

Läs mer

Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun

Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun Stockholm Vatten VA AB Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun Uppdragsnummer Växjö 2010-01-10 12801201 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING

MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING Utvärdering av möjligheter med laserskanningen från beredskapsplaneringsprojekten, ny nationell höjddata (NNH) och satellitbilder Duncan McConnachie Magasinbestämning

Läs mer