Privata rum i offentliga miljöer

Transkript

1 Privata rum i offentliga miljöer Jenny Eriksson & Camilla Lännström Rumslig gestaltning, 180 hp Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling Examensarbete i informationsdesign, 15 hp Examinator: Yvonne Eriksson Handledare: Marianne Palmgren Eskilstuna Arkivnummer: IDTIDEXG:08:53

2 Sammanfattning Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur toaletter belägna på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm behandlas. Vad har den offentliga toaletten för status i samhället? Vad tycker människor om offentliga toaletter, vad saknas och hur påverkas den tillhörande byggnaden? I arbetet har vi funderat kring vilka funktionskrav som krävs för att toaletterna ska fungera för alla och hur toaletterna borde förändras. Vårt mål har varit att ta fram ett unikt inredningskoncept med fokus på informationsdesign, hygien och upplevelse i form av ett skogstema. Med det menar vi att det ska vara lättstädat och att besökarna av hygieniska skäl ska slippa röra vid handtag, knappar och pappersbehållare. Varför vi vill förändra designen beror på att toaletterna idag har en dålig bild hos människor. De är uttryckslösa och har inte de funktioner som många människor efterfrågar (Se önskemål från enkätundersökning under Metod). Det läggs sällan någon större tid på design och underhåll av toaletterna. Många gånger fungerar inte dörrarnas låsfunktioner, som leder till att man inte känner sig trygg när man ska göra sina behov. Detta har framkommit genom enkätundersökningar och intervjuer med människor i olika åldersgrupper. Vårt resultat redovisades genom en 3D- modell och en film där de olika funktionerna i rummet visas i rörelse. För att ta reda på eventuella brister i resultatet, skapades en fokusgrupp som fick ge sina åsikter i en öppen diskussion. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Inledning 5 Bakgrund 6 Syfte 7 Problemformulering 7 Avgränsning 7 Projektets genomförande 8 Analys av rummet 8 Perception 8 Färgval 8 Inspiration 9 Inredning 9 Behovsanalys 9 Funktioner/Design 10 Renderingar av färdigt resultat 12 Metod 15 Arbetsfördelning 15 Tidsplan 15 Metodval 16 Planering 16 Projektplanering 17 Huvudarbete 17 Projektplanering 17 Insamling av data 18 Enkäter 18 Fallstudier 18 Intervjuer 18 Observationer 18 Rumsanalys Eskilstuna/Stockholm 18 Analys och jämförelse 20 Empirisk undersökning 21 Enkätundersökningen 21 Resultat 21 Frågor och svar 22 Stapeldiagram 23 Sammanfattning och diskussion av enkätundersökningen 26 Resultat och analys av enkätundersökningen 26 3

4 Intervjuer 27 Resultat och analys 28 Målgrupp 28 Personas 28 Teori 30 Kopplingen mellan examensarbetet och informationsdesign 30 Forskningsöversikt 31 Slutdiskussion 32 Källförteckning 33 Bilagor 4

5 Inledning Nej fy. Men nöden har ingen lag ibland! Från enkätundersökning ( ). Offentliga toaletter har idag dåligt rykte bland människor. De är ofräscha, eftersom att städning ofta missköts och för att människor inte har respekt för den här typen av rum. Det är rum som människor ofta försöker undvika. Det här är något som vi vill ändra på genom att göra toalettbesöket mer behagligt, med hjälp av färgsättning, belysning och hygienisk inredning. Genom sammanställning av enkäter och intervjuer fick vi många svar som har fått stor betydelse för formgivningen av vårt arbete. Människor har berättat vad de saknar och vad de ogillar med offentliga toaletter samt de positiva aspekterna. I enkäten lät vi personerna fritt beskriva sin drömtoalett, vilket har gett oss mycket tankar, idéer och inspiration som vi applicerat på vår design. Med hjälp av rumsliga lösningar, vill vi förbättra synen på offentliga toaletter och visa dess potential och kvalitét. En offentlig toalett ska alla kunna använda oavsett kön, ålder och handikapp. 5

6 Bakgrund Tänk att du är på resande fot och plötsligt känner du att du måste uträtta dina behov. Toaletterna är få och om du hittar en är den ofta obehaglig, du håller dig hellre tills du är hemma. De offentliga toaletterna är ofta dåligt ljudisolerade. Står man och väntar, vill man inte höra vad som händer bakom dörren. Man känner sig stressad och kan inte slappna av som man bör. Det bidrar till att man ofta undviker offentliga toaletter. Det här är ett problem som ofta förekommer på platser som är välbesökta, till exempel vänthallar och gallerior. Enligt Bergholm & Kjellin har toaletter en betydelse: Idag försvarar dasset sin starka position i vår kultur. Det må vara behäftat med en mängd föreställningar, hysch hysch och tabun, men det har sin givna, och hittills alltför tysta plats i vårt medvetande. (Bergholm & Kjellin 2003:13). Det vi vill påvisa är att trots alla fördomar har dass/toaletter en väldigt viktigt roll i vår vardag. De flesta människor tillbringar mycket tid i toalettrummet och lägger ned mer tid och omsorg på designen av dessa rum i hemmet. Det här är något vi vill applicera i den offentliga miljön. Vår grund till ämnet för vårt examensarbete kommer från ett tidigare projekt som vi utförde vintern Då handlade projektet om att göra en ny design för toaletterna i köpcentrat 21:an i Eskilstuna. Vi hade båda två reagerat på att rummets atmosfär upplevdes som en institution där säkerheten hade tagit över rummet. Rummet var kaklat från golv till tak i en vit kall färg, lysrör i taket och en cirka 50 cm stor öppning mellan toalettbås och tak. På båsens övre kant var piggar utplacerade för att förhindra att någon klättrar över till andra sidan. Vårt arbete var fritt och fokuserades på design och upplevelse, där vi utgick mycket ifrån oss själva och våra egna kunskaper. Vid redovisningen av vårt resultat fick vi förvånade och positiva reaktioner, vilket fick oss att inse att den här typen av rum ofta glöms bort. Nyfikenheten hos oss fick oss att vilja gå djupare i ämnet och ta reda på vad människor tycker om offentliga toaletter samt om det går att ändra attityden mot dessa rum? Nedan redovisar vi bilder från föregående projektarbete i köpcentret 21:an. Renderingar, Jenny Eriksson & Camilla Lännström

7 Syfte Syftet med examensarbetet har varit att undersöka toaletter i den offentliga miljön för att ta reda på bristande faktorer och ta fram lösningar för att utveckla inredningen. Det har vi gjort med hjälp av bland annat fallstudier, enkätundersökning, intervjuer och observationer. Efter analyser, undersökningar, bearbetningar och efter vår egen kunskap har vi att byggt upp en förbättrad miljö i ett 3D program. Vi har inriktat oss på toaletter som är belägna på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm. Det är en hårt trafikerad tågsträcka med många resenärer. Vårt syfte är att förbättra framkomligheten, utseendet och intrycket av rummen. Vi har gjort rumsanalyser på de toaletter vi har besökt och iakttagit hur folk rörde sig och utnyttjade rummet. Vi har även tittat på hur belysningen sett ut och om rummet är hygieniskt samt lättstädat. Kommer det finnas plats för eventuell rullstol att ta sig fram och hur fungerar låsfunktionen på toalettdörrarna? Problemformulering Frågeställningarna i examensarbetet är följande: Hur ska toaletterna förändras? Vilka gestaltningsverktyg bör användas för en informativ utformning? Hur optimerar vi informationsdesignen för toalettbesökarna? Vilka funktionskrav krävs för att toalettrummet ska fungera för alla? Avgränsning Examensarbetet innehåller: Framställning av ett design koncept för offentliga toaletter på tågstationerna mellan Eskilstuna och Stockholm. Presentation av designkoncept med hjälp av 3D-modell och animation. Formgivning av en affisch som innefattar en kort presentation av arbetsprocessen och resultatet. Examensarbetet innehåller inte: Att verkställa inredningsförslaget. Vi kommer däremot att försöka förverkliga förslaget efter avslutad kurs. Vi arbetar inte fram en offert på inredningen. Vid eventuellt förverkligande tar vi kontakt med leverantörerna. 7

8 Projektets genomförande Ett rum för alla Offentliga miljöer ska vara till för alla, tyvärr kan verkligheten se ut på andra sätt. Alla offentliga miljöer är inte utformade efter människans behov, människor med funktionshinder stöter ofta på problem. Hur lätt/svårt är det att orientera sig i ett rum om du är synskadad? Istället för att handikappanpassa miljöer känner vi att det blir betydligt enklare om rummet är utformat för alla redan från början. Vi människor är olika, vi har alla olika förutsättningar i livet. (Svensk byggtjänst 2004:17). Ingen människa är egentligen handikappad så länge omgivningen är anpassad (Svensk byggtjänst 2004:17). Toaletterna i Eskilstuna som vi har valt att använda som mall för vår modell i 3D, består av en handikapptoalett och en mindre toalett med olika funktioner. Handikapptoaletten är utrustad med handtag vid toalettstolen, har stort utrymme mitt på golvet, automatisk dörröppning och alarmknapp. Fokus när man går in i miljön är på funktionerna och inte på rummet i sin helhet. Väggarna är kala med vitt kakel och grått klinkers på golvet, ljuset är vitt och utformningen är likadan på den mindre toaletten. Perception Vår tanke är att besöket på toaletten ska bli en minnesvärd upplevelse, genom att använda skog som grund för vår design, hoppas vi väcka positiva känslor hos besökaren. Vårt minne är viktigt eftersom att det påminner om tidigare sinnesupplevelser, doft och ljud. Bo Bergström (2004:105) skriver att om upplevelsen är positiv eller stark aktiveras korttidsminnet. Där lagras det för att sedan komma vidare till långtidsminnet där upplevelsen lagras. Därför är det av vikt för oss att försöka beröra det som finns lagrat i besökarnas medvetande. Man brukar säga att ju starkare och ovanligare sinnesintryck desto större påverkan (Bergström 2004:105). Färgval De färger vi använder i vår utformning är grönt och vitt. Charlotta Bergqvist (2004: ) skriver att grönt associerar till naturen och är en lugn och läkande färg. Den vita färgen står för renhet och fräschhet och kan med fördel blandas med en mild färgton för att inte rummet ska upplevas kallt och asketiskt. Det är ett alternativ som ger miljön en helhet och som upplevs varmare och mindre kliniskt. 8

9 Inspiration Vi har hämtat inspiration från konstnären John Bauers bok, En konstnär och hans sagovärld (1982). Bauers illustrationer ger oss en känsla av fantasi, mystik och lugn. Något som vi har applicerat på vår design och utformning. Hans bilder gestaltar ofta fantasifulla historier i skogsmiljöer som tar oss till en annan värld. På samma sätt vill vi visa våra toaletter. Det ska vara en upplevelse med lugn och trygghet där besökaren ska kunna koppla bort den yttre världen för en stund. Enligt Eva-Lotta Hultén som skrivit boken Skogen vi ärvde (2005), gör John Bauer snyggt i sin natur och enligt Hultén blir hans resultat något som liknar den moderna produktionsskogen. Det vill säga träd som står på raka led och bildar en pelarsal- den skogstyp som undersökningar visar att många svenskar idag ser som de vackraste och mest tilltalande kreation i skogen. Hultén skriver även att skogen berör några av vår tids viktiga frågor som till exempel miljön, hur brukas skogen och hur bevarar vi mångfalden. Som John Bauer har vi valt att använda oss av gran- och tallskog när vi formgivit våra väggar på toaletten. I vår design ville vi fånga skogens naturväsen som många människor känner till. Hultén (2005:14) beskriver ett sätt att se på vår skog i Sverige och varför den inspirerar: En genomsnittlig svensk besöker skogen varje vecka och den svenska självbilden hämtar mycket energi från skogen. Vi är ett naturromantiskt folk som längtar tillbaka till ett mer ursprungligt tillstånd; det tillstånd John Bauer försökte fånga i sina bilder. Ovanstående citat är intressant att beakta gällande våra känslor till skog och mark. I vårt inspirations arbete har vi även lagt märke till SJ s TV-reklamer där tåg färdas genom Sverige och passagerarna drömmande tittar ut på den svenska naturen. Inredning De val som vi har gjort har påverkats av våra observationer, rumsanalyser enkätundersökningar och intervjuer. Vi gjorde en behovsanalys utifrån sammanställning av undersökningarna. Frågor som vi ställde oss var, vilken typ av behov finns? Uppenbara problem? Vad finns det för krav gällande funktioner, som till exempel toalettstolar? Vilken upplevelse önskar människor? Behovsanalys-metoden är hämtad från (Svensk byggtjänst 2004:101). Behovsanalysen har vi använt oss av i vår utformning av toaletterna. Behov Bättre hygien, gällande toalett, blandare och servetthållare Bra belysning Möjlighet att torka händerna utan handtork Lugn Avlastning till exempel möjlighet att hänga av sig jacka och väska Lösning Toalett med självrengörande sits, blandare och servetthållare med rörelsedetektor och toalettpappershållare där pappret sticker ut ur behållaren. Spotlights i taket och LED- belysning (Light emitting diods, lysdioder) i golvet för att leda besökaren in i rummet. Färg och materialval. Krokar. 9

10 Funktioner/Design Beröringsfria blandare: Dessa blandare bidrar till förbättrad handhygien. De är rörelsekänsliga vilket betyder att när användaren håller handen under känner blandaren av det och vattnet sätts på. Efter ett antal sekunder stängs vattnet av igen och önskas mer vatten får användaren upprepa proceduren. Företaget VVS skriver på sin hemsida om beröringsfria blandare och dess fördelar (2008). Bild hämtad från Att tvätta händerna kan vara ogjort arbete om det finns bakterier på den spak eller ratt som stänger vattnet på en manuell blandare. Med en beröringsfri blandare kan man tvätta händerna utan att röra blandaren. Därmed undviker man risken att få tillbaka sina egna och/eller andras eventuella bakterier när blandaren stängs. Samtidigt minskar beröringsfria blandare energi- och vattenförbrukningen. Självrengörande toalettsitsar: Den självrengörande toalettstolen är en toalett som undviker kontakt med ohygieniska spolknappar och toalettsitsar. Den är bakteriehämmande och desinficerar. Bild hämtad från: Rörelsekänsliga servetthållare: Genom en handrörelse reagerar en sensor inbyggt i servetthållaren. Därefter matar servetthållaren ut en bestämd mängd papper. Det här gör att användaren aldrig behöver vidröra hållaren vilket är mer hygieniskt. Bild hämtad från Toaletthållare: Användaren behöver bara vidröra servetten eftersom att det alltid finns en servett utdragen redo att dra ut och använda. Bild hämtad från 10

11 Kakel: Väggarna är klädda med fotokakel. Vitt klinkers är lagt på golvet. Kakel är slitstarkt och är ett av de material som är enkelt att rengöra. Bild hämtad från: Belysning: LED- lampor med grön färg är placerade på golvet och fungerar som en väg som leder in mot toaletten. Bild hämtad från: Skötbord: Skåp med utfällbart skötbord med inbyggda hyllor för tillfällig förvaring. Bild hämtad från: Dörrar: Dörrarna är gjorda av ett slitstarkt glasmaterial som är genomskinligt när det är ledigt på toaletterna. När det blir upptaget skiftar dörren i färg till vitt och dörren blir ogenomskinlig. Bild hämtad från: GoldenPlungers.html! 11

12 Renderingar av färdigt resultat Här visas en helhetsvy över rummet. Placering av möbler är densamma som det är i nuläget. Vi har däremot bytt ut samtliga produkter. På golvet syns LEDlampor som leder fram till toalettstolen. Bilden föreställer den självrengörande toalettsitsen. Sitsen roterar vid automatisk rengöring. 12

13 Bilden visar en beröringsfri blandare. När användaren håller handen under kranen känner blandaren av det och vattnet sätts på. Servetthållare som är placerad bredvid handfatet. Den rörelsekänsliga sensorn känner av att besökaren önskar en servett och önskad mängd rullas ut. 13

14 Steg 1 Här visas hur dörrarna skiftar från genomskinligt/ledigt till ogenomskinligt/upptaget. Steg 2 Steg 3 14

15 Metod Arbetsfördelning Med hjälp av en tidsplan (se bild nedan) så har vi fördelat upp arbetsuppgifterna under examensarbetet, vi har jobbat separat och tillsammans. Vi har kompletterat varandras kunskaper, kvalitéer och tankar. Vår arbetsprocess började med att vi planerade och letade efter användbar information, vi kontaktade företag som var relevanta för vårt arbete för att bland annat få stöd och en diskussion om eventuellt framtida samarbete. För att fastställa de förändringar som behövde göras gjorde vi en behovsanalys där vi diskuterade brister och krav för de rum som vi skulle undersöka. Genom litteraturstudier arbetade vi fram frågeställningar och använde oss av en rumsanalys skapad av Madelené Becker (Arkitekturmuseet 2008). Dokumentation av tågstationerna skedde genom studiebesök. Vi gjorde observationer, fotograferade miljön och antecknade enligt rumsanalysen. Därefter studerade vi hur människorna rörde sig till och från toaletterna och hur rummet utanför används. Med hjälp av insamlat material från fältstudierna kunde vi utforma enkäter och intervjuer. Därifrån kunde vi gå vidare med att fastställa vår målgrupp och ta fram två personas. Tillsammans delade vi ut enkäter till framförallt resenärer, och för att göra arbetet mer effektivt delade vi ut undersökningarna på separata håll. Då vi ville få ut så mycket information som möjligt av vad människor tycker om offentliga toaletter gjorde vi intervjuer med vissa utvalda personer, i olika åldersgrupper. Frågorna utökades från enkäten och anpassades till en längre och öppen intervju. Personerna fick ingående beskriva sina olika tankar och upplevelser kring offentliga toaletter. Efter sammanställning av enkäter och intervjuer kom vi fram till ett gemensamt designkoncept för samtliga toaletter längs tågsträckan mellan Eskilstuna och Stockholm. Vi delade upp arbetet för att utnyttja tiden och varandras kunskaper. Jenny startade med att bygga upp en 3D-modell i modelleringsprogrammet Archi Cad som föreställer Eskilstunas stationstoaletter. Där byggdes grunden till toaletterna upp för att sedan lämnas över till Camilla som färdigställde modellen i programmet 3D-studio Max. Därefter gjorde Camilla en animation som ska visa toalettens olika funktioner. För affischen arbetade vi tillsammans fram ett tema och layout som präglas av fotografier, text och renderingar. Vi besökte Eskilstuna station där vi fotograferade oss tillsammans med den aktuella miljön. Examensarbete Ansvarig V. 14 V. 15 V.16 V. 17 V. 18 V. 19 V. 20 V. 21 V. 22 V. 23 V. 24 April Planera och leta efter information, kontakta företag J & C Analysera, bakgrund & Syfte, frågeställningar J & C Litteratur studier & förbereda inför fältstudier J & C Observationer och fältstudier tågstationer J & C Sammanställa materialet, ta fram en målgrupp & personas J & C Maj/juni Börja med enkäter J & C Enkätundersökning och intervjuer J & C Sammanställa en grund för utformningen J & C Bygga på 3D modell Archicad J Bygga på 3D modell Studio Max C Bygga på 3D modell Studio Max C Skriver på rapporten och skriver rent rumsanalys J & C Modellera 3D modell Studio Max C Skriver på rapporten J & C Fotografera porträtt på Eskilstuna station J & C Redigera bilder porträtt C Materialsökning J & C Animera 3D modell Studio Max C Skriver på rapporten J & C Sammanställa affisch J & C Skriver färdigt rapporten J & C Förbereda för redovisning J & C Inlämning affisch och rapport J & C Opponering och redovisa examensarbete J & C Tidsplan/ vår arbetsprocess, Jenny Eriksson & Camilla Lännström

16 Metodval Vi har använt oss av kvalitativa metoder som beskrivning och förståelse av ämnet. Detta togs upp under Magnus Hoppes föreläsning ( ). Vi ville ta reda på hur folk beter sig i olika situationer, vilka beslut de tar och vad de säger. För att tydliggöra arbetsprocessen har vi använt oss av Pettersons och Enbloms forskningsprocessmodell (2005). Planering 1. Analys I den första delprocessen identifierade, analyserade och formulerade vi det aktuella forskningsproblemet. Vi beskrev bakgrunden till problemet och för vem det var ett problem? Hur stort var problemet? Varför var det ett problem? Bakgrunden till problemet ligger till stor del i ointresse av att ta hand om dessa rum. Eftersom manuell betjäning sedan länge är utbytt mot myntautomatlås på de flesta ställen i Skandinavien, har det lett till minskad service med en känsla av otrygghet. Det har resulterat i ökad nedskräpning och vandalisering, särskilt nattetid (Plöen 2002:19). Det här påverkar den grupp av människor som vill använda de offentliga toaletterna till dess tänkta ändamål. Problemet har gjort att offentliga toaletter idag har dåligt rykte. Många undviker gärna att använda dem. Vad ville vi åstadkomma med vår insats? Vår tanke var att ändra inställningen till offentliga toaletter. Vi vill fokusera på gestaltning, funktion och påverkan av den omslutande byggnaden. Vilket område inom informationsdesign var berört av problemet? De funktioner som finns idag vill vi förtydliga och korrigera, det vill säga: toalettstol, pappershållare, servetthållare, papperskorg och handfat. Vårt syfte är att förbättra processen och produkter som underlättar toalettbesöken för användarna. Ragnar Hjertén m.fl. skriver i Ljus inomhus (2001:5) Ljuset är avgörande för vår upplevelse av en byggnad. Den uppfattning vi har av rum, ytor, form, textur och färg, den visuella upplevelsen röner allt större intresse. Belysning har stor del i ett rum där både dagsljuset och elljuset har sin plats. 16

17 I den stora handikapptoaletten på Eskilstuna tågstation finns det ett fönster, där dagsljuset sveper in. Elektriskt ljus finns endast i form av en vägglampa. Det finns inget område där ljuset blir tydligt utan rummet blir svårt att orientera sig i. För funktionshindrade med synsvårigheter blir det svårt att urskilja kontraster. En bra ljusmiljö innebär enligt Ann Bakk Grunewald (2004:103) En god och jämn ljusfördelning och rätt riktning på ljuset och ett bländfritt ljus. För att arbeta fram en samverkan mellan dagsljus och elljus vill vi att man ska ledas in i rummet med hjälp av spotlights på golvet. I den mindre toaletten gör vi på ett liknande sätt, där blir elljuset mer påtagligt eftersom toaletten saknar fönster. 2. Projektplanering Under den andra delprocessen har vi diskuterat hur vi på bästa sätt bedriver arbetet i projektet. Vi tog ett antal beslut på ett tidigt stadium i projektet, bl.a. följande: 1. Fastställa målgruppen eller målgrupperna Då vår målgrupp har varit bred i och med att alla människor kan besöka tågstationer utan större problem, har vi tänkt på aspekter som, handikappanpassning, hygien och barnanpassning. 2. Formulera projektmålet Vårt mål med projektet har varit att ta fram ett designkoncept för offentliga toaletter, som vi vill att flera företag ska kunna ta del av. 3. Formulera en eller flera hypoteser Några av de hypoteser vi har kommit fram till är: A) Det städas för lite och det blir en ohygienisk miljö. B) Atmosfären i de offentliga rummen är alldeles för intetsägande. C) Låsfunktionen har bristande faktorer. 4. Välja ett eller flera arbetssätt för att genomföra arbetet vi koncentrerade oss på 3Dmodellering och animering i Studio Max. 5. Skriva en projektplan eller en tidsplan Vi tog fram en tidsplan, där vi enkelt kunde se hur arbetet skulle fortlöpa och vad som skulle göras (se bild sid. 15). 6. Göra nödvändiga avgränsningar av det aktuella problemet För att få vårt ämne mer hanterligt avgränsade vi oss från offentliga toaletter i Stockholms innerstad till offentliga toaletter på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm. Vilket gav oss en större frihet då vi båda är bosatta i Eskilstuna. Huvudarbete 3. Litteraturstudier Under den tredje delprocessen har vi studerat fackspråk, modeller och teoretiska perspektiv inom informationsdesign och närliggande områden. Vi har gjort relevanta litteraturundersökningar för att studera hur den aktuella forskningsfronten ser ut. Vi har bearbetat problem och frågeställningar från flera olika vyer med hjälp av kritiskt tänkande och aktiv källkritik. Till vår hjälp har vi använt oss av: Fråga rätt skriven av Jan Axel Kylén (1994) där vi nyttjade trattmodellen (Kylén 1994:44), som underlag för våra intervjuer. Ljus inomhus av Ragnar Hjertén m.fl. (2001) litteraturen gav oss mer fakta om ljus, där de skriver om att hög belysningsstyrka och ojämn ljusfördelning kan vara besvärande på många olika sätt. Luminansskillnader mellan ytor kan leda till bländning eftersom ögat adapterar till ljusförhållanden i rum och inte till ytorna som har högst dominans. I vår utformning har vi tänkt på att belysningen inte bländar besökaren. Genom att använda mindre reflekterbara material har vi jobbat med att skapa en balans mellan ljus och ytor. Forskningsplan för informationsdesign av Rune Pettersson (2005). Från Rapporten har vi använt oss av Petterssons designprocessmodell, för att kunna strukturera upp vårt arbete och för att tydligare se vilka metoder vi ska använda oss av. 17

18 4. Insamling av data Under den fjärde delprocessen har vi använt oss av flera skilda metoder och tekniker. 1. Beskrivningar Vi har har tagit del av av informationsmaterial på ett objektivt sätt, vilket vi har som grund för olika analyser. Vi har läst om många aspekter på hur man skapar en trivsam miljö. I boken Design med omtanke av svensk byggtjänst (2004) finns det flera exempel: Bra miljöer kräver tid för eftertanke. Vilka behov är det som ska uppfyllas med verksamheten vad är det vi vill? Det blir så mycket bättre om man tänker efter ordentligt innan man bygger och inreder en offentlig miljö. Det som håller i längden blir också mer ekonomiskt lönsamt. 2. Enkäter Vi har gjort en enkätundersökning där vi har delat ut formulär till grupper av personer i olika åldrar. Dessa formulär har frågor om deras individuella uppfattningar och åsikter, de är grunden för vår utformning. (Se utförligare beskrivning under Empirisk undersökning). 3. Fallstudier Syftet med en fallstudie är att ta ut en begränsad del av ett stort förlopp och beskriva verkligheten med hjälp av det enskilda fallet. Det fenomen som vi har undersökt i sin kontext är toalettstolar, då stora grupper i enkätundersökningarna hade mycket åsikter om det ämnet valde vi att fördjupa oss i det. Vi har tittat på aspekter som hygien, miljö, funktioner och kostnad. Vi har också studerat olika modeller av toalettstolar, vilka som passar efter vår målgrupp samt att de följer en god standard. Det vill säga att de är hållbara, hygieniska, har en lång livslängd och är lättstädade. 4. Intervjuer Har vi gjort med enskilda personer har gett oss information om deras uppfattningar och åsikter. Vi har gjort fyra stycken strukturerade intervjuer där vi har läst upp frågor från ett formulär och antecknat. Tanken var att intervjuerna skulle vara så öppna som möjligt för att få igång diskussioner. (Se utförligare beskrivning under Intervjuer). Observationer Observationer ger information om hur personer beter sig t.ex. för att utföra en viss uppgift. Genom att observera verkligheten på de olika tågstationerna har vi tillsammans samlat in olika data. Med hjälp av empirisk kontakt har vi hittat data som är relevanta för de hypoteser eller frågeställningar som vi tidigare har formulerat (Backman 1998: 29). Vid besöken har vi även studerat olika rörelsemönster, vilken toalett som föredras, vilka platser som bildar möten och hur ljuset flödar. Rumsanalyser gjordes på plats för att få fram rummens olika kvalitéer. Nedan följer analyserna vi utförde på Eskilstunas station och Stockholms central: Rumsanalys Eskilstuna C Ljus/Skugga: Handikapptoaletten har dagsljus på dagen från fönstret. Annars finns vanligt glödlampsljus på både handikapptoaletten och den mindre toaletten. Den mindre toaletten kan få en dunkel känsla på grund av saknaden av ett fönster. Ljud: Det är tyst och lugnt. Man känner att man går in i ett annat rum och man störs inte av väntande människor på utsidan. 18

19 Belysning: Toaletterna har rörelsekänsliga lampor som tänds av sig själva när man går in. Doft: Vanlig rumsdoft. Stämning: Stämningen är lugn men känns behagligare på handikapptoaletten, vi tror även där att ljuset har stor roll. Ingång: Det är dåligt skyltat till toaletterna. Dörrarna är blå med metallskydd i botten. Ytor: Väggarna är i vitt kakel medan golvet har grått klinkers. Dörrarnas insida är vit. Rörelsemönster: Många väljer handikapptoaletten. Besökarna kommer från tåget och in i byggnaden eller från staden och in i byggnaden. Rumsanalys Stockholm C Ljus/Skugga: Dov/gul men med god styrka. Ljud: Dämpad ljudnivå som beror på att det inte släpps in för mycket folk åt gången. Belysning: I korridorens tak sitter större spotlights. I toalettbåsen sitter lampkupor. Färgen på belysningen är gul. Doft: Rummet luktar gammalt och unket. Det finns ingen doft för att dölja och fräscha upp luften, det är något som skulle behövas. Stämning/Känslor: Inredningen påminner om en gammal tågcentral eller en båt. Det känns som Stockholms central har försökt med inredningen med hjälp av guld och ramar kring speglarna mm. Tyvärr har de inte gått hela vägen med designen. De har inte jobbat med helhetsupplevelsen. Ingångar/Entréer: Vid huvudentrén betalar besökarna 5 kr för att gå igenom en spärr in till toaletterna. Därefter är det separata avdelningar för män och kvinnor. Dörrarna är i glas med guldramar och dörrarna till toalettbåsen är i mörkt trä (körsbär). Ytor: Golvet är lagt med klinkers i ett rutmönster. Handfatet är i sten/marmor. På väggarna i toalettbåsen är det grått kakel med blå bård. På golvet finns vattenrännor i plåt vilket gör det enklare att få bort vattnet. Rörelsemönster: Mönstret är förutsägbart eftersom att det inte finns många valmöjligheter på vägar. En ingång som sedan delar sig i två avdelningar med två dörröppningar. 19

20 Analys och Jämförelse Efter att ha besökt stationerna har vi fått en överblick över de offentliga miljöerna, vi har sett både fördelar och nackdelar med dessa rum. I Stockholm fick vi betala 5 kronor till personal för att komma in i toalettrummet. Riskerna för vandalisering minskar radiakalt och vi förväntade oss att det skulle vara städat. Rummen var små och vi kände oss instängda. Något som vi reagerade starkt på var lukten, trots att städpersonal vistades i närheten luktade det urin och gammalt och det fanns bara handtorkar vid handfaten. Vi saknade servetter och en fräsch doft. En ljusare belysning hade varit till fördel för lokalen, trots många lampor kändes det dunkelt, vilket resulterade i en nedgången stämning. På Eskilstuna station fick vi också betala för att besöka toaletterna, men där fanns ingen personal som tog emot oss. I Eskilstuna var det fräschare kakel och golv, lukten var ungefär densamma och likaså belysningen i den mindre toaletten. I den stora handikapptoaletten är det ljusare beroende av fönstret som vetter ut mot perrongen utanför. Vi saknade även här servetter och en fräsch doft. På dörren på handikapptoaletten är ett städschema uppsatt, där det skrivs vem som har städat. Eftersom det sker flera gånger per dag borde det inte lukta rengöringsmedel? Gällande handikappanpassning finns det en stor rymlig toalett med hjälpmedel i Eskilstuna medan den lyste med sin frånvaro i Stockholm. Redundansen i dessa lokaler är stor och tillhör det alltför vanliga, inredningen vi nästan slutat se för vi tror att den ska se ut på ett visst sätt. Motsatsen till redundans är entropi, som innebär ny information, fullständigt ny (Bergström 2004:104). Ny och okänd information kan bli skrämmande och kaotisk, vi tror genom att försiktigt använda oss av entropi kunna skapa något som är spännande och nytt, i form av skogsmotiv och nya produkter. Med tydliga hjälpmedel, i form av informationsbilder bredvid varje funktion och en tydlig belysning vill vi skapa en balans i rummet. Bilder från Eskilstuna station, Jenny Eriksson & Camilla Lännström