Energibokslut 2008 Fastighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energibokslut 2008 Fastighet"

Transkript

1 Energibokslut 2008 Fastighet Videgårdens förskola och Brunkullans äldreboende, våra två första fastigheter med genomförda energibesparande åtgärdsförslag från energikartläggningarna. Åtgärderna utfördes under 2008 och beräknas spara över 130 MWh med en återbetalningstid på cirka 20 år. Teknisk förvaltning

2 Förord Energibokslut 2008, det 7:e i ordningen, är nu klart. Som tidigare visar det på en positiv trend för vårt miljö- och energispararbete. Det utmanande mål vi satte upp för några år sedan och som slutredovisas nästa år kommer vi sannolikt inte att uppnå. Att vi är tveksamma beror på att vi under 2007 fick överta förvaltning av Storsjöbadet. Särskilt med den utbyggnad som gjorts är det en stor energislukare som märks i vår statistik. Målet är att minska energiförbrukningen för våra byggnader med 15 % på 5 år. Det var ett högt satt mål och när vi beslutade målet kändes det lite orealistiskt, men utmanande, och vi gillar utmaningar. I det perspektivet känns EU och Riksdagens mål om minskning med 20 % till år 2020 jämfört med 1995 inte speciellt utmanande, eftersom vi redan är där för de byggnader vi förvaltar. En del av vårt arbete för att nå målet har bestått i att utforma styrdokument, bl.a. för nybyggnation. Vi har 7 nybyggnadsprojekt igång som följer styrdokumentens riktlinjer. Tre färdigställs 2009 och de andra Det ska bli mycket intressant att se om våra teoretiska beräkningar stämmer överens med verkligheten. Redovisning av det sker i nästa bokslut. De krav vi har ställt är i huvudsak att minska byggnadens värmeförluster, d.v.s. lägre U-värde för golv, väggar, fönster och tak. Men vi har även en bättre kontroll av det byggtekniska utförandet t ex har vi utfört kontroller av täthet och värmeförluster (köldbryggor). Det har visat sig viktigt eftersom vi har hittat brister som i ett tidigt skede kunnat åtgärdas. Energideklaration är ett arbete som vi påbörjat, vi gör själva grovjobbet, men den lagstadgade besiktningen utförs av certifierat företag. Om ska fortsätta så eller själva i sin helhet genomföra besiktningen, d.v.s. certifiera oss, får bli ett beslut att fatta i början av Energideklarationen är en bra lag som syftar till att minska vår (lagen gäller medlemsländer i EU) miljöbelastning. Nackdelen med lagen enligt mitt synsätt är att det inte tar hänsyn till om fastighetsbeståndet är välskött eller inte. Enbart besiktning kommer för vår del att kosta ca 1,5 milj.kr. Vi skulle kunna göra mycket åtgärder för de pengarna. Ett tydligt resultat av vårt spararbete har varit att energikostnaden hållits nere, trots kraftigt ökat energipris för både el och andra energislag. Om vi inte hade gjort några effektiviseringsåtgärder alls de senaste 4-5 åren hade energikostnaden varit 7-8 milj.kr högre än vad den är idag. Syftet med bokslutet är som alltid att redovisa året som gått, planer för kommande år och förhoppningsvis inspirera andra att jobba med energieffektivisering. Trots många siffror, staplar och övrig fakta tycker jag ändå att det är relativt lättläst. Genom vårt systematiska arbetssätt och stora engagemang kan vi visa att det går åstadkomma mycket. Men bra kan bli bättre. För att åstadkomma det har vi beslutat att under 2010 skall vi upprätta ett energiledningssystem. Jan Högberg Chef fastighet Ylva Anger Energiingenjör Fastighet 2

3 Sammanfattning Sammanfattning Energiarbetet på Fastighetsenheten vid Östersunds Tekniska förvaltning sammanfattas och utvärderas varje år i Fastighets Energibokslut. Syftet är att redovisa arbetet och uppnådda resultat för både egen personal och andra intresserade. Till grund för materialet i bokslutet ligger främst energistatistik från vårt energistatistikprogram WebEss, kostnader från ekonomiprogrammet Economa samt dokumentation hämtad från miljö- och energiledningssystemet. Vi har under året arbetat med tio energimål varav de mest övergripande är: 15 % energibesparing per kvadratmeter mellan 2004 och 2008 i skolor, förskolor och äldreboenden har vi uppnått 10 % besparing. Byggnadsarean har ökat med 16 % sedan 2004 men energianvändningen bara med 4 % tack vare vårt kontinuerliga effektiviseringsarbete. Det ambitiösa målet är ändå inte riktigt uppnått och därför förlängt till Samtidigt införlivas samtliga våra byggnader i målet. Oljeanvändningen skall avvecklas, merparten skall vara borta senast Vi har hittills minskat med 42 % sedan Målet har förlängts med ett år på grund av Jämtkrafts planering för fjärrvärme i Brunflo. Vi når preliminärt 86 % besparing genom planerade konverteringar till fjärrvärme och pellets under Elvärmen skall avvecklas, merparten skall vara borta senast Vi har hittills minskat användningen med 24 % och har planerat för åtgärder under som gör att vi preliminärt når 57 % vid utgången av Samtliga energimål redovisas i kapitel 2 (uppföljning 2008) respektive 3 (planering 2009). Energikostnaderna är en stor del av vår totala budget och uppgick till drygt 40 miljoner kronor Energiprisets variation är den parameter som har störst inverkan på våra kostnader. Priserna har ökat med nästan 30 % sedan 2004 och låg under 2008 på mellan 0,37 kr/kwh för fastbränsle (pellets) och 1,12 kr för olja. El kostade i snitt 0,82 kr/kwh och fjärrvärme 0,47. En viktig del i energispararbetet är kalkyler för bedömning av åtgärders lönsamhet. För detta ändamål uppskattar vi energipriser för innevarande år, som tillsammans med förväntade energiprisökningar skall användas i energi- och lönsamhetskalkyler (LCC). Priserna för 2009 beräknas bli 0,92 för el respektive 0,48 för fjärrvärme. Samtliga kalkylpriser presenteras i kapitel 8 samt i bilaga 2. Energianvändningen beräknas fortsätta öka de närmaste två åren. Målet anger att vi skall spara 15 % köpt energi per kvadratmeter till år 2010 jämfört med Prognosen säger att vi når 8 %. Att vi inte når ända fram beror till stor del på utbyggnaden av Storsjöbadet som får enormt genomslag i vår statistik. I resten av beståndet minskar energianvändningen med 11 % per kvadratmeter. En annan orsak är konvertering av flera stora fastigheter från olja och värmepump till fjärrvärme. Dessa konverteringar är motiverade utifrån att de sänker både våra energikostnader och vår miljöbelastning, även om mängden köpt energi ökar och försämrar statistiken. Prognosen säger också att energikostnaderna fortsätter öka, för att 2010 uppgå till 51 miljoner kronor. Utan planerade åtgärder på energibesparing, konverteringar och högre krav vid nybyggnad beräknas energikostnaden 2010 bli ytterligare 2 miljoner kronor högre. Om vi inte hade arbetat som vi gjort sedan 2004 skulle vi redan idag ha en energikostnad på över 48 miljoner kronor. Energiledningssystemet Ett nytt mål för 2009 anger att Vårt energiledningssystem skall vara certifierat enligt SS senast Energiledningssystemet är ramen för vårt energiarbete och anger inriktning, mål och rutiner. Vår energipolicy från december 2007 fastställer de viktigaste ambitionerna och vårt synsätt på energifrågorna: Effektivisering av energianvändningen Omfördelning från fossila till förnybara energislag Åtgärdsbedömning skall göras utifrån långsiktig lönsamhet, LCC Brett engagemang i hela personalgruppen såväl som hos våra hyresgäster 3

4 Sammanfattning Policyn i sin helhet finns i kapitel 4 i detta dokument samt på fastighetsenhetens hemsida. Till varje punkt i policyn finns mål, varav de mest övergripande presenteras ovan. Under året har vi arbetat med övergripande struktur av ledningssystemet. Arbetet intensifieras framöver och sammanlänkas i hög grad med kvalitetsarbetet. Några exempel på åtgärder 2008 Energiledningssystemet började ta form men kräver mycket jobb för att fyllas med innehåll. Vi tecknade avtal med en ramavtalspartner för genomförande av energideklarationerna. Kartläggning (förberedande arbete) har vi hunnit göra på cirka en tredjedel av vårt bestånd. De första åtgärdsförslagen från kartläggningarna genomfördes, på Videgårdens förskola och Brunkullans äldreboende. Ett flertal nybyggen har projekterats och är under uppförande enligt våra egna skärpta energikrav. En stor satsning på energibesparande närvarostyrning och dagsljusstyrning för belysning och ventilation, bland annat Körfältskolan och Mimergården (koldioxidstyrning). Plattvärmeväxlare har ersatts med roterande växlare på åtta fastigheter. Vi har beviljats medel ur Naturvårdsverkets Klimatinvesteringsprogram, s.k. KLIMPbidrag, för konvertering av flera fastigheter från elvärme, olja och värmepump till pellets och sol. Solvärmeanläggningen blir kommunens första. Vad händer 2009? Under 2009 och 2010 ansluter vi våra stora fastigheter i Brunflo till fjärrvärme, vilket minskar miljöpåverkan av vår verksamhet och dessutom sänker våra driftskostnader. Vi konverterar några av våra största olje- och elvärmda anläggningar som beviljats medel genom KLIMP-programmet. Det ekonomiska läget försvårar dock och några åtgärder skjuts på framtiden. Vi lägger stort fokus på kvalitetsarbete. Några exempel som redan har införts är fler interna, tydliga rutiner, fler styrdokument för våra entreprenörer och en kvalitetsdeklaration som anger vad våra hyresgäster kan och skall förvänta sig av oss. Detta kommer att höja nivån på vårt arbetssätt och ge mervärde inte minst inom energiområdet. 4

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning LÄSANVISNING BAKGRUND NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL ENERGIARBETE UPPFÖLJNING ENERGIMÅL ÖVRIGA ENERGIÅTGÄRDER ENERGIARBETE ENERGIMÅL ÖVRIGA ÅTGÄRDER ENERGILEDNINGSSYSTEMET ENERGIPOLICY STRATEGI ARBETSFORMER OCH ANSVAR GODA EXEMPEL FRÅN ENERGIARBETET Energistatistik Styrdokument LCC-beräkningar och uppföljning ENERGISLAG SAMTLIGA ENERGISLAG Hur används energin? Var används energin? EL Elvärme El till värmepumpar El till annat än uppvärmning OLJA FASTBRÄNSLE FJÄRRVÄRME BYGGNADERNAS ENERGIANVÄNDNING TOTAL ENERGIANVÄNDNING ENERGIPRESTANDA VÄRME EL TILL ANNAT ÄN UPPVÄRMNING ÖVRIGA FASTIGHETER EKONOMI ENERGIKOSTNAD Energikostnad per kvadratmeter ENERGIPRISER Elpris Fjärrvärmepris Priser för samtliga energislag PROGNOS TOTALT Åtgärdsförslag från deklarationerna Konverteringar Nybyggnad Energipriser

6 Innehållsförteckning Kalkylpriser REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING AV ENSKILDA ÅTGÄRDER ENERGIÅTGÄRDER ENERGIÅTGÄRDER Mimergården: närvarostyrning ventilation Brunkullan och Videgården: byte av fönsterglas Körfältskolan: närvarostyrning belysning och ventilation Hjortens förskola: nytt ventilationsaggregat Sörgårdsskolan: datoriserad styr- och reglerutrustning ENERGIÅTGÄRDER BILAGOR 1. FASTIGHETSFÖRTECKNING NYCKELTAL OLJEVÄRMDA OCH ELVÄRMDA FASTIGHETER

7 Läsanvisning Läsanvisning Energibokslutet för Fastighetsenheten vid Östersunds kommuns Tekniska förvaltning presenterar enhetens energiarbete med organisation, måluppföljning och inriktning. Bokslutet indelas i nio kapitel och tre bilagor: Kapitel 1: Bakgrund sätter Fastighetsenhetens energiarbete i relation till kommunens centrala arbete och Sveriges nationella mål. Kapitel 2: Energiarbete 2008 beskriver vad som hänt under året. Här finns uppföljning av de energimål som gällde för Några av målen fortsätter i år, andra har plockats bort eller ersatts. Kapitel 3: Energiarbete 2009 beskriver inriktningen för året. Här finns de nu gällande energimålen. Kapitel 4: Energiledningssystemet beskriver energiarbetets organisation och det pågående arbete med energiledningssystemet. Några delar av energiarbetet ges extra utrymme i egna avsnitt. Kapitel 5: Energislag redovisar energistatistiken från ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Totala volymer av olika energislag och ett kort Vad händer nu? för varje energislag om planerade förändringar. Kapitel 6: Byggnadernas energianvändning redovisar nyckeltal på värme- och elanvändning samt energiprestanda för våra olika kategorier av fastigheter. Kapitel 7: Ekonomi redovisar energikostnader och energipriser Kapitel 8: Prognos 2010 för både energianvändning och kostnader Kapitel 9: Redovisning och uppföljning av enskilda åtgärder tar upp enskilda åtgärder, genomförda och planerade, och redovisar beräknat och/eller uppmätt resultat. I bilagorna redovisas vilka fastigheter som följs upp i bokslutet, nyckeltal från kapitel 6, 7 och 8 i tabellform samt våra oljevärmda och elvärmda fastigheter. 7

8 Kapitel 1: Bakgrund 1 Bakgrund Fastighetsenheten vid Östersunds kommuns Tekniska förvaltning är kommunförvaltningens största fastighetsägare och förvaltare. Vi förvaltar cirka 160 objekt, totalt kvadratmeter bruksarea, varav eget ägande och externt hyrda kvadratmeter. Utförarstyrelsen är vår politiska ledning. Vår huvuduppgift är att förse våra hyresgäster med ändamålsenliga lokaler med god standard till lägsta kostnad och miljöbelastning. Våra hyresgäster är främst kommunal verksamhet såsom skolor, förskolor, boenden, förvaltningslokaler med mera. I vår verksamhet arbetar vi dagligen och kontinuerligt med miljöfrågor, i första hand energi. Vi styrs i detta arbete av kommunens övergripande miljöledningssystem, som sedan 2007 är certifierat enligt ISO och registrerat i EMAS. Kommunens inriktningsmål för miljö 2009 är: Östersunds kommuns inriktningsmål för miljö Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. 2 Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med Mängden hushålls- och industriavfall minskar. Högst 3000 ton hushållsavfall per år får deponeras. 4 Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Minskad energianvändning i kommunen som geografisk enhet är en av fyra inriktningsmål, vilket visar att kommunledningen står bakom oss i vårt arbete. Vi har arbetat aktivt med energibesparingsfrågor sedan slutet av 1990-talet använde vi oss av samma målsättning som kommunen centralt, 1 % per år, men vi inkluderade förutom el även fjärrvärme och fossila bränslen för uppvärmning. Resultatet blev över förväntan: 16 % minskad elvärmeanvändning, 12 % minskning på övrig elanvändning, 56 % minskad användning av fossila bränslen och 2 % minskad fjärrvärmeanvändning trots att flera fastigheter konverterades till fjärrvärme. Kommunen som geografisk enhet sparar också energi men inte i den takt som förväntades och uppnår därför inte riktigt målet om minskad elanvändning med 1 % per år. Efter detta höjde vi ambitionerna och det nya, utmanande målet löd 15 % energibesparing per kvadratmeter i skolor, förskolor och äldreboenden mellan 2004 och Detta har varit vår huvudsakliga inriktning under de senaste åren. Nyckeltalet energi per areaenhet infördes för att utbyggnad av byggnadsbeståndet, en parameter som Fastighetsenheten inte styr över själva, inte skulle påverka energiresultatet negativt. Vi arbetar med energifrågor i hela organisationen. Centralt har vi haft en energistyrgrupp som träffats månadsvis och diskuterat bland annat inriktning, energiprojekt och åtgärdsförslag från driftpersonalen. Driftteknikerna har haft energimöten respektive teknikermöten där energin haft en fast punkt på dagordningen. Där har statistiken presenterats och avvikelser följts upp. Under 2008 har vissa organisatoriska förändringar gjorts för att ytterligare utveckla kvaliteten på energiarbetet. Strukturen för det nuvarande energiarbetet presenteras i kapitel 4, Energiledningssystem. 1.1 Nationella och regionala mål Sverige har 16 långsiktiga miljökvalitetsmål, förtydligade i 72 delmål, som riksdagen har beslutat om. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för att bryta ner de nationella målen i regionala mål och handlingsplaner. De som direkt berör vårt energiarbete är miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. För att sätta vårt arbete i ett större sammanhang följer vi nedan upp dessa mål för vår verksamhet. Uppföljningen är förenklad på följande sätt: Vi har inte tillförlitlig energistatistik för 1990 varför vi räknar från Vi analyserar inte andra växthusgaser än koldioxid. Vi har endast räknat med energi i byggnader, inte drivmedel. Elens ursprung har i jämförelsen antagits varit oförändrat 8

9 Kapitel 1: Bakgrund under perioden, vilket naturligtvis inte är helt korrekt. Så länge andelen förnybar el inte har minskat i någon stor utsträckning så är slutsatsen ändå riktig att vi har ökat andelen förnybar energi. Nationellt mål: Begränsad klimatpåverkan: Delmål, Utsläpp av växthusgaser. De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 procent lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Regionalt delmål i Jämtlands län: Regional energianvändning och växthusgaser. Jämtlands län skall bli en fossilbränslefri region. Utsläppen av växthusgaser per capita i Jämtlands län ska minska med 50 % från år 1990 till år Utsläppen räknas som koldioxidekvivalenter och omfattar Kyotoprotokollets sex växthusgaser. Status Fastighet per Konvertering från olja till förnyelsebara bränslen har medfört en total sänkning av koldioxidutsläppen med cirka ett tusen ton, motsvarande 15 % 1 av utsläppen Nationellt mål: God bebyggd miljö: Delmål /2050. Energianvändning m.m. i byggnader. Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Regionalt mål i Jämtlands län: Energianvändning i byggnader. Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. Målet ska vara uppfyllt Status Fastighet per Den arearelaterade energianvändningen i samtliga Fastighets byggnader har minskat med 23 % sedan Den absoluta energianvändningen har ökat med 6 %. Andelen energi från förnyelsebara energikällor ökar. Om elenergin betraktas som helt fossil har vi ökat den förnybara andelen från 54 till 62 %. Betraktas den som helt förnybar har andelen förnybart ökat från 91 till 98 %. 1 För fjärrvärme och el har data från Jämtkraft använts: Fjärrvärmen orsakar utsläpp med 64 kg koldioxidekvivalenter per kilowattimme och elen 14 (baserat på såld el). För olja används 267 kg per kilowattimme (data från 9

10 Kapitel 2: Energiarbete Energiarbete Uppföljning energimål 2008 Fastighets tidigare energistyrgrupp har fastställt energimålen för De är också miljömål och hanteras i det kommunövergripande miljöledningssystemet. Samtliga energimål syftar till att uppfylla något av kommunens övergripande miljömål, antingen att energianvändningen skall minska eller att utsläppen av växthusgaser skall minska. 1 Vi ska under utföra energibesparingsåtgärder som medför en minskning av energianvändningen under 2008 med minst 15 % per kvadratmeter i kategorierna förskolor, skolor och äldreboenden jämfört med Status per : Energianvändningen har minskat med i genomsnitt 10 % i skolor, förskolor och äldreboenden sedan 2004; fördelat mellan skolor -11 %, förskolor -3 % och boenden -11 %. Målet är inte uppfyllt men förlängt i reviderad form till Läs mer om byggnadernas energianvändning i kapitel 6. Vad har vi gjort 2008 för att uppnå målet? Nästan allt energiarbete syftar till att uppnå detta mål. Läs mer under övriga mål samt i övriga bokslutet. Målet var ambitiöst och utmanande. Att vi ändå nådde 10 % måste ses som ett gott resultat och mer än det dubble jämfört med kommunens övergripande energisparmål. 2 Vi ska avveckla huvuddelen av våra oljeuppvärmda anläggningar till utgången av Status per : Mängden använd olja har minskat med 42 % sedan Kvarstående mängd olja är 1,4 GWh. Vi kommer inte att ha minskat antalet oljevärmda fastigheter med hälften, men den använda volymen olja. Målet har förlängts med ett år till 2010 för att hinna med konverteringen till fjärrvärme i de stora fastigheterna i Brunflo. Vad har vi gjort 2008 för att uppnå målet? Inga fastigheter har konverterats under 2008 men planeringen för 2009 och 2010 fortgår. Vi har beviljats KLIMP-bidrag 2 från Naturvårdsverket för konvertering av två av våra större oljeförbrukare, Hemgårdens äldreboende och Tandsbyns skola, till solvärme och pellets respektive pellets. Läs mer om detta i kapitel 3, energiarbete Vi skall senast vid utgången av år 2010 ha konverterat till annat uppvärmningssystem i merparten av de fastigheter som den 1 januari 2008 var uppvärmda med direktel och vattenburen värme. Status per : Mängden el till direktverkade elvärme eller elpannor har minskat med 24 % sedan Kvarstående volym elvärme är 1,1 GWh. Vi kommer inte att ha minskat antalet elvärmda fastigheter med hälften, men den använda volymen el. Målet beräknas bli uppfyllt med den tolkningen. Vad har vi gjort 2008 för att uppnå målet? I Odensala har Brunbönan och Solen konverterats från direktel till fjärrvärme under 2008, vilket ger en elbesparing på ungefär 50 MWh. Vi har beviljats KLIMP-bidrag för konvertering av två av våra största elvärmeförbrukare, Orrvikens skola och Marieby skola, till pellets. Läs mer om detta i kapitel 3. 2 KLIMP: Klimatinvesteringsprogrammet som administreras av Naturvårdsverket. Lämnar bidrag för åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser, verkar för energiomställning och/eller energieffektivisering. 10

11 Kapitel 2: Energiarbete Vi skall inventera och prioritera behov av energibesparande belysningssystem i fastigheter. Status per : Projekt som har genomförts : Körfältskolan, Sollidens kulvert, Palmcrantzskolan, Wargentinskolan. Projekt som pågår: Fjällängsskolan, Vallaskolan, Videgården. Total beräknad besparing 230 MWh per år. Vad har vi gjort 2008 för att uppnå målet? Vi gör under en satsning med fyra miljoner kronor på att gå igenom belysningssystemen på våra fastigheter och effektivisera både ljuskällor och styrning. De största belysningsprojekten är närvarostyrning i korridorer och klassrum som gjorts på Körfältskolan och Vallaskolan. Läs mer om genomförda projekt i kapitel 7. 5 Vi skall senast vid utgången av 2008 byta ut fläktar och pumpar där det är lönsamt, alternativt montera styrning av fläktar respektive pumpar där det är lönsamt. Status per : Alla pumpbyten är genomförda. Av 15 fläktar är två gjorda 2007, tre under 2008 och fyra planerade Övriga fläktar är inte lönsamma, alternativt inte färdigutredda än. Målet är inte uppnått men nås Läs mer om genomförda projekt i kapitel 7. 6 Vi ska genomföra 5 kundträffar per år med syftet att spara energi. Status per : En kundträff är genomförd med kommunens miljöombud, en information för allmänheten under seminarium Energisnålt byggande. Broschyren Många bäckar små har fortsatt att spridas. Målet är inte uppfyllt. Orsaken är brist på tid hos både oss och hyresgästerna. Träffarna har inte prioriterats. Broschyren Många bäckar små har fortsatt att spridas. 7 Vi skall senast vid utgången av 2008 installera energiåtervinning i ventilationsanläggningar som bedöms lönsamma att uppgradera. Status per : Av 4 objekt som bedömts lönsamma; Ope skola, Storvikenskolans paviljong, Storsjöskolan och Solliden hus 7, är Storvikenskolan utförd, vilket beräknas ge en årlig energibesparing på 27 MWh fjärrvärme. De övriga är planerade till Målet kommer ej att uppnås i tid, men nås Läs mer om genomförda projekt i kapitel 7. 8 Vid utgången av 2008 skall det på fastighetsförvaltningen endast finnas miljöbilar 3, såsom hybridbilar eller bilar som går att köra på alternativa bränslen. Status per : 16 av 33 är miljöbilar, varav 6 är biogasbilar. Målet är inte uppfyllt. Några av bilarna körs mycket korta sträckor vilket gör att dessa kommer att behållas tills de anses slut, men då ersättas med bättre alternativ. Vad har vi gjort 2008 för att uppnå målet? Ytterligare två biogasbilar är beställda under hösten Målet fortsätter i reviderad form år Övriga energiåtgärder 2008 Energiledningssystemet. Fastighetsenhetens ledningsgrupp har under hösten arbetat med utredning av våra mest betydande energiaspekter. Strukturen för ledningssystemet ligger på fastighets interna hemsida och mer information läggs ut efterhand. Läs mer om energiledningssystemet i kapitel 4. 3 Gäller bilar som används året om. 11

12 Kapitel 2: Energiarbete 2008 Fortsatt arbete med energideklarering av vårt fastighetsbestånd. Vi fick i november 2008 klart med en ackrediterad ramavtalspartner (oberoende energiexpert) som ska utföra energideklarationerna. Arbetet startade i december 2008 och utförs fortlöpande under Kartläggning av fastigheterna däremot, förberedelserna med att sammanställa information till energiexperten, utför vi sedan 2007 med egen personal och hittills har cirka en tredjedel av beståndet kartlagts. Under 2008 genomfördes de första åtgärderna från kartläggningen, på Videgårdens förskola och Brunkullans äldreboende. Läs mer om dessa projekt i kapitel 9. Energieffektivitet vid nybyggnation. Den första nya byggnaden där vi tagit ett helhetsgrepp om energieffektiviteten, Klöverängens äldreboende i Torvalla, är under uppförande och blir inflyttningsklart i maj Byggnaden beräknas få en energiprestanda på 97 kwh per kvadratmeter och år, vilket skall jämföras med Boverkets krav på maximalt 130 kwh och Fastighets mål på maximalt 80 kwh. Åtgärder genomförs som bedöms spara cirka 90 MWh energi per år till en merkostnad understigande 2 % av byggkostnaden. Återbetalningstiden för åtgärderna är i snitt 13 år. Termografering användes under byggtiden som en kontroll av kvaliteten i utförandet. Vid kontrollen upptäcktes ett begynnande byggfel, som nu kunde åtgärdas till en relativt låg kostnad, jämfört med om felet upptäckts efter färdigställande. Även täthetsprovning utfördes på en del av byggnaden, med gott resultat. Flera mindre byggprojekt är igång med samma skärpta krav enligt fastlagda styrdokument på Energi och bygg, Ventilation, Värme och sanitet, Styr och övervakning samt El. Förbättrad energiåtervinning. Vi har bytt ut plattvärmeväxlare mot roterande värmeväxlare på Backen, Hjorten, Österängsskolan, Östbergets förskola, Häradsgården och Fåker skola. Enligt referensmätningar på befintlig anläggning höjs verkningsgraden med 27 %. Läs mer om projekt i kapitel 7. Termografering. Under våren 2008 lät vi termografera sex stycken byggnader som valdes ut på grund av hög värmeanvändning eller andra tecken på bristfällig isolering. Resultatet ledde bland annat till tilläggsisolering av vindsbjälklaget på Norra skolan och tätning av golvlister på Turistbyrån. 12

13 Kapitel 3: Energiarbete Energiarbete Energimål 2009 Varje år gås målen igenom och man bedömer om det finns behov av revidering. Inför 2009 har energimålen reviderats något, några fortsätter oförändrade och några nya har tillkommit. De syftar fortfarande till att uppfylla kommunens övergripande miljömål enligt kapitel 1. 1 Vi ska senast 2010 ha minskat energianvändningen med minst 15 % per kvadratmeter i alla våra fastigheter jämfört med (Reviderat mål) Nuläge: Vid utgången av 2008 var besparingen 10 %. Här omfattas samtliga fastigheter där energistatistiken rapporteras in i statistikprogrammet. Vad gör vi 2009 för att uppnå målet? Förutom flertalet av nedanstående mål och åtgärder, gör vi bland annat under en satsning med fyra miljoner kronor på att gå igenom belysningssystemen på våra fastigheter och effektivisera både ljuskällor och styrning. 2 Vi ska avveckla huvuddelen av våra oljeuppvärmda anläggningar till utgången av 2010 jämfört med (Reviderat mål) Nuläge: Vi hade sista december oljeuppvärmda anläggningar som 2008 sammanlagt förbrukade 1437 MWh olja. Vi har minskat oljeanvändningen med 42 % sedan Vad gör vi 2009 för att uppnå målet? Jämtkraft bygger ut fjärrvärme i Brunflo under 2009 och vi räknar med att kunna ansluta våra större anläggningar där under 2009 eller i början av Dessa är: Kastalskolans panncentral 301 MWh olja 2008 Ängegårdens panncentral 511 MWh olja 2008 Sörgårdsskolan 130 MWh olja 2008 För två oljevärmda anläggningar i Brunflo-området har vi beviljats KLIMP-bidrag för konvertering till pellets och sol respektive pellets, varav vi räknar med att genomföra en inom det närmaste året: Hemgårdens äldreboende 108 MWh olja 2008 Semsåskolan i Lugnvik byggs om och konverteras samtidigt till fjärrvärme: Semsåskolan 16 MWh olja 2008 Efter dessa konverteringar kvarstår 371 MWh olja, varav den största förbrukaren är Tandsbyns skola med 49 MWh Även här har vi beviljats KLIMP-pengar och skolan är planerad för konvertering till pellets under perioden Vi skall senast vid utgången av år 2010 ha konverterat till annat uppvärmningssystem i merparten av de fastigheter som den 1 januari 2008 var uppvärmda med direktel eller vattenburen elvärme. (Målet fortsätter) Nuläge: Vi hade sista december eluppvärmda anläggningar som 2008 sammanlagt förbrukade 1143 MWh elvärme. Vi har minskat elvärmeanvändningen med 10 % sedan jämförelseåret (24 % sedan jämförelseåret 2004) Vad gör vi 2009 för att uppnå målet? För två av våra största elvärmda anläggningar har vi beviljats KLIMP-bidrag för konvertering till pellets. Projektering är påbörjad på den ena: Orrvikens skola 232 MWh elvärme 2008 I Odensala och Brunflo ansluter vi fastigheter efterhand som Jämtkraft drar fram fjärrvärme. Fastigheter som skall konverteras är: Backen 68 MWh elvärme 2008 Kvisten 45 MWh elvärme

14 Kapitel 3: Energiarbete 2009 Dungen 30 MWh elvärme 2008 Lindan 19 MWh elvärme 2008 På Solliden konverterar vi förskolan Mosippan från värmepump och elpanna till fjärrvärme: Mosippan 77 MWh elvärme 2008 Efter dessa konverteringar kvarstår 647 MWh elvärme, varav den största förbrukaren är skolan och förskolan i Marieby med 105 MWh. Även denna är beviljad KLIMP-pengar och är planerad för konvertering till pellets under perioden Vi ska genomföra minst två årliga informationstillfällen om energiarbetet för alla personalgrupper. (Nytt mål) Nuläge: Under 2008 genomfördes en gemensam information vid kvalitetsdagen i maj, medverkan vid ett par av teknikernas månadsmöten samt områdesmöten med fastighetsskötare på de flesta områden. I februari 2009 informerades hela avdelningen på konferens med tema Det goda värdskapet. Vad gör vi 2009 för att uppnå målet? På områdesmötena som hålls för all driftpersonal finns en stående punkt som tar upp energibesparingar. Områdesmötenas dagordning är standardiserad från Vi ska genomföra minst fem kundträffar per år med syfte att spara energi. (Målet fortsätter) Nuläge: I november 2008 genomfördes en kundträff med kommunens miljöombud. Vi medverkade i hushållstidningen Östersund med en artikel om energisnålt byggande. Driftsidan genomför dessutom träffar med hyresgästerna efter behov och efterfrågan, som ej har bokförts. Vad gör vi 2009 för att uppnå målet? I mars 2009 är ytterligare en träff med miljöombuden planerad. Skall möten direkt med hyresgästerna planeras in? Finns det bättre sätt att nå ut med information? Vi har styrt upp våra fastighetsträffar, som erbjuds områdesvis till samtliga större hyresgäster, där energi är en punkt på dagordningen. Vår största hyresgäst, Barn- och utbildningsförvaltningen, har tillsatt en tjänst som lokalsamordnare vilken kommer att fungera som central kontaktperson mot oss i fastighetsfrågor. Vår förhoppning är att detta blir en bra resurs för samarbete med hyresgästerna om energifrågor. Energistatistikprogrammet har köpts in i en webbversion som skall göra det möjligt för hyresgästerna att själva se sin byggnads energistatistik genom inloggning till servern. Under 2009 räknar vi med att de större hyresgästerna får tillgång till detta. 6 Icke-miljöbilar skall successivt bytas ut mot miljöbilar. (Reviderat mål) Nuläge: Vi har i dagsläget 33 stycken bilar varav 16 är miljöbilar. Ytterligare två biogasbilar är beställda under hösten 2008 vilka kommer att ersätta bensinbilar. Vad gör vi 2009 för att uppnå målet? Fastighet lever upp till målet genom att leasa samtliga bilar från Gatukontoret vid Teknisk Förvaltning, vilka i sin tur styrs av ett kommunövergripande mål om att alla nya bilar skall vara miljöbilar. Detta snarlika mål på enhetsnivå saknar därför praktisk mening. 7 Det ska finnas dokumenterade energibesparingskalkyler för alla och livscykelkostnadskalkyler (LCC-kalkyler) för minst hälften av våra energirelaterade projekt år Kalkylerna ska baseras på mätningar. (Nytt mål) Nuläge: LCC-mall finns framtagen för de vanligaste typerna av åtgärder: ventilation (SFP, återvinning, drifttid), VS (pumpar, drifttid), belysning (armaturer, styrning) samt fönster och tilläggsisolering. LCC-kalkyl skall göras om återbetalningstiden enligt rak payoff-metod är längre än 10 år. Av de energiåtgärder som genomfördes 2008 (redovisade i kapitel 9) har energibesparingskalkyl doku- 14

15 Kapitel 3: Energiarbete 2009 menterats för nästan samtliga, om inte annat så i efterhand. LCC-kalkyl har dokumenterats för några projekt. Rutinerna behöver förtydligas för att målet skall kunna följas upp entydigt. Vad gör vi 2009 för att uppnå målet? Fortsätter utbilda vår egen personal. Förtydligar och förenklar rutinerna. Vilka typer av projekt skall kravet på kalkyl gälla för? Bör kravet på kalkyl innan igångsättningsbeslut skärpas? 8 Vårt energiledningssystem ska vara certifierat senast år (Nytt mål) Nuläge: Ledningssystemet har börjat ta form. Policy är fastställd. Betydande energiaspekter är under framtagande. Det finns ett antal rutiner sedan tidigare som kan införlivas i systemet. Vad gör vi 2009 för att uppnå målet? Arbetar vidare i ledningsgruppen och i hela enheten. Energiaspekter skall fastställas och därifrån prioriteras åtgärder. Läs mer om energiledningssystemet i kapitel 4. 9 Vi ska genomföra åtgärdsförslag från energikartläggningarna med återbetalningstid mindre än 10 år senast två år efter energikartläggningen. (Nytt mål) Nuläge: Vi har 79 stycken energibesparingsförslag, samlade i en databas, som bedömts ha en återbetalningstid under 10 år. Inget av förslagen är äldre än två år. Tre av förslagen är genomförda; ny belysningsstyrning på Brunkullan och Videgården samt flytt av kyl- och frysaggregat på Videgården. Dessutom genomfördes fler åtgärder, med längre återbetalningstid, på dessa fastigheter. Läs mer om åtgärderna i kapitel 9. Vad gör vi 2009 för att uppnå målet? Databasen för åtgärdsförslagen skall samordnas med underhållsplaneringen. Planering/utredning av åtgärdsförslagen görs under våren och en projektbeskrivning skall finnas framtagen till budgetberedningen i juni. Av alla åtgärdsförslag kommer åtgärder som blir aktuella för genomförande att väljas ut efter bearbetning av materialet och ytterligare utredning. Antalet åtgärder kommer därför att reduceras. 10 Vid nybyggnad och omfattande till-/ombyggnad skall energibehovet för uppvärmning och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kwh/m 2 A temp,år. Vi skall sträva efter att närma oss passivstandard. (Nytt mål) Nuläge: Nybyggen under år har ett beräknat energibehov på kwh/m 2 A temp,år (Klöverängens äldreboende 97, LSS-boendena Efterstygnet 87 och Oreganon 85, Skogsmons förskola 83, Förskola Stadsdel norr 70). Nybyggen från 2006 där vi har mätning visar en verklig, preliminär energiprestanda på kwh/m 2 A temp,år. (Campus förskola 147, Hornsbergs äldreboendes första år 103) Treälvens förskola saknar vi ännu tillförlitlig mätning på. Observera att verksamhetsel inte ingår i dessa siffror. Vad gör vi 2009 för att uppnå målet? Vi fortsätter diskussionerna om styrdokumenten. Skapar rutiner för arbetsformer och arbetsgång vid byggprojekt för att säkerställa att våra krav uppfylls, till exempel genom att sprida styrdokumenten till externa projektledare. Följer upp och utvärderar de pågående byggprojekten som färdigställs efterhand. Deltar i utbildning och nätverkande för att lära av erfarna aktörer i branschen. 3.2 Övriga åtgärder 2009 Vi lägger stort fokus på kvalitetsarbete under året som kommer. Några exempel som redan har införts är fler, tydliga interna rutiner, en fastlagd, gemensam dagordning på fastighetsträffarna och en kvalitetsdeklaration som anger vad våra hyresgäster kan och skall förvänta sig av oss. Detta kommer att höja nivån på vårt arbetssätt och ge mervärde även inom energiområdet. 15

16 Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2008 Kapitel 4: Energiledningssystemet 4 Energiledningssystemet Energiledningssystemet är ramen för vårt energiarbete. Det fastställer rutiner och mål för hur arbetet skall utföras, dokumenteras och följas upp. Ett kvalitetssäkrat energiarbete är utgångspunkten för att kontinuerligt kunna utreda och genomföra rätt förbättringsåtgärder, och se resultat. Policyn är det mest övergripande dokumentet och fastställdes i december 2007 av Fastighets dåvarande energistyrgrupp. Till samtliga punkter i policyn finns ett eller flera energimål knutna, vilket markeras inom parentes. Målen och hur vi arbetar för att uppnå dem finns i kapitel Energipolicy Teknisk Förvaltning/Fastighet har till uppgift att erbjuda ändamålsenliga lokaler med god standard till lägsta möjliga kostnad och miljöbelastning. I detta uppdrag identifierar vi energi som en av de viktigaste frågorna, som har beröring i både miljö och ekonomi. Användningen av energi skall vara effektiv i förhållande till nyttan. Vi skall sträva efter att begränsa användningen av energi i våra fastigheter, inklusive tappvatten, samt drift av maskiner och fordon. (mål 1) Vi skall minska andelen fossila energislag och öka andelen förnybara energislag i den energi vi använder. (mål 2,3,6) Energiarbetet ingår i varje medarbetares ansvar. All vår personal skall ha god kännedom om vårt energiarbete och rätt kunskap och resurser för att bidra till det i sitt dagliga arbete. (mål 4) Vi skall aktivt medverka till att våra hyresgäster deltar i energispararbetet i våra fastigheter. (mål 5) Vi skall ta varje tillfälle i akt att förbättra energiprestandan i vårt fastighetsbestånd. Detta omfattar såväl fastighetsdrift och -skötsel som underhållsplanering samt nyoch ombyggnationer. (mål 9,10) Energiarbetet baseras på långsiktig lönsamhet. Livscykelkostnad (LCC) och effekter på inre och yttre miljö skall utgöra bedömningsgrund vid beslut om åtgärder liksom vid inköp och upphandling. (mål 7) Vi skall arbeta med ständig förbättring och utveckling av energiarbetet. (mål 8) Vi skall kommunicera energipolicyn och information om vår energianvändning till alla anställda och övriga intresserade. (mål 4,5) 4.2 Strategi Nu pågår ett arbete för att tydliggöra strukturer och likrikta ansatserna i hela enheten. Åtgärder och tillvägagångssätt skall vara personoberoende i största möjliga mån. Arbetet innefattar framtagande av styrdokument för våra uppdragstagare och rutiner för vår egen personal. Åtgärder som påverkar våra betydande miljö- eller energiaspekter prioriteras högst. Prioriterade energiaspekter för Fastighetsenheten skall under våren tas fram och fastställas av Fastighets ledningsgrupp. Det görs med hjälp av resultatet från kartläggningarna för energideklarationerna. Det är dessa prioriterade energiaspekter som styr inriktningen på våra mål och vårt arbete. För målen skall uppdaterade handlingsplaner finnas och hållas uppdaterade. 16

17 Kapitel 4: Energiledningssystemet 4.3 Arbetsformer och ansvar Det övergripande ansvaret för energiarbetet har enhetschefen. Energiarbetet på Fastighet illustreras med nedanstående skiss: UH-möten UH-ingenjörer, Projektägare, Projektledare Arbetsgrupp UH Former för underhållsplanering Förvaltning Ledningsgrupp Jan H Sören Jan-Ove Ylva Jens Mats Jörgen Drift och UH Arbetsgrupp Energi Former för energiledningssystemet Investering Energimöten Energiingenjör, Energitekniker, Driftledare, UHingenjörer Ekonomi Kvalitet Miljö Statistikmöten Energiingenjör, Driftledare, Samordnare, Energitekniker Arbetsledare/personal Områdesmöten Arbetsledare, Tekniker, Fastighetsskötare Figur 1. Organisation av Fastighets kvalitets- och energiarbete. De tre huvudprocesserna förvaltning, drift och underhåll samt investering genomkorsas av såväl ekonomiarbete som kvalitet och miljö. Ur ett energiperspektiv finns bland annat följande ansvarsområden: Förvaltning: Administration av energiledningssystemet, fastställande av rutiner och mallar Hantering av energistatistik Strategisk energiplanering Information till hyresgäster Drift och underhåll: Säkerställande av att fastigheterna driftas optimalt, genom ronderingar och övervakningssystem Inrapportering av energistatistik Planering och genomförande av energiåtgärder i samverkan med övrigt underhåll Bedömning av åtgärders lönsamhet och energiresultat samt uppföljning Kommunikation med hyresgäster, felanmälan. Investering: Planering och genomförande av energiåtgärder Bedömning av åtgärders lönsamhet och energiresultat samt uppföljning De olika arbetsrollernas ansvar och arbetsuppgifter inom energiområdet: Fastighetsenhetens ledningsgrupp som har en övergripande strategisk roll. Här tas principiella beslut om verksamhetens inriktning och rutiner/styrdokument och liknande fastställs. Energimöten hålls månadsvis och diskuterar energiarbetet övergripande. Här följer vi upp energiåtgärder, tar beslut om strategi och inriktning med mera på en nivå som inte kräver beslut av ledningsgruppen. 17

18 Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2008 Kapitel 4: Energiledningssystemet Statistikmöten analyserar energistatistiken månadsvis och ger uppdrag till driftorganisationen om avvikelser uppkommer. Energiingenjören har samordningsansvar för energiledningssystemet och energistrategiskt arbete. Leder energigrupp och statistikgrupp. Energiteknikern har energideklarationerna som huvudsakligt ansvarsområde. Är ett stöd för driftorganisationen för utredning av åtgärdsförslag. Samordnaren hanterar mätaravläsningarna samt kontrollerar och bearbetar energistatistiken. Samordnaren är också systemförvaltare för energistatistikprogrammet Ess200 och WebEss. Underhållsingenjörerna ansvarar för att energiprojekt planeras och energiberäknas i förväg samt i sin roll som projektägare att projekten genomförs och följs upp efter slutförande. Driftledaren leder driftorganisationen och utgör länken mellan driften och energiarbetet i de olika mötena; ledningsmöte, energimöte, statistikmöte och UH-möte. Arbetsledarna har som huvuduppgift att planera, leda och fördela det dagliga arbetet på sina arbetsområden och är informationslänken mellan arbetet i ledningsgrupp/energigrupp och driftorganisationen. Skall i sitt arbete prioritera bl. a. kvalitetsarbete, energispararbete och effektiviseringar. Driftteknikernas huvuduppgift är att utföra funktionskontroller på våra tekniska installationer och har ett ansvar för att bästa funktion uppnås, både ur drift- och energisynpunkt. Driftteknikern skall uppmärksamma och föreslå energibesparande och förbättrande åtgärder. Drifttekniker och fastighetsskötare läser av el-, värme- och vattenmätarna månadsvis och rapporterar till statistikprogrammet. Fastighetsskötarna vistas stor del av sin tid ute i byggnaderna och skall vara enhetens ögon på detaljer som påverkar energianvändningen. Fastighetsskötaren skall uppmärksamma och föreslå energibesparande och förbättrande åtgärder. Drifttekniker och fastighetsskötare läser av el-, värme- och vattenmätarna månadsvis och rapporterar till statistikprogrammet. 4.4 Goda exempel från energiarbetet Energistatistik Mätning av energianvändningen är en förutsättning för att veta hur mycket energi som används. Förståelsen blir större ju fler mätpunkter det finns och ju oftare avläsning görs. I princip alla våra byggnader har mätare för el, värme och kallvatten, eftersom det debiteras av energi- och vattenleverantörerna (Jämtkraft respektive Östersund Vatten). Utöver dessa mätare har vi på många byggnader egna undermätare som fördelar energianvändningen mellan olika verksamheter, användningsområden eller byggnadsdelar. På vissa ställen finns även varmvattenmätare. På nästan alla våra värmepumpar mäter vi både elförbrukning och värmeproduktion. På det sättet får vi reda på dels pumpens värmefaktor, dels byggnadens värmebehov, vilket gör att för vi kan jämföra byggnaden med andra. Energianvändningen avläses månadsvis med handdatorer och rapporteras till energistatistikprogrammet Ess200. Vår samordnare bearbetar och kontrollerar värdena, en förutsättning för att vi ska kunna använda oss av statistiken kontinuerligt. På statistikmötena som hålls strax efter varje avläsning går energiingenjör, energitekniker, samordnare, driftledare och en av driftteknikerna igenom statistiken för att fånga upp om det finns avvikelser som kräver åtgärd eller bevakning. Oönskad utveckling i statistiken går vidare till arbetsledarna på respektive område som ansvarar för att åtgärder vidtas och återkoppling sker. Energistatistiken skickas ut med internpost till hyresgäster som efterfrågar den. Sedan 2008 finns energistatistiken även i en webbaserad programvara, WebEss. Under 2009 är förhoppningen att våra största hyresgäster själva skall få tillgång till statistikprogrammet genom inloggning på kommunens administrativa nätverk. Ett problem med energianvändningen är att den många gånger är osynlig, trots statistik. Inte minst är detta ett problem vid kommunikation med våra hyresgäster om energibesparande 18

19 Kapitel 4: Energiledningssystemet åtgärder. Det finns aldrig tillräckligt med mätare ute i fastigheterna för att exakt kunna följa upp alla enskilda åtgärders resultat. Många fastigheter är stora och komplexa och det är omöjligt att separera en händelse från andra som inträffar under samma mätperiod, även i en annan del av byggnaden, om energin följs upp i samma mätpunkt. En del av uppföljningen är därför ovillkorligen beroende av antaganden som är svåra att verifiera. Vi sätter upp undermätare i den mån vi anser rimligt för att ständigt utveckla energiuppföljningen. Datoriserad styrning som vi har på allt fler fastigheter är ett bra hjälpmedel för att logga enskilda installationers förbrukningar under en begränsad tid Styrdokument Styrdokument är våra projekteringsanvisningar för entreprenörer och konsulter som utför uppdrag på vår beställning och tas fram på områden där vi upplever ett behov av likriktning och/eller standardhöjning. De kompletterar gällande bestämmelser så som lagar, förordningar samt AMA byggbranschens material- och arbetsbeskrivningar för byggnadsarbeten. Syftet är att alla entreprenader skall uppfylla samma lägstanivå och utföras på samma sätt oavsett projektledare och entreprenör. De är viktiga verktyg för vårt energiarbete, då de ställer krav på lägstanivåer på bland annat energiprestanda. På flera områden höjer vi nivån över lagkrav eller branschstandard genom våra styrdokument. Några av styrdokumenten berör energianvändningen direkt. Det gäller områdena ventilationssystem, värmesystem, elsystem, styr- och övervakning samt byggnadsskal. Exempel på energikrav i styrdokumenten är beräknat energibehov (vid nybyggnad), U-värde på fönster och andra byggnadsdelar, SFP-tal hos ventilationsaggregat (ett mått på eleffektivitet), datoriserad styr- och övervakning samt behovsstyrning av belysning där det är möjligt. Nya styrdokument tas fram vid behov och publiceras på Östersunds kommuns hemsida LCC-beräkningar och uppföljning En övergripande strategi hos Fastighet är att åtgärder skall bedömas utifrån dess långsiktiga lönsamhet. Detta görs genom att bedöma livscykelkostnaden, LCC. Beräkningsmallar har tagits fram för de vanligaste åtgärderna på ventilationssystem, värme- och sanitetssystem, fönster och tilläggsisolering samt belysningssystem. LCC-kalkylen är en nuvärdeskostnadskalkyl med ränta enligt kommunstyrelsen och energiprishöjningar enligt de senaste årens erfarenheter. Livstiden för olika installationer/åtgärder är också fastlagd. Under 2008 har vi också skärpt kraven på oss själva när det gäller energikalkyler och uppföljning av energiåtgärder. Energibesparingskalkyler skall göras och dokumenteras för alla energibesparande åtgärder innan projektet körs igång. Beslutet om en åtgärds genomförande skall vila på en LCC-beräkning i de fall återbetalningstiden (rak payoff) är längre än 10 år. Även för underhållsåtgärder som sparar energi skall energibesparingen bedömas. Ofta görs en del av åtgärden av underhållskäl men vi passar samtidigt på att förbättra energiprestandan då är det merkostnaden för energiförbättringen som skall ställas i relation till energibesparingen. Energimål 2009: Det ska finnas dokumenterade energibesparingskalkyler för alla och LCCkalkyler för minst hälften av våra energirelaterade projekt år Efter en åtgärds färdigställande skall resultatet följas upp genom mätning. Mätningen anpassas efter åtgärdens art; ibland räcker värden från energistatistikprogrammet Ess200 medan det för vissa projekt kan behövas en särskild mätning med till exempel el-, värmeeller tidmätare, kombinerat med beräkningar. Syftet med både kalkyler och uppföljning är att öka vår erfarenhet av åtgärders besparingspotential. Mallar för kalkyler och uppföljning av åtgärder finns på Fastighetsenhetens hemsida på kommunens personalsidor. 19

20 Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2008 Kapitel 5: Energislag 5 Energislag Här presenteras mängden använd energi i våra egna fastigheter, totalt och per energislag för åren Den energi som redovisas är all energi som samlas in och redovisas i vårt energistatistikprogram, Ess200. Ett fåtal mindre fastigheter finns därför inte med. Externt hyrda lokaler ingår inte. Siffrorna är underlag uppföljning av de miljömål som gäller avveckling av olja och elvärme. Total energianvändning samt varje energislag redovisas som total använd volym, MWh, uppdelad i sex geografiska arbetsområden i kommunen. All värmeanvändning är graddagskorrigerad. I nästa kapitel Byggnadernas energianvändning presenteras energianvändningen istället ur ett driftperspektiv, med nyckeltalet kilowattimmar per kvadratmeter och uppdelat per verksamhet: skolor, förskolor och boenden. 5.1 Samtliga energislag Mängden köpt energi har ökat med 4 % sedan Byggnadsarean har under perioden ökat med 16 %, eller drygt kvadratmeter. Tack vare ett gott genomfört energispararbete har energianvändningen inte ökat i samma utsträckning. Fördelat per byggnadsarea har energianvändningen minskat med 10 %. Detta nyckeltal utgör uppföljning av det övergripande energimålet på 15 % Vi arbetar kontinuerligt med konverteringar från olja och elvärme till fjärrvärme och fastbränsle, vilket gjort att olja och elvärme minskat även i total volym. Även fastbränsle har minskat tack vare en ny, effektiv pelletspanna i Lit som ersatte en ineffektiv panna eldad med flis och olja. Energimål 2009: Vi ska senast 2010 ha minskat energianvändningen med minst 15 % per kvadratmeter i alla våra fastigheter jämfört med Tabellen nedan redovisar total mängd energi som användes i våra fastigheter 2004 och 2008, i både total energimängd och energimängd per kvadratmeter. Tabell 1. Energi som köptes in till våra fastigheter 2004 och Totalt sett har användningen ökat med 4 %. Fjärrvärme och el till annat än uppvärmning ökar på grund av nybyggnation. Per kvadratmeter byggnadsarea minskar användningen, en effektivisering på 10 %. Energislag Förändring m² MWh kwh/m² m² MWh kwh/m² m² MWh kwh/m² El till annat än uppvärmning , ,4 16 % 5 % -9 % Elvärme , ,1-15 % -24 % -11 % El till vp , ,6 13 % 2 % -9 % Olja , ,6-3 % -42 % -41 % Fastbränsle , ,7 6 % -7 % -12 % Fjärrvärme , ,0 17 % 9 % -7 % Totalt , ,5 16 % 4 % -10 % 20

Energibokslut 2014 Fastighet

Energibokslut 2014 Fastighet Energibokslut 2014 Fastighet Energianvändning totalt GWh 80 70 60 50 40 30 20 10 0 El Värme 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Teknisk förvaltning

Läs mer

Energibokslut 2012 Fastighet

Energibokslut 2012 Fastighet Energibokslut 2012 Fastighet Omslagsfoto: Skärmdump från Energistatistikprogrammet WebESS Förord Ansvarig för att upprätta våra Energibokslut de senaste åren har varit Ylva Anger. Det är hon som har utvecklat

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Energi Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Hämtad från www.jamtkraft.se Summa Fastbränsle El till annat än värme Olika energislag 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 Fjv MWh 30 000

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energibokslut 2011 Fastighet

Energibokslut 2011 Fastighet Energibokslut 2011 Fastighet Teknisk förvaltning Omslagsfoto: Infobyrån Förord Ansvarig för att upprätta våra Energibokslut de senaste åren har varit Ylva Anger. Det är hon som har utvecklat boksluten

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Magnus Kristiansson Sveriges Kommuner och Landsting 1 Disposition Vad är EPC? EPC - en balansakt EPC - ger gott resultat Energideklarationer 2 Energy performance contracting

Läs mer

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader?

Hur arbetar SFV med energieffektivisering. energideklarationer i skyddade byggnader? Hur arbetar SFV med energieffektivisering och energideklarationer i skyddade byggnader? SFV, uppdrag och omvärld Miljövärdering energi Energimål och strategi Co 2 olbricks 130319 Mikael Gustafsson Energispecialist

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad dm 4&Z- Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr 462-2727/2005 Projektets nummer och namn: Nr B107 Utredning avseende utbyte av direktverkande

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Energieffektivare småföretag

Energieffektivare småföretag Energieffektivare småföretag Sänker kostnaderna och tar klimatansvar Välj energieffektivitet som verktyg för att spara pengar Sveriges småföretag har varit vana vid relativt låga energipriser, men kan

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13 Utgåva 1:1 2013-02-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Finneskog 21:13 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post Ansökan lämnas till länsstyrelsen. Läs informationsbladet om investeringsstödet innan du fyller i ansökan. Ansökan om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Bygga för driftbarhet!!

Bygga för driftbarhet!! Bygga för driftbarhet!! Bygga för förvaltningsbarhet!! 1 Nytt golv Valt för förvaltningsbarhet? Det tycker INTE lokalvården!! kwh/bra 290 270 250 230 210 190 170 1997 1998 1999 2000 Förvaltning /Driftoptimering

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

LuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat

LuLeå Energi AB And reas Andersson andreas. andersson tu[eaenergi se Swedcert 3070-3070- Normat 4 Luleé Energi Energiutredning/ Energidek[aration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Henry Wätitato Stadsön 1:766 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Styrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet

Styrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet Styrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet Vi är Lorentzons styr Företaget grundades 1998 av Anne-Marie Heder & Arne Lorentzon Styr- och övervakningsteknik

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

FÖRSTUDIE ENERGILEDNINGSSYSTEM I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKÅNES ENERGITING 17 JUNI 2015 CHARLOTTA GIBRAND ENERGIKONSULT, PÖYRY SWEDEN AB

FÖRSTUDIE ENERGILEDNINGSSYSTEM I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKÅNES ENERGITING 17 JUNI 2015 CHARLOTTA GIBRAND ENERGIKONSULT, PÖYRY SWEDEN AB FÖRSTUDIE ENERGILEDNINGSSYSTEM I HÄSSLEHOLMS KOMMUN SKÅNES ENERGITING 17 JUNI CHARLOTTA GIBRAND ENERGIKONSULT, PÖYRY SWEDEN AB PÖYRY DIN GLOBALA LOKALA PARTNER Pöyry är ett internationellt konsult- och

Läs mer

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Energieffektivisering. Genomförandebeslut

Energieffektivisering. Genomförandebeslut Sandra Holmström Fastighetsavdelningen 08-508 270 39 sandra.holmstrom@fsk.stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2010-04-20 Energieffektivisering. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden

Läs mer

Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi

Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Handlingsplan Landstingsfastigheter Örebro 2013-01-01 Energi Energiprojekt 2013-2015 2004 bildades energi grupp inom miljörådet. 2005 bildades två grupper inom Landstingsfastigheter: - Energi grupp förvaltare.

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB. Mars 2007

Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB. Mars 2007 Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB Mars 2007 Genomförandegrupp: Per-Erik Andersson Leif Aasa Roland

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7. Rapport Energikartläggning Projekt (fastighet) Ansvarig EEF-samordnare (namn och företag) Beställare (namn och företag) Telefon, EEF-samordnare Telefon, beställare E-post, EEF-samordnare E-post, beställare

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

www.ljungby.se Energiinvesteringar = investeringar i ny utrustning för att minska energiförbrukningen TEKNISKA KONTORET

www.ljungby.se Energiinvesteringar = investeringar i ny utrustning för att minska energiförbrukningen TEKNISKA KONTORET Energiinvesteringar = investeringar i ny utrustning för att minska energiförbrukningen Energiprojekt med statligt stöd på 30 procent genomförda under perioden 1maj 2005 till 31 december 2008 Olika typer

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Täby Skyffeln 11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Täby Skyffeln 11 Utgåva 1:1 2015-06-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Täby Skyffeln 11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

44 energi. LuIeé. Håkan Nilsson Avan 1:13. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning:

44 energi. LuIeé. Håkan Nilsson Avan 1:13. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: LuIeé 44 energi NÄRHET OCH OMTANKE Energiutredning/ Energidektaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Håkan Nilsson Avan 1:13 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 12/6-2015 Fastighetsbeteckning: Fåle 1:109 Adress /ort: Lindv 4, Limmared Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286 Utgåva 1:1 2014-05-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:286 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys.

Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. 1 Energiledningssystem, Industriprojekt Oskarshamn. Verktyg för energianalys. Samverkan mellan styrsystem för kvalitet, miljö och energiledningssystem enligt ISO 9 000 och ISO 14 000. 1 Varför Energiledningssystem?

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer