ÅTGÄRDSPROGRAM. för vägtrafikbuller i Nacka kommun Trafikenheten

Transkript

1 ÅTGÄRDSPROGRAM för vägtrafikbuller i Nacka kommun Trafikenheten

2 Beställare: Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Nacka Kommun Granitvägen Nacka Emil Hagman Norconsult AB Box Göteborg Anna Lena Frennborn Belma Gafurovic Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: \\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\102\15\ \0- mapp\beskrivningar utredningar pm\utredningar - pm\rapport doc Erland Kjellson Norconsult AB

3 3 (36) Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdraget Arbetsgrupp Syfte 5 2 Trafikbuller, allmänt Vägtrafikbullerproblemet Grundläggande uppgifter om buller Gällande lagstiftning för trafikens miljöstörningar 9 3 Förutsättningar, Nacka kommun Avgränsningar Vidtagna bullerskyddsåtgärder Framtida förändringar i vägnätet 12 4 Nuvarande ljudnivåer Ekvivalenta och maximala ljudnivåer Beräknade ljudnivåer 13 5 Möjliga bullerskyddsåtgärder Allmänt Åtgärder på källan (fordons- och trafikregleringsåtgärder) Skärmning Fasadåtgärder Omvandling från bostäder till verksamheter Bedömning av lämpliga åtgärder 25 6 Annan väghållare Trafikverket Storstockholms lokaltrafik Bostadshus påverkade av buller från flera väghållare 27 7 Förslag till åtgärdsplan förutsättningar Kostnadskalkyler Åtgärdsprinciper 29 8 Förteckning över och prioritering av bullerskyddsåtgärder 30 9 Sammanställning kostnader Prioriterade arbetsområden

4 4 (36) Bilagor Bilaga 1A-1F Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Ljudutbredning över de områden där ekvivalenta ljudnivån är 60 dba eller mer. Sammanställning av ljudnivåer, åtgärdsförslag kostnader etc för varje enskilt bostadshus. Karta över de fastigheter för vilka Trafikverket utfört bullerskyddsåtgärder. Karta över de sträckor längs Saltsjöbanan som Storstockholms Lokaltrafik utfört bullerskyddsåtgärder.

5 5 (36) 1 Inledning 1.1 Uppdraget Uppdraget omfattar att ta fram en kommunövergripande åtgärdsplan för bullerstörda bostadshus längs kommunens vägar och gator. Ljudnivåer och föreslagna bullerskyddsåtgärder ska redovisas i GIS-format ner till en ekvivalent ljudnivå 60 dba. Redovisning görs av lämpliga åtgärder, beräknade åtgärdskostnader samt en prioritering av i vilken ordning åtgärder ska genomföras. Utredningen syftar också till att redovisa allmänna uppgifter om buller, gällande lagstiftning, riktvärden för vägtrafikbuller samt bullerskyddsåtgärder. I rapporten redovisas även de av Trafikverket och Storstockholms Lokaltrafik vidtagna och planerade åtgärder längs respektive vägar och spår. År 2010 genomfördes på uppdrag av Miljöenheten i Nacka kommun en bullerkartläggning av hela kommunen. Bullerkartläggningen utfördes av Acoustic Control (numera en del av Tyréns). Redovisningen gjordes i MapInfo format. Föreliggande utredning har helt baserats på beräknade ljudnivåer enligt bullerkartläggningen. 1.2 Arbetsgrupp Ansvarig för utredningen är Emil Hagman, Trafikenheten, Nacka kommun. Från Trafikverket har erhållits uppgifter angående vidtagna och planerade åtgärder från Lars Dahlbom. Från Stockholms Lokaltrafik har uppgifter erhållits om vidtagna åtgärder från Martin Almgren. Från Norconsult AB har Anna-Lena Frennborn (uppdragsansvarig), Belma Gafurovic och Erland Kjellson medverkat. 1.3 Syfte På uppdrag av Tekniska nämnden har Trafikenheten fått i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram mot trafikbuller. Syftet med rapporten är att åskådligöra i vilken utsträckning och omfattning trafikbullret finns i Nacka kommun. Rapporten skall även påvisa lämpliga åtgärder för att förbättra inomhusnivåerna för de bostäder som har en ekvivalent ljudnivå vid fasad på 60 db(a) eller högre. Vidare är syftet

6 6 (36) även att ge läsaren en generell introduktion till buller och vilka bullerreducerande åtgärder som väghållaren kan vidta för att förbättra boendemiljön. 2 Trafikbuller, allmänt 2.1 Vägtrafikbullerproblemet Nuläge Buller upplevs många gånger som det allvarligaste problemet vad avser människors miljö och hälsa. Många människor känner sig störda av buller från olika källor - trafik av olika slag, grannar, ventilation m m. Vad gäller trafiken utsätts drygt två miljoner invånare i Sverige för buller över gällande riktvärden från vägtrafiken, till detta kommer ca 0,5 miljoner som störs av tågtrafiken. Av de bullerstörda i Sverige bor omkring 20 % vid statliga vägar och omkring 80 % vid kommunala gator och vägar. Övervikten av kommunala bullerproblem hänger främst samman med koncentrationen av boende till tätorterna, där kommunerna oftast är väghållare, men beror troligen också på att bullerskyddsåtgärder har vidtagits i större utsträckning längs statliga vägar. Ökad trafik, fortsatt inflyttning till tätorter och städernas förtätning innebär en stor utmaning ur bullersynpunkt. Utvecklingen framöver av vägtrafikens buller Det av riksdagen beslutade långsiktiga målet för buller en del i beslutet om miljökvalitetsmål (prop 2004/2005:150) - innebär att ljudnivåerna från trafikbuller vid bostäder år 2020 inte skall överstiga gällande riktvärden (se kap 2.3). Etappmålet för buller är att antalet människor som utsätts för ljudnivåer över riktvärdena skall ha minskat med 5 % mellan 1998 och Trafikverkets strategi för att uppnå detta (se Vägverket, publ 2007:47) innefattar en rad åtgärder: Bullerdämpande fasadåtgärder (tilläggsrutor, fönsterbyte, åtgärder på ventilationsdon m fl) Utveckling och val av beläggningar som alstrar mindre buller Tystare trafik genom ökade fordons- och hastighetskontroller Skärpta krav på motorbuller och särskilt däcksbuller Stöd för bullerminskande åtgärder i kommunerna

7 7 (36) Forskning, krav vid upphandling, konsumentupplysning m m. Med ett genomförande av denna strategi bedömde Vägverket att etappmålet 2010 skulle nås till 100 % på det statliga vägnätet och till 25 % på det kommunala vägnätet. Det långsiktiga målet 2020, att gällande riktvärden för trafikbuller skall klaras för alla boende, bedömdes kunna uppnås till 80 % på det statliga respektive till 50 % på det kommunala vägnätet. En angiven förutsättning är dock att åtgärderna beträffande vägtrafikens bulleremissioner alltså på motorer, däck, vägbeläggning, hastigheter m m har lett fram till kraftiga sänkningar: 8 dba sänkning av de alstrade ljudnivåerna på det statliga vägnätet respektive 5 dba sänkning på det kommunala vägnätet. Det kan befaras att genomförandeproblemen beträffande särskilt däck och beläggningar kommer att innebära sämre bullerminskande effekter än förutsatt. 2.2 Grundläggande uppgifter om buller Med buller menas oönskat ljud. Bullret kan påverka människan på olika sätt, alltifrån obehagskänslor och irritation, störningar vid samtal och lyssnande, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar till hörselskador och annan medicinsk påverkan som t ex blodtrycksförändringar. Buller kan påverka människan såväl i bostaden som i arbetet, bullerstörningar i bostaden är dock helt dominerande. Utsläppen av buller från trafiken på en väg bulleremissionerna beror på vägens utformning, fordonstyp, trafikmängd och hastighet. Hur buller sprids avgörs bland annat av typen av mark, topografi, väder och vind. Hårda ytor som asfalt, betong och vatten sprider ljudet vidare, medan gräs och skog dämpar. Ljud sprids i vindriktningen och stiger uppåt. Temperatur och luftfuktighet har stor betydelse. Om det är varmast vid marken och temperaturen faller med höjden, som under en högsommardag, kommer ljudhastigheten också att avta med höjden och ljudet kommer att böjas bort från marken så att det blir tystare i omgivningen. Om det motsatta inträffar s k temperaturinversion, vilket är vanligt under nätter med klar himmel, kommer ljudet att böjas av mot marken, så att ljud hörs på stort avstånd, - en kall och klar vintermorgon når ljudet från bilarna tio gånger längre bort än en varm sommareftermiddag. Regn får vägen att bullra mer, medan snö dämpar ljuden. Vinden är en annan faktor som påverkar hur långt trafikbullret hörs. Bullernivåerna påverkas också av hur olika ytor tar emot ljuden om de dämpar eller reflekterar ljuden. Hur stor bullerstörningen blir inne i en byggnad avgörs av

8 8 (36) husets konstruktion: om det är byggt av lätta eller tunga material och vilken typ av fönster som sitter i huset. Ena sidan av huset kan vara bullerutsatt medan den andra sidan är relativt tyst. Dubbade däck sliter kraftigt på vägbanorna i Sverige därför används grövre stenmaterial i vägbeläggningarna, vilket ökar bullret. Dubbade däcken ger på en vintersäsong vägbanorna en struktur som ytterligare förvärrar bullret. Detta medför att däcksbuller, som är det dominerande bullret på vägar med 50 km/h eller mer, blir 3 4 dba högre på grund av dubbdäcken. I en miljö som annars är relativt tyst kan en enstaka ljudkälla upplevas som ytterst störande, till exempel en slamrande broskarv på en lågtrafikerad väg eller enstaka tunga lastbilar som passerar ett hus på nära håll nattetid. En ökning med 3 dba motsvarar fysikaliskt sett en fördubbling av ljudnivån (t ex orsakad av en fördubblad trafikmängd eller maskininsats). Vad avser trafikbuller upplevs normalt en ökning med 8-10 dba som en fördubbling av ljudnivån, och en ökning eller minskning med 2-3 dba är nätt och jämnt hörbar. Den genomsnittliga störningen för närboende ökar dock kontinuerligt: en ökning av ljudnivån med 1 dba medför att störningen ökar med % (källa: Vägverket, publ 2008:67) Upplevelsen av buller, och vilken grad av störning det innebär, är i hög grad individuell. Det beror t ex på vilken inställning vi har till bullerkällan, eller vad vi håller på med. Vilken miljö man befinner sig i spelar också stor roll. Om t ex befinner sig i ett rekreationsområde, är vi känsligare för bullerstörningar. I figur 1 visas Världshälsoorganisationen (WHOs) fakta om upplevelsen av olika bullernivåer. Figur 1 WHOs fakta om upplevelsen av olika bullernivåer

9 9 (36) Ansvarig för att vidta åtgärder är den som orsakar bullret. 2.3 Gällande lagstiftning för trafikens miljöstörningar Riksdagsbeslutet Riksdagen antog år 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida transporter (Prop 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller vid bostäder. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: Ekvivalentnivå inomhus Maximalnivå inomhus nattetid Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 30 dba 45 dba 55 dba 70 dba Riktvärdenas formella status Riktvärdena anger den kvalitet på ljudmiljön som riksdag och regering har satt upp som långsiktiga mål. Riktvärdena ska vägleda bland annat arbetet med fysisk planering och behandling av enskilda tillståndsärenden enligt plan- och bygglagen, 2 kap 5. Riktvärdena är inte inskrivna i någon författning utan uttrycker riksdagens ambitionsnivå för åtgärder mot trafikbuller. Ur proposition 1996/97:53 citeras: Riktvärdena är inga rättsligt bindande normer, utan skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Riktvärdena för buller bör ses som långsiktiga mål. Det är stor skillnad på möjligheterna att uppnå god miljökvalitet mellan olika plansituationer, och tillämpningen av riktvärdena kommer därför till en början att skilja. En utgångspunkt bör därvid vara att riktvärdena bör klaras, dels vid nybyggnad av bostäder, och dels vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av trafikanläggningar så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I riksdagsbeslutet anges också riktlinjer för åtgärder för statliga åtgärder i befintlig miljö. För bostäder skall i en första etapp åtgärder vidtas för hus med 65 dba eller mer i ekvivalentnivå utomhus vid fasad.

10 10 (36) För närvarande omfattar åtgärdsprogrammet för statliga vägar bostadsfastigheter som exponeras av ekvivalenta ljudnivåer utomhus från vägtrafikbuller om 65 dba och däröver och/eller maximala ljudnivåer om 80 dba och däröver minst 5 gånger per natt. Vad avser järnvägar innefattas bostadsfastigheter med maximala ljudnivåer inomhus från tågtrafikbuller om 55 dba och däröver. 3 Förutsättningar, Nacka kommun 3.1 Avgränsningar Endast befintlig bebyggelse ingår i utredningen. Vid nyplanering av bebyggelse tas hänsyn till bullret genom särskilda utredningar. Buller vid kommunens vägar och gator ingår. I rapporten redovisas dock även Trafikverkets och Storstockholms Lokaltrafiks planer för bullerskyddsåtgärder längs vägar respektive spår. Bostadshus med en ekvivalent ljudnivå utomhus om 60 dba eller däröver ingår i utredningen. 3.2 Vidtagna bullerskyddsåtgärder Kommunen Nacka kommun har genomfört bullerreducerande åtgärder vid de gator och vägar där kommunen är väghållare. De större åtgärderna redovisas nedan. Bullerplank har satts upp vid Saltsjöbadsleden. På södra sidan börjar skärmarna från påfarten vid Per Hallströms väg och cirka 300 meter framåt. På norra sidan börjar skärmarna i höjd med Reginavägen och fortsätter cirka 400 meter framåt mot Duvnäs. Skärmar har även satts upp på en sträcka från Stubbsund mot Fisksätra, en sträcka på cirka 500 meter. Arbetet med bullerskärmar längs med Saltsjöbadsleden påbörjades år 2007 och slutfördes år Nacka kommun har erbjudit bidrag för fönsteråtgärder samt byte av ventilationsdon för de fastigheter som har Värmdövägen som trafikbullerkälla. Kraven för att bidrag skulle utbetalas var att ekvivalent nivå vid fasad skulle uppgå till mint 63 db samt att ekvivalent inomhusnivå minst skulle uppgå till 35 db. Bidraget erbjöds under hösten 2010 samt våren 2011.

11 11 (36) Under år 2010 prövades en bullerreducerande beläggning på Värmdövägen mellan Per Hallströms väg och Vikdalsvägen. I samband med den nya beläggningen sänktes högsta tillåtna hastighet från 50 km/tim till 40 km/tim. Försöket kommer att utvärderas för att se huruvida den initiala effekten kvarstår samt om det är en hållbar åtgärd ur ett ekonomiskt perspektiv. Den initiala effekten visade på en god reducering av bullernivåerna (en minskning av 6 dba). Trafikverket Uppgifter om utförda bullerskyddsåtgärder längs Trafikverkets vägar har erhållits från Lars Dahlbom, bullerspecialist på Trafikverket. I rapport 1999:0363 Miljöbokslut. Bullerskydd väg 222, Värmdöleden, Nacka kommun (Vägverket juni 1999) redovisas utförda bullerskyddsåtgärder före juni Efter juni 1999 har ytterligare 5 fastigheter bullerskyddsåtgärdats. I tabell 1 redovisas samtliga av Trafikverket bullerskyddsåtgärdade fastigheter. Tabell 1 Fastigheter för vilka Trafikverket utfört bullerskyddsåtgärder Fastighetsbeteckning Backeböl 1:446 Sicklaön 371:1 Backeböl 1:452 Sicklaön 51:12 Backeböl 1:548 Sicklaön 51:7 Backeböl 1:551 Sicklaön 73:24 Backeböl 1:619 Sicklaön 74:11 Björknäs 1:217 Sicklaön 78:6 Björknäs 1:237 Sicklaön 86:1 Björknäs 1:370 Sicklaön 93:1 Björknäs 1:413 Tollare 1:71, Hus 1 Björknäs 1:447 Tollare 1:71, Hus 2 Björknäs 1:485 Älta 46:10 Björknäs 1:547 Älta 46:11 Bo 1:211 Älta 46:6 Bo 1:889 Älta 46:69 Bo 1:890 Älta 46:7 Erstavik 25:1 Älta 46:8 Lännersta 15:28 Älta 46:9 Sicklaön 108:1 Älta 9:114 Sicklaön 121:1 Älta 9:45 Sicklaön 121:2 På bilaga 3 redovisas en karta (Vägverket ) över de fastigheter för vilka Trafikverket utfört bullerskyddsåtgärder samt typ av åtgärd före juni 1999.

12 12 (36) Storstockholms lokaltrafik Uppgifter om utförda bullerskyddsåtgärder längs Saltsjöbanan, har erhållits från Martin Almgren, Strategisk utveckling/hållbar utveckling, Storstockholms lokaltrafik (SL). På bilaga 4 redovisas en ljudutbredningskarta Bullerberäkning från tågtrafik (WSP Akustik ) över de sträckor längs Saltsjöbanan som SL utfört bullerskyddsåtgärder i form av bullerskärmar. SL har inte genomfört några åtgärder på fastigheter i Nacka kommun. Kartläggningen är den information som SL hittills tagit fram. De finns ingen sammanställning över vilka fastigheter som fått reducerade ljudnivåer. Som ett nästa steg kommer SL att utreda vilka åtgärder som krävs för att nå olika ljudnivåer vid uteplats samt vid fasad/inomhus. En uppdatering av kartläggningen har påbörjats och beräknas bli klar till årsskiftet. Mer material är således att vänta, men saknas i dagsläget. 3.3 Framtida förändringar i vägnätet Nacka kommun arbetar med hastighetsreglering enligt handboken Rätt fart i staden. Den 15 september år 2009 gav Tekniska nämnden Trafikenheten (dåvarande Trafik, Natur & Fritid) i uppdrag att se över alla kommunens vägar med avseende på rådande hastighetsgränser. Arbetet med hastighetsregleringen grundar sig i ett regeringsbeslut som togs år 2007 och som då gav landets väghållare möjlighet att kunna fatta beslut om hastighetsgränser i 10 km/tim steg. Redovisade bullerberäkningar i kapitel 4 baseras dock på 2007 års skyltade hastighet. Redovisade bullerberäkningar enligt kapitel 4 baseras dock på 2007 skyltad hastighet. En förändring av skyltad hastighet ger en förändring av ekvivalenta ljudnivån enligt tabell 2 (verklig hastighet förutsätts då förändras enligt skyltarna). Tabell 2 Förändring av ekvivalent ljudnivå vid hastighetsförändring Från skyltad hastighet enligt nedan (km/h) Till skyltad hastighet enligt nedan (km/h) Förändring av ekvivalenta ljudnivån (dba) omkring - 1, omkring + 2, omkring - 1, omkring + 1,6

13 13 (36) 4 Nuvarande ljudnivåer 4.1 Ekvivalenta och maximala ljudnivåer De vanligaste måtten för att beskriva buller är ekvivalentnivå och maximalnivå. Ekvivalentnivå, dba, är en medelnivå under en given tidsperiod, normalt ett dygn. Maxnivån avser den högsta ljudnivån under en viss period, till exempel vid en lastbilspassage. I bullerkartläggningen redovisas ekvivalenta ljudnivåer utomhus, vilket är praxis. Beträffande de ekvivalenta ljudnivåerna inomhus erhålls de genom avdrag med (normalt) dba. 4.2 Beräknade ljudnivåer Föreliggande åtgärdsprogram baseras på bullerberäkning som gjordes år 2010 av Acoustic Control (numera Tyréns). Bullerkartläggningen togs fram på uppdrag av Miljöenheten på Nacka kommun. Resultatet redovisas i MapInfo format. På bilaga 1A redovisas kartbladsindelning. På bilagorna 1B-1G redovisas ljudutbredning över de områden där ekvivalenta ljudnivåer är 60 dba eller mer. Bostadshus med ekvivalenta ljudnivåer om 60 dba eller mer redovisas med olika färger beroende på hustyp; flerbostadshus, enbostadshus eller radhus. För varje enskilt bostadshus redovisas ljudnivåer i bilaga 2 och digitalt i MapInfo/Solen. I tabell 3A och 3B redovisas en sammanställning av antal enbostadshus och lägenheter inom respektive område/längs respektive väg med ekvivalenta ljudnivåer om 60 dba eller mer. I tabell 3A och 3B är samtliga lägenheter i bostadshus med mer än 60 dba medtagna. En del flerbostadshus är så belägna att endast delar av huset, d v s endast en del lägenheter har ljudnivåer om 60 dba eller mer. Bedömda antal lägenheter i dessa flerbostadshus redovisas i bilaga 2.

14 14 (36) Tabell 3A Geografiskt område Sammanställning av antal enbostadshus och lägenheter inom respektive geografiskt område Enbostads-hus [60-64dBA] Antal lägenheter i flerbostadshus [60-64dBA] Antal radhus [60-64 dba] Enbostads-hus [65- dba] Antal lägenheter i flerbostads hus [65- dba] Sicklaön Solsidan 14 Tattby Tollare 6 Älta 3 Björknäs Boo 1 Eknäs 1 Erstavik 1 Igelboda Kil 2 1 Lännersta 18 Mensättra 7 6 Neglinge Orminge 1 81 Rösunda 2 Totalt

15 15 (36) Tabell 3B Vägnamn Sammanställning av antal enbostadshus och lägenheter längs respektive väg Enbostadshus [60-64dBA] Boo vägen 1 Antal lägenheter i flerbostadshus [60-64dBA] Byvägen Duvnäsvägen 1 Antal radhus [60-64 dba] Enbostadshus [65- dba] Antal lägenheter i flerbostadshus [65- dba] Ektorpsvägen Erstaviksvägen 2 Finntorpsvägen 70 Gamla Skärgårdsvägen 2 Gamla 241 Värmdövägen Gustavsviksvägen 1 Järlaleden Kanholmsvägen 75 Kvarnholmsvägen 1 Lännerstavägen 8 Mensättravägen 5 Ormingeleden 13 6 Per Hallströms väg 66 Saltsjöbadsleden Skurusundsvägen 19 1 Skyttevägen 36 Sockenvägen 2 Stockholm-vägen 3 Tallkottsvägen 1 Talluddevägen Torggatan 81 Torsvägen 2 2 Värmdövägen Totalt

16 16 (36) 5 Möjliga bullerskyddsåtgärder 5.1 Allmänt Nedan görs en genomgång av olika typer av möjliga bullerskyddsåtgärder. Åtgärderna kan få effekter på olika delar av miljön. Inomhus: Tyst miljö inomhus handlar om att väckning och andra sömnstörningar undviks, om ostörda förhållanden vid samtal etc. Utanför fönster Ljudnivån utanför fönster är avgörande för ljudnivån inomhus men har också ett värde i sig möjligheten att även med ett halvöppet fönster ha någorlunda tyst inomhus. På uteplats: Där är ljudmiljön av betydelse främst för möjligheten att föra samtal med normal röststyrka. Uteplats kan utgöras av uteplats i markplanet eller av balkonger eller terrasser. Vid flerbostadshus i flera våningar har grönytorna kring huset ett särskilt värde även om de primära uteplatserna finns anordnade som balkonger. Bullerskyddsåtgärder kan delas in i tre kategorier; åtgärder på källan, skärmning och fasadåtgärder. 5.2 Åtgärder på källan (fordons- och trafikregleringsåtgärder) Syftet med åtgärder på källan är att minska det buller som alstras av bullerkällan. Exempel på åtgärder kan vara minskad trafikmängd, minskad andel tung trafik, sänkt hastighet, tystare fordon, jämnare trafikrytm och tyst asfalt. Fördelen med dessa åtgärder är att de åtgärdar ljudnivåerna i hela området genom att nivån på det buller som sänds ut minskar. Minskad trafikmängd En enkel tumregel är t ex att en minskning av trafiken med 10 % - med oförändrad trafiksammansättning - ger en minskning av ekvivalenta ljudnivån med ca 0,5 dba. En trafikminskning med 50 % ger en minskning av ekvivalenta ljudnivån med 3 dba.

17 17 (36) Eftersom en ljudnivåförändring måste uppgå till ca 3 dba för att vara hörbar krävs alltså en mycket stor trafikminskning, bortåt en halvering av trafiken, för att den ska få en påtaglig effekt. Ett problem vid trafikminskningar inom ett visst område är också att bullret flyttas från en gata till en annan. I föreliggande utredning har inte några direkta trafikminskande åtgärder övervägts. Minskad andel tung trafik Förändring av andelen tung trafik (tunga lastbilar och bussar) har normalt en liten inverkan på den ekvivalenta ljudnivån. En typisk tungtrafikandel på en kommunal gata är 5 %. Om nu tung trafik förbjuds, d v s andelen blir 0 %, sänks ljudnivån endast ca 1 dba. Ett förbud mot tung trafik nattetid har däremot den viktiga effekten att de maximala ljudnivåerna, som ju normalt är högst då ett tungt fordon passerar, sänks avsevärt. Detta gäller delvis även då förbudet inte omfattar linjebusstrafik, eftersom särskilt de nyare linjebussarna bullrar mindre än lastbilar Förbud mot tung trafik för att bl a minska bullret från den tunga trafiken (maximala ljudnivån) har i nuläget inte diskuterats i kommunen. Sänkt hastighet Både ekvivalenta och maximala ljudnivåer hänger i hög grad samman med fordonens verkliga hastighet. En hastighetssänkning är en åtgärd som ger effekt oavsett utgångshastighet. En sänkning av medelshastigheten från 70 till 50 km/h minskar den ekvivalenta ljudnivån med nära 4 dba, och motsvarande sänkning från 50 till 30 km/h ger ca 2 dba ljudnivåminskning. En sänkning av hastigheten kan vara ett bra komplement till andra åtgärder i området där dessa inte ger tillräcklig effekt. Enbart en nedskyltning av hastigheten ger oftast liten effekt, det krävs också att gatumiljön omformas så att den svarar mot den lägre hastigheten och så att bilisterna följer den nya skyltningen. En sänkning av hastigheten kan vara aktuellt på kommunens gator. Trafikrytm Hur trafiken flyter är också en viktig faktor att ta hänsyn till. Acceleration och retardation som t ex uppkommer i samband med hastighetshinder, vägkrökar, in-

18 18 (36) och utfarter samt in- och utlastning från verksamheter som ligger i anslutning till bostadsområde, kan upplevas som mycket störande trots att riktvärdena klaras. Cirkulationsplatser kan leda till en jämnare körning och också en något lägre hastighet än genom en signal- eller väjningsreglerad korsning vilket kan leda till minskade störningar. Tyst asfalt Sedan många år har man sett en stor potential för minskade bullemissioner i ett val av tysta beläggningar. Med olika former av porösa beläggningar, dränerande asfalt, har mätningar av det alstrade bullret påvisat minskningar med 4-9 dba kort efter genomförandet. Erfarenheterna på längre sikt är dock negativa. Beläggningen sätts igen, särskilt till följd av det slitage som dubbdäcksanvändningen medför, och den bullerminskande effekten avtar då snabbt. Den regelbundna och noggranna rengöring av beläggningen som krävs för att motverka igensättningen har inte heller prioriterats av väghållningsmyndigheterna. En metod som ger varaktigare effekt är tunna beläggningar med en stenstorlek om maximalt 8 mm. Effekten av denna beläggningstyp är dock lägre, en minskning om 2-4 dba. Gummiasfaltbeläggningar har också uppmärksammats, men här tycks bullerminskningen bara uppgå till någon dba. 5.3 Skärmning Allmänt Ett sätt att minska bullerstörningar är att dämpa bullret med olika skärmande åtgärder. Med skärmar sänks ljudnivåerna såväl ute som inne (undantag uteplatsskärmar). Skärmar kan utföras antigen vid vägen (som väganläggning) eller på bostadstomt (normalt i tomtgräns). Skärmar kan utföras i olika material, där man först skiljer på vallar och tunna material. En annan typ av skärmande åtgärd är skärmande bebyggelse. Bullerskärmars effekt är bl a beroende på avståndet från källan, avståndet till bakomliggande bebyggelse och skärmens höjd. Den största effekten uppnås vid en skärm nära vägen. För flervåningshus ger bullerskärmar oftast bara effekt i de undre våningarna. Högre upp måste man komplettera med fasadåtgärder.

19 19 (36) Skärmens utsträckning har också avgörande betydelse. Om ett uppehåll måste göras i skärmen för t ex en tomtutfart blir oftast skärmeffekten dålig. För gång- och cykeltrafik finns det dock möjlighet att göra slussar i skärmen. Vid skärmar längs breda gator krävs relativt höga skärmar för att få god effekt. Detta då avståndet mellan skärmen och den bortersta filen är lång. För att en skärm ska ha god skärmverkan krävs att den är tillräckligt tung. För att ha en god skärmverkan är det också viktigt att skärmen är tät. Det är också nödvändigt att det inte är något glapp mellan skärmen och marken. Rätt utformade kan skärmar i tätortsmiljö ge en skärmande effekt på dba, på landsbygd blir effekten oftast mindre. Tunna skärmar Tunna skärmar kan bestå av trä, plast, glas, plåt betong, tegel m m. De har fördelen att de tar liten plats. En nackdel är att de vid höga skärmhöjder krävs stabila fundament vilka kan bli mycket kostnadskrävande särskilt om de sätts i lera. För att en skärm ska ha god skärmverkan krävs att den är tillräckligt tung, en ytvikt om minst kg/m2, vilket motsvarar 2-3 cm tjock träpanel. För att ha en god skärmverkan är det också viktigt att skärmen är tät. Vid springor mellan bräder eller mellan brädor och underlaget försämras skärmverkan radikalt. Vid användande av trä är det idag praxis att använda 33 mm tjocka brädor med överlappande lock eller spont. En komplikation med bullerskärmar är att de kan reflektera buller till bebyggelse på andra sidan, och därmed försämra för andra. Vid bebyggelse på båda sidor av vägen bör skärmar därför utformas med absorbent, alternativt byggs som jordvall. Vallar Bullervallar kan i vissa lägen passa bättre in i omgivningen än skärmar. Finns massor på nära håll kan anläggningskostnaden bli låg. Det avgörande hindret mot vallar är dock oftast att de är mycket utrymmeskrävande, en 2 m hög vall med normal släntlutning blir t ex 9 m i basen. Vallar kräver också goda grundförhållanden. Skärmande bebyggelse Skärmande bebyggelse är en annan mycket effektiv åtgärd. Rätt utförd kan den ge en bra bullerdämpning för bakomliggande bebyggelse.

20 20 (36) Studerade avsnitt för eventuella skärmar Skärmar har studerats för vägsträckor, enligt nedan, där ljudnivåerna är höga och där husen ligger relativt tätt. Värmdövägen, Alphyddan. Område 2. Värmdövägen, Skogalund. Område 18. Värmdövägen, Ekängen. Område 19. Värmdövägen, Saltängen. Område 25. Byvägen, Tattby. Område 45. Värmdövägen, Alphyddan. Område 2. Figur 2 Hus längs Alphyddevägen Längs Alphyddevägen ligger höga flerbostadshus tätt. En skärm längs Alphyddevägen skulle sänka ljudnivåerna för de nedre våningarna men framförallt skulle gårdarna (uteplats) få en betydligt bättre ljudmiljö. En skärm för uteplatser är dock en ambitionsfråga.

21 21 (36) Värmdövägen, Skogalund. Område 18. Figur 3 Hus längs Värmdövägen i Skogalund Figur 4 Hus längs Värmdövägen i Skogalund Enbostadshus och flerbostadshus längs Värmdövägens norra sida. Husen ligger relativt glest och är idag delvis skärmade av skärmar respektive skärning. Skärmar är därför ej samhällsekonomiskt lönsamt.

22 22 (36) Värmdövägen, Ekängen. Område 19. Figur 5 Hus längs Värmdövägen i Ekängen Figur 6 Hus längs Värmdövägen i Ekängen Enbostadshus och flerbostadshus längs Värmdövägens södra sida. Husen ligger relativt glest. Ett flertal infarter till fastigheterna från Värmdövägen gör det svårt att få till en sammanhängande skärm. Ej samhällsekonomiskt lönsamt.

23 23 (36) Värmdövägen, Saltängen. Område 25. Figur 7 Hus längs Värmdövägen i Saltängen Flerbostadshus längs Värmdövägens södra sida. Husen ligger relativt tätt. I östra delen är husen delvis skärmade av skärning. En skärm längs västra delen kan vara en möjlig åtgärd. En ca 200 m lång skärm ger en skärmkostnad om 2Mkr vid en kostnad om kr per löpmeter enligt kapitel kap 6.1. Byvägen, Tattby. Område 45. Figur 8 Hus längs Byvägen, Tattby

24 24 (36) Enbostadshus och flerbostadshus längs Byvägens södra sida. Enbostadshusen ligger tätt. Det finns idag skärmar mellan husen vilket gör att det är god ljudmiljö på uteplatserna. Då husen ligger mycket nära vägen skulle en skärm längs Byvägen göra att det blev mörkt inomhus. 5.4 Fasadåtgärder Genom olika former av byggnadstekniska åtgärder kan man förbättra ljudisoleringsförmågan i en bostad. Ljudisoleringen i en fasad beror på isolering i dess olika delar; fönstren, tätning kring fönstren, ventilationsdonen och den övriga fasaden. I de flesta fall är det fönstren och tätningen kring fönstren som är fasadens svagaste punkt när det gäller ljudisolering. I ett normalt underhållet hus är det alltså dessa delar som bör åtgärdas först. Kontroll måste dock alltid göras av ventilationsdonen och att fasaden i övrigt inte har uppenbara brister. Fasaden sätter också en gräns för hur kraftig förbättring av ljudisoleringsförmåga som är meningsfullt. Skillnaden mellan ljudnivå ute och inne är i ett äldre, normalt underhållet hus med tvåglasfönster omkring 25 dba vad gäller vägtrafikbuller. Ett normalt treglasfönster dämpar vägtrafikbuller ca 30 dba och högisolerande fönster dba. Vid vidtagande av fasadåtgärder bör utgångspunkten vara att halvera det upplevda bullret, d v s minska ljudnivån med 8-10 dba. Åtgärder på byggnadens ljudisolering kan i de flesta fall vidtas genom följande åtgärder; förbättring av tätning, byte till treglasfönster alternativt insättning av tilläggsrutor, samt kontroll av ventilationsdon och fasaden i övrigt. Insättande av tilläggsrutor har större samhällsekonomiskt lönsamhet än fönsterbyte. Av bl a tekniska eller praktiska skäl är tilläggsrutor inte alltid möjliga utan fönsterbyte måste istället göras. Tilläggsrutor monteras på insidan av befintliga fönster. För ett 2-glas fönster kan ljudnivån från trafikbuller sänkas med 7-15 dba beroende på det ursprungliga fönstrets befintliga skick, glasval i tilläggsrutan, monteringsmetod och väggens egenskaper. För ett 3-glas fönster kan ljudnivån sänkas med omkring 3-7 dba. Fasadåtgärder utförs normalt på 3 sidor, mot vägen samt i gavlarna.