1. Aktiviteter. Beskrivning av temagrupperna

Transkript

1 1 Delrapport 1 Ung Kommunikation Aktiviteter Formellt sett startade projektet den 1 april Ung Kommunikation (UK) startade successivt från årsskiftet och med fokus på information på skilda nivåer och i olika sammanhang. Projektet har inte haft en kick off i egentlig mening utan aktiviteter har fortlöpande genomförts. Projektet delas in i tre faser, inledningsfas, implementeringsfas och fortsatt utvecklingsfas. En bärande del i projektet och framförallt i inledningsfasen är temagrupperna. Fem temagrupper har tillsatts under året. I temagrupperna ingår lärare i högskoleverksamhet, lärare i skolverksamhet och studenter. Studenternas medverkan sker antingen direkt i temagruppen eller i anslutning till verksamhetsförlagd utbildning. Till temagruppen har knutits expertis, t.ex. forskare och tekniker inom datavetenskap, forskare inom pedagogik, IT- och mediepedagoger. I varje temagrupps uppdrag ligger att kontinuerligt beskriva sina erfarenheter i form av (temagrupps-) bloggar. Bloggverktyget passar utmärkt för regelbunden informationsspridning. I temagruppernas uppdrag ligger också att delta i andra aktivteter där Ung Kommunikation presenteras. Beskrivning av temagrupperna Nedan följer en beskrivning av temagrupperna. Detaljerade beskrivningar av temagrupperna och deras aktiviteter hänvisas till vår hemsida och temagruppernas egna bloggar. Amulets (Advanced Mobile and Ubiquitous Learning Environments for Teachers and Students) Temagruppens arbete syftar till att undersöka förutsättningarna för att förnya undervisning och lärande med mobil teknik. Syftet är att understödja och hitta nya sätt att integrera utomhusaktiviteter med lärande i klassrummet. Med stöd av mobila enheter får eleverna möjlighet att delta i en rad aktiviteter där där olika kunskaper som geografi, matematik språk och naturvetenskap integreras. 2 VFU-lärare med ansvar för 32 barn samarbetar med lärare, forskare och dataingenjörer på Växjö universitet. Ansvariga för temagruppen är Marcelo Milrad, Växjö universitet och Jonas Wereén, Bergundaskolan i Växjö. Att skriva sig till läsning med datorn Syftet är att samla erfarenheter, utveckla och metodiskt undersöka effekterna av de aktiviteter som redan startats på många skolor i regionen när det gäller att lära sig läsa genom att skriva på dator. Temagruppen har en bred förankring dels när det gäller lärarutbildare både i Växjö och Kalmar och dels när det gäller VFU-lärare. Målsättningen är att skapa ett hållbart nätverk för lärare med intresse för dessa frågor. Ca 20 deltagare i temagruppen: 2 lärarutbildare från HiK, en från VXU, 16 VFU-lärare och en student. Ansvarig för temagruppen är Linda Vingren, AV-Media i Växjö. Det vidgade textbegreppet Temagruppens grundläggande vision är att utveckla ett arbetssätt med digitala bilder

2 2 och berättelser som både överensstämmer och utmanar Lpo 94 och Lpfö 98. Under hösten kommer arbetet att koncentreras kring matematik. Hur kan bilder, matematik och dramaturgi bli en helhet som motiverar elevernas lärande. Under våren prövas erfarenheterna i ämnet svenska. Samtliga pedagoger på Angelstadskolan i Ljungby och Bergundaskolan i Växjö, tillsamman med studenter och lärare från lärarutbildningen engageras i arbetet i en helhetssatsning med totalt 28 pedagoger och två lärarutbildare. AV-Media deltar som experter och utbildare. Ansvarig för temagruppen är Ylva Guntsch, Angelstadskolan i Ljungby. IKT i engelskundervisningen Temagruppen riktar sig till lärare i engelska inom lärarutbildning, grundskola och gymnasieskola. Man vill skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte mellan lärare på olika stadier och studenter i workshops och studiecirklar för att undersöka hur språkundervisningen kan utvecklas genom att få en större förståelse för ungdomarnas aktiviteter med nya medier. Ansvariga är Maria Estling Vannerstål, Växjö universitet (från den 1 jan 2007, även Högskolan i Kalmar), Ibolya Maricic, Växjö universitet och Marianne Sandberg, Växjö universitet (även Teleborg Centrum, Växjö kommun). 7 deltagare förutom de ovan nämnda, grundskollärare och gymnasielärare, två studenter. Avancerad användning av undervisningsplattform Syftet med temagruppen är att utvidga förståelsen för användning av utbildningsplattform i gymnasieskolan med inriktning på ämnet historia. Syftet är också att utforska utbildningsplattformens möjligheter i perspektiv av ung kommunikation. Vilken betydelse kan den spela i förhållande till eleverna, till lärarna, till studenterna, till lärarutbildarna? Utbildningsplattformen har redan idag gjort det möjligt att göra undervisning och information tillgänglig oberoende av tid, anpassad till olika former och anpassad till elevers olika behov. Utmaningen är att undersöka hur dessa former kan utvecklas. Temagruppen har förskjutit sitt arbete till 2007 p.g.a. projektledarens pappaledighet. Dessutom kommer de 6 studenter som ska engageras i temagruppen inte att vara på plats på VFU-skolan förrän till hösten 2007 p.g.a. ändrad VFU-period. Samarbetet sker med inriktning historia vid VXU. Ansvarig är Mathias Ohlander, Växjö Fria Gymnasium. Konkreta aktiviteter Aktiviteter som genomförts under året kan i detalj följas på projektets blogg: Nedan följer en summarisk genomgång av de konkreta aktiviteterna som genomförts i regionen efter den första april. 6 april Deltog i Medierådets regionala konferens i Emmaboda på temat Det unga Internet. Drygt 200 deltagare. Kort information om projektet Ung Kommunikation. 19 april Möte med Forumgruppen på Växjö universitet. Prefekter, enhetschefer, dekaner och universitetsledning fick en presentation av Ung Kommunikation. 30 personer

3 3 20 april Möte med 3 representanter för Apple. Mycket intresserade av ett samarbete. Ung Kommunikations idé stämmer väl överens med deras intentioner och produktsegmentering. Ännu inga konkreta samarbetsplaner. 20 april Möte med studenter. Fem representanter. Nödvändigt med nyrekrytering av studenter. Flera som i inledningsarbetet var intresserade har tappat intresset. Viktigt att prioritera. Vi diskuterade möjliga aktiviteter. Viktigast att informera de nya studenterna vid terminsstart. 29 april Samarrangemang med AV-Media i Växjö, Framtidens pedagog. Drygt 100 lärare från skolverksamheten deltog. Tyvärr endast ett fåtal lärarutbildare från universitetet. 2 maj Möte med Multimediabyråns chef Mikael Iselow. PIM diskuterades, bl.a. vilka möjligheter lärare och studenter på högskolorna har att använda sig av resursen. 4 maj Information i Karlskrona till ca 40 VFU-lärare knutna till Högskolan i Kalmar. 4 maj Möte med Reaktor Sydost i Kalmar 8 10 maj Netlearning i Ronneby. Samarbete i ett presentationsseminarium med de tre KKprojekten. Ungdomar från Tech Group (numera Nätverket SIP) fanns på plats för Ung Kommunikations räkning och visade på olika ungdomsaktiviteter som Lunarstorm, MSN, nätspelet Counter Strike. Ungdomarna inbjöd även till rörelse och aktivitet med s.k. dansmattor. 10 maj Gemensamt referensgruppsmöte avslutade Netlearningkonferensen, ca 15 deltagare. 29 maj Möte med skolledning Viktoriaskolan i Borgholm 21 juni Möte med skolornas IT-ansvarige i Borgholms kommun 30 augusti Information till nya studenter i Växjö, drygt september Information för inriktningsansvariga vid Lärarutbildningen i Kalmar 13 september Beslut om att 5 temagrupper får stöd i utvecklingsarbetet. Stödet gäller ett år framåt. Utgångspunkten för beslutet är de kriterier som utarbetats för temagrupper och som finns publicerade på vår hemsida. Sex ansökningar hade lämnats. Beslöts att utöver utvärdering efter temagruppernas slutförande också kräva en fortlöpande redovisning i form av temagruppsblogg. 20 september Referensgruppsmöte i Växjö för Växjöområdet. På mötet diskuterades fortsättningen på projektet med möjligheter för nya aktiviteter i form av nya temagrupper och

4 4 erbjudanden om kompetensutveckling. Kopplingen mellan lärare i skolverksamheten, lärare i högskoleförlagd verksamhet betonades. 25 deltagare. 25 september Skolbiodag i Emmaboda. Information och diskussion om Ung Kommunikation. Deltagare från sydöstra Sverige. Ca 100 personer. 29 september Referensgruppsmöte i Ronneby, Blekingeområdet. Diskussion om BTH:s roll i projektet eftersom BTH inte har någon lärarutbildning. Diskussion om informationsspridning via webbsida och broschyr. Öka inslaget av ungdomsaktiviteter. 10 deltagare. 30 september Kompetensutvecklingskursen Flexibelt lärande och mentorskap startar i Kalmar. 8 lärarutbildare och 2 VFU-lärare deltar. 5 oktober Möte med representanter från Institutionen för Medievetenskap och Kommunikation vid HiK om samarbete kring kurs i nya medier, bl. a. podcast. 5 oktober Föreläsning om projektet för ca 90 lärarstudenter i Kalmar som går AU1 6 oktober Föreläsning om projektet för ca 90 lärarstudenter i Kalmar som går AU oktober Stig Roland Rask, KK-stiftelsen, Johnny Lindqvist, Friends i Ronneby och Växjö. Presentation för lärare (ca 60 deltagare) och föräldrar (ca 100) i Ronneby. Presentation för lärare i Växjö (ca 50 deltagare) 18oktober Möte med studenter från lärarutbildningen VXU och Nätverket SIP för att planera gemensamma aktiviteter. 8 studenter deltog, men ytterligare 5 har uttryckt intresse av att vara med i mån av tid. 19 oktober Nytt möte med IMJ. Beslut om att utveckla kurs. 25 oktober Dialogseminarium KK-stiftelsen med Peter Dahlgren och Tobias Olsson. Ung Kommunikation och en central samarbetspartner, Nätverket SIP, presenterades. Ca 40 deltagare. 31 oktober SVIT06 i Roneby. Presentation av Ung Kommunikation och två temagrupper, Att skriva sig till läsning med dator och Amulets. Ca 25 deltagare. 7 november Information om Ung Kommunikation för deltagare i nätverket Mittens Rike : Högskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Kalmar och Växjö universitet vid en konferens i Växjö, ca 25 deltagare. 8 november Referensgruppsmöte i Kalmar för Kalmarområdet. Diskussion om framtida temagruppsaktiviteter, samarbete mellan Högskolan i Kalmar, skolor i regionen och externa samarbetspartners. 11 deltagare.

5 5 9 november Möte med inriktningsansvariga vid Lub i Kalmar. Stort intresse för projektet 9 10 november Seminarium i Karlshamn respektive Växjö, ett samarbete med AV-Media Växjö: Datorer, lärande och språkutveckling. I Karlshamn deltog 70 pedagoger, i Växjö 120. Föreläsare var Ann-Catrin Svensson, Veronika Grönte och Carina Dahlin, samtliga Jönköping. 20 november Möte med tre representanter från Kommunledningskontoret i Kalmar kommun 27 november Information om projektet vid ett idéseminarium vid E-Hälsoinstitutet i Klmar, ca 30 deltagare. 29 november Information till ca 400 lärare från samtliga kommunala gymnasieskolor i Växjö kommun. Inledning till Gymnasieelever på nätet (se nedan). 5 december Möte med Apple om Podcast 18 december Möte med koordinatorer vid lärarutbildningen i Kalmar. Andra aktiviteter utanför regionen Ung Kommunikation har även deltagit i aktiviteter utanför regionen. Det har varit seminarier, konferenser, informationsmöten o.dyl. Syftet är att sprida kännedom om projektet, vidga kontaktytorna, försöka bygga ett nätverk av personer med intresse för projektets frågor. Referensgruppen för kompetensutveckling inom Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet (numera Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, NSHU) har fått information om projektet. På Filminstitutets årliga konferens i Malmö har projektet presenterats. Vi har besökt England: Oxford Brookes University, University of Nottingham, Djanogly Academy och Future Lab för att utveckla internationella kontakter. Representanter för projektet har också deltagit i Alt-C-konferensen i Edinburgh. Projektet representerades på Skolmässan i Stockholm. Representanter för projektet har besökt Lemshaga Akademi i Stockholm och börjat ett inledande samarbete. Projektet har presenterats i Skövde för studenter och lärarutbildare. Vi har deltagit på konferensen IT och lärarutbildning i Göteborg. Vad i projektet har inte genomförts? I den organisatoriska planeringen finns en nivå, Utvecklingsgrupper (se organisationsplan i Projektplan sidan 6) som inte startat under Utvecklingsgruppernas uppgift är att bevaka och utveckla tre huvudfrågor i projektet: Hur påverkar den digitala ungdomskulturen skola och lärande? Hur kan forskning och examensarbeten stödja kunskapsutvecklingen? Vilka möjligheter skapar utbildningsplattformar för lärande och kommunikation?

6 6 Ett utvecklingsarbete har etablerats på Högskolan i Kalmar avseende utbildningsplattformar genom ett samarbete mellan Ung Kommunikation och projektet Det Vidgade Textbegreppet som stöd av Sparbanksstiftelsen Kronan (se nedan). Vi har för övrigt under det första året valt att koncentrera aktiviteterna till temagrupperna. Efter första årets erfarenheter kan vi nu på ett bättre sätt implementera utvecklingsgrupperna i organisationen. I den ursprungliga planen hade vi som målsättning att huvuddelen av aktiviteterna i referensgrupper och i temagrupper skulle ske gemensamt mellan de tre lärosätena. Den målsättningen har vi tillfälligt prioriterat ned. Vi har nu istället arbetat mest med tre lokala referensgrupper. Det skulle nämligen ha blivit ett trögstartat projekt om vi hade haft kvar den ursprungliga målsättningen med en stor gemensam referensgrupp. Ett grundläggande utvecklingsarbete måste bygga på förtroende och en känsla av att dra åt samma håll. Det skulle åtgå för mycket tid att lära känna varandra i de olika grupperna innan vi kunde få aktiviteter som gav resultat. Tanken är nu att ett samarbete mellan lärosätena ska växa fram ur de utvecklingsarbeten som sker lokalt. I minst två av de startade temagrupperna kan vi se ambitioner till gränsöverskridande aktiviteter, IKT i engelskundervisningen och Att skriva sig till läsning med dator. Vi har inlett en uppbyggnad av en webbsida. Men målsättningen att nå ungdomsgrupper via webbsidan och låta dessa komma till tals har inte uppnåtts under Vi har planer på att utöka webbplatsen så att den blir mer interaktiv. Aktiviteter emanerade från Ung Kommunikation men som drivs som självständiga projekt Gymnasieelever på nätet Ett samarbete mellan Nätverket SIP, Gymnasienämnden i Växjö och Ung Kommunikation där en kompetensutvecklingsinsats genomförs under ett år med gymnasielärare som målgrupp. Projektet stöds av Växjökonferensen med kr. Det vidgade textbegreppet Ett samarbete mellan BTH, Ronneby kommun, HiK, Kalmar kommun, VXU och Alvesta kommun, där syftet är att utveckla kompetens kring digitalt berättande, nätbaserade resurser och vidgat textbegrepp. Projektet stöds av Sparbanken Kronan med kr. 2. Resultat och måluppfyllelse 2006 är första året i inledningsfasen. Det har varit en tid av organisatorisk uppbyggnad och formande av avtal för samarbete mellan de tre lärosätena. I maj undertecknades överenskommelsen mellan de tre rektorerna. Därefter kunde arbetet med att starta temagrupperna intensifieras och under hösten kunde dessa komma igång. Intensiteten på aktiviteterna har varierat, men ett inledande arbete har genomförts under De nuvarande temagrupperna kommer att fortsätta arbetet under våren 2007, i några fall även hösten Informationsinsatserna har varit omfattande och består dels av webbaserad information via hemsida och blogg, dels elektroniska nyhetsbrev, dels av tryckt information, dels av fysiska träffar med personer på olika ledningsnivåer inom och utom lärosätena, lärare, studenter och externa samarbetspartners.

7 Kompetensutvecklingsinsatser är gjorda i form av seminarier och kurser. Deltagandet har i huvudsak varit gott. Dock har intresset och aktiviteten från lärare på högskola och universitet varit lägre än förväntat. Vi kan konstatera att kännedom om projektet varierar både inom och mellan lärosätena. Fortfarande hänger det mycket på vilket intresse som sedan tidigare finns för IT-frågor. Information till ledningsnivåerna på lärosätena varierar. De två lärarutbildningsnämnderna är informerade, de är dock inte delaktiga på ett aktivt sätt. Detsamma gäller grundutbildningsnämnden vid BTH, men med den skillnaden att grundutbildningsnämnden inte har något ansvar för lärarutbildning. Rektorerna har givit sitt medgivande och stöder projektet, men stödet är mer passivt. Den ledningsnivå som vi inte tillräckligt har bearbetat och gjort delaktig i projektet är prefekterna på de olika institutionerna som är engagerade i lärarutbildning. De har blivit informerade, men lärarutbildning är inte ett prioriterat ansvarsområde och därför kan det vara svårt med delaktigheten. Lärarutbildningsnämnderna vid VXU och HiK har yttersta ansvaret för lärarutbildningens kvalitet och är med det, centrala aktörer i projektet. Nämnderna i sin tur har möjlighet att ställa krav på hur utbildningen ska se ut och därmed påverka prioriteringar på de olika institutionerna. Lärarutbildare inom lärosätena är en viktig målgrupp att nå, dels i form av ett ökat intresse för projektets frågor, men också, och kanske framförallt, att de tar del av kompetensutveckling. Ett grundläggande problem är den akademiska traditionen som bygger på att den enskilde läraren bestämmer sin fortbildning oftast med utgångspunkt i det ämne man verkar inom. Det tillhör inte vanligheterna att ansvarig chef pekar ut vilken kompetensutveckling som ska prioriteras. Ett annat problem när det gäller institutionsledningens sätt att styra lärarutbildningen är anställningsförhållandena för lärarutbildare. Det skiftar i tradition mellan olika institutioner, men det finns en relativt hög andel lärarutbildare som saknar fast anställning och som på det sättet inte prioriteras när det gäller resurser till kompetensutveckling. Just nu pågår också en intern omorganisation av högskolan i Kalmar. Nya institutioner byggs upp och ämnen byter institutionstillhörighet. Lärare byter i vissa avseenden arbetskamrater. Oron för vad förändringen kommer att innebära, verkar ibland förlamande på viljan att gå in i nya projekt. Ytterligare en svårighet just nu är de krav som ställs på högskoleorganisationen generellt och mer specifikt lärarutbildningen. Generellt genomförs nu en anpassning till Bolognaöverenskommelsen, som innebär en stor omarbetning av kurser, kursplaner och utbildningsprogram. Högskoleverket genomför det kommande året en förnyad utvärdering av lärarutbildningen. Kritik riktades i den förra utvärderingen mot ett antal brister i utbildningen och den kommande utvärderingen ska ge svar på frågan om vilka åtgärder som har genomförts och kommer att genomföras. Utvärderingen är omfattande och kravet finns att så många lärare som möjligt ska göras delaktiga i arbetet. Vi kan alltså under det kommande året förutse vissa bestående svårigheter att rekrytera lärarutbildare till kompetens- och utvecklingsinsatser. En viktig uppgift i projektet är att också engagera lärare i verksamhetsförlagd utbildning. Det är en stor grupp vi riktar oss till. Antalet VFU-lärare knutna till VXU och HiK är mycket stor, ca 4500 lärare. Dock är inte alla aktiva i lika stor utsträckning. I vår målsättning under hela projekttiden har vi angivit att vi ska försöka nå ca 25% i en grundläggande insats. För fördjupade insatser försöker vi nå en central kärna som vi uppskattar till ca 450, dvs ca 10% av antalet VFU-lärare. Dessa siffror ska jämföras med antalet högskoleförlagda lärarutbildare som är ca 7

8 Vi bör alltså värdera vilka insatser vi gör och vilka krav vi ställer på de olika gruppernas deltagande. Regionalt Utvecklings Centrum (RUC) är en viktig aktör som bör involveras i arbetet. Vi bör också undersöka på vilket sätt elektronisk kommunikation kan utvecklas för att underlätta samverkan mellan deltagare i projektet. Studenter och ungdomar, aktiva på nätet, är också viktiga grupper. Studenterna kommer efterhand att aktiveras i kurserna och i kontakterna med VFU-skolorna. Vi arbetar också för att få tillstånd aktiviteter utanför den kursplanebundna tiden, t.ex. i form av en eller flera temagrupper. Kopplingen till ungdomar och vad ungdomar faktiskt gör är en viktig del i projektet. Därför är ungdomar också en prioriterad grupp. I vårt samarbete med Nätverket SIP försöker vi hitta de nödvändiga kopplingarna. Nätverket SIP har också på försök fått i uppgift att på VXU engagera studenter i olika aktiviteter. Under 2007 kommer försöket att utvärderas. 3. Metodutveckling Projektet arbetar med ett underifrån perspektiv där initiativ och aktivitet från lärarutbildare, VFU-lärare och studenter är viktiga. Även externa aktörer är centrala i detta avseende. Det är viktigt att projektledning och ledningsgrupp på olika nivåer verkar för att stimulera och utveckla idéerna. Nätverken som finns och som håller på att byggas upp är viktiga att underhålla. Samtidigt kan vi inte lämna de beslutandenivåer som finns i nuvarande utbildningsprogram åt sitt öde. Granskningen av kursplaner och utbildningsplaner som nu görs om, måste ta hänsyn till de tankar och idéer som redan nu arbetas fram inom ramen för Ung Kommunikation. Den utvärdering som Högskoleverket gör måste tillföras tankar om den pågående projektsatsningen. I Växjö får ett nystartat grundutbildningskollegium ansvar för granskning av kursplaner. Direktiv som beslutas av kollegiet går ut till institutioner. Utvärdering av nya kurser i AUO görs också. I Kalmar finns IT som progressionslinje. Den yrkesutbildning som är under planering med start ht 07 arbetar med helt nya kompetensområden som tagits fram i ett samarbete mellan VXU, HiK och BTH. Där diskuteras redan att bärande idéer från Ung Kommunikation ska implementeras i kursplaner. Strategisk IT-samverkan finns mellan de tre lärosätena. Viktigt också att där synliggöra de erfarenheter som projektet skapar. I nuläget ska framförallt de strategier som diskuteras inom Akademi Sydost bevakas. Forskningsanknytningen är viktig. Vi bjuder in forskare till inledande samtal om vilka möjligheter till samverkan som finns inom projektets ram. För att inte blanda in för många viljor samtidigt kommer forskningssamtalen att delas i olika grupper. En grupp forskare som är knutna till informatik, datavetenskap och pedagogik samlas och inriktar diskussionen mot design och lärande i perspektiv av Ung Kommunikation. En annan grupp forskare är mer inriktade mot sociologi, media o kommunikation och pedagogik, alltså ett mer beteendevetenskapligt fokus. Ytterligare en grupp är forskare är mer inriktade mot ämnesdidaktik. Sammanfattningsvis, den metodutveckling som nu kan skönjas i projektet bygger på ett arbete på två fronter, dels stimulera utvecklingsaktiviteter nära verksamheten, dels bevaka och redan nu implementera innehåll som är väsentliga från ett projektperspektiv.

9 9 4. Organisation och ledning Projektets ledningsgrupp består av kanslichef Lars Wennerström, VXU, enhetschef Margareta Havung, HiK (efterträder Stellan Ranebo tidigare chef) och Heléne Ivarsson, ansvarig för utveckling och planering av yrkeslärarutbildning vid BTH. Dessa tre personer fattar de formella besluten. Framförallt gäller det budget och stöd till temagrupperna. Ledningsgruppen har träffats fyra gånger under Utöver dessa möten träffas ledningsgruppen i ett övergripande arbete med lärarutbildning i sydost, bl.a. med uppbyggnad av en ny yrkeslärarutbildning. Vid dessa tillfällen har också Ung Kommunikation diskuterats. För projektets operativa verksamhet och föredragande inför ledningsgruppen ansvarar projektledargruppen. Den består av Lennart Axelsson, VXU, huvudprojektledare, 100 % i projektet, Tom Gagner och Mats Nordänge, HiK, tillsammans 30 % av heltidstjänst (efterträder Peter Karlsudd) och Rose-Marie Olsson, BTH, 20 % i projektet. Under kommande år kommer projektledartiden i Kalmar att öka till 45 %. Tom Gagner går upp till 30 % av heltidstjänst i projektet. I projektledningsgruppen har VXU ett huvudansvar för projektet med ansvar för samordning mellan olika delar av projektet och för aktiviteter knutna till lärarutbildningen i Växjö. Kalmar ansvarar för aktiviteter knutna till sin lärarutbildning och bistår med samordning av olika delar i projektet. Blekinge ansvarar för samordningen av aktiviteter lokalt och bistår också med samordning. Projektledargruppen har utöver mötena med ledningsgruppen har haft regelbunden kontakt ett par gånger per månad antingen i fysisk form eller via videokonferens i Marratech. Lennart Axelsson, har också en arbetsplats vid Högskolan i Kalmar och varit där under hösten ca en gång var tredje vecka. Tillsammans bildar ledningsgrupp och projektledargrupp den styrgrupp som driver projektet. Vi har vid ett tillfälle utvidgat styrgruppen genom att inbjuda representanter för lärarutbildare, kommuner, VFU-lärare och studenter. För att skapa fortlöpande delaktighet är det viktigt att ytterligare fundera över styrgruppens sammansättning och innehållet på mötena. Möten med nämnderna Projektet har funnits med vid två nämndmöten vardera vid VXU respektive HiK och ett gemensamt möte med de tre nämnderna inom Akademi Sydost. En viktig roll för projektets fortlevnad och legitimitet är Lärarutbildningsnämnden (LUN) vid VXU, Nämnden för lärarutbildning (NLU) vid HiK och grundutbildningsnämnden vid BTH. Nämndernas roll skiljer sig lite mellan lärosätena, men gemensamt är att garantera kvaliteten i de utbildningar som ligger under respektive nämnds ansvarsområde. Därför är det viktigt ur ett projektperspektiv att ha ett nära samarbete med nämnderna och att representanterna i nämnderna känner delaktighet i projektet. Eftersom det i LUN och NLU finns externa ledamöter med koppling till skolverksamheten är det än mer viktigt att bygga kontakterna. Dessa ledamöter är centrala i arbetet för att förbättra relationerna mellan den högskoleförlagda och skolförlagda verksamheten.

10 10 5. SWOT-analys Strengths Styrkan i projektet är framförallt projektets inriktning. Frågan om unga människors kommunikation med digitala medier i kombination med den teknikutveckling som framförallt använder internet som bas, har under året haft ett stort medialt intresse. Diskussion om fildelning, bloggar och nätmobbning har varit ämnen som diskuterats. Även den stora konferensen om nätbaserat lärande, Netlearning 2006, som är en viktig plattform för nationell spridning av projektet uppmärksammade frågan om ung kommunikation. Tre av fem keynote-talare tog upp denna fråga. Det var viktigt att vi fanns på plats, dels i seminarium med de andra projekten, dels med Tech Groups (numera Nätverket SIP) deltagande. Sättet att angripa den utmaningen vi fått av KK-stiftelsen är också en styrka för Ung Kommunikation. Vi har från början deklarerat att vi vill använda en undersökande approach med ett tydligt underifrån-perspektiv. Vi har en bred och förhållandevis allmänt hållen definition av digital kompetens. Vi vill därigenom ge utrymme för nya tankar inom detta område och en av målsättningarna med temagruppernas arbeten är att just skapa nya erfarenheter. Konkret innebär detta att vi inte väljer att i början av projektet fokusera på innehållet i de kursplaner som nu finns i lärarutbildningen. Implementeringen av projektets erfarenheter kommer mot slutet av projekttiden. Trots denna uttalade inriktning har vi under hösten ändå bestämt att även granska och medverka vid beslut angående kursplaner och utbildningsplaner som bearbetas på respektive lärosäte. Under den närmaste tiden sker stora förändringar i lärarutbildningen beroende på politiska förändringar med ny regering, anpassning till Bolognaprocessen och Högskoleverkets utvärdering. Det blir därför viktigt att bevaka denna utveckling om vi långsiktigt ska få genomslag. Att den grundläggande inriktningen vårt projekt blev mer undersökande och öppen måste tillskrivas det arbete som under några år genomförts i sydost av nätverket izon. Ett nätverksarbete mellan olika aktörer med inriktning mot unga människors användning av nya medier och vilken påverkan detta kan ha av studier och yrkesliv. Det är ett arbete som mest har riktat in sig på aktiviteter utanför skola och utbildning. Det finns alltså en regional förankring kring dessa frågor med kopplingar till organisationer utanför högskolan. I vår ansökan finns izon utförligare beskriven. En annan aktör också utanför högskolan som måste tillskrivas stor betydelse är AV-Media som arbetar som inspiratör och utbildare för lärare i förskola, grundskola och gymnasium. AV-Media finns i Växjö och Kalmar och samarbetar i olika typer av arrangemang. Aktiviteterna mot skolorna i respektive region skiljer sig dock något åt. AV-Media är en viktig aktör i kopplingen mellan kommun och högskola. I Växjö finns AV-Media med i första terminens kurs i allmänt utbildningsområde och träffar således alla nybörjarstudenter. AV-Media i Växjö har även samarbete med Karlshamns och Ronneby kommuner i Blekinge. En tredje styrka i projektet är utan tvekan samarbetet i sydost. I arbetet som föregick projektansökan kunde en öppen och förbehållslös diskussion föras. Det fanns och finns fortfarande en vilja till samarbete och ett utnyttjande av varandras kompetenser. Detta trots att arbetet på respektive lärarutbildning i Kalmar och Växjö har gått i olika takt och trots att inte BTH har en egen lärarutbildning. Samarbetet har fungerat bra på olika nivåer, dels i ledningsgruppen, dels i den gemensamma referensgruppen. Ett resultat av detta arbete märks i den överenskommelse som är

11 11 gjord mellan de tre lärosätena om hur projektets medel, både medfinansiering och projektfinansiering ska fördelas och som kunde tas i enighet och utan motsättningar. Det finns alltså ett stöd från högsta ledningen. Weaknesses Svagheter i vårt arbete är förankring på lärarnivå. Lärarutbildare på lärosätena har inte visat så stort intresse för projektet. Från lärare i skolverksamheten märker vi ett större intresse, men å andra sidan är de så många och det gäller att hitta bra modeller för delaktighet. Vi måste i högre utsträckning hitta och bygga vidare på relationen mellan dessa lärargrupper. RUC måste bli en viktig aktör. En svaghet som berörts tidigare är projektets möjligheter att påverka ledningsfunktioner. I organisationen av lärarutbildningarna finns flera olika ledningsnivåer och det är inte alltid riktigt klart var gränserna går, t.ex. mellan prefektnivå och nämndnivå. Anställningsformerna för lärarutbildare skiftar och skapar osäkerhet i möjligheterna till att kraftsamla kring kompetensutveckling. Kan finnas en risk att vi kompetensutvecklar lärarutbildare som efter några år inte finns kvar i organisationen. Opportunities Eftersom diskussionen om den nya tekniken pågår i samhället: om de nya medierna; om antalet uppkopplade hushåll; vilka konsekvenser detta får för samhällsförändringen, finns stora möjligheter för oss att koppla denna diskussion till frågor om lärares kompetens och skolans roll. Därför är det viktigt att också sprida denna fråga till politiska organ och att vårt projekt ges utrymme i media. En annan möjlighet för oss är den politiska enigheten både inom och utom lärosätena om vikten av samverkan. Idén om Akademi Sydost har fortfarande bärighet på hög beslutandenivå. Lärarutbildningen är det projekt inom Akademi Sydost som kommit längst och där är just Ung Kommunikation en av hörnstenarna. Den geografiska spridningen ger oss en möjlighet att nå ut till en stor del av landet. I den samverkan som finns mellan lärosätena ingår inte bara VXU, HiK och BTH, utan också lärarutbildningarna i Jönköping, Kristianstad och Halmstad. Detta nätverk som går under namnet Mittens Rike har regelbundna möten med erfarenhetsutbyte. Det börjar byggas upp en innehållslig samverkan mellan lärosätena i sydost. Ett exempel är samarbetet inom informatik och datavetenskap mellan VXU, BTH och HiK. Samverkan finns också i distansutbildningen mellan de naturvetenskapliga institutionerna, framförallt mellan VXU och HiK. Inom matematik och matematisk modellering finns samarbete mellan alla tre lärosätena, där förslag om en gemensam forskarskola finns. Även inom svenska, språk och pedagogik finns samverkan. Threats Det kan finnas för mycket koncentration på huvudprojektledaren, vilket kan göra projektet sårbart. Att nå ut med information och skapa delaktighet i projektet är svårt i ett så stort och komplext projekt med många aktörer. Projektet har inledningsvis startat på olika sätt och i skiftande faser i regionen. Det är viktigt att uppmärksamma att regional delaktighet upprätthålls. Risk för oväntade förändringar eftersom lärarutbildning och skola drivs av politiska beslut. Vad medför t.ex. regeringsskiftet 2006?

12 12 På central nationell nivå saknas resurser för forskningsanknytning och utvecklingsarbete med koppling till skolverksamheten, praxisnära forskning och utveckling. På ett generellt plan blir det svårt att skapa förutsättningar till långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete. Detta påverkar naturligtvis projektets möjligheter också. Kommunerna har i regel ganska platta organisationer vilket innebär att rektor har stor makt Prioriteras inte IT så händer inget. Finns risk att IT ställs mot basfärdigheter i svenska och matematik. Administrativa rutiner mellan lärosätena kan försvåra och försena arbetet 6. Ekonomisk rapport Se bifogat Exceldokument. 7. Vad händer när projektet avslutats? Ett arbete att bevaka kursplaneförändringar, förändringar i utbildningsplaner har inletts. Viktigt är också att bevaka den utvärdering som Högskoleverket nu inleder.

13 Delrapport ekonomi 2006 Aktivitet Proj.med. KK-stiftelsen Medfinans Medfinans Externt TOTALT TOTALT Diff projektet Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budg-Utfall Temagrupper Summa utfall Spec utvecklingsgrupper Summa utfall Stöd vid reguljära kurser Summa utfall Utrustning Summa utfall Resor Summa utfall Erfarenhetsutbyte Summa utfall Utvärdering Summa utfall Kompetensutveckling Summa utfall Summa budget TOTALT UTFALL AKTIVITETER PROJEKTADMINISTRATION Ledningsgruppen Summa utfall Info Summa utfall Teknik Summa utfall Budget Summa utfall Lokaler Summa utfall Overhead Summa utfall Högskolemoms Summa utfall Summa budget TOTALT UTFALL ADMIN Total budget Totalsumma utfall Högskolemoms avdrages direkt på erhållet belopp från KK-stiftelsen Kommentar Från KK-stiftelsen Som synes av de två sista raderna i den ekonomiska redovisningen har inte Högskolemoms 8% projektmedel används fullt ut under det första året. Medfinansiering både internt och externet utvisar bättre resultat än förväntat. Högskolemoms fördelat på lärosätena Första året har i högre utsträckning än förväntats ägnats åt organisatorisk VXU uppbyggnad. Därav ett något lägre totalt utfall än budgeterat. HiK BTH