nr Smålands TIDNINGEN IDROTTEN JOHANNA BERGDAHL juniorvärldsmästarinna i fäktning Energismart förening

Transkript

1 TIDNINGEN nr Smålands IDROTTEN JOHANNA BERGDAHL juniorvärldsmästarinna i fäktning Energismart förening 1

2 A Samla dina försäkringar och få rabatt! Vi hjälper dig gärna. Ring eller gå in på folksam.se/kombirabatt folksam.se/kombirabatt 2

3 Energismart Energi är för mig ett positivt laddat ord. Man söker den, man finner den, man kan slösa med den och man kan spara. Själv är jag utrustad med relativt hög energi, men svänger aktivt mellan de olika stadierna. På det personliga planet får jag mest energi av aktiv vila. Ett träningspass, trädgårdsarbete, en skogspromenad, lite ensamhet och personlig kontemplation passar mig. Laddning är en förutsättning, sedan kan energin flöda i vad man än har framför sig, på jobbet och på fritiden, i sociala sammanhang. Idrotten är lätt att både få energi ifrån och lägga energi på. En typ av energi är den som förbrukas på våra anläggningar genom bl a uppvärmning, belysning och varmvatten. I vintras nådde energikostnaderna nya höjder, vilket bekymrar inte minst alla som driver egna anläggningar. Det innebär att också drivkraften att göra något åt framtida energiåtgång ökar. Tre föreningar har fått möjligheten att vara med i det pilotprojekt som Energiverket, i samarbete med Smålandsidrotten, har startat. Föreningarna får del av såväl en energianalys som rådgivning. Med enkla medel kan de allra flesta föreningar spara 20%.Till hösten ska vi, med erfarenheterna från pilotprojektet i bagaget, gå vidare och bredda satsningen ytterligare. Väl värt att lägga energi på alltså. Läs mer om Energismart förening på sidan 6-7. Försommaren är en fantastisk tid. Ljuset är fortfarande på väg, det spirar och växer runt omkring. Förväntan ligger i luften. Det är något på gång. När sommarlovet börjar, börjar en ny skola för många, sommarens fotbolls- och friidrottskolor, läger- och cupsäsong tals småländska barn och ungdomar kommer till en organiserad lovverksamhet i våra föreningars regi. Många unga ledare gör också sin debut som ledare eller hjälpledare i sommarskolorna, och har fått en ledarutbildning på hemmaplan för att på ett bra sätt kunna ta hand om de lite yngre adepterna. Sommaren är också en intensiv säsong för olika läger och cuper. Då blommar idrottsturismen! Är begreppet bekant!? Inom ramen för vårt projekt Idrott och turism har vi under våren gjort en kartläggning av idrottsturismen på Öland och den småländska ostkusten. Av kartläggningen kan vi bl a utläsa att antalet gästnätter kopplade till olika idrottsarrangemang under 2010 beräknas uppgå till drygt enbart i Kalmar kommun. En imponerande siffra, som vi ändå tror är i underkant! Med hjälp av olika nyckeltal kan vi därutöver beräkna vad besökarna bor, äter och handlar för. Idrotten är helt klart en kraft att räkna med i besöksnäringen och i den regionala utvecklingen. Med hjälp av projektet ska vi vässa arrangemangen, synliggöra och marknadsföra dem i samspel med kommuner och besöksnäringen. Ett spännande utvecklingsarbete pågår. Om ordet energi är positivt laddat, så är ordet kris negativt laddat. Oro, sorg, stress kommer lätt med i bagaget. Vilken beredskap har vi inom idrotten att hantera en svår situation? En kris? Vem gör vad, när? Detta tittar vi närmare på i detta nummer av tidningen. Kanske kan det bidra till att stärka beredskapen när negativa händelser drabbar oss. Välkommen till ett nytt nummer av Smålandsidrotten! Trevlig läsning och TREVLIG SOMMAR i ett energiläge som passar dig! INNEHÅLL Smålandsidrotten nr Christina Ericsson 4 Johanna Bergdahl- regerande juniorvärldsmästarinna i fäktning 6 Energismartförening sparar pengar och miljö 8 Smålandsidrottens utvecklingskonsulenter Kenth och Stefan: - har jobbet som livsstil 10 Girl Power i IFK Kalmar 12 Krishantering- vad kan din förening göra när olyckan är framme? 14 FAS 3-projekt lyckokast för Åby/Tjureda IF 16 Sommarkryss 17 Krönika: Anna analyserar 18 Anläggningsbidrag Heta idrottsfrågor inför valet 19 Digital närvaroregistrering av LOK-stöd- hur funkar det? 20 Unga idrottare fick stipendium för sin talang 21 Idrottslyft i Ljungby aktiverade 400 skolbarn 22 Idrottshistoria: Kalmar FF- en framgångsrik 100-åring 23 Mötesplatser och kurser 24 Småland Runt 26 Smålandsidrottens årsmöte 27 Nyttigheter 28 Lokalt Aktivitetsstöd- sammanställning OMSLAGSBILD: Vinna AB Tidningen Smålandsidrotten är officiellt organ för Smålands Idrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna Småland och Regionalt Elitidrottscentrum Småland Box 485, S:t Göransvägen 31, Jönköping Tel: Fax: E-post: smif@smalandsidrotten.se Ansvarig utgivare: Christina Ericsson Redaktör: Anna Ross Tryckning: Arktryckaren, Jönköping Presslagd:

4 Johanna Bergdahl regerande juniorvärldsmästarinna i fäktning Redan som tolvåring kammade hon hem Senior-SM i fäktning. Sedan dess har framgångarna bara avlöst varandra. Nu senast var hon och tävlade i Junior-VM i Azerbaijan och fick åka hem med den finaste av valörer guld! Möt fäktningstalangen Johanna Bergdahl från Jönköping. När vi träffar Johanna i hennes barndomshem på Ekhagen i Jönköping är hon bara på en snabbvisit i stan. Jag har ett tandläkarbesök och så måste jag hämta min tävlingsdräkt, konstaterar hon. Sedan september bor Johanna i Stockholm och har bytt moderklubben A6 fäktningsklubb till FFF Stockholm. Det är de senaste månaderna som elitsatsningen har satt igång på riktigt med träning 2-3 gånger om dagen. - Jag börjar dagen med en joggingrunda och sedan kanske jag kör något annat efter lunch. Kvällsträningen består av ren fäktning, det kan vara taktik eller teknik. Johanna berättar att JVM-guldet var en seger på många plan. Framför allt kände hon att den mentala biten stämde. - Jag har tävlat i JVM många gånger innan men denna gången kände jag tillit och trygghet. Det mentala fällde avgörandet plus att jag har tränat hårt såklart, berätter hon. En annan bidragande orsak till guldet är att träningen i Stockholm har utvecklat henne som fäktare och hon har fått ett svårare motstånd i sina träningskompisar. - Flytten till Stockholm har betytt jättemycket och jag tror inte det hade gått så bra i JVM om jag inte hade flyttat. När Johanna var i 7-årsåldern började hon fäktas. Då fick hon följa med sin pappa Johan Bergdahl ner till klubben. Det var ett äventyr att åka ner, minns Johanna. - Jag fick träffa mycket folk och det var lite extra spännande med de äldre killarna. Nu har Johanna en ny r ysk tränare, men pappa Johan har följt Johanna som tränare sedan hon började fäktas. - Vi har tolv års arbete bakom oss och vi har fortfarande kontakt flera gånger per dag även om hon nu bor i Stockholm, berättar Johan. På meritlistan står utöver JVM-guldet sju världscupsmedaljer och även medaljer i JEM. - Det bästa med fäktningen är att jag har fått resa, se mycket och träffa många nya människor. Det har också varit jätteroligt att tävla. När jag fäktas försvinner jag in i en annan värld Men samtidigt som fäktningen har gett Johanna otroligt mycket så har det också inneburit en del uppoffringar. Under gymnasietiden var det ibland tufft att kombinera plugget med resor och tävlingar. - Men jag gillar hårt arbete och ger jag mig in i något vill jag göra det helhjärtat. Även om det var jobbigt ibland så hade jag en drift att jag även ville lyckas i skolan. När man står där högst upp på pallen är det faktiskt värt allt slit. Om Johanna får välja: OS Sommar Träning Pasta TV VM Vinter Tävling Potatis Bio Johanna är van vid ett späckat schema och imorgon bär det av till Tyskland och sedan väntar en resa till Kina där hon ska tävla Grand Prix i seniorvärldscupen. - Det är mycket resande och högt tempo. Men just nu trivs jag jättebra med fäktningen. JVM-guldet har verkligen sporrat mig och det är lättare att gå och träna. Det känns också som att alla ser en lite mer, och är mer positivt inställda till mig och min sport. Man får lite cred för att man har kämpat på alla dessa år. Till hösten planerar Johanna att börja läsa juridik på Juridikprogrammet i Stockholm. - Jag testar, så får vi se hur det fungerar att kombinera studierna med fäktningen. Jag kan lägga upp studierna själv och få det mer skräddarsytt så jag hoppas det ska passa mig. Drömmen, som för så många andra idrottare, är att få vara med i OS. Men hon betonar ändå att vägen dit är minst lika viktig och att hon inte går till träningen enbart för OS. - Jag vill ha kul på vägen och det tycker jag att jag har. Vilka egenskaper är viktiga att ha som fäktare? - Beslutsamhet skulle jag säga. Du måste vara smart och ta de rätta besluten. Det pågår ett spel på pisten mellan fäktarna. Det är också viktigt med snabbhet, explosivitet och kondition. Det är många bitar som spelar in. - Jag gillar det smarta i sporten och när jag fäktas försvinner jag in i en annan värld. I fäktningen kan jag få tiden att försvinna och det är en skön känsla när jag får in träffarna. text: Therese Karlsson foto: Vinna AB 4

5 JOHANNA BERGDAHL Idrott: Fäktning Födelseår: 1990 Förening: FFF Stockholm (Moderförening A6 fäktningsklubb) Bor: I Stockholm Tränare: Johan Bergdahl, Johan Harmenberg, Igor Tsjikinjov (huvudtränare) Främsta meriter: JVM-guld 7 Världscups-medaljer JVM-Brons JEM-guld J JEM-silver Mål: OS 2012 och

6 Idrottsföreningar med egen anläggning lägger idag mycket pengar på sin energianvändning. Faktum är att många lägger ner ganska mycket mer pengar än vad de egentligen skulle behöva. För med enkla medel och klimatsmart tänk kan alla föreningar minska sin energiförbrukning med mellan 20 och 35 %. Och samtidigt göra en insats för miljön! Energismart förening sparar pengar och miljö 6 I Kalmar län pågår just nu ett projekt för att hjälpa föreningar att spara pengar genom att minska sin energianvändning. Projektet bedrivs av Smålandsidrotten tillsammans med Energikontoret Sydost, Klimatrådgivarna i Kalmar och Borgholms kommun. Bakgrunden till projektet är att EU har satt upp som mål för medlemsstaterna att till år 2020 minska sin energi för uppvärmning med 20%. Men det finns ingen plan för hur idrottens byggnader ska minska energiförbrukningen eftersom de i mycket stor utsträckning sköts och bekostas av ideella föreningar. Genom projektet hoppas man kunna visa för föreningar hur de kan hålla koll på sina energikostnader, kartlägga sitt energibehov för anläggningen, driftsoptimera och få en låg driftskostnad utan att försämra kvalitén på sin verksamhet. - Ett första steg i arbetet har varit att utse tre pilotföreningar som vi ska använda som goda exempel för att motivera andra föreningar att också se över sin energiförbrukning, berättar Lucas Nilsson, projektledare och utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten. Det vi bland annat tittar på är värmesystemet, ventilation och vatten. En av de uttagna föreningarna är IFK Borgholm. En småregnig vårdag får de besök av Roger Gunnarsson, som är energirådgivare från Energikontor Sydost. - Vi h a r e n checklista som vi går efter när vi gör energianalysen, berättar Roger och fortsätter: - Det vi bland annat tittar på är värmesystemet, ventilation och vatten. Under rundvandringen i IFK Borgholms anläggning upptäcker de ganska snabbt att varmvattenberedaren har onödigt hög temperatur inställd. Genom att sänka den med 8 grader sparar föreningen många tusenlappar. Likaså är utebelysningen en gammal historia där de kan sänka energiåtgången med så mycket som 80% genom att byta lampa. - Genom att sätta in närvarostyrd belysning och automatisera duscharna kan man spara in väldigt mycket, råder Roger. Efter genomgången gör Roger en grundlig analys som ger föreningen en rad olika tips på åtgärder för att spara energi. - Med enkla medel kan de allra flesta föreningar spara 20 % och anstränger man sig lite mer och gör vissa investeringar kan man sänka kostnaden betydligt mer, konstaterar Roger. För idrottsföreningar med egen anläggning har det blivit allt dyrare med driften. Inte minst har vinterns höga elpriser frestat på kassorna, och att sänka dessa kostnader gör en betydande skillnad i föreningens budget. - Vi liksom de flesta andra föreningarna vill ju sänka våra energikostnader, säger Tommy Lindqvist IFK Borgholm, och fortsätter: - Men det är svårt att veta var man ska börja. Är det små insatser som krävs eller behöver vi investera i något större? Därför är vi förstås glada att få vara en av de tre pilotföreningarna.

7 Energianalys IFK Borgholm Lucas Nilsson, Smålandsidrotten, Tommy Lindqvist, IFK Borgholm och och Roger Gunnarsson, Energikontoret Sydost på rundvandring. Vill du veta mer om vårt miljöprojekt? Kontakta Lucas Nilsson på Smålandsidrotten, tel: Ur protokollet från genomgången av IFK Borgholms anläggning När Roger gjort sin analys gör han även en åtgärdslista till föreningen, och till hösten görs en uppföljning med de tre föreningarna för att se hur det gått för dem. Har de lyckats sänka sina kostnader och vad har de behövt investera i? - För oss känns det viktigt att ha verkliga siffror och resultat att visa för andra föreningar, säger Lucas Nilsson. För att redovisa resultaten och inspirera fler föreningar att delta i projektet kommer det till hösten bjudas in till informationsträffar. Förutom att se de tre pilotföreningarnas resultat kommer föreningarna få ett arbetsmaterial/checklista att gå efter så att de på egen hand kan påbörja arbetet ute på sin anläggning. - Vi hoppas och tror att många föreningar kommer sänka sina energikostnader på detta sätt, samtidigt som det är bra för miljön, avslutar Lucas. text & foto: Anna Ross Utrymme Kansli, klubbrummm Ventilation Belysning, inne Belysning, ute Varmvatten Övrigt Förslag på åtgärder Behöver lokalerna i sin helhet vara uppvärmda året runt? Kan en luftluft värmepump installeras? En ordentlig översyn bör göras. Kanske bör närvarostyrning införas? All belysning i omklädningsrum och kringlokaler bör närvarostyras Gamla armaturer belyser fotbollsplan B Kolla vilka moderna belysningsarmaturer som finns på marknaden idag. Det ska ej behövas 12 kw för att belysa en fotbollsplan. Temperatur inställd på ca 68 grader. Sänk värme på varmvatten till ca 60 grader Duscharna behöver gås igenom, då någon av dem läckte Torktumling av kläder görs med frånluftsmaskiner. Kanske borde kondensortumlare användas istället. Kan man motivera klubbens medlemmar att tänka energieffektivt? 7

8 Faktaruta// Namn: Kenth Carlsson Ålder: 55 år Moderklubb: Storebro IF Favoritsport: Fotboll Faktaruta// Namn: Stefan Fredriksson Ålder: 52 Moderklubb: Västerviks IF Favoritsport: Friidrott Stefan & Kenth- låter nästan som Stefan & Krister. Men Smålandsidrottens radarpar i distriktets nordöstra hörn jobbar inte som komiker. Istället är det idrotten de brinner för. Och jobbet som utvecklingskonsulenter på Smålandsidrotten stänger de inte av bara för att det är helg eller semester. - För oss är det här ett sätt att leva, berättar de. Smålandsidrottens konsulenter Kenth och Stefan: HAR JOBBET SOM LIVSSTIL Smålandsidrotten har totalt 25 konsulenter som jobbar utspritt över hela Smålandredo att hjälpa just din förening. I distriktets nordöstra hörn, i kommunerna Hultsfred, Vimmerby, Västervik och Tranås, är det Kenth Carlsson och Stefan Fredriksson som utvecklar idrotten. Bägge herrarna kommer från Vimmerbytrakten och har en gedigen bakgrund inom idrotten, vilket är en klar fördel om man ska jobba som utvecklingskonsulent för idrotten. Stefan, har jobbat ungefär 20 år som kanslist hos Södra Vi IF och har en karriär inom kastgrenarna i friidrott bakom sig, medan Kenth länge jobbade som fritidsledare i Vimmerby, och är engagerad inom fotbollen. Sedan ett par år tillbaka är det dock ett heltidsjobb som utvecklingskonsulenter på Smålandsidrotten som gäller. - Det här är ett fantastiskt roligt jobb, men det är inte direkt något 7-4-jobb, konstaterar Kenth och Stefan fortsätter: 8 - Vi finns ju till för att hjälpa föreningarna och eftersom idrotten består av ideella ledare, får vi jobba när det passar dem. Det blir mycket kvällsjobb och helger, å andra sidan får vi ju frihet att göra ärenden och annat på dagtid när det behövs. Men vi finns alltid tillgängliga på telefon, för det tycker vi är en mycket viktig service för föreningarna. Både Stefan och Kenth har sin arbetsplats i hemmet, men har ändå ett mycket nära samarbete. - Stefan och jag träffas nästan varje dag. Dricker en kopp kaffe, planerar verksamheten, stämmer av olika saker och spånar nya idéer, berättar Kenth. Själva grundkärnan i deras arbete är att hjälpa idrottsföreningarna utvecklas och för att klara av detta är det viktigt att lyssna in vad föreningarna behöver och vill. Varje år gör de Stefan om Kenth: Kenth är en klippa, han har järnkoll på verksamheten, och hugger på alla idéer! därför runt 340 föreningsbesök. -Föreningsbesöken kan se väldigt olika ut. Är det en förening som inte jobbat med oss tidigare, får vi berätta mer om vår verksamhet och vad vi kan hjälpa till med. Är det en förening som vi samarbetat länge med, kan det handla om att komma på idéer till en kurs eller planeringshelg, förklarar Stefan. I sina möten med föreningarna får Kenth och Stefan god insyn i vilka frågor som är mest aktuella, och det som de flesta föreningarna just nu brottas med är ledarrekrytering, organisationsutveckling och ekonomin. - Vi föreslår olika arbetssätt och metoder som föreningen kan jobba vidare med, säger Stefan och Kenth fortsätter: - När SISU var nytt och jag började jobba, hade vi inte ens några studiematerial att jobba med. Idag har vi fantastiska möjligheter att

9 hjälpa föreningarna med allt från studiematerial till projektmedel. Många föreningar väljer att åka iväg på planeringskonferens med sina ledare. När de inte är på hemmaplan kan det vara lättare att få ihop gruppen, och i lugn och ro diskutera igenom de viktiga frågorna och planera verksamheten. Stefan och Kenth följer varje år med ett trettiotal föreningar på planeringshelg, där de fungerar som processledare i arbetet. - Planeringskonferenserna Kenth om Stefan: Stefan har många bra idéer och vi kompletterar varandra bra eftersom han är mer inriktad på elitidrott. är ofta både uppskattade och ett effektivt sätt att jobba med föreningen, konstaterar Kenth. Det är tydligt att både Stefan och Kenth älskar sitt jobb. Skratten duggar tätt och idéerna som bollas mellan dem bägge är många. - Vi kommer på nya saker hela tiden, ingen idé eller fråga är för konstig att diskutera, säger Kenth. Men det är inte allt som blir verklighet. Något som blev verklighet och dessutom verkligen uppskattat är den Talangsatsning som ungdomar i Hultsfred och Vimmerby erbjöds under hösten och vintern. - Totalt var 14 ungdomar med och fick bland annat lära sig träna olika träningskvali- téer som t ex snabbhet, styrka och uthållighet. Det blev även teori i kost, mental träning, etik, moral och träningsplanering, berättar Stefan och fortsätter: - Vi avslutade projektet genom att i april åka upp till Sveriges Idrottscentrum Bosön där det blev både föreläsningar, praktik, studiebesök och möjlighet till egen träning. Smålandsidrotten har ett väldigt gott samarbete med kommunerna, och gör varje år flera samarrangemang i form av kurser och föreläsningar mm. - Under vintern har vi bland annat haft föreläsningar med Maria Kehagia och Nicklas Wikegård, berättar de. Vad är roligast med jobbet? - Det roligaste är att jobba med föreningar som vill utvecklas, och är positiva och glada. Extra kul är det när man ser effekten av arbetet på ett tydligt sätt. Som till exempel Storebro IF som inte haft ungdomslag på tre år, sen startade de ett Idrottslyftprojekt och i sommar har de fyra ungdomslag. Sånt är jätteroligt, tycker Kenth och Stefan. text & foto: Anna Ross En arbetsvecka under högsäsong för Kenth och Stefan: Måndag: Föreningsbesök hos Hjorteds GOIFpratade bland annat idrottslyft och lärgrupper Föreläsning om sportskador hos Vimmerby IF Föreningsbesök hos alla bowlingklubbar i Västervik Tisdag: Föreningsbesök och genomgång av verksamhet, ledarförsörjning mm i Gamleby (Tjust IF Bandy, Gamleby Ridklubb, Gamleby Tennisklubb) Kansliarbete Föreningsbesök hos Vimmerby Innebandy och Hultsfreds Simsällskap Onsdag: Projektmöte Idrott & Turism Föreningsbesök hos Virserums SGF Hockey, Järnforsens AIK, Västerviks Atletklubb, Västerviks Orienteringsklubb och Västerviks Innebandyklubb Föreläsning med Maria Kehagia Torsdag: Föreningsbesök i Västervik: Lysingsbadets Golfklubb, Västerviks Hockey och Vösterviks bowlingklubb Faktaruta// Smålansidrottens konsulenter jobbar för Smålands Idrottsförbund, SISU Idrottsutbilldarna och Regionalt elitidrottscentrum. Våra konsulenter arbetar med ett mycket brett arbetsfält, där idrottens ledarskap, utbildning, utveckling av barn- och ungdomsverksamheten och idrottens folkhälsoroll står i fokus. En stor del av arbetet är inriktat på utveckling av föreningsverksamhet med bl.a. uppsökande verksamhet i idrottsföreningar. Fredag: Föreningsbesök Västerviks Ridklubb Kansliarbete Lördag: Ledigt Söndag: Startade ett integrationsprojekt med fotbollklubben Euro United FC från Västervik. Klubben hade en planeringsdag där de jobbade med etik och moral, sponsring och gjorde ett första utkast till föreningens värdegrund Och här är hela gänget: Smålandsidrottens utvecklingskonsulenter Jönköping Leif Edh, Martin Funck, Leif Kedén, Jönköping/ Vaggeryd /Nässjö Terese Sandberg, Jönköping/ Habo Mikael Hill, Aneby/Jönköping Per Edén, Nässjö Karin Gustafsson, Eksjö/Vetlanda Jens Harrysson, Gnosjö/Värnamo Anita Mårtensson, Gislaved/Sävsjö/Värnamo Elin Ivarsson, Alvesta/Växjö Lisbeth Johansson, Ljungby/Älmhult/Markaryd Annelie Bengtsson, Lessebo/Växjö Martin Sallergård, Växjö/Tingsryd AnnaLena Aronsson, Växjö/Uppvidinge Emma Nilsson, Växjö Janina Johansson, Nybro Mikael Fagerström, Högsby/Mönsterås/Oskarshamn Ulrika Ringström, Åsa Nilsson, Marcus Johansson, Borgholm /Kalmar/Mörbylånga Lucas Nilsson, Kalmar/Torsås Johan Göransson, Emmaboda/Kalmar Therese Arnesson, Hultsfred/Tranås/Vimmerby/ Västervik Kenth Carlsson, Stefan Fredriksson,

10 På Gröndals IP i centrala Kalmar finns det gott om tjejer! Det är nämligen hemmaplan för IFK Kalmar, som är en av Smålands största fotbollföreningar för enbart tjejer. I maj fick klubben Folksams Föreningsstipendie för sin fina verksamhet. - Det känns verkligen roligt att få uppskatting för vår verksamhet, säger säger klubbens ordförande Martin Adolfsson GIRLPOWER I IFK KALMAR - IFK Kalmar bildades 1970, som en fotbollsförening för både tjejer och killar. Klubben har idag ca 400 medlemmar med 7 flicklag och 3 seniorlag (utvecklingslag, A- och B-lag) - Sedan 2004 är vi ren damklubb,säger ordförande Martin Adolfsson och fortsätter: - En av de största fördelarna är att kunna göra en helhjärtad elitsatsning utan att behöva konkurrera med herrarna. Klubbens elitsatsning handlar om att få upp A-laget så högt i seriesystemet som det går. I år spelar IFK Kalmar i div 1 södra där nykomlingarna i skrivande stund toppar tabellen! Men allt i klubben handlar förstås inte om elitsatsning. På ungdomssidan är det bredden och den sociala biten som prioriteras. Att klubben brinner för detta syns också i den idrottskola som föreningen administrerar. Idrottsskolan startades 1988 och är väldigt populär bland kommunens första-, och numera även andraklassare. Lennart Johansson Idrottsskolan är oerhört viktig och jag tycker att varje kommun borde ha en egen är den drivande kraften för idrottsskolan och brinner för verksamheten. - Idrottsskolan är oerhört viktig och jag tycker att varje kommun borde ha en egen, säger han. - Att se till att barnen hamnar inom föreningslivet sparar både pengar och människoliv i framtiden! IFK Kalmar arbetar också aktivt för att stötta tjejerna att inte börja med alkohol, narkotika eller tobak. Detta gör de genom ett speciellt program som innebär att när tjejerna fyller 14 år tecknar de ett avtal med föreningen och med sina föräldrar. Avtalet gäller fram till den första december det år spelaren börjar gymnasiet. Genom att skriva under lovar spelaren att vara drogfri under hela avtalsperioden, och om avtalet hålls får spelaren kronor, där föreningen står för halva beloppet och föräldrarna för den andra halvan. - De allra flesta väljer att vara med i satsningen, som bygger på att det blir ett positivt grupptryck, säger Martin. Genom bl a idrottslyftet får tjejerna under

11 Motivering Folksams Föreningsstipendie: IFK Kalmar - driver en idrottsskola utöver det vanliga VAD ÄR DET BÄSTA MED IFK KALMAR? IFK Kalmar är en fotbollsförening för tjejer från sju år och uppåt med cirka 400 medlemmar. Föreningen bedriver verksamhet på Gröndals IP i centrala Kalmar. Säsongen 2009 var fyra seniorlag och sex ungdomslag med i seriespel, med representationslaget i division ett. Tidigare bedrevs även herrfotboll, men sen fem år tillbaka är IFK Kalmar en ren tjejklubb som satsar på bredd och elit inom dam- och flickfotboll. Föreningen driver en idrottsskola för tjejer och killar i första och andra klass som får prova på olika idrotter. Hela 15 olika föreningar är med och erbjuder allt från budo och schack till tennis och dans. Föreningens andra kännetecken är deras kamp mot droger. De skriver avtal med tjejerna från års ålder t o m den 1 december det året de börjar på gymnasiet, allt för att skjuta på debuten av ANT. Tjejerna erbjuds ett program som syftar till att stärka deras självkänsla och kunskap om kost, träningslära och ledarskap. Med hjälp av stipendiet ska föreningen vidareutveckla idrottsskolan och förbättra programmet i drogprojektet. De vill också kompetensutveckla styrelsen och därigenom vässa styrelsearbetet ytterligare. Araya Nonthing, spelare i F96: - Alla är så snälla mot varandra. Vi har kul och gör mycket roliga saker tillsammans. Faktaruta// IFK KALMAR Bildad: 1970 Antal medlemmar: 400 Idrott: Fotboll Aktuell som: en av tre föreningar som tilldelas Folksams föreningsstipendium. Den andra småländska föreningen som belönats är Apladalens Konståkningsklubb och Brahe Basket avtalsperioden även möjlighet till utbildning och utveckling i en rad olika ämnen som kost, självkänsla, ledarskap mm. Utbildning är en viktig del inom föreningen och utöver den ordinarie ledarutbildningen satsar de mycket på att få egna domare inom klubben. - I år utbildar vi 20 tjejer och förhoppningsvis är det några av dem kan tänka sig en domarkarriär den dag de slutar spela fotboll själva, säger Martin. En annan väg att gå när man inte vill spela själv är att bli ledare. Tjejerna i klubben får prova på att vara ledare genom att starta upp nya flicklag och hjälpa igång de föräldrar som sedan tar över ledarrollen. - Det systemet fungerar väldigt bra, eftersom föräldratränarna kanske inte riktigt har fotbollsbakgrund och är osäkra på hur det fungerar i föreningen, och tjejerna i sin tur får en chans att testa ledarrollen. IFK Kalmar är en förening som söker ständig utveckling. Under 2009 hade de bland annat en satsning på invandrartjejer som gick under namnet Girl Power. - Satsningen var lyckad och vi ser gärna att fler tjejer med invandrarbakgrund söker sig till vår förening, konstaterar Martin. Årets satsningar handlar bland annat om att få igång samarbete med fotbollgymnasiet och andra föreningar. En ökning av utbildning inom klubben prioriteras också, liksom en ökad bredd på ungdomssidan och en fortsatt satsning mot eliten för seniorlagen. Folksams Föreningsstipendie som klubben fått innebär inte bara ära och berömmelse kr får klubben också. - Pengarna kommer väl till nytta för alla satsningar vi vill göra, avslutar Martin Adolfsson nöjt. text & foto: Anna Ross ER FÖRENING KAN OCKSÅ SÖKA FOLKSAMS FÖRENINGSSTIPENDIE - mer info på

12 Om en olycka skulle drabba er förening, har ni då en krishanteringsplan att ta hjälp av? Det kan vara minibussen till seriematchen som krockat eller någon ledare som drabbats av något tragiskt. Krishantering är ett ämne som är lite känsligt och jobbigt, men en förening med klar plan blir mer säker och trygg. Krishantering vad kan din förening göra innan olyckan är framme? I en förening är det mycket som ska göras genom ideella krafter. Det är lätt att viktiga saker hamnar i skymundan eller skjuts till framtiden. Det gäller att prioritera rätt. Att ta hand om sina medmänniskor på bästa sätt när något otäckt inträffar är viktigt. Därför är det också viktigt att man inom föreningen tar sig en funderare kring dessa frågor. Göran Melin på Räddningstjänsten i Jönköping har erfarenhet av krishanteringsfrågor och ger här sina bästa råd hur en förening kan förbereda sitt krishanteringsarbete: - Jag tycker man ska kolla upp vilka möjligheter det finns att samverka med Polisen, sjukvården, PKL (psykiatrisk katastrofledning inom landstinget) och POSOM-gruppen (kommunens grupp för psykosocialt omhändertagande) i sin kommun. De kan ge professionell hjälp i dessa situationer. Det är lite olika hur de arbetar kommun för kommun, men kolla upp detta och skaffa telefonnummer till kontaktpersoner som finns tillgängliga om något inträffar, berättar Göran. Göran menar att föreningen också gör klokt i att utse en krisgrupp som kontaktas om något utöver det vanliga skulle inträffa. - Ofta kan det vara personer i styrelsen som sitter med i krisgruppen. Men har man någon i föreningen som arbetar inom exempelvis sjukvården tycker jag man ska utnyttja denna person som en resurs i dessa frågor. För att rusta sig för olika kriser kan det vara bra för föreningen att arbeta fram olika scenarier och utifrån dem bestämma hur man ska hantera situationen. - För det första kan man skilja på händelser där föreningen blir direkt drabbad och indirekt drabbad, konstaterar Göran och fortsätter: - Säg att det händer en trafikolycka när ett lag är iväg på bortamatch, då har föreningen ett direkt ansvar. Men det kan också inträffa händelser där föreningen är indirekt drabbad. Till exempel att en i laget förlorar en förälder och vi har träning ikväll med laget, hur gör vi? Det är nyttigt att tänka igenom olika scenarier, Ta kontakt med POSOM-gruppen i din kommun vilket ansvar ha vi och hur ska vi agera? Föreningar har ofta många lag som befinner sig på vägarna och därför kan det vara en god idé att ta fram en trafikpolicy. Vad gäller vid resor inom vår förening? - Vid längre föreningsresor är ett klokt råd att anteckna vilka som är med och lämna en kopia i exempelvis klubbstuga och ta med sig en kopia på resan. Om något inträffar kan de där hemma snabbt få en bild av vilka som är med, säger Göran och fortsätter: - Om ett dödsfall skulle inträffa är det viktigt att tänka på att föreningen själv inte lämnar några dödsbud. Har man ett misstänkt dödsfall ska man kontakta polisen och vården innan man uttalar sig. Det är alltid Polisen som lämnar dödsbud så det ligger inte på föreningens ansvar. Däremot kan man ringa anhöriga och säga att en olycka har inträffat, hur kan jag hjälpa till, behöver ni skjuts till sjukhus eller en barnvakt och så vidare. text: Therese Karlsson foto: Anna Ross IK Oskarshamn råkade ut för det otänkbara: IK Oskarshamn råkade ut för det som inte får hända. Två unga hockeyspelare gick bort och detta inom loppet av två år. En 19-årig juniormålvakt omkom för omkring två år sedan. Han jobbade som vanligt på dagen och gick sedan och la sig på kvällen och vaknade aldrig upp. I höstas inträffade en liknande händelse. En 17-årig pojke gick och la sig i sitt föräldrahem, på morgonen var han livlös. Thomas Ekman sitter med i klubbens styrelse och har hand om sociala frågor: Hur hanterade ni kriserna? - Det blev väldigt turbulent bland juniorerna, ja, hela föreningen blev skärrad. Efter 19-åringens dödsfall anordnade vi 4 träffar med olika juniorgäng där vi samlades för att samtala om det som hade hänt. Vi höll även Två unga hockeyspelare gick och la sig på kvällen och vaknade aldrig upp 12

13 Checklista hur kan vår förening förbereda oss? HLR lär dig hjärt- och lungräddning i höst! Smålandsidrotten håller kurs: - den 21 september i Kalmar - den 5 oktober i Jönköping Utse en krisgrupp som leder arbetet när föreningen drabbas av en kris. Inventera resurspersoner inom föreningen som har har professionell kunskap. T ex. läkare, sjuksköterska, psykolog eller präst. Ta kontakt med POSOM (kommunens grupp för psykosocialt omhändertagande i din kommun). Kolla upp vilken hjälp man kan få därifrån i en kris. Du når POSOM-gruppen i din kommun via kommunväxeln. Gör en enkel lista över tänkbara scenarion. Vad kan inträffa och hur ska vi hantera det? Gör även en kontaktlista med viktiga telefonnummer som ska finnas till hands när krisen inträffar. Utbilda er i dessa frågor. Du kan också besöka - där hittar du en plan för krishantering. Läs mer på Säker och Trygg förening arbetsmaterial för föreningar Säker och Trygg förening är ett studiematerial som syftar till att öka säkerheten och tryggheten i idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. I materialet finns kapitel som behandlar såväl brandsäkerhet som vikten av rätt utrustning och föreningskunskap. Säker & Trygg FÖRENING - ett arbetsmaterial för idrottsföreningar För mer information och beställning kontakta Terese Sandberg, Smålandsidrotten, tel , terese.sandberg@smalandsidrotten.se kontakta en parentation i skolan och där möttes vi av elever som kom till skolan utan att veta vad som hade hänt, berättar han. Har du några goda råd hur föreningar kan förbereda sig för en kris? - Jag tror det är viktigt att föreningar även satsar på den medmänskliga biten i sin verksamhet. När olyckan är framme är det viktigt att följa upp och samtala. Det är bra om det finns ett bollplank. Se till att ni har någon i ert kontaktnät som kan hantera dessa frågor så att föreningen får en professionell koppling. Det kan vara kontakt med kyrka eller kommun. Hade klubben en krisplan eller var ni på något vis förberedda? - Visst hade vi lite på papper kring kris- och konflikthantering. Men i föreningar där det rör sig om ideella krafter är det lätt att dessa bitar inte hinns med. I och med att jag har en bakgrund som pastor och har hand om sociala frågor i föreningen så hade vi ju en viss beredskap. Hur är stämningen i klubben nu en tid efter olyckorna? - Nu är ungdomarna väldigt fokuserade, det är träning, läxor och de kör på. Men det var stiltje en tid efter olyckorna och mycket känslor att hantera. Det är viktigt att de vet att de fortfarande kan komma och prata om det som hänt. 13

14 Med en verksamhet som spänner över både sommar och vinter blir det en hel del att sköta i Åby/Tjureda IF. När Smålandsidrotten informerade föreningen om att de kunde ta hjälp av arbetsförmedlingen för att ta in en resursperson och få hjälp med ideellt arbete nappade de direkt. - Att få in Jörgen i föreningen har varit ett lyckokast för oss, säger Owe Svensson, ordförande. Ordförande Owe Svensson och vaktmästare Alf Thorstensson i Åby/Tjureda IF tog initiativ till att ta in en resursperson i föreningen via arbetsförmedlingen. Nu får de hjälp av Jörgen Augustsson som arbetar inom vaktmästeriet tillsammans med Alf. Fas 3-projekt lyckokast för Åby/Tjureda IF - får hjälp med ideellt arbete genom arbetsförmedlingen I januari började Jörgen Augustsson arbeta med arbetsuppgifter inom vaktmästeriet tillsammans med ordinarie vaktmästare Alf Thorstensson i Åby/Tjureda IF. När Smålandsidrotten träffar föreningen för att få reda på lite mer kring projektet är Jörgen själv kompledig men Alf och Owe Svensson (ordförande) berättar med entusiasm hur nöjda de är med situationen: - Jörgen har blivit som vem som helst i föreningen och det är en fröjd att ha fått in honom i vår förening, berättar de. Arbetsuppgifterna består av allt mellan himmel och jord; skötsel av is, snöskottning, städning, målning och gräsklippning för att nämna något. - Tack vare Jörgen har målningsarbeten, förrådsbyggen och renovering blivit möjligt att utföra. Något som vi knappast hade orkat eller 14 hunnit med utan Fas 3, berättar Owe. Hjälpen kommer väl till pass då Åby/ Tjureda har en bred verksamhet. Så fort bandysäsongen är slut tar fotbollssäsongen vid. Dessutom sköter föreningen campingen och badplatsen på orten. - Vårt samarbete med Arbetsförmedlingen i Växjö har fungerat jättebra. Hela processen tog cirka 1 år, från att vi fick information om projektet till att Jörgen kom. Det fungerar så att Arbetsförmedlingen hänvisar en person till föreningen och sedan får resurspersonen själv ta kontakt med föreningen för att se om det passar. Resurspersonen tar själv beslut om han/hon vill vara där. - Eftersom Jörgen har varit arbetslös länge var detta viktigt för honom att komma in här och få den sociala biten, berättar Owe och fortsätter: - Jörgen kommer jobba här i två år framåt, om det inte dyker upp något annat jobb för honom längs vägen. Alf fungerar som arbetsledare och handledare. Både Owe och Alf poängterar hur viktigt det är att handledarbiten fungerar. De menar att det inte är så lätt att komma i början utan att det är mycket nytt. - Det ställer en del krav på handledaren. Det är viktigt att ge förtroende och vi kan se att Jörgen har växt med arbetsuppgiften, berättar Alf och Owe fyller i: - Det är otroligt viktigt att det finns arbetsuppgifter om man tar in en resursperson. Det måste finnas ett behov, menar Owe. Jörgen hade ingen idrottsbakgrund när han började jobba i föreningen men Alf och Owe konstaterar nöjt att han börjar lära sig ett och annat om idrott också. text & foto: Therese Karlsson

15 FAKTA// FAS 3-PROJEKT Jeanette Hallin på Arbetsförmedlingen i Jönköping berättar lite mer om Fas 3-projektet: Vad går Fas 3-projektet ut på? - Fas 3 är en vinn-vinn-situation där föreningen får hjälp med icke ordinarie uppgifter. Föreningen får tillgång till en medarbetare som kan utveckla verksamheten vilket bidrar till utveckling för föreningen. För den sökande är det ett tillfälle att närma sig arbetsmarknaden, vidga sitt nätverk och få referenser. Så det finns många vinster i projektet. Kostar det något för föreningen? - Nej. Föreningen betalar inga löner, arbetsgivaravgifter eller försäkringar. Föreningen erhåller dessutom 225 kr per dag för att täcka kostnader för handledare, arbetskläder och eventuell utrustning som behövs för att sysselsättningen ska kunna utföras. Förmedlar ni ofta ut till föreningar? - Ja, vi har haft god kommunikation med föreningarna i Jönköping och de har visat intresse. Vi har tillsammans med Smålands-idrotten haft informationsmö- ten kring detta och många föreningar har hört av sig för att få reda på mer. Vad kan en resursperson göra i föreningen? - Resurspersonen kan göra sådant som ideella krafter annars gör. Det är viktigt att resurspersonen inte tar över det som någon redan har som arbetsuppgift. Det kan röra sig om allt från vaktmästeri till administration; t ex att sätta ihop ett nyhetsbrev som skickas ut till medlemmar i föreningen. Vad ger det föreningen? - Tanken med fas 3 är att det ska vara kvalitetshöjande för verksamheten. Det ger ett tillfälle att ta tag i saker som blir bortprioriterade eller trillar mellan stolarna. Projektet är ett sätt att få in en person som gör dessa saker. Det kan vara berikande att få in nya idéer i föreningen. Dessutom hjälper man en annan människa att komma i sysselsättning Vilka kriterier finns för att en förening ska kunna ta emot en resursperson? - För att ta emot en person i sysselsättning måste alla formella bitar i föreningen finnas, såsom styrelse, stadgar och organisationsnummer. Sedan är det viktigt att sysselsättningen inte tränger undan en anställning. Vilka föreningar kan ta emot resurspersoner? - Det kan röra sig om många olika föreningar - allt från fotbollsföreningar till schackföreningar. Det behöver alltså inte vara en stor förening utan kan passa även en liten. Det ska också finnas en konkret arbetsplats. Till sist, hur går man tillväga? - Ta kontakt med din lokala arbetsförmedling så får ni mer information. Ta chansen! FAS 3 innebär jättebra möjligheter för föreningslivet och den arbetssökande. Informationsbroschyr Smålandsidrotten har tillsammans med Arbetsförmedlingen tagit fram en informationsbroschyr med råd för att placeringen ska bli bra för både förening och individ. Broschyren ger föreningen tips om introduktion, handledning och arbetsmiljöarbete m.m. Kontakt Vid frågor kontakta Martin Sallergård på Smålandsidrotten, tel eller din lokala arbetsförmedling. Träningsläger i en trygg hand På Ronneby Brunn finns alla möjligheter till träningsläger. Vi fixar planer, träningsmotstånd och teorilokaler. Efter en hård dag kan det vara skönt med avkoppling eller träning på vårt härliga Spa. Nyhet! I år kan vi även erbjuda en helt ny konstgräsplan 5 km från hotellet! För mer information och bokning Stefan Carlsson 15

16 Smålandsidrottens sommarkryss DESS DEN- DENS VILL VI SKA PE- KA UPPÅT ÄR JU POP- ULÄRMUSIK FRÅN VITTULA VÄXT SOM GETT OSS EN FÖRLÄ- GEN FÄRG KALLAS IBLAND BJÖRN HELLBERG ÖVER OXUDDE SPORT OCH SERVAS FRÅN SÅDAN ÄR JU BÅDE SKÅDIS OCH KOCK PANN- KAKE- GRUND OMEDEL- BART DE JANEIRO VÅRA LAND- SLAGS- COACKER STÄMNING KAN MAN TA DNA FRÅN MINSTA DEL AV ETT GRUND- ÄMNE FRAM- GÅNGSRIK KANOTIST SPETS BÖJA SIG HENNES KARRIÄR BÖRJADE I VEDDIGE HK NAMNET ÄR HOLST S K Ä R FÖRMIDDAG I OXFORD FRAM- GÅNGSRIK MÅNGKAMP- ARE FRÅN ÖLAND RÖNNLUND HON HAR EN EGEN DIVISION GÖTE- BORGS- AVISA EN UNGEFÄR KORT AVHANDLING STÖRRE KUNGSFISK DOLDES AV KRISTALLER NORDISKT MÄSTER- SKAP UTTALADE MORALISK SKYLDIG- HET PERNILLA MED 24 VÄRLDSCUP- SEGRAR HAR OVISS TÄVLING STOR KATT UTAN R DESS FÄSTE KAN DRAB- BAS AV UT- TÄNJNING PING-PONG KRAFTLÖS KULÖR OFTA IHOP MED ACK ENGA- GERAR JU MÅNGA VIS- SNAR OS-PLATS 2004 FRIIDROTTS- EVENEMANG FÖR- FATTARE FRANZ FLYGPLANSMODELL DEN LIGG- ER I TOPP LJUS I HAVS- NATTEN KALLAS SA- KE EGENT- LIGEN FEL- AKTIGT KONTOR STÅR FÖR STANDARD SIMSÄTT SINGA- PORES TOPPDOMÄN KÄNSLIG BAND FÖR BRÖDERNA GALLAGHER DESS SYN PÅ OSS ÄR OFTA INT- RESSANT ÄR SÖTT KRING- VRIDER AXEL KALLAS ÄVEN VÅRT JULTRÄD LUFT- KONDI- TIONERING ILLVILLIGT SMÄLTA BLÄNDANDE TJUSIG TERA- JOULE MISSFLYT KAN INNE- HÅLLA FINT DUN PÅTAGLIG BLOM- STÄLLNING OLJEVÄXT KAN STÅ SIST I BREV DETSAMMA SOM EN VISS BÅGE I VISST KAR FÄRDVÄG INLEDER SLUTORD I BREV GÖR TRUTAR HETS SLÖ KLOCKAN ARTON BLODPROPP SOM FLYTTAR PÅ SIG MED MERA DISUL- FIRAM OSTKRYP HISTORISK NYHETSBYRÅ SAGOFIGUR BABA FISKELINA IR- ID -IUM ÄR FORM- IDABLA SORK- JÄGARE I RING FÖR VARU- MÄRKE STOR FLYTANDE BOJ VÄNLIG OCH SÄLLSYNT Vill du vara med i utlottning av priser? Lös korsordet och skicka in det till: Smålandsidrotten, att. Anna Ross, box 485, Jönköping, senast den 1 augusti Vinnare av Smålandsidrottens korsord nr är: Ida Nilsson, Bodafors, Jan Brandel, Västervik och Örjan Lundqvist, Vimmerby. 16

17 ANNA ANALYSERAR 1 MINA TRE VINNARE Vinnare och förlorare Visst är det underbart att vinna. Alla som säger något annat ljuger. Det finns de som antyder att det är lite fult att tävla. Själv hävdar jag att hela livet på något sätt är en tävling - på gott och ont. Det hela börjar med en riktig fartävling- först till mammas ägg. Den tävlingen vann jag. Förmodligen tog jag redan då ut all fart jag hade i min genetiska uppsättning. För sedan dess har jag tvingats se baksidan av mina motståndare... SOMMAREN Inget slår en varm sommardag i norra Vätterns skärgård! 2 Det är inte bara det att jag har min fysik emot mig i tävlingssammanhang, jag har inte heller begåvats med någon vinnarskalle. Detta innebär att jag inte vill vinna tillräckligt mycket för att kunna pressa det där lilla extra när det börjar bli tungt och tråkigt. Min energi kommer från glädje- så länge det är roligt ger jag allt. Men när det är tråkigt Som så många andra som inte heller riktigt har förutsättningar att prestera några toppresultat på egen hand insåg jag tidigt fördelen med att istället bli ledare. Som ledare har jag både fått uppleva ständiga segrar och framgångar med mitt härliga F85-gäng i Mariebo IK, medan jag förra året fick möta en hel serieomgång med mina goa tjejer i F99-00 i Norrahammar utan en enda seger. Men det är som jag säger- de som har roligast vinner. Och än så länge är det jag! NORRAHAMMARS IK F99-00 Mina tokiga, roliga, goa, snälla, och duktiga tjejer i F99-00 (som nu också fått känna segerns sötma!) 3 HV71 Tack för SM-guldet! Själv lider jag inte särskilt mycket av en förlust, utan glömmer rätt snabbt. Men det finns andra i min närhet Låt oss prata om min nu åttaårige son C. Jag vet inte varifrån det kommer, men för honom är att vinna allt. Och att förlora värdigt- det är inte något för honom. Som förälder upplevs detta i offentliga sammanhang en smula genant och vi bestämde oss därför för att träna på detta hemma. Sällskapspel är ett ypperligt sätt att träna hanteringen av vinst och förlust. Så här kunde det se ut när familjen spelade kort: C vinner och jublande glad kastar han korten på golvet och säger att förloraren ska plocka upp dem. Sen springer han två varv runt rummet och gör målgester. Nästa omgång vinner storasyster T. T skrattar och blir glad- C tar detta som en djup förolämpning och kastar sig över bordet, brottar ner sin syster på golvet och skriker att hon fuskar. Nu har det gått några år sedan detta hände, och han har lärt sig hantera förluster något mer moget. Däremot älskar han fortfarande att vinna. Detta ser man inte bara på hans rena och skära glädje i idrottssammanhang. När han gör mål i hockeyn eller fotbollen är det inte bara en målgest publiken föräras med, nej han börjar med att sträcka näven i luften, därefter kommer åtminstone tre, fyra kanske fem målgester han har kopierat från sina idoler i HV71, J-Södra, Barcelona, HC Dalen och NIK. Lyckligtvis är han inte ensam om att agera på detta sätt, alla de andra grabbarna kör likadant. Och visst jag håller med- det är härligt att vinna! Anna 17

18 Drygt en miljon i anläggningsbidrag till Småland Heta idrottsfrågor inför valet - Idrottslyftet och skatte- och momsfrågan Riksidrottsförbundet har nu fördelat bidraget till idrottsföreningars anläggningar. Totalt beviljades 101 ansökningar som får dela på cirka tolv miljoner kronor. Den totala investeringen av samtliga inkomna ansökningar var 258 miljoner kronor och ansökt belopp var 23 miljoner kronor. Ansökningar för nästa period ska vara Riksidrottsförbundet tillhanda senast den 30 november Följande småländska föreningar har blivit beviljade anläggningsbidrag: Tingsryd Skytteförening Byggnad, kr Lommaryds Idrottsförening Fotbollsplan kr Tingsryds Rid O Körklubb Ridanläggning, kr Huskvarna Kanotklubb Kanotanläggning, kr Växjö Pistolklubb Skytteanläggning, kr IFK Berga Byggnad handikappanpassning, kr Norrahammars GoIF Byggnad fjärrvärme kr Eksjö Skid o Orienteringsklubb Byggnad, kr Mönsterås Gymnastik O IF Byggnad omklädning, kr Tenhults Ungdomsskytteförening Skytteanläggning luftgevärshall, kr Hovmantorps Segelsällskap Segelklubbsanläggning, kr Hovmantorps Tennisklubb Tennisbana, kr Bergkvara Allmänna IF, Byggnad, kr Mer information om anläggningsbidrag och hur du ansöker hittar du på Både de Rödgröna och Alliansen vill ha fortsatt Idrottslyft Både de Rödgröna och Alliansen har gått ut med att de vill se en fortsatt satsning på Idrottslyftet, en satsning på att utveckla idrottens barn- och ungdomsverksamhet och öppna dörrarna för dem som inte självmant kommer till idrotten. De Rödgröna vill att ett nytt idrottspolitiskt program tas fram med ett förnyat handslag med idrottsrörelsen. Det presenterades i december i en gemensam motion på regeringens proposition om en politik för det civila samhället. - Vi vill fortsätta med en långsiktig utvecklingssatsning för idrottsrörelsen. Vi bör förstås titta på hur de tidigare satsningarna har gått och om man har nått de målgrupper som var menade, säger Gunvor G Ericson, (MP) riksdagsledamot. Den 2 juni kom även klartecken från Alliansen att de lovar ett fortsatt Idrottslyft. Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth leder en arbetsgrupp inom Alliansen som har tagit fram ett förslag till valplattform på idrotts- och friluftsområdet. Trots att förslaget ännu inte formellt släppts avslöjade idrottsministern den 2 juni den delen som handlar om Idrottslyftet. (Källa: Föreningsskatten stoppad men hotet inte undanröjt Regeringen tänker inte gå vidare med förslaget att införa hyresmoms för det ideella föreningslivet, och tänker heller inte ändra regler som skulle innebära att föreningarna till skillnad från idag behöver betala skatt på försäljning och lotterier. Med de beskeden ville finansminister Anders Borg, lugna företrädare för Föreningssverige som han bjudit in till ett samtal den 1 juni. Och fighten om momsreglerna i Bryssel, där EU kräver att Sveriges föreningar börjar betala moms har bara börjat. Att vi blivit inbjudna till den här dialogen är mycket bra. Det visar att finansdepartementet lyssnat på föreningarnas reaktioner på utredningsförslagen, som skulle påverka dem mycket negativt om de blir verklighet, sade Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber efter dagens samtal. De två statliga utredningarna om nya moms- och skatteregler riskerar att öka kostnaderna för idrottsföreningarna och göra kassörernas administration krångligare och mer omfattande. Reaktionerna från föreningarna har varit mycket kritiska. Många har engagerat sig och uttryckt sin oro till Riksidrottsförbundet och på Facebook-gruppen Rädda min idrott. Under samtalen betonade Anders Borg att svenskt föreningsliv är mycket viktigt för samhället, och att han inte vill försämra villkoren för det. Därför slopar regeringen förslaget att införa hyresmoms för ideella föreningar. Även förslaget att ändra dagens skatteregler som innebär att ideell verksamhet slipper betala skatt på exempelvis försäljning och lotteriverksamhet läggs på is. Anders Borg berättade också att regeringen arbetar för att få ett undantag för Sverige i EU-kommissionen, för det direktiv som innebär att ideella föreningar måste betala moms. Utredningen föreslår en gräns på kronor i årsinkomst innan en förening måste börja betala moms. Ett belopp som Anders Borg vill höja. Men var den gränsen ska gå är fortfarande oklart. (Källa: 18

19 Det statliga LOK-stödet skickas numera in via IdrottOnline av föreningar runt om i landet. I nuläget gör de flesta föreningar vad vi kallar en enkel ansökan, de fyller i ett formulär i IdrottOnline som bygger på siffror från närvarolistor i pappersform. I framtiden är tanken att dessa närvarolistor ska ersättas med något som vi kallar digital närvaroregistrering. I korta drag fungerar det så att istället för att fylla i listorna i pappersform sker närvaroregistreringen i IdrottOnline. Digital närvaroregistrering av LOK-stödet hur funkar det? Smålandsidrotten håller utbildning i den fullständiga LOK-stödsansökan. Ta chansen att gå på utbildningen när den kommer till en ort nära dig, det lönar sig att vara ute i tid. Riksidrottsförbundet har ännu inte beslutat när det blir aktuellt för alla föreningar i Sverige att gå över till den digitala närvaroregistreringen. Några föreningar är redan igång, i höstas kördes ett pilotprojekt i Småland med åtta föreningar i Nässjö kommun. Smålandsidrotten har under hösten och våren hållit utbildningar för cirka 150 föreningar i den digitala närvaroregistreringen. Målet är att under 2010 hålla utbildning i alla kommuner i Småland. - I nuläget har cirka 50 föreningar öppnat upp funktionen så att de kan göra digital närvaroregistrering av LOK-stödet. Det lönar sig att vara ute i tid och förbereda sig för detta. När väl Riksidrottsförbundet beslutar att digital närvaroregistrering ska gälla för alla föreningar kommer det bränna till och många föreningar kommer behöva hjälp på en gång, säger Ann Bergsten, LOK-stödsansvarig på Smålandsidrotten och tillägger: - Över lag så har föreningarna varit positiva till den digitala närvaroregistreringen. Responsen från föreningarna som börjat sätta sig in i fullständig LOK-stödsansökan är att de till en början tycker det är mycket arbete. Men när man väl har lagt in alla medlemmar i medlemsregistret och skapat grupper får man en väldigt bra översikt och upplever att programmet är lätthanterligt. IdrottOnline är en väg för föreningar att få en bra översikt över sin verksamhet i långa loppet. I och med att man har ett ställe för medlemsregister, hemsida, LOKstöd, Idrottslyftet får föreningen en översikt över sin verksamhet. Så småningom kommer även föreningarnas lärgrupper rapporteras in via en utbildningsmodul i IdrottOnline. - Jag tycker det är viktigt att involvera styrelsen i arbetet med IdrottOnline och ha en egen strategi för utvecklingen. Det krävs att föreningen rustar sig för hur man ska arbeta med IdrottOnline. text: Therese Karlsson foto: Annelie Bengtsson Smålandsidrotten erbjuder utbildning i digital närvaroregistrering av LOK-stödet. Ta chansen! Läs mer om IdrottOnline Klubb på: Så fungerar digital närvaroregistrering: 1. Första steget är att lägga in föreningens medlemmar i IdrottOnlines medlemsregister. 2. Därefter bildar man grupper i medlemsregistret för de grupper man vill rapportera in LOK-stöd för. 3. Därefter lägger man in LOKstödsaktiviteterna i föreningens kalender (ett annat alternativ är att lägga till LOK-stödsaktiviteterna inne i LOKstödsmodulen). 4. Sedan sker närvaroregistreringen inne i LOK-stödsmodulen där man bockar av vilka deltagare i gruppen som inte varit närvarande vid aktiviteten. Kontakta Ann Bergsten på Smålandsidrotten för mer information kring LOK-stödet, tel , ann.bergsten@smalandsidrotten. se 19

20 Simon Bergström, Hanna Adriansson, Matilda Elfgaard och Ellen Allgurin (saknas på bilden) tog i slutet av april emot Länsförsäkringars juniorstipendier. Unga idrottare fick stipendier för sin talang Här är de! 2009 års juniorstipendiater. Länsförsäkringar i Jönköping delar varje år ut stipendierna i samarbete med Smålandsidrotten. Förutom äran, får ungdomarna kr vardera. Juniorerna har under året visat prov på talang, kamratskap och träningsvilja. Ellen Allgurin Värnamo Tennisklubb Matilda Elfgaard Habo Friidrott 04 Simon Bergström Badmintonklubben Wätterstad Hanna Adriansson Wärnamo SK - friidrott Ellen är idag Sveriges mest lovande junior på damsidan i tennis. Trots sin ringa ålder har hon bland annat vunnit SM 2009 både junior (singel och dubbel) och senior (singel), haft landslagsuppdrag (junior och senior) samt deltagit i ett antal internationella tävlingar både ITF och WTA. Dessa framgångar har Ellen nått genom en kombination av talang, en enorm träningsvilja samt en envishet och kämparglöd av sällan skådat slag. Ellen är även ett mycket gott föredöme för klubbens ungdomar och hon ställer alltid upp i mån av tid. Hon var i somras den yngsta svenska tjej genom tiderna som vann en match i WTA-sammanhang i tävlingen Collector Swedish Open Women (Båstads WTAturnering). Hon har en vilja av stål och tränar stenhårt för att nå sitt mål; vinna OS guld! Matilda har förmågan och viljan att lägga ribban högt avseende egna tränings- och tävlingsmål. Hon blev i år uttagen till Ungdomsfinnkampen i spjut. Matilda är som bäst när det gäller, slog personbästa med tre meter och vann tävlingen. Hon klarade även den internationella kvalgränsen till UVM. Tyvärr får en VM-tävling vänta för Matilda eftersom förbundets ekonomi 2009 inte tillät att ta med alla som klarat kvalgränserna. Matildas personbästa i spjut är 47,66 och på det blev hon 5:a bland seniorstatistiken (etta bland jämnåriga). En annan merit är att hon vann skol- SM. Hon är även en mycket uppskattad ledare och ett vägledande föredöme som idrottare, kompis och en hälsosam livsstil för klubbens unga friidrottare och ledare. Simon blev historisk två gånger under den här säsongen som badmintonspelare. Första gången var i oktober när han blev uttagen till att spela Junior-VM i Malaysia av Svenska badmintonförbundet och lyckades vinna 5 matcher. Ingen annan svensk junior har lyckats vinna så många matcher på ett Junior-VM. I mixed dubbel kom han till tredje omgången och föll mot världsettor från Kina. Simon tog sitt första guld på Ungdoms-SM i februari när han vann SMU 19 i herrdubbel utan att han förlorade ett set. Simon är en ödmjuk kille som sköter sin skola bra trots över 60 resdagar med olika landslagsuppdrag/tävlingar. Han ställer upp för sin klubb i form av tränare för de yngre och är en stor förebild. Hanna är en av landets största sprintertalanger. Hon vann ungdoms-sm i Karlskrona 2009 och var 2:a vid Ungdomsfinnkampen där hon också deltog i det segrande stafettlaget. Hanna har varit träningsvillig sedan 14-års ålder och följs upp av Wärnamo SK:s tränare Gaspar Balogh som är utbildad elittränare. text: Eva Persson foto: Gunnar Bergman FAKTA// Länsförsäkringar delar årligen ut stipendier till Jönköpings läns mest lovande idrottsjuniorer. Som meriter räknas inte enbart tävlingsresultat, utan också träningsvillighet, kämparglädje, kamratskap och lojalitet Frågor? Kontakta Eva Persson, Smålandsidrotten. tel , eva.persson@smalandsidrotten.se 20