HELSINGBORGS STAD. Bokslut med styrkort Uppnådde vi målen 2012?

Transkript

1 HELSINGBORGS STAD Bokslut med styrkort 2012 Uppnådde vi målen 2012?

2 Innehåll Stadsövergripande Läsanvisning 3 Helsingborgs stad 4 Nämnder och styrelser Barn- och utbildningsnämnden 11 Vård- och omsorgsnämnden 18 Utvecklingsnämnden 22 Socialnämnden 28 Stadsbyggnadsnämnden 33 Kulturnämnden 39 Idrotts- och fritidsnämnden 43 Räddningsnämnden 46 Miljönämnden 50 Överförmyndarnämnden 54 Kommunstyrelsen 57 Styrelsen för kärnfastigheter 62 Produktion Stadsledningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Järnvägsgatan 14, Helsingborg växel ekonomiavdelningen@helsingborg.se Innehåll Omslag Anders Thornberg Mikael Fredriksson Ultimate Lifestyle Ingram Publishing

3 Läsanvisning Om Uppnådde vi målen 2012? I denna publikation presenteras måluppfyllelsen för Helsingborgs stad och dess nämnder och styrelser Publikationen är ett komplement till Helsingborgs stads årsredovisning För en utförligare presentation av Helsingborgs stads verksamhet och ekonomi 2012 hänvisas till årsredovisningen. Denna kan hämtas från Måluppfyllelse Publikationen Uppnådde vi målen 2012? inleds med staden följt av nämnder och styrelser. Varje kapitel innehåller stadens/nämndens/styrelsens styrkort och måluppfyllelse Respektive kapitel inleds med en tabell innehållande aktuella mål och måluppfyllelsen Ett måls måluppfyllelse baseras på utfallet i de mätetal som finns kopplade till målet. Bedömningen av måluppfyllelse görs genom symboler med färgerna grönt, gult och rött. = Utfallet stämmer överens med uppsatt mål och är uppfyllt. = Resultatet är inte helt uppnått jämfört med uppsatt mål = Inga/begränsade framsteg är påvisade för att uppnå uppsatt mål = Mätningen är inte genomförd Efter redovisningen av målen följer styrkorten i sin helhet presenterat per perspektiv. Måluppfyllelsen inom perspektiven sammanfattas i en perspektivmätare. Mätarens utfall beräknas utifrån måluppfyllelsen för samtliga mätetal inom perspektivet. Inom respektive perspektiv redovisas alla mätetal med målvärde och utfall. Mätetalens måluppfyllelse visas med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Till varje mätetal finns en kommentarer till utfallet. Stadens styrmodell Balanserad styrning är stadens gemensamma styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder/styrelser och dess verksamheter i Helsingborgs stad har fastställt egna mål som leder mot stadens övergripande vision och mål. Modellen innebär att prioriterade och mätbara mål formuleras inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, organisation och framtid. Varje perspektiv innehåller mål, mätetal och målvärden som sammanställs i ett styrkort. Perspektivet medborgare: Hur vi uppfyller medborgarnas förväntningar och behov Perspektivet ekonomi: Hur vi använder resurserna på bästa sätt utifrån uppdraget Perspektivet organisation: Hur vi utformar arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares behov utifrån uppdraget Perspektivet framtid: Hur vi utvecklar verksamheten långsiktigt för att möta de förändringar och förutsättningar som vi står inför Styrkort Styrkort är ett måldokument som visar vilka mål, mätetal och målvärden som prioriteras. Staden har tre nivåer av styrkort; stadens styrkort, nämndstyrkort och verksamhetsstyrkort. De tre nivåerna hålls samman genom målkedjan. Stadens mål är utgångspunkten för att ta fram mål för respektive nämnd och styrelse. Verksamheten tar sedan fram mål utifrån nämndens/styrelsens prioriterade mål. Mål Målformuleringarna i styrkortet pekar ut vad den politiska ledningen (stadens styrkort och nämndstyrkort) eller chefen (verksamhetsstyrkort) vill att verksamheten ska uppnå vid en viss tidpunkt. Målen utformas så det utifrån den samlade bilden ska vara möjligt att bilda sig en uppfattning om vad som är det viktigaste för organisationen. Mätetal och målvärden För att närmare definiera vad som ska uppnås och för att kunna bedöma måluppfyllelsen, ska varje mål i styrkortet innehålla minst ett mätetal och ett målvärde. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden visar vad som ska uppnås under perioden, det vill säga vad målsättningen är. 3

4 Helsingborgs stad Stadens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Organisation Framtid Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Stadens ekonomi ska vara god Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Stadens mål och mätetal Medborgare Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Barn och ungas uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras Poäng trygghetsmätningar Max 2,1 poäng 1,91 poäng Uppfattning om äldreomsorgen hos medborgare över 65 år enligt index Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Andel elever i grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolan Andel föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Minst 51 indexvärde 42 Max 9,5% 11,9% Minst 87% 85,4% Minst 90 % 89 % Minst 90 % 94,8 % Antal bostäder antagna i plan Minst st 280 st Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex Arbetslöshet i förhållande till städer över invånare Medborgarna om inflytandet i kommunen Nöjd- Inflytande-Index Minst 5 st (speglar tidigare års utfall) 5 st (speglar tidigare års utfall) Max 1 % högre 2,2 % Minst

5 Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid Antal institutioner med fler besökare Minst 5 5 Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index Minst Poäng trygghetsmätningar Trygghetsmätning 2012 visar på ett utfall om 1,91 poäng, vilket är en förbättring jämfört med föregående års utfall om 2,09. Målvärdet är satt till 2,05 poäng och måttet ska tolkas som lägre utfall är bättre på en skala från 0-6. Resultatet 1,91 motsvarar ett "inte särskilt påtagligt problem". Det genomsnittliga utfallet för Skåne 2012 är 1,79 poäng, vilket är en marginell förbättring jämfört med föregående års värde om 1,85 poäng Diagram 1. Trygghetsmätningar, poäng 3 2,5 2 1, Helsingborg Skåne Uppfattning om äldreomsorgen hos medborgare över 65 år enligt index Utfallet för mätetalet uppgår till 42 indexvärde, vilket är avsevärt sämre än målvärdet om 51 indexvärde och föregående års indexvärde om 51. Detta mätetal är ett nytt specialmått för Helsingborg som ej går att jämföra med flertal tidigare år eller andra kommuner. Indexet för samtliga svarande (oavsett ålder) är 48. Det ut som de äldre har blivit mer negativa till äldreomsorgen än de yngre jämfört med föregående år. En eventuell förklaring till detta kan vara all negativ uppmärksamhet från media under åren, som äldre mer tar del utav och känner sig kritiskt påverkade av än de yngre. Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Andelen barn i hushåll med försörjningsstöd ökar marginellt från 11,8 procent föregående år, till 11,9 procent under år Bakomliggande orsak är ökningen av hushåll totalt. Antalet hushåll som någon gång under året erhållit försörjningsstöd ökar det senaste året från till 4 401, vilket motsvarar en ökning om 1,7 procent. Den största förklaringen till ökningen av bidragshushåll är att arbetslöshet i Helsingborg ligger fortsatt kvar på höga nivåer. Diagram 2. Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn, procent ,3 9,8 9,5 9,3 8,2 8,4 10,4 10,4 11,8 11, Andel elever i grundskolan och gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Utfallet bygger på frågor hämtade från barn- och utbildningsnämndens årliga attitydundersökning som genomförs bland elever i grundskolans årskurs 5 och 8 samt gymnasieskolans årskurs 2. I de kommunala skolor var det 85,4 procent av de eleverna som besvarade 2012 års enkät som uppgav att de var nöjda med sin skola. Svarsfrekvensen var 76,2 procent. Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolan Totalt för stadens grundskolor är utfallet 89 procent, de fristående grundskolor står för 93 procent medan kommunala grundskolor uppgår till 87 procent. Utfallet speglar andel av de elever i årskurs 9 skolor vilka sökte till gymnasieskolan som var behöriga till yrkesprogram, det vill säga fick lägst betyg godkänt i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk samt ytterligare minst fem andra ämnen. Betyg från sommarskola har vägts in i utfallet. Resultatet avseende kommunala grundskolor innebär en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år då utfallet efter sommarskola var 86 procent. Det är dock fortfarande alltför många elever som inte når målen. En fördjupad diskussion kring hur de olika ansvarsnivåerna ska verka för att åstadkomma resultatförbättringar pågår därför. På nationell nivå visar preliminär statistik att 87,6 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2012 var behöriga att söka till yrkesprogram i gymnasieskolan. Det är en minskning med en tiondels procentenhet. Det bör noteras att betyg som har lästs upp under sommaren inte finns med i den nationella statistiken. 5

6 Andel föräldrar till barn i förskola, grundskola och obligatorisk särskola som är nöjda med sina barns skola Utfallet ligger 2012 på 94,8 procent och är på samma höga nivå som 2011 då utfallet var 94,7 procent. Det är glädjande att en så stor andel föräldrar upplever sig nöjda med den verksamhet deras barn tar del av. Resultatet bygger på frågor i barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning och avser vårdnadshavare till barn i kommunala förskolor, grundskolor och grundsärskolor vilket innebär en svarsfrekvens på 49,2 procent. Antal bostäder antagna i plan Utfallet till och med december 2012 uppgick till 280 antagna bostäder i fem detaljplaner. Under året har nio detaljplaner avseende verksamhet antagits. Vidare föll cirka bostäder ut i lagakraftvunna planer under Antal överklagade bostäder vid årsskiftet uppgick till 396 bostäder. Det påbörjade planarbetet under året uppgick till 16 detaljplaner motsvarande 628 bostäder. Målvärdet för antagna bostäder om 1400 är därmed inte uppnått. Tidigt under 2012 kom dock inriktningen avseende målet att ändras då en stor planbuffert uppnåtts. Större resurser lades på större och strategiskt viktiga planprogram som H+ (Oceanhamnen och Bredgatan), Östra Ramlösa, Norra infarten och Drottninghög, samt på verksamhetsplaner som NSR och Långeberga. Inriktningen avseende bostäder har styrts mot medelstora projekt i relativt centrala lägen. Staden har således en mycket god planberedskap genom en uppbyggd buffert som vid årsskiftet bestod av 3482 outnyttjade bostäder i lagakraftvunna detaljplaner. Av dessa är ca 2800 bostäder i planer som är yngre än fem år. Diagram 3. Antal bostäder tillstyrkta/antagna i plan Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex Fem av nio resurssvaga områden har lyft sig enligt utvecklingsindex. Mätetalet syftar till de nio, enligt detta index, mest resurssvaga områdena i staden. De som har lyfts är Fredriksdal, Dalhem, Eneborg, Adolfsberg och Planteringen. Söder och Högaborg har en oförändrad utveckling medan Drottninghög och Närlunda har en viss tillbakagång. Utvecklingsindexet är en sammanvägning av variablerna ohälsotal, andel förvärvsarbetande, andel arbetslösa samt andel med försörjningsstöd per område i Helsingborg. Statistiken har en fördröjning med ett år och siffror speglar ett utfall för år Arbetslöshet i förhållande till städer över invånare Helsingborgs stads arbetslöshet uppgick till 8,9 procent medan beräkning av den samlade arbetslösheten för gruppen större städer uppgår till 6,7 procent. Det innebär att skillnaden är 2,2 procentenheter, vilket är långt ifrån målvärdet om max 1 procentenhets marginal. På tre år sikt har dessa värden varit relativt oförändrade för såväl Helsingborg som gruppen större städer. Diagram 4. Arbetslöshet, procent Helsingborg Städer över invånare Medborgarna om inflytandet i kommunen Nöjd-Inflytande-Index Utfallet för nöjd-inflytande-index uppgår till 40 indexvärde, vilket ligger i linje med tidigare års utfall som har varierat från 39 till 43 indexvärde. Värdet för gruppen större städer ligger på likvärdig nivå som Helsingborg. Antal institutioner med fler besökare Mätetalet visar antal besökare från 1 januari till 31 december 2012 relaterat till besökarantalet förra tidsserien under De kulturinstitutioner som är med i mätning är Sofiero, Bibliotek, Kärnan, Dunkers kulturhus, Fredriksdal, Kulturmagasinet, Konserthuset och Stadsteatern. Av dessa har fem kulturinstitutioner haft fler besökare 2012 jämfört med Kärnan är ej möjlig att jämfört på grund av renovering Tabell 1. Antal besökare per kulturinstitution Bibliotek Dunkers kulturhus Fredriksdal Konserthuset Stadsteatern Sofiero Kulturmagasinet Kärnan

7 Fritidsmöjligheter enligt Nöjd-Region-Index Utfallet för mätetalet uppgår till 71 indexvärde, vilket är marginellt sämre än föregående års värde och målvärdet om 73 indexvärde. Helsingborgs värde är starka i relation till genomsnittliga indexvärdet om 68 avseende kommuner med invånare eller fler. Ekonomi Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Minst 100 % 105,8% Stadens ekonomi ska vara god Koncernens soliditet Minst 24 % 27 % Stadens soliditet Minst 56 % 59 % Resultat skattefinansierad verksamhet Minst 100 mnkr 342 mnkr Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten uppgår till mnkr, vilket glädjande är lägre än skatteintäkterna om mnkr. Utfallet omräknat till procent uppgår därmed till 105,8 procent. Koncernens soliditet Koncernens soliditet uppgick till 27 procent 2012, vilket är en procentenhet större än föregående år. Målvärdet om 24 procent är därmed infriat. Stadens soliditet Prognosen för stadens soliditet, justerat för koncerninterna mellanhavanden via internbanken, uppgår till 59 procent vilket ligger i nivå med tidigare års utfall. Resultat skattefinansierad verksamhet Resultatet för den skattefinansierad verksamhet uppgår till 342 mnkr, vilket innebär att Helsingborg har med goda marginaler levt upp till den finansiella målsättning om 100 mnkr. Organisation Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborgs stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Ledarindex Medarbetarindex* Rankning kommun som arbetsgivare Minst 83 indexvärde Minst 83 indexvärde Plats 7 eller bättre 78 indexvärde 74 indexvärde Plats 4 Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Andel medarbetare som är nöjda med stadens information och kommunikation Minst 110 st 111 st Minst 85 % - * Värdet för medarbetarindex är inte relevant att jämföra mot målvärdet på grund av förändrad mätmetod Ledarindex Utfallet kommer från årets medarbetarundersökning och HME-värdet för ledarskap (Hållbart medarbetarengagemang). Utfallet på 78 ligger en bit ifrån målvärdet på 83 men är fortfarande ett bra resultat. Genomsnittet för övriga kommuner som har offentliggjort sina resultat är 76. Utfallet varierar inom stadens organisation och de verksamheter som har ett lågt utfall kommer att arbeta med frågan med stöd av HR-avdelningen. 7

8 Medarbetarindex Utfallet kommer från medarbetarundersökningen. Mätmetoden i undersökningen har ändrats och det går inte att jämföra det faktiska utfallet med föregående år. Utfallet på 74 ligger en bit ifrån målvärdet på 83 men värden som ligger över 70 är att betrakta som bra resultat. Målvärdet sattes med utgångspunkt i den tidigare mätmetodiken och tidigare års resultat. Rankning kommun som arbetsgivare Datainsamlingen har via ett webbaserat formulär riktat sig till 33 universitet/högskolor, med studenter inom alla studieår. Frågeställningarna har riktat sig till tre grupper; ekonomi, civilingenjör och högskoleingenjör. Antal respondenter sträcker sig från drygt till ekonomigruppen, ner till knappt för högskoleingenjör. Helsingborgs placering som en attraktiv arbetsgivare blir en rankning och jämförelse med andra kommuner. Inom samtliga grupper hamnade Helsingborg på fjärde plats, vilket innebär att målet om topp fem är infriat. Helsingborgs ranking har blivit bättre, det vill säga att staden har rankas högre jämfört med föregående år, vilket kan bland annat kan förklaras av den exponering som gjorts under en tid. Antal e-tjänster som stadens förvaltningar tillhandahåller Staden tillhandahåller nu 111 e-tjänster vilket överstiger målvärdet på 110 e-tjänster. Flera av de befintliga tjänsterna har byggts om till att vara direkt integrerade med verksamhetssystemen. För att göra utvecklingen av tjänsterna mera användarnära och styrda har det aktiverats en direkt återkoppling där användarna kan betygsätta och kommentera tjänsten direkt efter genomförande. Ytterligare e-tjänster är under produktion och fler finns i kö. Diagram 4. Antal e-tjänster TR TR TR Andel medarbetare som är nöjda med stadens information och kommunikation Frågan var planerad att ställas i årets medarbetarundersökning. I processen kring medarbetarundersökningen beslutades att frågan inte skulle finnas med varför något utfall inte finns tillgängligt. 60 TR TR TR TR Framtid Stadens mål Mätetal Målvärde Utfall Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Rankning nystartade företag Näringslivsrankning Plats 4 eller bättre Plats 40 eller bättre Plats 4 Plats 20 Energianvändning i stadens lokaler Max 169KWh/m2 158KWh/m2 Helsingborgs stad ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Andel annonserade upphandlingar där miljökrav ställts Plats 10 eller bättre Plats 4 Minst 80 % 95,8 % Utsläpp växthusgaser per invånare Max 4 ton 5,8 ton Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Max 25 µg/m3 29,9 µg/m3 Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas Svenskarnas favoritkommuner Rekommendation att flytta till Helsingborg Nöjd-Region-Index Plats 7 eller bättre Minst 78 indexvärde Minst 68 indexvärde Plats

9 Rankning nystartade företag Mätetalet speglar antal nystartade företag per invånare i åldern Under 2012 registrerades 999 företag i Helsingborg, vilket ger ett utfall om 7,6 företag per invånare. Målvärdet är att Helsingborg ska ligga inom topp 4 av gruppen större städer över invånare, en grupp på totalt 14 städer. Helsingborg hamnade på plats 4, Stockholm, Göteborg och Malmö fick högre utfall. Utfallet för Helsingborg 2011 var företag, denna minskning är en kommungemensam trend. Näringslivsrankning Helsingborg stad hamnar 2012 på placering 20, och uppfyller fortfarande målet om att vara bättre än plats 40 i Näringslivsrankingen, trots en försämring relativt 2011 med placering 13. Årets positiva resultat förklaras av att Helsingborg har fått tydliga indikationer från Sveriges Kommuner och Landstings NKI-undersökning som har att göra med hur kommunen hanterar näringslivet i konkreta företagsärenden. Energianvändning i stadens lokaler Utfallet för år 2012 uppgår till 158,4 Kwh/m2 och visar på en minskning av energianvändningen med 18,4 procent utifrån basåret Målvärdet om 169 kwh/m2 är därmed uppfylld och överträffad, vilket är mycket positivt. Målsättningen för år 2020 är enligt stadens energistrategi är en minskning med till 155kWh/m2/år. Den objektsvisa statistiken visar på att gjorda tekniska åtgärder och driftoptimeringar har fått stort genomslag i ett antal objekt. De tekniska åtgärderna har främst bestått i effektivisering och utbyte av installationer och klimatskalsförbättringar men även utveckling av den datoriserade styrningen av byggnaderna. Incitament program med hyresgäster och driftbolag har startat under året vilket sannolikt även haft påverkan. I samverkan med miljöförvaltningen har systematiska utbildnings- och kommunikationsinsatser gjorts mot hyresgäster. Ett antal nybyggda objekt med avsevärt lägre energianvändning än nybyggnadsreglerna har även i hög grad bidragit. Rankning Sveriges Bästa Miljökommun Helsingborgs stad behåller sin topp 10-placering och klättrar åter några steg upp i rankingen mot fjolårets sjätteplats. Topplaceringarna beror på att staden ligger i framkant inom de flesta områden som Miljöaktuellts enkät undersöker samt att staden arbetar aktivt och utåtriktat med miljöarbete. En viktig anledning till att staden klättrade uppåt i placeringarna i år är att arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar nu fått ordentligt genomslag i staden. De två enskilt största anledningarna till att Helsingborg inte nådde topp tre är att staden ur ett nationellt perspektiv fick ganska mediokra resultat både i den nationella NKI-undersökningen och vad gäller andelen ekologisk mat i stadens verksamheter. Båda dessa områden arbetar staden aktivt med att förbättra. Andel annonserade upphandlingar där miljökrav ställts Den centrala upphandlingsenheten har under år 2012 upprättat 46 upphandlingar och i 24 av dessa är det relevant att ställa miljökrav utifrån de EU-rättsliga grundprinciperna. Av dessa 24 upphandlingar har det ställts miljökrav i 23 fall, vilket ger ett utfall om 95,8 procent. Utsläpp växthusgaser per invånare Antal utsläppta ton växthusgaser per invånare uppgår till 5,8. Denna siffra speglar utfallet för 2010 eftersom beräkningsmetoden har alltid två års fördröjning. Värdet är bättre än föregående år men målet har inte nåtts. Det går inte ur statistiken att läsa ut vad detta beror på. Staden arbetar kontinuerligt med att minska både sina egna och andras utsläpp. Det senare sker exempelvis genom Miljöbyråns olika informationskampanjer och vid tillsyn och rådgivning till både företagare och enskilda. Under 2013 kommer staden att ta fram en handlingsplan för hur målen att minska växthusgasutsläppen ska kunna nås. Diagram 6. Utsläpp växthusgas per invånare, ton Diagram 5. Energianvändning i stadens lokaler, kwh per kvadratmeter graddagsjusterat , ,6 6,5 5,9 5,6 5,3 5,5 5, Luftförorening, årsmedelvärde kvävedioxid Utfallet för 2012 visar på relativt höga värden. Södra Stenbocksgatan uppgår till 28 mikrogram/m3 medan Drottninggatans uppgår till 31,9 mikrogram/m3. Sammanvägt uppgår detta till 9

10 29,9 µg/m3 vilket överstiget målvärdet om 25 mikrogram/3. Dessa värden är högre än samma period föregående år, Södra Stenbocksgatan uppgick till 26,9 mikrogram/3 och Drottninggatan uppgick till 31 mikrogram/m3. Trafikmängden och fordonens drivmedelsfördelning är två avgörande faktorer för att utfallet ska gå i riktning mot målvärdet. Dieselbilar har en högre andel kvävedioxider i bilavgaser jämfört med bensin. Diagram 7. Årsmedelvärde av kvävedioxid, mikrogram per kubikmeter ,4 32,5 25,3 23,3 22, ,9 26, Rekommendation att flytta till Helsingborg Helsingborg strävar efter att vara en attraktiv stad för människor och i SCB:s medborgarundersökning återfinns frågan "Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun?". Helsingborgs resultat är 76 vilket är något lägre än målvärdet på 78. Det genomsnittliga värdet bland de 120 deltagande kommunerna är 64 och genomsnittsresultatet för större städer är 71. Helsingborg kommer på plats 14 om kommunerna rankas utifrån frågan. Resultatet för Helsingborg 2011 var 77. Nöjd-Region-Index Utfallet för Nöjd-Region-Index uppgår till 66 indexvärde för 2012 vilket marginellt underskrider målvärdet om 68 indexvärde. Detta är en viss minskning sedan år 2011 och värdet ligger över genomsnittet för större kommuner år Drottningatan Södra Stenbocksgatan Svenskarnas favoritkommuner Under november 2012 genomförde TNS SIFO en undersökning, och Helsingborg hamnade på åttonde plats av de cirka 30 kommuner som är med i undersökningen. Detta är en plats lägre jämfört med undersökningen under november Den kommun som fortsatt ligger längst upp på listan är Gotland, med Göteborg som ligger marginellt under. Tabell 2. Svenskarnas favoritkommuner (förra årets placering inom parantes) 1 (1) Gotland 2 (2) Göteborg 3 (5) Uppsala 4 (3) Stockholm 5 (6) Umeå 6 (4) Halmstad 7 (8) Lund 8 (7) Helsingborg 9 (10) Linköping 10 (9) Östersund 10

11 Barn- och utbildningsnämnden Nämndens mål och måluppfyllelse Perspektiv Nämndens mål Måluppfyllelse Medborgare Ekonomi Organisation Framtid Arbetsro och trygghet ska säkerställas i all verksamhet Elever och vårdnadshavare ska vara nöjda med verksamheten Alla elever ska ha fullständiga betyg Vi ska leva upp till våra tjänstegarantier Skol- och fritidsförvaltningens personal ska ha hög kompetens beträffande hållbar utveckling Ekonomin ska vara i balans Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig Verksamhetens måluppfyllelse ska förbättras Alla medarbetare ska använda IT som ett naturligt stöd i uppdraget. Barn och unga ska erbjudas en stimulerande lärmiljö Barn och ungdomar skall stärka sin förmåga att tänka fritt och söka egna lösningar. Förskolor och skolor ska ha en låg energiförbrukning Alla medarbetare ska vara kunniga och kompetenta Stadens förskolor och skolor ska vara ett attraktivt val Nämndens mål och mätetal Medborgare Arbetsro och trygghet ska säkerställas i all verksamhet Elever och vårdnadshavare ska vara nöjda med verksamheten Andel barn i förskolan som känner trygghet i verksamheten. Andel elever i grundskolan som känner trygghet i verksamheten Andel elever i gymnasieskolan som känner trygghet i verksamheten. Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i grundskolan som är nöjda med verksamheten Andel elever i gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten 95 % 98 % 95 % 92 % 95 % 92 % Minst 90 % 95 % Minst 90 % 86 % Minst 90 % 82 % 11

12 Alla elever ska ha fullständiga betyg Vi ska leva upp till våra tjänstegarantier Skol- och fritidsförvaltningens personal ska ha hög kompetens beträffande hållbar utveckling Andel elever i grundskolan som har slutbetyg i alla ämnen. Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Andel elever i gymnasieskolan som uppnår grundläggande behörighet till högskola och universitet. Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår Tjänstegaranti: Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår Andel pedagoger som har genomgått utbildning för hållbar utveckling 82 % 75 % 90 % 87 % 90 % 82 % 100 % 96 % 100 % 92 % 50 % Andel barn i förskolan som känner trygghet i verksamheten. I årets styrkort är målvärdet renodlat så att enbart utfallet av trygghetsmätningen beträffande förskolan redovisas. Resultatet är mycket gott och målvärdet är uppnått. Andel elever i grundskolan som känner trygghet i verksamheten Tryggheten då det gäller grundskolans elever har tidigare inte särredovisats. Utfallet visar att det fortfarande återstår en del arbete innan målvärdet är uppnått. De enheter och elevgrupper som inte känner trygghet måste identifieras och värdegrundsarbetet måste hållas levande. Andel elever i gymnasieskolan som känner trygghet i verksamheten. Inför 2012 har målvärdet renodlats så att enbart utfallet av trygghetsmätningen redovisas. Utfallet ligger någon procentenhet under det samlade utfallet för Den lokala analysen tillsammans med berörda gymnasieelever får avgöra vilka insatser som måste göras för att öka tryggheten. Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som är nöjda med verksamheten Målvärdet är uppnått med god marginal. Nittiofem procent av respondenterna upplever sig vara nöjda med förskolepersonalens arbete, en mycket glädjande siffra som vittnar om hög kvalitet. Andel elever i grundskolan som är nöjda med verksamheten Detta mätvärde särredovisas 2012 för första gången. Måluppfyllelsen är god, men ännu återstår en hel del arbete innan målvärdet uppnåtts. Den lokala analysen avgör vad som måste göras vid de enheter och i de elevgrupper vars resultat ligger under målvärdet. Andel elever i gymnasieskolan som är nöjda med verksamheten Detta mätvärde redovisas 2012 för första gången. Måluppfyllelsen ligger på åttiotvå procent. En lokal uppföljning på programnivå/klassnivå måste göras, för att få en fördjupad och tydligare bild och tillsammans med eleverna analysera vad som måste förbättras i verksamheten. Andel elever i grundskolan som har slutbetyg i alla ämnen. Andel elever i grundskolan med slutbetyg i alla ämnen har förbättrats något jämfört med föregående år. Arbetet med att skapa ett tydligare fokus på resultat och tydliggöra ansvaret på alla nivåer har skärpts. Utan att fokus på svenska, matematik och engelska går förlorat måste arbetet inriktas på att säkra att alla elever når målen i samtliga ämnen. Andel elever i grundskolan behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Utfallet har förbättrats med en procentenhet jämfört med föregående år. Mätningen har liksom 2011 skett efter genomförd sommarskola och utfallet avser andel behöriga till yrkesprogram av de som sökt till gymnasieskolan. Det är fortfarande alltför många elever som inte når målen. En fördjupad diskussion kring hur de olika ansvarsnivåerna ska agera och samverka för att åstadkomma resultatförbättringar pågår. 12