Riktade omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder

Transkript

1 Riktade omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder Directed guidelines for postoperative nausea for women in a fertile age Jessica Bruhn Anna Danred Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad hp Ht 2008 Sektionen för hälsa och samhälle Box Halmstad

2 Titel: Författare: Sektion: Handledare: Examinator: Riktade omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder Jessica Bruhn, Anna Danred Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, Halmstad Iréne Mårtensson, Universitetsadjunkt AnneCharlotte Berggren, Universitetslektor Tid: Höstterminen 2008 Sidoantal: 12 Nyckelord: Sammanfattning: Kvinnor, omvårdnadsåtgärder, postoperativt illamående, sjuksköterska Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation med generell anestesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av postoperativt illamående och kräkning (PONV) är att vara kvinna i fertil ålder, hos vilka det är tre gånger vanligare än hos män. PONV kräver ökad medicinering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamående har troligtvis funnits sedan anestesin började användas i mitten av 1800-talet. Under åren som följt har säkrare metoder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och har fått benämningen the big little problem Postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder. Studien gjordes med en induktiv ansats där tio kvantitativa artiklar analyserades. Resultatet av litteraturstudien visade att det inte finns mycket att tillgå för att behandla och förebygga uppkomsten av postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder kan ge sjuksköterskan kunskap om hur problemet med PONV bäst behandlas. Studier inom ämnet är dock begränsade och därför borde forskning inom området utökas.

3 Title: Author: Department: Supervisor: Examiner: Directed guidelines for postoperative nausea for women in a fertile age Jessica Bruhn, Anna Danred School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box 823, SE Halmstad, Sweden Iréne Mårtensson, Lecturer AnneCharlotte Berggren, Senior Lecturer Period: Autumn 2008 Pages: 12 Keywords: Abstract: Nurse, Nursing interventions, Postoperative nausea, Women Postoperative nausea affects one third of the people who go through a surgery with general anesthesia. One of the risk elements to be afflicted by postoperative nausea and vomiting (PONV) is to be a woman in a fertile age, amongst whom the problem is three times more common then among men. PONV needs increased medications and a higher level of supervision by the medical staff, which leads to higher costs. PONV has probably existed since the general anesthesia was initiated in the middle of the 19th century. During the years that followed safer and better methods of anesthesia were developed but the problem with PONV still exist and has been given the name the big little problem. PONV is especially common after breast cancer surgery, bowel surgery and gynecological surgery. The aim of this literature review was to elucidate nursing interventions used in case of PONV among women in fertile age. The study was made by a inductive approach and ten quantitative articles were analyzed. The result of the study shows that there aren t many nursing interventions to treat or prevent the origin of PONV. Evidence based nursing interventions could give the nurse knowledge of treating the problem with PONV but studies in this subject are limited. Research must increase in this area.

4 Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 1 Anestesins betydelse 1 Analgetikas betydelse 2 Könets betydelse 2 Omvårdnadsåtgärder 3 Syfte 3 Metod 4 Datainsamling 4 Databearbetning 5 Resultat 5 Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder 5 Farmakologiska omvårdnadsåtgärder 7 Diskussion 8 Metoddiskussion 8 Resultatdiskussion 9 Konklusion 11 Implikation 12 Referenser Bilagor Bilaga I Sökhistoria Bilaga II Artikelöversikt

5 Inledning Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation under generell anestesi (Kim, E., Ko, Kim, C., Lee & Choi, 2007). Många patienter upplever illamåendet som det värsta i den postoperativa fasen. Postoperativt illamående har enligt Larsson (1993) troligtvis funnits sedan anestesi började användas. Den första rapporten om postoperativt illamående kom år 1848, då eter började användas som narkosmedel. Under åren som följt har många nya och säkrare metoder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och går under benämningen the big little problem (Larsson, 1993, s. 8). Illamående och kräkningar efter en operation kan enligt Hawthorn (1998) utlösas av smärta, ångest, hypoxi, hastiga rörelser, ventrikelretention, sondirritation och blodtrycksfall. Det postoperativa illamåendet påverkas även av ålder, övervikt, anlag för åksjuka samt kön (Bodelsson, Lundberg, Roth & Werner, 2005), där fenomenet är vanligare hos kvinnor än hos män. Graden av postoperativt illamående och kräkning (PONV) påverkas även av operationsställe, intubering av luftvägar och ökat intrakraniellt tryck (Hovind, 2005). Omfattningen påverkas också av läkemedel som getts under operation, bland annat anestetika och analgetika. För nyopererade patienter kan enligt Hawthorn (1998) kräkningar leda till biverkningar som sårruptur och aspirationspneumoni om inga åtgärder vidtas. Polikliniska ingrepp kan sluta med inläggning, nyopererade patienter kan behöva återintas och sjukhusvistelse kan förlängas på grund av emetiska besvär. PONV kräver ökad medicinering och tillsyn av personalen, vilket bidrar till en ökad kostnad (Mamaril, Windle & Burkard, 2006). Studier från USA har visat att patienter är villiga att betala ur egen ficka för att undgå postoperativt illamående (Lee, Gin, Lau & Ng, 2005; Grothouse, Harmer, Henderson, Procuniar, Gelardi-Slosburg & Tubbe, 2003). Att undvika PONV och minimera smärtupplevelsen efter operation har visat sig vara viktiga faktorer för patienter i det postoperativa skedet (Lee, et al., 2005). Bakgrund Patofysiologin bakom postoperativt illamående och kräkningar är komplicerad och inte helt klarlagd (Hovind, 2005). Orsaker kan kopplas till behandlingen, sjukdomen eller egenskaper hos patienten. Anestesins betydelse Operationer genomförs ofta med generell anestesi som i 20-60% av fallen ger besvärande postoperativt illamående (Bodelsson, et al., 2005). Kirurgi leder till en aktivering av nervbanor och frisättning av olika toxiner och substanser som via cirkulationen påverkar kemoreceptortriggerzonen (Hovind, 2005). I samband med kirurgiska ingrepp stimuleras olika kranialnerver som direkt påverkar kräkcentrum. På grund av stimulering av nervus vagus ökar förekomsten av PONV vid gynekologisk kirurgi. Typ av 1

6 operation påverkar det postoperativa illamåendet och det har framkommit att postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operation, bukoperationer och gynekologiska ingrepp. Riskfaktorerna kan också vara kopplade till patienten som att vara icke-rökare, tidigare PONV eller anlag för åksjuka. Dessa riskfaktorer kombinerat med preoperativ användning av opioider kan användas för att bedöma risken för att utveckla postoperativt illamående. Förekommer två eller flera av faktorerna finns det mer än 40 % risk för patienten att utveckla postoperativt illamående. De olika typerna av anestesi påverkar enligt Hawthorn (1998) illamåendet på olika sätt. Lokalanestesi ger sällan illamående och kräkningar. Spinalanestesi ger upphov till illamående och kräkningar hos 66 % av patienterna. Inhalationsanestesi har utvecklats från eter till de mindre emetogena gaser som används idag. Intravenös anestesi har visat sig vara mindre emetogen än inhalationsanestesi. De kvinnor som genomgår ett mindre gynekologiskt ingrepp med Propofol och Alfentanyl har en lägre frekvens av illamående och kräkningar än narkos med lustgas och Enfluran. Epiduraladministrering ger fem gånger så hög frekvens av PONV som intravenös administrering. Analgetikas betydelse Vid mindre kirurgiska ingrepp är analgetika en viktig del av anestesin. Vid större kirurgiska ingrepp ingår analgetika med eller utan anxiolytika i all premedicinering. Analgetika kan också ges under operationen och/eller under uppvaknandet. Opioider är sannolikt den enskilt viktigaste faktorn för PONV (Halldin & Lindahl, 2005). Morfin ingår i den grundläggande analgetikabehandlingen inom generell anestesi och är väl känd för sin emetogena effekt. Dess emetiska verkan är dosrelaterad, högre doser ger inte bättre smärtlindring utan ökar bara frekvensen av illamående och kräkningar. Därför bör dosen hållas på den lägsta nivån som behövs för effektiv smärtlindring. Ett läkemedel ensamt eliminerar inte PONV (Halldin & Lindahl, 2005) eftersom de underliggande orsakerna är komplexa. En kombination av läkemedel är nödvändig för att minska dessa problem. Läkemedel har tenderat att bli kostsamma och biverkningarna som till exempel trötthet efter Droperidol begränsar ibland dess förmånliga effekter. Profylaktiskt ges antiemetika för att minska besvären hos patienter som är predisponerade för PONV. Det är inte kostnadseffektivt att ge profylax mot PONV till lågriskpatienter men genom att använda någon form av frågeformulär som finns tillgängliga för att identifiera riskpatienter ökar behandlingseffekten vid PONV. Vid profylaktisk behandling av högriskpatienter har det visat sig att kombinationsterapi ger bättre resultat än singelterapi. Akupunktur och transkutan nervstimulering förefaller ge en antiemetisk effekt omedelbart efter operationen. Fördelar med dessa metoder är att de är enkla och fria från biverkningar (Hovind, 2005). Att tidigt behandla postoperativ smärta är också viktigt för att minska PONV (Halldin & Lindahl, 2005). Könets betydelse Kvinnor i fertil ålder löper två till tre gånger större risk än män att drabbas av postoperativt illamående och kräkningar (Bodelsson et al, 2005). Detta hänger samman med hormonella svängningar i samband med menstruationscykeln. Efter klimakteriet förefaller risken vara ungefär densamma för kvinnor som för män. 2

7 Samband har påvisats mellan menstruationscykel och symtomens intensitet i PONV (Beattie, Lindblad, Buckley & Forrest, 1991). Under menstruationscykeln var risken fyra gånger större att drabbas av illamående och att kräkas efter en operation och besvären var också mer uttalade. Beattie, et al. (1991) visade också att antiemetikumet Droperidol inte var lika effektivt för kvinnor som hade menstruation jämfört med dem som befann sig i en postmenstruell fas. Resultatet i den studien visade att höga östrogenhalter ökar PONV. Förekomsten av illamående och kräkning var högre de första åtta dagarna av menstruationscykeln och lägst dag då det inte fanns något illamående och kräkning. Den här litteraturstudiens fokus är PONV hos kvinnor. Omvårdnadsåtgärder Omvårdnadsåtgärder som miljö och munvård ska främja välbefinnandet hos patienten. Miljön bör utformas så att patienten avskärmas från obehagliga lukter och stressande ljud och munvård ska ges med täta mellanrum. Extra tillförsel av oxygen pre- och postoperativt kan möjligen minska PONV. Försiktighet och långsamma rörelser vid förändring av liggställning i säng bidrar till att förebygga illamående. Sjuksköterskan kan eftersträva lugna transporter där patientens ansikte är i färdriktningen med en lätt höjd huvudända och uppmuntra patienten till att ta djupa andetag vid illamående. Lugn och ro och försiktighet vid vårdarbete och kontroller är att föredra för att inte störa inte patienten i onödan. Mobilisering ska ske gradvis och vara försiktig. Frisk luft och en kall handduk på pannan kan enligt Almås (2002) också hjälpa mot det postoperativa illamåendet. Enligt Holm och Hansen (1998) är läkemedel som stimulerar peristaltiken användbara för att minska utspänning av buken. Enligt McEwan (2003) bör patienter som upplevt PONV undvika att äta och dricka inom 2-4 timmar efter det att illamåendet har upphört. Dehydrering kan förebyggas genom att patienten dricker ofta och lite, klara drycker som te eller kolsyrat vatten kan ges var 15:e till 30:e minut. Mild mat med låg fiberhalt (Holm & Hansen, 2000) till exempel kex, rostat bröd, ägg, ris, kyckling och isglass rekommenderas. Mjölkprodukter, koffein, alkohol, nikotin, stark och fet mat bör undvikas. Sjuksköterskans ansvar (Holm & Hansen, 2000; Socialstyrelsen, 2005) i den preoperativa behandlingen och omvårdnaden i samband med illamående är till exempel att identifiera hur psykiskt förberedd patienten är. Att ha kunskap för att bedöma tillstånd som kan uppstå (Socialstyrelsen, 2005) som till exempel illamående, oro och smärtor hör till den datainsamling som sjuksköterskan gör. Hit hör även att identifiera eventuella komplikationer som kräver omvårdnadsinsatser. Sjuksköterskan ska upplysa om och förmedla aktuell forskning även om PONV samt få den forskningen att användas på vårdavdelningar pre- och postoperativt. Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder. 3

8 Metod Metoden för litteraturstudien utgår från Fribergs (2006) beskrivning av att göra en litteraturöversikt. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvantitativa artiklar analyserades. Litteraturstudien gjordes med en induktiv ansats. Datainsamling En pilotsökning gjordes i databaser samt övrig litteratur som grund för problemformulering och syfte. Artiklarna som använts i resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pub- Med. En av artiklarna söktes i PubMed utifrån författarens efternamn, som fanns som referens i en artikel som framkom i urval 1. Sökorden som användes utgick från syftet, dessa omvandlades i Pubmed till MeSH termer. I Cinahl omvandlades ett av sökorden till Cinahl Headings, vilket redovisas i tabell 1. Anledningen till att fritextsökningar användes i Cinahl var att Cinahl Headings gav ett resultat med färre relevanta träffar, vilket gjorde att fritextsökning istället användes. För att utesluta att relevanta artiklar förbisågs gjordes även sökningar med andra sökord och andra kombinationer av sökorden. Då dessa sökningar inte gav några artiklar, som användes i resultatet återfinns de inte i sökhistorien. Sökorden redovisas i tabell 1. Tabell 1. Sökord Sökord (databas) MeSH term (PubMed) Fritext (Cinahl) Postoperative Postoperative care/ Postoperative period Postoperative Nausea Nausea Nausea Nursing Evidence-based nursing Nursing Postoperative Postoperative Nausea Nausea Women Female Women Nursing Interventionventions Nursing Inter- Postoperative Postoperative Period Period PONV Postoperativ nausea and vomiting Therapies Complementary Therapies Cinahl Headings (Cinahl) Postoperative Complications Inklusionskriterier för artiklarna: Inte äldre än från år 2000 Handlade om postoperativt illamående hos fertila kvinnor i samband med kirurgiska ingrepp. Handlade om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, farmakologiska/ickefarmakologiska. Exklusionskriterier för artiklarna: 4

9 Reviewartiklar Manligt kön Studier som enbart inriktade sig på effekten av olika läkemedel. Artiklar vars titel och abstrakt passade syftet valdes ut till urval 1 efter det att de lästs i sin helhet. Till urval 1 valdes 21 artiklar som lästes och sammanfattades. Artiklarna diskuterades och bedömdes enligt Carlsson och Eimans (2003) kvantitativ bedömningsmall. De värderades mellan grad I till III, där grad I står för hög vetenskaplig kvalitet och grad III för lägre vetenskaplig kvalitet. De artiklar som inte ansågs passa syftet eller hade för låg vetenskaplig kvalitet valdes bort, vilket var elva artiklar. Sammanlagt användes tio kvantitativa artiklar till resultatet. Databearbetning Artiklarna lästes och sammanfattades i en översiktstabell där syfte, metod/urval, slutsats och den vetenskapliga graden redovisats (Bilaga II, tabell 3). Artiklarna lästes ett flertal gånger med en induktiv ansats utifrån litteraturstudiens syfte. De analyserades och diskuterades ingående, vilket så småningom ledde fram till en kategoriindelning. Kategorierna som skapades var farmakologiska respektive icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. Resultat Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder Sjuksköterskan kan på eget initiativ oberoende av ordinationer självständigt utföra icke farmakologiska åtgärder för att minska frekvensen och graden av PONV (Gunta, Lewis & Nuccio, 2000). Gunta, et al. (2000) undersökte vilka åtgärder, som sjuksköterskan självständigt utförde för att minska förekomsten av PONV. Den vanligast förekommande omvårdnadsåtgärden, var att placera en kall tvättlapp på patientens panna. De omvårdnadsåtgärder som upprepades oftast var att höja dropphastigheten på de intravenösa vätskor som patienten hade kopplade och be patienten att ta djupa andetag. Förutom dessa var också munvård en vanligt förekommande omvårdnadsåtgärd. Dessa icke farmakologiska åtgärder var i det initiala skedet mer förekommande än administrering av antiemetika. Dokumentationen av åtgärderna var dock ofullständig och saknades i en del fall helt. Andra omvårdnadshandlingar för att minska incidensen av PONV var användning av akupunktur (Streitberger, et al., 2003). I denna studie undersöktes om akupunktur på P6-punkten gav bättre resultat än icke-invasiv placebo för att förebygga PONV utan anitemetika inom 24 timmar. Kvinnorna, som deltog i studien delades upp i två grupper, varav den ena gruppen fick akupunktur och den andra gruppen fick placebobehandling. Ingen av patienterna var medveten om vilken grupp de tillhörde och det fanns ingen skillnad i deras svar när de tillfrågades om behandlingen de mottagit. Anestesitekniken var lika hos samtliga kvinnor och det var även användningen av postoperativ analgetika. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan akupunktur- och placebogrupp. En skillnad sågs först när gruppen delades i bröst- och gynekologisk kirurgi. 5

10 Effekten av akupunktur mot PONV visade sig vara bättre hos de patienter som genomgick ett gynekologiskt ingrepp än hos de patienter som genomgick bröstkirurgi. En skillnad kunde ses i förekomsten av vomering inom 24 timmar, i vilken akupunkturgruppen hade en signifikant lägre förekomst av vomering än placebogruppen. Även Alkaissi, Evertsson, Johnsson, Ofenbartl och Kalman (2002) undersökte om akupressur på P6-punkten hade effekt mot förekomsten av PONV. Studien gjordes på 410 kvinnor som genomgick gynekologisk kirurgi. Kvinnornas riskfaktorer värderades och under kända riskfaktorer fanns bland annat om kvinnan befann sig under de första åtta dagarna av menscykeln och om hon var gravid. Den första gruppen fick bilateral akupressur, den andra placeboakupressur och den sista gruppen användes som referensgrupp. Grupperna studerades sedan efter symtom på illamående, kräkning och smärta. Ingen skillnad i postoperativt illamående mellan kvinnorna kunde påvisas. Dock kunde en skillnad visas när vaginal kirurgi separerades från de andra kirurgiska ingreppen. I denna grupp minskade incidensen av illamående från 36 % till 20 %. Enligt Alkaissi, et al. (2002) skulle akupressur kunna ha en plats som profylaktisk antiemetisk terapi vid gynekologiska ingrepp. Även Chen, Chang och Hsu (2005) undersökte effekten av akupressur mot PONV. Studien gjordes på kvinnor som genomgick kejsarsnitt i Taiwan. De 104 kvinnorna delades i två grupper där den ena gruppen fick akupressur och den andra vanliga postoperativa instruktioner. De två grupperna ansågs homogena. Experimentgruppen fick akupressur vid tre tillfällen, en gång före ingreppet och två gånger efteråt. PONV mättes efter ingreppet med visuell analog skala (VAS). Akupressur är en icke-invasiv metod som enligt studien enkelt kan användas av rätt tränade sjuksköterskor och om metoden skulle användas postoperativt hos kvinnor som genomgått kejsarsnitt skulle det förbättra deras fysiska och psykiska hälsa. Effekten av akupressur mot illamående och kräkning visades genom att drygt hälften av kvinnorna i experimentgruppen mot 69 % av kvinnorna i kontrollgruppen upplevde illamående, kräkning eller kväljningar 2-4 timmar efter kejsarsnittet. Det fanns en signifikant skillnad i upplevelsen av kväljningar hos kvinnorna i experimentgruppen jämfört med kvinnorna i kontrollgruppen 2-4 timmar efter ingreppet, kväljningarna var färre hos kvinnorna i experimentgruppen. Skillnad i illamående sågs 8-10 timmar efter ingreppet, då det fanns en signifikant skillnad genom att åtta kvinnor i experimentgruppen och 24 kvinnor i kontrollgruppen upplevde illamående, kräkning eller kväljningar. Detta tolkades som ett säkert resultat på att akupressur kunde reducera illamående. Patienterna som fick akupressurbehandling mot PONV upplevde i vissa fall biverkningar av banden (Alkaissi, et al., 2002). Akupressurbanden upplevdes som obehagliga, gav märken på huden samt klåda. Banden upplevdes också av patienterna orsaka huvudvärk, yrsel och svullnad på handlederna. Kvinnorna i Chen, et al:s studie (2005) som mottog likvärdig anestesi- och analgetikabehandling upplevdes inte ha dessa biverkningar. Patienterna i studien av Alkaissi, et al. (2002) tillfrågades efter studien om de skulle välja att behandlas på samma sätt igen varav ~90% svarade ja på den frågan. Enligt Streitberger, et al. (2003) upplevde en av patienterna i experimentgruppen hematom vid insticksstället samt två av patienterna i placebogruppen. Användning av kompletterande terapier som musikterapi och Guided Imagery (Laurion et al., 2003) undersöktes på patienter, som genomgick gynekologisk laparoskopi. Guided Imagery innebär att patienten före en behandling eller en operation får föreställa sig 6

11 en bild eller en situation som ger behagliga känslor och tillfredsställelse. Postoperativa kontroller var bland annat smärta, behov av analgetika, PONV och antal timmar på uppvakningsavdelning. Resultatet av studien visade att 32 % av patienterna upplevde illamående och 12 % kräktes. Ingen skillnad kunde påvisas mellan experimentgrupp och kontrollgrupper gällande illamående och illamående med kräkning. Andra kompletterande terapier som studerats är till exempel musik och terapeutiska råd (Nilsson, Rawal, Uneståhl, Zetterberg & Unosson, 2001). Denna studies syfte var att undersöka om musik eller musik i kombination med terapeutiska råd inspelade på band som kvinnorna fick lyssna på intraoperativt kunde minska förekomsten och graden av PONV. Kvinnor som skulle genomgå en planerad hysterektomi fick lyssna på band med musik eller musik i kombination med terapeutiska råd eller operationsljud. Standardiserad generell anestesi användes till samtliga kvinnor och den postoperativa smärtan behandlades med patient-kontrollerad-analgetika (PCA). Kvinnorna delades upp i tre grupper och mottog likadan premedicinering. Patienterna skattade själva sin smärta och sin upplevelse av PONV. Vid tiden för utskrivning fanns det mellan grupperna ingen skillnad i upplevelse av illamående. Effekten av preoperativ administrering av ingefära mot PONV undersöktes av Eberhart, et al. (2003). Kvinnor som genomgick ett gynekologiskt ingrepp delades in i tre grupper och totalt deltog 180 kvinnor i studien. Grupp 1 fick placebokapslar, grupp 2 fick ingefära och placebokapslar och grupp 3 fick ingefärskapslar med enbart ingefära. Totalt fick kvinnorna i grupp 2, 300 mg ingefära och grupp 3, 600 mg ingefära. Ingefärans doft doldes med mintarom. Alla kvinnor i studien premedicinerades på samma sätt samt sövdes med generell anestesi. Studien visade inte på någon skillnad mellan grupperna och ingefära ansågs därför inte kunna påverka illamående, kräkningar eller behovet av antiemetika postoperativt. Placebogruppen hade en incidens på 29 %, grupp 2, 33 %, samt grupp 3, 30 %. Farmakologiska omvårdnadsåtgärder I en jämförelse mellan akupressurband och det antiemetiskt läkemedlet Droperidol mot förekomsten av PONV undersöktes (Schultz, Andrews, Goran, Mathew & Sturdevant, 2003) effekten på kvinnor som genomgick ett gynekologiskt ingrepp. Utvärderingen skedde genom att kontrollera den enskilda och kombinerade effekten av Droperidol och akupressur. Kombinationerna i de fyra grupperna bestod av akupressurband/droperidol, akupressurband/placebo, Droperidol/placeboband samt placeboband och placeboläkemedel som administrerades preoperativt till de 103 kvinnor som deltog i studien. De gynekologiska ingreppen varierade från abdominal kirurgi, vaginal kirurgi eller laparoskopiska ingrepp. Inga antiemetiska läkemedel gavs intraoperativt. Illamåendet mättes genom en fyrgradig skala där patienterna själva skulle skatta sitt illamående, kräkning eller sina kväljningar. Samtliga kvinnor utom de i Droperidol/placebobandgruppen ansåg sig uppleva mindre illamående men trots detta kunde ingen signifikant skillnad visas mellan de fyra grupperna. Av kvinnorna i Droperidol/placebobandgruppen upplevde 29 % PONV mot % i de andre tre grupperna. Kvinnorna i Droperidol/akupressurbandgruppen upplevde en allvarligare grad av PONV än de resterande grupperna. I denna grupp fanns det också fler kvinnor som tidigare upplevt PONV. Varken användning av Droperidol eller Droperidol i kombina- 7

12 tion med akupressurband kunde reducera uppkomsten av PONV. Skillnad i graden av illamående mellan grupper kunde också ses i en studie av Ghods, Soleimani och Narimani (2005) i vilken kvinnor som genomgått kejsarsnitt gavs kompletterande syrgasbehandling. För att undvika uppkomsten av PONV fick kontrollgruppen i studien fem liter O 2 /minut och i experimentgruppen behandlades kvinnorna med åtta liter O 2 /minut. Förekomsten av PONV var 28,3 % i experimentgruppen och 24,5 % i kontrollgruppen vilket inte visar på någon signifikant skillnad. Skillnaden mellan grupperna var att de patienter som upplevde PONV i experimentgruppen upplevde en lättare grad av PONV på uppvakningsavdelningen och på avdelningen. Patienterna i kontrollgruppen som upplevde PONV hade lätt till medel PONV på en skala från 0-10 där inget till allvarligt illamående registrerades. Svårighetsgraden av PONV var lägre i experimentgruppen men förutom graden av illamående så kunde inga skillnader ses i frekvensen av PONV mellan grupperna. Ingen påverkan på förekomsten av PONV kunde heller ses i Purhonen, Turhonen, Ruohoaho, Niskanen och Hynynens (2003) studie som också använde kompletterande syrgasbehandling intraoperativt mot förekomsten av PONV. De 100 kvinnor som deltog i studien genomgick ett polikliniskt gynekologiskt ingrepp och behandlades med 30 % respektive 80 % O 2. Deltagarna fick ge information om tidigare förekomst av PONV eller åksjuka, tobaksvanor samt datum för sista menstruation. Kvinnorna mottog lika dos paracetamol före ingreppet, sövdes på lika sätt och fick lika stor dos analgetika efter ingreppet. Patienterna observerades på avdelningen av specialistsjuksköterskor, som inte var medvetna om vilken dos av syrgas som administrerades till patienten. PONV klassades som illamående, kväljning eller kräkning och kontrollerades 30 respektive 60 minuter efter ingreppet samt innan patienten gick till vårdavdelningen/hemmet och även 24 timmar efter ingreppet. Illamående och smärta skattades med en linjär skala från ett till tio, där tio var det värsta tänkbara. Den skillnad som kunde ses var att kvinnorna som behandlades med 80 % O 2 visade symtom på PONV tidigare än kontrollgruppen. Diskussion Metoddiskussion Till en början var syftet med litteraturstudien inriktat på icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos kvinnor som genomgått ett gynekologiskt ingrepp. Pilotsökningarna som gjordes visade att tillgången på vetenskapliga studier med inriktningen gynekologiska ingrepp var begränsad. Detta ledde till att syftet ändrades och perspektivet blev bredare och inriktat på förekommande omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos kvinnor. I de första databassökningarna var tanken att endast inrikta sökningarna på ickefarmakologiska omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående hos kvinnor. Dessa sökningar gav endast ett fåtal relevanta artiklar varav ingen svarade mot syftet. En del farmakologiska åtgärder som ansågs passa syftet fick då istället tas med. Detta kan ses i sökhistoriken (tabell 1 Sökhistoria, bilaga I) genom att inte alla abstrakt, trots att de innehöll samtliga sökord, lästes igenom. Genom att läsa titeln på en del artiklar valdes de bort då de endast handlade om farmakologiska jämförelser mellan olika preoperativa åtgärder. Sökorden borde kanske ha ändrats, men då en pilotsökning gjordes med 8

13 icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder och kvinnor blev sökresultatet noll. Detta kan bero på att många av artiklarna innehöll både farmakologiska och ickefarmakologiska omvårdnadsåtgärder. De flesta sökningar som gjordes i Cinahl var fritextsökningar då Cinahl Headings inte gav tillräckligt många träffar, de sökord som kunde göras om omvandlades till Headings. I PubMed användes MeSH termer. En tidsgräns sattes från år 2000 för att forskningen skulle vara aktuell. Endast kvantitativa artiklar användes i resultatet eftersom utbudet av kvalitativa artiklar var lågt. Detta kan ses som en svaghet men då syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som kunde ha en effekt på PONV, och inte informanternas känslor och upplevelser ses det inte som en svaghet. En viss kvalitativ forskning kunde ändå ses genom att informanterna fick använda till exempel visuell analog skala vid skattning av sitt illamående. Studierna är från olika delar av världen vilket ger en bred spegling av problemet och sättet att hantera det. Länderna har en liknande sjukvårdsstandard vilket kan ses som en styrka då andra länders forskningsresultat kan appliceras även i Sverige. En styrka som är att artiklarna har olika författare vilket ger ett perspektiv på hur olika forskare ser på problemet och hur de anser att det ska hanteras. Oftast är de specialister och har en stor kunskap inom området. Att urvalet endast utgjordes av kvinnor kan ses som en svaghet då mycket och intressant forskning fick väljas bort samt möjligtvis hade andra omvårdnadsåtgärder kunnat framkomma om även män hade ingått i urvalet. Problemet är dock trots allt störst och vanligast förekommande hos kvinnor och därför var det viktigt att belysa och lyfta fram PONV hos just denna grupp. Kategorierna formades naturligt eftersom syftet utgick från icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder och farmakologiska åtgärder. Därför konstruerade dessa huvudkategorier utan diskussion. Inga underkategorier valdes för att få en mer överskådlig jämförelse mellan de olika metoderna. Resultatdiskussion Artiklarnas vetenskaplighet bedömdes efter en 3-gradig skala enligt bedömningsmall utarbetad av Carlsson och Eiman (2003). Artiklarna bedömdes till grad ett eller två, en av artiklarna bedömdes dock till grad tre. Denna inkluderades ändå i resultatet eftersom den låg på gränsen till grad två och bedömdes ha ett trovärdigt resultat. Att de flesta av artiklarna bedömdes som grad ett ansågs ge litteraturstudien ett tillförlitligt resultat. Artiklarna som bedömts som grad två respektive tre ansågs inte påverka litteraturstudiens reliabilitet. Samtliga artiklar granskades tre gånger för att säkerställa att de bedömts till rätt vetenskapliga grad. Forskningsmetoden för artiklarna var samma, vilket ansågs ha en positiv inverkan på resultatet. Antalet informanter i studierna var i medeltal 174, vilket kan stärka en viss generaliserbarhet. Sambandet mellan menstruationscykel och en ökad intensitet av PONV hos kvinnor (Beattie, et al., 1991) är känt och även att antiemetika inte har lika stor effekt på kvinnor som har en pågående menstruation. I Purhonen, et al:s studie (2003) fick kvinnorna frågan om datum för sista menstruation tillsammans med andra preoperativa frågor. Detta kan tolkas som att det togs en viss hänsyn till att PONV påverkas av menstruation. Även i studien av Alkaissi, et al. (2002) värderades och undersöktes om kvinnan befann sig under någon av de åtta första dagarna i menstruationscykeln eller om hon var gravid. 9

14 I studierna finns dock inget beskrivet om eller vilken slags hänsyn som eventuellt togs till resultatet, något som kan tyckas vara lämpligt och skulle kunna ha en effekt eller öka effekten av behandlingsmetoderna mot PONV. Enligt Hovind (2005) kan inte någon kostnadseffektivitet bevisas genom att ge profylax till lågriskpatienter. Men om högriskpatienter identifieras kan en ökad behandlingseffektivitet ges. Det var bara i studierna av Alkaissi, et al.(2002) och Purhonen, et al. (2003) som menstruationscykelns samband med PONV togs upp. Kvinnor som genomgick gynekologiska ingrepp visade på en bättre effekt av behandlingsmetoderna mot förekomsten av PONV (Chen, et al., 2005; Streitberger, et al., 2003; Alkaissi, el al., 2002) i jämförelse med till exempel kvinnor som genomgick bröstkirurgi (Streitberger et al., 2003). Detta trots att postoperativt illamående är speciellt vanligt efter gynekologiska ingrepp enligt Hovind (2005). De kvinnor som upplevde en effekt av behandlingen hade mottagit stimulering av P6 punkten genom akupunktur eller akupressur. Akupunktur beskrivs av Hovind (2005) ge en antiemetisk effekt direkt efter operation vilket också kunde visas genom att kvinnorna som fick akupunktur hade en lägre förekomst av vomering inom de första 24 timmarna (Streitberger, et al., 2002). Denna minskning utav PONV fanns inte hos patienter med bland annat musikterapi (Laurion & Fetzer, 2003; Nilsson, et al., 2001). Anestesiformerna skiljde sig åt, kvinnorna till exempel i studien av Chen, et al. (2005) fick spinalanestesi. Patienterna i Streitberger, et al: studie (2003) och Alkaissi, et al:s studie (2002) fick generell anestesi och enligt Hawthorn (1998) påverkar olika typer av anestesi illamåendet på olika sätt. Trots detta visades ändå på en positiv effekt mot PONV genom stimulering av P6 punkten (Chen, et al., 2005; Streitberger, et al., 2003; Alkaissi, el al., 2002). Sambandet mellan smärta och PONV beskrivs av Hawthorn (1998). Smärta framställs som en av de utlösande orsakerna till illamående och kräkningar efter en operation. Detta kan ses i studien av Alkaissi, et al. (2002) där kvinnorna genom VAS skattade en lägre smärta och hade ett mindre behov av analgetika men upplevde också en lägre frekvens av PONV. Sambandet studerades även i studien av Nilsson, et al. (2001) samt Laurion och Fetzer (2003), där patienterna skattade sin smärta med VAS. Smärtan var lägre hos dessa kvinnor, dock inte förekomsten av PONV. Samband mellan smärta och PONV kunde därför inte påvisas, trots att samtliga kvinnor genomgick gynekologiska ingrepp och tidigare visat sig ha effekt av de icke-farmakologiska behandlingsåtgärderna mot PONV(Chen, et al., 2005; Streitberger, et al., 2003; Alkaissi, el al., 2002). Kvinnorna i Purhonen, et al:s studie (2003) hade varken lägre PONV eller mindre smärta, det motsatta framkom i studien av Alkaissi, et al. (2002) som visade att kvinnorna både hade en lägre frekvens av PONV och upplevde mindre smärta och kvinnorna i båda studierna genomgick gynekologiska ingrepp. I studierna med musikterapi och terapeutiska råd (Laurion & Fetzer, 2003; Nilsson, et al., 2001) genomgick kvinnorna gynekologiska ingrepp, och smärtan var där lägre hos samtliga kvinnor men ingen påverkan på frekvensen av PONV kunde påvisas. Att främja välbefinnandet hos patienten genom att utföra regelbundna omvårdnadsåtgärder som munvård, att be patienten att ta djupa andetag och att placera en kall handduk på pannan för att reducera PONV beskrivs av Almås (2002). I studien av Gunta, et al. (2000) visades dessa som icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan utföra självständigt, dock var de dåligt dokumenterande vilket kan ses som ett problem. Dokumentationen är en del av sjuksköterskans arbete och kunskap som 10

15 överförs med ett lärlingssystem syns aldrig i böcker och om sjuksköterskans kunskap inte dokumenteras kan den inte bli underlag för evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Enligt Almås (2002) skulle möjligen tillförsel av oxygen pre- och postoperativt kunna minska PONV. Hovind (2005) beskriver hur graden av illamående påverkas av läkemedel som administreras under operationen. Detta kunde dock inte påvisas i studien av Ghods, et al. (2005) där ingen skillnad i förekomsten av PONV kunde påvisas. Men de kvinnor som fick en högre dos av kompletterande syrgasbehandling hade en minskad grad av illamående. I studien av Schultz, et al. (2003) visade det sig att de kvinnor som fick icke-farmakologisk och farmakologisk behandling av både Doperidol och akupressurband, vilket kan ses som att de verkligen mottagit en behandling för att förebygga och undvika PONV, istället upplevde en allvarligare grad av PONV. I denna grupp fanns det även fler som tidigare hade upplevt PONV, vilket kan vara svaret på varför behandlingarna inte fungerade tillfredsställande, eftersom anlag för åksjuka är en riskfaktor enligt Bodelsson (2005). Övervikt är också en riskfaktor för att drabbas av PONV (Bodelsson, 2005) vilket kan ses genom en ökad administrering av opioider. Morfin har en emetisk verkan som är dosrelaterad och högre doser ger inte bättre smärtlindring utan ökar frekvensen av illamående och kräkningar (Halldin & Lindahl, 2005). Enligt Socialstyrelsen (2005) ingår det i sjuksköterskans ansvar att identifiera hur psykiskt förberedd patienten är inför en operation samt att sjuksköterskan ska kunna bedöma risken för och tillstånd som kan uppkomma till exempel illamående, oro och smärta. Därför är studien av Alkaissi, et al. (2002) intressant då det i den hävdas att akupressur skulle kunna fungera som profylaktisk antiemetisk terapi vid gynekologiska ingrepp. Även Chen, et al. (2005) anser att akupressur om det användes perioperativt skulle kunna förbättra den psykiska och fysiska hälsan postoperativt hos kvinnor som genomgått ett kejsarsnitt. Konklusion Resultatet av litteraturstudien visar att det inte finns mycket att tillgå för att behandla och förebygga uppkomsten av PONV hos kvinnor. Basala omvårdnadsåtgärder som att placera en kall tvättlapp på patientens panna eller att be patienten att dra djupa andetag, var åtgärder som lindrade illamåendet hos de drabbade patienterna, men som dock sällan dokumenteras. Hos kvinnor som genomgått ett gynekologiskt ingrepp kunde man se en minskad incidens av PONV efter att de mottagit akupunktur. Stimuleringen av P6- punkten genom akupressur visade sig även fungera på kvinnor som genomgått vaginal kirurgi. Dock kunde dessa resultat bara ses när man skiljde de olika kirurgiska ingreppen åt. Användningen av kompletterande terapier som musikterapi, Guided Imagery och terapeutiska råd visade sig inte ha någon positiv effekt på incidensen av PONV. Inte heller det antiemetiska läkemedlet Droperidol eller ökad syrgasadministrering kunde reducera PONV. Däremot upplevde de kvinnor som fått ökad dos av syrgas lättare grad av illamående postoperativt. 11

16 Implikation Problemet med en adekvat behandling av PONV hos kvinnor visar på ett behov av ytterligare forskning. Med fler studier på behandlingsmetoder samt studier för att få fram effektiva metoder skulle problemet kunna minska. Det är viktigt att problemet belyses under sjuksköterskeutbildningen och att det redan där visas att problemet finns, vilken omfattning det faktiskt har och vilka behandlingsmetoder som fungerar, speciellt då de icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan själv kan initiera och utföra. En viktig del är också att sjuksköterskans tysta kunskap och beprövade erfarenhet som ofta förs vidare genom ett lärlingssystem dokumenteras och lyfts fram för att på så vis kunna prövas och då kunna göras om till evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Dessa åtgärder skulle kunna sammanfattas och användas i till exempel ett PM som sjuksköterskan kan ta fram och använda sig av på vårdavdelningar där dessa patienter finns. Kunskap kommer att göra problemet synligt och ge en bättre behandling till de patienter som drabbas. 12

17 Referenser * Alkaissi, A., Evertsson, K., Johanson, V-A., Ofenbartl, L., & Kalman, S. (2001). P6 acupressure may relive nausea and vomiting after gynecological surgery: aneffectiveness study in 410 women. [Electronic version]. Canadian Journal of Anesthesia, 49(10), Hämtad från databasen PubMed. Almås, H., Berntzen, H. (2006). Allmän postoperativ och posttraumatisk omvårdnad Ingår i Almås, H. (red.), Klinisk omvårdnad 1 (s ). Stockholm: Liber. Beattie, S. W., Lindblad, T., Buckley, D. N. & Forrest, B. J. (1991). The incidence of postoperative nausea and vomiting in women undergoing laparoscopy is influenced by the day of menstrual cycle. [Electronic version]. Canadian Journal of Anaesthesia, 38(3), Hämtad från databasen PubMed. Bjerkheim, T. (2006). Vätska och näring. Ingår i J. Kristoffersen, F. Nordstedt, E-A. Skaug (red.), Grundläggande omvårdnad, del 2 (s ). Stockholm: Liber AB. Bodelsson, M. (red.), Lundberg, D., Roth, B., & Werner, M. (2005). Anestesiologi. Lund: Studentlitteratur. Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Hämtad från Internet från * Chen, H-M., Chang, F-Y., & Hsu, C-T. (2005). Effect of acupressure on nausea, vomiting, anxiety and pain among post-cesarean section women in Taiwan. [Electronic version]. Journal of Medical Science, 21(8), Hämtad från databasen PubMed. * Eberhart, H. J. L., Mayer, R., Betz, O., Tsolakidis, S., Hilpert, W., Morin, M. A., Geldner, G., Wulf, H. & Seeling, W. (2003). Ginger does not prevent postoperative nausea and vomiting after laparoscopic surgery. [Electronic version]. Anesthesia Analgetics 2003(96), Hämtad från databasen PubMed. Friberg, F. (red.). (2006). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. * Ghods, A. A., Soleimani, M. & Narimani, M. (2005). Effect of postoperative supplemental Oxygen on nausea and vomiting after caesarean birth. [Electronic version]. Journal of Perianesthesia Nursing, 20(3), Hämtad från databasen CINAHL. Grothouse, G., Harmer, B., Henderson., Procuniar, D., Gelardi-Slosburg, D. & Tubbe, R.(2003). Advice on postop nausea and vomiting. Ambulatory Surgery, 19(11), Hämtad från databasen PubMed.

18 * Gunta, K., Lewis, C. & Nuccio, S. (2000). Prevention and management of postoperative nausea and vomiting. [Electronic version]. Orthopaedic Nursing, 19(2), Hämtad från databasen CINAHL. Halldin, A. B. M., & Lindahl, G. E. S. (2005). Anestesi. Stockholm: Liber AB. Hawthorn, J. (1998). Illamående och kräkningar. Lund: Studentlitteratur. Holm, S. & Hansen, E. (2000). Pre- och postoperativ omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Hovind, L. I. (red.). (2005). Anestesiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Kim, E.J., Ko, J.S., Kim, C.S., Lee, S.M., & Choi, D.H. (2007). Combination of antiemetics for the prevention of postoperative nausea and vomiting in high-risk patients. J Korean Med Sci, 22, Hämtad från databasen CI- NAHL. Larsson, S. (1993). Postoperativt illamående och kräkningar. Aspekter på omfattning, orsakssamband och möjligheter till behandling. Lund: Grahns Boktryckeri AB. * Laurion, S. & Fetzer, J. S. (2003). The Effect of Two Nursing Interventions on the Postoperative Outcomes of Gynecologic Laparoscopic Patients. Journal of Peri- Anesthesia Nursing, 18(4), Hämtad från databasen CI- NAHL. Lee, A., Gin, T., Lau, S. C. A. & Ng, F. F. (2005). A comparison of patients and health care professionals preferences for symptoms during immediate postoperative recovery and the management of postoperative nausea and vomiting. [Electronic version]. Society for Ambulatory Anaesthesia, volume 2005(100), Hämtad från databasen CINAHL. Mamaril, E. M., Windle, E. P. & Burkard, F. J. (2006). Prevention and management of postoperative nausea and vomiting: A look at complementary techniques. American Society of Perianesthesia Nurses. 21(6), Hämtad från databasen PubMed. McEwan, R. D. (2003). Ambulatory surgery. Ingår i Rothrock, C. J. Care of the patient in surgery (s ). USA: Mosby. * Nilsson, U., Rawal, N., Uneståhl, L, E., Zetterberg, C., & Unosson, M. (2001). Improved recover after music and therapeutic suggestions during general anaesthesia: a double-blind randomized controlled trial. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 45, Hämtad från databasen PubMed. * Purhonen, S., Turunen, M., Ruohoaho, U-M., Niskanen, M., & Hynynen, M. (2003). Supplemental oxygen does not reduce the incidence of postoperative nausea and vomiting after ambulatory gynecologic laparoscopy. [Electronic version]. Society for Ambulatory Anesthesia, 2003(96), Hämtad från databasen PubMed.

19 * Schultz, A. A., Andrews, L. A., Goran, F. S., Mathew, T. & Sturdevant, N. (2003). Comparison of Acupressure Bands and Droperidol for Reducing Post-operative Nausea and Vomiting in Gynecologic Surgery Patients. Applied Nursing Research, 16(4), Hämtad från databasen PubMed. * Streitberger, K., Diefenbacher, M., Bauer, A., Conradi, R., Bardenheuer, H., Martin, E., Schneider, A., & Unnebrink, K. (2003). Acupuncture compared to placeboacupuncture for Postoperative nausea and vomiting profylaxis: A randomised placebo-controlled patient and observer blind trial. Anaesthesia, 2004(59), Hämtad från databasen PubMed. Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad från 420AB8B4-2AAF01FCDFD9/3113/ pdf. Tågerud, S. (2007). Psykofarmaka. Ingår i Norlén, P.(red.), Lindström, E., & Gagnemo Persson, R. Basal farmakologi (s ). Stockholm: Liber.

20 Tabell 2. Sökhistoria Databas Datum Sökord CINAHL CINAHL CINAHL CINAHL CINAHL Postoperative (Fritext) Nausea (Fritext) Nursing (Fritext) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, years Postoperative Nausea (Fritext) Women (Fritext) Nursing (Fritext) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, years Nursing Interventions (Fritext) Women (Fritext) Postoperative Nausea (Fritext) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, years Postoperative Complications (Heading) Nursing Interventions (Fritext) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, years Nausea (Fritext) Postoperative Period (Fritext) Limits: Female, English, 2000/01/01-present Antal träffar Genomläst a abstract Bilaga І: 1 Urval 1 Urval (4*) 0 1 0(1*) (5*) (3*) 3 1

21 Databas Datum PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed PubMed Manuell Sökord Postoperative nausea and vomiting (MeSH) Evidence-based Nursing (MeSH) Postoperative Care (MeSH) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, years Postoperative nausea and vomiting (MeSH) Complementary Therapies (MeSH) Female (MeSH) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, years Postoperative nausea and vomiting (MeSH) Complementary Therapies (MeSH) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, years Postoperative Period (MeSH) Postoperative nausea and vomiting (MeSH) Female (MeSH) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, years Postoperative period (MeSH) Nausea (MeSH) Limits: Female, English, 2000/01/01-present, years P6 acupressure may relieve nausea and vomiting after gynecological surgery: an effectiveness study in 410 women. Antal träffar Genomläst a abstract Bilaga І: 2 Urval 1 Urval (2*) (3*) (20*)

22 Tabell 2. Artikelöversikt Pub år/ Land Författare Titel Syfte Metod/Urval Slutsats Bilaga II:1 Vetenskaplig kvalitet 2002 Sverige Alkaissi, A., Evertsson, K., Johnsson, V-A., Ofenbart, L., & Kalman, S. P6 acupressure may relieve Nausea and vomiting after gynaecological surgery: an effectiveness study in 410 women. Syftet med studien var att undersöka effekten av stimulering av P6 punkten genom akupunktur kunde påverka förekomsten av postoperativt illamående och vomering efter gynekologisk kirurgi. En kvantitativ studie med 410 kvinnor vilka genomgick ett planerat gynekologiskt ingrepp under generell anestesi mottog akupressur bilateralt/placebo akupressur. P6 akupressur skulle kunna användas som profylaktisk antiemetisk terapi vid gynekologiska ingrepp. Grad I 2005 Taiwan Chen, H-M., Chang, F-Y., & Hsu, C-T. Effect of acupressure on nausea, vomiting, anxiety and pain among post-cesarean section women in Taiwan. Syftet med studien var att undersöka effekten av akupressur mot postoperativa symtom efter kejsarsnitt som illamående och kräkning, oro och smärta. En kvantitativ studie med 104 kvinnor vilka genomgått kejsarsnitt mottog tre akupressurbehandlingar före och efter ingreppet. Användning av akupressur rekommenderas för en bättre postoperativ hälsa hos kvinnor som genomgår kejsarsnitt. Grad II

23 Pub år/ Land Författare Titel Syfte Metod/Urval Slutsats Bilaga II:2 Vetenskaplig kvalitet 2003 Tyskland Eberhart, H.J L., et al. Ginger does not prevent postoperative nausea and vomiting after laparoscopic surgery Syftet var att undersöka effekten av ingefära mot postoperativt illamående och kräkningar efter gynekologiska laparoskopiska ingrepp. En kvantitativ studie där 184 kvinnor delades upp i tre grupper och premedicinerades med två olika doser av ingefära preoperativt samt en referensgrupp. Ingefäras effekt på postoperativt illamående och kräkningar eller påverkan på behovet av antiemetika postoperativt kunde inte bevisas. Grad III 2005 Iran Ghods, A.A., Soleimani, M., & Narimani, M. The effect of postoperative supplemental oxygen on nausea and vomiting after cesarean birth. Syftet med studien var att undersöka om effekten av postoperativ kompletterande syrgasbehandling minskade förekomsten av PONV hos kvinnor som genomgick ett kejsarsnitt. En kvantitativ studie med 106 kvinnor vilka genomgick ett kejsarsnitt under generell anestesi behandlades postoperativt med 8 respektive 5l O 2 /min. Skillnaden mellan grupperna var att de patienter som upplevde PONV i experimentgruppen upplevde en lättare grad av PONV samt att svårighetsgraden av PONV var lägre i experimentgruppen. Förutom graden av illamående så kunde inga skillnader ses i frekvensen av PONV mellan grupperna. Grad I